VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Relevanta dokument

Agneta Pettersson

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Förebygg för barnens skull. Om SBU:s utvärdering av program mot psykisk ohälsa hos barn

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

en översikt av stegen i en systematisk utvärdering

UPP-centrum. Nationellt utvecklingscentrum för tidiga insatser till barn och unga som riskerar svårare psykisk ohälsa

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga

KAPITEL 9 kunskapsluckor och forskningsbehov

Nationella riktlinjer för diabetesvården Karin Wikblad Tony Holm projektgruppen för nationella riktlinjer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Psykisk ohälsa bland äldre

KAPITEL 5 program för att förebygga internaliserade problem

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Föräldrastöd i samverkan

Systematisering av beprövad erfarenhet när evidens inte räcker till

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

ANT bland unga prevalenser, riskfaktorer och interventionseffekter

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

2. Metodik för systematisk litteraturgenomgång

Remissvar avseende För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Insatser för placerade barn - indikerade problem. Martin Bergström, Socialhögskolan Lund Universitet,

SBU:s roll i regional kunskapsstyrning. Måns Rosén SBU

Barn med psykisk ohälsa

Förekomst och prevention av psykisk ohälsa hos unga

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Ätstörningar vid fetma

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Vad är folkhälsovetenskap?

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

Bilaga 12. Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor. inom ett forskningsfält. Inledning. reviderad 2015

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Anders Berg, projektledare

Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Instrument för bedömning av suicidrisk

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Evidensbaserat folkhälsoarbete: Vad är det? Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Psykisk hälsa i primärvård

Familjeterapi som behandling av barn som utsatts för trauma

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Behandling av depression hos äldre

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

B Johansson; Enheten för onkologi 1. Vad är evidensbaserad vård? Evidensbaserad vård. Birgitta Johansson.

Inledning

Evidensbaserad parodontologi Termin 4, 25 februari 2011

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Underhållsbehandling med nyare antipsykotiska läkemedel vid bipolär sjukdom

Suicidriskprevention genom forskning

Nationellt kompetenscentrum anhöriga Box 762 Kalmar

Forskningsöversikt av cannabispreventiva metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Hur vet man vad som fungerar egentligen?

En rimlig teori räcker inte

Uppmärksamma den andra föräldern

FÖRÄLDRASTÖD I BLEKINGE

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

Ljusterapi vid depression

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hästunderstödd terapi och rehabilitering som omvårdnadsinsats vid schizofreni En systematisk litteraturöversikt

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Differentiell psykologi

Erica Schytt. Barnmorska Föreståndare för Centrum för klinisk forskning Dalarna Docent Karolinska Institutet Professor Høgskulen på Vestlandet

Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping maj 2015

Infektionsrisk och tidpunkt för uppdukning av instrument på operationssal

Maria Nyström Agback.

Spelproblem påverkar både spelare och närstående negativt

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

KAPITEL 7 program som används i sverige

Utvärdering av vårdens metoder inom medicin och odontologi 11 18/

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

Evidensbaserad medicin. Daniel Sjöberg

Att vara förberedd om stormen kommer deltagande i

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING. SBU:s uppdrag om rättspsykiatri: projektledare Alexandra Snellman och Monica Hultcrantz

Sigurd Vitols Medicinskt sakkunnig, SBU Adj. professor, Karolinska institutet

Flera sätt finns att söka fram ett sjukdomstillstånd

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

Föräldrastöd: Hur kan vi stödja föräldrar som är nya i Sverige

KAPITEL 11 ord- och förkortningslista

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

Implementeringsstöd för psykiatrisk evidens i primärvården

Transkript:

VIKTEN AV EVIDENS ETISKA ASPEKTER 18 SEPTEMBER 8.30-9.30 SAMORDNANDE SKOLSKÖTERSKOR, SKOLLÄKARE OCH VERKSAMHETSCHEFER

Systematiska översikter Alla relevanta kliniska studier som undersöker en frågeställning värderas och sammanfattas

Varför gör man systematiska översikter? Som del i ett beslutsunderlag för att införa/utmönstra en metod För att minska praxisskillnader För att utreda kontroversiella frågor om åtgärder Som underlag för vidare forskning

Kom ihåg! Även ett begränsat vetenskapligt underlag är ett vetenskapligt underlag! Om det vetenskapliga underlaget är otillräckligt, vet vi inte om metoden är bra eller dålig. Men det vetenskapliga underlaget kan visa att en åtgärd är ineffektiv: Bad och vattenlek ökar inte risken för rörflytningar (om man har rör i örat)

Evidensbaserad kunskap är inte Åsiktsbaserad kunskap Praxis Ärvd kunskap Kommersiella intressen och inte alltid baserad på RCT

Forskningsresultat som kan användas Bästa studiedesignen beror på frågan Intern validitet Extern validitet

Slutsatserna dvs svaret på frågorna Bygger på de mest tillförlitliga studierna SLUTSATS

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn Vilken evidens finns det för att de har effekt? Finns det några risker? Är de kostnadseffektiva? Finns det etiska aspekter?

Några definitioner Psykisk ohälsa hos barn Symtom som är Varaktiga Hindrar den unge från att fungera och utvecklas optimalt Orsakar lidande Preventionsprogram Bygger på förändring av beteende, tankesätt och relationer strukturerade med manual Ofta flera komponenter Riktat mot barnet och/eller föräldrarna Barnpsykiatrikommittén SOU 1998:31

Program en rutinmetod > 125 program används i Sverige 130 MSEK i implementeringsstöd Vad vet vi om dem?

Projektgruppen Ann-Charlotte Smedler (ordf) Anders Hjern Björn Kadesjö Eva Clausson Gert Helgeson (etiker) Hans Smedje Lisbeth Lundahl Stefan Wiklund Sten Anttila SBU:s kansli

Förebygger program psykisk ohälsa hos barn? Vaccinationseffekt som varar minst sex månader Minskad psykisk ohälsa främsta målet Barn mellan 2 och 19 år och utan psykiatrisk diagnos

Urval 13953 abstrakts i sökningarna 1361 artiklar beställdes i fulltext Uppfyller inte kriterierna Inte relevanta (kontext) 149 artiklar granskades noggrant Låg kvalitet Det vetenskapliga underlaget: 60 studier

ANALYS: Hur stor är effekten? Study or Subgroup 2.5.1 Gillham 2007 Gillham07 CDI PRP AB 06m Gillham07 CDI PRP C 06m Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Chi² = 2.35, df = 1 (P = 0.13); I² = 57% Test for overall effect: Z = 0.66 (P = 0.51) Experimental Control Std. Mean Difference Std. Mean Difference Mean SD Total Mean SD Total Weight IV, Fixed, 95% CI IV, Fixed, 95% CI 5.68 7.9 6.2 7.32 96 70 166 7.01 6.97 5.29 8.76 83 77 160 14.3% 11.8% 26.1% -0.23 [-0.52, 0.07] 0.11 [-0.21, 0.44] -0.07 [-0.29, 0.14] 2.5.2 Pössel 2005 Pössel05 CES-D hiself 06m Pössel05 CES-D loself 06m Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Chi² = 4.52, df = 1 (P = 0.03); I² = 78% Test for overall effect: Z = 1.86 (P = 0.06) 2.5.3 Pössel 2008 Pössel08 SBB-DES boy 06m Pössel08 SBB-DES girl 06m Subtotal (95% CI) 12.75 12.68 0.67 0.55 7.87 6.4 0.66 0.48 71 52 123 91 72 163 Heterogeneity: Chi² = 1.03, df = 1 (P = 0.31); I² = 3% Test for overall effect: Z = 1.85 (P = 0.06) 12.77 17.2 0.74 0.71 8.65 8.21 0.66 0.45 45 37 82 70 68 138 8.9% 6.7% 15.5% 12.8% 11.1% 23.9% -0.00 [-0.38, 0.37] -0.62 [-1.05, -0.19] -0.27 [-0.55, 0.01] -0.11 [-0.42, 0.21] -0.34 [-0.68, -0.01] -0.22 [-0.44, 0.01] 2.5.4 Horowitz 2007 CBT Horowitz07CBT CES-D 06m 17.82 12.31 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 1.42 (P = 0.15) 2.5.5 Horowitz 2007 ITP Horowitz07IPT CES-D 06m 17.42 11.55 Subtotal (95% CI) Heterogeneity: Not applicable Test for overall effect: Z = 0.01 (P = 0.99) 88 88 84 84 15.51 11.64 17.4 11.64 142 142 142 142 17.5% 17.5% 17.0% 17.0% 0.19 [-0.07, 0.46] 0.19 [-0.07, 0.46] 0.00 [-0.27, 0.27] 0.00 [-0.27, 0.27] Total (95% CI) 624 664 Heterogeneity: Chi² = 15.35, df = 7 (P = 0.03); I² = 54% Test for overall effect: Z = 1.37 (P = 0.17) Test for subgroup differences: Chi² = 7.45, df = 4 (P = 0.11), I² = 46.3% 100.0% -0.08 [-0.19, 0.03] -1-0.5 0 0.5 1 Favours experimental Favours control men ofta är studierna så heterogena så metaanalys är meningslös

Det vetenskapliga underlaget (medelhög kvalitet) 38 randomiserade studier (68 artiklar) om att förebygga utagerande problem 21 randomiserade studier (36 artiklar) om att förebygga ångest och depression En randomiserad studie om självmordsbeteende Inga studier om självskadehandlingar eller ätstörningar

Vilka föräldrastödsprogram har vetenskapligt stöd? Incredible Years till riskgrupper Triple P till riskgrupper Family Check Up till individer med förhöjd risk Familjestödsprogram för familjer med inre påfrestningar Effekterna är oftast små!

Vilka skolbaserade program har vetenskapligt stöd för effekt? Good Behavior Game (universellt) FRIENDS (universellt) Coping Power (till riskindivider) Coping with Stress (till riskindivider) Effekterna är oftast små!

Evidens för program som används i Sverige Ett begränsat vetenskapligt stöd för liten effekt Incredible Years, som används rutinmässigt i Sverige Två program som testas i liten skala i Sverige (Triple-P och Family Check Up) CWS som används rutinmässigt i Sverige men för annan preventionsnivå (DISA) En studie vardera Effekt för KOMET (svensk studie) och COPE Ingen effekt för Second Step (StegVis) och ingen tilläggseffekt för Beardslees familjeintervention Övriga program är inte vetenskapligt utprövade för prevention

Avvägningar Liten effekt eller okänd effekt Biverkningar ofullständigt utredda Kommersiella intressen Etiska aspekter får stor inverkan

Att fundera på Rättvis fördelning? Universella program kan nå delar av befolkningen som annars inte skulle få hjälp => utjämnande effekt Men samtidigt mindre stöd till dem som har högst risk Finns alternativ som skulle vara bättre i det enskilda fallet? Frivilligt? De som bäst behöver stöd tackar i högre utsträckning nej Universella skolprogram: man utgår från att samtycke föreligger

Att fundera på forts Påverkas föräldrarollen? experter tar över (både positivt och negativt) Passar det standardiserade formatet alla familjer? Underliggande värderingar Risk för icke avsedda effekter för barnen? Timeout, ignorering, belöningssystem stigmatisering

Nya projekt Dyslexi Upptäckt, prevention och behandling av missbruk och beroende hos barn och unga

Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården www.sbu.se