Länsmuseernas situa-on Presenta-on på länsmuseernas höstmöte 2015-10- 21
Uppdraget Syfte Ge en helhetsbild av situationen för länsmuseerna i landet som kunskapsunderlag för Riksutställningars arbete Genomförande Kvantitativ studie: sammanställning och analys av tillgänglig data från Myndigheten för Kulturanalys Kvalitativ studie: intervjuer med samtliga länsmuseichefer och regioner samt nyckelpersoner inom sektorn
Utveckling av intäkter och kostnader (realt samt medelvärde) 45000 44000 43000 42000 41000 40000 39000 Intäkter Kostnader Ökning av intäkter och kostnader fram till 2007 därefter minskning. Återhämtning/ökning först från 2011 (intäkter) och från och med 2012 (kostnader). Utvecklingen av personalkostnaderna under perioden följer denna kurva 38000 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Utvecklingen av intäkter och kostnader 2003-2013 (real) 55000 50000 45000 Grupp 3 Grupp 1 2003-2007 ligger grupperna nära varandra i inkomster och kostnader. 2007 sker ett trendbrott för alla tre grupper där intäkterna sjunker. 40000 35000 30000 Grupp 1 Int Grupp 2 Int Grupp 3 Int Grupp 2 Grupp 1 kost Grupp 2 kost Grupp 3 kost 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Grupp 3 vänder trenden snabbt medan uppgången dröjer för de två andra grupperna, i synnerhet Grupp 2. Efter 2007 kan vi se tre tydliga grupper urskiljas ekonomiskt.
Utveckling av personalkostnader (indexerat) 140 130 120 110 100 Tjänstemän inom sektorn utbildning, kultur och service (PRS), 135 Grupp 3, 115 Grupp 1, 93 Utvecklingen av personalkostnaderna har legat långt under löneutvecklingen i kultursektorn sedan 2007. Detta gäller i synnerhet Grupp 1 och 2 och beror på såväl minskad personalstyrka som återhållna löneökningar. 90 Grupp 2, 86 80 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Kostnadsutveckling enligt TPI samt nominella intäkter 55000 50000 45000 40000 35000 30000 Kostnadsutveckling enligt TPI med 2003 som basår och verklig intäktsutveckling (nominell) 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Grupp 1 int Grupp 2 int Grupp 3 int Grupp 1 tpi kost Grupp 2 tpi kost Grupp 3 tpi kost Int 3 Kost 2 Int 1 Kost 3 Kost 1 Int 2 Scenario ( Om kostnadsutvecklinge n hade följt TPI ): Grupp 3 ökar sitt budgetöverskott kraftigt. Grupp 1 har intäkter något över kostnaderna. Grupp 2 har intäktsökningar långt under TPI som lett till budgetunderskott. Verkligheten: Grupp 1 och 2 rationaliserar för att hålla nere kostnadsökningarna. Grupp 3 har haft kostnadsökningar över TPI som ätit upp intäktsökningarna.
Ekonomisk utveckling 2013-2023 65000 60000 55000 50000 45000 40000 35000 Kostnadsutveckling enligt TPI (prognos) med 2013 som basår och intäktsutveckling enligt nuvarande trend (nominell) Intäkter 3 Kostnader 3 Kostnader 1 Intäkter 1 Kostnader 2 Intäkter 2 Prognos baserat på trenderna från 2008. Grupp 3 ökar intäkterna snabbare än kostnaderna och får ett budgetöverskott. Grupp 1 som hittills haft budgetöverskott har kraftigare kostnadsökningar än intäktsökningar vilket resulterar i ett budgetunderskott. 30000 2013 verklig 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Grupp 1 int Grupp 2 int Grupp 3 int Grupp 1 tpi kost Grupp 2 tpi kost Grupp 3 tpi kost Grupp 2 ökar kostnaderna medan intäkterna minskar vilket resulterar i ett kraftigt budgetunderskott mot
Det breda samhällsuppdraget en 3llgång och utmaning Samhällsuppdraget är självklart men bredden kan skapa otydlighet, kräver kommunikation såväl gentemot målgrupper, aktörer som politiker (finansiärer) Argumenten för vad som händer om länsmuseerna inte finns är starka inte lika självklart att tala om nytta och erbjudande
Stor spännvidd i synsäu bland museerna För stort fokus på uppdrag tar bort fokus från kärnverksamheten Stor uppdragsverksamhet ger oss frihet och oberoende från anslag Uppsökande verksamhet (skolor/ myndigheter/kommuner/civilsamhälle) gör oss synliga och aktuella Först när besökarna kommer till museibyggnaden för att få en fullgod upplevelse Vi behöver bli bättre på att synas, kommunicera det vi kan Vi ska inte behöva försvara vårt existensberättigande Samtidigt finns behov av samverkan och samordning mellan museerna
Länsmuseerna och det regionala sammanhanget Vad har kultursamverkansmodellen betytt: Minskad statlig finansiering och närvaro i ett läge där det finns behov av samordning och satsningar är problematiskt Framväxten av en ny planeringsnivå kring kultur på regional nivå som även bidragit till att öka administrationen Utvecklad samverkan med kommunerna God kunskap och förståelse om länsmuseernas verksamhet på regional nivå bland tjänstemännen Kopplingen till regionala politiken svagare (kontakt, erfarenhet, kompetens), vilket kan vara problematiskt vid budgetdialoger Det regionala sammanhanget och arbetet med regional utveckling ökar komplexiteten i verksamheten (fler aktörer och sammanhang). Kräver tydlighet kring vad nyttan och erbjudandet är
Ekonomin eu isberg Utställningar, pedagogik/ programverksamhet Samlingar, magasin, arkiv och dokumentation Lättare att få projektpengar, sponsring för det som syns och för engångsinvesteringar i lokaler/magasin än för att driva dessa (inklusive för att få finansiering för basverksamheten)
En ekva-on som inte går ihop Ekonomisk press har gjort att museerna har försökt: Effektivisera verksamheten (neddragningar av personal) Frigöra kapital (fonder, avyttra byggnader) Utveckla egna intäkter (konferenser, kafé/restaurang och butik) Öka medvetenheten angående kostnader hos hela personalen Skapa en förtroendefullt dialog med sin huvudman Utveckla sponsring Även för de som är bra på att hitta extern finansiering är läget skört: det känns som att vi blir straffade med mindre anslag då Krav/förväntningar på relevant verksamhet ökar och verksamheten blir mer komplex Regional utveckling och tillgänglighet, kulturmiljö, pedagogik) Resurser krävs för: Kompetensväxling Utveckla utställningar/ verksamhet som är relevant Förvalta byggnader och samlingar Söka externa projektmedel
Tack för mig! Peter Kempinsky 0709-759 401 Peter.kempinsky@kon-go.se