xx x Vad funkar på en arbetsplats? KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Ofta bekymmer Ok, OM VÄL BEHANDLAD Bipolär sjukdom x x

Relevanta dokument
Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Varför är det svårt att tillförlitligt utesluta att den man intervjuar har en psykisk sjukdom eller personlighetsavvikelse?

Att förstå människor med psykisk sjukdom

Skenet bedrar? Lär dig de vanliga psykiska sjukdomarna.

Personlighetsstörningar

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Kunskap är makt. Lästips för psykoterapiintresserade. Denna kurs är ingen kokbok - så det blir inga recept.

Psykopatologi & Psykiskt status

Integritet och samarbete. Konflikt. Smärta

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Personlighetsstörningar

Personlighetsstörningar

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Bästa boten mot besvärliga medarbetare: Anställ dem inte!

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN

Diskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Personlighetsstörningar

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

Områdesbeskrivning Norrköping

Utvärdering: Barn, Ungdom & Föräldrar

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Mentaliseringsbaserad terapi - MBT. Kvällens schema. MBT-teamet:

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Psykoser. Vanföreställningssyndrom. Psykos. Vad är en vanföreställning? Skilj på vanföreställning och övervärdig idé.

Frågeformulär till vårdnadshavare

Borderline 19/10/2014. Borderline och Mentalisering. Den sociala hjärnans evolution. Joakim Löf och Anna Sten MBT-Teamet Huddinge

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Validand och valideringshandledare

Psykiskt status

Äldrepsykiatri KJELL FIN N ERMAN C HEFSÖVERLÄKARE VÄSTMAN LAN D

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

F2 Ångestsyndrom Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

Vad kan man själv göra för att motverka skadlig stress? Fråga först varför du gör så mot dig själv!

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

INFORMATION OM INVEGA

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Kris och krishantering. Regionhälsan Ebba Nordrup, beteendevetare

Hur du tacklar intervjusituationen!

Varför vi är onödigt besatta av vad andra människor tycker om oss.

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Psykopatologi. Diagnos. Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut. Sjukgymnastutbildningen ht

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Scouternas gemensamma program

Det gränslösa arbetet - kan vi hantera det?

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Kortfattat om olika diagnoser Din egen berättelse

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Att leva med autism. och upplevelser av föräldraskap. Heléne Stern & Lina Liman

Psykopatologi. Ångestenheten & Internetpsykiatri. Psykopatologi? Jan Bergström. Sjukgymnastutbildningen ht-09

Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

Många gånger förväxlar vi gränslöshet med vänlighet och är rädda för att personer som vi gillar inte skulle gilla oss om vi satte gränser.

Ledare behöver framför allt vara flexibla och kunna anpassa sin ledarstil. Grupper i olika stadier kräver olika beteenden av en ledare.

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Barn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen

Ta hand om dig själv 907

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Alkohol- och drogpolicy

Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

18 beteenden som hindrar och irriterar

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Psykopatologi. Kriterier för störning/sjukdom. Diagnos. DSM-systemet. Diagnos (2) Jan Bergström, Med dr Leg psykolog, leg psykoterapeut

Mentaliseringsbaserad terapi

SAMSJUKLIGHET. Vad menas med samsjuklighet? Samsjuklighet innebär af en person har två eller flera sjukdomslllstånd/ funklonsnedsäfningar samldigt.

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Kris och Trauma hos barn och unga

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

Så lyckas du förändra i trygghetsnarkomanernas land. David Eberhard

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Så stärker du barnets självkänsla

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

Fem tips för att HANTERA en oförstående omgivning!

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

ÅNGEST. Definitioner & Fakta:

!"#$$%&'()*+,%-'.#$-/()*+,%-'0,1''

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Psykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

KUNSKAP GÖR SKILLNAD. Katherine Wiklund

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Transkript:

Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Depression x x Bipolär sjukdom x x Social fobi x x Tvångssyndrom x x Generaliserat ångestsyndrom x Paniksyndrom x x Posttraumatiskt stressyndrom x x Specifik fobi x Ätstörning x x Schizofreni xx x Vanföreställningssyndrom x x Missbruk och beroende x xx ADHD x x x Autistisk störning x x Svag begåvning x x Ofta bekymmer

Vad funkar på en arbetsplats? Ok, OM VÄL BEHANDLAD KAN gå bra, men fordrar ofta anpassning Utbrändhet x x x Utmattningssyndrom x x x Utmattningsdepression x x x Paranoida personlighets Kverulansparanoja Schizoida x x Schizotypa x x Histrioniska x x Instabila ( borderline ) x xx Narcissistiska Antisociala Passivt aggressiva Fobiska x x Osjälvständiga x x Tvångsmässiga x x Ofta bekymmer xxx xxxx xxx xxx xx

Hur identifierar jag tillstånden? Ätstörning Schizofreni Ev mager eller överviktig. tecken på annan psykisk ohälsa. Vanligen udda eller svag emotionell kontakt, egna idéer, frånvarande, ibland tankestörningar och märkliga vanföreställningar. Konstig i kontakten. den berörde Inte sannolikt Inte sannolikt. Saknar vanligen sjukdomsinsikt., om lett till problem Vanföreställ ningssyndro m Vanföreställningar om sådant som principiellt skulle kunna inträffa. Övertygad om att det stämmer, kan försöka övertyga dig. Vanligen normal kontakt i övrigt. Inte sannolikt. Saknar vanligen sjukdomsinsikt. Kverulanspar anoia Projicering på andra. Fel, orättvisor, kränkningar, missförhållanden, missnöje med ofta många instanser. Berättar ev om oförätter. Endast indirekt, enligt föregående kolumn. Pratar om andra., särskilt om varit inen i föreställningarna Missbruk och beroende Vid svårare tillstånd ibland rödbrusig, nedgången, kognitiv nedsättning, flack eller inadekvat kontakt. Ofta syns inget i nykter och icke abstinent fas. Narkomaner kan ha stickmärken men klär över dessa. Osannolikt Mkt troligt vid allvarligare tillstånd ADHD Ev ostrukturerad i samtalet, svårt lyssna, pratar på, omedelbar i kontakten, intensiv, svårt fokusera, hoppar från tuva till tuva, distanslös. syns inget. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Autistisk störning Se separat bild. som vid ADHD. udda och konstig i kontakten. Bristande ömsesidighet och turtagning i samtalet, kör sin stil. Lyssnar ev dåligt, pratar hellre själv. Tänkbart med indirekta uppgifter. Ofta dålig självinsikt. Mycket troligt

Depression Bipolär sjukdom Social fobi Tvångssyndrom Generaliserat ångestsyndrom Paniksyndrom Posttraumatiskt stressyndrom Hur identifierar jag tillstånden? Ev nedstämd, nedstämd, pessimistisk, svarta glasögon betr både förr, nu och framåt. Smittar. Ev nedstämd, eller upprymd och distanslös. Ofta social och trevlig i frisk fas. Osäker i kontakten, blyg, tillagsinställd, övertrevlig Ev omständlig i kontakten, måste säga allt, nervöst intryck, ritualer Ev oroligt intryck, många frågor och farhågor, vill veta att hamnar rätt Möjligen oroligt och osäkert intryck, men märks vanligen inte tecken till att inte må bra, orolig, nedstämd, svårt fokusera, tunn och reserverad kontakt, tillitsbrist den Ovanligt Ovanligt Ovanligt Mkt troligt Mkt troligt Specifik fobi Märks inte Sällan Tveksamt Svag begåvning svårt att förstå mer astrakta resonemang och att hänga med. Konkret framtoning. Kan ha svårt att förstå humor. indirekt, om de svårigheter han upplevt. sekundär psykisk ohälsa.

Hur identifierar jag tillstånden? den Utbrändhet Ev uppgifter om tidigare svårigheter, orimliga krav, integritetskonflikter, oförstående arbetsplatser, att ha kommit i kläm, trötthet, bitterhet och negativism Enligt rutan till vänster. Ger vanligen ingen direkt information om att ha varit utbränd eller ss. Utmattningssyn drom Ev uppgifter enl ovan, samt om trötthet, sömnsvårigheter, kroppsliga bekymmer Som ovan Utmattningsdep ression Ev som ovan, + nedstämdhet, svartsyn, resignation. Som ovan Paranoida och kverulansparano ia Pratar om oförätter, andras ovilja och elakhet, missförstådd och försmådd, tillitsbrist. Fel på allt och alla. garderad och reserverad. Sällan öppen och glad kontakt. Nej. Saknar insikt om problematiken och sin del i det hela. Men många indirekta uppgifter enligt rutan till vänster. Mycket sannolikt Schizoida Svag känslomässig kontakt, udda, flack, självtillräcklig, verkar inte riktigt engagerad i samtalet, verkar inte behöva andra. Ofta ensam och enstöring. Kan te sig ungefär som vid autisitiska tillstånd. Knappast. Upplever inte sin läggning som ett problem.. Udda, enstöring, inte bra på eller intresserad av samarbete. Schizotypa Kan både se, låta och tänka märkligt. Udda ideer, tankeflykt, astrologi, klärvoyance osv. Ofta också flack kontakt enl ovan. Nej. Men ev indirekta uppgifter.. Udda, konstiga idéer, svår.

Hur identifierar jag tillstånden? den Histrioniska Uppmärksamhetssökande, dramatisk, förförisk, inadekvat intim, för nära i kontakten, saknar grund för sina översvallande omdömen, gränslös, självupptagen. Självförhävande, överdrivet självförtroende. Men flack i den djupare kontakten, mer beteende än äkta känsla. Nej. Har ingen insikt om hur hon uppfattas. Instabila ( borderline ) Kan vara labil i humör och kontakt, växla snabbt, reagera kraftigt på vad du säger. Många är varma och charmiga, andra kan vara flacka i den känslomässiga kontakten och svåra att nå. En del ungefär som vid ADHD (se det tillståndet). intensiv och tröttande. märks ingenting i kontakten. Ger ibland en del uppgifter om sina svårigheter, ibland inte. Narcissistiska Mest intresserad av sig själv. Självupptagen och självförhävande. På ytan överdrivet självförtroende. Nedvärderar andra. Söker bekräftelse. Se separat bild. Nej. Saknar insikt. Endast indirekta ledtrådar. Antisociala Som ovan, samt mer uttalat förakt för andra, fokuserad på egna intressen. Bryr sig inte om moral, rättvisa, regler, normer. Kan ibland visa detta öppet, men många kan vara charmiga och trevliga i kontakten. Se separat bild. NEJ JA

Fobiska Osjälvständiga Tvångsmässiga Hur identifierar jag tillstånden? Inte säkert att något märks under intervjun. Osäker, rädd att inte duga och räcka till. Låg självkänsla och lågt självförtroende. Ofta pessimistiskt lagd, depressiv framtoning, ser det mesta från den negativa sidan. Orosbenägen. Inte säkert att något märks under intervjun. Svag självkänsla och självförtroende. Söker försäkringar om att få stöd och hjälp, att inte få för mycket ansvar, att inte bli dumpad med för svåra uppgifter. Söker bekräftelse även för uppenbart lysande insatser. Inte säkert att något märks under intervjun. Perfektionism, överdriven noggrannhet, kan inte avgöra vad som är tillräckligt bra, svårt att välja, sovra och prioritera. Kan vara bra i lagom mått på vissa positioner, men vanligen ett betydande hinder för effektivt arbete. Ofta rigid i tanke och handling, måste ha det på sitt sätt. den Kan framkomma en hel del, har ofta viss insikt i sina svårigheter. Men kan dölja dem hon om vill det. Som ovan Saknar vanligen insikt. Kan ev berätta om oförstående och otacksamma chefer, slarviga medarbetare, är själv den enda som arbetar tillräckligt noggrant, får inte den uppskattning hon förtjänar. känner personen väl. Osäker, men klarar mer än hon tror. Behöver mycket stöd och uppmuntran. Kan prestera väl i rätt miljö. Ofta genererat viss trötthet hos överordnade, besvärande uppmärksamhets- och stödbehövande, kan ej arbeta tillräckligt självständigt. Mycket troligt. Ofta svår medarbetare i längden. Men om man lyckats hitta uppgifter som drar nytta av personens noggrannhet kan det ha fungerat bra.