Det handlar om att må bra fysiskt helt enkelt - En kvalitativ intervjustudie om sju idrottslärares syn på begreppet hälsa inom ämnet Idrott och hälsa.

Rapport nr: 2013-ht-00605 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp Det handlar om att må bra fysiskt helt enkelt - En kvalitativ intervjustudie om sju idrottslärares syn på begreppet hälsa inom ämnet Idrott och hälsa. Författare: Jonatan Ståhl Semere Russom Handledare: Anna Lundin- Norholm Betygssättande lärare: Malena Lidar

Sammanfattning Syftet med denna studie är att belysa vilken påverkan idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa kan ha för undervisningens innehåll inom ämnet Idrott och hälsa. Detta analyserade vi gentemot de teoretiska perspektiven salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Den empiri som vi samlat in för att svara på våra frågeställningar är hämtade genom kvalitativa samtalsintervjuer av lägre standardiserad grad. Vi har genomfört sju stycken intervjuer med utbildade idrottslärare på grundskole- och gymnasienivå. Alla lärare i studien jobbar på olika skolor. Det resultat vår undersökning kom fram till var att de flesta respondenterna ansåg att hälsa var ett svårt begrepp att definiera. Majoriteten av lärarna gav beskrivningar som kunde kopplas till det salutogenta perspektivet av hälsa medan några få kopplades till det patogenta perspektivet. Det som gick att urskilja var att alla respondenter hade ett stort fokus på den fysiska aktiviteten i undervisningen där många aktiviteter valdes ut då de lockade till högt deltagande och aktivitet. Det som dock skiljde lärarna inom det salutogenta perspektivet ifrån lärarna inom det patogenta perspektivet var att de även fokuserade på andra aspekter som gällde hälsan och hade mer variation i sin undervisning där även psykiska och sociala aspekter av hälsa berördes. Det anmärkningsvärda i studien var att det sätt respondenterna definierade hälsa på hade stor betydelse för valet av undervisningsinnehåll. Även vid hanteringen av olika aktiviteter skiljde sig lärarna åt då vissa respondenter försökte bejaka andra utvecklingsområden såsom sociala relationer samt elevernas upplevelse av själva aktiviteten även om aktivitetens huvudfokus låg på fysisk aktivitet. Nyckelord: Idrott och hälsa, hälsa, salutogent respektive patogent perspektiv, didaktik, idrottslärare, grundskole- och gymnasienivå, 1

Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 4 1. Bakgrund... 5 1.1 Läroplanens förändringar i ämnet Idrott och hälsa... 5 1.2 Samhällsutvecklingen kring hälsa... 6 1.3 Begreppet hälsa... 7 2. Litteraturöversikt... 8 2.1.1 Tidigare forskning... 8 2.1.2 Hälsan i undervisningen... 9 2.1.3 Den fysiologiska aspekten av hälsa... 9 2.1.4 Den psykiska aspekten av hälsa... 10 2.1.5 Den sociala aspekten av hälsa... 10 2.2 Teoretiskt perspektiv... 11 2.2.1 Patogent och salutogent perspektiv på hälsa... 11 2.2.2 Patogent perspektiv... 12 2.2.3 Salutogent perspektiv... 12 2.2.4 Det salutogena ett sociokulturellt perspektiv... 13 3. Syfte och frågeställningar... 14 3.1 Syfte... 14 3.2 Frågeställningar... 14 4. Metod... 15 4.1 Val av metod... 15 4.2 Urval... 15 4.3 Datainsamlingsmetod... 16 4.4 Genomförande... 16 4.5 Databearbetning och analysmetod... 17 4.6 Forskningsetik... 18 4.7 Reliabilitet och validitet... 19 4.7.1 Reliabilitetsbegreppet... 19 2

4.7.2 Validitetsbegreppet... 19 4.8 Reflektioner över metoden... 20 5. Resultat och analys... 23 5.1 Resultatredovisning... 23 5.1.1 Respondenternas definition av hälsa... 23 5.1.2 Sammanfattning... 25 5.1.3 Hur hälsa införs i undervisningen... 26 5.1.4 Sammanattning... 28 5.1.5 Hälsoperspektivens påverkan av undervisningens innehåll... 29 5.1.6 Sammanfattning... 31 5.2 Analys... 32 5.2.1 Respondenternas definition av hälsa... 32 5.2.2 Patogent perspektiv... 32 5.2.3 Salutogent perspektiv... 33 5.2.4 Hur hälsa införs i undervisningen... 34 5.2.5 Patogent perspektiv... 34 5.2.6 Salutogent perspektiv... 34 5.2.7 Hälsoperspektivens påverkan av undervisningen... 35 5.2.8 Patogent perspektiv... 35 5.2.9 Salutogent perspektiv... 36 6. Diskussion... 38 7. Konklusion... 41 7.1 Framtida forskning... 41 8. Referenser... 42 9. Bilaga 1... 44 10. Bilaga 2... 46 11. Bilaga 3... 47 3

Inledning Vi som har skrivit denna studie är två killar som har utövat olika grader av fysiska aktiviteter på olika nivåer och har på senare år blivit allt mer intresserade av vad hälsa kan ha för betydelse i samband med att man är fysisk aktiv. Detta intresse är något som har utvecklats med tiden då vi av tidigare erfarenheter har haft stor nytta av hälsoaspektens påverkan på vår hälsa. Just detta examensarbete kommer att beröra hälsoaspekten där vi tillsammans har genomfört en kvalitativ intervjustudie. När vi båda skulle komma på vad vi skulle skriva om i vårt examensarbete så var vi redan tidigt inne på att skriva om någonting gällande ämnet Idrott och hälsa. När vi började titta igenom databasen på Uppsala Universitetsbibliotek så hittade vi en artikel skriven av Mikael Quennerstedt (2007) där han behandlar två olika sätt att se på hälsa. Detta intresserade oss då de två sätten var helt olika varandra. Vi bestämde oss för att undersöka hur idrottslärare tolkar hälsobegreppet utifrån patogent och salutogent perspektiv på hälsa och hur dessa perspektiv kan påverka valet av undervisningsinnehåll inom ämnet Idrott och hälsa. I skrivandet av detta arbete har vi varvat eget skrivande med gemensamt skrivande, med andra ord så har vi både arbetat individuellt och tillsammans. Med individuellt skrivande menas att vi på egen hand skrivit olika texter och sedan tillsammans gått igenom dessa. De gånger vi skrivit tillsammans har den ena skrivit och den andra läst i litteratur som passade till texten. Det viktigaste för oss var att båda skulle vara delaktiga i arbetet formning samt att vara så effektiva som möjligt med tanke på den tidsram som fanns. I slutändan anser vi båda att vi hittade en god balans vad gäller arbetsfördelningen. Under bilaga 3 i denna studie finns en lista på hur arbetsfördelningen sett ut. Slutligen vill vi tacka våra respektive samt hunden Rio som har gett oss god hälsa under skrivandet av detta examensarbete då vi blivit tvungna till långa promenader varje dag. 4

1. Bakgrund 1.1 Läroplanens förändringar i ämnet Idrott och hälsa I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 står det i inledningen av syftesbeskrivningen i ämnet Idrott och hälsa att Undervisningen skall syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen (2011, s. 51). Genom undervisningen ska eleverna få möta många olika slags aktiviteter. Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan och hur man kan påverka sin hälsa genom hela livet. Eleverna ska även ges förutsättningar för att utveckla goda levnadsvanor samt ges kunskaper om hur fysisk aktivitet förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande (ibid). Utifrån detta går det att urskilja att det lagts en stor vikt vid begreppet hälsa inom ämnet idrott och hälsa i läroplanen, så har det dock inte alltid varit. Ända fram till 1994 års läroplan lades inte så stor vikt vid just begreppet hälsa men i och med namnbytet till Idrott och hälsa så ändrades detta (Quennerstedt & Öhman, 2007, s.6). Fram till 1994 års läroplan, Lpo94 (2006) hade ämnet idrott genomgått många olika traditioner där ämnet i början av 1900-talet var starkt förknippat med Ling-gymnastiken där stor betoning lades på kroppslig och moralisk disciplinering och där fokus i undervisningen var allsidig kroppsutveckling och god hållning (ibid). I mitten av 1900-talet blev ämnet mer influerat av tävlingsidrotten, fysiologisk och medicinsk forskning och där fokuseringen i undervisningen var att öka elevernas motivation till fysisk aktivitet som en drivkraft mot hälsa (ibid). Lpo94 (2006) gjorde alltså det första riktiga steget mot ett starkare inflytande av hälsa inom ämnet Idrott och hälsa och det är detta bredare hälsobegrepp som har påverkat våra senare läroplaner (Quennerstedt & Öhman, 2007, s.6). Efter revideringen av kursplanerna år 2000 har ambitionen varit att lyfta fram den nära kopplingen mellan begreppen Idrott och hälsa, samt att starkt betona ämnets hälsoperspektiv (Höjer, 2008, s. 93). Ur ovanstående citat från Lgr 11 (2011) går det att se en koppling till hälsobegreppet från Lpo94 (2006), då hälsobegreppet numera innefattar ett bredare perspektiv än tidigare och även inbegriper sociala och psykiska aspekter till skillnad mot det tidigare hälsobegreppet som endast handlade om kroppen och fysisk aktivitet (Quennerstedt & Öhman, 2007, s.6-7). Hälsobegreppet har också fått en annan innebörd vad gäller elevernas kunskaper om hälsa, nämligen att eleverna ska utveckla kunskaper om hälsa vad gäller fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (ibid). Idrott och hälsa handlar idag alltså inte bara om att eleverna ska vara fysiskt aktiva under lektionstid utan innehållet ska också bidra till att de bland annat utvecklar kunskaper som skapar bästa möjliga förutsättningar för ett hälsosamt och friskt liv. Forskare är tydliga med att 5

hälsoaspekten bör lyftas fram tydligare i undervisningen, där många idrottslärare idag i stor utsträckning inte gör detta (Skolinspektionen, 2012). Hälsa ses inte heller längre som enbart en individuell faktor utan även som en kontextuell och kulturell faktor där omgivning och miljö spelar en stor roll för en persons hälsa (Quennerstedt & Öhman, 2007, s. 8). Vidare menas det att just hälsa väldigt länge setts som en individuell faktor där det enbart handlar om eget ansvar för att finna hälsa. Hälsa har dock sakta men säkert, med hjälp av omformuleringen av hälsobegreppet i Lpo94 (2006) blivit något som numera även ses som kontextuellt bundet då hälsa också handlar om vårt välbefinnande psykiskt och socialt. Hälsa har på så sätt blivit någonting som även påverkas av vår omgivning (Quennerstedt, 2007, s.8-9). 1.2 Samhällsutvecklingen kring hälsa I Sverige har hälsoproblematiken på senare tid börjat kretsa mycket kring hur vi skall undvika att bli överviktiga, detta med hjälp av tv-program som du blir vad du äter exempelvis (Quennerstedt, 2007, s.38). Detta kan ses som en del av en samhällsutveckling då hälsa även i ämnet Idrott och hälsa blivit till en fråga om övervikt vilket blir ett problem då hälsan återigen görs till en individuell faktor som inte tar hänsyn till sociala och kontextuella aspekter såsom det står beskrivet i Lgr11 (2011). Detta styrks även av Jane Meckbach (2004, s. 85-86) som menar att många idrottslärare enbart fokuserar på den fysiologiska aspekten av hälsa och ignorerar den yttre påverkan. I sin studie Fritt omväxlande (Lundwall, Meckbach & Thedin Jakobsson, 2002) undersöks bland annat 16 idrottslärare genom intervjuer om hur yrket som idrottslärare har förändrats i och med Lpo94 (2006) samt deras syn på elevers lärande. Det intressanta med denna studie var att majoriteten av lärarna ansåg att det som förändrats mest var att ämnet gått ifrån att vara prestationsbaserat där mycket gick ut på att göra rörelser och övningar så snyggt som möjligt till att bli ett mer motionsinriktad ämne där det viktiga är att eleverna skall ha kul medan de rör på sig (Meckbach, 2004, s.86). Vidare beskrivs det även att ämnet skall bidra till att eleverna utvecklar ett hälsosamt liv där mycket går ut på att få varje individ till att röra på sig. Många av lärarna i studien tyckte också att det var viktigt att stimulera eleverna till rörelseglädje och således utveckla ett bestående intresse för fysisk aktivitet (ibid). På detta sätt går det att avläsa att hälsa till stor del fortfarande ses som en individuell faktor trots nya läroplaner och kursplaner som menar annat. Fokuseringen ligger fortfarande på att hälsa är ett individuellt val som avgör om man kan få hälsa eller inte, detta är dock något som alltså Mikael Quennerstedt & Marie Öhman (2007, s. 8) helt förkastar men som med hjälp av media har börjat definierats på detta sätt (Quennerstedt, 2007, s.38). 6

1.3 Begreppet hälsa Ett problem med begreppet hälsa är att det av många upplevs som ett väldigt komplext begrepp då det saknar en riktig självklar definition, Mikael Quennerstedt (2007) menar i sin vetenskapliga artikel att hälsa är ett begrepp med många olika innebörder i olika sammanhang (s.39). På så vis menar han att begreppet hälsa kan ställa till det för både idrottslärares implementering av hälsofrågor i undervisningen samt formuleringar i läroplaner och kursplaner. Han menar vidare att det perspektiv man väljer att se hälsa utifrån får stora konsekvenser för ämnet idrott och hälsa (ibid). Med det ovan nämnda i åtanke går det att urskilja att hälsa har blivit ett allt flitigare omnämnt begrepp både i samhället och i skolan, inte minst inom ämnet idrott och hälsa. Genom det bredare hälsobegreppet som blivit implementerat i den senaste läroplanen blir en idrottslärares yrke ännu mera komplext då det finns fler delar av hälsa att ta ställning till. Lägg där till att begreppet hälsa, som tidigare nämnts, enligt Quennerstedt (ibid) utanför ämnet Idrott och hälsa redan är ett svårdefinierat begrepp. En idrottslärares syn eller perspektiv på hälsobegreppet bör således påverka dennes val av undervisning på ett eller annat sätt både vad gäller undervisningsinnehåll och genomförande. Katie Eriksson (1990) menar på att hälsa bör definieras och behandlas som ett hos personen integrerat tillstånd av sundhet, friskhet och en känsla av välbefinnande (s.44). Med detta menas att en persons hälsa avgörs i ett samspel mellan dessa aspekter och att omgivningen har en stor del i detta. Med sundhet menas den psykiska hälsan och med friskhet den fysiska, välbefinnandet i dessa två är avgörande för om en person infinner hälsa eller inte vid en viss tidpunkt (ibid). Det vi vill undersöka i denna studie är hur idrottslärare i grundskolan definierar och ser på begreppet hälsa inom ämnet Idrott och hälsa samt vilken betydelse detta kan få för undervisningens innehåll. Kan en lärares syn på hälsa påverka undervisningen och på så sätt påverka eleverna? På vilka sätt försöker lärare ta in begreppet hälsa i undervisningen? Försöker idrottslärare fånga in hela den breda definitionen av hälsa eller ligger den gamla traditionen kvar? Detta är frågor som vår studie kommer att behandla. 7

2. Litteraturöversikt 2.1.1 Tidigare forskning Den tidigare forskning som vi har hittat angående hälsa och vad som betonas som hälsofrämjande inom ämnet i Idrott och hälsa handlar alltså som tidigare nämnts mycket om kroppen och den fysiologiska och medicinska vikten som avgör om någon har hälsa eller inte (Quennerstedt & Öhman, 2007, s.6). Den senaste definitionen av hälsa, som även går att avläsa ur Lgr 11 (2011), har ett tydligt syfte att gå ifrån den tidigare definitionen, där hälsa sågs som någonting tvärtemot sjukdom och övervikt, till att även gälla fysisk, psykisk och socialt välbefinnande (Nilsson, 2003, s.37). Denna bredare definition kan förklaras och förtydligas genom Katie Erikssons (1990) hälsokors (Nilsson, 2003, s.38) (se figur 1) där hon beskriver hälsa utifrån ett sjukdomsrespektive hälsoperspektiv. Genom hälsokorset kan man åtskilja den kroppsliga hälsan (fysiologiska) från den upplevda hälsan (psykiska, sociala), det finns med andra ord en skillnad mellan dessa typer av hälsodimensioner. Denna åtskiljning går endast att göra analytiskt då hälsan i praktiken hela tiden avgörs i ett samspel mellan dessa två parter, exempelvis kan du vara sjuk (fysiskt) men ändå må bra (psykiskt, socialt) och på så sätt kan korset vara till hjälp att sortera upp den bredare definitonen av hälsa (ibid, s.38-39). Korset kan förklara mer tydligare vad som kan påverka en persons hälsa och se till vilken grad en person upplever hälsa genom att jämföra de två polerna mår bra/ inte bra och vara frisk/sjuk (ibid). Figur 1: Katie Eriksson (1990) Hälsokorset, sambandet mellan sjukdom och hälsa. Lena Nilsson (2003, s. 42) tar upp en intressant redogörelse från Folkhälsorapporten (1997, 2001) som visar att svenska barns självrapporterade hälsa är bäst i Europa men det som är alarmerande är att deras psykosociala ohälsa såsom depression och nedstämdhet ökar markant. Vad som avgör om någon har hälsa eller inte är svårt att säga då hälsa, som tidigare nämnts, är ett svårt begrepp som avgörs av många olika faktorer. I nästa avsnitt skall vi redogöra för hälsans olika delar samt vad som kan påverka hälsan i undervisningen. 8

2.1.2 Hälsan i undervisningen Det bredare perspektivet på hälsa kan som nämnts ovan ställa till med problem för idrottslärare då hälsan skall ta större plats och blir svårare att inbegripa i undervisningen då det finns ett större perspektiv att ta i beaktande (Quennerstedt, 2007, s.37). Marie Öhman (2007, s.95) som tittat på undervisningen i Idrott och hälsa ur ett styrningsperspektiv menar att denna svårighet kan bli mer kännbar i ett ämne som idrott som i mycket går ut på att styra eleverna i rätt riktning mot en hälsosammare livsstil. Redan här går det att avläsa att den syn eller det perspektiv en idrottslärare har på hälsa som begrepp påverkar vilket hälsoinnehåll man väljer att använda sig av i ämnet Idrott och hälsa samt hur man förmedlar detta. Idrott och hälsa är också ett ämne som ofta hamnar i skottgluggen då forskare anser att ämnet är för normativt då inneslutning och uteslutning av vilka handlingar som är acceptabla eller inte blir väldigt synliga (Quennerstedt & Öhman, 2007, s.5). På så vis finns det också en risk att eleverna till stor del blir tvingade till vad som anses som hälsofrämjande som att exempelvis springa en hinderbana. Vissa elever kanske inte tycker att detta känns speciellt lustfyllt men eftersom att Idrott och hälsa enligt ovanstående artikel kan anses normativt så blir det väldigt kännbart då oftast läraren bestämmer innehållet i undervisningen och ibland inte tar med andra aspekter i aktiviteterna som kan påverka hälsan (ibid). Ett annat problem som hälsan har i undervisningen inom Idrott och hälsa är att många lärare fokuserar på den fysiologiska aspekten av hälsa och använder sig då av aktiviteter under lektionerna som den fysiska aktiviteten blir mest synbar i som exempelvis bollsporter och lekar, då det är aktiviter som lockar till högt deltagande. Det som då ofta glöms bort genom detta är aktiviteter som kan locka andra aspekter av hälsa såsom naturmöten, positiva relationer samt diskussioner om hälsofrågor då dessa aktiviteter anses stjäla tid från de fysiska aktiviteterna (Quennerstedt, 2007, s.45). 2.1.3 Den fysiologiska aspekten av hälsa En aspekt av hälsa som sedan lång tid tillbaka har varit den mest betonade är den fysiologiska delen där exempelvis idrottslärare i skolan fokuserar mest på att elever skall röra på sig så mycket som möjligt för att utöka sin fysiska aktivitet. Detta har till stor del att göra med att många lärare fortfarande har den tidigare uppfattningen kring vad hälsa är och vill således att den fysiska aktiviteten skall motverka sjukdom och ohälsa genom att eleverna skall få en vana kring att röra på sig (Quennerstedt, 2007, s.44-45). Som tidigare nämnt har många tv-program i Sverige såsom, Du blir vad du äter, påverkat hälsa till att bli en fråga om endast övervikt och där hälsa blivit det motsatta till övervikt. Detta synsätt har enligt Quennerstedt (2007, s.39) ställt högre krav på skolan där man måste hantera denna förändring. Han menar vidare att för att vi i Sverige skall kunna implementera hälsa i ämnet Idrott och hälsa med den bredare begreppsinnebörden så 9

måste idrottslärare i allmänhet fråga sig själva vilket perspektiv man har på hälsa och vilka konsekvenser detta kan få för undervisningen (ibid, s.39-40). I sin avhandling stämmer Quennerstedt (2006, s.171) in på att den klart dominerande diskursen i relation till hälsa som kan identifieras är det som han benämner den fysiologiska diskursen där han delar in tre huvudsakliga områden som innehåller: att stimulera till goda vanor som exempelvis kost, att ge regelbunden fysisk träning och att eleverna får en förståelse för sambandet mellan vila och kroppens välbefinnande (ibid). Dessa handlingar är enligt honom grundläggande för fortsatt fysiskt aktivt liv och därmed bättre hälsa i ett längre perspektiv, detta är en viktig del inom ämnet Idrott och hälsa (ibid). Jenny Isbergs (2009, s.29) avhandling är ett exempel på forskning ur den fysiologiska diskursen. Hon menar att elever genom fysisk träning skall få en förståelse för den fysiska aktivitetens inverkan på hälsan vad även gäller det psykiska och sociala välbefinnandet. En viktig aspekt som tas upp i avhandlingen är att forskning visat att fysisk aktivitet har en förebyggande effekt mot övervikt, diabetes II samt hjärt- och kärlsjukdomar och har på så sätt en positiv inverkan på den fysiska hälsan. Således bör den fysiologiska fokuseringen av ämnet Idrott och hälsa till stor del ligga kvar (ibid, s.26-27). 2.1.4 Den psykiska aspekten av hälsa Skolan och ämnet Idrott och hälsa har inte bara som mål att motivera elever till att vara fysisk aktiva utan det anses också viktigt att få dem till att uppleva en känsla av psykiskt välbefinnande (Isberg 2009, s.40). Psykiskt välbefinnande är ett psykologiskt tillstånd som har att göra med att personen mår bra, detta tillstånd är en del av den nya definitonen av hälsa. Det finns en risk att sämre psykisk välbefinnande kan leda till att ungdomar inte engagerar sig i att vara fysisk aktiva, detta är förknippat med att eleven oftast inte vet vikten att vara fysisk aktiv. Att ha en engagerad och kompentent idrottslärare ses därför som ett instrumentalt verktyg för att eleverna ska känna glädje och motivation till att uppleva en känsla av psykiskt välbefinnande (ibid, s.41-42). Quennerstedt (2007, s. 50) beskriver också att det finns en koppling mellan fysisk aktivitet och psykiskt välbefinnande då fysisk aktivitet även kan bidra till sämre psykiskt välbefinnande. Han förklarar detta med att många elever som rör på sig inte uppfattar aktiviteten som särskilt lustfylld om eleven exempelvis känner sig klumpig eller utanför, detta kan då leda till sämre psykisk hälsa (ibid). Isberg (2009, s. 40) menar dock att fysisk aktivitet bevisats ha en positiv inverkan på det psykiska välbefinnandet men att det dock är viktigt som ovan nämnt att den fysiska aktiviteten stimulerar eleven på ett lustfyllt sätt. 2.1.5 Den sociala aspekten av hälsa En annan aspekt av hälsa som har glömts bort mycket innan den nya definieringen av hälsa togs fram är den sociala aspekten, den sociala aspekten är den påverkan som varje individ får 10

utifrån vår närmaste omgivning såsom klasskamrater i skolan och vår familj (Nilsson, 2003, s.40-41). Cecilia Kjellman (2007, s.205-206) påpekar i sin studie att även platsen eller vidare benämnt kontexten har stor betydelse för hälsa, vilka erfarenheter någon har av exempelvis en plats spelar en avgörande roll för hälsan och man kan infinna hälsa i ett sammanhang men inte i ett annat. På så sätt kan hälsa ha olika betydelser för människor. Exempelvis kan en elev ha väldigt bra erfarenheter av idrottslektioner där hon har roligt med sina vänner och trivs med lokalen medan en annan elev har dåliga erfarenheter av samma situation där hon ständigt blir utesluten och ej sedd av läraren. Genom detta går det att avläsa att hälsa är någonting individuellt upplevt men som är starkt förknippat med den sociala och kontextuella omgivningen. Det sociala sammanhang exempelvis en elev infinner sig i påverkar dennes hälsa på det ena eller andra sättet och får till följd av att nya erfarenheter skapas vilket gör att platsen där vissa aktiviteter/lektioner utförs på också påverkar hälsan (ibid). Det som påverkar vår hälsa socialt är således inte bara interaktionen mellan olika aktörer såsom elev till elev utan också varje människas upplevelse av miljön och kontexten. Trivs en person i miljön och kontexten denne befinner sig i påverkas hälsan givetvis positivt men om interaktionen med andra aktörer inte är något som upplevs som positivt kan ändå social ohälsa uppstå. Den totala sociala hälsan är resultatet av ett samspel med omgivningen (ibid, 206-207). Just den sociala aspekten av hälsa likväl som den psykiska aspekten är någonting som det enligt Quennerstedt (2007, s. 44-45) aldrig ens tänks kring inom ämnet Idrott och hälsa. Enligt honom så fokuserar idrottslärare i allra högsta grad kring den fysiska aspekten utan att ta hänsyn till hur elever upplever de aktiviteter eller moment som utförs. Många idrottslärare anser att bara eleverna rör på sig införskaffar de sig en god hälsa men enligt ovanstående stycke går det inte att lita på det om hälsan skall ses ur ett bredare perspektiv (ibid). 2.2 Teoretiskt perspektiv Under detta avsnitt presenteras de teoretiska perspektiv vi kommer använda oss av i denna studie. Dessa perspektiv kommer hjälpa oss att lättare undersöka och förstå det vetenskapliga problem som skall undersökas. 2.2.1 Patogent och salutogent perspektiv på hälsa De två perspektiv vi har som utgångspunkter i denna studie är vad Quennerstedt (2007) benämner som patogent- respektive salutogent perspektiv. 11

2.2.2 Patogent perspektiv Quennerstedt (2007) menar att ett patogent perspektiv på hälsa har som utgångspunkt att fokusera på det onormala och att motsatsen till detta således är hälsa. Två sätt att förhålla sig till denna syn av hälsa har varit moralisk respektive vetenskapligt normativt, där det moraliskt normativa syftar på de samhällsnormer som påverkar vår syn på hälsa medan ett vetenskapligt normativt förhållningssätt innebär att vetenskapen avgör vad som betraktas som hälsa. Ett patogent perspektiv på hälsa innebär alltså att hälsa är motsatsen till det sjuka och onormala och att man främjar hälsa genom förebyggande av sjukdomar eller övervikt. Denna syn är fortfarande dominerande i skolan trots att det nya bredare hälsobegreppet tillkommit (ibid, s.40). 2.2.3 Salutogent perspektiv Senare i texten presenterar Quennerstedt det salutogenta perspektivet på hälsa och som mer riktar in sig på vad som utvecklar hälsa istället för att fokusera på vad som utvecklar sjukdom och övervikt (ibid, s.40-41). Qunnerstedts utgångspunkt i det salutogenta perspektivet grundar sig på sociologen Aaron Antonovskys (1991) kritik för ett ensidigt patogent synsätt på hälsa. Enligt Quennerstedt (2007, s.42) menade Antonovsky att ett patogent perspektiv på hälsa begränsade andra dimensioner av hälsa än bara den fysiska statusen och där hälsan sågs som det motsatta till sjukdomar och övervikt. Antonovsky menade också att det patogenta perspektivet var för allmänt med allmänna lösningar där vissa forskare menade att bara alla gör likadant så kommer vi bli hälsosammare men Antonovsky ansåg att alla utvecklar hälsa på olika sätt och olika snabbt (ibid). Det Antonovsky (1991) menade med detta kan förklaras genom begreppet KASAM som han introducerade i början av 1980-talet vilket står för känsla av sammanhang. Antonovsky studerade vad som var avgörande för en persons hälsa och fann att det var viktigt att en människa hade en känsla av sammanhang för att klara av svårigheter med hälsan i behåll (ibid, s. 11-13). I begreppet KASAM ingår komponenterna bigriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet menas i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, det vill säga, kaotisk, oordnad, slumpmässig, oväntad och oförklarlig. En person med hög begriplighet kan sätta ord och förstå den innebörd som yttre och inre stimuli kan orsaka (ibid.s.39). Hanterbarhet innebär att ju högre känsla av hanterbarhet en människa har desto mindre utsatt kommer denne känna sig vid svåra omständigheter, här handlar det till stor del om vilka resurser en person har till sin hjälp som exempelvis vänner och familj (ibid, s.49). Meningsfullhet definierade Antonovsky som att livet har en känslomässig innebörd, att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i, det vill säga att de är värda engagemang och hängivelse. Meningsfullhet utgör drivkraften för att öka förståelsen av ens värld och de resurser som finns tillgängliga (ibid, s.74). Det som alltså Antonovsky ville lyfta fram var att det sedan en lång tid tillbaka funnits en tradition som fokuserade på vad som utvecklade sjukdom samt ohälsa och inte vad som fick människor att röra sig mot de hälsosammare polerna. 12

Som exempel frågade sig Antonovsky vad det var som fick många av de överlevande från olika koncentrationsläger att ändå uppleva en godtagar psykisk hälsa trots fler år på flykt. Enligt honom berodde detta på de olika dimensionerna inom KASAM, fanns det en god balans inom dessa komponenter hade personer ofta en bättre hälsa än de som inte hade denna balans. På så sätt skulle också hälsa enligt Antonovsky ses som något sociokulturellt betingat (ibid, s.11-12). För att sammanfatta vad Quennerstedt (2007, s.44) utifrån Antonovsky (1991) menar med ett salutogent perspektiv på hälsa så ligger fokus inte på sjukdom och ohälsa utan helt enkelt på vad det är som utvecklar hälsa eller förhindrar hälsoutveckling. Genom detta synsätt inbegrips ett bredare perspektiv av hälsa där hela människan i dess sociokulturella omgivning är av intresse och hur hälsa kan skapas vad gäller fysiska, psykiska och sociala aspekter. 2.2.4 Det salutogena ett sociokulturellt perspektiv Enligt Antonovsky (1991, s.12) är hälsa utifrån det salutogena perspektivet något sociokulturellt betingat och med det menas att det är i kontexten runt omkring varje människas leverne som dennes välmående skapas. Det är i samspel med kontexten runtomkring människan såsom tid, rum och andra människor som dennes värld skapas och konstrueras, människan påverkas utifrån och genom sinnesintryck och erfarenhet skapar den sin egen bild av världen (Lev Vygotskij, 2001, s.14-15). Roger Säljö (2000, s.12-13) menar också på att det är i det kollektiva som den största utvecklingen sker hos en människa, människan är bra på att ta in nya intryck och lärdomar för att sedan använda dessa i ett framtida sammanhang. Det är på detta sätt vi lär känna vår omvärld och på det sättet vi anpassar oss efter den. Vi människor formas helt enkelt av de sociala och kulturella erfarenheter vi möter i vår vardag (ibid, s.35-36). Hälsa är någonting som skapas i samspel med vår omgivning, det är inte någonting individuellt som många länge trott utan något som påverkas av yttre faktorer såsom samhällets ideal och förväntningar hos kompisar och lärare, hälsa bör därmed ses som ett sociokulturellt fenomen (Quennerstedt, 2007, s.44). Genom att ta utgångspunkt i att hälsa är ett sociokulturellt betingat begrepp kan man sedan undersöka vad i omgivningen som spelar roll för synen och innebörden av hälsa. I denna studie fokuseras idrottslärares perspektiv på begreppet hälsa och vilken betydelse detta kan få för undervisningen i Idrott och hälsa. Detta skall undersökas genom patogent respektive salutogent perspektiv på hälsa. 13

3. Syfte och frågeställningar 3.1 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare definierar och ser på begreppet hälsa inom ämnet Idrott och hälsa samt vilken betydelse detta kan få för undervisningens innehåll. Studien undersöker således hur idrottslärares syn på begreppet hälsa påverkar undervisningen i ämnet Idrott och hälsa. 3.2 Frågeställningar De frågeställningar denna studie syftar till att svara på är följande: 1. Hur definierar respondenterna begreppet hälsa? 2. På vilket sätt införs hälsa i undervisningen inom ämnet Idrott och hälsa? 3. Hur kan de olika perspektiven på hälsa påverka undervisningens innehåll? 14

4. Metod 4.1 Val av metod Eftersom vår avsikt är att sätta oss in i lärares tankar kring begreppet hälsa så passar det bra att använda sig av vad Peter Esaiasson m.fl. (2012, s.258) benämner respondentundersökning där fokus ligger på svarspersonerna och deras tankar. Vi kommer att använda oss av samtalsintervju som datainsamlingsmetod med frågor av lägre standardiserad grad där frågorna är öppna och ger respondenten mer frihet i sina svar, detta val har vi gjort då det ger ett större utrymme för samspel med den intervjuade. Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervju med en intervjuguide (Bilaga 1) av halvstrukturerad karaktär så att det finns utrymme för respondenten att i samspel med oss gå ifrån våra huvudteman och huvudfrågor till andra delar och på så sätt känna sig fri att berätta om det som personen i fråga tycker är viktigast (ibid, s.298-299). 4.2 Urval I denna studie har vi valt ut sju respondenter totalt som vi skall intervjua, av dessa är fem män och två kvinnor. Alla är idrottslärare i skolan alltifrån årkurs ett till gymnasiet, det som skiljer respondenter åt är att de har olika mycket idrottslektioner då de även undervisar i andra ämnen. Dessa lärare valdes ut slumpvis då vi mejlade ut förfrågningar till idrottslärare på olika skolor. Vi tänkte här nedan presentera våra respondenter, alla namn är givetvis fingerade för att skydda respondenternas identitet. Lars, är utbildad idrotts- och historielärare på gymnasienivå där han jobbar 60 procent som idrottslärare och 40 procent som historielärare. Han har arbetat som lärare sedan 2004. Gun, är utbildad idrotts- och svenskalärare från årskurs ett till nio där hon har behörighet att undervisa i svenska upp till årskurs sex och i Idrott och hälsa upp till årskurs nio. Hon arbetar 70 procent som idrottslärare och 30 procent som svenskalärare. Hon har arbetat som lärare sedan 2001. Johnny, är utbildad idrotts- och matematiklärare där han har behörighet till att undervisa i Idrott och hälsa upp till gymnasienivå och i matematik upp till årskurs nio. Han arbetar 60 procent som idrottslärare och 40 procent som matematiklärare. Han har arbetat som lärare sedan 2000. Mario, är utbildad idrotts- och matematiklärare i årskurs ett till sex där han arbetar som idrottslärare till 60 procent och matematiklärare till 40 procent. Han har arbetat som lärare sedan 2001. 15

Annie, är utbildad idrotts- och hemkunskapslärare i årskurs ett till nio där hon arbetar som idrottslärare till 70 procent och hemkunskapslärare till 30 procent. Hon har arbetat som lärare sedan 2005. Niklas, är utbildad idrotts- och historielärare där han undervisar i Idrott och hälsa i årskurserna fyra till nio. Han har arbetat som lärare sedan 2002. Kaj, är utbildad idrotts-matematiklärare i årskurs sju till nio där har undervisar i Idrott och hälsa till 100 procent. Han har arbetat som idrottslärare sedan 1998. 4.3 Datainsamlingsmetod Det material som vi använde oss utav var den intervjuguide (Bilaga 1) som vi konstruerade med olika huvudteman med underteman kopplade till sig, vi använde även anteckningsblock och penna för att kunna anteckna samt en Iphone och en Ipad för att spela in ljud från intervjun. Det är lätt att missa viktiga delar som den svarandes har sagt eller uttryckt under en intervju och därför är det av stor vikt att både anteckna och spela in intervjuerna för att sedan transkribera och sammanfatta dessa efteråt (Ejvegård, 2003, s.50-51). Detta är något vi har tagit i beaktande då vi både spelade in ljud från intervjuerna samt antecknade viktiga aspekter såsom kroppsrörelser och grimaser och så vidare. Vår förhoppning var således att ljudinspelningarna och anteckningarna skulle komplettera varandra så att vi fick en bra helhetsbild av intervjuerna. En annan fördel med att använda sig av ljudinspelning vid en samtalsintervju är att det ger intervjuaren frihet att koncentrera sig på innehållet i ämnet och dynamiken i intervjun då man inte behöver koncentrera sig lika mycket på att anteckna allt som sägs. Det är också bra att man som intervjuare har en permanent form av data att när som helst gå tillbaka till och lyssna på vid exempelvis en analys av intervjuer, detta möjliggjordes vid ljudinspelning av intervjuerna (Kvale & Brinkman, 2009, s. 194). De program som vi använde oss utav när vi transkriberade intervjuerna var olika konverteringsprogram samt Vlc-player för att kunna underlätta transkriberingen. Ett konventringsprogram är ett program som gör det enklare att överföra filer från Iphone och Ipad till datorn. På så sätt blev ljudkvalitén från ljudinspelningarna bättre och lättare att avlyssna i låg hastighet vilket gav oss tidsmässigt stor fördel när vi transkriberade intervjuerna. 4.4 Genomförande De kontaktade lärarna som vi intervjuade i denna studie valdes ut slumpvis där vi mejlade ut förfrågningar till idrottslärare på olika skolor i närområdet. I mejlet förklarade vi vilka vi var och kortfattat vad som var syftet med denna studie (Bilaga 2). Vi fick några bortfall men sju av lärarna valde att ställa upp, dessa lärare finns presenterade under urval. Efter detta kom vi överens om var intervjun skulle ske och vid vilken tid, några lärare ville bli intervjuade hemma i sitt hem 16

medan vissa föredrog att den skulle ske på skolan där de arbetade. Alla intervjuer ägde rum i tysta och stängda rum där vi kunde ha intervjun i lugn och ro. Vid de olika intervjutillfällena kom vi överens om hur lång tid intervjun skulle tänkas ta samt berättade vad studien handlade om, dock inte i detalj för att inte få respondenterna att känna press att svara på ett visst sätt på frågorna. Vi berättade även om och visade de stora huvudteman som fanns i intervjuguiden och berättade hur intervjun skulle gå till. För att underlätta detta hade vi strukturerat vår intervjuguide med några huvudteman som hade några underteman kopplade till sig. Det var viktigt att utformningen av frågorna i intervjuguiden skulle vara lätta att förstå samt korta och befriade från svåra ordval (Kvale & Brinkman, 2009, s. 194). Givetvis var vi medvetna om att vissa frågor kunde vara svåra att förstå då de kunde ha flera betydelser men vi kände att en dialog mellan oss och respondenterna skulle undanröja sådana risker. En av de viktigaste grundförutsättningar för att kunna skriva ut en intervju är att man innan intervjun gör en testinspelning (Kvale & Brinkman, 2009, s. 195), detta är viktigt för att säkerställa att inspelningsaparaturen fungerar samt för att undvika eventuella bakrundsljud. Detta var något vi även gjorde för att inte riskera bortfall av data. Vi valde att både spela in intervjun samt anteckna och där valde vi att fokusera anteckningarna på sådant som inte ljudinspelningen kan ta ställning till såsom kroppsspråk och minspel utifall det skulle vara av vikt. Eftersom det fanns en tidsbegränsning fick vi hoppa över vissa frågor och fokusera på de som direkt hade med våra frågeställningar att göra och det var där den största tiden lades ned. 4.5 Databearbetning och analysmetod Efter varje intervju valde vi att direkt skriva ned reflektionerna om hur intervjun hade gått och exempelvis vad som borde göras annorlunda vid nästa intervju och så vidare, slutligen sammanfattade vi varje intervju. När alla intervjuer var genomförda transkriberade vi delar av intervjuerna med hjälp av anteckningarna och ljudinspelningen, de delar vi transkriberade i sin helhet handlade om temat för vår studie, Tema 3- Hälsobegreppet, i intervjuguiden (Bilaga 1). Detta gjorde vi då det gav oss störst chans att fokusera på det som kunde svara på studiens syfte och frågeställningar. Den största hjälpen vi hade under transkriberingen var ljudinspelningarna där vi med hjälp av olika konverteringsprogram (Se material) kunde spela upp ljudet i ett långsammare tempo och på så sätt vara mer tidseffektiva. Enligt Kvale & Brinkman (2010, s.197) så är det viktiga vid transkribering att bearbetningen av data görs på ett sådant sätt att denna kan användas till att svara på avsikten med studien. Just därför använde vi oss utav en justerad transkribering då det var respondenternas uppfattningar och tankar under samtalsintervjuerna som var i fokus. Efter transkriberingen jämförde vi intervjupersonernas redogörelse med varandra för att på så sätt se om deras svar kunde kategoriseras efter våra teoretiska perspektiv, tanken med detta var att vi sedan skulle kunna använda denna kategorisering när vi senare analyserade resultatet av intervjuerna. 17

Den analysmetod vi använde oss utav när vi kategoriserade vår data var den som Esaiasson m.fl. (2012, s.271) tar upp där tanken är att först kategorisera upp de olika svaren av intervjufrågorna genom att markera dessa och således sortera upp data mot studiens teoretiska perspektiv. Efter detta var tanken att tolka dessa data i de olika kategorierna mot varandra för att sedan se hur vi kunde analysera detta vidare mot den litteratur vi tagit upp under tidigare forskning. 4.6 Forskningsetik I vår undersökning har vi tagit ställning till de fyra etiska krav som Vetenskapsrådet (2002) menar skall fungera som skydd för respondenternas integritet, dessa krav är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (s.7-8). Informationskravet handlar om att varje respondent skall ges information om dennes roll i undersökningen samt vilka villkor som gäller för deras deltagande (ibid). Samtyckeskravet eller det Kvale & Brinkman (2009, s. 87) benämner informerat samtycke innebär att respondenten skall ges information om studiens syfte samt om vilka för respektive nackdelar som kan vara förenade med att delta i denna. Detta har vi tagit i beaktande genom att informera respondenterna om vad studien syftar till att undersöka, vilka risker och fördelar som finns och att deras medverkan är helt frivillig vilket gör att de kan välja att avbryta intervjun när som helst. Vi bad även om tillåtelse för att spela in ljud från intervjuerna. Konfidentialitetskravet betonar vikten av att de känsliga uppgifter som respondenterna har lämnat förvaras på ett säkert sätt så att inte obehöriga får ta del av dessa (Vetenskapsrådet, 2002, s.12-13). Detta gäller även det sätt vi skrivit denna studie på där vi tagit bort känslig information som kan röja respondenternas riktiga identitet såsom namn, skola och ålder etcetera, de namn som vi presenterade under urval är givetvis fingerade. Innan vi påbörjade intervjuerna med samtliga av våra respondenter gick vi tillsammans med dem igenom de olika etiska krav som vi hade tagit i beaktande. Sedan kom vi överens om vad som behövde göras praktiskt i studien för att de skulle känna sig säkra på att den riktiga identiteten hos personerna inte skulle avslöjas. Eftersom det inom den aktuella kommunen finns många skolor så gjorde det ingenting enligt respondenterna att vi gav information om hur länge de hade jobbat som lärare samt vilka ämnen de undervisade i vid den aktuella tidpunkten. Vi plockade således bort de uppgifter som vi och respondenterna ansåg vara av känslig och privat karaktär. Genom det ovanstående har vi tagit ställning till studiens konfidentialitet där respondenterna har godkänt den information som lämnats ut om dem (Kvale & Brinkman, 2009, s. 88). Det sista kravet är nyttjandekravet som innebär att de enskilda uppgifterna endast får användas i forskningssyfte, med andra ord för att undersökas vetenskapligt (Vetenskapsrådet, 2002, s.14). Enskilda uppgifter i en studie eller ett forskningsprojekt får således inte användas eller utlånas för kommersiellt bruk eller andra icke-vetenskapliga syften (ibid). Detta har vi tagit ställning till genom att berätta för respondenterna att uppgifterna som lämnats skall användas för 18

att svara på våra frågeställningar och således användas i ett vetenskapligt syfte. Till sist förklarade vi för respondenterna att deras uppgifter kan tänkas användas av andra studenter eller forskare i framtiden, dock i vetenskapliga syften. 4.7 Reliabilitet och validitet Reliabilitet och validitet är två viktiga aspekter i en vetenskaplig studie om de data som framkommit i denna skall vara trovärdig samt att denna tagits fram genom tillförlitliga metoder och källor. Dessa två begrepp är viktiga i vår studie då de dels står i relation till varandra men också omfattar kvaliteten i hela vår kvalitativa forskningsprocess (Patel & Davidson 2003, s.102). Till att börja med kommer vi att definiera begreppen och teoretiska tankar som varit viktiga i vårt arbete. Därefter följer en reflektion kring vår aktuella studies reliabilitet och validitet. 4.7.1 Reliabilitetsbegreppet Reliabilitet handlar om hur noggrant en studie genomförs och på så sätt bestämmer densammas tillförlitlighet. En studies trovärdighet påverkas således av det sätt data tagits fram, genom användning av olika metoder och instrument finns det alltid ett antal risker att dessa används på ett sätt som gör att tolkningarna blir tvivelaktiga. Dessa risker handlar om sådant som intervjuaren inte har kontroll över som exempelvis att det under ett intervjutillfälle kommer in andra personer in i rummet vilket gör att respondenten följaktligen inte vågar utrycka sig på det sätt denne vanligtvis skulle kunna göra. Detta kan i sin tur leda till att man tolkar en felaktig utsaga från personen och får till följd att studien reliabilitet sjunker (Patel & Davidson, 2003, s.100-101). Detta är ett större problem då intervjuaren endast använder sig utav exempelvis anteckningar vid intervjun och följaktligen inte hinner med att ta hänsyn till att det kommer in personer i rummet, när dessa aspekter inte tas med i anteckningar finns det en stor risk att reliabiliteten sänks då instrumentet för intervjun inte är tillräckligt tillförlitlig (ibid). Skulle intervjuaren istället använda sig utav exempelvis ljudinspelning vid intervjusituationen skulle sådana här situationer inte bli lika riskfyllda då det hela tiden finns en chans att gå tillbaka och lyssna på svaren igen och ta hänsyn till alla aspekter i de olika svaren och på så sätt höja tillförlitligheten i dessa. Under rubriken reflektioner av metoden tar vi upp hur vi tillgodosett denna studies reliabilitet och validitet. 4.7.2 Validitetsbegreppet För att stärka en studies kvalitet är det viktigt att studiens problemformulering kan kopplas till intervjufrågorna och på så sätt ge en koppling från teori till enskilda frågor (Patel & Davidson 2003, s.100). Detta innebär att studien får en bra täckning av dennes problemformulering och på 19

så sätt kan även intervjuaren använda sin förförståelse i hela forskningsprocessen och dess delar (ibid, s.103). Validitet handlar till största del om att en studie verkligen mäter det den har till avsikt att mäta. Om en studie exempelvis handlar om demokrati måste frågorna och svaren på dessa vara av sådan art att det ur dessa går att mäta det som studien hade till uppgift att göra Esaisson m.fl. (2012,s.58-59). Vidare är det viktigt för en stark validitet att de teoretiska begreppen i en studie överensstämmer med de valda empiriska indikatorerna. Med detta menas att det som skall undersökas kan besvaras utav exempelvis respondenter vid en intervju. Just detta kan vara problematiskt för en studies validitet när de teoretiska begrepp som skall undersökas är komplicerade eftersom det då är oklart vem som kan svara på denna fråga (ibid). När de teoretiska begreppen är mindre komplicerade blir det lättare att hitta rätta empiriska indikatorer som kan svara på dessa och en studies validitet blir då oftast stärkt. 4.8 Reflektioner över metoden Det som ställde till problem för oss och som gjorde att det tog tid att transkribera intervjuerna var dels störande bakgrundsljud, samt ljudfiler från Iphone och Ipad som först inte gick att avlyssna samt att en av respondenterna talade för fort vilket vi först i efterhand märkte när vi lyssnade av intervjuerna. Detta korrigerade vi dock genom att ladda ner ett konverteringsprogram som löste våra problem till slut. Genom att vi spelade in intervjuerna så stärktes reabiliteten i vår undersökning då vi kunde gå igenom intervjuerna flera gånger och det som var bra var att vi hade flera ljudkällor vilket gjorde att vi varje gång kunde höra vad respondenten svarade på någon av dessa iallafall (Patel & Davidson, 2003, s.103). Som helhet gick intervjuerna bra men det svåra var ändå att komma med rätt följdfrågor och undvika de ledande frågorna samt frågor som kunde kännas hotande såsom varför då sådana frågor kan få respondenten att känna sig förhörd (Esaiasson m.fl., 2012, s.265). Vi försökte ställa frågor som var öppna utan att få respondenten att känna sig granskad eller hotad. Vår avsikt var således att undvika frågor som tvingade in respondenten i ett hörn samt att vi var noggranna med att frågorna skulle utforska vad just han eller hon tyckte om det vi frågade efter. Det som kan vara problematiskt med samtalsintervjuer och framförallt när de görs med öppna frågor är att behålla fokuseringen kring det man undersöker. Här var det viktigt för oss att under intervjuerna behålla strukturen med hjälp av följdfrågor samt förtydliga för respondenten vad vi menade med vissa frågor när samtalen började rikta sig åt fel håll. Detta gjorde vi mycket med hjälp av intervjuguiden (Bilaga 1) och detta stärkte validiteten i studien då vi hela tiden försökte vägleda respondenterna då de började prata om någonting helt annat än vad studien handlade om, på detta sätt försökte vi öka chansen till att mäta det vi hade till avsikt att göra (ibid, s.58-59). Enligt Kvale & Brinkman (2009, s. 151) kan denna strukturering även göras via strukturerande frågor när man märker att svaren börjar glida för långt ifrån frågeställningen och syftet med intervjuerna, fortfarande är det viktigt att detta görs på ett vänligt sätt så att respondenten inte känner sig abrupt avbruten eller oviktig. Vi försökte även använda oss utav frågor som kunde 20

leda tillbaka till huvudspåret av intervjuerna med blandat resultat då det ibland kändes som att respondenten inte blev lika engagerad längre. Detta kan sänka reabiliteten en aning då möjligen respondenten inte svarade ärligt och på ett naturligt sätt utan kanske kände sig pressad att svara på något han eller hon inte hade någon vidare kunskap om (ibid, s.263). Att använda både ljudinspelning och anteckningar är någonting som även Essiasion m.fl. (2012, s.30) vidhåller som viktigt för att inte missa väsentliga aspekter av en intervju men om ljudinspelning är ett hinder bör man undvika detta om det exempelvis bidrar till en stressfaktor hos den intervjuade. Denna risk raderade vi dock bort då vi samtalade med respondenterna innan och de fick själva bestämma om de ville bli inspelade eller inte och under intervjuerna märktes ingen stress av detta och således var det ingenting som påverkade studiens trovärdighet. Vi märkte också att det var av stor vikt att den som intervjuade kände till ämnet för intervjun, behärskade konsten att samtala, hade språkkänslan och är var lyhörd för intervjupersonens språkliga stil (Kvale & Brinkman, 2009, s.182). Vi som intervjuare hade innan läst in oss mycket på ämnet hälsa för att klara av att hålla fokus om det studien handlade om samt för att klara av att ställa rätt följdfrågor. Vi försökte även använda oss av en mer vardaglig samtalston under intervjuerna då vi ansåg att respondenterna skulle våga utrycka sig mer fritt då, Esaiasson m.fl. (2012, s. 265) menar att en mer vardaglig samtalston ofta får respondenter att framkalla beskrivningar som är baserade på intervjupersonernas egen verklighet och på så sätt blir mer äkta. Detta vara något som vi upplevde också, respondenterna upplevdes mer avslappnade och vågade dela med sig av personliga erfarenheter och så vidare vilket fick intervjun att kännas mer djupgående. Att vara två intervjuare under intervjuerna var viktigt där den ena hade huvudansvaret under intervjuerna och den andre observerade och antecknade. Genom att diskutera och generalisera vad båda hade för åsikter av vad som sades under intervjuerna fick vi på så sätt ett mått av intervjuns reliabilitet (Patel & Davidson, 2003, s.101). Vi kunde således även rätta varandra och hjälpas åt att ändra frågor som kunde tolkas som känsliga, det var viktigt att vi båda var vaksamma under intervjuerna så vi kunde hjälpas åt att öka kvalitéten i dessa. Det var väsentligt att vi under intervjuernas gång hade en känsla för de aktuella respondenternas språkliga stil. Tema 1 i intervjuguiden (Biografiska frågor) blev väldigt viktig då vi där kunde lära känna personerna ifråga lite bättre och fick således mer information om respondenterna var pratglada eller mer kortfattade och så vidare. När vi väl visste detta kunde vi välja att styra intervjun utefter det. Just detta, att börja med att lära känna respondenterna anser Esaiasson mfl. (2012, s. 265) är viktigt då man på så sätt kan skapa en god stämning för resten av intervjun. Den maktposition som intervjuaren har bör leda till att det är intervjuaren som bestämmer ämnet för meningsutbyte och med den makten tillkommer ett stort ansvar i hur intervjun fortlöper (Kvale & Brinkman, 2009, s.20). Detta var något som vi upplevde under intervjuerna där det var en svår balansgång att ge respondenterna frihet utan att komma utanför ämnet och 21