Master of Science Gestalt Psychotherapy Awareness-mindfulness likhet-olikhet En jämförande studie om likheter och olikheter i begreppen awareness och mindfulness som de uppfattas av några brukare Berit Engström, T35/Ma5 Dissertation, hösten 2006 Handledare; Jonas Borgh
Abstract Syftet med denna studie har varit att jämföra två närliggande begrepp awareness och mindfulness. Studien har belyst begreppen ur de praktiserande terapeuternas perspektiv hur de definierar begreppen och hur de använder sig av dem i sitt arbete och i sin vardag. Materialet till studien är insamlat genom intervjuer med terapeuter som är bekanta med något av begreppen och som använder sig av det i sitt arbete. Intervjuerna har analyserats genom att skapa mening ad hoc av utskrifter av intervjuerna. För analysen har ingen standardmetod använts, istället är den gjord genom växling mellan några tekniker- materialet har sammanställts och tematiserats för att lättare kunna se mönster och teman, sedan har jämförelser gjorts för att hitta skillnader och likheter i de intervjuades berättelser. Teoretiskt är valet en fördjupning i hur begreppen awareness och mindfulness definieras i litteratur som är aktuell för respektive begrepp. Föreliggande studie är kvalitativ och med ett fenomenologiskt perspektiv alltså med öppenhet för de intervjuades uppfattning och för deras upplevelse av begreppen mindfulness respektive awareness. Resultatet av undersökningen visar att denna grupp definierar begreppen mindfulness och awareness på liknande sätt. Resultatet visar också att de intervjuade använder sig av begreppen i sitt arbete. Flera av de intervjuade har införlivat något av begreppen som ett förhållningssätt i sin vardag, medan andra ofta använder sig av olika metoder och tekniker för mindfulness. Den skillnad som går att se i denna grupp är att den som talar om mindfulness har kognitionen som ingångs-/utgångspunkt medan den som talar om awareness talar om sinnen, helheter och omvärld. 2
Förord och tack Dan för att du är den du är och för att du stått ut och står kvar i vått och torrt. Till alla jag intervjuat för att ni så frikostigt delat med er av er syn på begreppen mindfulness och awareness Min handledare Jonas Borgh för värdefulla samtal och varsam guidning genom denna process. Tanja för att du inte lät mig falla i diket och för alla goda råd och för all den energi du lagt ner för att denna uppsats skulle bli till Nemi för att du kom och lärde mig vad som är viktigt i livet 3
Innehållsförteckning Inledning 6 Bakgrund 7 Forskningsfråga/formulering av problemet 8 Avgränsning 8 Teoretisk bas 9 Teoretisk bas 9 Kognitiv terapi 10 Dialektisk beteendeterapi (DBT) 11 Gestaltterapi 12 Mindfulness 14 Thich Nhat Hanh 14 Jon Kabat-Zinn 14 Åsa Nilsonne 16 Awareness 18 Fritz Perls, Ralph Hefferline & Paul Goodman 18 Jorge Rosner 23 Gary M. Yontef 24 Forskningsmetod 26 Reflektion över valet av metod 26 Forskningsstrategi 27 Urval 27 Metod för datainsamling 28 Analysmetod 28 Arbetsprocess 29 Hur intervjuerna introducerats 30 Etiska frågor 30 Analys och resultat 32 Hur beskriver de tillfrågade mindfulness och awareness 32 Hur mindfulness och awareness används i arbete och privatlivet 37 Likheter/olikheter 39 Sammanfattande analys 41 4
Diskussion 42 Arbetsmetoden 42 Urvalet 43 Litteratur 43 Analys 45 Resultat av studien 46 Slutord 48 Litteraturförteckning 49 Bilaga 50 5
Inledning Någon gång i början av 2005 fick jag en artikel av en kollega som är kognitivt skolad; Buddism inspirerar modern terapi, Dagens Nyheter november 2004. I den beskrivs hur man inom bl.a. dialektisk beteendeterapi använder sig av två begrepp lånade från buddismen medveten närvaro och acceptans och den presenterar två böcker Att leva ett liv, inte vinna ett krig - om acceptans av Anna Kåver och Vem är det som bestämmer i ditt liv- om medveten närvaro av Åsa Nilsonne. När jag läst artikeln och så småningom böckerna så tänkte jag ja, ja det är väl detsamma som awareness och för mig kändes det inte speciellt nytt eller spännande. Jag tyckte nog att jag - efter fyra års gestaltutbildning - redan kunde det som beskrevs i artikeln och böckerna. Någon tid därefter fick jag en inbjudan till en kurs i mindfulness. Det visade sig vara en kurs i olika uppmärksamhets- och meditationsövningar. Jag passade på att prata med kursledaren om de olika begreppen mindfulness, medveten närvaro och awareness och på min fråga om de är samma sak svarade hon ja det är väl så att det inte finns något nytt under solen, innehållet är det samma men det kanske förpackats på nytt sätt. Ibland har jag haft känslan av att jag blivit snuvad på erkännandet för att jag som gestaltterapeut redan gör detta revolutionerande som det pratas och skrivs så mycket om. Samtidigt tänker jag att vi varit dåliga på att marknadsföra att just detta är en av grundstenarna i gestaltterapi, så hur ska då andra kunna veta. Hösten 2005 startade ett nätverk för gestaltprofessionella och på chattsidan dök det upp några inlägg om mindfulness, med ungefär samma tankebanor som jag själv haft att vi inom gestalt använder mindfulness och medveten närvaro men kallar det awareness. Jag tyckte att inläggen speglade de motstridiga känslor jag själv hade känslan av vara förbisedd och viljan att haka på vilka båda utgår från min tanke jag kan och vet också en hel del om det där!. De fick mig också att fundera över om vi inom gestalt är och har varit dåliga på att marknadsföra det vi faktiskt gör. Många känner till begreppet tomma stolen men tycks inte vara på det klara med att det, liksom andra experiment i gestaltterapi, är till för att förhöja medvetenheten om här och nu. Efter att ha skrivit ett inlägg på chattsidan; jag vägrar sitta i ett hörn och känna mig förfördelad och förbisedd, har i stället försökt haka på genom att föreläsa och ha kurs i medveten närvaro och använda mig av mina kunskaper började jag på allvar 6
fundera över om awareness verkligen är det samma som mindfulness och medveten närvaro. Vad är i så fall lika och vad skiljer begreppen åt? Jag läste allt, artiklar i veckotidningar och dagstidningar. Jag letade på nätet efter utbildningar och jag läste flera böcker utan att egentligen komma till någon klarhet i om awareness och mindfulness var samma sak eller om man inom den kognitiva skolan ser på och använder sig av begreppet mindfulness på ett liknande sätt som gestaltterapeuter använder sig av begreppet awareness. Min känsla var att de är mycket lika men att det finns sådant som skiljer dem åt, men utan att vara mer systematisk kunde jag inte sätta fingret på likheterna och olikheterna. Bakgrund Gestalt är en terapiform som är spridd men ändå inte speciellt välkänd. Gestalt är en förhållandevis liten gren på psykoterapiträdet och fram till slutet av 1990-talet hade det inte forskats i någon större utsträckning inom området. En vanlig föreställning är att inom Gestaltterapi ägnar sig klienter företrädesvis åt att känna och ge utlopp för sina känslor, på ett ganska ostrukturerat sätt. Begreppet tomma stolen/hot seat är bekant för många, men de är inte på det klara med att det är en teknik för att öka klientens awareness om sig själv och om hur hon möter världen. 2003 hölls en internationell Gestalt kongress i Stockholm ett faktum som knappast noterades i massmedia. Kognitiva behandlingsformer är desto mer omtalade de beskrivs som strukturerade och att behandlingsmetoderna ger resultat. Forskning verkar hela tiden ha varit viktig inom olika delar av kognitiv psykoterapi, även om det också framförts en del kritik mot dessa effektivitetsstudier. I juni 2005 hölls en kognitiv psykoterapi kongress i Göteborg som uppmärksammades i TV och rikspress och psykologtidningen. Ett faktum som inte enbart kan förklaras med att Hans höghet Dalai Lama inledde kongressen tillsammans med den kognitiva psykoterapins grundare Aaron T Beck. Hans höghets medverkan på kongressen markerade ytterligare det faktum att man på senare år fokuserat på begreppet mindfulness både inom behavioristisk terapi (Linehan 2000) och inom kognitiv terapi (Segal, Williams och Teasdale 2002). Avsikten har varit att man i terapiarbetet skulle kunna fokusera mer specifikt på den självreflekterande förmågan hos patienten. Alltså att förmedla och lära ut förmågan att vara mer uppmärksam och själviakttagande (mindful). 7
Forskningsfrågan Forskningsfrågan grundar sig i min awareness om min egen reaktion när jag läser eller hör om mindfulness eller medveten närvaro och jag ser denna undersökning och denna uppsats som en möjlighet att fullfölja energicirkeln och göra figuren komplett för att sedan kunna gå vidare till andra projekt. Till en början var min reaktion ganska vag först tvärsäkerhet om att begreppen mindfulness och awareness är två ord för samma sak, som snabbt följdes av ett tvivel. Så småningom blev jag medveten om att den här processen tog min energi så jag beslutade mig för att fördjupa mig i ämnet och min forskningsfråga har varit Vilka likheter och vilka olikheter finns i begreppen mindfulness/medveten närvaro och awareness. Från denna fråga funderade jag vidare på vilken nivå jag vill göra min undersökning, och med mina tankar om awareness som grund så kom jag fram till tre huvudrubriker Hur definieras begreppen mindfulness och awareness av olika terapeuter Använder terapeuterna sig av mindfulness respektive awareness i sitt arbete Använder sig terapeuterna av mindfulness respektive awareness personligt och i så fall hur. Syftet med undersökningen är att belysa hur terapeuter, kognitiva och gestaltterapeuter ser på begreppen och hur de använder sig av dem. Vidare till att öka förståelsen för likheter och skillnader kring begreppen mindfulness och awareness. Avgränsning Inriktningen på studien är att undersöka hur olika terapeuter i praktiken använder sig av mindfulness och awareness i sitt arbete samt hur och om de integrerat förhållningssättet och metoderna i sitt eget liv. En mycket intressant fråga har jag helt lämnat till andra att forska i; hur kommer det sig att begreppet mindfulness fått så stor genomslagskraft och att awareness är ett, i stort sett okänt begrepp. 8
Teoretisk bas Teoretisk bas Som teoretisk bas har jag valt att titta på hur begreppen beskrivs i litteratur som är relevant för respektive begrepp. I valet av litteratur som beskriver mindfulness har jag valt de författare som olika terapeuter och utövare i Sverige ofta hänvisar till; Mandelträdet i din trädgård av Thich Nhat Hanh är en bok som de båda följande författarna hänvisat till i sina böcker. Thich Nhat Hanh är zenmästare från Vietnam som lever i exil och verkar i Plum Village i Frankrike. Full Catastrophe living av Jon Kabat-Zinn, professor i medicin och verksam vid University och Massachusetts Medical Center. Kabat-Zinns namn återkommer i olika sammanhang där det skrivs eller pratas om mindfulness. Samt Åsa Nilsonnes Vem bestämmer i ditt liv om medveten närvaro, mindfulness på svenska. Åsa Nilsonne (och Anna Kåver) är de i Sverige som det oftast hänvisas till i olika svenska tidningsartiklar. I något stycke har jag också använt mig av Kognitiv terapi i teori och praktik av Carlo Perris, som var legitimerad psykoterapeut och professor emeritus vid Umeå universitet. I Kognitiv terapi i teori och praktik finns dock inga hänvisningar till mindfulness och teorier om mindfulness har varit svårt att hitta. Nilsonne skriver i sitt förord att medveten närvaro är en färdighet som kräver övning. Hennes bok, liksom övriga böcker jag refererar till om mindfulness är övningsböcker eller manualer som på olika sätt beskriver hur man ska gå tillväga för att öka sin förmåga att bli mindfull. Om Awareness har jag valt Gestalt Gestalt Therapy av Perls, Hefferline och Goodman, den första som skrevs om teorier för gestaltterapi. Peeling the Onion av Jorge Rossner, som hjälpt till vid grundandet av flera gestaltinstitut över hela världen, samt Awareness dialog & process av Gary M Yontef som skrivit en mängd artiklar och essäer om teorierna som gestaltterapi grundar sig på. Huvudsakligen har jag använt mig av en essä skriven 1976; Gestalt Therapy: clinical phenomenology men också av essän Gestalt therapy från 1981 i något stycke har jag också använt mig av Gestaltterapi av Hanne Hostrup. Gestalt Therapy är uppdelad i två block där den ena delen är en övningsbok som vem som helst kan använda sig av och den andra delen tar upp teorierna för gestaltterapi, Peeling the onion innehåller både teorier och praktiska övningar som vem som helst kan utföra medan Awareness dialog & process i sin praktiska del The practice of Gestalt therapy med essäerna The 9
differential application of Gestalt Therapy, Treating people with character disorders och Shame, vänder sig till terapeuten. I detta stycke om teoretisk bas vill jag också göra en kort historisk beskrivning av kognitiv terapi respektive gestaltterapi samt om dialektisk beteendeterapi. Kognitiv terapi Den kognitiva terapin har sina rötter i den forntida grekiska filosofin, främst bland stoikerna, som bl.a. menade att den som bryr sig om sin själ och lever det goda live inte behöver bekymra sig om vardagens timliga besvär. Epiktetos, som anses vara stoiker, lär ha uttalat Det är inte händelserna som oroar oss, utan hur vi uppfattar dessa händelser (Perris 1996 sid. 24) Kognitiv terapi har också influenser från andra filosofier och psykologiska förklaringar jag kommer att nämna några men utan att fördjupa mig i teorier eller samband. Humes som menade att empirisk kunskap består, till en avgörande del, i att dra kausala slutsatser. (Höffe 1998 sid. 174), Spinoza, vars filosofi har två grundantaganden, rationalism (tänkandet och tingens logiska ordning) samt idén om att all materia är delar av Gud. Varje varelses grunddrift är att bibehålla sig själv i sitt bestämda vara, och från detta kommer de båda grundaffekterna, lust- och olustkänslorna eller glädje (laetitia) och sorg (tristitia). Den förra erfar vi, när något ökar själens makt, den senare vid minskning av denna makt. (http://sv.wikipedia.org) Bacon som bröt med medeltidens dogmatism och krävde att filosofin grundas på erfarenhet genom vetenskaplig induktion (http://sv.wikipedia.org), Kant som bl.a. antog att vi undersöker vår värld utifrån en rad grundantaganden om verkligheten, som verkar nödvändiga men är omöjliga att bevisa. (http://sv.wikipedia.org) Russel som menar att språket speglar verkligheten, Adler kompensation och mindervärde var viktiga begrepp i hans teori om människans natur (Psykologi lexikon 2002), Horney som kombinerade samhällsvetenskap med psykoanalys och på så sätt utformade en teori om att neuroser och andra psykiska störningar tar sig olika uttryck i olika samhällen och kulturer (Psykologi lexikon 2002), och Piaget, sysslade med hur begrepps- och tankemönster utvecklas och han räkans som en av de främsta företrädarna för kognitivpsykologi (Psykologi lexikon 2002) Den kognitivaterapin utvecklades successivt under 1960 och -70talen främst av Aaron Beck psykoanalytiker och psykiatriprofessor vid Pennsylvania universitetet i Philadelphia. Genom att observera hur deprimerade personer tänker, upptäckte han 10
gemensamma drag; automatiska och negativa tankar samt feltolkningar av verkligheten. De här förvrängningarna kan gälla hur personer uppfattar en specifik situation eller hur personerna senare reflekterar över händelsen. Han talar om en kognitiv triad och avser tre övergripande dysfunktionella och negativa tankemönster hos en deprimerad person; Uppfattningen om sig själv, om omvärlden samt om framtiden. Enligt Carlo Perris kom också flera andra fram till likartade formuleringar, nästan samtidigt med Beck några av de mest kända är Ellis, Mahoney, Meichenbaum, Goldfried, Raimy, Guidano och Lotti samt Reda. Den kognitivaterapin har liksom andra terapiformer genomgått en successiv utveckling särskilt markant sedan mitten av 1980-talet, huvudsakligen beroende på att tillämningsområdet för kognitivterapi utökats att omfatta allt svårare patientklientel. (Perris 1996 sid. 21) Den kognitivapsykoterapin grundar sig på följande principiella antaganden: Innehållet i en människas kognitioner bestämmer hennes känsloupplevelser och leder till vissa bestämda affektiva svar. För det första bör det göras klart att begreppet kognitioner (från latinets»cognoscere«, att kunna, att få kunskap) inte enbart avser (medvetna) verbala tankar, utan också bildföreställningar eller fantasier som kan förekomma på ett förmedvetet plan. För det andra bör förbindelsen mellan kognitioner, känslor och handlingar inte uppfattas som enbart enkelriktad, utan också ses som reglerad av återkopplingsmekanismer, s k feedback, och således som en kretsloppsprocess. Den kognitiva terapin brukar beskrivas som en strukturerad, aktiv och direktiv, humanistisk, tidsbegränsad och insiktsfrämjande psykoterapiform. (Perris, 1996 sid. 22) ) I kognitiv terapi använder man bl.a. olika beteendetekniker, kognitiva tekniker och problemlösningstekniker som terapeutiska tekniker. Dialektisk beteendeterapi (DBT) Dialektisk beteendeterapi bygger på beteendeterapeutiska och kognitiva tekniker samt på zenbuddistiska strategier för att acceptera nuet och den utvecklades för att lösa ett kliniskt problem. DBT fick sitt genombrott 1991 i USA - i och med att Marsha M Linehan publicerade resultatet av en studie där hon jämförde hur självskadebeteende påverkades bland patienter med borderlinediagnos. Denna grupp av patienter hade svårigheter att tillgodogöra sig sedvanlig psykoterapi och Linnehan tog som utgångspunkt att patientgruppen behövde en terapiform som var mer anpassad efter deras särskilda behov. Hon ansåg inte att det var rimligt att skylla 11
alla terapeutiska haverier på patienterna. I studien fick en grupp psykoterapi enligt DBT och kontrollgruppen fick annan psykoterapi huvudsakligen psykodynamisk. Grundproblemet för dessa patienter är att de har svårigheter att reglera sina känslor. I DBT ses mindfulness som en färdighet som de aktuella patienterna saknar eller inte har förmågan att använda sig av i de situationer de bäst skulle behöva dem. Terapin syftar till att lära ut färdigheten samt till att hjälpa patienten integrera den i sin vardag. Linehan fann att den nödvändiga förändringen kunde tolereras mycket bättre om den balanserades med ett ständigt och uttalat accepterande av såväl patienten som situationen, och det är denna dialektik 1 mellan förändring och acceptans som givit terapin dess namn. (Linehan 2000 sid. 7) Gestaltterapi Gestaltterapi utformades tiden efter andra världskriget från slutet av 1940-talet som en reaktion mot det auktoritära synsättet inom psykoanalysen och i samhället i stort. Fritz Perls (1893-1970) är den person som först och främst förknippas med gestaltterapi. Perls var utbildad i traditionell psykoanalys men bröt med den freudianska traditionen och utformandet av gestaltterapi kan ses som en produkt av hans kritik gentemot Freuds teorier. Gestaltterapi har sina rötter i gestaltpsykologin, existentialismen och den humanistiska psykologin. Den har också influenser från filosofer som Buber och hans filosofiska tankar om I-Thou -möten 2 samt av Sartre och Kirkegaard som också var existentialister. Gestalt har också influerats av psykoanalytiker och psykologer, exempelvis Reich och hans tankar om kroppspansar 3, Horney som utformade en teori om att neuroser och psykiska störningar tar sig olika uttryck i olika kulturer och samhällen, Lewin och hans fältteori 4, den har också influerats av Zen och österländskt tänkande. Björn Wrangsjö skriver i förordet till Hanne Hostrups svenska upplaga av Gestaltterapi Gestaltterapi arbetar inte direkt med utveckling, symtom eller problem 1 Dialektik betyder enligt uppslagsverket; 1. slutledningskonst, 2. spetsfundig bevisföring 3. dialektisk metod, fil.metod att klargöra innehållet i begrepp genom att undersöka de logiska följderna av olika teser, t.ex. Platons dialoger. (Prismas stora uppslagsbok 1983 sid. 296) 2 Buber menar att för att ett jag ska bli till måste jag möta ett Du att förhålla mig till 3 Reich utarbetade en teori att emotionella problem har motsvarighet i muskulär spänning och att dessa spänningar hämmar vårt känsloliv 4 Teori om att ett psykologiskt eller socialt fenomen påverkas till funktion och natur av det sammanhang det ingår i. 12
utan med växande insikt; vad är jag för människa och hur bär jag mig åt för att vara den jag är. (Hostrup 2002 sid. 7) Gestaltterapi är en terapi som står på existentiell grund och som använder fenomenologi som metod och syftet är att hjälpa individen bli medveten om sig själv som en helhet här&nu i samspelet med omgivningen. Fenomenologi är att söka förståelse baserad på det som är uppenbart eller blir tydliggjort i situationen istället för att observatören tolkar vad som händer. Fenomenologi används och verkar så att man genom att gå in i situationer undersökande (som ett experiment) låter sinnenas medvetenhet (sensory awareness) upptäcka vad som är uppenbart/tydligt. Det fenomenologiska synsättet innebär att man erkänner och sätter i parentes de tankar och föreställningar man har om saken sedan tidigare. (Yontef 1993 sid. 186 - min tolkning och översättning) Termen gestalt är hämtad från gestaltpsykologin och i gestaltterapi ses människan som mer än summan av sina egenskaper - helheten är mer än summan av delarna. En gestalt är en organiserad helhet, bestående av både figur och bakgrund. 5 Ett viktigt antagande är också att människan i regel strukturerar sin varseblivning till en helhet, en för henne meningsfull gestalt, hur fragmentarisk den än är. Terapeutens uppgift blir att medvetandegöra för klienten hur han undviker kontakt med nuet. Målet är att klienten ska bli medveten om sitt beteende och därigenom kunna lära sig ta ansvar för vad han vill, känner, behöver och gör. 5 Figur och bakgrund det psykologiska fenomenet när vi särskiljer något som figur så uppfattar vi resten av upplevelsefältet som bakgrund 13
Mindfulness Thich Nhat Hanh Thich Nhat Hanh är buddhistmunk sedan han var sexton år, han är fredsaktivist och en förgrundsfigur i den socialt engagerade buddhismen och lever sedan många år i exil i Frankrike och USA. Han är författare till ett hundratal böcker i skönlitteratur, poesi och filosofi. Mandelträdet i din trädgård är ursprungligen ett brev från Thich Nhat Hanh till ledaren för en ungdomsskola i Sydvietnam, en skola som han varit med och grundat på 1960-talet. I brevet vill han uppmana mottagaren att inte ge avkall på den grundläggande disciplinen att följa sin andning, att vårda och ge näring till sin rofyllda uppmärksamhet (mindfulness). Författaren menar att även när vi har det svårt på olika sätt så kan vi öva genom att meditera och allt kan ses som meditation. Man kan meditera när man diskar sin kopp, äter en apelsin, tvättar sina händer att göra det man gör med hela sin uppmärksamhet - att låta det bli det viktigaste i livet. Varje handling måste göras i uppmärksamhet och varje handling är en helig handling. Författaren ger en mängd olika tips på hur man kan meditera över olika saker i vardagen, hur man kan fokusera på sin andning, vara uppmärksam på sina tankar och känslor och sina kroppsförnimmelser, varvat med små anekdoter och berättelser. Boken innehåller också ett trettiotal olika uppmärksamhetsövningar och den avslutas med ett urval av buddhistiska sutror. 6 (Naht Hanh 2002) Jag har anlänt, jag är hemma, hemma här, hemma nu. Jag är hel, jag är fri, i det yttersta jag vistas dikt av; Thich Nhat Hanh Jon Kabat-Zinn Jon Kabat-Zinn är professor i medicin på University of Massachusetts Medical School och har utarbetat en metod för att hjälpa människor att handskas med sin värk och sjukdom, sin stress och ångest när den konventionella sjukvården inte kan göra mer. Metoden bygger på mindfulness meditation och genomförs som ett åttaveckors 6 Särskild litteratur i Indien, vars syfte är att i så kortfattad form som möjligt lämna föreskrifter och vara läroböcker i bl.a buddism 14
grupprogram. Metoden har han använt sig av sedan slutet av 1970-talet. I Full catastrohe living beskriver han till en början metoden ingående vad gäller tekniker; andning, sittande meditation, att vara i sin kropp, gående meditation, mindfulness i det dagliga livet illustrerat av många övningar. Kabat-Zinn poängterar dock att det inte handlar så mycket om teknik som om attityd att ha ett öppet sinne. Han skriver också om paradigmskiftet att hitta ett nytt sätt att tänka om hälsa och sjukdom. I vårt sinne och vår kropp finns bevis för att föreställningar, attityder, tankar och känslor kan skada eller läka. Jon Kabat-Zinn beskriver också vad som sker när vi stressar och olika former av stress. Avslutningsvis beskriver han hur man ska vidmakthålla de nyvunna kunskaperna för att fortsätta vara medvetet närvarande. Han beskriver den grundläggande attityden för träning av mindfulness och ger sju grundstenar som sammanfattas här nedan (sammanfattning och översättning är min egen och avser sid. 33-40 (Kabat-Zinn 2001) 1. Icke-dömande - när vi börjar öva på att vara medvetna om vad som försiggår i vårt sinne är det vanligt att vi upptäcker och blir förvånade över att vi hela tiden har olika omdömen om våra upplevelser de är bra, dåliga eller neutrala. Den här vanan att kategorisera och döma låser oss i mekaniska reaktioner som vi oftast inte är medvetna om. Icke-dömande betyder inte att vi ska sluta döma och värdera utan att vi ska bli medvetna om att vi gör det. 2. Tålamod - en slags visdom som visar att vi förstår och accepterar att vissa saker sker i sin egen takt. Vi kan t.ex. inte påskynda fjärilens utveckling genom att öppna dess kokong. 3. Nybörjar sinne - alltför ofta låter vi tankar och förställningar om det vi vet hindra oss från att se saker och ting så som de verkligen är. Att försöka se vardagliga saker med nybörjarens ögon. 4. Tillit - att utveckla en basal tillit till sig själv, sina känslor och intuition är bättre än att alltid leta efter vägledning utanför sig själv. Det är omöjligt att bli någon annan än sig själv det enda vi kan hoppas på är att bli mer av oss själva. 5. Inte sträva - det mesta gör vi av någon anledning eller för ett ändamål, men i mindfulness meditation kan detta bli ett hinder. Den enda anledningen till att vi mediterar är att vara oss själva och det löjliga och paradoxala är att vi redan är det. 15
6. Acceptans - betyder att se saker så som de är. Det betyder inte att du måste tycka om det du ser eller upplever, utan just en vilja att se det du ser utan att låta dina omdömen skymma sikten. 7. Låt gå - när vi praktiserar mindfulness kommer vi att upptäcka att det finns tankar och känslor som vårt sinne vill hålla kvar det vi ser som trevligt vill vi kanske behålla och det som är obehagligt vill vi bli av med låt gå är ett sätt att låta saker vara som de är utan att hålla kvar eller mota bort bara låta det gå i sin egen takt. Kabat-Zinn lägger stor tonvikt på att öva mindfulness, det program som han utvecklat bygger på att deltagarna praktiserar mindfulness meditation varje dag, och att de gör den till en del av de dagliga rutinerna. Jag får ofta impulsen att stuva in en massa extra uppgifter i nuet. Bara ett telefonsamtal till, bara titta in hos den ene när jag ändå är på väg till den andre. Det gör ju inget att den andre bor åt rakt motsatt håll. Den impulsen har jag lärt mig känna och misstro. Ur: Vart du än går är du där av Jon Kabat-Zinn Åsa Nilsonne Åsa Nilsonne är universitetslektor vid Karolinska institutet i Stockholm, psykiater, medicine doktor och legitimerad psykoterapeut, hon har skrivit flera böcker både fakta och skönlitteratur. Vem bestämmer i ditt liv är en handbok och en introduktion där läsaren kan lära sig tillämpa medveten närvaro. I nio kapitel beskriver hon olika tillämpningar av medveten närvaro; 1. Den inre scenen författarens sätt att förmedla vad medveten närvaro handlar om att allt vi uppmärksammar, tänker eller känner kan åskådliggöras på en inre teaterscen och att vi själva lugnt kan sitta och betrakta det som sker. 2. Tankar att först lära sig observera sina tankar, lära sig skilja mellan tolkningar och fakta och att inte döma. Sedan att lära sig sätta stopp för tankar som är problematiska. 16
3. Känslor lära sig att observera och beskriva sina känslor. Känslor har något att säga oss, men de ska inte nödvändigtvis bestämma hur vi agerar. 4. Tid om dåtid, nutid och framtid och hur vi kan lära oss att vara mer medvetet närvarande i nuet. 5. Kroppen hur vi kan förhålla oss till vår kropp och vara medvetet närvarande och lära oss lyssna på kroppens signaler. Andningen som en del av medveten närvaro. 6. Andra om relationer och hur vi påverkas av och i mötet med andra. 7. Situationen att delta, observera och beskriva situationen och hur man kan använda sig av medveten närvaro i extrema situationer. 8. Sömn tips vad man kan göra när man inte kan men vill sova och hur man kan göra när man behöver acceptera sömnlöshet. 9. Livet som teaterchef hur man kan fortsätta att öva på medveten närvaro. Om skillnaden på att veta vad man behöver göra och att faktiskt göra det. När man börjar göra saker på nya sätt kan man behöva avsätta tid för att öva men att det också går bra att öva i vilka situationer som helst. Istället för att försöka få saker och ting gjorda så fort som möjligt kan man pröva att göra dem uppmärksamt och det kan leda till upptäckten att uppgiften inte tar längre tid och att man inte blir lika trött som tidigare. (Nilsonne 2004) Puh började känna sig lite bättre till mods, för när man är en björn med Mycket Liten Hjärna och tänker ut saker, så får man ibland se att en idé som förefaller att vara riktigt idéaktig inne i hjärnan, är helt olik när den kommer ut i det fria och andra människor tittar på. Ur Nalle Puh av A.A. Milne 17
Awareness Fritz Perls, Ralph Hefferline & Paul Goodman Gestalt Therapy är den första bok som skrevs om teorier för gestaltterapi. Den var från början ett manuskript skrivet av Fritz Perls. Materialet utvecklades sedan till teorier av Paul Goodman, som var författare och av många ansågs som en av de stora tänkarna och kritikerna i psykologiska och sociala frågor i efterkrigstidens USA. Ralph Hefferline, som var professor i psykologi på universitetet i Columbia, utformade sedan teorierna för praktisk tillämpning och i bokens förord säger de tre författarna att de alla är lika ansvariga för verket. I min bokhylla står två exemplar av boken en utgiven 1951 och en 1994, och delarna om teori och övningar är omkastade. Författarna ville presentera teorierna först och sedan de olika teknikerna men förläggaren ville ha det tvärtom för att boken på så sätt lättare skulle bli en försäljningssuccé, därför har utgåvan från 1951 övningsdelen först. Utgåvan från 1994 är tryckt enligt författarnas ursprungliga önskan, alltså med teorierna först. Första delen som består av teorier i den upplaga jag använt mig av, är svårtillgänglig teorier väver i varandra på ett komplext sätt och Goodman verkar inte ha haft för avsikt att förenkla sina formuleringar. Så långt jag förstått så syftar teorierna till att förklara hur vi blir medvetna om den egna personen, det egna sinnet, den egna kroppen och hur vi möter den yttre verkligheten samt hur det är möjligt att öka vår medvetenhet. Eftersom texten är svårtolkad har jag valt att i citat behålla originaltexten med min översättning som fotnot. I förordet står också att läsa; Awareness is characterized by contact, by sensing, by excitement and by Gestalt formation. Contact as such is possible without awareness, but for awareness contact is indispensable. Sensing determines the nature of awareness, whether distant (e.g., acoustic) close (e.g., tactile) or within the skin (proprioceptive). In the last terms is included the sensing of one s dreams and thoughts. Excitement seems to be linguistically a good term. It covers the physiological excitation as well as the undifferentiated emotions. Gestalt formation always accompanies awareness. (Perls, Hefferline, Goodman 1994 sid. Xxv) 7 7 Awareness karakteriseras av kontakt, av att uppfatta, av spänning samt av Gestaltskapande. Kontakt som sådan är möjlig utan awareness, men för awareness är kontakt en nödvändighet. Vad vi uppfattar bestämmer arten av awareness, huruvida det är på avstånd (akustiskt), nära (taktilt) eller 18
Syftet med övningarna och teorierna är att analysera betydelsen av kontakt och att öka medvetenheten (awareness) om verkligheten. Awareness är inte möjlig utan kontakt, vilket förklaras på följande sätt; We use the word `contact - `in touch with objects as underlying both sensory awareness and motor behaviour. Presumably there are primitive organisms in which awareness and motoric response are the same act; and in organisms of higher grade, where there is good contact, one can always show the cooperation of sense and movement (and also feeling) (Perls, Hefferline, Goodman 1994 sid.4) 8 Den del som består av övningar är något lättare att förstå. Den är upplagd som en självhjälpsbok, med en säljande inledning där det förklaras vad läsaren kan få ut av att göra de följande övningarna. Författarna menar att övningarna syftar till personlig (egen) utveckling, och att det är en process som kan pågå livet ut. De ger också sin syn på hur ett kliniskt angreppssätt och ett experimenterande angreppssätt på psykologiska frågor vuxit fram genom åren och hur gestalt förhåller sig till dessa. Övningarna i boken förenar det experimenterande angreppssättet med det kliniska och de poängterar att de är på det klara med vad de gör, trots det faktum att de gör det oförlåtliga - we include the experimenter in the experiment! (Perls, Hefferline, Goodman 1994 sid. 256). - alltså inkluderar forskaren i experimentet. De förklarar också begreppet figur-grund ingående och för varje experiment förtydligar och fördjupar de utan att bli alltför teoretiska, men så att man ändå kan förstå sammanhanget. Det finns aderton olika experiment uppdelade under olika huvudrubriker de tre första blocken är olika awareness-övningar och jag presenterar dem sammanfattade med det jag anser viktigast under varje rubrik översättningen är min egen. Sammanfattningen avser sidorna 251 381 (Perls, Hefferline & Goodman 1994) innanför skinnet (proprioception). I det sista uttrycket inkluderas hur vi uppfattar våra drömmar och tankar. Spänning är språkligt sett ett bra uttryck. Det täcker den fysiologiska retningen så väl som den odifferentierade känslan. Gestaltbildning följer alltid av awareness. 8 Vi använder ordet `kontakt - `i kontakt med objekt som förklaring till både sensorisk medvetenhet och motoriskt beteende. Antagligen finns det primitiva organismer där medvetenhet och motorisk reaktion är samma sak; och i högre stående organismer som har god kontakt, kan man alltid peka på samarbetet mellan sinne och rörelse (och också känsla). 19
Att möta omvärlden Övningarna under denna rubrik syftar till att höja känslan för vad som verkligen är och vad som verkligen händer. De syftar till att tydliggöra vilka svårigheter vi har att möta nuet. Experiment 1: Känna det som verkligen är den allra första övningen handlar om att för en stund göra sig medveten om det som sker i detta ögonblick genom att säga till sig själv just nu eller i den här stunden eller här&nu är jag medveten om övningarna syftar också till att visa att nu hela tiden förändras och att varje person har sin egen upplevelse av nu och att visa vilka svårigheter vi kan upptäcka i att vara medveten, dessa svårigheter brukar kallas försvar. Experiment 2: Uppleva motsatta krafter övningar för att tydliggöra våra försvar och att vi själva äger dem. De motsatta krafterna har en balanserande funktion och vissa motsatser är nödvändiga. Andra motsatser kan bli till hinder för oss, tankar/känslor kan motarbeta varandra så att de blir till en konflikt inom oss. Övningarna syftar till att visa hur vi själva stör vårt handlande, utan att vi är medvetna om det skjuter vi våra egna ansträngningar i sank. När vi blir medvetna om hur vi hindrar oss själva i olika situationer kan vi istället använda försvaren till vår fördel. Experiment 3: Att vara närvarande och vara uppmärksam här görs skillnad på att avsiktligt rikta uppmärksamheten till sådant som vi borde tänka/känna/göra och den uppmärksamhet som är spontan och grundar sig i ett progressivt figurskapande där både närvaro och spänning (excitement) samverkar. Uppmärksamhet på de känslor vi borde känna gör att vi håller tillbaka vår uppmärksamhet från andra behov och känslor. När vi är spontant uppmärksamma så är vi uppmärksamma på alla våra behov utan att hålla tillbaka något. Ibland måste vi göra vissa saker och vid de tillfällena kan vi ha motsatta tankar och känslor en del av personligheten kanske är inställd på att klara uppgiften och en annan del saboterar den genom olika försvarsmekanismer vi känner oss distraherade, trötta eller vi förstår inte uppgiften och ytterligare en del av personligheten kan vara inriktad på att bekämpa försvaren. Alltså vår totala energi och vår totala uppmärksamhet blir tredelad. Två hinder för vår 20
spontana uppmärksamhet är den alltför fixerade figuren och den alltför laddade bakgrunden, vilka båda stör den spontana och fria uppmärksamheten. Experiment 4: Att särskilja och att förena här förklaras att när vår spontana uppmärksamhet riktas mot ett objekt så bleknar bakgrunden och figuren blir tydligare samtidigt som den blir mer sammansatt och detaljerad. Figurens nytta och vikt blir mer och mer tydlig om vi kan tillåta oss att ibland titta lite närmre på dess detaljer och hur de förhåller sig till det omgivande fältet. Awareness tekniker de fyra kommande övningarna syftar till att öka vår kontakt med omgivningen (fältet) och vår medvetenheten om var vi befinner oss. Your sense of the unitary interfunctioning of you and your environment is contact, and the process of contacting is the forming and sharpening of figur/ground contrast. (Perls, Hefferline, Goodman 1994 sid. 321) 9 Övningarna syftar till att öva upp alla sinnen i vår kontakt med fältet är vi ofta inte medvetna om att vi känner (taktilt), smakar eller luktar, medan vi kan känna oss invaderade av intryck vi får genom syn och hörsel. Syftet är att öka medvetenheten att det är jag som ser, hör och känner alltså att vi övar upp alla våra sinnen för att vår upplevelse ska bli så komplett som möjligt. Experiment 5: Att minnas vi uppmanas först att minnas något som inte är för långt bort och inte för svårt samt att ge akt på vad vi kommer i håg att vi såg. Om vi håller oss till situationen utan att avsiktligt lägga till eller ta bort något så sköter organismen själv om figur/grund processen. Sedan uppmanas vi att vara uppmärksamma på alla våra sinnen när vi minns en situation, vi kommer säkert att upptäcka att det finns förnimmelser från något sinne som är lättare att minnas och något är svårare. Experiment 6: Att skärpa kroppsuppfattningen genom att först bli medveten om vad jag uppmärksammar genom mina sinnen och därefter fästa uppmärksamheten på vad som händer utanför mig och vad som händer inne i mig så blir jag tydligare för mig själv och för min omgivning. Övningarna är till för att hjälpa oss skilja mellan kropp, 9 Din upplevelse av samspelet mellan dig och det omgivande fältet är kontakt, och kontakt är den process då du formar och skärper kontrasten i figur/grund. 21
känsla (emotion) och tanke. Övningar i kroppsuppfattning är ofta svåra och väcker våra försvar och ångest, men vi kan också lära oss mycket om oss själva. Experiment 7: Att uppleva känslans/emotionens flöde - till skillnad från de tidigare övningarna som fokuserat på antingen det som händer utanför oss eller det som händer i oss, så är fokus i denna övning på både och, alltså på det som sker i mötet organism/omvärld. Detta är en ständigt pågående process att figur/grund skiftar vilket vi inte alltid uppmärksammar. Vissa känslor kanske vi lärt oss att hålla tillbaka eller undertrycka men det är bara genom att känna igen dem och erkänna dem som vi kan bli medvetna om våra behov och vad vi vill. Experiment 8: Verbalisering att sätta ord på det vi vill beskriva lär vi oss som barn och det är en nödvändighet. Som vuxna kan verbalisering också bli en flykt från det vi känner och upplever. Verbalisering kan både vara det vi säger och det vi tänker. I övningen uppmanas vi i olika steg att lägga märke till vad vi säger och hur vi säger det, och att lägga märke till vår inre dialog vad vi säger till oss själva och hur. Experiment 9: Att integrera awareness övningen är att ta vad som helst som vi blir medvetna om och bilda mening efter mening som beskriver samma situation; vad vi uppmärksammar i kroppen, vilken är vår känsla, i vilka ord och vilket tonläge talar vi, hur uppfattar vi den aktuella situationen (fältet/omgivningen). De här meningarna kan vara mer eller mindre adekvata, men hur vi formulerar oss är relevant och väsentlig för situationen i fråga. Riktad awareness syftar till att vi ska bli medvetna om hur vi hindrar oss och om våra blinda fläckar, alltså hur vi manipulerar (undviker kontakt med) inte bara vår omgivning utan också oss själva. Varje form av frisk kontakt inkluderar medvetenhet (awareness) och spänning (ökad energi) och att det finns en gräns mellan det som är jag och det som är någon annan. Att inte kunna se/känna denna gräns kan benämnas konfluens 10 och utan denna gräns kan inte figur/grund skapas, följaktligen inte heller medvetenhet (awareness), spänning eller kontakt. Det vi inte är 10 En beteckning för den mentala process där två (eller flera) åtskilda individer upphävt upplevelsen av alla skillnader och gränser mellan dem 22
medvetna om kan göras tydligare genom att vi uppmärksammar det vi är medvetna om så att kontrasten figur/grund blir tydligare. Experiment 10: Att omforma konfluens till kontakt - syftet är att göra oss medvetna om våra vanor, om de är funktionella eller om vi övertagit dem från föräldrar eller vänner utan att reflektera hur de påverkar oss. I övningarna uppmanas vi att pröva att göra saker på andra sätt för att uppleva skillnaden. Experiment 11: Förändra ångest till spänning/stimuli ångest är en vanlig orsak till att människor söker hjälp hos psykoterapeuter. Ibland är vi inte medvetna om att det är ångest eftersom känslan hålls kvar i omedvetenhet, men den manifesterar sig på andra sätt, rastlöshet, ökad puls eller försvagad andning. Ångest visar sig som andningssvårighet när något hålls kvar i omedvetenhet och vi uppmanas i denna övning att göra till vana att gäspa och sträcka på oss och fylla inte bara våra lungor utan hela kroppen med frisk luft för att lossa blockerad spänning/stimuli. Hallå Nasse, sa han. Jag trodde du var ute. Nej, sa Nasse. Det var du som var ute Puh. Det har du rätt i, sa Puh. Jag visste väl att det var en av oss. Ur Nalle Puhs hörna av A.A. Milne Jorge Rosner Jorge Rosner var elev till flera gestaltterapeuter bland andra Fritz Perls. Han har grundat eller varit med och grundat flera gestaltinstitut över världen bland annat i Stockholm. Hans bok Peeling the onion är både en teori- och övningsbok. Den är mer lättläst och lättare att smälta än grundboken av Perls, Hefferline och Goodman. Många begrepp förklaras på ett enkelt sätt och följs av någon eller några övningar. Första kapitlet behandlar de tre sammanhängande begreppen awareness, figur/grund och kontakt 11. Att boken startar med awareness beror på att det är ett 11 Kontakt uppstår i den stund jag tydligt kan uppleva att jag och Du är åtskilda; i det ögonblick av uppmärksamhet när vi ser, luktar, hör, smakar samt taktilt och emotionellt känner omgivningen. 23
grundläggande begrepp inom gestaltterapi och det återkommer om och om igen i boken. Awareness är enligt Rosner, den spontana känslan och upplevelsen av vad som händer i nuet - i självet och dess omgivande miljö. Awareness karakteriseras av kontakt. (Rosner, 1987, sid. 162) Han menar vidare att awareness är att använda sina sinnen helt och fullt. Det är en process då vi använder hela vår varseblivning genom att iaktta men utan att kontrollera, tillrättalägga eller på annat sätt ingripa, utan istället spontant känna och uppleva det som händer utanför oss och/eller vad det väcker hos oss. Awareness är att spontant skilja mellan det vi upplever med våra sinnen och det vi tror att vi ser och upplever. För att awareness (medvetenhet) ska uppnås så är kontakt nödvändig. Awareness ger möjlighet till och initierar utveckling och är att leva fullt ut. I Gestaltterapi talar man om tre zoner för varseblivning och awareness, ytter-, inneroch mellanzonen. Ytterzonen är våra fem sinnen - syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Innerzonen är våra känslor och vad vi känner och upplever i vår kropp. Mellanzonen är alla våra tankeprocesser - vårt tänkande, planerande och analyserande samt våra föreställningar och minnen. Gary M. Yontef Yontef är psykolog och har skrivit en mängd artiklar och essäer om gestaltterapi, han har också lett Gestalt Therapy Institute of Los Angeles, sin första träning i gestaltterapi fick han av bl.a. Fritz Perls. I Awareness dialog & process har han samlat essäer skrivna mellan 1961 och 1991 som alla handlar om gestaltteorier och deras användning. Han diskuterar, tolkar och förtydligar det som skrivits av Perls, Hefferline och Goodman. Som det framgår av titeln så är awareness ett huvudtema han skriver på ett ställe In Gestalt, the only goal is awareness (Yontef 1993 sid. 150) 12 Han menar också att awareness är ett sätt uppleva. Awareness är en process där människan är i vaksam kontakt med det som är viktigast i personen i fråga och i det omgivande fältet. Kontakten sker med hjälp av sensmotorik, känslor och kognitioner. Om processen får fortgå utan avbrott (awareness continuum) leder det till insikt eller en känsla av Aha! Awareness och gestaltskapande åtföljs alltid och nya meningsfulla helheter skapas när kontakten med omvärlden är medveten (aware contact). Yontef 12 Enda syftet med gestaltterapi är awareness 24
menar att man måste förstå tanken om awareness för att fullt ut förstå vad gestaltterapi handlar om. Han ger tre grundantaganden; Awareness is effective only when grounded in and energized by the dominant present need of the organism. Awareness is not complete without directly knowing the reality of the situations and how one is in the situation. Awareness is always Here and Now and always changing, evolving and transcending itself. (Yontef 1993 sid. 184) 13 Hanne Hostrup skriver i Gestaltterapi att awarenessprocessen sker när vi går i kontakt (dialog) med omvärlden och när vi är vakna för vad och hur vi upplever och att vi upplever. Hon översätter awareness med uppmärksamhet och säger samtidigt att översättningen är vilseledande eftersom det inte rör sig om uppmärksamhet i traditionell mening. Hon säger vidare att med awareness menas en vakenhet för inre och yttre villkor så att organismen kan inrätta sig efter dessa. (Hostrup 2002, sid. 109) Det är inte en direkt översättning av Yontef men innehåller det mest väsentliga och blir lättare att förstå än min direkta översättning i fotnoten. Christopher Robin tänkte att om han stod på nedersta slån och lutade sig fram och såg hur ån långsamt flöt fram under honom, då skulle han plötsligt veta allt som fanns att veta, och han skulle kunna tala om det för Puh ur Nalle Puhs hörna av A.A. Milne 13 Awareness är bara effektiv när den grundar sig i och får sin energi av det som är organismens viktigaste behov för tillfället Awareness är inte komplett utan att kunskap om de verkliga situationerna och hur jag förhåller mig till dem finns med Awareness är alltid Här&Nu och den förändras hela tiden, den utvecklas och överstiger sig själv 25
Forskningsmetod Reflektion över valet av metod Intresset för begreppen mindfulness och awareness väcks varje gång något av dem nämns i tal eller skrift och jag blir medveten om min egen tvärsäkra tanke det är samma sak. En tanke som strax följs av ett lätt tvivel är det verkligen det? Hur ser andra gestaltterapeuter på begreppet awareness och hur ser kognitiva terapeuter på begreppet mindfulness. Det kanske finns skillnader även om vi ibland använder liknande svenska översättningar medvetenhet och medveten närvaro. Studien är en kvalitativ och fenomenologisk och syftet är att förstå begreppen genom olika terapeuters upplevelse och beskrivning av dem. Information har insamlats genom samtal med några terapeuter. Samtal med ett syfte och en struktur är det samma som en intervju skriver S Kvale i Den kvalitativa forskningsintervjun, en intervju är ett samtal som har en struktur och ett syfte. Intervjun går utöver det spontana vardagliga utbytet av åsikter och blir ett sätt för intervjuaren att genom omsorgsfullt ställda frågor och lyhört lyssnande erhålla grundligt prövade kunskaper. (Kvale 1997, s 13) Intervjuerna har inga i förväg bestämda frågor och är därför inte standardiserade. I Grundbok i forskninsgmetodik av Runa Patel och Ulla Tebelius står att läsa Låg grad av standardisering eller helt ostandardiserade intervjuer är det frågan om när intervjuaren själv formulerar frågorna under intervjun och ställer frågorna i den ordning som är lämplig för en viss intervjuperson. (Patel och Tebelius, 1987, s 103) Genom att ha en intervju formad som en dialog, ett samtal, är möjligheterna att se ämnet från den intervjuades perspektiv större än vid en intervju med färdiga frågor. Det har också varit lättare att som intervjuare följa intervjupersonerna utan specifika frågor, att vara det forskningsverktyg Kvale talar om i Den kvalitativa forskningsintervjun Intervjuaren är själv forskningsverktyget. En god intervjuare är expert både på ämnet för intervjun och på mänskligt samspel. Intervjuaren måste hela tiden fatta snabba beslut om vad som ska frågas och hur det ska frågas; vilka aspekter av intervjupersonens svar som ska följas upp eller inte följas upp: (Kvale 1997 sid136). En annan fördel med att intervjua utan i förväg bestämda frågor är att det är lättare för den som intervjuar, att hålla medvetenhet på sina egna inre känslor och processer. Intresse för ämnet har gett mig mycket kunskap och förståelse och det skulle kunna leda till att intervjupersonerna i en dialog ändrar sin beskrivning eller uppfattning om 26