ESV 2005:11. Budgetprognos 2005:2. Analys

ESV 2005:11 Budgetprognos 2005:2 Analys

Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se. Detaljerade tabeller till denna och tidigare prognoser finns där att tillgå i olika format. Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av prognosenheten (ISE/P). I redaktionen för denna budgetprognos ingår Johan Davidson, redaktör (4542), Margareta Nöjd (4453), Anders Bergdahl (4414) och Bengt lewin (4387). Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognoschef Karl Bergstrand 08-690 43 12 Utgifter Utgiftsområde 1, 13, 14 Josefin Ask-Ankner 08-690 44 11 Utgiftsområde 19, 24 Anders Bergdahl 08-690 44 14 Utgiftsområde 12, 21, 23, 27 Johan Davidson 08-690 45 42 Utgiftsområde 5, 7, 15 Thomas Hagberg 08-690 45 04 Utgiftsområde 8, 16, 18 Niklas Halén 08-690 44 67 Utgiftsområde 3, 4, 9, 10 Tina Hedman 08-690 45 03 Utgiftsområde 2, 17, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15 Utgiftsområde 11, 20, Ålderspensionssystemet Bengt Lewin 08-690 43 87 Utgiftsområde 6, 22, 25, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53 Realekonomisk fördelning Eva Engberg 08-690 44 66 Inkomster Inkomsttitel 1700, 3000, 5000 Josefin Ask-Ankner 08-690 44 11 Inkomsttitel 1120, 1322 Anders Bergdahl 08-690 44 14 Inkomsttitel 1111, 1131, 1321, 1600 Johan Sandberg 08-690 44 17 Inkomsttitel 1400, 6000 Johan Davidson 08-690 45 42 Inkomsttitel 1300, 1411, 1512, 2000 (2300, 2500, 2600) Thomas Hagberg 08-690 45 04 Inkomsttitel 4000 Tina Hedman 08-690 45 03 Inkomsttitel 1140, 1200, 2000 (2100, 2200, 2400, 2700, 2800) Bengt Lewin 08-690 43 87 Inkomsttitel 1513 Margareta Nöjd 08-690 44 53 Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se www.esv.se) Statsbudgetens månadsutfall Inkomstliggaren 2005 Statsbudgetens utfall 2004 Statens Finanser 2004 Tidigare (i Budgetprognoserna) publicerade Temakapitel ESV/ISE/P tel: 08-690 43 00 Drottninggatan 89 fax: 08-690 41 15 Box 45316 e-post: fornamn.efternamn@esv.se 104 30 Stockholm prognos@esv.se Layout: Anda Roos & Marie Hellman Omslag: Thomas Mejstedt Tryck: Edita Norstedts Tryckeri, juni 2005 ESV 2005:11 ISSN 1401-7865 ISBN 91-7249-190-6

Innehåll Sammanfattning... 7 Summary... 9 Uppföljning av utgiftstaket 2005 och 2006... 11 Utgiftstak för 2007 och 2008...13 Faktiskt och underliggande saldo...16 Utgifter... 20 Realekonomisk fördelning av utgifterna...32 Inkomster...37 Beräkningsförutsättningar... 50 Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?...56 Appendix... 61 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning åren 2004 2008...7 Table 1. Summary 2004 2008... 9 Tabell 2. Uppföljning av utgiftstaket 2004 2006...11 Tabell 3. Utgiftstak 2007 och 2008 - några beräkningar...14 Tabell 4. Avveckling av kontot för individuellt kompetenssparande...19 Tabell 5. Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 2008...20 Tabell 6. Försök med trängselskatter 2005-2007...21 Tabell 7. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 2004 2008...32 Tabell 8. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade som andel av de totala... utgifterna på statsbudgeten 2004 2008...33 Tabell 9. Transfereringar till hushåll 2004 2008...34 Tabell 10. Totala skatteintäkter 2004-2008...38 Tabell 11. Hushållens förvärvsrelaterade skattepliktiga inkomster åren 2003 2008...39 Tabell 12. Skillnaden mellan skatteintäkter och skatteinkomster...45 Tabell 13. Statsbudgetens inkomster m.m. 2004 2008...46 Tabell 14. Nedsättningar av skatter under inkomsthuvudgrupp 1700...48 Tabell 15. Beräkningsförutsättningar 2005 2008...50 Tabell 16. Förändring av anslagsbehållningar 2004 2006...54 Tabell 17. Prognosprecision, övriga genomsnittliga avvikelser i mdkr och procent 1999 2004...56 Tabell 18. Prognosavvikelser, takbegränsade utgifter år 2004, miljarder kronor...57 Tabell 19. Prognosavvikelser, inkomster år 2004, miljarder kronor...57 Figurförteckning Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos... 5 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen...5 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos... 6 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen...6 Figur 5. Utgiftstak och utgifter 1997 2008...13 Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1998-2008, miljarder kronor...16 Figur 7. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster 1998-2008 i procent av BNP...18 Figur 8. Revidering av Sidas biståndsutgifter på grund av större budgetstöd 2004 2008...23 Figur 9. Antalet asylsökande per år och genomsnittligt antal inskrivna i mottagandesystemet 1999 2008...24 Figur 10. Antalet nettosjukdagar 1998 2008, miljoner dagar (rullande 12-månaderstal)...25 Figur 11. Medelantal personer med aktivitets- och sjukersättning 1998 2008, tusental...26 Figur 12. Antal födda barn 1990-2008...27 Figur 13. Räntor på statsskulden 1998 2008, miljarder kronor...30 Figur 14. Högre pensioner med nytt pensionssystem...31 Figur 15. Ränteinkomster, ränteutgifter och kapitalvinster som andel av BNP 1992-2008...40 Figur 16. Marginalen till utgiftstaket, prognoser för 2004, miljarder kronor...58 Figur 17. Prognosavvikelser i absolutbelopp efter kategori, takbegränsade utgifter 1999 2004...59 Figur 18. Prognosavvikelser i absolutbelopp efter kategori, inkomster 1999 2004...60

Förteckning över faktarutor Utgiftstakets konstruktion... 12 Vad är potentiell BNP?... 15 Kontot för kompetenssparande avvecklat... 19 Trängselskatter på försök i Stockholm 3 januari 31 juli 2006...22 Budgetstöd en ökande biståndsform...23 Varför minskar inte arbetslösheten i motsvarande mån som åtgärderna ökar?...28 Förklaring av vissa begrepp i Nationalräkenskaperna...36 Så fungerar periodiseringsfonder...43 Förändring av anslagsbehållningar...55 Nya förutsättningar inför varje prognos...58 Engångseffekter... 65 Appendix Appendix 1. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP 1980 2008...62 Appendix 2. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning 2004-2008...63 Appendix 3. Engångsposter m.m. som påverkar statsbudgeten 1998 2008...64 Appendix 4. Statsbudgetens totala utgifter och inkomster...66 Appendix 5. Statsbudgetens saldo...66 Appendix 6. Känslighetsberäkningar 2005, partiella helårseffekter...67 Appendix 7. Känslighetsberäkningar 2005, partiell helårseffekt av en ökning med 10 000 enheter...67 Appendix 8. Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden 2005-2008...68 Appendix 9. Utgiftsprognoser avseende 2005...69 Appendix 10. Inkomstprognoser avseende 2005... 70 Appendix 11. Tekniska justeringar av utgiftstaket 1997 2006...71 Appendix 12. Uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet...72 Lästips Budgetprognos 2005:2 Vad är utgiftstaket och vilket är syftet med det? Klarar regeringen att hålla utgifterna under utgiftstaket? Hur skall taket fastställas för åren 2007 och 2008? En utförlig genomgång och uppföljning av utgifterna under taket i år och kommande år kompletterat med bakgrundsinformation finns på sidorna 11 till 15. Hur utvecklas statsbudgetens saldo och lånebehovet och vad påverkar dem? Läs mer på sidan 16. Många företag kommer lösa upp sina periodiseringsfonder. Hur påverkas statsfinanserna? Läs mer på sidorna 40 till 43. Från och med denna prognos redovisar ESV samtliga skatter periodiserat och kassamässigt. Läs mer om skillnaderna mellan dessa redovisningssätt på sidan 45. De flesta utgiftsbegränsningarna kvarstår. Hur påverkar det de takbegränsade utgifterna i år och kommande år? Se sidan 53. Hur träffsäkra är ESV:s prognoser? Läs mer på sidan 55. 4

2005 Figur 1. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos Miljarder kronor Kapitalinsatser i statliga bolag 0,6 U T G I F T E R Intervention och exportbidrag för jordbruksprodukter -0,6-0,8 0,4 Föräldraförsäkring Räntor på statsskulden -1,7 Sjukpenning och rehabilitering Energiskatt 4,4 I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Inkomster av statens aktier -0,8 0,8 1,1 Nedsättning, anställningsstöd -1,2 Ålderspensionsavgift -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 2005 Figur 2. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen Miljarder kronor U T G I F T E R Näringsliv -0,7-0,7-0,8 0,6 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Ekonomisk trygghet för familjer och barn Arbetsmarknad -2,2 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp I N K O M S T E R Juridiska personers inkomstskatt Nedsättning av skatter -0,9-1,7 7,1 2,1 Energiskatt Socialavgifter och löneskatter -8,6 Inkomster av försåld egendom -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 5

2006 Figur 3. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till föregående prognos Miljarder kronor Statligt stöd för utbildning av vuxna 1,3 U T G I F T E R -1,2-1,6-1,8 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Räntor på statsskulden Sjukpenning och rehabilitering m.m. -1,9 Kommunalekonomisk utjämning I N K O M S T E R Fysiska personers inkomstskatt -1,4-1,9-2,4 1,9 Nedsättning, anställningsstöd Ålderspensionsavgift Energiskatt -4,4 Juridiska personers inkomstskatt -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 2006 Figur 4. Större differenser för utgifter och inkomster i förhållande till vårpropositionen Miljarder kronor Försvar samt beredskap mot sårbarhet 2,8 U T G I F T E R Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Utbildning och universitetsforskning -1,5 2,1 1,3 Allmänna bidrag till kommuner -3,3 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Fysiska personers inkomstskatt 2,4 I N K O M S T E R -10,5-2,7-3,0 Inkomster av statens aktier Energiskatt Inkomster av försåld egendom -11,6 Juridiska personers inkomstskatt -15-12 -9-6 -3 0 3 6 9 12 15 6

Sammanfattning Bättre marginal till utgiftstaket Utgiftstaket beräknas hålla såväl 2005 som 2006. Marginalen till utgiftstaket beräknas bli nästan 5 miljarder kronor i år. Det är en förbättring med drygt 1 miljard kronor jämfört med föregående prognos. Det är främst utgifterna för sjukpenning som beräknas bli lägre. Den huvudsakliga förklaringen till marginalens storlek är dock de, till största delen tillfälliga, utgiftsbegränsande åtgärder som regeringen beslutat om för innevarande år. Dessa begränsningar leder till 6,6 miljarder kronor lägre utgifter i år. Utan de tillfälliga begränsningarna skulle utgiftstaket överskridas i år. Även för 2006 har marginalen till utgiftstaket förbättrats sedan föregående prognos. Marginalerna för 2005 och 2006 bedöms vara relativt goda, men inte tillräckligt stora för att de med säkerhet ska kunna täcka in negativa förändringar i den makroekonomiska bilden och den osäkerhet som finns i utgiftsprognoserna för i huvudsak 2006. Om arbetslösheten skulle bli en halv procentenhet högre än beräknat nästa år, ökar utgifterna med drygt 3 miljarder kronor. Om antalet nettosjukdagar i år och nästa år bara skulle sjunka hälften så mycket som beräknat, ökar utgifterna med 2 miljarder kronor i år och 4 miljarder kronor nästa år. Något utrymme för ofinansierade utgiftsökningar finns därför inte. Tabell 1. Sammanfattning åren 2004 2008 Miljarder kronor Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:1 Diff. fr. VÅP 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 Totala utgifter 747,8 750,7 751,0 776,2 794,9 816,5 10,8-8,6-4,7-5,9-8,7-9,7-9,6 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 693,4 717,0 732,5 748,8-1,3-5,8-2,8-5,0-3,5-8,9-10,8 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 35,2 45,7 47,9 55,2-0,8-1,6-2,6-0,9 0,0 0,5 0,2 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav överföring från AP-fonden -4,0-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 24,3 13,6 14,5 12,5 6,9-1,2 0,7 0,0-5,2-1,2 1,0 Totala inkomster 694,4 712,3 718,2 728,9 764,1 785,4 1,2-9,1-8,5-9,6-2,6-26,8-14,7 Budgetsaldo -53,3-38,4-32,7-47,3-30,8-31,0-9,5-0,5-3,9-3,6 6,1-17,2-5,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 171,9 179,2 190,9 204,9-0,1-1,4-2,2-2,6 0,0-0,4 1,5 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 865,3 896,2 923,4 953,7-1,4-7,2-4,9-7,7-3,5-9,3-9,2 Utgiftstak 858 870 870 907 943 Marginal till utgiftstaket 2,5 0,2 4,7 10,8 19,6 1,4 7,2 4,9 3,5 9,3 Totala engångseffekter 7,1 11,5 13,4 3,9 0,4 3,3 11,1-1,2-0,6 Underliggande saldo -60,4-44,2-60,8-34,7-31,4-12,8-11,7-2,7-3,0 SB=Statsbudget för 2005 exklusive tilläggsbudget där 0,3 mdkr anvisats, BP 05:1=Budgetprognos 2005:1 (ESV:s föregående prognos). VÅP=Regeringens prognos för 2005 och beräkning för 2006-2007 i 2005 års ekonomiska vårproposition. Anm.: Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. Likaså blir de takbegränsade utgifterna för åren 2007 till 2008 lägre än i föregående prognos. Förutom lägre utgifter för sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning (fd förtidspension) blir utgifterna för ålderspensionssystemet lägre till följd av att den lägre inflationen påverkar inkomstindex. Statsbudgetens totala utgifter ökar tillfälligt i år beroende på en högre nettoutlåning från Riksgäldskontoret för att omfinansiera vissa infrastrukturlån som tidigare tagits 7

upp på marknaden. Dessutom blir de totala utgifterna i år 6 miljarder kronor högre på grund av att de medel som avsatts för individuellt kompetenssparande återförts till inkomsttiteln energiskatt, och inte som ESV tidigare räknat med genom en kassamässig korrigering. Förändringen är saldoneutral. Under hela perioden blir statsskuldsräntorna lägre än i föregående prognos till följd av ett lägre ränteläge. men större budgetunderskott Budgetunderskottet blir större hela perioden fram till 2008 jämfört med föregående prognos. Detta trots att BNP växer något snabbare äntidigare beräknat. Förklaringen är att BNP främst växer till följd av en högre nettoexport, och inte av faktorer som i större utsträckning påverkar statsbudgeten. Lönesumman minskar något jämfört med föregående prognos, vilket framför allt innebär lägre inkomster från socialavgifter. Det påverkar också hushållens disponibla inkomster, vilket bidrar till lägre momsinkomster. Sedan föregående prognos har också bolagsskatteinkomsterna reviderats ned, främst till följd av ny information om omfattningen av vissa företags upplösningar av periodiseringsfonder kring årsskiftet. Även energiskatterna har reviderats ned till följd av mycket låga utfall under årets första fyra månader. Fortsatt höga priser på framför allt råolja och bensin har i kombination med höjda energiskattesatser bidragit till en återhållsam förbrukning. De lägre inkomsterna försämrar statsbudgetens saldo. Statsbudgetens underliggande saldo, där engångseffekter rensats bort, visar ett underskott på totalt 171 miljarder kronor under prognosperioden 2005 2008. Det är en försämring med 30 miljarder kronor sedan föregående prognos. De faktiska underskotten, de som påverkar statsskulden, har försämrats med 20 miljarder kronor. Därför sjunker skuldkvoten något långsammare än i föregående prognos. År 2008 blir skuldkvoten därmed en procentenhet högre, 45 procent, trots en något högre BNP-nivå. Underskottet i statsbudgetens saldo uppstår under en period med hög tillväxt. Utgångsläget kunde alltså vara bättre när tillväxten så småningom viker. En viktig förklaring till de relativt stora underskotten är att arbetsmarknaden utvecklas svagt i förhållande till BNP-utvecklingen. Företagen tycks vara tveksamma till att nyanställa trots att efterfrågan ökar. I takt med att sjukskrivningarna blir färre minskar också behovet av att nyanställa eller anlita vikarier. Den relativt svaga arbetsmarknadsutvecklingen kan dock bara förklara en del av underskotten i statsbudgeten. Om summan av öppen arbetslöshet och andelen personer i konjunkturåtgärder var en procentenhet lägre, och dessa personer i stället arbetade i privat sektor, skulle statsbudgeten grovt räknat stärkas med 8 miljarder kronor (statisk beräkning). En viktigare förklaring till underskotten är ofinansierade utgiftsökningar och inkomstminskningar som från 2004 till 2007 försämrar budgetsaldot i storleksordningen 40 miljarder kronor. Exempel på detta är ökade bidrag till kommuner, barnfamiljer och ökat bistånd. Till detta kommer de fortsatt mycket höga ohälsotalen, även om antalet personer med sjukpenning väntas minska åren framöver. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning (fd förtidspension) är dock 110 000 fler än 1999 2000, vilket innebär 12 miljarder kronor i högre utgifter. 8

Summary Improved margins to the expenditure ceiling The expenditure ceiling is expected to be met in 2005 as well as in 2006. The budgeting margin for 2005 is estimated to nearly 5 billion Swedish kronor, an improvement of one billion kronor compared to the previous forecast. This is primarily explained by lower sickness benefit expenditure. However, the main explanation to the size of the margin is the expenditure constraining measures that the Government has decided on regarding the current year. The restrictions reduce expenditure by 6.6 billion kronor. Without these the expenditure ceiling would be exceeded. The budgeting margin for 2006 has also improved since the previous calculation. The budgeting margins for 2005 and 2006 are considered to be comparatively large. However, these margins are not deemed enough to sustain a less favourable economic growth or to cover the uncertainty that is associated with expenditure predictions. A 0.5 percentage point higher than forecasted unemployment rate for 2006 would increase expenditure by over 3 billion kronor. If the number of long-term sick leave days would decrease by half the calculated amount this year and the next, expenditure would increase by 2 and 4 billion kronor in 2005 and 2006, respectively. Thus, there is no room for discretionary spending that is not met by corresponding cuts in other expenditure areas. Table 1. Summary 2004 2008 SEK billion Outcome CGB 1 Forecast Diff. to BF 2005:1 Diff to. SFPB 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 Total expenditure 747.8 750.7 751.0 776.2 794.9 816.5 10.8-8.6-4.7-5.9-8.7-9.7-9.6 Expenditure areas, excl. interest costs 688.0 699.2 693.4 717.0 732.5 748.8-1.3-5.8-2.8-5.0-3.5-8.9-10.8 Interest on Central Government debt 52.7 38.8 35.2 45.7 47.9 55.2-0.8-1.6-2.6-0.9 0.0 0.5 0.2 Cash correction -3.3-1.9-1.9 0.0 0.0 0.0 5.9 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.0 Net lending by National Debt Office 10.3 14.6 24.3 13.6 14.5 12.5 6.9-1.2 0.7 0.0-5.2-1.2 1.0 Total revenue 694.4 712.3 718.2 728.9 764.1 785.4 1.2-9.1-8.5-9.6-2.6-26.8-14.7 Budget balance -53.3-38.4-32.7-47.3-30.8-31.0-9.5-0.5-3.9-3.6 6.1-17.2-5.2 Old Age Pension System outside the Central Government budget 167.5 170.6 171.9 179.2 190.8 204.8-0.1-1.4-2.2-2.6 0.0-0.4 1.5 Expenditure subject to expenditure ceiling 855.5 869.8 865.3 896.2 923.4 953.7-1.4-7.2-4.9-7.7-3.5-9.3-9.2 Expenditure ceiling 858.0 870.0 870.0 907.0 943.0 Budgeting margin 2.5 0.2 4.7 10.8 19.6 1.4 7.2 4.9 3.5 9.3 Total non-recurring effects 7.1 11.5 13.4 3.9 0.4 3.3 11.1-1.2-0.6 Underlying balance -60.4-44.2-60.8-34.7-31.4-12.8-11.7-2.7-3.0 CGB=Adopted Central Government Budget excl. Supplementary budget amounting to SEK 0.3 billion, BF 2005:1=Budget Forecast 2005:1 (ESV's previous forecast), SFPB=The Government's forecast for 2005 and calculations for 2006 2007 in the Spring Fiscal Policy Bill for 2005. Note. The expenditure ceiling for 2007 refers to the Government's preliminary calculation. Expenditures subject to the expenditure ceiling are also expected to be lower in 2007 and 2008 compared to previous calculations. Besides lower expenditures regarding long-term sick leave benefits and early retirement pension, the expenditures of the old age pension system outside the central government budget will be lower due to slower inflation. 9

Greater net lending by the National Debt Office, to refinance certain infrastructure loans previously financed on the market, increases total expenditure in 2005. In addition, total expenditure increases by 6 billion Swedish kronor this year due to a return of funds, initially intended for individual competence development, to the income title Energy tax. Previously this was expected to result in a cash correction. However, the transaction does not affect the budget balance. More favourable interest rates explain lower interest payments on central government debt than previously calculated throughout the forecasting period. but the budget deficits accumulate The central government budget deficits 2005 2008 will be more considerable than earlier predicted, despite a stronger economic growth. The stronger economic growth is generated primarily by a higher net export and not by factors which to a greater extent improves the central government budget. The aggregate wage sum grows somewhat slower than in previous calculations leading to lower revenue from social security contributions. Household disposable income is also affected, causing lower revenue from value-added tax. Corporate tax revenue has been revised downward, largely as a consequence of new information regarding the extent to which companies decided to dissolve tax allocation reserves around the turn of the year. In addition, lower revenue from energy tax is expected due to the low outcome of the first four months. Continued high crude oil and petrol prices combined with the raised energy tax rates have restrained energy consumption. The central government budget balance deteriorates due to lower revenue. The underlying budget balance, which excludes effects of onetime exercises, totals a deficit of 171 Swedish kronor over the forecasting period 2005 2008. In comparison to ESV s previous forecast, the underlying deficit is 30 billion kronor larger over this period. The actual deficits, which affect the central government debt, are 20 billion kronor larger than previously calculated. Therefore, the debt ratio decreases somewhat slower. The debt ratio in 2008 is thereby one percentage point higher, 45 per cent, despite a somewhat higher level of GDP. These central government budget deficits arise in a period with rather strong economic growth. The starting point could thus be better when economic growth eventually begins to slow down. An important explanation to the relatively substantial deficits is the labour market s feeble recovery in relation to the GDP-growth. Companies seem reluctant to recruit new employees in spite of an increase in demand. As the number of sick-leave cases decreases, the need to hire new employees or substitutes diminishes. The relatively weak labour market development can only explain part of the budget deficits. If total unemployment (sum of open unemployment and labour market programs) was one percentage point lower and these people instead worked in the private sector, the central government budget position would only be approximately 8 billion kronor stronger (static calculation). However, the main cause of the deficits is unfinanced discretionary expenditure increases along with revenue cuts, which 2004 2007 worsen the budget balance by 40 billion Swedish kronor. Higher grants to local governments and to families with children along with increased foreign aid are examples of expenditure increases. In addition, ill-health numbers remain high, even if the number of sick-leave cases is expected to decline over the coming years. The number of early-retirement cases is, however, 110 000 people greater than at the last business cycle peak in 1999 2000. This implies 12 billion kronor higher expenditure. 10

Uppföljning av utgiftstaket 2005 och 2006 Utgiftstaket ser ut att klaras med relativt goda marginaler såväl 2005 som 2006, givet fattade beslut och gällande regler. Marginalen till utgiftstaket har förbättrats båda åren sedan föregående prognos. Framför allt beror detta på att utgifterna för ohälsa blir lägre än tidigare beräknat eftersom antalet sjukdagar fortsätter att minska i snabb takt. Marginalen till taket 2006 motsvarar ungefär det utrymme som ESV bedömer behövs vid ingången av ett budgetår. Det ryms därmed inga beslut om utgiftsökningar nästa år om de inte finansieras med sänkta utgifter på andra områden. Tabell 2. Uppföljning av utgiftstaket 2004 2006 Miljarder kronor Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 05:1 Diff. fr. VÅP 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 Utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,2 693,4 717,0 732,5 748,8-1,3-5,8-2,8-5,0-3,5-8,9-10,8 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 171,9 179,2 190,9 204,9-0,1-1,4-2,2-2,6 0,0-0,4 1,5 Summa takbegränsade utgifter 855,5 869,8 865,3 896,2 923,4 953,7-1,4-7,2-4,9-7,7-3,5-9,3-9,2 Utgiftstak 858 870 870 907 943 Marginal till utgiftstak 2,5 0,2 4,7 10,8 19,6 1,4 7,2 4,9 3,5 9,3 9,2 Marginal i procent av utgiftstak 0,3 0,0 0,5 1,2 2,1 0,2 0,8 0,5 0,4 1,0 1,0 Skattenedsättningar 1 7,7 13,2 14,5 13,3 4,4 3,8 0,9 1,4 0,7 0,7-2,0 0,3-0,3 SB=Statsbudget för 2005 exkl. tilläggsbudget om 0,3 miljarder kronor, BP 05:1=Budgetprognos 2005:1 (ESV:s föregående prognos), VÅP=Regeringens prognos för 2005 och beräkningar för 2006 och 2007 i 2005 års ekonomiska vårproposition. Anm: Utgiftstaket för 2007 avser regeringens preliminära beräkning. 1 De skattenedsättningar som redovisas i tabellen klassas i nationalräkenskaperna som transfereringar (utgifter). Utgiftstaket klaras såväl i år som nästa år, med relativt goda marginaler. För 2007 har regeringen ännu inte föreslagit något utgiftstak utan endast redovisat en preliminär beräkning utifrån oförändrad andel av potentiell BNP. De skattenedsättningar som i NR betraktas som utgifter växer kraftigt i år till följd av en förstärkning av sysselsättningsstödet till kommuner, ett stöd som upphör 2007. Dessa utgifter ingår inte under utgiftstaket. Utgifterna skulle alltså vara högre än taket i år och nästa år om skattenedsättningarna redovisats på utgiftssidan. Den främsta anledningen till att de takbegränsade utgifterna bedöms bli lägre än i marsprognosen är att antalet sjukdagar minskar i betydligt högre takt än tidigare beräknat, vilket leder till lägre utgifter för sjukpenning. Nästa år bedöms även utgifterna för aktivitets- och sjukersättning (f d förtidspension) bli lägre, eftersom det ersättningsgrundande prisbasbeloppet skrivits ned samtidigt som antalet ersättningstagare blir något färre än tidigare beräknat. Totalt sett ökar dock fortfarande utgifterna för aktivitets- och sjukersättningen nästa år. Utgifterna för föräldraförsäkring blir lägre än tidigare beräknat såväl i år som nästa år till följd av ett färre antal födda barn. Nästa år leder den svagare prisutvecklingen än i föregående prognos till lägre utgifter för vägoch banhållning. Ytterligare en förklaring till att utrymmet under taket ökar nästa år är att ålderspensionssystemets utgifter blir lägre. Det beror på att pensionsutbetalningarna följer inkomstindex, som har reviderats ned på grund av den låga inflationen. Dessutom föreslås den generella utgiftsbegränsning som innebär att 0,6 procent av anvisade medel på de flesta anslag ställts till regeringens disposition permanentas. Detta leder till lägre utgifter 2006 och framåt. Nästa år uppgår marginalen till knappt 11 miljarder kronor eller 1,2 procent av utgiftstaket. Det är viktigt att det finns utrymme mellan de beräknade utgifterna och taket för att gardera mot osäkerhet om konjunkturen och oförutsedda händelser. Om 11

exempelvis nedgången av antalet sjukdagar bara skulle bli hälften så stor som beräknat i år och nästa år skulle utrymmet under taket 2006 minska med nästan 4 miljarder kronor. Även utvecklingen på arbetsmarknaden har stor betydelse för statsbudgetens utgifter. Om sysselsättningsökningen uteblir och arbetslösheten nästa år ligger kvar på samma nivå som 2004 skulle marginalen minska med 6 miljarder kronor. ESV bedömer att en marginal på 1,5 procent av utgiftstaket vid ingången av ett budgetår är tillräckligt för att täcka dessa typer av risker. Det finns därmed inget utrymme för beslut om utgiftsökningar för 2006. Skattenedsättningarna ökar i omfattning jämfört med föregående prognos under hela perioden, vilket beror på att ramarna för anställningsstöd utökats i vårpropositionen. Anställningsstödet innebär att arbetsgivare får skattelättnad för att anställa långtidsarbetslösa. År 2007 minskar skattenedsättningarna kraftigt eftersom sysselsättningsstödet till kommuner upphör. I stället höjs det generella statsbidraget till kommunsektorn från detta år, vilket ökar de takbegränsade utgifterna Utgiftstakets konstruktion Riksdagen fattar beslut om en högsta utgiftsnivå, ett utgiftstak, för statsbudgeten och ålderspensionssystemet. Förslag och beslut om tak kan avse längre tid än ett budgetår. Tanken är att taket ska begränsa samtliga utgifter exklusive statsskuldsräntor. Det statliga utgiftstaket omfattar: Alla 27 utgiftsområden utom område 26 Statsskuldsräntor Ålderspensionssystemet Det fastställda utgiftstaket beräknas som summan av anvisade medel på de ingående utgiftsområdena och beräknad förändring av anslagsbehållningar. Vidare ingår ålderspensionssystemet och en så kallad budgeteringsmarginal. För varje utgiftsområde finns en utgiftsram. Utgiftsökningar ska i första hand finansieras via en motsvarande sänkning av andra utgifter inom ramen. Syftet är att undvika en total utgiftsökning och att inte behöva ta budgeteringsmarginalen i anspråk. Högre utgifter kan också finansieras genom att man utnyttjar anslagssparande eller en anslagskredit som är kopplad till varje ramanslag, det vill säga genom att man lånar från kommande budgetår. I dessa fall tas budgeteringsmarginalen i anspråk. Riksdagen kan justera nivån på utgiftstaket. De senaste åren har tekniska justeringar gjorts, bland annat till följd av ökad omslutning i det kommunala utjämningssystemet och en förändrad redovisning av kommunkontosystemet (för en detaljerad redovisning, se Appendix). 12

Utgiftstak för 2007 och 2008 Viktigt finanspolitiskt beslut I höst ska regeringen föreslå utgiftstak för både 2007 och 2008. Utgiftstaket infördes som ett medel för att förstärka utgiftskontrollen och öka trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Taket ska också förhindra att tillfälliga inkomster till staten medför permanenta utgiftsökningar. Det har fyllt sitt syfte, även om en ökad användning av utgifter på inkomstsidan, så kallade skattenedsättningar, riskerar att minska förtroendet för utgiftstaket. Procent av faktisk BNP Figur 5. Utgiftstak och utgifter 1997 2008 36 36 34 34 32 32 30 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Takbegränsade utgifter Utgiftstak Tak, oförändrat som andel av potentiell BNP 30 För åren 2007 och 2008 antas utgiftstaket vara konstant i förhållande till potentiell BNP. I relation till faktisk BNP blir taket något lägre eftersom den faktiska BNP-tillväxten är starkare än den potentiella. Utgiftstaket i relation till BNP har justerats för ändrade redovisningsprinciper för att möjliggöra en jämförelse över tiden. Till en början användes utgiftstaket som ett medel för att minska statens utgifter i förhållande till BNP. Under de första åren efter införandet 1997 sjönk utgifterna från 35 till drygt 32 procent av BNP. Sedan år 2000 har denna kvot varit tämligen konstant. Förutom det första året med utgiftstak (1997) har de faktiska utgifterna varje år till slut blivit lika stora som taket. Den marginal som funnits då taket beslutades, det vill säga skillnaden mellan de beräknade utgifterna och det föreslagna taket, har således i samtliga fall utnyttjats, antingen på grund av den makroekonomiska utvecklingen, andra oförutsedda händelser eller beslut som medfört högre utgifter. Beslutet om utgiftstakets storlek kan därför i realiteten ses som ett beslut om hur stora utgifterna faktiskt kommer att bli det året. Fastställandet av taket för 2007 och 2008 i höst är därför ett av de viktigaste långsiktiga finanspolitiska besluten. Vid fastställandet av utgiftstaket bör ett antal frågeställningar tas i beaktande: Vilken är inriktningen, mätt i förhållande till BNP, för de statliga utgifterna på lång sikt? Att tre år i förväg resonera i termer av en övre restriktion för utgifterna medför 13

att budgetprövningen måste börja långt före det aktuella året, vilket tvingar fram prioriteringsdiskussioner redan på ett tidigt stadium. Utgiftstaket skapar därför en möjlighet att bestämma utgifterna utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv. Utgiftstaket är ett medel för att uppnå målet om ett sparande i den offentliga sektorn på 2 procent av BNP över en konjunkturcykel. Således är bedömningen av förväntade inkomster en viktig förutsättning vid beslutet om takets nivå. Regeringen konstaterar i vårpropositionen att sparandet inte har uppgått till 2 procent något enskilt år sedan 2001. Den räknar också med att det årliga genomsnittliga sparandet 2000 2007 kommer att uppgå till 1,3 procent av BNP. Under åren framöver motsvarar statens budgetunderskott ungefär skillnaden mellan den beräknade utvecklingen för det offentliga finansiella sparandet och ett överskott på två procent. Utgiftstaken 2007 och 2008 kan alltså användas för att säkerställa att saldomålet uppnås. Saldomålet kommer dessutom med stor sannolikhet behöva omformuleras från 2007 eftersom PPM-systemets finansiella sparande enligt ett EU-beslut inte ska ingå i det offentliga sparandet utan i det privata. Statens underskott förväntas bestå under hela prognosperioden. Beslutet om utgiftstak för 2007 och 2008 kan användas som ett medel att för att minska utgifterna i relation till inkomsterna och därigenom snabbare förbättra statens skuldkvot inför de stora demografiska förändringarna som väntar. I budgetpropositionen för 2005 avstod regeringen från att föreslå ett utgiftstak för 2007 i avvaktan på en ny analys av Sveriges potentiella produktionsförmåga. I tabellen nedan visas ett par räkneexempel på utgiftstak utifrån några olika förutsättningar. Exemplen baseras på ESV:s beräkningar över statsbudgetens inkomster och utgifter. I samtliga fall antas inkomsterna vara givna. I praktiken kan förstås även inkomsterna påverkas av politiska beslut. Tabell 3. Utgiftstak 2007 och 2008 - några beräkningar Miljarder kronor Alternativ för utgiftstak Konstant andel av potentiell BNP Sänkt andel en procentenhet av pot. BNP 2007 Utgiftstak Utgiftstak i procent av faktisk BNP Marginal till utgiftstak 1 Budgetsaldo om utgifterna hamnar vid taket 2 2007 2008 2007 2008 2007 2008 2007 2008 939 3 980 32,1 32,1 16 26-46 -57 910 950 31,1 31,1-13 -4-17 -27 Budget i balans 2008 908 923 31,0 30,2-15 -31-15 0 Budget i balans 2007 893 923 30,5 30,2-30 -31 0 0 1 Skillnaden mellan tak och ESVs beräknade utgifter. 2 Givet budgetprognosens inkomster. Exemplen förutsätter att marginalen som uppstår vid takbeslutet i slutändan utnyttjas med högre utgifter, alternativt att en negativ marginal (överskridande) medför åtgärder så att utgifterna blir lika stora som taket. 3 Taket skiljer sig från den preliminära beräkningen i budgetpropositionen och vårpropositionen pga en ny bedömning av potentiell BNP 2006 i Konjunkturinstitutets marsprognos. 14

Om utgiftstaken för 2007 och 2008 sätts så att deras storlek i förhållande till potentiell BNP blir densamma som 2006, skulle taken uppgå till 939 respektive 980 miljarder kronor. I dagsläget är marginalen till ett sådant tak nästan två respektive tre procent av taket. Historiskt sett har emellertid marginalerna till taket i det närmaste utnyttjats helt varje år. Om så blir fallet även 2007 och 2008 och utgifterna blir lika stora som taken, blir statsbudgetens underskott sammanlagt drygt 40 miljarder kronor större. Underskotten skulle då uppgå till 46 respektive 57 miljarder kronor 2007 och 2008. Det skulle försvåra möjligheten att uppnå överskottsmålet för de offentliga finanserna. Ett sätt att krympa underskotten är att sänka takens storlek i förhållande till BNP med en procentenhet. Då skulle utgiftsnivån behöva bli 13 miljarder kronor lägre 2007 och 4 miljarder kronor lägre 2008. Budgetsaldot skulle därmed förstärkas i motsvarande grad. Om utgifterna hamnade vid dessa tak skulle statsbudgeten visserligen fortsätta att uppvisa underskott, men dessa skulle vara markant mindre än i det första exemplet. För att överskottsmålet för den offentliga sektorn ska nås, krävs ungefär ett nollsaldo för staten. Om budgeten ska vara i balans 2008 måste utgifterna vara drygt 30 miljarder kronor lägre det året än beräknat. Utgifterna i förhållande till BNP blir då två procentenheter lägre än i det första exemplet. Givet att halva steget mot budgetbalans tas redan 2007 innebär det en minskning av utgifterna med sammanlagt 45 miljarder kronor under de två åren i förhållande till nuvarande prognos. För att nå ett nollsaldo redan 2007 krävs det ett utgiftstak som är drygt 13 miljarder lägre än 2006 (jämför med tabell i föregående avsnitt). Utgifterna måste då ned 30 miljarder kronor. Ett argument för att börja vända underskotten redan det året är som tidigare nämnts att PPM-sparandet inte längre kommer att räknas in som offentligt sparande. Ett förbättrat statligt saldo skulle därför innebära att Sverige fortsättningsvis har en god marginal till underskottsgränsen om 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Ett nollsaldo skulle medföra att den offentliga sektorns finansiella sparande 2007 skulle uppgå till cirka 1 procent av BNP exklusive PPM-sparandet. Det är också 2007 som vi når toppen på den senaste tidens demografiska högkonjunktur. Därefter kommer, enligt SCB:s befolkningsprognoser, den andel av befolkningen som är i arbetsför ålder att minska under lång tid. Det innebär påfrestningar för de offentliga finanserna i form av vikande skatteunderlag och högre utgifter för vård och omsorg. För att stå bättre rustad inför detta borde en bättre balans mellan statens inkomster och utgifter uppnås redan de närmaste åren. Vad är potentiell BNP? Potentiell BNP är den långsiktigt uthålliga produktionsnivån i en ekonomi. Den är inte konstant över tiden utan växer normalt trendmässigt. Förändringen av den potentiella produktionen från år till år är lika med tillväxten vid full sysselsättning. Ekonomin befinner sig då i jämvikt. På kort sikt fluktuerar tillväxten runt den potentiella. Under lågkonjunktur växer produktionsnivån långsammare och det uppstår lediga resurser i ekonomin. Det motsatta gäller vid högkonjunktur. Då uppstår det i stället ett överutnyttjande av resurser som på sikt leder till att inflationen drivs upp. Ekonomin förväntas alltid sträva mot jämvikt. 15

Faktiskt och underliggande saldo Statsbudgetens saldo är starkt beroende av den makroekonomiska utvecklingen, främst via inkomsternas koppling till viktiga skattebaser. Även utgifterna påverkas av makroutvecklingen, framför allt socialförsäkringsutgifter och statsskuldsräntor. Tillväxten utvecklas fortsatt starkt i år och under de kommande åren. Föregående års starka tillväxt i exportindustrin mattas dock av. I stället ökar den inhemska efterfrågan i form av stigande investeringar och ökande privat konsumtion. Den höga arbetslösheten och svaga sysselsättningsutvecklingen har inneburit en påfrestning på statens finanser. Från och med i år väntas emellertid sysselsättningen ta fart och arbetslösheten sjunker successivt från 2004 års höga nivå. Det innebär minskande utgifter för arbetslöshetsersättning och ökande skatteinkomster. Dessutom bidrar sjunkande sjuktal till förbättrade statsfinanser. Trots den goda tillväxten uppvisar statsbudgeten underskott under hela prognosperioden. Underskotten är tillfälligt mindre i år, men det förklaras främst av ovanligt låga ränteutgifter beroende på stora valutakursvinster. Saldot har försämrats samtliga år i förhållande till föregående prognos och störst är revideringen i år. Försämringen i år beror främst på att Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning ökar då myndigheten enligt förslag i vårpropositionen övertar finansieringen av infrastrukturlån avseende de så kall- Figur 6. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo 1998-2008, miljarder kronor 125 125 100 100 75 75 50 50 25 25 0 0-25 -25-50 -50-75 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Underliggande saldo Faktiskt saldo -75 16

lade storstadssatsningarna i Stockholm och Göteborg. Till detta kommer att de totala inkomsterna reviderats ner med nästan 5 miljarder kronor rensat för omflyttningen av kompetenssparpengarna från utgifts- till inkomstsidan. Transaktionen är saldoneutral. Till viss del kompenseras de lägre inkomsterna av att även de takbegränsade utgifterna nu beräknas bli lägre. Även de underliggande saldona har försämrats sedan föregående beräkning och innebär en underliggande utveckling som i stort sett följer den faktiska, men på en något lägre nivå. Det beror på att statsfinanserna påverkas av positiva engångseffekter framförallt under 2005 och 2006. Saldoförbättringen mellan 2006 och 2007 är mer markerad i den underliggande utvecklingen än den faktiska eftersom de positiva engångseffekterna avtar 2007. Engångseffekterna under prognosperioden är som störst i år och nästa år vilket främst förklaras av poster på inkomstsidan. Räntebeläggningen av företagens periodiseringsfonder har inneburit att många större företag löst upp sina fonder, vilket leder till ökade skatteinkomster med cirka 10 miljarder kronor i år. Även nästa år beräknas en sådan effekt i samma storleksordning. Bland engångseffekterna på inkomstsidan ingår sedan tidigare kapitalåterföringen från TeliaSonera 2005 2007 samt inkomster från försäljningen av aktier i Nordea i år. På utgiftssidan är engångseffekterna mindre, men det har tillkommit poster som påverkar saldot negativt jämfört med föregående beräkning. Det gäller främst RGK:s övertagande av finansieringen av storstadssatsningarna i Stockholm och Göteborg. En stor del av lånen förfaller i år, varför den engångsvisa effekten också beräknas vara som störst 2005. Mot slutet av prognosperioden är engångseffekterna små vilket är naturligt eftersom poster av den här typen normalt inte är kända i förväg. En komplett sammanställning av aktuella engångseffekter återfinns i appendix. 17

Underliggande utgifter och inkomster Statsbudgetens underliggande utgifter¹ som andel av BNP sjunker under hela prognosperioden och beräknas 2008 uppgå till knappt 27 procent av BNP. Den nedåtgående trenden beror bland annat på sjunkande utgifter för arbetslöshetsersättning och sjukpenning i kombination med god tillväxt. De underliggande takbegränsade utgifterna uppvisar ett liknande mönster, men på en lägre nivå eftersom statsskuldräntorna inte ingår under utgiftstaket. År 2007 uppgår marginalen till det preliminära utgiftstaket till nästan 20 miljarder kronor enligt ESV:s beräkningar. Om merparten av denna marginal utnyttjas, i likhet med tidigare år, blir de underliggande utgifterna 0,7 procentenheter högre år 2007. Sedan 2003 har statsbudgetens underliggande inkomster stabiliserat sig på en nivå omkring 26 procent av BNP. Utvecklingen är dock något ryckigare än för de underliggande utgifterna, trots rensningen för engångseffekter. Detta förklaras bland annat av utvecklingen av bolagskatteinkomsterna samt vissa skattenedsättningar. Figur 7. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster 1998-2008 i procent av BNP 40 40 35 35 30 30 25 25 20 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Utgifter totalt Utgifter under taket Inkomster totalt 20 ¹ Här redovisas endast de underliggande utgifter som ingår i statsbudgeten. Under utgiftstaket ingår dock även ålderspensionssystemets utgifter. De totala underliggande takbegränsade utgifterna, inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten, beräknas uppgå till 31 procent av BNP 2008. 18

Kontot för kompetenssparande avvecklat Under perioden 2000 2004 avsattes sammanlagt 6 miljarder kronor som grundplåt för ett system för individuell kompetensutveckling i arbetslivet. Medlen utbetalades från inkomsttiteln Energiskatt och inbetalades till ett räntelöst konto i Riksgäldskontoret. Statens lånebehov påverkades således inte. I höstens budgetproposition uppgav regeringen att det inte varit möjligt att konstruera ett system som fått brett stöd hos arbetsmarknadens parter och att kontot i Riksgäldskontoret därför skulle upphöra. I budgetpropositionens beräkning av lånebehovet återfördes kontobehållningen till statskassan utan redovisning på inkomsttitel eller anslag, vilket innebar en motsvarande negativ kassamässig korrigering. Tabell 4. Avveckling av kontot för individuellt kompetenssparande Miljarder kronor Prognos Föregående Differens 2005 prognos Totala utgifter 6,0 0,0 6,0 Kassamässig korrigering 0,0-6,0 6,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 6,0 6,0 0,0 Totala inkomster 6,0 0,0 6,0 Energiskatt 6,0 0,0 6,0 Effekt på budgetsaldot 0,0 0,0 0,0 Lånebehovet påverkas inte av att kontot för kompetenssparande nu avvecklas. Behållningen har förts tillbaka till inkomsttiteln för energiskatt, till skillnad från beräkningen i höstbudgeten och föregående prognos. I ESV:s två föregående prognoser beräknades avvecklingen av kontot ske på samma sätt. Den påverkade då endast utgiftsidans två poster Riksgäldskontorets nettoutlåning och Kassamässig korrigering och den sammantagna nettoeffekten på utgiftssidan blev noll. Avvecklingen väntades i föregående prognos ske i juni månad. Regeringen har därefter beslutat (2005-04-07) att avvecklingen av kontot skulle ske i april, vilket också skett. Kontobehållningen har i enlighet med beslutet tillförts Skatteverkets del av statsverkets checkräkning och redovisats mot inkomsttiteln Energiskatt. Således har medlen nu återförts till den inkomsttitel varifrån de ursprungligen utbetalades. Därmed uppstod inte någon kassamässig korrigering. Detta innebär att såväl inkomster som utgifter nu har reviderats upp jämfört med föregående prognos, medan lånebehovet förblivit opåverkat. 19

Utgifter De takbegränsade utgifterna blir lägre alla år under prognosperioden jämfört med föregående prognos. Marginalen till taket förbättras därmed. De främsta anledningarna är att sjukskrivningarna hittills har utvecklats mer positivt än tidigare väntat under 2005 och att utgifterna för aktivitets- och sjukersättning väntas bli lägre 2006. Tabell 5. Statsbudgetens utgifter m.m. 2004 2008 Miljarder kronor Utfall SB Prognos Diff från BP 05:1 Diff från VÅP Utgiftsområde 2004 2005 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 2008 2005 2006 2007 1 Rikets styrelse 7,5 7,8 7,7 8,2 8,0 8,2 0,0 0,0 0,0 0,0-0,2-0,1 0,0 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 9,2 11,4 11,6 11,0 11,1 11,0 0,3 0,1-0,2-0,3 0,0 0,1-0,1 3 Skatt, tull och exekution 8,6 8,8 8,7 8,9 9,0 9,1-0,1 0,0 0,0 0,1 0,0-0,1-0,1 4 Rättsväsendet 26,3 27,5 27,6 28,7 30,1 31,2 0,1 0,0 0,1 0,1 0,3 0,2-0,3 5 Internationell samverkan 1,3 1,4 1,5 1,3 1,4 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 42,8 44,0 44,2 46,2 43,0 43,8-0,1-0,2-0,3-0,3 0,2 2,8 0,3 7 Internationellt bistånd 19,9 22,2 22,0 25,4 26,1 28,4 0,3 0,2 0,0 1,4-0,4-0,9-1,5 8 Invandrare och flyktingar 7,5 7,0 6,8 6,3 6,1 5,9 0,1 0,2 0,5 0,3 0,0-0,6-0,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 36,8 39,9 38,4 40,8 43,3 45,3-0,1-0,2 0,0 0,0-0,7-0,4-0,2 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 122,9 129,7 129,2 130,0 133,1 137,5-1,6-3,2-3,7-4,9-2,2-3,3-4,3 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 51,2 46,4 46,3 45,2 44,4 43,8 0,0-0,3-0,4-0,7 0,0-0,2-0,2 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 53,9 56,4 55,4 61,7 65,2 67,4-0,6-0,4 0,0-0,4-0,7-0,4 0,5 13 Arbetsmarknad 67,5 69,5 68,1 65,4 65,0 63,3 0,2-0,1 1,6 0,9-0,8-0,8 0,6 14 Arbetsliv 1,1 1,2 1,1 1,2 1,2 1,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15 Studiestöd 20,8 20,8 19,9 20,7 21,5 22,4-0,2-0,3-0,7-1,1 0,0-1,0-1,0 16 Utbildning och universitetsforskning 44,0 43,9 43,3 45,0 45,5 45,5-0,4 1,0 1,8 1,8 0,4 1,3 1,5 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 8,7 9,0 8,9 9,1 9,4 9,5 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 8,7 9,2 8,9 9,3 9,3 9,2-0,1-0,3-0,4-0,4-0,2-0,2 0,2 19 Regional utveckling 3,3 3,7 3,5 3,2 2,8 2,1 0,1 0,2 0,2-0,1-0,1 0,0 0,3 20 Allmän miljö- och naturvård 3,3 4,0 4,1 4,8 4,2 4,4 0,0 0,2-0,1-0,1 0,0 0,5 0,1 21 Energi 2,1 1,4 1,6 1,3 1,3 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1-0,1-0,1 22 Kommunikationer 29,1 31,5 31,3 31,9 34,8 35,4-0,2-1,2 0,1-0,2 0,3 0,6 0,5 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 12,2 14,8 15,1 18,2 14,6 15,9 0,7 0,2 0,3 0,2 0,4 2,1-1,2 24 Näringsliv 3,7 3,9 4,5 3,8 3,5 3,5 0,6 0,0 0,0 0,0 0,6 0,0 0,0 25 Allmänna bidrag till kommuner 69,8 57,4 57,5 61,3 69,6 71,6-0,2-2,1-1,9-1,9 0,1-1,5-1,6 26 Statsskuldsräntor m.m. 52,7 38,8 35,2 45,7 47,9 55,2-0,8-1,6-2,6-0,9 0,0 0,5 0,2 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 25,6 26,8 26,2 28,0 29,2 30,9 0,0 0,4 0,5 0,7-0,4-0,2-0,1 Förändring av anslagsbehållningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0-6,8-3,6 Summa utgiftsområden 740,7 738,3 728,6 762,7 780,4 804,0-2,1-7,4-5,4-5,9-3,5-8,4-10,6 Summa utgiftsområden exklusive räntor 688,0 699,5 693,4 717,0 732,5 748,8-1,3-5,8-2,8-5,0-3,5-8,9-10,8 Kassamässig korrigering -3,3-1,9-1,9 0,0 0,0 0,0 5,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Riksgäldskontorets nettoutlåning 10,3 14,6 24,3 13,6 14,5 12,5 6,9-1,2 0,7 0,0-5,2-1,2 1,0 Totala utgifter 747,8 751,0 751,0 776,2 794,9 816,5 10,8-8,6-4,7-5,9-8,7-9,7-9,6 Totala inkomster 694,4 712,3 718,2 728,9 764,1 785,4 1,2-9,1-8,5-9,6-2,6-26,8-14,7 Budgetsaldo -53,3-38,7-32,7-47,3-30,8-31,0-9,5-0,5-3,9-3,6 6,1-17,2-5,2 SB=Statsbudget för 2005 inkl. tilläggsbudget, BP 05:1=Budgetprognos 2005:1 (ESV:s föregående prognos).våp=regeringens prognos för 2005 och beräkning för 2006-2007 i 2005 års ekonomiska vårproposition. 20

Förutom lägre ohälsoutgifter har hänsyn tagits till nya pris- och löneomräkningar i vårpropositionen, vilket medför lägre utgifter för väg- och banhållning främst under 2006. Lägre räntor medför lägre utgifter för studiestöd, framförallt under slutet av prognosperioden. Ytterligare en bidragande orsak är att ålderspensionssystemets utgifter blir lägre eftersom inflationen har skrivits ned sedan föregående prognos. Till skillnad från de takbegränsade utgifterna, ökar de totala utgifterna 2005 jämfört med föregående prognos. Det beror på att Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen blir större än tidigare beräknat. Riksgäldskontoret ska omfinansiera vissa infrastrukturlån som tidigare tagits upp på marknaden. Den större kassamässiga korrigeringen beror på att de medel som avsatts för individuellt kompetenssparande återförs till inkomsttiteln Energiskatt i stället för genom en kassamässig korrigering som ESV räknade med i föregående prognos. För åren 2006 till 2008 blir däremot de totala utgifterna lägre jämfört med föregående prognos. Det beror huvudsakligen på de takbegränsade utgifterna men även på att utgifterna för statsskuldräntorna blir lägre till följd av lägre räntenivå än tidigare beräknat. De totala utgifterna ökar med i genomsnitt 22 miljarder kronor per år under prognosperioden, eller 2,8 procent. I förhållande till BNP sjunker utgifterna från 29,4 procent 2005, till 26,7 procent 2008. Förkortat försök med trängselskatter Regeringsrätten har nu avgjort den juridiska processen om upphandlingen av försöket med trängselskatter i Stockholm. Vägverkets upphandling behöver inte göras om och regeringen har i slutet av april beslutat att ett förkortat försök kommer att genomföras under de första sju månaderna 2006. Vägverkets utgifter för försöket beräknas bli högre än tidigare uppskattningar till följd av stilleståndet i rättsprocessen samt tillkommande kostnader för fotografering av fordon och riskhantering. Prognosen är därför höjd med 300 miljoner kronor 2005 och med 200 miljoner kronor 2006. Till följd av den försenade starten bortfaller inkomsterna från försöket helt från 2005. Prognoserna på såväl utgifter som inkomster bedöms som relativt osäkra. Tabell 6. Försök med trängselskatter 2005-2007 Miljarder kronor Prognos 2005 2006 2007 Utgifter 1,9 1,0 0,7 Inkomster 0,5 Effekt på budgetsaldot -1,9-0,5-0,7 21