Inkomstfördelningsstatistik 2010

Transkript

1 Inkomst och konsumtion 2012 Inkomstfördelningsstatistik 2010 Utvecklingen av inkomsterna för personer i ägarbostäder mer gynnsam än för personer i hyresbostäder Inkomstskillnaden mellan hushåll som bor i ägarbostäder och hushåll som bor i hyresbostäder har ökat markant under de senaste 15 åren. Enligt Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik ökade inkomstnivån hos hushåll som bor i ägarbostäder med 49 procent och hos hushåll som bor i hyresbostäder med 26 procent från år 1995 till år De disponibla inkomsterna per konsumtionsenhet för dem som bor i ägarbostäder var i genomsnitt euro och för dem som bor i hyresbostäder euro år Av Finlands omkring hushåll bor 68 procent i ägarbostäder och 30 procent i hyresbostäder. Hälften av ägarbostäderna är skuldfria. Disponibla inkomster per konsumtionsenhet efter bostadens upplåtelseform åren , i 2010 års pengar. Hushållens boendekostnader (inkl. bolåneräntor, men inte amorteringar) var i genomsnitt 12 procent av de disponibla penninginkomsterna år Hos hyresgästerna var andelen 22 procent, hos dem som bor i ägarbostäder som finansierats med skuld 10 procent och hos dem som bor i skuldfria ägarbostäder 9 procent. Då även amorteringar av bolån beaktas, var boendekostnadernas andel av inkomsterna i ägarbostäder som finansierats med skuld lika stor som hos hyresgäster, 23 procent. Helsingfors Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.

2 Om man inte har bostadsskulder, har hushåll som bor i ägarbostäder mer pengar över till annan konsumtion än övriga hushåll med motsvarande penninginkomster. De senaste årens låga låneräntor har sänkt boendekostnaderna hos personer som bor i ägarbostäder. Skattefördelarna har dock på motsvarande sätt varit mindre. Å andra sidan har ökningen av hyresnivån ökat skillnaderna i konsumtionsmöjligheter mellan personer som bor i ägarbostäder och personer som bor i hyresbostäder. I inkomstfördelningsstatistiken beaktas den fördel som fås genom ägarboende i beräkningen av hushållens disponibla inkomster. Förändringsprocenterna är dock nästan desamma, även om den kalkylerade bostadsinkomsten avräknades från inkomsterna. Enligt den senaste inkomstfördelningsstatistiken var medianvärdet av hushållens disponibla inkomster euro år Detta var en reell ökning med 1,7 procent från året innan. Jämfört med 2000-talet var ökningen dock marginell. Under 2000-talet har inkomstutvecklingen i hushållen varit sämre bara under åren Löneinkomsterna ökade inte alls år Under de två senaste åren har löneinkomsterna ökat betydligt enbart i hushåll bestående av personer i åldern år. Bara kapitalinkomsterna och de erhållna inkomstöverföringarna ökade betydligt. Företagarinkomsterna ökade med 3,4 procent, särskilt inkomsterna från skogsbruk. Därför ökade företagarnas och lantbruksföretagarnas inkomster, som till största delen består av företagar- och kapitalinkomster, relativt sett mest. 2

3 Innehåll Tabeller Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren Tabellbilaga 2. Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt nas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren Tabellbilaga 3. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst

4 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Decilgruppernas inkomstandelar (%) åren År Decilgrupp I (10 % med de lägsta inkomsterna) II III IV 3,2 4,8 5,9 6,9 3,7 5,4 6,5 7,5 4,5 6,2 7,2 8,1 4,3 6,3 7,4 8,4 4,8 6,5 7,5 8,3 4,8 6,5 7,4 8,3 4,8 6,4 7,4 8,2 4,9 6,5 7,4 8,2 4,8 6,5 7,5 8,3 4,9 6,7 7,5 8,3 4,9 6,5 7,4 8,1 4,9 6,5 7,3 8,1 4,8 6,4 7,3 8,0 4,7 6,3 7,2 8,0 4,5 6,1 7,0 7,8 4,4 5,9 6,8 7,7 4,3 5,8 6,7 7,6 4,3 5,6 6,6 7,5 4,2 5,8 6,7 7,6 4,2 5,7 6,7 7,7 4,2 5,7 6,7 7,6 4,1 5,6 6,6 7,5 4,1 5,6 6,6 7,5 4,0 5,5 6,5 7,5 3,9 5,4 6,5 7,4 3,9 5,6 6,6 7,6 4,0 5,6 6,7 7,7 4,0 5,5 6,6 7,5 V 8,0 VI 9,5 9,1 10,0 10,1 9,2 10,0 9,1 9,0 9,0 9,1 9,0 8,6 8,6 8,4 8,3 8,4 8,4 8,3 8,3 8,6 9,8 9,9 9,9 9,8 9,8 9,2 9,2 9,5 VII 11,0 11,0 10,9 10,8 10,8 10,8 10,2 VIII 12,4 12,2 12,1 12,1 11,9 11,9 11,5 11,5 11,9 IX 15,1 14,4 13,2 13,3 13,3 13,7 13,9 X (10 % med de högsta inkomsterna) Totalt 2 100,0 21,4 100,0 18,4 100,0 17,5 100,0 17,6 100,0 18,0 100,0 18,3 100,0 18,1 100,0 18,1 100,0 18,2 100,0 19,2 100,0 19,1 100, ,0 19,8 100,0 20,8 100,0 21,5 100,0 22,7 100,0 23,3 100,0 22,2 100,0 22,0 100,0 22,3 100, , ,0 23,3 100,0 23,9 100, ,0 22,0 100,0 22,2 100,0 S80/S20 Decilgrupperna har bildats utgående från personer efter disponibel inkomst per konsumtionsenhet. På grund av avrundningar summeras inkomstandelarna inte alltid till hundra. På grund av ändringar i inkomstbegreppet är uppgifterna för åren , och inte helt jämförbara sinsemellan. S80/S20 = förhållandet mellan inkomstandelarna i den högsta och den lägsta inkomstkvintilen 4,9 3,9 3,0 2,7 2,7 3,0 3,2 3,4 3,7 3,9 4,0 3,7 4

5 Tabellbilaga 2. Faktorinkomsternas, bruttoinkomsternas och de disponibla inkomsternas Gini-koefficienter samt nas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna åren År Gini-koefficient, % Faktorinkomst Bruttoinkomst Disponibel inkomst Erhållna 38,9 3 35,3 35,8 38, ,9 39,5 42,1 45,1 45,8 45,5 45,8 46,3 46,0 46,4 46,5 45,8 45,4 45,4 46,0 45,9 46,7 46,4 45,5 45,3 46,1 33,4 30,9 26,3 25,2 25,1 25,8 26,1 25,6 25,1 25,2 26,2 26,1 26,6 27,3 28,4 29,2 30,1 30,8 29,9 29,7 2 30,2 30,6 31,4 31,9 30,7 29,7 30,3 30,9 26,7 21,5 20,5 19,7 20,2 20,5 20,2 20,1 19,9 21,1 21,1 21,7 22,3 23,7 24,8 25,9 26,7 25,8 25,6 26,0 26,6 26,7 27,3 28,0 26,8 25,9 26,6 Transfereringarnas utjämnande effekt på inkomstskillnaderna 14,3 19,8 25,4 2 33,9 33,4 33,5 34,2 36,4 40,1 41,9 4 41,5 40,5 38,7 36,4 35,0 33,7 34,7 34,5 34,7 34,2 33,4 Betalda 7,5 18,2 18,7 21,5 21,8 21,7 20,8 19,8 21,1 19,5 1 18,4 18,2 16,3 15,3 14,1 13,3 13,7 13,7 12,4 12,7 Samverkande effekt På grund av ändringar i inkomstbegreppet är uppgifterna för åren , och inte helt jämförbara sinsemellan. Erhållna : Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från faktorinkomster till bruttoinkomster. Betalda : Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från bruttoinkomster till disponibla inkomster. Transfereringarnas samverkande effekt: Gini-koefficientens relativa förändring (%) vid övergången från faktorinkomster till disponibla inkomster. På grund av ändringar i tidsserien har Gini-koefficienterna delvis ändrats jämfört med tidigare årspublikationer i uppgifterna för åren 1989 och ,3 32,4 34,5 34,2 13,1 12, ,3 20,7 30,6 39,0 42,6 48,1 47,9 47,9 47,9 49,0 5 53,2 54,0 52,3 51,3 48,7 46,1 44,1 42,6 43,7 43,5 4 42,0 41,9 41,7 3 41,1 4 42,4 5

6 Tabellbilaga 3. Hushållens inkomststruktur i inkomstklasser efter hushållens bruttoinkomst Medeltal, Hushåll i intervjun Hushåll i populationen, 1000 Hushållets medelstorlek Vuxna i medeltal Barn i medeltal Konsumtionsenheter i medeltal Yrkesverksamma i medeltal 1. Löner 2. Företagarinkomst 3. Kapitalinkomst 4. Faktorinkomst (1+2+3) 5. Erhållna 6. Bruttoinkomst (4 + 5) 7. Betalda 8. Disponibel inkomst (6 7) Disponibel penninginkomst Penninginkomst Skattepliktiga inkomster vid statsbeskattningen Bruttoinkomst, ,0 1,07 1,06 0,01 1,04 0, ,1 1,15 1,10 0,05 1,07 0, ,4 1,63 1,42 0,22 1,28 0, ,9 2,37 1,86 0,50 1,61 1, ,4 4 2,09 0,86 1,84 1, ,0 3,24 2,22 1,02 1,98 1, ,9 3,31 2,23 1,08 2,01 1, ,4 3,34 2,28 1,05 2,02 1, Samtliga hushåll ,0 2,08 1,65 0,43 1,47 0,

7 Inkomst och konsumtion 2012 Förfrågningar Hannele Sauli Kaisa-Mari Okkonen Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2010, Statistikcentralen Informationstjänst, Statistikcentralen tel Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel ISSN = Finlands officiella statistik ISSN (pdf)