Avsedd för Utredningen om äldres boende Datum Mars 2015 RAPPORT SENIORERS FÖRUTSÄTTNING- AR PÅ BOSTADSMARKNADEN
1
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 4 1.1 Syfte och frågeställningar 4 1.2 Rapportens struktur 5 1.3 Avgränsningar 5 2. Seniorers boende och demografiska utveckling 6 2.1 Boendeformer bland seniorer och regionala skillnader 6 2.2 Skillnader i boende bland seniorer mellan män och kvinnor 7 2.3 Förväntad demografisk utveckling bland seniorer 8 3. Seniorers inkomstutveckling 12 3.1 Relevanta begrepp och förklaringar 12 3.2 Inkomstfördelning bland seniorer 13 3.2.1 Betydelsen av ålder för inkomstfördelningen 15 3.2.2 Inkomstfördelning per region 17 3.2.3 Förändring över tid 18 3.3 Hushållens inkomstutveckling 20 3.3.1 Seniora hushålls historiska inkomstutveckling 21 3.3.2 Regionala skillnader i hushållens inkomster 22 3.4 Inkomstutveckling bland seniorer framtida prognos 23 3.5 Sammanfattning 27 4. Seniorers boendeutgifter 29 4.1 Boendekostnad i relation till inkomst bland seniorer 29 4.2 Förändring av boendekostnader över tid 31 4.3 Regionala skillnader i boendeutgifter 32 4.4 Bostadstillägg för pensionärer 34 4.5 Framtida bostadsutgifter bland seniorer prognos 36 4.6 Sammanfattning 39 5. Förutsättningar för byte av bostad 40 5.1 Förutsättningar för seniorer att köpa sin egen bostad 40 5.1.1 Möjligheter för att få lån några typfall 40 5.1.2 Andel av populationen som har möjlighet att låna till sin bostad 42 5.2 Belåningsgrad 45 6. Slutdiskussion 47
3 FIGURER Figur 1 Boendeform för dagens seniorer -------------------------------------------------------------- 6 Figur 2 Hushållstyp ------------------------------------------------------------------------------------- 8 Figur 3 Andel seniorer Försörjningsbörda ----------------------------------------------------------- 9 Figur 4 Prognos över demografisk utveckling bland seniorer --------------------------------------- 10 Figur 5 Prognos över demografisk utveckling per hushållstyp -------------------------------------- 10 Figur 6 Fördelning av inkomster bland seniorer ----------------------------------------------------- 14 Figur 7 Inkomstfördelning för olika åldersspann bland kvinnor över 55 år ------------------------ 15 Figur 8 Inkomstfördelning för olika åldersspann bland män över 55 år ---------------------------- 16 Figur 9 Regionala skillnader i inkomstfördelning ---------------------------------------------------- 18 Figur 10 Inkomstfördelningens förändring i tid ------------------------------------------------------ 19 Figur 11 Inkomstfördelning per hushållstyp --------------------------------------------------------- 21 Figur 12 Hushållens inkomstfördelning utifrån region ----------------------------------------------- 23 Figur 13 Prognos över inkomstfördelning uppdelat på kön/hushållstyp ---------------------------- 24 Figur 14 Prognos över inkomstfördelning uppdelat på ålder ---------------------------------------- 26 Figur 15 Prognos över inkomstfördelning uppdelat på region -------------------------------------- 27 Figur 16 Relation mellan inkomst och boendeutgifter ----------------------------------------------- 30 Figur 17 Historisk förändring av boendekostnad per hushållstyp ----------------------------------- 31 Figur 18 Förändring av boendeutgifter --------------------------------------------------------------- 32 Figur 19 Hushållens boendeutgifter utifrån region -------------------------------------------------- 32 Figur 20 Historiska förändringar av boendekostnader ----------------------------------------------- 34 Figur 21 Bostadstillägg för pensionärer per åldersgrupp -------------------------------------------- 35 Figur 22 Förändring i tid av bostadstillägg för pensionärer ----------------------------------------- 35 Figur 23 Prognos över seniorers bostadsutgifter ---------------------------------------------------- 36 Figur 24 Prognos över inkomster och genomsnittliga grundskyddsförmåner per person/år ------ 39 Figur 25 Förklaring; definierad Hög, Medel och Låg inkomst till typfall ---------------------------- 41 Figur 26 Sammanräknad förvärvsinkomst 75+ år (vänster axel, lila linje), och låneutrymme (höger axel, grön och röd linje) ---------------------------------------------------------------------- 43 Figur 27 Möjligheter till lån bland seniorer ----------------------------------------------------------- 44 Figur 28 Inflation i Sverige ---------------------------------------------------------------------------- 45 Figur 29 Genomsnittligt skuldbelopp och andel med skulder i befolkningen efter ålderskategori (procent, kronor) -------------------------------------------------------------------------------------- 46 Figur 30: Inkomstfördelning sammanboende, 65+ år ---------------------------------------------- 51 Figur 31 Real löneutveckling * 0.5 + inflation och genomsnittlig boendeutgift. ------------------- 51 TABELLER Tabell 1 Boendeform för dagens seniorer ------------------------------------------------------------- 7 Tabell 2 Hyra för nyproduktion ----------------------------------------------------------------------- 12 Tabell 3 Medianer av nettoinkomst/månad, 2012, riket -------------------------------------------- 17 Tabell 4 Antagna priser för beräkning av lånemöjligheter för genomsnittlig bostadsrätt (kr) ---- 43 BILAGOR Bilaga 1 Begrepp och definitioner Bilaga 2 SESIM en mikrosimuleringsmodell Bilaga 3 Ytterligare figurer
4 1. INLEDNING Ramböll Management Consulting (fortsättningsvis Ramböll) har fått i uppdrag av Utredningen om bostäder för äldre att ta fram en underlagsrapport för utredningens fortsatta arbete som ger en bild av de ekonomiska förutsättningar som seniorer har på bostadsmarknaden vad gäller både inkomster och möjligheten att låna pengar till köp av en ny bostad. 1.1 Syfte och frågeställningar Utredningen om bostäder för äldre ska på uppdrag av regeringen (Direktiv 2014:44) bland annat kartlägga förutsättningarna för seniorer att inneha eller ordna ett ändamålsenligt boende samt prognostisera hur dessa förutsättningar kan förväntas utvecklas i framtiden. Fokus för denna rapport är att klargöra och beskriva vilka ekonomiska förutsättningarna seniorer har för att finansiera sitt befintliga boende och/eller investera i ett nytt boende nu eller i framtiden. Rapporten ska vidare identifiera huruvida det finns grupper inom seniorkollektivet, idag och i framtiden, som har bättre eller sämre förutsättningar att finansiera ett ändamålsenligt boende oavsett ägandeform. Studien fokuserar på att besvara två huvudsakliga frågeställningar med tillhörande följdfrågor, inklusive: 1. Hur ser de ekonomiska förutsättningarna ut bland seniorer idag och i framtiden? o Hur ser inkomstutvecklingen ut för seniora hushåll och individer idag och i framtiden? o Hur stor andel av seniorerna uppbär idag bostadstillägg för pensionärer (BTP/SBTP) och vad kan sägas om hur det kommer att se ut i framtiden? o Skiljer sig inkomsterna åt mellan män, kvinnor, regioner, och åldersgrupper inom seniorkollektivet? o Vilka grupper har eller kommer att ha bättre eller sämre förutsättningar att ha råd med ett ändamålsenligt boende? 2. Hur ser förutsättningarna ut för försäljning av bostad och lån till uppköp av en ny bostad bland seniorer? o Vilka förutsättningar finns det för att finansiera en framtida bostad med försäljning av en nuvarande bostad o Finns det evidens för att seniorer skulle ha mindre möjligheter att få bankkrediter för köp av bostad än andra åldersgrupper och vilka faktorer påverkar i så fall detta nu och i framtiden? För att besvara ovanstående frågor har en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder använts inklusive: Deskriptiv analys av register och enkätstatistisk inklusive analys av historisk data kring inkomstnivåer och boendeutgifter uppdelat på olika ålderskategorier, kön och geografi. Framtagande av prognoser kring inkomstnivåer och boendeutgifter bland seniorer i samarbete med Regeringskansliet. Prognoserna har baserats på Regeringskansliets prognosmodell SESIM, en dynamisk mikrosimuleringsmodell, vilken baseras på longitudinell registerdata från populationsdatabasen LINDA. Desk research och informationsinhämtning för att etablera praxis kring boendeutlåning till seniorer inklusive en intervju med representanter för en bank rörande bolån och kreditgivning (Nordea), informationsinhämtning kring olika hypotetiska låneansökningar genom enkätutskick (Länsförsäkringar, Handelsbanken) och uträkning av låneutrymme för olika typfall baserat på information tillgänglig via bankers websidor (Swedbanks, SBAB). Sammantagen analys och triangulering av datamaterial och rapportering.
5 1.2 Rapportens struktur Rapporten inleds med ett kapitel som beskriver hur seniorer bor uppdelat på upplåtelseformer, regioner och kön samt hur den andelen seniorer som en del av befolkningen kommer att utvecklas. Detta följs av ett kapitel som förklarar hur seniorers inkomster har utvecklats och kommer att utvecklas, sett utifrån ålderskategori, kön och geografisk hemvist. Sedan kommer ett kapitel där seniorers boendekostnader analyseras och faktorer som kan komma att påverka framtida boendekostnader diskuteras. Därefter presenteras resultaten av den desk research som gjorts med fokus på att kartlägga seniorers förutsättningar att kunna låna pengar för att köpa ett nytt boende. Avslutningsvis summeras huvudresultaten upp i en slutdiskussion. Relevanta detaljer kring datatillgång, samt begrepp och tolkningar av den statistiska analysen finns att tillgå i bilaga 1. Bilaga 2 innehåller mer information kring mikrosimuleringsmodellen SESIM. Bilaga 3 innehåller kompletterande figurer. 1.3 Avgränsningar Rambölls uppdrag har fokuserat på en begränsad del av utredningens övergripande uppdrag, nämligen att analysera de ekonomiska förutsättningarna för dagens och framtidens seniorer på bostadsmarknaden. Dessa (ekonomiska) förutsättningar utgör sannolikt enbart en del av seniorers förutsättningar på bostadsmarknaden. Rapporten går t ex inte in på hur bostadsmarknaden fungerar i stort eller hur andra faktorer (utöver inkomster, boendeutgifter och lånevillkor) kan påverka seniorers förutsättningar på bostadsmarknaden. I delen som rör prognoser har Ramböll samarbetat med Socialdepartementet vid Regeringskansliet. Ramböll har inte full insyn i dessa prognoser d.v.s. i dess antaganden, beräkningar osv. Det har därför inte varit möjligt att i detalj validera de antaganden som ligger till grund för de prognoser som skapats. Ett antal samtal har dock hållits mellan Rambölls representanter och Socialdepartementet för att möjliggöra så rättvisande tolkningar av prognosdatan som möjligt. Implementeringstiden har varit kort och prognosdata producerad av Regeringskansliet har levererats till Ramböll i ett slutskede av projektet. Det har därför funnits små möjligheter att uppdatera analyserna efter behov under löptidens gång. Ramböll har vidare insamlat information kring dagens förutsättningar för seniorer att låna pengar till köp av boende från ett litet antal banker. Informationen som insamlats från bankerna kan ses som en illustration över dagens lånemarknad. Förutsättningarna för att låna pengar beror dels på individens inkomster, men också ränteläge och allmän risknivå på marknaden. Därför kan förutsättningarna som finns på marknaden idag förändras vid exempelvis en eventuell ändring av ränteläget inom några år. Nya produkter på marknaden, som inte kunnat förutsägas inom ramen för uppdraget, kan också påverka seniorers förutsättningar att låna pengar till köp av boende. Det kan finnas skillnader i nivåer mellan statistik för samma grupper beroende på om informationen baseras på enkätdata eller registerdata. Vi har i de fall det är aktuellt försökt att belysa eventuella diskrepanser.
2. SENIORERS BOENDE OCH DEMOGRAFISKA UTVECKLING 6 För att besvara rapportens frågeställningar samt sätta seniorers ekonomiska förutsättningar i en kontext är det viktigt att först kartlägga hur dagens seniorer faktiskt bor. I detta avsnitt ger vi en bakgrund till de två kommande kapitlen i form av en kartläggning av nuvarande boendeformer bland dagens seniorer samt vilken demografisk utveckling vi förväntar oss inom seniorkollektivet. Inledningsvis kartlägger vi fördelningen av individer enligt olika hushållstyper och upplåtelseformer uppdelat på kön och region. I detta avsnitt tittar vi på seniorkollektivet främst avgränsat till personer som idag är över 65 år gamla. Detta beror främst på att underlaget för detta avsnitt främst baseras på SCB:s urvalsundersökningar vilket begränsar möjligheterna att förfina indelningen alltför mycket. 2.1 Boendeformer bland seniorer och regionala skillnader Följande figur visar hur individer över 70 år bor, uppdelat på upplåtelseformer, och beroende på vilken typ av kommun de kommer ifrån uppdelat på: mindre kommuner (under 75 tusen innevånare), större kommuner (fler än 75 tusen innevånare) och storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg). Det som framgår av statistiken är att andelen som bor i en bostad de själva äger (bostadsrätt och äganderätt) inte skiljer sig avsevärt mellan de olika kommuntyperna eller storstadsregionerna. Det som skiljer sig åt mellan regionerna är vilken typ av bostad (bostadsrätt/äganderätt) man äger. I de mindre kommunerna (färre än 75 tusen invånare) är t ex andelen som bor i småhus störst (55 procent). I Stockholms-regionen är andelen som bor i lägenhet högst (60 procent inklusive både bostadsrätter och hyresrätter i flerbostadshus) vilket även är att vänta eftersom det är en storstadsregion med tätare bebyggelse. Eftersom uppgifterna baseras på en urvalsundersökning är det svårt att uttala sig skarpt om mindre skillnader. Figur 1 Boendeform för dagens seniorer Individer 70+ år per boendeform och region (tusentals individer, procent) 100% 90% 80% 285.0 52.1 27.0 74.6 131.3 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 262.8 561.1 82.6 61.8 23.7 44.1 76.0 99.2 80.5 356.0 uppgift saknas övrigt boende specialbostad flerbostadshus, hyresrätt flerbostadshus, bostadsrätt småhus, hyresrätt småhus, bostadsrätt småhus, äganderätt Källa: SCB HEK (urvalsundersökning) * Kommuner exklusive Stor-Stockholm och Stor-Göteborg Kommentar: I figuren framgår antalet hushåll i tusental i själva staplarna. På skalan kan vi också se den relativa fördelningen av hushållstyper per typ av kommun eller storstadsregion.
7 Tabell 1 Boendeform för dagens seniorer Individer 70+ år per boendeform och region (tusentals individer) småhus, äganderätt småhus, bostadsrätt småhus, hyresrätt flerbostadshus, bostadsrätt flerbostadshus, hyresrätt specialbostad övrigt boende uppgift saknas Riket 561.1 23.4 20.8 262.8 285.0 61.1 21.2 33.5 Stor-Stockholm 61.8 2.9 1.6 82.6 52.1 10.4 3.7 7.5 Stor-Göteborg 44.1 2.5 1.2 23.7 27.0 5.0 1.4 2.3 Kommuner med >75' inv* Kommuner med <75' inv* 99.2 5.9 4.1 76.0 74.6 14.4 4.5 6.9 356.0 12.1 13.9 80.5 131.3 31.4 11.6 16.8 Källa: SCB HEK (urvalsundersökning) * Kommuner exklusive Stor-Stockholm och Stor-Göteborg Kommentar: I figuren framgår antalet hushåll i tusental i själva staplarna. På skalan kan vi också se den relativa fördelningen av hushållstyper per region. Övrig information som kan utläsas från statistiken i tabellen ovan är att: I Riket bor 561 100 människor (70+ år) i ägda småhus vilket motsvarar 45 procent av befolkningen (70+ år) år i Riket I Stor-Stockholm bor 61 800 människor (70+ år) i ägda småhus vilket motsvarar 28 procent av befolkningen (70+ år) i Stor-Stockholm Andelen boende i övrigt boende varierar mellan 1,3 och 1,7 procent beroende på kommuntyp eller storstadsregion Andelen boende i specialbostad varierar mellan 4,6 och 4,9 procent beroende på kommuntyp eller storstadsregion 2.2 Skillnader i boende bland seniorer mellan män och kvinnor Skillnader i hushållstyp är stora mellan könen vilket till viss del beror på demografiska faktorer. Bland gifta och sammanboende är t ex männen ofta något äldre än kvinnorna. Samtidigt har män generellt sett en kortare förväntad medellivslängd än kvinnor. 1 Båda dessa faktorer bidrar till att fler kvinnor än män över 65 år är ensamstående. Detta illustreras tydligt i figuren nedan som visar fördelningen av hushåll på riksnivå. I figuren nedan till vänster framgår antalet 65+år hushåll per region uppdelat per hushållstyp. Från detta framgår att antalet seniorhushåll (65+år) är störst i kommuner med mindre än 75 000 innevånare (526 000 hushåll eller 50,6 procent av alla hushåll). Att majoriteten av Sveriges seniorer bor i kommuner med mindre än 75 tusen invånare är relevant då storleken på kommunen kan inverka på dess förutsättningar för att tillhandahålla anpassade äldreboenden. Huspriser och graden av balans på bostadsmarknaden(utbud/efterfrågan) påverkar även möjligheten för seniorer att skaffa alternativa boenden. Detta skiljer sig markant åt mellan storstadsregionerna och mindre kommuner i glesbygd. I höger av figuren nedan framgår antalet 65+år hushåll per respektive hushållskategori och fördelningen mellan olika hushållstyper i riket. Från detta kan vi utläsa att antalet hushåll som består av ensamstående män (179 000 hushåll) är mindre än hälften av antalet hushåll som består av ensamstående kvinnor (395 000). Detta är viktigt att känna till i analysen av inkomster på individnivå eftersom fler kvinnor än män har låga pensioner samtidigt som de också oftare bor ensamma, vilket i regel är dyrare än att vara sammanboende. 1 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/artiklar/vart-fjarde-par-jamnarigt/
Antal 8 Figur 2 Hushållstyp Hushållstyp bland invånare 65+ (antal 1000 tal hushåll) 600 100% 90% 500 400 240 80% 70% 466 sammanboende utan barn 60% ensamboende, män 300 200 100 0 86 30 74 37 33 103 39 99 97 189 Stor-Stockholm Stor-Göteborg Kommuner medkommuner med > 75' inv* < 75' inv* 50% 40% 30% 20% 10% 0% 179 395 Riket ensamboende, kvinnor Källa: SCB HEK (urvalsundersökning) Kommentar: I figuren framgår antalet hushåll i tusental i själva staplarna. På skalan kan vi också se den relativa fördelningen av hushållstyper per region. * Kommuner exklusive Stor-Stockholm och Stor-Göteborg Övrig information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: 190 000 av landets hushåll (bestående av individer 65+år) återfinns i Stor-Stockholm vilket motsvarar 18,3 procent av landets 65+år hushåll. 241 000 av landets hushåll (bestående av individer 65+år) återfinns i kommuner med fler än 75 000 innevånare (exkl. Stockholm och Göteborg) vilket motsvarar 23,2 procent av landets 65+år. I riket utgörs totalt 395 000 (65+ år) hushåll av ensamstående kvinnor (motsvarande 37,9 procent av hushållen) och 179 000 av ensamstående män (motsvarande 17,2 procent av hushållen) 2.3 Förväntad demografisk utveckling bland seniorer Förutsättningarna för boendeplanering och konstruktion av system för stöd för seniorers försörjning påverkas starkt av demografiska förändringar. Den gängse uppfattningen bland officiella prognoser är att antalet seniorer kommer att öka och att de kommer att utgöra en allt större andel av befolkningen i framtiden. Detta kan komma att ställa krav på samhällets möjligheter att försörja den seniora befolkningen så väl som marknadens förmåga att tillhandahålla anpassade bostäder. I figuren nedan framgår utvecklingen av ett i sammanhanget vanligt använt nyckeltal, nämligen försörjningsbörda. Försörjningsbördan är ett mått som utgörs av antalet seniora (personer över 65 år) som andel av antalet personer i arbetsför ålder (20-64 år). Andelen seniora personer i en kommun har en stor påverkan på kommunens ekonomi eftersom det påverkar inkomsterna och utgifterna. En stor kostnad för kommunerna är socialtjänsten på vilken trycket ökar när andelen seniorer ökar. Figuren nedan visar att försörjningsbördan idag är lägst inom Stockholms län och beräknas fortsätta vara det även under de kommande 15 årens prognos (Tillväxtanalys, 2012) 2. I figuren ser vi tydligt att gruppen seniorer kommer att växa som andel av befolkningen i alla regioner. I kommuner med färre än 75 tusen invånare är andelen seniorer redan idag väldigt hög. Denna 2 http://www.tillvaxtanalys.se/download/18.2cd9ff1f13c2422da3f466/1359009949938/befolkningsprognos+kommuner+2012-2030.xlsx
9 kommer enligt prognosen fortsättningsvis vara hög och tilltagande. Utvecklingen i Stor- Stockholm och Stor-Göteborg 3 kommer enligt denna prognos att se likartad ut. Det ska tilläggas att försörjningen som den arbetande delen av befolkningen står för också ska täcka in ungas försörjning samt människor i arbetsför ålder som inte finns på arbetsmarknaden eller är arbetslösa. Vi visar i denna rapport relationen mellan seniorer och människor i arbetsför ålder då det måttet är mest förknippat med rapportens syfte. Figur 3 Andel seniorer Försörjningsbörda Försörjningsbörda uppdelat på region 0.6 0.5 0.4 0.3 Kommuner med < 75' inv* Kommuner med > 75' inv* Stor-Göteborg Stor-Stockholm 0.2 0.1 0 2011 2015 2020 2025 2030 Källa: SCB/Tillväxtanalys 2012. * Kommuner exklusive Stor-Stockholm och Stor-Göteborg. Kommentar: Måttet försörjningsbörda utgör personer över 65 år som andel av personer i arbetsför ålder, dvs. 20-64 år. Övrig information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Försörjningsbördan i kommuner med mindre än 75 000 invånare går från att vara 0,39 år 2011 till att vara 0,51 år 2030. Detta innebär att antalet sysselsatta per senior minskar. I Stor-Stockholm går försörjningsbördan från att vara 0,25 år 2011 till att vara 0,33 år 2030. Detta innebär att andelen seniorer i förhållande till den arbetsföra befolkningen ökar i mindre utsträckning i Stor- Stockholm jämfört med mindre kommuner (mindre än 75 000 invånare) I figuren nedan framgår en annan prognos från mikrosimuleringsmodellen SESIM 4 och beskriver befolkningsutvecklingen i relativa tal i form av ett index med utgångspunkten att alla åldersgrupper är lika stora (=100) år 2015. Enligt simuleringen skiljer sig befolkningsutvecklingen starkt åt mellan olika seniora åldersgrupper över tid. Enligt prognosen så kommer till exempel antalet personer i åldrarna 75-84 år samt åldrarna 85+ år att öka med ca 50 procent samtidigt som åldersgruppen 65-75 ligger relativt konstant över tid. Prognosen baseras på den befintliga befolkningssammansättningen i riket och hur den genomsnittliga livslängden skattas utvecklas. Ökningen av antalet i gruppen 75-84 år, år 2030 baseras således i hög grad på storleken på gruppen 60-70 år, år 2015. Denna grupp har legat relativt konstant till antalet sedan 1960-talet på ca 1 miljon för att börja öka under 00-talet för att uppgå till ca 1,3 miljoner år 2014. Ökningen som skett i gruppen 60-70 år under 00-talet avspeglas nu i ökningen av gruppen 75-84 år på 2020-talet. Gruppen 65-74 år skattas inte öka då dagens nivå redan är hög, p.g.a. en stor ökning mellan 2000-2010. Gruppen 85+ år ökar dels p.g.a. av stora kohorten, enligt resonemang ovan samt en ökande medellivslängd. 3 Stor-Stockholm och Stor-Göteborg definieras i enlighet med SCB, vari Stor-Stockholm numera är detsamma som Stockholms län. Se http://www.scb.se/grupp/hitta_statistik/regional%20statistik/indelningar/_dokument/storstadsomr.pdf 4 För mer information om mikrosimuleringsmodellen SESIM, se bilaga 2.
Antal personer (index 2015=100) Antal personer (Index 2015 = 100) 10 Figur 4 Prognos över demografisk utveckling bland seniorer Individer 65+ SESIM-prognos (2015-2030, index 2015=100) 180 170 160 150 140 130 120 110 100 65-74 75-84 85-90 80 2015 2020 2025 2030 År Källa: Socialdepartementet (SESIM), 2015, Befolkningsprognosen i SESIM baseras på SCB:s senaste befolkningsprognos från 2013. Kommentar: För mer information om SESIM, se bilaga 2. Övrig information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Antalet människor i gruppen 75-84 år och gruppen 85+ år att kommer öka i snarlik utsträckning, procentuellt sett över tid, vid jämförelse av år 2015 och år 2030, 51 procent (75-84) respektive 52 procent (85+). I figuren nedan visas en prognos över utvecklingen av befolkningen (65+år) utifrån hushållstyp. Uppgifterna som redovisas nedan är den relativa utvecklingen av antalet personer uppdelat på hushållstyp, dvs. om individen är ensamboende man eller kvinna eller samboende. Enligt denna prognos kommer antalet män över 65 år som bor ensamma att öka kontinuerligt fram tills 2030. Detsamma gäller för kvinnor och samboende män och kvinnor, om än i något lägre utsträckning. Figur 5 Prognos över demografisk utveckling per hushållstyp Individer 65+ SESIM-prognos (2015-2030, index 2015=100) 140 130 120 110 100 90 ensam, kvinna ensam, man sambo, båda 65+ sambo, en 65+ 80 2015 2020 2025 2030 År Källa: Socialdepartementet (SESIM), 2015. Befolkningsprognosen i SESIM baseras på SCB:s senaste befolkningsprognos från 2013. Kommentar: För mer information om SESIM, se bilaga 2.
11 Information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Grupperna ensamstående män och kvinnor beräknas öka i ungefär samma takt, procentuellt sett. Procentuellt sett ökar gruppen ensamstående män mest, med totalt ca 32 procent mellan 2015-2030. Bland gruppen samboende med enbart en person i hushållet som är 65+ år gammal sker inga större förändringar. Gruppen består av ett ganska snävt åldersspann då det vanligtvis inte är speciellt stora åldersskillnader i samboförhållanden. Om man studerar gruppen som är 45-55 år gamla år 2015 (vilket till hög grad utgör delar av gruppen) så har ingen större förändring skett under 00-talet och således prognostiseras ingen större förändring år 2030. Anledningen till att den procentuella förändringen är större för män än kvinnor beror till stor del på att den genomsnittliga livslängden för män ökar och således växer gruppen ensamstående män 65+ år. 5 Dessutom så skattas skillnaden i genomsnittlig livslängd minska mellan könen vilket gör att männens procentuella befolkningsökning i gruppen 65+ år ökar i större utsträckning än kvinnornas. På samma sätt som att antalet ensamstående män ökar så leder en längre genomsnittlig livslängd för män även till att antal sambohushållen ökar över tid. 5 SCB demografiprognos, data genomsnittlig återstående livslängd per kön Beräkningar av Ramböll
12 3. SENIORERS INKOMSTUTVECKLING För att besvara frågan hur seniorers ekonomiska förutsättningar utvecklats över tid och kommer att utvecklas i framtiden är det viktigt att förstå hur deras inkomster fördelas i dagsläget och huruvida dagens och morgondagens trender kan komma att ha en inverkan på seniorers ekonomiska möjligheter att efterfråga olika typer av boende, nu och i framtiden. 3.1 Relevanta begrepp och förklaringar I detta avsnitt tittar vi bl.a. på hur inkomster fördelas över olika ålderskategorier inom seniorkollektivet och hur de förändrats över tid. För att kunna relatera inkomstnivåer på individ- och hushållsnivå inom olika åldersspann visar vi visuellt hur inkomstdistributionen ser ut i olika figurer (se förklaring i boxen på nästa sida nedan). Innan inkomsterna och dess distribution mellan olika åldersgrupper o.s.v., analyseras, beskrivs de två huvudsakliga inkomstmåtten som redovisas i denna rapport. Vi använder oss av sammanräknad förvärvsinkomst som i denna rapport ofta räknats om så att inkomsterna beskrivs efter att skatt är avdragen och kallas nettoinkomst/månad. Det andra måttet är disponibel inkomst (för mer information se bilaga 1). Kortfattat så innefattar nettoinkomst/månad alla skattepliktiga inkomster, inklusive pension och näringsverksamhet. I nettoinkomst/månad ingår dock inte icke skattepliktiga inkomster som t.ex. ekonomiskt bistånd, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg för pensionärer och äldreförsörjningsstöd. I disponibel inkomst ingår de icke skattepliktiga inkomsterna och ger således en bättre bild av seniorers ekonomiska standard. Tillgänglig statistik är dock mer detaljerad för nettoinkomst/månad vilket gör det intressant att studera båda måtten. Då disponibel inkomst ger en mer samlad bild över seniorers ekonomiska standard sker merparten av analysen i de kapitel där detta mått redovisas. Disponibel inkomst anges i de flesta fall som disponibel inkomst per konsumtionsenhet vilket gör att jämförelser mellan olika hushållstyper (sammanboende/ensamboende) är möjlig (beskrivs ytterligare i kapitel 3.3 och i bilaga 1). Ekonomisk standard, vilket är det mått som prognoserna i denna rapport ger, grundas på disponibel inkomst och väger in antalet hushållsmedlemmar, på samma sätt som disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Förutom olika typer av inkomstbegrepp använder vi också olika referensvärden i analysen för att relatera inkomsterna till. Den huvudsakliga jämförelsepunkten är månadshyra för nybyggda lägenheter. Dessa uppgifter finns tillgängliga via SCB och baseras på registeruppgifter. Anledningen till att vi relaterar till nybyggda lägenheter är för att detta kan anses vara kostnaden för lägenheter som kan komma att uppbådas på marknaden om insatser görs för att öka beståndet. Tabell 2 Hyra för nyproduktion Genomsnittlig månatlig hyra för nyproducerade lägenheter (uppförda år 2013), år 2013 Region 1 Rum och Kök 2 Rum och Kök 3 Rum och Kök Stor-Stockholm 5930 8430 10800 Stor-Göteborg 5950 8070 10160 Stor-Malmö 6050 7800 9860 Kommuner med > 75 inv.* 5620 7840 9470 Kommuner med < 75 inv.* 5430 7240 8510 Riket 5780 7890 9710 * exkl. storstadsområden (Stockholm, Göteborg och Malmö) Källa: SCB. I figurerna över inkomstfördelning hänvisar vi till dessa uppgifter på lite olika sätt. Främst kommer vi att relatera nettoinkomsterna till kostnaden för en nybyggd etta då man kan se det som en miniminivå för möjligheten att flytta till ett ändamålsenligt boende, dvs. att individen har råd att betala hyran för en nybyggd etta och samtidigt har så mycket pengar över att den kan leva ett anständigt liv. För tydlighet visar vi också gränsen för kostnad för en nybyggd etta plus konsumtionsutrymme för skälig levnadsnivå som bestäms av Pensionsmyndigheten då detta tillsammans utgör en miniminivå för vilka inkomster den seniora behöver för att ensam kunna be-
Månadsinkomst (tkr) tala en nybyggd lägenhet och andra nödvändiga utgifter. I kapitel där disponibel inkomst studeras redovisas också kostnader för lägenheter med 2 och 3 rum och kök plus Pensionsmyndighetens nivå för skälig levnadsnivå. 13 Förklaring till figur över inkomstfördelning Den blå linjen visar den kumulativa andelen personer organiserade utefter inkomst - från lägst till högst inkomst. 20 3 18 16 14 1 40 % har mindre än 12 tkr i månadsinkomst (i grupp 1) 4 Referensvär de 20+ 12 2 Grupp 1 10 8 6 5 Grupp 2 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "y" 1 På den horisontella axeln framgår hur stor andel av en grupp som har inkomst under en viss nivå som anges på den vertikala axeln. Se exempel i figuren. 2 Eftersom kurvan visar hur stor andel av en grupp som har en inkomst under en viss nivå är en förskjutning av kurvan uppåt att tolka som en ökning av inkomsten inom gruppen. 3 Medianinkomsten för respektive grupp finner man vid 50 procent-strecket på den horisontella axeln. Förutom detta inkluderar vi i figurerna olika typer av referensvärden. 4 Den tunna, icke-streckade, grå linjen i figuren representerar en referens till inkomstfördelningen för den vuxna befolkningen generellt. 5 Den gröna linjen i figuren representerar hyresnivån för en nyproducerad lägenhet. Den orangea nivån motsvarar kostnaden av en månadshyra för en nyproducerad lägenhet plus nivån för skäliga levnadskostnader enligt Pensionsmyndigheten. (Siffror använda i detta exempel är inte resultat utan utvalda i illustrativt syfte) 3.2 Inkomstfördelning bland seniorer De figurer och resultat som presenteras i denna del av kapitel 3 baseras på nettoinkomst/månad (vilket baseras på sammanräknad förvärvsinkomst). Icke skattepliktiga inkomster är således inte inräknade. Den genomsnittliga hyran för en nyproducerad lägenhet med 1 rum och kök plus pensionsmyndighetens nivå för skälig levnadsnivå redovisas i varje figur som en referensnivå vilket kan ses som en miniminivå. Diskussion och analys av andelen av seniorbefolkningen som når upp till en skälig levnadsnivå för olika lägenhetsstorlekar sker primärt i senare kapitel då hushållens disponibla inkomst (innehållande alla typer av inkomst) redovisas. Inkomster kan variera kraftigt mellan olika grupper inom seniorkollektivet. Det vi sett har den största betydelsen för den ekonomiska standarden för de som idag är pensionärer är i första hand, vilken hushållstyp man tillhör (ensamboende eller sammanboende), i andra hand vilket kön
Nettoinkomst/månad (tkr) man tillhör, och i tredje hand vilken ålder man har. Vad gäller ålder så skiljer sig inkomsterna främst åt mellan de som är över och de som är under ca 70 år. Sambanden är dock mer invecklade än så vilket vi kommer att diskutera i kommande avsnitt. 14 I figuren nedan framgår en illustration av inkomstfördelningen i seniorkollektivet uppdelat på män och kvinnor och om personen är mellan 75-85 år eller över 85 år gammal. Figur 6 Fördelning av inkomster bland seniorer Nettoinkomst/månad (tkr)* (2012) 20 18 16 14 Referensvä rde 20+ Män 75-84 12 10 8 Män 85+ Kvinnor 75-84 Kvinnor 85+ 1 rok + PM 1 RoK 6 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "y" Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), Egna beräkningar. Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. 1 rok (rum och kök) avser genomsnittlig hyra i riket enligt tabell ovan och PM avser skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten i kronor per person(ensamstående) och månad, dvs. 5 365 kr. Den smala grå linjen motsvarar inkomstfördelningen bland den vuxna befolkningen i stort, dvs. de som är över 20 år gamla. * Beräknade från sammanräknade förvärvsinkomster. Avdragna skatter är beräknade med en schablonmässig skattetabell för skatt på pension. Förvärvsinkomster kan även innehålla inkomster från lön och näringsverksamhet vilket vi inte tagit hänsyn till i beräkningen av skatteavdrag från förvärvsinkomsten (se bilaga 1 för mer information). Information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Av män i åldrarna 85+ år är det en majoritet, ca 63 procent, som har ekonomiska medel för att inneha en nyproducerad lägenhet med 1 rok och samtidigt nå upp till en skälig levnadsnivå genom de skattepliktiga inkomsterna. Av kvinnor i åldrarna 85+ år är det enbart ca 27 procent som har ekonomiska medel för att inneha en nyproducerad lägenhet med 1 rok och samtidigt nå upp till skälig levnadsnivå genom de skattepliktiga inkomsterna. Som vi kan se finns det en betydande skillnad i inkomster mellan män och kvinnor som idag tillhör målgruppen seniorer. Medianinkomsten bland kvinnor mellan 75-84 år gamla ligger på knappt 10 tkr medan medianinkomsten för män i samma åldersgrupp ligger på ca tre tusen kronor mer i månaden efter skatt. Om man tittar strikt på den lägre (gröna) referenslinjen i figuren ovan som utgör det genomsnittliga priset för en nyproducerad etta i Sverige kan man konstatera att det endast är en mycket liten del av befolkningen över 75 år som inte har råd. Utöver pengar till hyra behöver dock alla kunna betala åtminstone de mest nödvändiga utgifterna såsom mat, kläder och andra grundläggande artiklar. Ser man till Pensionsmyndighetens nivå för skäliga levnadskostnader år 2015 är denna 5 365 kr i månaden. I illustrationen ovan innebär detta att ca 67 procent av kvinnor mel-
Nettoinkomst/månad (tkr) lan 75-84 år inte har råd att på egen hand bekosta hyran för en nyproducerad etta och samtidigt leva till en standard på eller över skälig levnadsnivå. Som beskrivet ovan baseras detta enbart på de skattepliktiga inkomsterna i denna del av rapporten. 15 3.2.1 Betydelsen av ålder för inkomstfördelningen Som tidigare nämnt är åldern en viktig faktor för inkomstnivån för seniorer. Att inkomstfördelningen förändras beror dels på att varje individ får lägre pension med tiden. Historiskt sett ökade kvinnors sysselsättning relativt mäns kraftigt från början av 1960-talet till 1990 vilket rimligen påverkat dagens kvinnliga pensionärers pensioner i positiv bemärkelse. I detta avsnitt tittar vi närmare på inkomstfördelningen i olika åldrar separat för kvinnor och för män. Det är intressant att se förändringen mellan olika åldersgrupper för kvinnor och män separat eftersom mönstren skiljer sig åt i ganska hög utsträckning. I figuren nedan framgår inkomstfördelningen bland kvinnor i olika åldrar. För att illustrera övergången mellan arbetsliv och pension har vi valt att inkludera även åren innan pensionen, vilket markeras med blå linjer. Figur 7 Inkomstfördelning för olika åldersspann bland kvinnor över 55 år Nettoinkomst/månad (tkr)*(2012) 24 22 20 18 16 Referensv ärde 20+ 55-59 år 60-64 år 65-69 år 14 12 10 8 6 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "Y" 70-74 år 75-79 år 80-84 år 85+ år 1 rok + PM 1 RoK Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), Egna beräkningar Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. 1 rok (rum och kök) avser genomsnittlig hyra i riket enligt tabell ovan och PM avser skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten i kronor per person(ensamstående) och månad, 5 365 kr. * Skatter är beräknade med en schablonmässig skattetabell för skatt på pension efter 65 års ålder och skatt på arbete innan 65. Förvärvsinkomster kan även innehålla inkomster från lön och näringsverksamhet vilket vi inte tagit hänsyn till i beräkningen av skatteavdrag från förvärvsinkomsten (se bilaga 1 för mer information). Information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Följande andel kvinnor i bland åldersgrupperna har ekonomiska medel för att inneha en nyproducerad lägenhet med 1 rok och samtidigt nå upp till skälig levnadsnivå genom de skattepliktiga inkomsterna: 55-59 år= 82 % 60-64 år= 78 % 65-69 år= 63 % 70-74 år= 40 % 75-79 år= 34 % 80-84 år= 33 % 85+ år = 26 %
Nettoinkomst/månad (tkr) I figuren ovan kan vi se en avsevärd skillnad mellan inkomstfördelningen för de som är i arbetsför ålder och de som går över i pension. Man kan också se i figuren att de som är mellan 65-69 år i snitt fortfarande har en inkomst som är markant högre än vad inkomsten blir för de som är över 70 år, samtidigt som den inte heller ligger i nivå med arbetsinkomster. Kvinnor som idag är mellan 65-69 år har en medianinkomst efter skatt som är ca 4 500 lägre än kvinnor i åldrarna 60-64 år. Medianinkomsten efter skatt är ytterligare drygt två tusen kronor lägre för de som är mellan 70-74 år gamla jämfört med de som är 65-69 år. 16 I de lägre inkomstspannen kan man dock se att skillnaderna inte är lika stora, vilket beror på att de flesta pensionärer har rätt till en miniminivå för sin garantipension. Även om skillnaderna i inkomster inte är lika stor mellan de olika åldersgrupperna som är över 70 år som de som är yngre kan vi ändå konstatera att exempelvis medianinkomsten för de som är 70-74 år är ca tusen kronor högre i månaden efter skatt än för de som är över 85 år gamla. I figuren nedan redovisas inkomstfördelningen för olika åldersspann av män över 55 år. Figur 8 Inkomstfördelning för olika åldersspann bland män över 55 år Nettoinkomst/månad (tkr)* (2012) 24 22 20 18 16 14 Referensv ärde 20+ 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-74 år 12 10 8 6 4 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "Y" 75-79 år 80-84 år 85+ år 1 rok + PM 1 RoK Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), Egna beräkningar. Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. 1 rok (rum och kök) avser genomsnittlig hyra i riket enligt tabell ovan och PM avser skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten i kronor per person(ensamstående) och månad, 5 365 kr. * Skatter är beräknade med en schablonmässig skattetabell för skatt på pension efter 65 års ålder och skatt på arbete innan 65. Förvärvsinkomster kan även innehålla inkomster från lön och näringsverksamhet vilket vi inte tagit hänsyn till i beräkningen av skatteavdrag från förvärvsinkomsten (se bilaga 1 för mer information). Information som kan utläsa från statistiken i figuren ovan är att: Följande andel män i åldersgrupperna har ekonomiska medel för att inneha en nyproducerad lägenhet med 1 rok och samtidigt nå upp till skälig levnadsnivå genom de skattepliktiga inkomsterna. 55-59 år= 84 % 60-64 år= 84 % 65-69 år= 83 % 70-74 år= 77 % 75-79 år= 76 % 80-84 år= 70 % 85+ år = 64 %
17 Av figurerna ovan framgår att män i genomsnitt ligger på en högre inkomstnivå än kvinnor. Ett av skälen för mäns högre pensioner är att kvinnor i högre utsträckning än män arbetat deltid (kvinnor hade i genomsnitt 66 procent av mäns pension år 2012) men även att män har i genomsnitt högre lön än kvinnor i de flesta yrkena, även i många kvinnodominerade yrken, vilket innebär att den pensionsgrundande inkomsten för kvinnor under arbetslivet är lägre. 6 Det vi även kan utläsa av ovanstående figur är att mellan 17 till 36 procent av männen över 65 år (beroende på ålderskategori) inte har råd med en genomsnittligt dyr enrumslägenhet och samtidigt ha pengar över för att nå upp till en skälig levnadsnivå. Motsvarande siffra för kvinnor över 65 år är betydligt högre. Bland kvinnorna (beroende på åldersspann) är det mellan är 37 till 74 procent som inte har råd med både hyran för en genomsnittlig enrumslägenhet med bibehållen skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten (exkl. ålder< 65år). Dock ska här återigen tilläggas att enbart beskattningsbara inkomster redovisas här vilket gör att andelarna som inte har tillräckligt ekonomiskt utrymme underskattas. I linje med att kvinnornas nettoinkomster, generellt sett, är lägre än männens är det också fler kvinnor än män som uppbär bostadstillägg för pensionärer vilket studeras ytterligare i kapitel 4. Följande tabell redovisar medianerna för nettoinkomster per ålderskategori mellan män och kvinnor vilket kan ses som ett komplement till informationen som redovisats i de tidigare två figurerna kring mäns och kvinnors inkomstfördelning. Tabell 3 Medianer av nettoinkomst/månad, 2012, riket Ålder Medianinkomst Män Antal män i grupp Medianinkomst Kvinnor Antal kvinnor i grupp Differens i kronor män/kvinnor 55-59 år 21 400 292 000 18 000 288 000 3 400 60-64 år 20 600 280 000 17 000 282 000 3 600 65-69 år 16 700 296 000 12 500 303 000 4 200 70-74 år 13 600 235 000 10 400 245 000 3 200 75-79 år 13 000 156 000 9 900 180 000 3 100 80-84 år 12 400 103 000 9 500 140 000 2 900 85+ år 12 000 88 000 9 100 169 000 2 900 Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), egna beräkningar Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. * Skatter är beräknade med en schablonmässig skattetabell för skatt på pension efter 65 års ålder och skatt på arbete innan 65. Förvärvsinkomster kan även innehålla inkomster från lön och näringsverksamhet vilket vi inte tagit hänsyn till i beräkningen av skatteavdrag från förvärvsinkomsten (se bilaga 1 för mer information). 3.2.2 Inkomstfördelning per region Tidigare i rapporten har vi redovisat regionala skillnader i strukturer på bostadsmarknaden med hjälp av en grov regionindelning. I detta avsnitt tittar vi närmare på regionindelningen genom att istället för kommuntyper dela upp befolkningen i åtta NUTS2-regioner 7 vilka framgår i figuren nedan. Med undantag för Stockholm, kan vi utläsa i figuren nedan är att det endast finns små regionala inkomstskillnader bland personer i ålderskategorin 75+år. Stockholm utgör ett specialfall och man kan i figuren se att det skiljer över tusen kronor i medianinkomst mellan Stockholm och de övriga regionerna. För de med lägst inkomster är inkomstskillnaderna minst, dock så skiljer sig boendekostnaderna mellan grupperna åt då hyror, i genomsnitt, är högre i t.ex. Stockholm jämfört med övriga riket. 6 SCB (2014): På tal om kvinnor och män. Lathund om jämställdhet 2014. 7 NUTS (Nomenclature des Unités Territoriales Statistiques) är EU:s hierarkiska regionindelning. Den introducerades 1988 av Eurostat. Syfte var att erhålla jämförbara områden vad avser till exempel yta och befolkningsstorlek i EU:s olika medlemsländer. NUTS används bland annat för statistisk redovisning av SCB och i EU:s regionalpolitik.
Nettoinkomst/månad (tkr) 18 Figur 9 Regionala skillnader i inkomstfördelning Nettoinkomst/månad (tkr)* personer 75+ 2012 20 Referensvärde 20+ 18 Stockholm 16 14 Östra mellansverige Småland och öarna Sydsverige 12 Västsverige 10 8 6 Norra mellansverige Mellersta norrland Övre norrland 1 rok + PM 4 1 RoK 2 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "y" Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), Egna beräkningar. Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. 1 rok (rum och kök) avser genomsnittlig hyra i riket enligt tabell ovan och PM avser skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten i kronor per person(ensamstående) och månad, 5 365 kr. * Skatter är beräknade med en schablonmässig skattetabell för skatt på pension. Förvärvsinkomster kan även innehålla inkomster från lön och näringsverksamhet vilket vi inte tagit hänsyn till i beräkningen av skatteavdrag från förvärvsinkomsten (se bilaga 1 för mer information). Övrig information som kan utläsas från statistiken i figuren ovan är att: Medianinkomsten i Stockholm (75+ år) är ca 1 200 kronor högre än medianinkomsten i övre Norrland (vari medianinkomsten är näst högst). Medianinkomsten i Småland och öarna är ca 10 300 vilket är lägst. Skillnaden i medianinkomst mellan övre Norrland och Småland och öarna är ca 700 kronor. Värt att notera är att bland de individer (75+år) med lägst inkomst så ser inkomsterna ut ungefär på samma sätt i Stockholm som i övriga Sverige vilket förmodligen beror på att miniminivåerna för allmänpension är desamma oavsett vilken region man bor i. Samtidigt som inkomsten bland dem i de lägre inkomstklasserna inte skiljer sig avsevärt åt mellan regioner så finns det vissa skillnader mellan hyror beroende på vilken region man bor i. I Stockholm ligger hyrorna för en nyproducerad etta på ca 500 kronor mer i månaden än samma lägenhet i en av landets mindre kommuner. Förutom detta kan också andra levnadsomkostnader vara högre i storstäderna än på andra ställen. 3.2.3 Förändring över tid Informationen i figuren nedan följer samma logik som tidigare figurer med den skillnaden är att vi i denna del visar inkomstfördelningen som den sett ut och förändrats för personer över 75 år bakåt i tiden (sedan 1991). Inkomstfördelningen som framgår är omräknade i fasta priser med
Sammanräknad förvärvsinkomst (tkr, fasta priser justerade till 2012) 19 konsumentprisindex. Denna bild ger oss en tydlig indikation om att det är mycket som förändrats under tidsperioden. Det vi kan se är att det skett en dramatisk förändring av seniorers ekonomiska utrymme under de senaste 25 åren där inkomsterna för personer över 75 år har ökat dramatiskt. Figur 10 Inkomstfördelningens förändring i tid Årlig förvärvsinkomst (före skatt) personer 75+, 1991-2012 (fasta priser 2012) 200 180 160 140 120 100 2 2012 2009 2006 2003 2000 1997 1994 1991 80 1 60 40 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel med inkomst under "Y" Källa: SCB (Inkomst och taxeringsregistret), Egna beräkningar Kommentar: uppgifterna omfattar inte beskattningsfria inkomster såsom bostadsbidrag och ekonomiskt bistånd. Vi vill lyfta fram två huvudsakliga resultat som framgår i figuren. 1 I figuren ser vi att medianinkomsten för personer 75+ år knappt fördubblats under perioden. I figuren ser vi att inkomsterna även i de lägre inkomstgrupperna har ökat. Gränsen för 2 den första decilen har ökat med drygt två tredjedelar. Detta motsvarar alltså inte den inkomstökning som skett generellt för populationen av seniorer. Det vill säga inte samma nominella förändring och inte heller samma procentuella förändring av inkomsterna. Särskilt i de lägre inkomstklasserna är det tydligt att det skett ett skifte mellan åren 2000-2003 i figuren. Förklaringen finns att finna i att pensionssystemet reformerats ett antal gånger under 90-talet vilket ledde till att pensionerna beräknades på ett nytt sätt från och med år 2003. Då introducerades det nya pensionssystemet som innebar en stor förändring av inkomster och inkomstfördelningen för pensionärer. En nyhet var att pensionerna räknades om med vad som kallas följsamhetsindexering. Tanken med reformen var att det skulle finnas en koppling mellan inkomsterna till pensionssystemet, dvs. löner för de förvärvsaktiva och pensionsutbetalningarna. Detta för att pensionssystemet hela tiden ska kunna balansera utbetalningar efter inbetalningar i tider av ekonomiska utmaningar. När pensionerna räknades om 2002 ledde det till en allmän ökning av pensionerna. Särskilt påverkades de med lägre pension i det nya systemet. Garantipensionen ersatte den gamla folkpensionen. I samband med reformen satte man garantipensionen så högt att ingen skulle förlora på reformen oavsett kommunal skattesats. 8 Vi kan här tydligt se att inkomsterna hos seniorkollektivet ökat avsevärt under perioden. I nästa kapitel kommer vi att redovisa hur boendeutgifter som andel av inkomst (s.k. boendeutgiftspro- 8 Efter 65, inte bara pension(ds 2011:42) http://www.regeringen.se/content/1/c6/18/25/49/fcedb597.pdf
cent) minskat under samma period bland personer över 65 år, vilket förmodligen kan förklaras till stor del av denna generella inkomstökning inom gruppen. En viktig fråga vi bör ställa oss är dock om vi tror att inkomstutvecklingen kommer att vara lika gynnsam för framtidens pensionärer givet de demografiska utmaningar vi ser vilka påverkar förutsättningarna inom näringsliv, arbetsmarknad och offentliga utgifter. Längre fram i detta kapitel kommer vi presentera en prognos över inkomster för framtidens seniorer. Vi kommer därtill diskutera troliga faktorer som kan spela in i den framtida utvecklingen. 20 3.3 Hushållens inkomstutveckling I detta avsnitt ger vi en kompletterande bild av inkomstfördelningen inom den seniora befolkningen genom att titta på inkomstfördelningen bland hushåll istället för individer. Hushållsstatistiken baseras på en urvalsundersökning som SCB genomför årligen som kallas hushållens ekonomi (HEK). HEK innehåller mer information än den man kan finna i inkomst och taxeringsregistret såsom uppgifter om individer som ingår i boendet samt utgifter fördelat på olika utgiftsposter såsom boende. Vidare innehåller HEK också uppgifter om hushållens alla fasta inkomster och utgifter vilket gör att vi har möjlighet att redovisa data över disponibel inkomst vilket också inkluderar skattefria transfereringar som bostadstillägg för pensionärer. På så sätt får vi en mer fullständig bild över hushållens konsumtionsutrymme. För att analysera hushållen används måttet disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Genom att använda uppgifter om disponibel inkomst per konsumtionsenhet kan olika hushållstyper (sammanboende/ensamboende) jämföras med varandra. Mer detaljer om måtten finns i bilaga 1. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet kan avläsas som disponibel inkomst per person när hänsyn tagits till huruvida personen lever sammanboende eller ej. Vikterna som används för att korrigera för de ekonomiska fördelar som sammanboende har jämfört med ensamboende redovisas i bilaga 1. För ensamboende sker ingen viktning så disponibel inkomst är detsamma som disponibel inkomst per konsumtionsenhet. För personer som är sammanboende delas hushållets totala disponibla inkomst med 1,51 för att få disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Först analyseras dagens situation med statistik från HEK för att beskriva de ekonomiska förutsättningarna för dagens seniorer. Här inkluderas, som tidigare, genomsnittliga hyresnivåer samt skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten. Ekonomisk standard är det mått som redovisas i de efterföljande SESIM-prognoserna vilken kalkyleras på samma sätt som disponibel inkomst per konsumtionsenhet. Disponibel inkomst per konsumtionsenhet används således i nulägesanalysen för att använda mått som är likt måtten från prognoserna. Eftersom skattningarna baseras på en urvalsundersökning kan man inte bryta ned redovisningen på alltför små grupper eftersom osäkerhetsmarginalen då blir alltför stor. Av denna anledning har vi valt att analysera datan utifrån skattningar av inkomstfördelning och boendeutgifter för personer över 65 år istället för 75 som vi använt i analysen av registerstatistiken. HEK (SCB) baseras på en urvalsundersökning och täcker således inte hela populationen. Dessutom baseras resultaten från HEK, redovisade i denna rapport, på aggregat för olika inkomstspann och grupper, då individdata inte finns att tillgå. Det som kan vara relevant att veta är att vad gäller uppskattningar av hushållsinkomster så skiljer sig resultaten åt mellan HEK (SCB) och de SESIM prognoser som kommer att presenteras i senare delavsnitt. Båda datakällor baseras på urvalsundersökningar med den skillnaden att SESIM baseras på utdrag från individdata istället för en självskattad enkät vilket är fallet för HEK. Dessutom är uppgifterna från SESIM från 2015 och uppgifterna från HEK från 2013 vilket leder till olikheter i resultaten. I föregående del av kapitel 3 redovisades de skattepliktiga inkomsterna i förhållande till pris för nyproducerad lägenhet med 1 rum och kök plus skälig levnadsnivå enligt Pensionsmyndigheten. Detta avspeglade en miniminivå för boendekostnaden och konsumtionsutrymmet. Vi kunde utläsa att det inom gruppen kvinnor var en stor andel som inte nådde upp till denna nivå via de skattepliktiga inkomsterna. I denna del av kapitlet 3 relateras inkomstfördelningar primärt till kostnad för nyproducerad lägenhet med 2 och 3 rum och kök då detta kan anses vara en mer