Tobaksprevention och invandrargrupper. Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad. Miljöförvaltningen R 2012:19. ISBN nr:

ISBN nr: 1401-2448 R 2012:19 Foto: Monica Wennblom Tobaksprevention och invandrargrupper Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs Stad Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-368 37 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se/miljo

VI SKALL STRÄVA EFTER STÄNDIGA FÖRBÄTTRINGAR! För att bli trovärdiga i vår roll som tillsynsmyndighet måste vi visa att vi ställer krav på oss själva. Genom att skaffa oss egen erfarenhet av miljöledning blir vi en bättre samarbetspartner till företag, organisationer och enskilda i deras miljöarbete. Miljöpolicy Miljöförvaltningen arbetar på uppdrag av Miljönämnden för att nå visionen om den långsiktigt hållbara utvecklingen av staden. För att vi ska bli framgångsrika är det viktigt att vi i alla situationer uppfattas som goda förebilder. Vår egen påverkan Vi ska när vi utför vårt arbete vara medvetna om vår egen miljöpåverkan. Denna påverkan uppkommer som följd av innehållet i de tjänster vi producerar och hur vi till exempel utnyttjar våra lokaler, reser i tjänsten och gör våra inköp. Ständiga förbättringar Vi ska arbeta för att åstadkomma ständiga förbättringar när det gäller vårt miljöarbete. Detta innefattar både direkt som indirekt påverkan. Bli ledande Vi ska med vår egen miljöanpassning ligga över de krav vi som tillsynsmyndighet ställer på andra. Detta innebär att vi med god marginal följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för vår verksamhet samt att vi med detta åtar oss att bedriva ett förebyggande miljöarbete. Samarbete med andra Vi ska ständigt arbeta med att utveckla miljöarbetet genom samarbete och utbyte med andra aktörer. Vi själva som resurs Vi ska nå goda resultat i miljöarbetet genom kunnig och engagerad personal som ansvarsfullt och med helhetsperspektiv tar aktiv del i arbetet. Förvaltningen satsar kontinuerligt på utbildning och information för att alla anställda ska kunna ta ansvar i enlighet med budget och interna miljömål.

Innehåll Tobaksprevention och... 1 invandrargrupper... 1 Utvärdering av ett fortsättningsprojekt i Göteborgs stad...1 Anita Boij...1 Innehåll... 3 Bakgrund... 4 TTI-projektet...4 Utvärderingen...7 Arbetet med invandrarföreningar... 9 Arbetssättet...9 Föreningarna...11 Föreningarna om tobak...12 Föreningarna om projektet...13 Efter projektet...15 Ökad kunskap... 18 Ramadan-bladet...18 Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare...20 Hälsotek, tolkar och samhällsinformatörer...20 Material från andra länder...21 Sammanfattning, reflektioner och rekommendationer... 22 Sammanfattning...22 Reflektioner...24 Rekommendationer...26 Utvärderingens metod... 28 Metod och tillvägagångssätt...28 Bearbetning och analys...29 Metoddiskussion...30 Referenser... 31 Bilagor..32 3

Bakgrund Mellan åren 2008 och 2010 fick Statens Folkhälsoinstitut extra medel av regeringen till det tobaksförebyggande arbetet. Göteborgs stad var en av de projektägare som fick del av medlen till sammanlagt fyra projekt. Ett projekt var att planera och ansvara för konferensen Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest. Konferensen ägde rum i Göteborg den 7 8 september 2010. Det andra projektet handlade om att utveckla tillsynen på skolgårdar så att de är rökfria, vilket också är lagstadgat. Det tredje projektet handlade om kunskapsförsörjning och samordning av det tobaksförebyggande arbetet i Göteborg. Hädanefter kallas det för kunskapsförsörjningsprojektet. Det fjärde projektet var Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt. Det projektet kallas för TTI-projektet. Alla fyra projekten har separata projektrapporter. Den här utvärderingsrapporten handlar om TTIprojektet. TTI-projektet Syftet med projektet var: Att utgående från de i det tidigare projektet vunna erfarenheterna fortsätta och utveckla det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg och därigenom långsiktigt minska tobaksrökningen bland grupper med hög förekomst av dagligrökare (Projektansökan). Det tidigare projektet, som var under åren 2003 2005, har utvärderats av två forskare på Göteborgs universitet (Persson & Thylefors 2005). Med erfarenheterna från det första projektet ville Göteborgs stad arbeta vidare och målgrupperna för det här projektet var: - Styrelser och medlemmar i de 47 invandrarföreningar, som ingick i det ursprungliga projektet Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper, det vill säga från det arabiska språk- och kulturområdet respektive det serbiska, bosniska och kroatiska språk- och kulturområdet. - Styrelser och medlemmar i föreningar med hög andel unga medlemmar med invandrarbakgrund. - Styrelser och medlemmar i nybildade invandrarföreningar i Göteborg. - Invandrargrupper som kan nås via hälsotek (Projektansökan). 4

Fem mål sattes upp för det nya projektet, att: 1. Återuppta kontakterna med och fördjupa det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg. 2. Vinna gehör hos styrelser bland nytillkomna invandrarföreningar för behovet av tobaksförebyggande arbete bland invandrarungdomar. 3. Etablera kontakt med, vinna grupper och bygga partnerskap bland invandrare som på egen hand kan bidra till det tobaksförebyggande arbetet bland invandrargrupper. 4. Öka kunskapen om tobakens skadeverkningar bland invandrargrupper i Göteborg. 5. Långsiktigt minska tobaksrökningen bland invandrargrupper med hög förekomst av dagligrökare (Kommunikationsplan 2010-03-17). Utöver att nå invandrarföreningar ingick i målen att stödja dem som möter invandrare. Till dessa hörde hälsoteken och sfi-lärare 1. I projektet ingår också att ge stöd åt hälsotek i deras breda möten med en rad invandrargrupper och med människor med olika kulturell bakgrund. Hälsoteken erbjuder målgruppsanpassat stöd och informationsinsatser vad gäller levnadsvanor och riskfaktorer inom en rad områden. Fortsättningsprojektet genomförs i samverkan med projektet som avser att öka kunskapen om tobak bland sfi-lärare samt vidareutveckla bildinformationsmaterial för sfiskolan. I det projektet ingår också att erbjuda ökad tobakskunskap bland tolkar och bland modersmålslärare (Projektansökan). Projektet skulle också arbeta med informationsunderlag: I arbetsinsatserna ingår också kontinuerlig inventering av informationsmaterial, bedömning av behovet av revidering och nyproduktion samt ökad tillgängligheten av informationsmaterial på olika språk (Projektansökan). Projektledare för det här projektet, och de andra tre projekten, har varit en person som redan var anställd i Göteborgs stad. Ytterligare en anställd i Göteborgs stad har arbetat halvtid med alla fyra projekten och under år 2010 arbetade ytterligare en person halvtid med alla fyra projekten. Det innebär att som mest har dessa tre personer arbetat i genomsnitt cirka 50 % med just det här projektet, om man fördelar arbetstiden jämnt för de fyra projekten. Utöver dessa tre personer har två resurspersoner arbetat på timbasis med kontakten med invandrarföreningarna under hösten 2009 och under hela 2010. Dessa olika tjänster har finansierats av projektet. Därutöver har tobaksförebyggande arbete ingått i ordinarie tjänster för Göteborgs stad. Detta innebär att fortsättningsprojektet hade 1 Förkortningen sfi står för Svenska För Invandrare. 5

avsevärt mindre personella resurser än projektet år 2003 2005. Då arbetade sex personer med projektet i motsvarande två heltidstjänster. Projektet har inte haft någon formell styrgrupp. De tre personer som arbetat i projektet, förutom resurspersonerna, har fungerat som ledningsgrupp för projektet. Det nätverk som finns för tobaksförebyggande insatser i Göteborg och nätverksmötena har fungerat som en referensgrupp för projektet. Utgångspunkten för det här projektet har varit att när det gäller rökning är den ojämnt fördelad på befolkningen. Bland redan utsatta grupper i samhället, exempelvis invandrare, finns en överrepresentation av rökare. För att förbättra hälsan generellt behövs därför tobaksförebyggande insatser vända sig till de grupper som röker mest. I kunskapsförsörjningsprojektet har en demografisk analys gjorts av befolkningen i Göteborgs stad. Den visar bland annat att i den vuxna befolkningen (16 år och äldre) röker totalt 14 % dagligen. Bland männen röker 12 % och bland kvinnorna röker 16 % dagligen. I de invandrargrupper som är störst i Göteborg är andelen rökare betydligt större än i befolkningen i övrigt. Här följer en tabell från den demografiska analysen som visar tobaksanvändningen inom olika befolkningsgrupper i Göteborg. Tobaksanvändning är begränsad till tobaksrökning gällande såväl daglig som tillfällighetsrökning. Utdrag: Tabell 41. Prevalens av tobaksanvändning (år 2005) bland vuxna (>= 15 år) för olika kön i de tio största hemländerna med utrikes födda i Göteborg 2008-12-31. Rangordning av länderna efter högst andel utrikes födda i Göteborg. Land Män Kvinnor Totalt Iran 30 % 6 % 18 % Irak 26 % 3 % 14 % Finland 32 % 24 % 28 % F.d. Jugoslavien Bosnien-Hercegovina Polen 44 % 27 % 36 % Turkiet 52 % 19 % 26 % Somalia Norge 34 % 30 % 32 % Tyskland 37 % 26 % 32 % Uppgifter för tobaksanvändning saknas för f.d. Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina och Somalia. Källa: World Health Organisation (WHO), WHOSIS. Tabellutdraget visar tydligt att tobaksrökningen är betydligt större i en del befolkningsgrupper och understryker projektets utgångspunkt - att rikta sig till dem som röker mest. 6

Utvärderingen I oktober 2010 fick A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling uppdraget att utvärdera båda projekten TTI-projektet och Kunskapsförsörjningsprojektet. Utredare är teologie doktor Anita Boij. Båda utvärderingarna har haft samma övergripande utvärderingsplan. Syftet var att med en kombinerad process- och målutvärdering få kunskap om vad som främjade respektive hindrade projekten i deras utveckling, vad olika målgrupper ansåg om projekten samt hur projekten hade uppnått de uppsatta målen. Det bör dock påpekas att eftersom utvärderingen påbörjades under de sista månaderna i projekten och att det då från utredarens sida fanns begränsat med tid för utvärderingen, är utvärderingen mer avgränsad och kortfattad än vad som hade varit önskvärt för ett projekt i den här omfattningen. För att utifrån utvärderingssyftet få kunskap om TTI-projektet har utvärderingen bestått av fem moment: 1. En enkät har delats ut till 14 föreningsordförandena under hösten 2010 med frågor om vilka behov de hade av tobaksförebyggande arbete i sin förening, vilka attityder de själva hade till tobak, hur projektet motsvarat deras behov, vilka aktiviteter deras förening eventuellt deltagit i, vad de ansåg om dessa och vilka behov de hade av ytterligare kunskap och samordning. Enkäten i sin helhet finns i bilaga 1. 2. 3 telefonintervjuer har genomförts med föreningsordförande för att fördjupa de frågor som ställts i enkäten. Intervjufrågorna finns i bilaga 2. 3. 1 telefonintervju har gjorts med projektledaren för att få veta vad som gjorts i projektet, vilka metoder som använts, vilka lärdomar som kunde dras, vilka ytterligare behov denne kunde se med mera. 4. 2 telefonintervjuer har hållits med de två resurspersoner som finns i projektet för att få deras synpunkter på projektet, vilka metoder som använts, vilka lärdomar de kunde dra, vilka ytterligare behov de kunde se med mera. Intervjufrågorna finns i bilaga 3. 5. Utvärderingsförslag har getts till Ramadan-bladet och en enkät fanns med i Ramadan-bladet år 2010. De 82 enkätsvar som inkom har analyserats, se bilaga 4. I båda utvärderingarna används de uppföljningar som gjorts i projekten och de anställda i projekten har lämnat faktauppgifter om vilka aktiviteter som gjorts i projekten. Utredaren har också tagit del av den projektrapport som inlämnats till Statens folkhälsoinstitut. 7

I nästa kapitel beskrivs hur projektet arbetat med de olika invandrarföreningarna. I det redovisas resultaten från både enkäten till ordförande eller motsvarande och från olika intervjuer. Därefter följer ett kapitel om hur projektets arbetat med att öka kunskapen om tobakens skadeverkningar. I det kapitlet finns resultaten från enkäten om Ramadan-bladet och en del resultat från intervjuerna. Dessutom beskrivs projektets övriga arbete med att öka kunskapen genom det bildbaserade undervisningsmaterialet kring tobak för sfi-lärare, samverkan med hälsotek, information till tolkar, och insamlandet av material från andra länder. Det följs av ett kapitel med sammanfattning och reflektioner samt rekommendation inför framtida tobaksförebyggande arbete. För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om utvärderingens metod och genomförande. 8

Arbetet med invandrarföreningar Projektets tyngdpunkt har legat på de tre målen som handlade om arbetet med invandrarföreningar: 1. Återuppta kontakterna med och fördjupa det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg. 2. Vinna gehör hos styrelser bland nytillkomna invandrarföreningar för behovet av tobaksförebyggande arbete bland invandrarungdomar. 3. Etablera kontakt med, vinna grupper och bygga partnerskap bland invandrare som på egen hand kan bidra till det tobaksförebyggande arbetet bland invandrargrupper (Kommunikationsplan 2010-03-17). Kontakten återupptogs med de 47 föreningar som deltog i projektet år 2003 2005 och nya kontakter togs med ytterligare ett 10-tal föreningar. Arbetssättet Från det tidigare projektet hade projektledningen kontaktuppgifter på de föreningar som deltog i projektet. Så här gick de tillväga för att hitta nya föreningar: Intervjuare: Kom det till några nya föreningar? Informant: Det tillkom också ett antal nya. Både i de skriftliga och muntliga kontaktvägarna utgick vi från de listor som staden har på de invandrarföreningar som tar emot kommunala pengar och där växte fram ett tiotal som vi inte hade haft kontakt med tidigare. Förra gången hade vi begränsat till de arabiska respektive det serbo-kroatiskaoch bosniska språk- och kulturområdet. Nu skulle vi vara och blev också mycket vidare i våra kontakter (Projektledningen). Både skriftlig och muntlig kontakt togs med tidigare och nya föreningar för att informera om det nya fortsättningsprojektet. Projektledningens erfarenhet var att muntlig kontakt fungerade allra bäst. Varken brev eller e-post fungerade speciellt väl kommunikationsmässigt. Överlag tog det mycket tid och resurser att knyta kontakter med föreningarna, vilket projektledningen också var medveten om. Så här sade en av resurspersonerna: 9

Jag gjorde så med alla föreningar att först så tog jag kontakt per telefon, presenterade mig lite grann, berättade om projektet och frågade om de var intresserade av projektet över huvudtaget eller inte, vissa föreningar var inte intresserade. Sedan försökte jag bjuda in mig och prata mer personligt och försöka göra en föreläsning om tobak och tobakens skadeverkningar. På det viset hålla kontakten, det måste ju vara kontinuerlig kontakt för att nå fram, annars glömmer man bort (Resursperson 2). De föreningar som var intresserade fick sedan besök av resurspersonerna. De har informerat om projektet och också kommit med tobaksinformation. Även projektledningen har varit ute och träffat föreningarna. I huvudsak har kontakten varit med styrelserna. Föreningarna har också inbjudits till möten på miljöförvaltningen där flera diskussioner hållits om projektets inriktning och genomförande, till föreläsningar och konferensen Tobak eller Hälsa. Samtalen med representanter från olika föreningar och projektledningen resulterade i ett förslag om att föreningarna skulle kunna göra egna miniprojekt med ekonomiskt stöd från projektet. Förslaget förverkligades och ett erbjudande gick ut till alla föreningar som ingick i projektet. Med erbjudandet följde också en lista på olika förslag till verksamheter som skulle kunna bli ett miniprojekt. Fem föreningar ansökte om medel och fyra föreningar erhöll stöd. Miniprojekten handlade exempelvis om att ta fram en tobakspolicy för föreningen och kartlägga föreningens förhållningssätt och regler, att ta upp tobak i de egna radiosändningarna och till utbildning och information till medlemmar om tobak. Föreningarna fick mellan 3 000 och 5 000 kronor till sina miniprojekt. Hur tyckte projektledningen att arbetet med de första tre målen hade fungerat? Så här tyckte projektledningen att det hade fungerat att arbeta med det första målet: Intervjuare: Hur tycker du att det här första målet har fungerat? Informant: Återuppta har vi lyckats bra med. Fördjupa har varit svårare, kan man säga. Ett skäl var att vi inte fick så mycket pengar som vi hade tänkt oss. Vi fick ju fortsatt bra med pengar för invandrardelen, men det stora projektet [Kunskapsförsörjningsprojektet] 2 fick en halvering och det smittade av sig också på invandrarprojektet. Det gick inte att fortsätta driva det med samma omfång som tidigare, eftersom den totala budgetramen krympte (Projektledning). Ett problem med hela projektet var, enligt projektledningen, de otillräckliga ekonomiska resurserna. När det gällde det andra målet att nå nya föreningar där det också fanns ungdomar, blev den ekonomiska bristen i projektet tydlig. Enligt projektledningen hade de behövt mer resurser för att kunna arbeta med det målet. Istället fick det målet stå tillbaka och mindre arbete har genomförts för att nå målet än vad som var planerat. Överlag upplevde projektledning, resurspersoner och de intervjua- 2 Text inom klammer [ ] är ett förtydligande av författaren för att öka läsbarheten i citaten. 10

de ordförandena att det fanns en resursbrist i projektet som påverkade dess möjligheter att nå målen. Det tredje målet handlade om att föreningarna skulle kunna fortsätta arbeta tobaksförebyggande på egen hand. För att detta skulle uppnås har många möten och kontakter skett med föreningarna. Målet har ju varit att nå invandrarföreningar och deras ledning och att de i sin tur kan ta över del av detta. I den tanken ligger också att ansvaret ska finnas kvar hos dem även efter inte vi [de som arbetat i projektet] finns tillgängliga. Vi har använt metoden att bjuda in invandrarföreningarnas styrelser, upprepade gånger, till diskussioner, samtal och seminarier på miljöförvaltningen. Det har varit väldigt givande, både lärorika och väl mottagna, möten. Vi har haft upp till tio, tolv personer i de här grupperna som vi mött upprepade gånger. Målet har varit att bygga partnerskap, de skall ha förtroende för myndigheten och för oss som arbetat i projektet (Projektledning). Föreningarna I utvärderingen ingick att dela ut en enkät till de föreningar som deltagit i projektet. Erfarenheterna från förra projektet visade att det inte var möjligt med postenkäter. Utifrån projektledningens erfarenheter av arbetet med målgruppen beslutades istället att en av resurspersonerna skulle samla några ordförande eller motsvarande i taget för ifyllande av enkäten. Så har också skett, men på grund av tidsbrist var det endast möjligt att samla in 14 enkäter. Det hade varit önskvärt att alla föreningar fått möjlighet att besvara enkäten, men så har inte skett. Totalt var det 13 män och 1 kvinna som besvarat enkäten. Tabell 1 visar vilken funktion de hade i sina föreningar. Tabell 1. Vilken funktion de svarande hade i föreningen. Antal. n=14 Ordförande 2 Ledamot 7 Annan funktion 5 Totalt 14 De flesta som svarande på enkäten hade alltså någon annan funktion i föreningen än ordförande. Ett skäl till att någon annan än ordförande besvarat enkäten kan vara, enligt projektledningen, att ordförande inte tyckte sig har tillräckliga språkkunskaper och därför överlåtit uppgiften till någon annan. Föreningarna hade olika storlek. Den minsta hade 90 medlemmar under år 2010 och den största hade 830 medlemmar. I genomsnitt hade föreningarna cirka 200 medlemmar. 11

Föreningarna om tobak I enkäten ställdes några frågor om tobak. De svarande fick uppskatta hur många medlemmar som rökte, se tabell 2. Tabell 2. Hur många medlemmar som rökte. Antal föreningar. n=14 0-25 % av medlemmarna rökte 5 26-50 % av medlemmarna rökte 8 Mer än 50 % av medlemmarna rökte 1 Totalt 14 I drygt hälften av föreningarna rökte mellan en fjärdedel till hälften av medlemmarna. Även om de svarande enbart gjorde en uppskattning av andelen rökare i föreningen, är detta en högre andel än befolkningen i stort i Göteborg där den demografiska analysen visade att 14 % av befolkningen rökte dagligen. De svarande fick också frågan om hur stort intresset var för att arbeta tobaksförebyggande. I 5 föreningar ansåg de svarande att intresset för att arbeta tobaksförebyggande var ganska eller mycket stort. I de övriga 9 föreningarna var intresset ganska eller mycket litet. Det var dock 10 svarande som ansåg att det var ganska eller mycket viktigt att arbeta tobaksförebyggande och 4 svarande ansåg att det var ganska eller mycket oviktigt. Intervjuerna med de tre ordförandena visar också att det inom de föreningar som ingått i projektet fanns många rökare. En ordförande berättade: Intervjuare: Tycker du att era kunskaper om att det är farligt att röka har ökat? Informant 1: Ja det är faktiskt många som har slutat röka. Jag slutade först. Det är ju jättefarligt. Man blir rädd av allt man hörde. Intervjuare: Är det många som röker i er förening? Informant: Ja, det är många. Intervjuare: Hur många har slutat? Informant: Jag kan inte riktigt säga hur många, men det är många som har slutat röka och många som fortfarande röker (Ordförande 1). I alla tre föreningarna var det flera som i och med projektet slutat röka eller försökt att sluta röka. Dessa tre föreningar hade också rökfria lokaler, vilket i utvärderingen 2005 var en omtvistad fråga (Persson & Thylefors 2005). I de tre intervjuer som hållits i den här utvärderingen har rökfria lokaler varit en självklarhet. En bidragande faktor till denna förändring kan vara att den nya tobakslagen som trädde i kraft år 2005 om rökfria restauranger stärkt den rökfria inriktningen. Även deltagandet i förra projektet kan ha deltagit till attitydförändringen. 12

Föreningarna om projektet Hur hade föreningarna fått information om projektet? De svarande fick 6 olika svarsalternativ att välja mellan och de kunde ange fler än ett alternativ. Därmed blir antalet svar högre än antalet föreningar som besvarat enkäten, se tabell 3. Tabell 3. Hur föreningarna fått information om projektet. Antal svar. n=1 14 3 Muntligt av resurspersonerna 14 Skriftligt 4 Genom andra föreningar 1 På miljöförvaltningens webbsida 0 På bloggen 0 På annat sätt 0 Totalt antal svar 19 Alla föreningar hade fått information muntligt genom resurspersonerna. Därutöver hade några också fått skriftlig information. Alla svarande tyckte också att den information som de fått var bra. I 12 föreningar hade information om tobak getts till medlemmarna. Även den informationen var främst muntlig genom resurspersonerna, se tabell 4. Tabell 4. Hur medlemmarna fått information om tobak. Antal svar. n=3 14 Muntligt av resurspersonerna 14 Erbjudits föreläsningar 3 Broschyrer/Skriftlig information 0 På annat sätt 0 Totalt antal svar 17 Ett av de projekt som pågått i Göteborgs stad handlade också om att ansvara för en konferens med temat Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2010 bland de grupper som röker mest. Det var 3 av 14 föreningar som hade fått en inbjudan till konferensen, enligt vad de själva kom ihåg. De aktiviteter eller material som i huvudsak erbjudits föreningarna har varit föreläsningar, information om rökavvänjning, kontakt med resurspersoner, diskussionsmöten om samverkan, informationsbroschyrer och Ramadan-bladet. I diagram 1 visas vad de svarande tyckte om aktiviteterna och materialet. Alla svarade dock inte på alla frågor, se diagram 1. 3 n varierar beroende på svarsalternativ. 13

Kontakten med resurspersonerna 14 Ramadan-bladet 13 Föreläsningen 10 Diskussionsmöten Information om rökavvänjning 5 5 1 Informationsbroschyrerna 6 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Antal Bra Dåligt Diagram 1. Vad de svarande tyckte om de olika aktiviteterna och materialen. Antal. n=5 14 Alla svarande tyckte att kontakten med resurspersonerna var bra. Alla som svarat på frågorna om Ramadan-bladet, föreläsningarna och diskussionsmötena tyckte också att de var bra. En svarande tyckte att informationen om rökavvänjning var dålig och alla som svarat på frågan om informationsbroschyrerna tyckte att de var dåliga. I utvärderingen år 2005 framkom att föreningarna allra mest uppskattade föreläsning som informationsform. En av de intervjuade ordförandena i den här utvärderingen upplevde dock en viss trötthet bland medlemmarna på föreläsningar. Informant: Folk blir ibland trötta på att det är föreläsningar i föreningen. Om man till exempel hade mer pengar kunde man till exempel göra en utflykt. Som det är nu har folk tröttnat på att komma varje lördag och lyssna på föreläsningar. Intervjuare: Man behöver lite variation? Informant: Ja, man behöver komma ut, ta ett djupt andetag och vara i friska luften. Förstår du? Intervjuare: Ja, man behöver lägga upp verksamheten på olika sätt. Informant: Ja, inte bara i föreningen. Kanske kan man göra annorlunda aktiviteter. Kanske pjäs som handlar om cigaretter, visa filmer. Man kan bjuda föreningens medlemmar på fest och sedan kan berätta om tobak (Ordförande 3). Det är möjligt att det har hänt en del kring informationsmetoder inom föreningarna sedan förra projektet och att det vore värdefullt att erbjuda fler former av information. Inom TTI-projektet kunde föreningarna söka medel till egna miniprojekt. Det var 5 föreningar som svarat att de ansökt om miniprojekt, 2 hade inte ansökt och 5 svarande visste inte hur deras förening hade gjort. En ordförande tyckte att den summa pengar som föreningen kunde söka var alltför liten i förhållande 14

till den arbetsinsats som krävdes för att göra en ansökan och i förhållande till föreningens budget. Alla svarande tyckte att projektet hade fungerat bra. I diagram 2 visas om de tyckte att projektet hade varit ett stöd i föreningsarbetet. 5 4 4 5 Antal 3 2 1 0 2 2 Mycket Ganska mycket Ganska litet Mycket litet Diagram 2. Om projektet varit ett stöd i föreningsarbetet. Antal. n=13 Det var 9 av 13 föreningar som svarat på frågan som tyckte att projektet ganska mycket eller mycket varit ett stöd i föreningsarbetet och det var 4 föreningar som tyckte att det ganska litet eller litet varit ett stöd. Alla tre ordförande som intervjuades var mycket nöjda med projektet. De tyckte att det påverkat medlemmarnas syn på tobak och gjort dem mer medvetna om tobakens skadeverkningar. Intervjuare: Vad tycker du om projektet som helhet? Informant: Det har varit ett nyttigt projekt, tycker jag, jättebra. Det är väldigt mycket stöd till föreningar, men man skulle också kunna ge mer information i skolor och föreningar. Men jag tycker att man har väldigt lite pengar i projektet för miniprojekt. Intervjuare: Var det något som var extra bra med projektet? Informant: Den där föreläsningen. Även om folket tittar på TV och ser många program om detta, så blir det ansikte mot ansikte. Det var en bra läkare som presenterade det och hade mycket information om detta. Det påverkar faktiskt folk (Ordförande 3). Ordförandena kunde se flera resultat av projektet såsom att medlemmar slutat röka, att de tog mer hänsyn till att inte röka i trappuppgången vid föreningslokalen. Efter projektet Till målen hörde också att bygga partnerskap bland invandrare som på egen hand kan bidra till det tobaksförebyggande arbetet bland invandrargrupper. Trodde de svarande att deras förening skulle fortsätta arbeta tobaksförebyggande när projektet var slut? Det var 3 föreningar som trodde att de absolut skulle 15

arbeta tobaksförebyggande, 5 föreningar svarade Ja, kanske och 5 föreningar visste inte. De svarande fick ta ställning till fem olika sätt som de trodde att de skulle kunna fortsätta arbeta tobaksförebyggande på, se tabell 5. De svarande kunde fylla i flera svarsalternativ, därför är summan svar större än antalet svarande. Det var 5 personer som inte svarat på frågan. De övriga hade fyllt i 1 3 svar var. Tabell 5. Hur föreningen kommer att fortsätt att arbeta tobaksförebyggande när projektet är slut. Antal svar. n=2 8 Ge muntlig information 8 Erbjuda föreläsningar 6 Ansöka om projektmedel 6 Dela ut broschyrer/skriftlig information 2 På annat sätt 0 Totalt antal svar 22 Det fanns inget svarsalternativ som alla eller nästan alla föreningar hade fyllt i. Det vanligaste svarsalternativet var att de svarande trodde att föreningen skulle fortsätta ge muntlig information (8 svar). Därefter kom att erbjuda föreläsningar och ansöka om projektmedel (6 svar). De svarande fick också ta ställning till vad de skulle vilja ha för ytterligare stöd för att kunna fortsätta arbeta tobaksförebyggande i sin förening. Det var 4 föreningar som inte fyllt i något svar och de övriga har fyllt i 1 4 svarsalternativ var. Tabell 6. Hur föreningen kommer att fortsätt att arbeta tobaksförebyggande när projektet är slut. Antal svar. n=1 8 Skriftligt material 8 Föreläsningar för medlemmar 6 Resursperson som håller kontakt med föreningarna 4 Förslag på hur man kan arbeta tobaksförebyggande i föreningen 2 Samlad information på en webbsida 1 På annat sätt 0 Totalt antal svar 21 De svarande ville främst ha stöd med ett skriftligt material för att kunna fortsätta arbeta tobaksförebyggande i föreningen (8 svar). Därefter önskade de föreläsningar för medlemmarna (6 svar). En föreningsordförande skulle i framtiden vilja att lokala föreningar skulle kunna driva egna tobaksförebyggande projekt: 16

Det jag önskar egentligen är att man kunde driva liknande projekt i en större omfattning eller på samma nivå i själva föreningen. Nu gjorde vi ett [mini]projekt själva som en del av projektet. Jag önskar att det fanns resurser där vi kunde göra ett projekt. Vi gjorde en aktivitet i miniprojektet med det bidrag vi fick från projektet. Hade det funnits ekonomiska resurser hade vi kunnat göra ett projekt som sträckte sig i ett år, kanske anställt en deltid, en sakkunnig som kunde ägna sin tid till det projektet, men så blev det inte. Men lite är bättre än ingenting (Ordförande 2). Det är svårt att från enbart tre intervjuer dra några större slutsatser, men det är möjligt att åtminstone en del föreningar skulle vilja vara mer delaktiga i de projekt som de deltar i. 17

Ökad kunskap Det fjärde målet i projektet handlade om att: 4. Öka kunskapen om tobakens skadeverkningar bland invandrargrupper i Göteborg (Kommunikationsplan 2010-03-17). Det har främst skett i samarbetet med invandrarföreningarna och det beskrevs i det förra kapitlet. Ett annat sätt att öka medvetandegraden och kunskapen om tobakens skadeverkningar har varit att projektet i samband med Ramadan har delat ut ett informationsblad med kalender över Ramadan, ett citat ur Koranen, telefonnummer till Sluta-Röka-linjen med mera. Bladet har tryckts upp i cirka 6 000 exemplar och har lagts ut i moskéer, affärer, föreningslokaler med flera. Denna form för informationsspridning togs fram redan i det förra projektet och visade sig då vara en effektiv form för informationsspridning. I det här fortsättningsprojektet har man alltså fortsatt med att dela ut Ramadan-bladet år 2009 och 2010. I projektet har man också vänt sig till dem som möter invandrare i olika sammanhang för att öka deras kunskap kring tobak. Det har handlat om sfi-lärare, personal på hälsotek, tolkar och samhällsinformatörer. I projektet har man också gjort en kartläggning av vilka tobaksförebyggande insatser som hade genomfört i respektive hemländer. Ramadan-bladet År 2010 utformades Ramadan-bladet på ett sådant sätt att det också innehöll en enkel enkät med några frågor om vad de som läst Ramadan-bladet tyckte om det och deras inställning till tobak. De som skickade in sitt svar deltog i en pristävling genom att ange sitt telefonnummer på enkäten. Ett sådant förfarande var det som var möjligt i den här utvärderingen. Andra sätt kunde ha varit bättre, att till exempel göra intervjuer på de platser bladet delades ut. Man kan anta att det var de mest engagerade i frågan, som tyckte att bladet var bra eller de som tyckte det var roligt att delta i en tävling som framför allt skickade in sina svar. Totalt skickades 82 enkätsvar in. Även om dessa inte kan sägas vara representativa för alla som fått och läst Ramadan-bladet, ger det i alla fall en fingervisning om de som svarat. Det var i huvudsak män i åldrarna 26 45 år som svarat på enkäten. Av de svarande var det 56 män och 25 kvinnor. I tabell 7 visas antalet kvinnor och män i olika åldrar som svarat på enkäten. 18

Tabell 7. De svarandes kön och ålder. Antal. n=82 Man Kvinna 25 år eller yngre 6 11 26-45 år 27 12 46-65 år 22 3 66 år eller äldre 1 - De svarande fick också frågan om de rökte eller inte och om de ville sluta röka. Det var 17 män och 4 kvinnor som rökte. Merparten av de svarande var alltså rökfria. Nästan ingen av rökarna (1 av 21) var under 25 år. Det var 17 rökare som ville sluta det närmaste året. Det är intressant att så många ville sluta röka inom det närmaste året, vilket tyder på att det är angeläget att rikta information och stöd till invandrargrupper så att det finns möjlighet att också sluta röka. Vad tyckte då de som svarat om Ramadan-bladet? Oavsett kön, ålder och om de var rökare eller inte, tyckte de allra flesta att Ramadan-bladet var bra, att det var viktigt att få ett sådant blad och att bladet hade fått dem att mer tänka på hur farligt det var att röka, se diagram 3. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 98 99 Bladet bra Bladet viktigt Bladet tänkvärt 87 Diagram 3. De svarandes åsikter om bladet. Procent. n=82. Svaren på de här frågorna var mycket positiva. Nästan alla tyckte att bladet var bra, viktigt och tänkvärt. I intervjuerna med de tre föreningsordförandena ställdes också frågan om Ramadan-bladet. Två ordförande hade kommit i kontakt med Ramadan-bladet och båda tyckte att det var en mycket bra form för information som borde fortsätta. Så här sade en ordförande: 19

Intervjuare: I det här projektet tryckte man upp ett Ramadan-blad. Har du sett det? Informant: Ja, jag har fått det. Det var väldigt bra. Jag har läst det. Vi fick en bunt. Det tog slut med en gång. Det var faktiskt väldigt populärt. Det var en bra idé. Intervjuare: Tycker du att man ska fortsätta nästa år? Informant: Ja, absolut. Det kom helt i rätt tid, två veckor innan Ramadan (Ordförande 2). Bildbaserat undervisningsmaterial kring tobak för sfi-lärare En grupp som möter invandrare är sfi-lärare. I ett tidigare projekt tog miljöförvaltningen fram ett bildbaserat undervisningsmaterial Tobak eller Hälsa tillsammans med en kort lärarhandledning. Under det här TTI-projektet har undervisningsmaterialet uppdaterats och ett vykort har tagits fram för att sprida kännedom om utbildningsmaterialet i samband med att hela materialet blev webbaserat (se www.goteborg.se/miljokunskapibild). Materialet har också presenterats på miljöförvaltningen för inbjudna sfi-lärare i oktober 2009 och på två konferenser. Hälsotek, tolkar och samhällsinformatörer En annan grupp som möter bland annat invandrare är personalen på hälsoteken. Projektet har samverkat med personalen på tre hälsotek. Exempelvis har Hälsoteket i Väster under år 2009 som år 2010 erbjudit riktad information om tobaksbrukets skadeverkningar samt möjlighet för den som vill sluta röka och snusa att få både enskild rådgivning och coachning i grupp genom särskilda kurser. Dessutom har hälsoteket arbetat aktivt för att nå invandrargrupper i den västra delen av Göteborg med information om skadeverkningarna av tobaksbruk, snusning och vattenpipsrökning. Personalen på hälsoteken har också hållit i rökavvänjningskurser och särskilt inbjudit medlemmar i invandrarföreningar. De har även delat ut Ramadan-blad. Ytterligare en grupp som möter invandrare är tolkar. Det var dock svårt för projektet att få möjlighet att komma med tobaksinformation på de företag som förmedlade tolktjänster. Projektledningen löste det hela med att de beställde tolktid och under den tiden kom de med sin information. Totalt nio tolkar fick informationen. Dessa tolkar representerade tre olika språkgrupper. I Göteborgs stad finns en enhet för samhällsinformation. Inom enheten arbetar 35 samhällsinformatörer som talar arabiska, somaliska, tigrinja, persiska, sorani, badini, turkiska, romani, albanska, dari, spanska och serbokroatiska. Projektledningen deltog i en informationsträff i mars 2010 och föreläste om tobaksla- 20

gen, rökfria miljöer, tobakens hälso- och miljöstörande inverkan och om miljöförvaltningens tobaksförebyggande projekt. Material från andra länder Från projektledningens sida fanns också önskemål om att få ökad kunskap om projektets målgrupper genom att göra en kartläggning av vilka tobaksförebyggande insatser som hade genomförts i respektive hemländer. Projektledningen fick hjälp av en kommunikationsbyrå med att via brev ta kontakt med folkhälsoansvariga i de hemländer som stora invandrargrupper i Göteborg kommer från. Prioriterade länder för studien var de länder med största invandrargrupperna i Göteborg. Dessutom togs kontakt med länder som exempelvis Storbritannien, Tyskland och Canada som har erfarenhet av tobaksförebyggande kampanjer riktade mot invandrargrupper. Det visade sig, enligt projektledningen, vara förvånansvärt svårt att komma i kontakt med en del personer på den upprättade listan och projektets bristande resurser ledde till att alla personer i slutändan inte blev kontaktade. Sammanlagt fick projektet kontakt med 7 8 personer och en fördjupad kontakt med 4 5 personer. Från dessa 4 5 fick de muntlig eller skriftlig information. Utöver den verksamhet som har beskrivits i den här rapporten har projektledningen genomfört en rad olika aktiviteter och samverkat med olika aktörer. Trots de relativt små personella resurserna har projektledningen under projekttiden deltagit i minst 200 olika möten och samlingar för de fyra projekten. Uppgiften kommer från deras eget kalendarium, men är nog lågt räknad eftersom det är lätt att glömma att fylla i alla möten. I dessa möten har också ingått interna planeringsmöten. 21

Sammanfattning, reflektioner och rekommendationer Det är nu dags att sammanfatta och reflektera kring de resultat som framkommit i utvärderingen. Syftet var att med en kombinerad process- och målutvärdering få kunskap om vad som främjade respektive hindrade projektet i dess utveckling, vad olika målgrupper ansåg om projektet samt hur projektet hade uppnått de uppsatta målen. Rapporten skulle även innehålla några rekommendationer utifrån resultaten inför fortsatt tobakspreventivt arbete. Det bör dock påpekas att eftersom utvärderingen påbörjades under de sista månaderna i projekten och att det då från utredarens sida fanns begränsat med tid för utvärderingen, är utvärderingen mer avgränsad och kortfattad än vad som hade varit önskvärt för ett projekt i den här omfattningen. Sammanfattning Utvärderingen har bestått av fem moment. Det första momentet var att en enkät har delats ut till 14 föreningsordförandena under hösten 2010. Det andra momentet var att göra tre telefonintervjuer med föreningsordförande. Det tredje momentet var att göra en telefonintervju med projektledaren. Det fjärde momentet var att göra telefonintervjuer med de två resurspersoner som arbetat i projektet. Det femte och sista momentet var att göra ett förslag på frågor kring Ramadan-bladet. Totalt inkom 82 enkäter in. Dessutom har faktauppgifter från projektet tagits med i utvärderingen. Projektets tyngdpunkt har legat på de tre målen som handlade om arbetet med invandrarföreningar. Både skriftlig och muntlig kontakt togs med tidigare och nya föreningar för att informera om det nya fortsättningsprojektet. Totalt har det varit 40 föreningar som deltagit projektet. I huvudsak har kontakten varit med styrelserna. Föreningarna har också inbjudits till möten på miljöförvaltningen, föreläsningar och konferensen Tobak eller Hälsa. Efter förslag från föreningarna kunde de göra egna miniprojekt med ekonomiskt stöd från projektet. Fem föreningar ansökte om medel och fyra föreningar erhöll stöd. Resultaten från enkäten till de föreningar som deltagit i projektet visar att föreringarna hade ett måttligt intresse av att arbeta tobaksförebyggande. I 5 föreningar ansåg de svarande att intresset för att arbeta tobaksförebyggande var ganska eller mycket stort. I de övriga 9 föreningarna var intresset ganska eller mycket litet. Det var dock 10 svarande som ansåg att det var ganska eller mycket viktigt att arbeta tobaksförebyggande och 4 svarande ansåg att det var ganska eller mycket oviktigt. 22

Alla föreningar hade fått information muntligt genom resurspersonerna. Därutöver hade några också fått skriftlig information. Alla svarande tyckte också att den information som de fått var bra. I 12 föreningar hade information om tobak getts till medlemmarna. Även den informationen var främst muntlig genom resurspersonerna. De aktiviteter eller material som i huvudsak erbjudits föreningarna har varit föreläsningar, information om rökavvänjning, kontakt med resurspersoner, diskussionsmöten om samverkan, informationsbroschyrer och Ramadanbladet. Alla svarande tyckte att kontakten med resurspersonerna var bra. Alla som svarat på frågorna om Ramadan-bladet, föreläsningarna och diskussionsmötena tyckte också att de var bra. En svarande tyckte att informationen om rökavvänjning var dålig och alla som svarat på frågan om informationsbroschyrerna tyckte att de var dåliga. Alla svarande tyckte att projektet hade fungerat bra. Det var 9 av 13 föreningar som svarat på frågan som tyckte att projektet ganska mycket eller mycket varit ett stöd i föreningsarbetet och det var 4 föreningar som tyckte att det ganska litet eller litet varit ett stöd. Alla tre ordförande som intervjuades var mycket nöjda med projektet. De tyckte att det påverkat medlemmarnas syn på tobak och gjort dem mer medvetna om tobakens skadeverkningar. Det var 3 föreningar som trodde att de absolut skulle fortsätta arbeta tobaksförebyggande, 5 föreningar svarade Ja, kanske och 5 föreningar visste inte. De svarande ville främst ha stöd med ett skriftligt material för att kunna fortsätta arbeta tobaksförebyggande i föreningen (8 svar). Därefter önskade de föreläsningar för medlemmarna (6 svar). Projektet handlade också att öka kunskapen om tobakens skadeverkningar. Det har främst skett i samarbetet med invandrarföreningarna. Ett annat sätt att öka kunskapen om tobakens skadeverkningar har varit att projektet i samband med Ramadan har delat ut ett informationsblad. Ramadan-bladet år 2010 utformades på ett sådant sätt att det också innehöll en enkel enkät med några frågor om vad de som läst Ramadan-bladet tyckte om det och om tobak. totalt inkom 82 enkätsvar. Det var i huvudsak män i åldrarna 26 45 år som svarat på enkäten. Av de svarande var det 56 män och 25 kvinnor. Det var 17 män och 4 kvinnor som rökte. Merparten av de svarande var alltså rökfria. Nästan ingen av rökarna (1 av 21) var under 25 år. Det var 17 rökare som ville sluta. Oavsett kön, ålder och om de var rökare eller inte, tyckte de allra flesta att Ramadan-bladet var bra, att det var viktigt att få ett sådant blad och att bladet hade fått dem att mer tänka på hur farligt det var att röka. Andra sätt att öka kunskapen har varit att projektledningen också vänt sig till dem som möter invandrare i olika sammanhang för att öka deras kunskap kring tobak. Projektledningen har uppdaterat det bildbaserade undervisningsmaterial kring tobak som funnits för sfi-lärare och presenterat det för sfi-lärare och på konferenser. En annan grupp som möter bland annat invandrare är personalen på hälsoteken. Projektet har samverkat med personalen på tre hälsotek. Personalen på hälsoteken har bland annat hållit i rökavvänjningskurser och särskilt inbjudit medlem- 23

mar i invandrarföreningar. De har även delat ut Ramadan-blad. En tredje grupp som möter invandrare är tolkar. Projektledningen har gett tobaksinformation till nio tolkar. Dessa tolkar representerade tre olika språkgrupper. Även stadens samhällsinformatörer har fått en föreläsning om tobakslagen, tobakens skadeverkningar med mera. Från projektledningens sida fanns också önskemål om att få ökad kunskap om projektets målgrupper genom att göra en kartläggning av vilka tobaksförebyggande insatser som hade genomfört i respektive hemländer. Det visade sig, enligt projektledningen, vara förvånansvärt svårt att komma i kontakt med en del personer på den upprättade listan och projektets bristande resurser ledde till att inte alla personer blev kontaktade. Reflektioner Det kan för det första konstateras att en sådan här liten utvärdering av ett så stort projekt som det här har handlat om, är mycket sårbar. Underlaget för utvärderingen var 14 enkäter till ordförandena i de föreningar som i projektet kommit i kontakt med, 82 enkäter från personer som läst Ramadan-bladet, 3 telefonintervjuer med ordförande eller motsvarande samt 1 intervju med projektledningen och 2 telefonintervjuer med resurspersonerna. Det hade framför allt varit önskvärt att fler enkäter från föreningarna hade kunnat samlas in, men på grund av att det fanns begränsade resurser från projektets sida att samla in enkäterna var det inte möjligt. Utvärderingen kan därmed inte med någon större tillförlitlighet ge svar på vad alla eller flertalet av föreningarna ansåg om projektet. Det innebär att utvärderingen endast kan ge en övergripande, men inte speciellt detaljrik, bild av projektet. När detta är sagt kan också konstateras att projektet påverkats negativt av att resurserna inte varit tillräckliga. Visserligen har projektledningen en gedigen kompetens och erfarenhet inom tobaksområdet, men arbetet med invandrarföreningarna hade behövt vara mer omfattande. Det tar tid och resurser att knyta kontakter och arbeta tillsammans med föreningar, särskilt med tanke att den muntliga informationen och personliga kontakten varit så viktig för föreningarna. Det hade säkerligen varit lämpligt, när beslutet om projektmedel kommit, att göra en revidering av målen och anpassat målen efter de resurser som funnits i projektet. I efterhand kan tyckas att det varit bättre att vända sig till färre föreningar, men med en högre intensitet, än till många med en lägre intensitet. Det hade också behövts göra en prioritering av de resurser som ändå fanns och framför allt satsa resurserna på det direkta arbetet med invandrarföreningarna. För det tredje kan konstateras att de föreningar som deltagit i projektet varit mycket nöjda med det. Även om tobaksfrågan inte varit föreningarnas huvuduppgift, har de sett frågan som viktig för medlemmarnas hälsa. Föreningarna har uppskattat de kontakter, information och aktiviteter som de fått del av. Sty- 24

relsernas och medlemmarnas kunskap och medvetenhet kring tobaksfrågan verkar ha ökat under projekttiden. I viss mån har även tobaksvanorna påverkats. För det fjärde kan konstateras att det verkar svårt att få föreningarna att själva äga frågan och driva ett tobaksförebyggande arbete. Det fanns visserligen engagemang i någon förening att själv driva tobaksförebyggande projekt, men frågan är i hur många föreningar ett sådant engagemang är realistiskt. Det är troligen inte rimligt att förvänta sig att flertalet föreningar kan fortsätta att på egen hand bedriva ett tobaksförebyggande arbete, utan de behöver stöd utifrån för det. För det femte kan konstateras att själva grundtanken och metoden i projektet att arbeta med de grupper som röker mest verkar ha varit framgångsrik. Denna grundtanke borde finnas i mycket större omfattning inom folkhälsoarbetet. Resultaten visar att projektets ledning och resurspersoner verkar ha fått föreningarnas förtroende, deras stöd och engagemang har uppskattats. Denna metod går säkerligen att utveckla ytterligare. Slutligen kan projektet konstateras att projektet delvis har uppnått sina mål. De uppställda målen i projektansökan har dock inte varit så tydliga och inte heller innehållit några kvantitativa mått. Det senare innebär att om någon insats eller aktivitet gjorts inom ett målområde, kan det betraktas som uppfyllt. Däremot säger det väldigt lite om kvaliteten på insatsen eller aktiviteten. Under projekttiden har kontakter återupptagits med föreningar som deltog i det tidigare projektet och nya kontakter har etablerats. Föreningarna och framför allt dess styrelser har fått stöd och information. Medlemmarnas kunskap och medvetenhet kring tobakens skadeverkningar har ökat. I och med det är de tre första målen uppnådda. Däremot verkar det vara svårare, som redan nämnts, att få föreningarna att arbeta med frågan på egen hand. Därmed kan inte det tredje målet sägas vara helt uppfyllt. Frågan är om det överhuvudtaget är realistiskt att en ideell förening som har ett annat syfte än att arbeta tobaksförebyggande ska ha tid och resurser till att driva frågor som inte ingår i deras kärnverksamhet eller centrala syfte. Projektet har också samverkat med hälsoteken. Det har dock inte ingått i utvärderingen att studera hur den samverkan skett och vad hälsoteken själva ansåg om samverkan. I och med att samverkan skett kan ändå målet sägas vara uppfyllt. Det ingick också i projektet att öka kunskapen om tobak bland sfilärare och tolkar. Det bildbaserade undervisningsmaterialet för sfi-lärare har uppdaterats av projektet och information om det har getts. Tolkar och samhällsinformatörer har fått information av projektet. Även för detta mål gäller att det inte ingått i den här utvärderingen att studera det närmare. På en mer övergripande nivå kan ändå sägas att även det här målet är uppfyllt, men säkerligen behöver fler sfi-lärare och tolkar få information om tobak. Projektet har också arbetat med informationsunderlag. Det verkar dock inte som att de föreningar som deltagit i utvärderingen varit så nöjda med de informationsbroschyrer som de fått och att det är ett område som behöver utvecklas. Ett försök till kartläggning av vilka tobaksförebyggande insatser som hade genomfört i respektive hemländer har gjorts. I övrigt har inte den här utvärderingen tillräcklig inblick i övrigt informationsunderlag för att kunna uttala sig om målet är uppfyllt eller inte. 25

Rekommendationer Det ingick också i utvärderingen att utifrån resultaten komma med rekommendationer inför det fortsatta tobaksförebyggande arbetet. Den första rekommendationen gällande det fortsatta tobaksförebyggande handlar om riktade insatser. Det här projektet handlade till största delen om riktade insatser till en specifik målgrupp de som röker mest, det vill säga olika invandrargrupper. Detta arbetssätt har visat sig vara framgångsrikt. Särskilt insatserna med personliga kontakter med föreningarna och Ramadan-bladet har visat sig vara framgångsrika och värda att fortsätta. Även det fortsatta tobaksförebyggande arbetet behöver omfatta riktade insatser till invandrare. Det räcker inte med att enbart bedriva att generellt tobaksförebyggande arbete som riktar sig till hela befolkningen. Satsningen på dem som röker mest måste fortsätta och ingå i det kontinuerliga arbetet. Den andra rekommendationen är att det är helt nödvändigt att i det fortsatta kontinuerliga tobaksförebyggande arbetet satsa resurser på att långsiktigt minska tobaksbruket hos de grupper som röker mest. Det arbetet kan inte i huvudsak bestå av projekt som kommer och går. Projektmedel kan innebära en förstärkning av befintligt arbete eller möjlighet att utveckla nya metoder. Basen behöver dock finnas i det reguljära arbetet. Här har staden ett stort ansvar för att fortsätta arbetet för en jämlik hälsa. Den tredje rekommendationen handlar om delaktighet. I och med att ett antal föreningar deltagit i två projekt har det inom dessa föreningar byggts upp kunskaper om hur det är att arbeta tobaksförebyggande med invandrarföreningar och deras kunskap behöver tas tillvara. De har ett unikt inifrånperspektiv. Liksom man inom många kommuner har pensionärsråd, handikappråd och liknande där representanter från olika föreningar och organisation finns med, skulle något liknande kunna bildas kring tobaksprevention och invandrargrupper. Det fortsatta arbetet med de grupper som röker mest behöver också syfta till att involvera dessa grupper i arbetet och ta del av deras kunskaper och erfarenheter. Ett framgångsrikt arbete med de grupper som röker mest behöver bygga på delaktighet och dialog. Utifrån den här utvärderingen finns också lärdomar gällande att driva projekt och kring utvärdering av projekt som är nog så viktiga att ta fasta på inför kommande projekt. 26

Avslutningsvis kan sägas att projektet i sin huvudinriktning invandrargrupper har varit framgångsrikt. De personliga mötena mellan projektanställda, föreningsstyrelser och medlemmar har skapat förtroende, väckt tankar, ökat medvetenheten och även delvis minskat tobaksbruket. Arbetssättet kan säkerligen användas också i andra sammanhang; att det är i det personliga mötet som möjligheten till attityd- och beteendeförändringar uppstår. För att långsiktigt minska tobaksrökningen bland grupper med hög förekomst av dagligrökare behöver Göteborgs stad fortsätta och förstärka sitt riktade tobaksförebyggande arbete till de grupper som röker mest. 27

Utvärderingens metod I all forskning, från enkla lokala undersökningar till stora, komplexa internationella studier, finns metodfrågor som åtminstone ur ett forskningsperspektiv behöver besvaras och diskuteras. Dessa frågor kan gälla undersökningens syfte, uppläggning, metod, urval, bearbetning, resultatpresentation med mera. Beroende på en undersöknings syfte och målgrupp kan metoddiskussionen vara mer eller mindre utförlig. I det här kapitlet görs en beskrivning och diskussion av metod och genomförande för den forskningsintresserade läsaren. Syftet var, som tidigare nämnts, att med en kombinerad process- och målutvärdering få kunskap om vad som främjade respektive hindrade projektet i dess utveckling, vad olika målgrupper ansåg om projektet samt hur projektet hade uppnått de uppsatta målen. Rapporten skulle även innehålla några rekommendationer utifrån resultaten inför fortsatt tobakspreventivt arbete. Metod och tillvägagångssätt En plan för utvärderingen har tagits fram i samråd med uppdragsgivaren, miljöförvaltningen i Göteborgs stad, för att den på bästa sätt skulle motsvara uppdragsgivarens behov. Samma övergripande utvärderingsplan har också använts i utvärderingen av Kunskapsförsörjningsprojektet. Som tidigare redogjorts har dock utvärderingen varit mycket mer avgränsad och kortfattad än vad som hade varit önskvärt för ett projekt av den här storleken. För att utifrån utvärderingssyftet få kunskap om TTI-projektet har utvärderingen bestått av fem moment. Det första momentet var att en enkät har delats ut till 14 föreningsordförandena under hösten 2010 med frågor om vilka behov de hade av tobaksförebyggande arbete i sin förening, vilka attityder de själva hade till tobak, hur projektet motsvarat deras behov, vilka aktiviteter deras förening eventuellt deltagit i, vad de ansåg om dessa och vilka behov de hade av ytterligare kunskap och samordning. Erfarenheterna från förra projektet visade att det inte var möjligt med postenkäter. Efter samtal med uppdragsgivaren beslutades att en av resurspersonerna skulle samla några ordförande eller motsvarande i taget för ifyllande av enkäten för att få in så många enkäter som möjligt. Så har också skett, men på grund av tidsbrist var det endast möjligt att samla in 14 enkäter. När detta uppdagades hade alltför mycket tid gått för att det skulle vara möjligt att använda ett annat tillvägagångssätt. Datainsamlingen var då två månader försenad. Det hade varit önskvärt att alla föreningar fått möjlighet att besvara enkäten, men så har alltså inte skett. Enkäten finns i bilaga 1. Det andra momentet var att genomföra 3 telefonintervjuer med föreningsordförande för att fördjupa de frågor som ställts i enkäten. Även här var en av resurspersonerna behjälpliga i att tillfråga ordförandena om det var intresserade av att delta. Det första kriteriet för urvalet är att ordförandena skulle tala svenska så 28

bra att det fungerade med en telefonintervju. Det var också lämpligt att de kommer från olika typer av invandrarföreningar. Så har också skett. Intervjuerna har varit halvstrukturerade, vilket inneburit att intervjuaren hade en frågeguide som grund, men att dessa frågor kompletterats beroende på vad som kom fram i intervjuerna. Telefonintervjuerna var cirka 40 minuter långa och spelades in för att senare analyseras kvalitativt. I bilaga 2 finns intervjuguiden för deltagare. Det tredje momentet var en telefonintervju med projektledaren för att få veta vad som gjorts i projektet, vilka metoder som använts, vilka lärdomar som kunde dras, vilka ytterligare behov denne kunde se med mera. Intervjun var också halvstrukturerad och tog cirka 60 minuter. Den spelades in för att senare analyseras kvalitativt. Det fjärde momentet var att två telefonintervjuer har hållits med de två resurspersoner som funnits i projektet för att få deras synpunkter på projektet, vilka metoder som använts, vilka lärdomar de kunde dra, vilka ytterligare behov de kunde se med mera. Dessa intervjuer var också halvstrukturerad och tog cirka 45 minuter vardera. De spelades in för att senare analyseras kvalitativt. Intervjuguiden finns i bilaga 3. Det femte momentet var att ett utvärderingsförslag med frågor har getts till Ramadan-bladet. Ramadan-bladet utformades på ett sådant sätt att det också innehöll en enkel enkät med några frågor om vad de som läst Ramadan-bladet tyckte om det och deras inställning till tobak. De som skickade in sitt svar deltog i en pristävling genom att ange sitt telefonnummer på enkäten. Ett sådant förfarande var det som var möjligt i den här utvärderingen. Andra sätt kunde ha varit bättre, att till exempel göra intervjuer på de platser bladet delades ut. I båda utvärderingarna används de uppföljningar som gjorts i projekten och de anställda i projekten har lämnat faktauppgifter vilka aktiviteter som gjorts i projekten. Bearbetning och analys Enkäterna bearbetades kvantitativt. Enkätsvaren har matats in i programmet Excel för att sedan analyseras med hjälp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). I analysen har enkla beräkningar skett av frekvenser och procent samt några korstabuleringar beroende på vilken enkät det handlade om. På grund av det lilla antalet besvarade enkäter kunde inga mer avancerade beräkningar göras. Intervjuerna har skrivits ut, dock inte i sin helhet, utan som stödord och nyckelfraser. De utskrivna intervjuerna och e-postenkäterna har sedan bearbetats och analyserats. Den kvalitativa analysen av intervjuer innebär ett sökande efter innebörder och egenskaper. Intervjuerna har lästs igenom flera gånger för att fånga nyanser och detaljer, likheter och skillnader. 29

I rapporten finns citat med från intervjuerna. Efter varje citat finns en referens, till exempel Ordförande 1. Sådana referenser gör att läsaren kan se spridningen på de svar som tagits med i rapporten, men inte från vilken person de kommit. Metoddiskussion I kvantitativa datainsamlingar, som i den här utvärderingen genom två enkäter, är ofta urvalet och bortfallet en viktig och svår fråga. När det gäller enkäten till föreningsordförande var den planerad som en totalundersökning, det vill säga att inget urval gjordes. I och med att inte alla föreningar fick möjlighet att fylla i enkäten, enbart 14 föreningar, är det svårt att veta om det trots allt skedde ett urval. Det är möjligt att de föreningar som kontaktades var de som projektet haft mest kontakt med eller som resurspersonen fått bäst kontakt med. Om någon form av urval skett och hur det påverkat resultaten går det inte att uttala sig om. Enkäten i Ramadan-bladet kan också, teoretiskt sett, sägas vara en totalundersökning. Alla som fick ett blad hade möjlighet att besvara enkäten. Man kan dock anta att det var de mest engagerade i frågan, som tyckte att bladet var bra eller de som tyckte det var roligt att delta i en tävling som framför allt skickade in sina svar. Det finns vid de flesta former av datainsamling risk för vissa forskningseffekter, att kontakten med utredaren påverkar resultaten. Vid insamling av ett kvalitativt datamaterial, i den här utvärderingen har det varit genom telefonintervjuer, behöver man ta med i beräkningen att det kan förekomma en del forskningseffekter. En forskningseffekt som särskilt kan förekomma i utvärderingar av olika insatser är att informanterna överdriver det som är bra med insatserna och dess betydelse för målgruppen, för att en liknande verksamhet ska kunna fortsätta. Inga specifika forskningseffekter har kunnat skönjas, men om det innebär att det i någon intervju har funnits forskningseffekter som intervjuaren inte upptäckt går det inte att uttala sig om. Problemen bör dock inte överdrivas eftersom deltagande i en utvärdering också ger möjlighet att reflektera över den egna verksamheten, egna åsikterna, önskemål med mera och reflektionen kan i sin tur leda till en större medvetenhet kring möjligheter och begränsningar i samband med det aktuella projektet. Tillsammans har enkätsvaren och telefonintervjuerna gett en översiktlig bild av projektet. 30

Referenser Kommunikationsplan 2010-03-17 Persson, Olle & Thylefors, Markel (2005): Tema: Tobaksprevention och invandrargrupper. Delrapport c utvärdering. Göteborg: Göteborgs stad. Rapport R 2005:8c Projektansökan www.goteborg.se/miljokunskapibild PRESENTATION AV FÖRFATTAREN Anita Boij är teologie doktor i religionssociologi. Sedan 2002 har hon, som biträdande forskningschef på Forskningsstation Mösseberg, arbetat med utvärderingar, utredningar och undersökningar inom samhällets välfärdsområde. Från och med 2005 arbetar Anita Boij som anställd utredare och forskare hos A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling. Mellan åren 2002 och 2011 har hon sammanlagt genomfört ett 70-tal undersökningar och utvärderingar på både internationell, nationell, regional och kommunal nivå. 2011 Anita Boij A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås 31

Bilaga 1. Enkät föreningar (Extra radbrytningar och logotyper har tagits bort för att spara utrymme) Hösten 2010 Till invandrarföreningar i Göteborg som deltagit i projektet Tema: Tobaksprevention och Invandrargrupper (TTI) fortsättningsprojekt Om projektet Under 2009 2010 har Göteborgs stad fortsatt arbetet med mål att minska tobaksbruket bland invandrargrupper. Arbetet sker i ett projekt som fått medel från Statens folkhälsoinstitut. Det är nu dags att utvärdera projektet. Utvärderingen görs av A. BOIJ AB genom både enkäter och intervjuer. En rapport kommer att vara klar i februari 2011. Om ifyllandet Undersökningen är anonym och det innebär att Du inte ska skriva ditt eller föreningens namn på enkäten. Besvara frågorna genom att sätta ett kryss för det svar som stämmer bäst för Dig. Sätt bara kryss i en ruta för varje fråga om inget annat anges. De små siffrorna efter kryssrutorna är till för bearbetningen av enkäterna. Om Du vill skriva mer finns utrymme på sista sidan. Läs igenom enkäten och se till att Du inte har hoppat över någon fråga innan Du lämnar in den. När Du fyllt i enkäten lägger Du den i det medföljande kuvertet. Resurspersonen skickar sedan kuvertet oöppnat till A. BOIJ AB som bearbetar enkäterna. TACK PÅ FÖRHAND! Dina svar är värdefulla för helhetsbilden! A. Det handlar om Dig och Din förening 1. Är Du som fyller i enkäten man eller kvinna? 1. Man 2. Kvinna 2. Vilken funktion har Du i Din förening? 1. Ordförande 2. Ledamot i styrelsen 3. Annan funktion 3. Hur många medlemmar finns det ungefär i Din förening under år 2010? 32

medlemmar B. Det handlar om tobak 4. Hur många medlemmar röker i Din förening (varje dag, ibland eller tillfälligt)? 1. Inga eller upp till en fjärdedel (25 %) 2. Mellan en fjärdedel till hälften (25 50 %) 3. Fler än hälften 5. Hur stort är intresset i Din förening för att arbeta tobaksförebyggande? 1. Mycket stort 2. Ganska stort 3. Ganska litet 4. Mycket litet 6. Hur viktigt är det att Din förening arbetar tobaksförebyggande? 1. Mycket viktigt 2. Ganska viktigt 3. Ganska oviktigt 4. Mycket oviktigt C. Det handlar om projektet 7. Hur har Din förening fått information om projektet? Du kan markera ett eller flera alternativ. 1. Skriftligt 1. Muntligt av resurspersonerna 1. På miljöförvaltningens webbsida 1. På bloggen (www.tobaksfritt.wordpress.com) 1. Genom andra föreningar 1. På annat sätt: 8. Vad tycker Du om den information som Du har fått om projektet? 1. Mycket bra 2. Ganska bra 3. Ganska dålig 4. Mycket dålig 33

9. Har det under projekttiden getts någon information till medlemmarna om tobak? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte 10. På vilket sätt har medlemmarna fått information om tobak? Du kan markera ett eller flera alternativ. 1. De har inte fått någon information 1. De har fått muntlig information 1. De har fått broschyrer/skriftlig information 1. De har erbjudits föreläsningar 1. På annat sätt: 11. Fick Du inbjudan till konferensen Tobak eller hälsa måluppfyllelse till år 2014 bland de grupper som röker mest, 7 8 september 2010? 1. Ja 2. Nej 3. Kommer inte ihåg 12. Vad tycker Du om de aktiviteter som erbjudits i projektet? Sätt ett kryss i en ruta efter varje fråga. a) Föreläsningen var Mycket bra Ganska bra Ganska dålig Mycket dålig Har inte deltagit (Om du gått på flera föreläsningar ange det alternativ som bäst stämmer in på alla föreläsningarna tillsammans) 1. 2. 3. 4. 5. b) Informationen om rökavvänjningen var 1. 2. 3. 4. 5. c) Informationsbroschyrerna var 1. 2. 3. 4. 5. d) Kontakten med resurspersonerna var 1. 2. 3. 4. 5. e) Diskussionsmötena om samverkan var 1. 2. 3. 4. 5. f) Ramadan-bladet 1. 2. 3. 4. 5. 13. Vet Du om att föreningar kunde söka projektmedel från TTI-projektet? 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte 14. Hur tycker Du att projektet som helhet har fungerat hittills? 1. Mycket bra 2. Ganska bra 3. Ganska dåligt 4. Mycket dåligt 34

15. Har projektet varit till något stöd i Ditt föreningsarbete? 1. Mycket 2. Ganska mycket 3. Ganska litet 4. Mycket litet 16. Kommer Din förening att fortsätta att arbeta tobaksförebyggande när projektet är slut? 1. Ja, absolut 2. Ja, kanske 3. Nej 4. Vet inte 17. På vilket sätt tror Du att Din förening kommer att fortsätta att arbeta tobaksförebyggande när projektet är slut? Du kan markera ett eller flera alternativ. 1. Ge muntlig information 1. Dela ut broschyrer/skriftlig information 1. Erbjuda föreläsningar 1. Ansöka om projektmedel 1. På annat sätt: 18. Vad skulle Du vilja ha för ytterligare stöd för att fortsätta arbeta tobaksförebyggande i Din förening? Du kan markera ett eller flera alternativ. 1. Förslag på hur man kan arbeta tobaksförebyggande i föreningen 1. Föreläsningar för medlemmar 1. Skriftligt material 1. Någon resursperson som håller kontakt med föreningen 1. Samlad information på en webbsida 1. På annat sätt: Här är formuläret slut. Vi ber dig läsa igenom det en gång till och se efter att alla frågor är besvarade. Om det är något mer du skulle vilja tillägga så kan du använda utrymmet nedan. Tack för din medverkan! 35

Bilaga 2. Intervjuguide ordförande Bakgrund Vad har du för funktion i föreningen? Hur många medlemmar har ni ungefär nu under 2010? Vad är syftet med er förening? Är tobaksfrågan prioriterad i er förening? Är era lokaler rökfria? Projektets mål Vem tog kontakt med er förening om det här projektet? Vad tyckte du om den information ni fick om projektet? Har ni fått information om projektet under hela projekttiden? Vad har ni deltagit i för aktiviteter, vilket stöd eller hjälp har ni fått genom projektet? Har projektet ökat era kunskaper om hur farligt det är att röka och snusa? Allmänt om projektet Vad tycker du om projektet som helhet? Vad har varit särskilt bra med projektet? Vad har varit mindre bra med projektet? Vad tycker medlemmarna om projektet? I det här projektet kunde föreningar söka medel till något eget projekt om tobaksförebyggande arbete. Visste du om det? Har ni i så fall sökt några medel? Vad tänker du kring om projektet har ökat ert engagemang i föreningen för att arbeta tobaksförebyggande? Vad tänker du kring om projektet förändrat attityder till tobak? Kommer ni i föreningen att fortsätta arbeta tobaksförebyggande när projektet är slut? Var det här ett projekt som ni hade behov av? Om ni inte blivit erbjudna att delta i det här projektet, skulle ni ändå ha arbetat med tobaksfrågor i er förening? Om du hade fått utforma projektet: vad skulle projektet ha gjort annorlunda? Hur tycker du att man i allmänhet ska arbeta med sådana här projektet för att de ska bli bra? Vad skulle du vilja ha för ytterligare stöd till er förening när det gäller tobaksförebyggande arbetet i invandrarföreningar i Göteborg? Har du eller någon annan i er förening kommit i kontakt med ramadan-bladet? Vad tyckte ni om det? Övrigt Finns det något mer som ni vill tillägga? Tack för att du tog dig tid att medverka! 36

Bilaga 3. Intervjuguide resurspersoner Bakgrund Hur kom du med i projektet? När började du arbeta i projektet Vad ingår i dina arbetsuppgifter? Projektets syfte Projektets syfte är Att utgående från de i det tidigare projektet vunna erfarenheterna fortsätta och utveckla det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg och därigenom långsiktigt minska tobaksrökningen bland grupper med hög förekomst av dagligrökare. Hur tycker du att det har gått? Var det ett rimligt syfte? Projektets mål Jag tänkte att vi skulle börja med att gå igenom målen så får du berätta hur ni arbetat för att uppnå det. 1. Det första målet är att Återuppta kontakterna med och fördjupa det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg. 2. Det andra målet är att Vinna gehör hos styrelser bland nytillkomna invandrarföreningar för behovet av tobaksförebyggande arbete bland invandrarungdomar. 3. Det tredje målet är Etablera kontakt med, vinna grupper och bygga partnerskap bland invandrare som på egen hand kan bidra till det tobaksförebyggande arbetet bland invandrargrupper. 4. Det fjärde målet är att Öka kunskapen om tobakens skadeverkningar bland invandrargrupper i Göteborg. 5. Det femte målet är att Långsiktigt minska tobaksrökningen bland invandrargrupper med hög förekomst av dagligrökare. Hur har det gått? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra? 37

Har du arbetat eller haft insyn i projektet övriga delar med stöd till Hälsotek, sfi-lärare, tolkar och modersmålslärare? Om ja, ställs också följande frågor: I projektet ingick också att ge stöd till Hälsoteken. Hur har det gått? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra I projektet ingick också att öka kunskapen om tobak bland sfi-lärare samt vidareutveckla bildinformationsmaterial för sfi-skolan, att erbjuda ökad tobakskunskap bland tolkar och bland modersmålslärare. Hur har det gått? Vad har fungerat bra? Vad har fungerat mindre bra Hur tycker du det har gått att uppfylla målen med projektet? Allmänt om projektet Vad tycker du har varit projektets styrka? Vad har varit projektets begränsningar? Vad tycker du om projektet som helhet? Har ni arbetat efter några specifika metoder och arbetssätt i projektet? Har ni stött på några hinder och hur har ni löst dem? Förhoppningsvis lär man sig en hel del under projektarbetets gång. Vad har ni lärt er? Vad behövs ytterligare när det gäller att utveckla det tobaksförebyggande arbetet i samverkan med invandrarföreningar i Göteborg? Övrigt Finns det något mer som du vill tillägga? Tack för att du tog dig tid att medverka! 38

Bilaga 4. Ramadan-bladet 2010 (Ramadan-bladet trycktes i två språkliga versioner; ett på persiska och ett på arabiska. Här visas enbart den ena språkliga versionen. Bladet är förminskat för att passa sidstorleken.) 39