Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17 I samarbete med enhetens Likabehandlingsgrupp, Nina Holmberg specialpedagog och Andrea Skoglund förskolechef.
Varför ett likabehandlingsarbete? Som anställd i förskolan är du med om att förmedla och förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande demokratiska värderingar. Förskolan återspeglar inte bara samhällets värderingar utan är också med och formar dem! Enligt diskrimineringslagen 3 kap 14-16 och skollagen 6 kap ska förskolan arbeta aktivt för att förebygga och förhindra att barn utsätts för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Förskolan ska också aktivt främja barnens lika rättigheter och möjligheter även kallat likabehandlingsarbete. Tillika står det i vår läroplan att inget barn i förskolan får utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan religionsuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling (Lpfö 98/16). Med begreppet likabehandling menas att barn ska behandlas så att de har lika rättigheter och lika möjligheter oavsett någon av diskrimineringsgrunderna. Vad är kränkande behandling, trakasserier och diskriminering? Diskriminering definieras i diskrimineringslagen 4 och är ett övergripande begrepp för negativ behandling av individer och grupper som leder till att de missgynnas utifrån olika diskrimineringsgrunder. Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn enligt någon av diskrimineringsgrunderna. Den kan vara antingen direkt eller indirekt.
De sju diskrimineringsgrunderna är: *Kön (att någon är man eller kvinna) * Könsöverskridande identitet eller uttryck (att någon inte definierar sig som kvinna eller man genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön) * Etnisk tillhörighet (nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande) * Religion eller annan trosuppfattning (sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning) * Funktionsnedsättning (varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga) * Sexuell läggning (homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning) * Ålder (uppnådd levnadslängd) Eftersom diskriminering handlar om missgynnande förutsätter det någon form av makt hos den som utför diskrimineringen. I verksamheten är det huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Barn kan inte diskriminera varandra i juridisk bemärkelse. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Det betyder att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund. Trakasserier innebär ett handlande av en individ som kränker någons värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, alltså det som sker mellan individer. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna.
I Skollagen 6 kap 3 definieras kränkande behandling som ett uppträdande som utan att vara diskriminering enligt diskrimineringsgrunderna, kränker ett barns värdighet, t.ex. reta någon för att hen har stora öron. En handling benämns som kränkande om den upplevs så av den enskilda individen. Mobbning är en form av kränkande behandling eller trakasserier som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det går ofta att koppla uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till rådande normer. Normer som finns både i samhället i stort men också de som finns på just din förskola. Att arbeta med att ifrågasätta och synliggöra normer är att arbeta med att främja barns lika möjligheter och rättigheter. Då barnen i juridisk bemärkelse inte kan dömas för diskriminering så blir det viktigaste i förskolan det pedagogerna gör eller inte gör! Vår vision: Barrskogen och Djupedals förskolor arbetar efter kommunens gemensamma helhetsidé Rötter och vingar. Det betyder att vi har följande ledord som präglar vår verksamhet och vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling. Demokrati, kunskaper, mod och självkänsla, social kompetens, hållbar utveckling och goda lärmiljöer. Utvärdering av föregående års likabehandlingsplan: Under ht- 16 har vi gjort ett omtag då det gäller likabehandlingsarbetet. Utgångspunken för arbetet har varit diskrimineringslagen ( 2009:576) och dess grunder. Vi gjorde avstamp i förra årets plan där verksamheten skulle förbättra barnens förståelse för alla människors lika värde med koppling mot diskrimineringsgrunderna. Efter årets kartläggning ser vi att vi behöver fördjupa oss i vårt likabehandlingsarbete för att kunna skapa mer delaktighet hos pedagoger och barn. Därför har vi startat en Likabehandlingsgrupp i vår enhet för att få en djupare förståelse. Alla representanter i gruppen är en utbildade pedagoger från varje avdelning, en av förskoleteamets specialpedagoger samt förskolechefen.
Kartläggning: Pedagogerna har fått problematisera och identifiera normer kring diskrimineringsgrunderna i likabehandlingsgruppen och sedan med sina närmsta kollegor på avdelning. Syftet är att försök att få syn på när man som pedagog bekräftar, förstärker och pekar ut att något är det normala och självklara - och då indirekt göra något till avvikande och normbrytande. Efter att vi har fördjupat oss teoretiskt inom området och reflekterat över nuläget har pedagogerna har fått i uppdrag att genomföra en kartläggning. Kartläggningen grundar sig utifrån någon av diskrimineringsgrunderna. Den här terminen valde pedagogerna följande diskrimineringsgrunder ålder, kön, funktionsnedsättning, könsidentitet och könsuttryck. Pedagogerna valde att göra observationerna i följande miljöer, inne/ute, måltids situationer, torget, rutinsituationer och samspel (möte). I nuläget observerade pedagogerna sammanfattningsvis följande på avdelningarna, det här ser och hör vi; Ålder: Vi ser att vi behöver jobba med konflikthantering. Där ser vi att barnen behöver kommunikativa verktyg för att kunna hantera olika situationer. Exempel vad är ok för mig, vart går min gräns, integritet. Vi ser att några barn gärna vill bestämma över andra barn exempelvis i leken. en del barn väljer utifrån ålder vilka barn som får vara med i leken samt i vilka rum de får vara i. Funktionsnedsättning: Begränsad språkförståelse som leder till missuppfattningar och konflikter mellan barnen. Några barnen uppmärksamma andra barns beteende som är normbrytande för dem. Kön: Barnen väljer platser utifrån samma kön exempel killar vill sitta bredvid killar etc. Detta leder ibland till att kompisar av motsatt kön blir ledsna och känner sig utanför. könsidentitet och könsuttryck: Vi har uppmärksammat att vi pedagoger ibland använder ett oreflekterat och stereotypt språkbruk. Exempelvis vi säger man eller han använder begrepp som duktig och vad fin du är. Vi uppmärksammar då attributen istället för barnet som person. Vi har även observerat att barnen oftare säger gubben, han etc. i sagor, sånger, material etc. istället för hon, henne eller gumma.
Förebyggande åtgärder: Syftet med det förebyggande arbetet är att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Som grund för arbetet ligger regelbundna kartläggningar av de risker för sådant som finns i den egna verksamheten. Målet är att genomföra förebyggande insatser med utgångspunkt i den egna verksamhetens identifierade styrkor och svagheter. Det förebyggande arbetet är en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och involverar alla. Pedagogerna kommer att arbeta vidare med följande då det gäller; Ålder: Vi pedagoger kommer att observera varandra, reflektera hur vi förhåller oss gentemot barnen när det gäller ålder. Exempel vi uppmärksamma varandra på uttryck som du som är så stor bordet klar det etc. Vi kommer inte att dela in barnen i projektarbeten utifrån ålder utan istället utifrån barnets intressen. Vi kommer att arbeta med att ge barnen verktyg och möjligheter till att lösa konflikter. Detta sker genom att vi pedagoger är mer närvarande och sätter ord på det som sker i samspelet mellan barnen. Funktionsnedsättning: Prata om likheter och olikheter exempel jag gillar päronglass du gillar vaniljglass, det är intressant att vi tycker olika. Vi kommer att arbeta med bildstöd för alla barn, dramatisera och använda sagofigurer som visar på att vi alla är olika och att olikheterna gör oss starka tillsammans. Alla får vara med och allas åsikter är viktiga. Vi pedagoger är mer närvarande i samtliga rutiner och övergångar. Kön: Vi kommer att ge barnen bestämda platser vid matbord och möten där vi blandar flickor och pojkar. Könsidentitet och könsuttryck: Vi kommer att jobba mer med ofärdig material. Vi kommer att uppmärksamma vårdnadshavare om vårt arbete. Vi kommer att ha fokus på genus i vår dokumentation, i sånger, böcker etc. lägger vi till att huvudfiguren/texten kan handla om henne. Vi kommer att reflektera mer över vilka egenskaper vi tillskriver barnen om det är beroende av kön exempelvis modig, stark, snäll, duktig etc.
*All personal som arbetar i vår enhet skall vara goda förebilder och ha ett respektfullt förhållningssätt som stämmer överens med vår vision Rötter och vingar mot barn, pedagoger och vårdnadshavare. *Vi i vår enhet samtalar med varandra och inte om. *Stötta barnen i att hantera konflikter. *Fortbilda pedagoger med syfte att få en bredare kunskap inom ämnet. Främjande insatser: Målet med förskolans främjande arbete är att skapa en trygg och tillitsfull arbetsmiljö för alla barn och pedagoger där alla barn har maximala möjligheter att lära och utvecklas. Syftet är att pedagoger och barn både i ord och handling ska visa respekt för allas lika värde oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det främjande arbetet pågår alltid och utan att något särskilt har hänt. Det bedrivs långsiktigt, gäller alla, sker kontinuerligt. Det betyder att detta arbete är en viktig del vid planering och genomförande av undervisningen. Det handlar bland annat om att pedagoger har samma positiva förväntningar på alla barn, hur grupper organiseras så att alla barn kommer till sin rätt och hur pedagoger och barn bemöter varandra. Det handlar också om att organisera undervisningen så att alla barn utmanas och utvecklas, att barn får samtala om vilka värderingar som är viktiga och att de görs delaktiga i förskolans verksamhet.
Så här gör vi när något har hänt: Vid kännedom om kränkningar mot ett enskilt barn. Så fort det kommer till vår kännedom om att ett barn känner sig kränkt av ett annat barn gör pedagogen följande: 1. Talar enskilt med det utsatta barnet, antecknar och är noga med detaljerna! Erbjuder barnet det stöd det behöver. 2. Samtalar enskilt med det eller de barn som blivit utsatta. Utgår från den utsattes berättelse. Är allvarlig i sitt uttryck och betonar att kränkningarna måste upphöra direkt. Berättar om nästa steg. Dokumenterar. 3. Återkopplar till föräldrarna inom 24 timmar. Berättar vad som har hänt och vad förskolans nästa steg är. 4. Alla pedagoger informeras samt förskolechef (förskolechefen anmäler i sin tur till huvudmannen). 5. Uppföljning sker veckan efter, en och en med alla inblandade. Börjar med det utsatta barnet. Dokumenterar. 6. Återkopplar till föräldrarna. 7. Fortsätter uppföljningen ett par månader. Dokumenterar. Uppföljningen gäller även arbetslaget! Pedagogen datum märker alltid dokumentationen och antecknar vem som är ansvarig för åtgärderna.
Om barnet skulle bli kränkt av personal på förskolan sker följande: 1. Händelsen anmäls till förskolechefen. 2. Vårdnadshavare informeras. 3. Förskolechefen utreder och tecknar åtgärder. 4. Förskolechefen anmäler till huvudman. 5. Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och barnets vårdnadshavare. 6. Förskolechefen träffar regelbundet den personal som kränkt barnet och samtalar om hur relationen med det berörda barnet fungerar. 7. Om åtgärderna inte är tillräckliga kontaktas verksamhetschefen för hjälp och stöd i det fortsatta arbetet.