Samrådsredogörelse Detaljplan för Gubbängen 1:1 i stadsdelen Gubbängen, Dp Innehåll

Relevanta dokument
Antagande av förslag till Detaljplan för Gubbängen 1:1 i stadsdelen Gubbängen i Stockholm

Samrådsredogörelse Detaljplan för fastigheterna Mimer 8 samt del av Vasastaden 1:118 i stadsdelen Norrtull i Stockholm, Dp

Samrådsredogörelse Detaljplan för Ugglemossen 40 m.m. i stadsdelen Mälarhöjden, Dp Innehåll

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheterna Kämpinge 1 och Neglinge 1 i stadsdelen Tensta

Samrådsredogörelse Detaljplan för Blåklinten 14 i stadsdelen Vasastaden, Dp

Antagande av förslag till detaljplan för Galtåsen 3 i stadsdelen Traneberg

Samrådsredogörelse Detaljplan för Sjökalven 17 i stadsdelen Östermalm, Dp Innehåll. Stadsbyggnadskontoret

Samrådsredogörelse Detaljplan för fastigheten Tönsberg 4 m m i stadsdelen Husby, SDp Innehåll

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Örby 4:1 mm i stadsdelen Bandhagen (35 lägenheter och bollplan)

Inkomna synpunkter. Dnr KS/2015:180. Hur samrådet har bedrivits Plansamrådet har pågått under tiden

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid kv. Tanklocket i stadsdelen Rågsved

Detaljplan för del av Knislinge 43:1 FREJAGATAN

Antagande av förslag till detaljplan för Dalen 9 i stadsdelen Gamla Enskede (48 lägenheter)

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till ändring av detaljplan. Anette Scheibe Lorentzi

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför granskning av Grågåsen 26 m.fl. i stadsdelen Aspudden (förskola)

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Samrådsredogörelse för detaljplan för bostäder inom fastigheten Malevik 1:6

GRANSKNINGSHANDLING Detaljplan för del av Jägartorpet 1 och 2, Färjestad Samrådsredogörelse 1

Samrådsredogörelse Detaljplan för del av fastigheten Södermalm 3:1 i stadsdelen Södermalm, Dp Innehåll

Samrådsredogörelse. Genomförande. Sammanfattning. Samrådsredogörelse. Distrikt Söder, Plangruppen

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Ankaret 28 i stadsdelen Kungsholmen i Stockholm Dp Innehåll

Startpromemoria för planläggning av Akalla 4:1 i stadsdelen Tensta (förskola)

Del av Brunnsäng 1:1 (Bovieran)

Granskningsutlåtande Detaljplan för område vid Cirkelvägen, del av Gubbängen 1:1, i stadsdelen Gubbängen Dp,

Granskningsutlåtande. Handläggning. Sammanfattning. Detaljplan för Bostäder norr om Hjälmavägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Antagande av upphävande av del av Älvsjö 1:1 i Rågsveds friområde, för möjliggörande av naturreservat

Stadsbyggnadskontoret

Antagande av förslag till detaljplan för Flygeleven 2 i stadsdelen Skarpnäcks Gård (0 lägenheter)

Detaljplan för Årstafältet park i stadsdelarna Östberga och Enskedefältet. Svar på remiss av planförslag.

Antagande av förslag till detaljplan för Kometen 3 i stadsdelen Vasastaden (bekräfta befintlig användning)

Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen och beslutar att planområdet kan utökas inför samråd av detaljplan.

Antagande av förslag till detaljplan för område vid fastigheten Tjockö 1 i stadsdelen Larsboda

Startpromemoria för planläggning av Ramsökaren 2 i stadsdelen Bandhagen (10 lägenheter)

Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för ny begravningsplats i Järva friområde

Detaljplan för Tallskogen 1 m fl, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande

Redovisning av plansamråd och ställningstagande inför utställning av förslag till detaljplan för Moské vid kv Harholmen i stadsdelen Skärholmen

Detaljplan för fastigheterna Fjugesta 1:2 & Fjugesta 5:24 (Äventyrets förskola) Lekebergs kommun, Örebro län.

Antagande av förslag till detaljplan för Ånimmen 2 mm i stadsdelen Årsta (förskola)

Ändring av detaljplan för Östra Finjasjöstranden, södra delen

Detaljplan för del av Sandby 67:2 i Södra Sandby, Lunds kommun

Detaljplan för fastigheten Söderby 6:67 Inom stadsdelen Vendelsömalm Haninge kommun. Planbeskrivning. Samrådshandling Enkelt planförfarande

DETALJPLAN FÖR RÖDLUVAN 11, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2012/0180 KS.203 Nr 635

Laga kraft

Granskningsutlåtande. Detaljplan för Gubbängen 1:1 i stadsdelen Gubbängen i Stockholm Dp Innehåll

P L A N B E S K R I V N I N G G E N O M F ÖR A N D E B E S K R I V N I N G

Moje 5:102 (Dooriaparkeringen)

ÅSEN 1 i Älmhult, Älmhults kommun, Kronobergs län

Startpromemoria för planläggning av Gunnebo 15 i stadsdelen Solhem (0 lägenheter)

Samrådsredogörelse Detaljplan för del av Pilträdet 12 i stadsdelen Kungsholmen, Dp Innehåll

Detaljplan för Bjälklaget 1 m.fl. fastigheter Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Ändring av detaljplan för del av Perstorp 23:4 m.fl., ICAs parkering, Perstorps kommun, Skåne län

Förstudierapport för detaljplan för idrottshall inom del av Husby 3:3

DETALJPLAN FÖR DEL AV KV LJUNGEN SAMT DEL AV PAJALA 9:3 Bostadsändamål

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Startpromemoria för planläggning av del av Älvsjö 1:1, område vid Tanklocket 2 och 3 i stadsdelen Rågsved

SAMRÅDSREDOGÖRELSE. Detaljplan för del av Flässjum 4:97 ODINSLUND

Detaljplan för LÖBERÖD 1:119 m.fl. Eslövs kommun, Skåne län

PLANBESKRIVNING Detaljplan för kv Oljan m m vid Gröndalsvägen i Södertälje Upprättad GRANSKNINGSHANDLING

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Datum Dnr 2014/320

1.1 SYFTE SAMMANFATTNING... 3

Startpromemoria för planläggning av del av Gubbängen 1:1 i stadsdelen Gubbängen (bandyhall)

Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Triglyfen 1 mm i stadsdelen Hässelby Strand (50 lägenheter)

Antagande av förslag till detaljplan för Ivalo 1 m.m. i stadsdelen Akalla (överföring av mark)

Tillägg till PLANBESKRIVNING

Granskningsutlåtande nr 1

Detaljplan för BRF Vintergatan 1

DETALJPLAN FÖR RAVINEN 7, ROTEBRO. Laga kraft Dnr 2011/535 KS.203 Nr 633

Detaljplan för del av Kartåsen 2:3, Lidköpings kommun

Detaljplan del av Perstorp 23:4 vid kvarteret Syrenen (ny parkering) Perstorps kommun, Skåne län

Samhällsbyggnadsförvaltningen Plankontoret

Genomförandebeskrivning Detaljplan för fastigheten Tobaksmonopolet 3 i stadsdelen Södermalm i Stockholm, S-Dp

DEL AV JONSTORP 11:3 M FL,

Dnr: GRANSKNINGSHANDLING Sid 1 (5)

Tillägg nr 3 till planbeskrivning Ändring av detaljplan för Alingsås, fastighetsindelning vid Färgaregatan 9

Detaljplan för Båten 7 m.fl. (Sjöparkens reseparkering E2) i Alvesta tätort

Antagande av förslag till detaljplan för del av fastigheten Lidarände 1 i stadsdelen Kista (bekräfta befintlig tillbyggnad)

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

Detaljplan för Verksamheter vid Alelyckans vattenverk inom stadsdelen Gamlestaden i Göteborg

Antagande av förslag till detaljplan för Hönsfodret 1 i stadsdelen Södermalm

Antagande av förslag till detaljplan för del av Sjöbotten 1 i stadsdelen Älvsjö (380 studentlägenheter)

Underlag för planuppdrag

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Detaljplanens syfte Planläggningen syftar till att pröva möjligheten att uppföra flerbostadshus i den norra delen av kvarteret Fältläkaren.

Samrådsredogörelse Detaljplan för Pälskappan 4 i stadsdelen Fruängen, Dp Innehåll

Tillägg till plan- och genomförandebeskrivning. Detaljplan för Del av Västra Industriområdet del av kv. Skrapan

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

Antagande av förslag till detaljplan för kv Spikklubban mm i stadsdelarna Solberga och Älvsjö

Antagande av förslag till detaljplan för fastigheten Ölet 2 i stadsdelen Tallkrogen (utökad handel)

Miljökonsekvensbeskrivningar för program och detaljplaner för Årstafältet i stadsdelarna Östberga, Enskedefältet och Årsta - remissvar

Antagande av förslag till detaljplan för Moské vid kv Harholmen i stadsdelen Skärholmen

Tofta 2:1 Enevägens samfällighetsförening

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för infart till del av fastigheten Lästen 4 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Båstad 109:365 m.fl. Båstads kommun, Skåne län

Stadsbyggnadskontoret

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

DP278 Dnr KS Datum Antagandehandling. Upphävande för del av byggnadsplan D97 (del av Vistinge 6:4), Finspångs kommun

Transkript:

Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Plan, ledningen Maria Borup Sida 1 (41) Tfn 08-508 273 53 2016-05-23 Samrådsredogörelse Detaljplan för Gubbängen 1:1 i stadsdelen Gubbängen, Dp 2012-18476 Innehåll Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden... 2 Allmänt om samrådet och planprocessen... 2 Allmänt om förslaget och utvecklingen av Gubbängsfältet... 3 Arkitektur och gestaltning... 5 Kulturmiljö... 6 Parker och grönområden... 7 Gator och trafik... 9 Teknisk försörjning, miljö- och klimataspekter... 10 Hälsa och säkerhet... 11 Övriga frågor... 13 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande... 14 Föreslagna förändringar... 14 Inkomna synpunkter... 15 Statliga och regionala myndigheter och förbund... 15 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar... 18 Övriga remissinstanser... 23 Sakägare enligt fastighetsförteckning... 24 Övriga, ej sakägare... 27 Sammanfattning Planen syftar till att möjliggöra ett sportfält för rugby och fotboll med tillhörande servicebyggnad. Planförslaget sändes ut på samråd 24 februari - 6 april 2016. Under samrådet inkom 51 yttranden. Flertalet remissinstanser tillstyrker ett sportfält men framför synpunkter i sak, framför allt vad gäller påverkan på kyrkliga kulturmiljövärden, naturvärden, miljökvalitetsnormer för vatten, cykelstråk samt behov av bulleråtgärder och fastighetsrättsliga frågor. Sakägare framför synpunkter om påverkan på Söderledskyrkans verksamhet och kulturmiljö. Närboende som

Sida 2 (41) framfört synpunkter önskar att fältet antingen lämnas helt obebyggt eller att idrottsplanerna minskar i storlek eller antal till förmån för rekreation. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare i det fortsatta planarbetet: placering och gestaltning av servicebyggnad, infart, angöring, kulturmiljövärden, parkering, barnkonsekvenser, cykelstråk, markavvattning och dagvattenhantering. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att utveckla Gubbängsfältet till ett sportfält med idrottsplaner för främst rugby och fotboll med tillhörande servicebyggnader. Det föreslagna idrottsområdet rymmer tre idrottsplaner fördelat på en fullstor konstgräsplan för rugby och fotboll och två fullstora naturgräsplaner för rugby. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 24 februari - 6 april 2016. Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samrådsförslaget visades i Tekniska Nämndhuset, på Gubbängens bibliotek samt på stadsbyggnadskontorets hemsida, www.stockholm.se/detaljplaner. Annons om samråd och samrådmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Farsta-Sköndal tisdagen den 24 februari 2016. Samrådsmöte hölls i Gubbängsskolans entréhall där ca 30 personer närvarade. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Allmänt om samrådet och planprocessen Länsstyrelsen delar stadens åsikt om att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning inte behöver tas fram. Några privatpersoner anser att vissa av planförslagets illustrationer är missvisande, t.ex. motionsslinga utanför planområdet och bilder med lekande barn nära trafik.

Sida 3 (41) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret kommer att se över hur åtgärder utanför planområdet presenteras i planhandlingarna. Allmänt om förslaget och utvecklingen av Gubbängsfältet Farsta församling är sakägare och framför att de kommer att överklaga ett beslut som är enligt föreliggande planförslag. Församlingen och Farsta stadsdelsnämnd motsätter sig föreslagen infarts- och parkeringslösning och förordar att servicebyggnaden istället läggs intill den östra parkeringsplatsen. De är positiva till idrottsutövning men måste i första hand se till kyrkobesökarnas behov. Ljudvolym från idrottsevenemang väntas bli högre. Stadsdelsnämnden är i övrigt positiv under förutsättning att fältets öppna karaktär behålls och spontanaktiviteter ges utrymme. Exploateringskontoret ställer sig positivt till förslaget och har inga synpunkter. Även Trafikkontoret är positivt men har flera synpunkter, bla att en barnkonsekvensbeskrivning bör göras. Skönhetsrådet, Trafikkontoret och någon privatperson anser att hela fältet med omgivande parkmark borde ingå i planområdet. Stadsdelsnämnden önskar att så stort område inkluderas så att ingen del av fältet förblir utan detaljplan. Svenska kraftnät har inga invändningar mot förslaget så länge deras synpunkter och rekommendationer beaktas. Stadsdelsnämnden efterfrågar en större tydlighet i hur detaljplanens genomförande och framtida skötselbehov ska finansieras och påpekar att det inte finns någon finansiering för bullervall mot Örbyleden. Stockholms rugbyförbund framför att kapacitetsproblem kvarstår även efter en flytt till Gubbängen. Planerna ska följa särskilda krav för utformning och storlek, de måste vara inhägnade och alla föreslagna promenadstråk kan inte finnas. Vidare ska huvudläktare vara integrerad med huvudbyggnad och utrymmen ska finnas för diverse funktioner och parkering för minst två bussar. Flera privatpersoner är positiva till att Gubbängsfältet utvecklas för rugby. Det anses dock bli sämre än befintlig anläggning i Årsta. I förslaget saknas läktare, avbytarbås, avspärrningar mm. Någon tycker att det bara ska vara rugby och ingen fotbollsplan och att rugbyförbundets föreskrifter för rugbyarena respektive rugbyanläggning ska uppfyllas.

Sida 4 (41) Ett tiotal privatpersoner, liksom Gubbängen-Hökarängens socialdemokratiska stadsdelsförening, anser att fältet bör förbli obebyggt och hållas öppet för rekreation. Man invänder mot stadens generella syn på närförorters grönområden som byggbar mark och föreslår att rugbyplaner utvecklas vid Gubbängens IP, Tallkrogens bollplan, Gärdet eller Järvafältet om de inte kan vara kvar i Årsta. Ett tiotal privatpersoner är negativa till att rugby föreslås få de bästa ytorna på fältet och att allmänheten därmed blir hänvisad till ytor intill kraftledning eller som är trafikbullerstörda. Framförallt är flera negativa till att den lummiga picknickplatsen tas i anspråk p.g.a. servicebyggnadens placering. Man önskar istället att denna plats förstärks med mer vegetation till en lummig picknickplats. Man föreslår att rugbyplanerna placeras närmast Nynäsvägen eller att det utvecklas ett sportfält i mindre skala. Några ifrågasätter att rugby ges mer plats än fotboll som utövas av fler. Flera önskar att spontant skidåkande möjliggörs oavsett om Gubbängsfältet utvecklas för rugby eller inte. Ett par privatpersoner undrar över lämpligheten i att placera idrott utanför en psykosmottagning. Gubbängen-Hökarängens socialdemokratiska stadsdelsförening är positiva till joggingslinga och cykelparkering. er framför önskemål om ny hundrastgård, agilitybana, utomhusbad, utegym, motionsslinga, skatepark, beachfotbollsplan, utomhusscen, boule, ytor för spontanidrott och fler toaletter. Någon menar att kaféet kommer ha en sportprägel och därmed utesluta övriga. Stadsdelsnämnden föreslår en tennisbana som komplement till planförslaget. Ingen remissinstans eller privatperson som yttrat sig är negativ till att Eken Cup arrangeras på Gubbängsfältet. Flera vurmar för att det ska finnas kvar även om planförslaget genomförs. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadsnämnden beslöt den 7 mars 2013 att påbörja planarbete för att möjliggöra för tre bollplaner på fältet med såväl konstgräs som naturgräs i första hand avsedda för rugby. En viktig del av uppdraget är att anläggningarna ska utformas på ett sätt som gör att så stora delar av området som möjligt även fortsättningsvis är tillgängliga för rekreation och spontanidrott och för särskilda evenemang som t.ex. Eken Cup. Idrottsförvaltningen har i tidigt skede fört dialog med berörda klubbar om ersättning för de rugbyplaner som tas bort från Årstafältet. Det har aldrig varit aktuellt att rugbyplanerna på

Sida 5 (41) Årstafältet ska ersättas med en arena och de krav som följer med det. Fortsatt dialog kommer att ske med rugbyförbundet. Infart, angöring och placering av servicebyggnaden kommer att studeras vidare i den fortsatta planprocessen. Bakgrunden till bollplanernas placering beror av flera faktorer. De är anpassade till den luftburna kraftledningen, markförlagda ledningar, farligt gods-transporter, buller, naturvärden och landskapsbild; Dels fysiska förutsättningar på fältet, dels uppfyllande av lagkrav och rekommendationer med hänsyn till människors hälsa och säkerhet faktorer som kontoret i dagsläget inte bedömer som rimliga att påverka i relation till en rimlig genomförandekostnad och genomförbarhet. Kontoret bedömer att området för idrott är så begränsat att fältet fortsatt ger goda möjligheter till spontanidrott och rekreation. De delar av fältet som idag är planlagt har i gällande detaljplaner redan markanvändningen park. Utveckling av andra aktiviteter i omgivande parkmark hanteras inte i denna detaljplan. Kontoret håller med om att barnkonsekvenserna bör belysas mer för att förtydliga planförslagets påverkan för barn. Planbeskrivningen förtydligas avseende finansiering av planens genomförande. Arkitektur och gestaltning Tveksamheter till föreslaget fasadmaterial och mörka färgsättning framförs av Skönhetsrådet, stadsdelsnämnden och flera privatpersoner. Ett par privatpersoner framför att de är positiva till byggnadens uppdelning, orientering och den höga ambitionsnivån, men lyfter fram vikten av att säkerställa en kvalitativ gestaltning även i byggnadens detaljer och omgivande mark. Man anser att en sluten fasad mot Gubbängens centrum skapar ett otryggt stråk. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret kommer att studera gestaltningen inklusive fasadutförande i den fortsatta planprocessen.

Sida 6 (41) Kulturmiljö Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Flera remissinstanser och Farsta församling framför att Söderledskyrkan med tomt omfattas av 4 kap. kulturmiljölagen om kyrkliga kulturminnen. Församlingen och stadsdelsnämnden anser att byggnationerna ligger för nära kyrkan vilket tar bort skogs- och parklandskapet samt medför ökad trafik som inkräktar negativt på kyrkomiljön. Länsstyrelsen saknar en beskrivning av kyrkomiljön och anser att värdena bör beskrivas av antikvarisk kompetens samt att kyrkotomtens utbredning redovisas på plankartan. Stadsmuseet anser det möjligt med sportfält under förutsättning att det inte påverkar kyrkomiljön. De är positiva till att servicebyggnaden placeras så att fältet lämnas fritt men vidhåller att en bättre placering hade varit mot Nynäsvägen för att hålla ett respektavstånd till den kulturhistoriskt viktiga byggnaden och miljön kring Söderledskyrkan. Landskapsbild/ stadsbild Flera remissinstanser och privatpersoner anser att höga nät, belysningsmaster etc. bör undvikas alternativt studeras noggrant för att fältets karaktär av öppet sammanhängande fält inte ska förvanskas. Stadsdelsnämnden förmodar att ytorna runt konstgräsplanen blir bredare än vad som illustreras och förses med bänkar. De anser det beklagligt att berghällar med träddungar påverkas men har inga förslag på lösningar. Skönhetsrådet och ett par privatpersoner anser att servicebyggnaden bör placeras vid Lingvägen för att stärka gaturummet och kopplingen mellan Gubbängen och Hökarängen. Farsta församling och stadsdelsnämnden föreslår att servicebyggnaden placeras intill parkeringsplatsen utmed Örbyleden. En privatperson tycker att servicebyggnaden har en bra placering men flera privatpersoner föreslår andra placeringar såsom utmed Örbyleden intill kyrkan, intill Gubbängshallens parkering eller intill Nynäsvägen. Någon enstaka föreslår att det byggs hus längs hela Örbyvägen för att uppnå stadskänsla och bättre bullernivåer.

Sida 7 (41) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Infart, angöring och placering av servicebyggnaden kommer att studeras vidare. Planområdets avgränsning kan komma att ändras. Om planområdet fortsatt kommer omfatta eller ligga nära Söderledskyrkans tomt kommer kyrkomiljön att beskrivas och påverkan på kulturhistoriska värden att utredas. Kontoret anser det vara av stor vikt att upplevelsen och känslan av landskapsrummet på fältet kvarstår så långt det är möjligt i kombination med tre idrottsplaner. Stadsbyggnadskontoret kommer därför att fortsätta studera hur idrottsområdet kan utformas avseende nät, belysningsmaster mm. Det är dock frågor som inte helt kan regleras med planbestämmelser. Stadsbyggnadsnämndens beslut om planuppdrag omfattar endast idrottsändamål. Att studera bebyggelseutveckling utmed hela Örbyleden hanteras därför inte i detta detaljplanearbete. Parker och grönområden Skönhetsrådet avstyrker förslaget p.g.a. ingrepp i landskapet och anser att höjdpartierna till största del bör lämnas orörda, i synnerhet i öster. De föreslår att den östra rugbyplanen utgår om den påverkar höjdpartierna, får en alternativ utformning/placering eller att staden hittar annan lokalisering för alla rugbyplaner. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kräver att kompensation genomförs för de naturvärden som går förlorade. Trafikkontoret instämmer i det och efterfrågar även tydligare motiv till att ingrepp görs inom naturvärden klass 3 och 4. Gubbängen-Hökarängens socialdemokratiska stadsdelsförening och några privatpersoner efterfrågar fler trädplanteringar runt fältet och parkbänkar. er är positiva till att joggingslinga, utegym och att det öst-västliga stråket bevaras. Det framförs önskemål om bättre belysning på fältet, bänkar och bord samt att exploateringsintäkter för Årstafältet används till förbättra hela Gubbängsfältets parkmiljö. framför att de natursamband som nämns i Naturvärdesbeskrivningen inte har lösts i planen och att det är viktigt att bevara grönområdet för biologisk mångfald.

Sida 8 (41) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Inom ramen för planuppdraget finns inget beslut om att kompensation ska genomföras för de naturvärden som går förlorade. Kompensation sker på många olika sätt i olika exploateringsprojekt inom staden. Genomförandet av detaljplanen innebär att området tillförs rekreativa värden i form av att en del av fältets gångvägar rustas upp och att bollplanerna blir tillgängliga för allmänheten vilket stadsbyggnadskontoret anser kan betraktas som kompensationsåtgärder. För idrottsområdets funktion är det av stor vikt att det anläggs tre bollplaner samt att de placeras så nära varandra som möjligt. Deras placering styrs därefter av faktorer såsom ledningsstråk och transportled för farligt gods med konsekvensen att ingrepp behöver göras i naturområden med naturvärden. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ingreppen i naturvärden är begränsade i relation till idrottsförvaltningens behov av en idrottsanläggning och får därför accepteras. Idrottsförvaltningens ansökan om planändring i syfte att anlägga tre bollplaner på Gubbängsfältet har föregåtts av förstudier för att finna en lämplig plats för detta. Stadsbyggnadskontoret bedömer att platsen är lämplig att pröva för detta syfte och ser ingen anledning till att ifrågasätta idrottsförvaltningens förstudier om att finna en lämplig plats för denna idrottsanläggning. De spridningssamband som beskrivs i Naturvärdesbeskrivningen berör områden som helt eller delvis ligger utanför planområdet och sambanden är svaga eller mycket begränsade. Planförslaget är utformat så att så små ingrepp som möjligt görs i naturområdena samtidigt som målet om att rymma tre bollplaner uppfylls. Idag utgörs planområdet huvudsakligen av klippta gräsytor som används för såväl organiserad som spontan idrottsträning. Eftersom spridningssambanden är begränsade och området till stora delar fortsatt kommer att vara gräsbevuxna bedömer kontoret att påverkan på eller begränsningar för sambanden påverkas marginellt. Planförslaget hindrar inte att omgivande parkmark utvecklas med trädplanteringar, parkbänkar etcetera. Större delen av omgivande parkmark ingår dock inte i planområdet då det redan är planlagt som park. I planförslaget illustreras en joggingslinga och utegym utanför planområdet och omfattas därmed inte av detaljplanens genomförande. Inför planens granskningsskede kommer redovisningen av detta att ses över då det inte finns något beslut om att en joggingslinga eller utegym ska anläggas.

Sida 9 (41) Gator och trafik Biltrafik, infart och parkering Farsta församling, stadsdelsnämnden och flera till församlingen knutna råd och politiska grupper anser det olämpligt att placera en infart i föreslaget läge då kraftigt ökad trafik och därmed parkeringsproblem skulle störa kyrkans verksamheter och dess besökare. Det är angeläget att trafiken inte ökar vid kolumbariet som är placerat invid kyrkans parkeringsplats. De förordar att parkeringsplats längs Örbyleden görs större och att servicebyggnaden flyttas dit, eller att infart till idrottsområdet placeras i anslutning till infarten till Gubbängshallen eller att en ny gemensam infart anläggs längre norrut längs Lingvägen som leder till idrottsområdet först och därefter till kyrkan. Man anser att parkeringsplatserna är underdimensionerade. Församlingen ser även en ökad risk för trafikolyckor med gång- och cykeltrafikanter. Stadsdelsnämnden anser att parkeringsfrågan i sin helhet behöver studeras vidare, bl.a. för att rymma bussar. Skönhetsrådet å andra sidan föreslår att parkering samutnyttjas med kyrkans parkering för att minska parkeringsytorna. Likaså anser Trafikkontoret att infart kan delas med Söderledskyrkan men med tillägget att även bussar ska kunna angöra. Flertalet privatpersoner är negativa till förslaget med gemensam infart p.g.a. påverkan för kyrkans verksamhet. Trafikkontoret och privatpersoner är tveksamma till hur parkering föreslås hanteras. Man är tveksam till den stora parkeringens placering i förhållande till servicebyggnadens placering. Några anser det dåligt att mer bilparkering skapas, kollektivresandet och cykel borde istället främjas, medan andra oroas över att det planeras för få parkeringsplatser. Det framförs önskemål om att se över hastighetsbegränsningen och trafiksäkerheten på Lingvägen. Det påpekas att det behöver planeras för framkomlighet för stombussar på Örbyleden. Gång- och cykeltrafik Flera privatpersoner är kritiska till att förslaget inte följer cykelplanen som pekar ut ett prioriterat pendlingsstråk över fältet. Man anser att förslaget försämrar för cyklister och föreslår att ett cykelpendlingsstråk dras utmed Örbyleden. Det är dock bra att ett

Sida 10 (41) norr-sydgående cykelstråk behålls. Man påpekar även att detaljplanens konsekvensbeskrivning inte nämner påverkan på cykelstråk. Även Trafikkontoret föreslår att ett pendlingsstråk bör anläggas utmed Örbyleden och att kostnaderna för nödvändig ombyggnad av befintlig belysning på fältet tas omhand av projektet. Kollektivtrafik Trafikförvaltningen SLL har ingen erinran. anser att T-bana linje 18 är underdimensionerad när Farsta byggs ut. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Infart, angöring, parkering och placering av servicebyggnaden kommer att studeras vidare i den fortsatta planprocessen. Lingvägen och Örbyleden ligger utanför planområdet och utformning av dessa gator hanteras därför inte i denna detaljplan. Likaså hanteras inte tunnelbanans kapacitet i detta planprojekt. Planbeskrivningen kommer att kompletteras avseende redovisning av cykelstråk. Förslaget om att anlägga ett cykelpendlingsstråk utmed Örbyleden ryms inte inom denna detaljplans genomförandeekonomi utan behöver utredas och finansieras separat. Stadsbyggnadskontoret bedömer det inte lämpligt med ett cykelpendlingsstråk genom idrottsområdet och att den illustrerade gång- och cykelvägen som löper runt bollplanerna behövs som ett rekreationsstråk även om ett separat cykelpendlingsstråk skulle anläggas. Teknisk försörjning, miljö- och klimataspekter Dagvatten Länsstyrelsen påpekar att diket inom planområdet ingår i ett markavvattningsföretag och dess syfte behöver utredas liksom om det är aktivt. Om det ska ingå i stadens VA-område måste det upphävas i domstol. De anser vidare att föreslagna dagvattenåtgärder är tillräckliga, men att hänsyn behöver tas till gödsel och föreslår därför att skötselplaner tas fram. Miljö- och hälsoskyddsnämnden kräver däremot att dagvattenutredningen kompletteras enligt ny praxis gällande miljökvalitetsnormer.

Sida 11 (41) Stadsdelsnämnden föredrar underjordiska dagvattenmagasin och anser att dessa bör skötas av Stockholm vatten. Trafikkontoret ger förslag på hur möjligheten till infiltration kan förbättras. El/Tele Ellevio framför att de har regionala ledningar som är i konflikt med planförslaget. De planerar för ny fördelningsstation i området och önskar snarast kontakt kring detta. För lokalnätet behövs 10x10 m stort E-område för en ny nätstation, förslagsvis inom eller intill föreslagen parkering i väster. Räddningstjänst Storstockholms Brandförsvar framför att brandpostsystemet är glest och bör ses över inom ramen för planarbetet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar att markavvattningsföretagets påverkan på planförslaget behöver utredas. Dagvattenutredningen kommer att revideras utifrån detaljplanens innehåll och utformning liksom anpassas till rådande praxis. Stockholm vatten förväntas vara VA-huvudman för stadens dagvattenanläggning. Stadsbyggnadskontoret kommer att föra en fortsatt dialog med Ellevio gällande region- respektive lokalnätets eventuella påverkan på planförslaget. Hälsa och säkerhet Buller, luft och hälsoskadliga ämnen Miljö- och hälsoskyddsnämnden och Trafikkontoret önskar att bullerskydd uppförs mot Örbyleden. Stadsdelsnämnden framför att det inte finns finansiella medel för en bullervall. Flera privatpersoner påpekar behovet av en bullervall mot Örbyleden och Nynäsvägen. Någon enstaka anser att bullernivåer och partiklar i luft från Örbyleden och Nynäsvägen på nytt bör mätas.

Sida 12 (41) är kritisk till att naturgräs ersätts med konstgräs då det innehåller hormonstörande ämnen. Elektromagnetisk strålning Trafikkontoret anser att luftledningen borde markförläggas i samband med utveckling av sportfältet. Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor kräver en mätning av magnetfältet, de anser det inte tillräckligt att jämföra strålningen med liknande projekt. Svenska kraftnät framför att de tillämpar försiktighetsprincipen vilket innebär att ny bebyggelse för varaktig vistelse ska placeras minst 80 m från kraftledningen. Risk Länsstyrelsen kräver ingen vidare utredning av närheten till farligt gods men framför att staden ska beakta att inga byggnader, läktare etc. får finnas inom 25 m från Örbyleden. Storstockholms Brandförsvar är positivt till att en riskutredning ska göras men hade velat se den i samrådet. Ras och skred Länsstyrelsen påpekar att delar av planområdet ligger inom område med risk för översvämning och att skredrisk kan föreligga. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Frågan om bullervall utmed Örbyleden kommer inte att hanteras i detaljplanen då idrottsanläggningen kan anläggas utan att bullerdämpande åtgärder vidtas. Det finns heller inga finansiella medel avsatta för bullerdämpande åtgärder. Efterfrågan på bollplaner är större än tillgången i Stockholms stad. Jämfört med naturgräs kan konstgräsplaner användas året om och har utifrån slitage ingen begränsning för hur mycket de kan användas. Planförslaget innebär att två av de tre bollplanerna anläggs med naturgräs. För konstgräsplanens skötsel ska kemikalieinspektionens rekommendationer följas. Stadsbyggnadskontoret bedömer att det är lämpligt att den tredje bollplanen beläggs med konstgräs då det ökar möjligheten till fysisk aktivitet för fler.

Stadsbyggnadskontoret avser inte att i aktuell detaljplan driva frågan om att markförlägga kraftledningen då det inte anses motiverat för enbart denna planändring. Sida 13 (41) Inför planens samrådsskede begärde stadsbyggnadskontoret en magnetfältsberäkning av luftledningen av ledningsägaren Svenska Kraftnät. Stadsbyggnadskontoret bedömer att denna beräkning är tillräcklig som underlag för detaljplanen. Svenska kraftnät har tidigt i planprocessen framfört att ny bebyggelse för varaktig vistelse ska, för att tillämpa försiktighetsprincipen, placeras minst 75 m från kraftledningens mitt. Detta avstånd har tillämpats i planförslaget. Då avståndet är baserat på en framtida prognos för kraftledningens kapacitet bedömer stadsbyggnadskontoret att 75 m är tillräckligt. Placering av servicebyggnaden kommer dock att studeras vidare i den fortsatta planprocessen vilket kan skapa förutsättningar att tillämpa ett längre avstånd. Av planbeskrivningen framgår att en riskutredning ska göras inför planens granskningsskede. Med anledning av att Länsstyrelsen bedömer att ingen vidare utredning krävs av riskfrågorna, under förutsättning att en 25 m bebyggelsefri zon tillämpas i detaljplanen, avser stadsbyggnadskontoret att inte göra en riskutredning. Dagvattenutredningen kommer att revideras utifrån detaljplanens innehåll och utformning liksom anpassas till rådande praxis. Beroende på servicebyggnadens placering kommer utredningen även kompletteras avseende skredrisk. Övriga frågor Lantmäteriet har synpunkter på avgränsningen av bestämmelsen x och u samt förslag på formulering. De föreslår att parkering i öster ges markanvändningen P för att förenkla fastighetsbildning och framför diverse förslag på tillägg till planbeskrivningen. Trafikkontoret framför att god åtkomst för avfallshämtning måste säkras. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Kontoret noterar Lantmäteriets synpunkter och förslag på tillägg till planhandlingarna. Detaljplanens bestämmelser kommer att studeras vidare inför planens granskningsskede.

Möjligheten till maskinell hämtning av avfall kommer att säkerställas i detaljplanen. Samrådsredogörelse Sida 14 (41) Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan Söderledskyrkans verksamhet, kulturmiljövärden, rekreationsmöjligheter, naturvärden och cykelpendlingsstråk gentemot en större och inhägnad rugbyarena kunnat identifieras. Likaså finns det intressekonflikter mellan att låta fältet förbli obebyggt och önskemål om utomhusbad, teaterscen, hundrastgård, tennisbanor mm. Kontorets sammanvägda bedömning är att förslaget är positivt för stadsdelen då det bidrar till en socialt hållbar utveckling som kan gynna både organiserad idrottsverksamhet och spontanidrott. För att minska påverkan på Söderledskyrkans verksamhet och kulturhistoriska värden kommer infart, angöring, parkering och placering av servicebyggnaden att studeras vidare. Det innebär att planområdets avgränsning kan komma att ändras. Föreslagna förändringar Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare: - Placering av infart, angöring och servicebyggnad. - Gestaltning av servicebyggnaden - Parkering - Barnkonsekvenser - Konsekvenser för cykelstråk enligt cykelplanen - Påverkan på kulturmiljövärden beroende på servicebyggnadens placering och planområdets avgränsning - Hantering av markavvattningsföretag - Hantering av dagvatten Inför planens granskningsskede kommer även redovisningen av motionsslinga och övriga aktivitetsytor utanför planområdet att ses över då det inte finns något beslut om dessa åtgärder. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående förslag på hantering av synpunkterna innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen.

Sida 15 (41) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr 2012-18476. Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen bedömer att förslaget, under nu kända förhållanden, inte strider mot de intressen som Länsstyrelsen har att bevara enligt 11 kap. 10 PBL under förutsättningar att följande synpunkter beaktas. Geotekniska förhållanden och översvämningsrisk Stora delar av marken inom planområdet består av lera gör att marken kan vara sättningskänsligt med risk för skred vid belastning och stor nederbörd. En stor del av området, främst i väster, är låglänt mark med risk för översvämning vid skyfall. Länsstyrelsen anser att staden behöver beakta detta i det fortsatta planarbetet och vid bedömning av lämplig utformning och grundläggning av främst planerade servicebyggnader. Transporter av farligt gods Minsta avstånd mellan idrottsyta och Örbyleden, som är sekundär transportled för farligt gods, är 17 m. På plankartan anges markanvändningen R för idrott. Enligt Länsstyrelsens riktlinjer är användningen R likställt med besöksanläggningar, vilket innebär att 25 m från transportled för farligt gods ska hållas bebyggelsefritt. Därmed får inga läktare, ramper eller dylikt placeras inom 25 m från Örbyleden. Så länge inga byggnader planeras inom 25 m från Örbyleden eller Nynäsvägen anser Länsstyrelsen inte att särskild hänsyn behöver tas till transporter av farligt gods. MKN vatten/dagvattenhantering Under förutsättning att föreslagna dagvattenåtgärder genomförs bedömer Länsstyrelsen att planen inte påverkar vattenkvaliteten och miljökvalitetsnormerna i Drevviken negativt. Staden behöver dock ta särskild hänsyn till att gräsplanerna gödslas med stora mängder näringsämnen eftersom det är framförallt rening av näringsämnen som kan bli problematiskt. Länsstyrelsen anser därför att skötselplaner för dagvattenåtgärderna med fördel tas fram. Kyrkomiljö Söderledskyrkan skyddas av 4 kap. kulturmiljölagen (1988:950) KML. En mindre del av planområdet går in i den av KML skyddade

Sida 16 (41) kyrkotomten. Åtgärder som görs på kyrkotomten ska prövas av Länsstyrelsen. Länsstyrelsen saknar beskrivning av detta i planbeskrivningen samt beskrivning av konsekvenser på kulturmiljön. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för kulturmiljön i allmänhet och för kyrkomiljön i synnerhet ska analyseras och värderas av antikvarisk kompetens. På plankartan bör kyrkotomtens utbredning redovisas och att den är skyddad av 4 kap. kulturmiljölagen anges. Markavvattningsföretaget Herrängen-Gubbängen tf Delar av planområdet ingår i markavvattningsföretaget Herrängen- Gubbängen tf. Det dike som nämns i dagvattenutredningen är del av företagets dikessystem. Åtgärder får inte utföras inom markavvattningsföretaget som påverkar företagets syfte och funktion. I samband med att området planläggs är det lämpligt att utreda om markavvattningsföretaget fortfarande är aktivt samt om syftet med företaget kvarstår. Om markanvändningen förändras kraftigt i hela eller delar av båtnadsområdet är det lämpligt at ompröva företaget och anpassa det till aktuella förhållanden. Om området ingår eller kommer att ingå i stadens VA-område är det lämpligt att upphäva hela eller delar av företaget. Omprövning/upphävning av markavvattningsföretag görs hos Mark och miljödomstolen vid Nacka Tingsrätt. Behovsbedömning Länsstyrelsen delar stadens åsikt om att förslaget inte innebär betydande miljöpåverkan. En miljökonsekvensbeskrivning behöver inte tas fram. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har följande synpunkter på plankartan: - De tre markreservaten för allmän gång- och cykeltrafik (x på plankartan), bör anpassas utifrån de tänkta gång- och cykelvägarna för att inte hindra möjligheten att i framtiden nyttja kvartersmarken för idrottsändamål. - Vid en framtida fastighetsbildning kan det bli problem att bilda en egen fastighet för idrottsändamål för den östra delen av planområdet då den saknar byggrätt och det inte finns någon direkt koppling till övrig kvartersmark för idrottsändamål. Användningen parkering (P) är lämpligare sett till eventuell framtida fastighetsbildning. - U-området ska avse allmännyttig underjordisk ledning. - Om det inte finns befintliga ledningar inom hela markreservatet för allmännyttiga underjordiska ledningar (u

Sida 17 (41) på plankartan) bör u-området justeras utifrån ledningarnas lägen. Lantmäterimyndigheten har följande synpunkter eller tillägg till planbeskrivningen. Under rubrik Organisatoriska frågor /Ansvarsfördelning: - Det bör framgå att Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. - En rubrik Användning av mark som beskriver planförslagets påverkan på användningen saknas. Det bör tex framgå att allmän platsmark övergår till att bli kvartersmark. Under rubrik fastighetsbildning: - Det bör förtydligas att konsekvensen av planförslaget är att avstyckning från Gubbängen 1:1 av två nya fastigheter möjliggörs. - Under rubrik Ledningsrätter bör det förtydligas att rätten till befintliga allmännyttiga ledningar som ligger inom kvartersmark kan säkras genom ledningsrätt eller servitut, markreservat har avsatts för detta (betecknat med u i plankartan). Rubriken kan eventuellt ändras till Rättigheter och tillägg kan då göras att behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildning i lantmäteriförrättning. I övrigt inga synpunkter på planförslaget. Trafikförvaltningen Stockholms läns landsting Trafikförvaltningen har inget att erinra mot planförslaget som härmed tillstyrks. Storstockholms Brandförsvar Storstockholms Brandförsvar (SSBF) har i samband med ärendets behovsbedömning påtalat riskerna kopplade till farligt gods-lederna i närheten av planområdet. SSBF har i samrådsskedet inte kunnat identifiera några ytterligare risker som behöver utredas vidare. Enligt Länsstyrelsens riktlinjer ska riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från farligt godsleder. Länsstyrelsen anger även rekommendationer avseende skyddsavstånd som riskreducerande åtgärd vilket kan vara vägledande i SBK:s riskbedömning.

Sida 18 (41) För aktuell typ av bebyggelse rekommenderar Länsstyrelsen ett skyddsavstånd som riskreducerande åtgard om 40 meter från vägkant. Avståndet kan minskas om risknivån är låg eller om kompletterande riskreducerande åtgärder införs. Däremot rekommenderar Länsstyrelsen en bebyggelsefri zon om minst 25 meter från vägkant med transport av farligt gods, oavsett risknivå. SSBF anser det positivt att en riskutredning ska tas fram men hade velat se den tidigare än i granskningsskedet. SSBF önskar ta del av denna utredning när den är färdig. SSBF konstaterar att brandpostsystemet i anslutning till servicebyggnaden är glest. Behovet av nya brandposter bör ses över inom ramen för planen och SSBF rekommenderar ett avstånd om 75 m från brandpost till uppställningsplats för räddningsfordon. Framkomlighet och tillgänglighet vid händelse av en räddningsinsats måste beaktas i det fortsatta planarbetet och i projekteringen. SSBF rekommenderar fortsatt samverkan kring riskfrågorna. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Farsta stadsdelsnämnd Påverkan på Söderledskyrkans verksamhet och kulturhistoria Nämnden anser att samutnyttjande av kyrkans infart inte är acceptabel och menar att planförslaget bör ändras såsom föreslås i Söderledskyrkans remissvar. Likaså föreslår de att kyrkans förslag på placering av servicebyggnaden övervägs så att förslaget ger så lite störningar som möjligt på kyrkan verksamhet. Nämnden anser att servicebyggnaden bör placeras mellan befintlig parkeringsplats och den östra rugbyplanen utmed Örbyleden. Kyrkotomten är K- märkt och föreslagen bebyggelse skulle ta bort nuvarande vy över angränsande skogs- och parklandskap. Nämnden påtalar att parkeringsplatserna intill servicebyggnaden kommer vara de mest attraktiva jämfört med de utmed Örbyleden. Kyrkans kolumbarium som ligger intill parkeringen kräver respekt, lugn och ro. När Eken Cup pågår anpassar kyrkan sin verksamhet p.g.a. de höga ljudvolymerna och ökat spring från idrottsevenemanget. Nämnden anser det acceptabelt att kyrkans verksamhet inskränks en gång per år men inte att de ständigt ska vara begränsade i sin verksamhet. Parkering och infart De anser att parkeringsfrågan i sin helhet behöver studeras vidare. Rugbyanläggningen förväntas tex ha behov av bussparkering. Cykelparkeringar kan med fördel förses med väderskydd.

Sida 19 (41) Idrottsområdet och bevarande av fältets karaktär Nämnden är i övrigt positiv till förslaget under förutsättning att fältets öppna karaktär behålls och att spontanaktiviteter ges utrymme. Ett sportfält överensstämmer med stadsdelsområdets idrottsprofil och ökad aktivitet på fältet kan bidra till ökad trygghet. De anser inte att belysningsmaster kring konstgräsplanen blir något störningsmoment. De ser dock en risk för att höga nät runt planerna kan bli förfulande och ge ett avskärmande intryck. Det är nödvändigt att näten är genomsiktliga, ofärgade och av nylon. För att minimera den visuella påverkan av idrottsplaner är det viktigt att det tas hänsyn till exempelvis tekniska lösningar som möjliggör en snabb de-/remontering av mål och stängsel. Vikten av mobila läktare understryks. De förmodar att ytan kring konstgräsplanen görs ett par, tre meter bredare än vad som illustreras och att bänkar sätts ut. De anser de beklagligt att berghällar med träddungar påverkas men har förstår bakgrunden till bollplanernas placering och har inga förslag på lösningar. Nämnden anser att den del av fältet som fortsatt förblir utan detaljplan bör ingå i förslaget så att hela fältet blir planlagt. Finansiering Nämnden anser det missvisande att förslaget innehåller förslag på bla motionsslinga vilken inte ska bekostas av fastighetsnämnden, som är den nämnd som ska bekosta detaljplanens genomförande. Nämnden ser annars att en tennisbana är ett bra komplement på fältet. Nämnden utgår från att illustrerade åtgärder på gång- och cykelvägnätet, även de som ligger utanför planområdet, ingår i finansiering av projektet. Det påpekas att det är otydligt vilken förvaltning som föreslås ha skötselansvaret av föreslagna x-områden. Det påpekas att det inte finns någon finansiering för en eventuell bullervall mot Örbyleden. Servicebyggnad innehåll och arkitektur De anser det betydelsefullt med ett café och att det är öppet för alla. Viss tveksamhet finns till föreslagen fasadfärg och material och en ljusare ton förespråkas. De är positiva till att gröna tak föreslås. Dagvatten

Sida 20 (41) Nämnden anser att skötsel av föreslagna dagvattendammar bör utföras av Stockholm Vatten. För att förhindra barriäreffekten kan underjordiska magasin vara att föredra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden (MHN) tillstyrker planförslaget under förutsättning att: 1. Planförslagets dagvattenutredning beaktar ny praxis för miljökvalitetsnorrner för vatten i form av en EU-dom. 2. Kompensation genomförs i enlighet med stadsbyggnadskontorets förslag till ersättning för de naturvärden som berörs i de skogsklädda höjdpartierna. 3. Bullerskyddsåtgärder bör vidtas mot Örbyleden. Dagvatten MHN menar att planförslagets dagvattenutredning och förslag till reningsåtgärder bör kompletteras med en bedömning av möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna för Drevviken. En aktuell dom i EUdomstolen (den s k Weserdomen) innebär mer långtgående krav än tidigare för framtagande av underlag för planer. Om detaljplanen bedöms medföra någon försämring eller svårighet att uppnå miljökvalitetsnormer för ekologisk status kan planen riskera att inte godkännas. Naturmiljö - kompensation MHN bedömer att den mark som tas i anspråk i form av delar av en hällmark med gammal tallskog och torrläggning av ett dike bör ersättas. Plantering av nya träd utmed Örbyleden eller öppna dagvattenlösningar i form av diken och dammar på det sätt som detaljplaneförslaget skisserar är fullgoda alternativ som ersättning. Buller För att skapa en ljudmiljö som främjar idrott och sociala aktiviteter bör vägtrafikbuller från bl a Örbyleden begränsas. MHN föreslår vallar som förbinder befintliga hällmarkspartier mot vägen. Bullervallar om 0,5-1,0 meter kan byggas upp genom att återanvända jordmassor som frigörs vid schaktarbeten för de nya idrottsanläggningarna. MHN bedömer att dessa lägre jordvallar, i kombination med träd och buskar enligt studerat förslag, skulle skapa en mer attraktiv rekreationsyta ur ljudmiljösynpunkt. Idrottsförvaltningen Idrottsförvaltningen har inget att erinra mot föreliggande förslag.

Trafikkontoret Är positivt till att Gubbängsfältet utvecklas för mer idrottsverksamhet och rekreation. Samrådsredogörelse Sida 21 (41) Anser att planområdet bör utökas till att omfatta hela fältet, att en barnkonsekvensbeskrivning bör göras, att luftledningen borde markförläggas i samband med utveckling av sportfältet. Kontoret tror inte att föreslagen parkering och åtgärder för gående och cyklister är tillräckliga. Pendlingsstråk för gående och cyklister bör anläggas utmed Örbyledens norra sida så att det föreslagna gång- och cykelstråket kan vara ett parkstråk av mer lokal och eller rekreativ karaktär. Anser att föreslagen plats för entré till sportfältet är bra och att infart kan delas med Söderledskyrkan. Trafikkontoret framför dock att det vore önskvärt att anlägga en angöringsficka och uppställning för buss utmed infartsvägen och bredda upp angöringsvägen så att en buss kan svänga runt och släppa av spelare. Synpunkter framförs om att planbestämmelsen Parkering får finnas rimligen inte bör omfatta hela gårdsytan. De anser vidare att parkering tydligt bör hänvisas till östra parkeringen så att det vid servicebyggnaden i första hand kan ske korttidsuppställning och parkering för rörelsehindrade. Vad gäller parkeringsytors genomsläpplighet bör kravet även omfatta överbyggnaden, då kan positiva effekter uppnås. Kontoret framför önskemål om utformning av dagvattenhanteringen och att ytor för avrinning bör anges i planen. Det efterfrågas tydligare motiv till ingrepp görs inom naturvärden klass 3 och 4, ledningars läge anses inte tillräckligt. Planbeskrivningen innehåller heller inget krav på kompensation av naturvärden. Trafikkontoret anser att någon form av bullerskydd bör anläggas mot Örbyleden. God åtkomst för avfallshämtningsentreprenören måste tillsäkras. Projektering och ombyggnad av befintlig belysning behöver utföras i samband med att parkvägarna ändrar sträckning, kostnaderna ska tas om hand av projektet.

Exploateringskontoret Exploateringskontoret ställer sig positivt till förslaget. Samrådsredogörelse Sida 22 (41) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet bedömer att sportfält är möjligt under förutsättning att det inte påverkar kyrkomiljön samt att utformning av eventuella kringarrangemang studeras noggrant för att inte förvanska Gubbängsfältets karaktär av öppet sammanhängande fält. I samband med 1940- och 1950-talens planläggning av bebyggelsen kring Gubbängsfältet fastställdes stora delar av fältet som parkmark och allmän plats. Förslaget grundade sig på de två vinnande förslagen i en av staden utlyst stadsplanetävling inför byggandet av stadsdelarna Gubbängen och Hökarängen. Bebyggelsen i stadsdelen Gubbängen har genomgående höga kulturhistoriska värden och är grönmarkerad på Stadsmuseets klassificeringskarta. Söderledskyrkan är blåmarkerad och omfattas av 4 kap. kulturmiljölagen om kyrkliga kulturminnen. I norr gränsar planområdet mot Tallkrogen och Gubbängens småstugor som i Översiktsplan 1999 är utpekat som en kulturhistoriskt värdefull miljö. Detsamma gäller stadsdelen Hökarängen direkt söder om Gubbängsfältet. Stadsmuseet har i tidigare behovsbedömning av ärendet anfört att det är möjligt att placera sportfält på Gubbängsfältet och påpekade då vikten av att fältet lämnas öppet samt att eventuella byggnader ska placeras avsides. Det är positivt att servicebyggnaderna föreslås en placering så att fältet lämnas fritt. Däremot vidhåller museet att en bättre placering hade varit mot Nynäsvägen för att hålla ett respektavstånd till den kulturhistoriskt viktiga byggnaden och miljön kring Söderledskyrkan. Museet anser att idrottsändamål är förenligt med det öppna Gubbängsfältet, men att det är olyckligt med de kringarrangemang som dessa sportplaner kräver i form av fasta läktare, höga nät och belysningsmaster. Sådana åtgärder kommer påtagligt att förändra karaktären av ett öppet och allmänt fält och bör därför undvikas helt eller utformas på ett sådant sätt att de ger så lite visuellt intryck som möjligt. Läktare bör vara av reversibel karaktär. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Skönhetsrådet avstyrker förslag till detaljplan. De anser att planförslaget är mycket problematiskt då de föreslagna idrottsplanerna innebär stora ingrepp i naturlandskapet och de

Sida 23 (41) skogsklädda höjdpartierna i fältets södra del. Höjdpartierna innehar naturvärden och utgör en bullerdämpande och visuell barriär till Örbyleden. Rådet bedömer att höjdpartierna till största del bör lämnas orörda, i synnerhet de i planområdets östra del. Höga nät och belysningsmaster runt planerna påverkar landskapsbilden negativt. Rådet är medvetet om att ledningsstråk försvårar att hitta lämpliga lägen för idrottsplanerna. Om det är omöjligt att flytta den östligaste rugbyplanen till ett läge som inte innebär sprängning och bortschaktning av höjdpartier bör den idrottsplanen utgå ur förslaget. Alternativt att gräsytan används med flyttbara mål, dvs utan att en formell spelplan anläggs, eller att rugbyplanen läggs på annan plats eller att staden hittar en annan placering för båda rugbyplanerna, om det är nödvändigt att de placeras inom samma idrottsområde. Kopplingen mellan Gubbängen och Hökarängen bör stärkas varför servicebyggnaderna lämpligast placeras vid Lingvägen där den kan stärka gaturummet och öka trygghetskänslan. De anser heller inte att byggnaderna ska ha samma typ av mörkt tegel som Söderledskyrkan eftersom det trots allt rör sig om helt skilda verksamheter. För att minska parkeringsytorna i planområdets västra del anser rådet att staden bör diskutera med församlingen om möjlighet att samutnyttja kyrkans parkeringsplats. Hela fältet borde ingå i planområdet, inte bara de delar som ska utnyttjas för organiserad idrott, byggnader samt parkeringsytan i öster. Stadsbyggnadsnämndens råd för funktionshindersfrågor Det går en kraftledning genom området. Stadsbyggnadskontoret har bedömt att magnetfältet hålls inom rimliga gränser. Rådet anser att det är för lättvindigt att jämföra med liknande projekt för att nå den slutsatsen och kräver därför en mätning. Övriga remissinstanser Stockholm Vatten Avfall Har inga synpunkter på planförslaget. Ellevio AB Regionnät: Ellevio AB har ett 30 kv-kabelstråk i drift inom planområdet. Kablarna är i konflikt med planförslaget och

Sida 24 (41) kommande nyförläggning måste beaktas i samband med byggnationen. Ellevio planerar ny fördelningsstation i området och diskussioner pågår med Stockholms stad. Ellevio önskar kontakt snarast för samråd. Lokalnät: För att klara tillkommande kapacitet i lokalnätet behövs en ny nätstation och därmed ett E-område 10x10 m. De ser en möjlighet att placera den i föreslaget parkeringsområde i väster eller i dess närområde. Ellevio önskar dialog med staden om placering. AB Fortum Värme Har ingen erinran. TeliaSonera Skanova Access AB Skanovas teleanläggningar/rättigheter berörs inte av planförslaget. De har inget att invända mot förslaget. Sakägare enligt fastighetsförteckning Svenska kyrkan, Farsta församling Farsta församlings kyrkoråd kommer att överklaga ett beslut som är enligt stadsbyggnadskontorets föreliggande förslag. Församlingen förordar att föreslagen parkeringsplats längs Örbyleden görs större och att servicebyggnaden förläggs till denna del av Gubbängsfältet. Andra sekundära förslag är att göra en infart till den redan befintliga infarten i anslutning till Gubbängshallen eller att kyrkans nuvarande infart ersätts med en ny gemensam infart som förläggs lite längre norrut på Lingvägen som leder besökare först till Gubbängsfältet och därefter till kyrkan. Under hösten 2013 framförde församlingen de svårigheter de såg med samnyttjande av väg. Därefter har församlingen inte hört något från staden förrän i februari 2016. Församlingen anser att förslaget med både in- och utfart på församlingens väg samt att infarten till idrotten placeras högre upp på vägen är sämre än vad staden presenterade för församlingen 2013. Församlingen anser det olämpligt att placera en infart i föreslaget läge då kraftigt ökad trafik och därmed stora parkeringsproblem skulle störa kyrkans verksamheter och dess besökare. De anser att antalet parkeringsplatser är underdimensionerat i planförslaget. De är övertygade om att en stor andel besökande kommer färdas med bil även om servicebyggnaden placeras mellan två T-banestationer. De ser en risk med att församlingens

Sida 25 (41) parkeringsplatser kommer nyttjas i ännu högre utsträckning av idrottsutövare än vad som redan är fallet idag. Det är ofta problem när kyrkan har många besökande samtidigt som det pågår evenemang på Gubbängsfältet. De ser också en ökad risk för trafikolyckor med anledning av ökad trafik på infarten som korsar en gång- och cykelbana. Flera av deltagarna till kyrkans barn- och ungdomsverksamheter kommer cyklande eller gående. Församlingen framför att staden inte presenterat någon lösning på parkeringsdilemmat och de kan heller inte själva se några praktiska lösningar. De som kyrka varken kan eller vill vara kontrollant vid sin egen parkeringsplats. De vore olyckligt om t.ex. sörjande anhöriga behöver leta parkering i konkurrens med andra. Invid församlingens parkeringsplats ligger ett kolumbarium, en begravningsplats. Det är angeläget att det råder lugn och ro i detta område och det är en farhåga att människor som söker ro och stillhet kommer störas av den ökande trafiken. Ljudvolymen från idrottsevenemang väntas också kunna bli störande. Vidare utgör en begravningsplats en plats av kulturell betydelse. Söderledskyrkan med kyrkotomt är K-märkt. Församlingen anser att de föreslagna byggnationerna ligger mycket nära Söderledskyrkan och tar bort vyn av nuvarande skogs- och parklandskap. Framförallt inkräktar den ökande trafiken menligt på miljön inom kyrkoområdet. Församlingen framför att de självklart är positiva till idrottsutövning men att församlingen i första hand måste se till kyrkobesökarnas behov. När Eken Cup pågår har församlingen anpassat sin verksamhet men detta kan naturligtvis inte göras mer än vid något enstaka fall per år. Skälet till anpassningar är utifrån parkeringssynpunkt och för att det är hög ljudvolym som brukar höras mycket väl in i kyrkan. Svenska kraftnät Norr om planområdet har Svenska kraftnät två 220 kv-ledningar som går i öst-västlig riktning. Så länge deras synpunkter och rekommendationer beaktas har de inga invändningar mot planförslaget. Svenska kraftnät har inget att erinra mot föreslagen placering av byggrätten. De vill dock förtydliga att ytan under deras ledningar och upp till 20 meter från ledningarnas ytterfaser inte kan användas till evenemang som innebär att många människor samlas under ledningen. Inte heller kan byggnader, stängsel, eller tillfälliga