Budgetunderlag

Budgetunderlag 2017 2019

Under Chefsdagarna 2015, där samtliga myndighetschefer inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans med företrädare för Domstolsverket var temat verksamhetsutveckling möjligheter och hinder. Chefsdagarna bidrog med viktig input till det fortsatta arbetet med att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling inom Sveriges Domstolar. Foto: Tobias Liedholm

OMSLAGSBILD Kompetensförsörjningsfrågor i stort och särskilt rekrytering och personalomsättning är högt prioriterade frågor från domstolarna samt dessutom högt värderade risker i den årligt genomförda riskanalysen. I syfte att vidta rätt åtgärder för att nå målen kommer inledningsvis en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen att genomföras. På bilden: Fiktiv huvudförhandling vid Jönköpings tingsrätt. Foto: Patrik Svedberg Producerad av Domstolsverket Diarienummer 1820-2015

Innehåll 1 Yrkanden... 7 2 Utgångspunkter... 8 2.1 Målutveckling... 8 2.1.1 Utveckling av stora brottmål... 11 2.2 Prognoser för måltillströmning... 12 2.3 Behov av övergripande utvecklingsinsatser... 14 2.3.1 Digitalisera målhanteringen... 14 2.3.2 Teknik i rättssal... 15 2.3.3 Säkerhet... 16 2.3.4 Lokalförsörjning... 17 2.3.5 Effektivisera administrationen... 18 2.3.6 Kompetensförsörjning... 18 2.4 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet... 19 3 Anslaget Sveriges Domstolar... 22 3.1 Ekonomiska förutsättningar... 22 3.1.1 Utgångspunkter... 22 3.1.2 Reformer utan full finansiering... 22 3.1.3 Resursbehov för säkerhet... 22 3.1.4 Övriga utvecklingsinsatser... 23 3.1.5 Den framtida måltillströmningen... 23 3.1.6 Konsekvenser av systemet med löneomräkning... 23 3.1.7 Yrkanden... 24 3.2 Vikten av långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar... 24 4 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden övriga anslag... 27 4.1 Migrationsdomstolarna... 27 4.2 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål... 28 4.3 Rättsliga biträden m.m.... 29 4.4 Trängselskatt... 34 4.5 Internationell civil krishantering... 34 5 Investeringar... 36 6 Behov av krediter... 38 7 Avgiftsbelagd verksamhet... 39 8 Översikt över verksamhetens finansiering... 41 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 5

YRKANDEN 6 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

YRKANDEN 1 Yrkanden Domstolsverket yrkar att regeringen föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, utifrån den beräknade anslagsnivån tillförs en ramökning med 160 mnkr från 2018. Se avsnitt 3.1 Ekonomiska förutsättningar. föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., inom utgiftsområde 4, tillförs en ramökning med 463 mnkr från 2017, med ytterligare 142 mnkr från 2018 samt med ytterligare 169 mnkr från 2019, totalt en ramökning med 774 mnkr under perioden 2017 2019. Prognosen för 2016 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till minus 554 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit. Domstolsverket har därför för avsikt att i en särskild skrivelse till regeringen begära ytterligare medel för innevarande år. Se avsnitt 4.3 Rättsliga biträden m.m. föreslår riksdagen att ersättning till nämndemän från och med 2017 finansieras från anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. istället för från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Se avsnitt 3.1.7 Yrkanden. föreslår riksdagen att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, utifrån den beräknade anslagsnivån tillförs en ramökning på 320 mnkr från 2017. För 2017 och 2018 yrkas dessutom engångsvisa anslagsförstärkningar på 170 mnkr respektive 200 mnkr. Totalt för 2017 yrkas således en anslagsförstärkning på 490 mnkr och totalt för 2018 yrkas en anslagsförstärkning på 520 mnkr utöver de beräknade anslagsnivåerna. Se avsnitt 4.1 Migrationsdomstolarna. föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, utifrån den beräknade anslagsnivån tillförs en ramökning med 125 mnkr från 2017. För år 2018 yrkas därutöver en engångsvis anslagsförstärkning med 30 mnkr. Totalt för 2018 yrkas således en anslagsförstärkning på 155 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. Se avsnitt 4.2. Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. föreslår riksdagen att anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 och 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4, inom utgiftsområde 22 tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för 2017 2019. Se avsnitt 4.4 Trängselskatt. föreslår riksdagen att omdisponera medel avseende kostnader inom Sveriges Domstolar för Trängselskatt i Stockholm och Trängselskatt i Göteborg till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, och att medel anvisas som täcker kostnaderna. Se avsnitt 4.4 Trängselskatt. föreslår riksdagen att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7, utifrån den beräknade anslagsnivån tillförs en ramökning med en mnkr från 2017. Se avsnitt 4.5 Internationell civil krishantering. fastställer en låneram som uppgår till 1 100 mnkr för 2017, till 1 100 för 2018 och till 1 150 mnkr för 2019. Se avsnitt 5 Investeringar. fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4 och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2017 2019, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. fastställer att anslagskrediten för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, samt anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 1 och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap. 4 inom utgiftområde 22 varje år under perioden 2017 2019, under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. föreslår riksdagen att anslagskrediten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7 samt för 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden 2017 2019, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 6 Behov av krediter. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 7

UTGÅNGSPUNKTER 2 Utgångspunkter Resursbehovet för Sveriges Domstolar beror till största delen på målutvecklingen men också till viss del på behovet av olika utvecklingsinsatser. I detta avsnitt redogörs inledningsvis för den historiska målutvecklingen. Utvecklingen av stora brottmål redovisas särskilt. Vidare presenteras prognoser för den kommande måltillströmningen. Därefter redogörs för behovet av övergripande utvecklingsinsatser för Sveriges Domstolars verksamhet. Avsnittet avslutas med en genomgång av reformer, som Domstolsverket föreslår ska genomföras i syfte att effektivisera och utveckla verksamheten. 2.1 Målutveckling Diagram 1 Den totala målutvecklingen inklusive migrationsmål, samtliga domstolsslag 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 Inkomna Avgjorda Balanserade 2011 383 344 390 370 147 833 2012 388 540 398 008 138 242 2013 385 108 387 149 136 072 2014 382 867 388 819 130 125 2015 370 603 379 650 121 054 Genomsnitt (5 år) 382 092 388 799 134 665 På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, till exempel kan vissa mål som avgjorts 2014 ha registrerats först 2015. Revideringar har gjorts för 2014 för kammarrätterna och för 2013-2014 för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen i förhållande till föregående årsredovisning. Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt drygt 380 000 mål per år vid Sveriges domstolar. Det totala antalet inkomna mål minskade 2015 jämfört med föregående år, med drygt tre procent. De föregående fyra åren var målinflödet mer stabilt med få variationer mellan åren. Samma scenario återspeglas för de avgjorda målen. I genomsnitt avgjordes nästan 390 000 mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål minskade mellan 2014 och 2015 med drygt två procent. Det totala antalet balanserade mål minskade under 2015 med drygt 9 000 mål, vilket motsvarar sju procent. Trenden för femårsperioden är minskade balanser och jämfört med 2011, som var det första året i jämförelseperioden, minskade balanserna kraftigt med nästan 27 000 mål, vilket är en minskning med 18 procent. 8 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER Tabell 1 Inkomna mål vid domstolarna Förändring Förändring Utveckling per domstolsslag 2013 2014 2015 2013-2015 2014-2015 Inkomna mål Antal % Antal % Tingsrätter 180 038 175 538 170 408-9 630-6 % -5 130-3 % Hovrätter 25 827 26 155 25 546-281 1 % -609-2 % Högsta domstolen 6 406 6 215 6 293-113 -2 % 78 1 % Förvaltningsrätter exkl. migration 105 872 106 001 101 825-4 047 4 % -4 176-4 % Migrationsdomstolarna 26 412 27 053 25 806-606 2 % -1 247-5 % Kammarrätter exkl. migration 22 809 24 839 23 346 537-2 % -1 493-6 % Migrationsöverdomstolen 9 257 10 020 10 004 747-8 % -16 0 % Högsta förvaltningsdomstolen 8 487 7 046 7 375-1 112-15 % 329 4 % Summa totalt 385 108 382 867 370 603-14 505-4 % -12 264-3 % Vid Högsta domstolen ökade antalet inkomna mål med en procent och för Högsta förvaltningsdomstolen var ökningen fyra procent. För de resterande domstolsslagen minskade antalet inkomna mål. Vid tingsrätterna var det ett fortsatt minskat inflöde av brottmål och då framförallt bötesmål. Dessa har minskat kraftigt, 61 procent, sedan måltypen infördes 2010. Under 2015 minskade även tvistemålen. En del av minskningen kan förklaras av höjda ansökningsavgifter. En analys av hur avgiftshöjningen påverkat antal inkomna mål finns i Sveriges Domstolars årsredovisning 2015, avsnitt 3.2.5. Vid hovrätterna var minskningen av antalet inkomna mål marginell och syntes nästan uteslutande i gruppen övriga mål. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna minskade med fyra procent. Skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen fortsatte att minska vid förvaltningsrätterna. Inflödet till kammarrätterna var sex procent lägre än 2014. Minskningen utgörs av skattemål och socialförsäkringsmål. Vid migrationsdomstolarna minskade antalet mål med fem procent. Höstens flyktingsituation med stora ökningar av antalet asylsökanden medförde omprioriteringar hos Migrationsverket vilket ledde till ett minskat antal överlämnade ärenden till domstolarna. I migrationsdomstolarna minskade avlägsnandemålen asyl, som är den största och mest resurskrävande måltypen, med tolv procent. De inkomna målen till Migrationsöverdomstolen var oförändrade mellan 2014 och 2015. Den största måltypen, avlägsnandemål asyl, minskade med 11 procent, motsvarande drygt 600 mål. Antalet inkomna avlägsnandemål med ensamkommande flyktingbarn minskade med fem procent. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 9

UTGÅNGSPUNKTER Tabell 2 Avgjorda mål vid domstolarna Förändring Förändring Utveckling per domstolsslag 2013 2014 2015 2013-2015 2014-2015 Avgjorda mål Antal % Antal % Tingsrätter 181 210 178 871 173 888-7 322-4 % -4 983-3 % Hovrätter 25 622 26 728 25 702 80 0 % -1 026-4 % Högsta domstolen 6 090 6 447 6 675 585 10 % 228 4 % Förvaltningsrätter exkl. migration 106 784 109 069 105 582-1 202-1 % -3 487-3 % Migrationsdomstolarna 25 544 27 744 27 371 1 827 7 % -373-1 % Kammarrätter exkl. migration 23 765 22 233 22 569-1 196-5 % 336 1 % Migrationsöverdomstolen 9 699 9 831 10 403 704 7 % 572 6 % Högsta förvaltningsdomstolen 8 435 7 896 7 460-975 -13 % -436-6 % Summa totalt 387 149 388 819 379 650-7 499-2 % -9 169-2 % Tingsrätterna avgjorde tre procent färre mål än föregående år och framförallt minskade avgjorda tvistemål och förenklade tvistemål. Vid hovrätterna minskade antalet avgjorda mål med fyra procent och vid Högsta domstolen ökade antalet avgjorda mål med fyra procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna minskade något under 2015. Minskningen avser framförallt skattemål och socialförsäkringsmål. Vid kammarrätterna ökade antalet avgjorda mål med en procent och vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet avgjorda mål med sex procent. Den stora minskningen kan tillskrivas avgörandet av skattemål. Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna minskade med en procent medan det vid Migrationsöverdomstolen avgjordes sex procent fler mål under 2015 jämfört med året innan. Tabell 3 Balanserade mål vid domstolarna Förändring Förändring Utveckling per domstolsslag 2013 2014 2015 2013-2015 2014-2015 Balanserade mål Antal % Antal % Tingsrätter 73 544 70 004 66 413-7 131-11 % -3 591-5 % Hovrätter 6 128 5 562 5 436-692 -11 % -126-2 % Högsta domstolen 1 742 1 506 1 122-620 -36 % -384-25 % Förvaltningsrätter exkl. migration 36 790 33 931 30 243-6 547-22 % -3 688-12 % Migrationsdomstolarna 5 773 5 082 3 517-2 256-39 % -1 565-31 % Kammarrätter exkl. migration 8 221 10 842 11 619 3 398 41 % 777 7 % Migrationsöverdomstolen 1 003 1 192 793-210 -21 % -399-33 % Högsta förvaltningsdomstolen 2 871 2 006 1 911-960 -50 % -95-5 % Summa totalt 136 072 130 125 121 054-15 018-11 % -9 071-7 % 10 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER Balanssituationen vid tingsrätterna förbättrades ytterligare under 2015 och minskningen uppgick till fem procent jämfört med året innan. Vid hovrätterna minskade balansen med två procent. Antalet balanserade mål fortsatte att minska kraftigt vid Högsta domstolen, en minskning med 25 procent jämfört med 2014. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna förbättrades ytterligare under 2015, en minskning med tolv procent jämfört med året innan. Det är skattemål och bidragsmål som står för den största andelen av den totala balansminskningen. Även vid migrationsdomstolarna minskade balanserna under året, minskningen uppgick till 31 procent. Vid kammarrätterna ökade balanserna med 7 procent. Framförallt var det socialförsäkringsmål som utgjorde ökningen. Vid Migrationsöverdomstolen minskade balanserna med 33 procent, en mycket kraftig minskning. Antalet balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade med fem procent under 2015. 2.1.1 Utveckling av stora brottmål Antalet avgjorda brottmål med en lång huvudförhandlingstid har ökat under en följd av år. Under det senaste året bröts dock denna trend. År 2015 avgjordes ett färre antal brottmål med en huvudförhandlingstid över hundra timmar än under både 2013 och 2014. Även antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 18 timmar minskade något under 2015 jämfört med föregående år. I tabellen nedan redovisas utvecklingen av antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar under de senaste sex åren. Brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar i tingsrätt och hovrätt 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Antal mål 15 14 19 23 28 21 Huvudförhandlingstid i timmar 1 925 2 254 3 058 3 442 5 078 2 983 Huruvida nedgången av stora brottmål 2015 beror på tillfälliga variationer eller inte går ännu inte att fastställa, men mycket talar för att det kommer att finnas ett betydande antal stora och komplexa mål under överskådlig tid. Ett allt vanligare skäl till att mål blir omfattande och svåra att hantera är att åklagarna vill visa att brott begåtts organiserat eller på annat sätt systematiskt. Exempel på detta finns bl.a. inom nya brottstyper som nätbedrägerier eller särskilt omfattande brott riktade mot äldre medborgare. När det gäller både dessa former finns brottsoffren spridda över hela landet, vilket kräver särskild planering för förhandlingar och extratid för att genomföra förhandlingarna. En annan brottstyp med många brottsoffer är s.k. groomingmål, dvs. mål där en person via chatforum tar kontakt med unga personer för att senare begå brott mot dem. Brottsoffren är i regel mycket unga, spridda över hela landet och har vårdnadshavare som ska underrättas. Sammantaget innebär det ett mycket stort antal involverade personer. I dessa mål tillkommer ett stort antal sekretessprövningar som kräver genomläsning av tusentals sidor förundersökningsmaterial. Det är i tingsrätt vanligt att det är många beslut om hemliga tvångsmedel under utredningen av stora mål och likaså vanligt med en mängd häktningsförhandlingar eftersom det ofta är flera som är frihetsberövade under lång tid. Ytterligare faktorer att beakta när det gäller resursåtgång och stora mål är att de ofta är uppmärksammade och fordrar särskilda åtgärder för att tillgodose allmänhetens och medias behov av information. Dessutom krävs oftast säkerhetssalar vilka uppbokas under lång tid och ställer till det för övriga mål som kräver säkerhetssal. Även om antalet stora mål minskat något under det senaste året har de alltjämt en stor betydelse ur finansieringssynpunkt, inte minst driver de upp kostnaderna på anslaget rättsliga biträden. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 11

UTGÅNGSPUNKTER 2.2 Prognoser för måltillströmning Utvecklingen av antalet inkomna mål och ärenden har självfallet en mycket stor betydelse för det framtida resursbehovet. I detta avsnitt redovisas en sammanfattning av Domstolsverkets prognoser på måltillströmningen till tingsrätter och förvaltningsrätter. Prognoserna omfattar perioden 2016 2019. För ett fördjupat resonemang kring prognoserna för respektive mål- och ärendekategori, se Domstolsverkets promemoria Prognoser på måltillströmning 2016 2019, dnr 308-2016. Utvecklingen av antalet inkomna mål och konkursärenden vid tingsrätt, åren 2016 2019 är en prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Brottmål (exkl. beredskapsmål) 88 598 84 258 82 378 81 572 81 000 80 500 80 000 80 000 Tvistemål (exkl. familjemål) 48 100 47 077 45 987 42 158 42 000 43 000 44 500 46 000 Familjemål 40 102 41 565 40 278 39 629 40 000 40 750 41 500 42 000 Konkursärenden 11 322 11 217 10 292 9 629 10 000 10 500 10 500 11 000 Miljömål 2 324 2 276 2 475 2 640 2 800 2 900 2 900 3 000 Fastighetsmål 1 071 1 145 1 212 1 185 1 200 1 200 1 200 1 200 PBL-mål 2 079 2 432 1 894 1 952 2 100 2 200 2 200 2 300 Summa 193 596 189 970 184 516 178 765 179 100 181 050 182 800 185 500 Procentuell utveckling -1,9 % -2,9 % -3,1 % 0,2 % 1,1 % 1,0 % 1,5 % Brottmålen redovisas exklusive beredskapsmål vid prognoser eftersom dessa medför en dubbelregistrering då de ofta lämnas över till en annan domstol. Vid tingsrätterna antas antalet mål öka svagt under prognosperioden. Mellan 2015 och 2019 är ökningen knappt fyra procent. Det är emellertid först 2019 som målvolymen förväntas överstiga 2014 års nivå. Måltillströmningen av brottmål har minskat under de senaste åren. Nedgången har framför allt drivits av ett markant lägre inflöde av bötesmål. Antalet brottmål bedöms fortsätta minska under prognosperioden om än i mindre utsträckning än de senaste åren. Detta ligger i linje med Polis och åklagarväsendets antaganden om fortsatt minskat utflöde av ärenden och brottsmisstankar med åtalsbeslut. Vad avser de dispositiva tvistemålen minskade de för andra året i rad 2015. Främsta förklaringen är troligen en god inhemsk konjunktur, tvistemålen tenderar att minska i högkonjunktur och öka i lågkonjunktur, i kombination med höjningen av ansökningsavgifter och ny tilläggsavgift. Effekten av avgiftshöjningen bedöms klinga av under prognosperioden och antalet tvistemål öka något. Även antalet familjemål minskade 2015. Familjemålen har dock en stigande trend under 2000- talet, som antas fortsätta med en ökad befolkning till följd av ökad invandring. Antalet miljömål har en trendmässig ökning som antas fortsätta. Miljömålen har en tendens att öka när konjunkturen är stark. Vidare finns det en rad statliga utredningar med förslag, som om de realiseras, kan medföra ett tillskott av mål. Även PBL-målen vid mark- och miljödomstolarna antas öka något i takt med ändrad instansordning för överklagande. 12 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER Utveckling av antalet inkomna mål vid förvaltningsrätt exklusive migrationsmål och trängselskattemål, åren 2016 2019 är en prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Socialförsäkringsmål 16 576 12 075 13 881 11 355 11 000 9 500 9 600 9 800 SoL-mål 24 337 26 098 25 087 24 205 24 750 25 500 26 500 27 500 Skattemål 14 727 15 960 14 663 12 812 12 500 12 500 12 500 12 500 LOU-mål 3 259 3 200 3 502 2 973 3 000 3 000 3 000 3 000 LVU-mål 3 602 3 688 4 046 4 367 4 600 4 750 5 000 5 200 LVM-mål 1 138 1 236 1 421 1 451 1 500 1 500 1 550 1 600 Psykiatrimål 13 199 12 959 13 790 14 068 14 000 14 300 14 600 14 750 Mängdmål 9 270 9 550 10 578 9 705 10 000 11 000 10 500 11 000 Övriga mål exkl. PBL 17 012 20 749 18 546 20 650 20 000 19 500 20 000 20 500 Summa 103 120 105 515 105 514 101 586 101 350 101 550 103 250 105 850 Procentuell utveckling 2,3 % 0,0 % -3,7 % -0,2 % 0,2 % 1,7 % 2,5 % Vid förvaltningsrätterna antas antalet mål vara relativt oförändrat under prognosperioden. En viss målökning sker under 2018 och 2019. I slutet av prognosperioden antas antal inkomna mål vara i paritet med åren 2013-2014. Mellan 2015 och 2019 prognostiseras en målökning om fyra procent. Antalet inkomna socialförsäkringsmål har under flera år haft en nedåtgående trend. Under de senaste åren har måltillströmningen till viss del hållits upp på grund av ett stort antal så kallade hyperhidrosmål vid förvaltningsrätten i Stockholm. Dessa mål, som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU, förväntas upphöra efter 2016. För åren därefter spår Försäkringskassan en viss ökning av omprövningsärenden vilket bedöms öka socialförsäkringsmålen något. Antalet bidragsmål antas fortsätta öka svagt, en trend som pågått under större delen av 2000-talet. En för tillfället god arbetsmarknad kan dock delvis hålla tillbaka antalet mål. De flesta måltyper inom målkategorin skattemål har de senaste åren legat på historiskt sett låga nivåer, Vissa enstaka måltyper har emellertid drivet upp måltillströmningen under enskilda år. Antalet skattemål förväntas ligga relativt stabilt de närmsta åren då Skatteverkets verksamhet präglas av färre, men tyngre utredningar. En inriktning som påbörjades för ett antal år sedan. Vad avser förtursmålen har de ökat i antal de senaste två åren. Måltillströmningen antas fortsätta öka något under prognosperioden då trycket på tvångsvårdplatser är högt, bland annat som en följd av en ökad förekomst av ensamkommande barn i landet. Utveckling av antalet inkomna asylmål vid migrationsdomstol, åren 2016 2019 är en prognos 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Asylmål 8 310 9 033 7 979 7 430 11 953 23 205 24 950 20 649 Procentuell utveckling 8,7% -11,7% -6,9% 60,9% 94,1% 7,5% -17,2% Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna beror på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur många av dessa ärenden som får avslag. Under 2015 steg antalet asylsökande till den högsta nivån i modern tid, över 160 000 personer, och en stor del kom under andra halvåret. Dessutom var andelen ensamkommande barn på en mycket hög nivå. Detta då oroligheterna i Syrien fortsatte samtidigt som många personer valde att lämna Irak, Afghanistan och länder kring Afrikas horn. Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna uppgick 2015 till cirka 7 500 mål, det lägsta antalet på flera år. Detta beror främst på att Migrationsverket inte haft resurser att fokusera på ärendeprövning i kombination med att många asylsökande tillhört bifallsgrupper. I Migrationsverkets senaste prognos spås en viss uppgång 2016, men den kraftiga ökningen bedöms ske åren därefter till nivåer av asylmål som är upp till tre gånger så höga som ett normalår. Prognosen på längre sikt bedöms dock mycket osäker bland annat på grund av oklarhet kring effekten av den senaste tidens lagförslag på området. Vad avser övriga migrationsmål spås en markant ökning främst för mål om statusförklaring. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 13

UTGÅNGSPUNKTER 2.3 Behov av övergripande utvecklingsinsatser Några av Domstolsverkets och domstolarnas mer betydande utmaningar de kommande åren är medborgarnas och omvärldens ökande krav när det gäller effektivitet och kvalitet. Statsmakterna ställer ökade krav på myndigheterna att effektivisera den administrativa verksamheten. Det finns också behov av ett utökat digitalt informationsutbyte i målhanteringen samt behov av utveckling av digitala tjänster för att tillgodose bland annat medborgarnas krav på service. För att möjliggöra effektiv användning av systemstöd ställs också ökade krav på enhetliga processer inom verksamheten. För att kunna bedriva en effektiv verksamhet av hög kvalitet krävs det också att det finns ändamålsenliga domstolslokaler samt att verksamheten kännetecknas av hög säkerhet. En väl fungerande kompetensförsörjning är ytterligare en avgörande framgångsfaktor för Sveriges Domstolar. På samtliga dessa områden finns det ett stort behov av utvecklingsinsatser inom de närmaste åren. I Domstolsverkets verksamhetsplan har fem fokusområden fastställts. Dessa är; Digitalisera målhanteringen Säkerhet Lokalförsörjning Effektivisera administrationen Kompetensförsörjning I det följande redogörs för utvecklingen på dessa fokusområden och vilka åtgärder som planeras under de kommande åren. I anslutning till avsnittet digitalisera målhanteringen redogörs också för planerade investeringar i ny teknik i rättssal. 2.3.1 Digitalisera målhanteringen Det finns ett stort intresse från såväl andra myndigheter som från parter och professionella aktörer att kunna utbyta information med domstolarna digitalt. Detta innebär dels krav på en utökad integration av domstolarnas verksamhetsstöd med andra myndigheters verksamhetsstöd, dels behov av portaler för medborgare och professionella aktörer såsom advokater. Denna typ av digitalisering innebär en omställning från en i huvudsak pappersbaserad hantering som dagens verksamhetsstöd underlättar till en allt igenom digitaliserad hantering som eliminerar pappershanteringen. Fler och fler myndigheter går över till digital akthantering och vill därför ge in sina akter och övriga handlingar elektroniskt. Vid sidan av brottmålshanteringen finns det i dag endast begränsat stöd för detta. Inom den nära framtiden kommer allt fler handlingar att ges in i digital form, vilket förutsätter att handlingarna även kan bevaras digitalt i ett e- arkiv. I takt med en ökad digitalisering har skyddet för den personliga integriteten också blivit alltmer aktuellt. Så även i Sveriges Domstolar. Per den 1 januari 2016 trädde domstolsdatalagen med tillhörande förordning i kraft. Lagen skapar ett behov av att se över befintliga verksamhetsstöd från ett integritetsperspektiv och att skapa förutsättningar för att integritetsaspekter beaktas i det långsiktiga utvecklingsarbetet. Fokus i arbetet kommer att vara att säkerställa att domstolarna både kan arbeta effektivt och upprätthålla ett bra integritetsskydd. Den tekniska utvecklingen har även i övrigt potential att leda till påtagliga förbättringar i domstolarnas verksamhet. Fler förhandlingar kan hållas på distans. Det finns förutsättningar för fler medarbetare att, när så är lämpligt, arbeta på annan plats än domstolen, vilket har stor betydelse för domstolarnas attraktivitet som arbetsgivare. Detta kräver tekniska lösningar för att kunna arbeta mobilt i Vera och annat stöd till exempel läsplattor. Dessa möjligheter leder dock till en förväntan hos parter, anställda och omgivande myndigheter att möjligheterna även tas till vara. Om så inte sker, finns risker för en försämrad utveckling i domstolarna. Målbild Det långsiktiga målet för digitaliseringen av målhanteringen är att Sveriges Domstolar utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela domstolsprocessen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Ett önskat läge om tre till fem års sikt kan beskrivas på följande sätt. Brottmålsprocessen är effektivare genom en strukturerad informations- 14 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER hantering som innefattar ett digitalt informationsutbyte av brottmålsavgöranden med andra myndigheter och en integration mellan domstolsinstanserna. Effektivare stöd föreligger för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen. Detta innefattar bland annat möjlighet att hålla en e-akt och möjlighet för ett elektroniskt bevarande, e-arkiv, för brottmålsprocessen och förvaltningsprocessen. Det finns en effektivare personuppgiftshantering och ett gott integritetsskydd. Aktiviteter I det följande redogörs översiktligt för de större aktiviteter, som pågår eller planeras inom området under de närmaste åren. En handlingsplan tas nu fram för arbetet med att anskaffa ett e-arkiv för Sveriges Domstolar. Planen beräknas vara klar i mitten av 2016. I det efterföljande arbetet ingår bland annat fördjupade kravanalyser inför en anskaffning. Arbete pågår för att skapa möjligheter till en digital akthantering på förvaltningsdomstolarna. I ett par pilotprojekt ligger fokus på att ändra arbetssätten i domstolarna, så att en digital akthantering möjliggörs. Vidare pågår ett mer långsiktigt analysarbete av nuvarande utbyten och behov av framtida utbyten mellan förvaltningsdomstolarna och andra myndigheter, i syfte att skapa förutsättningar för en digital hantering genom hela målhanteringen. Arbetet med brottmålsprocessen präglas av den informationshantering som är överenskommen med övriga RIF-myndigheter. En verksamhetsanalys av brottmålshanteringen har påbörjats i syfte att utreda hur domstolarna kan få största möjliga nytta av en strukturerad informationshantering. En fördjupad kravanalys inför en realisering av ett nytt verksamhetsstöd för brottmålshanteringen kommer att inledas under våren 2016. Nya Vera-releaser under 2016 kommer ge domstolarna och deras intressenter i RIF stöd för elektroniskt ostrukturerade informationsutbyten i PDF direkt mellan myndigheternas ärendehanteringssystem. Vidare kommer arbete att bedrivas för att realisera eventuella förändringar av Vera med anledning av domstolsdatalagens krav. I arbetet ingår också att utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda samtliga personalkategorier som har behov av mobilt arbete att arbeta mobilt i Vera. Resursbehov För att genomföra det paradigmskifte som digitaliseringen av målhanteringen innebär krävs det omfattande resurser under flera år. Inför 2016 har personalresurserna för området ökat på Domstolsverket. Under 2016 planerar Domstolsverket att utarbeta nya samarbetsformer för att på ett bättre sätt än i dag ta tillvara den samlade kunskap som finns inom Sveriges Domstolar vid verksamhetsutveckling. Det handlar om att domstolsanställda med rätt kompetens ges möjlighet att medverka i Domstolsverkets utvecklingsarbete med bibehållen anställning i domstolen. Det arbete som för närvarande bedrivs kan till stora delar beskrivas som ett analysarbete. Det är först när detta analysarbete är genomfört, som resursbehovet för genomförandet av utvecklingsinsatserna kan uppskattas närmare. Sannolikt kommer dock relativt stora resurser att behöva skjutas till från 2017 och flera år framöver för att genomföra digitaliseringen av målhanteringen. 2.3.2 Teknik i rättssal Ett område som har nära anknytning till digitalisering av målhanteringen är teknik i rättssal. Den analoga tekniken ersätts succesivt, sedan något år tillbaka med ny och modern digital teknik. En tillförlitlig och väl fungerande teknik är i dag ett mycket viktig stöd i den dömande verksamheten. Ny teknik ger bättre ljud och bildkvalitetet samt kommer kunna hantera nya moderna bildformat. Bildmaterial som visas vid förhandlingar utgörs i en allt ökande grad av HD-inspelat material, vilket ställer krav på att tekniken kan återge materialet i samma höga kvalitet som originalet. Ett utbyte och uppgradering kommer att ske för att svara upp mot dessa krav och förväntningar. Den snabba utvecklingen av nya produkter gör att livslängden på teknik och tillgången till reservdelar är förhållandevis kort. Uppgraderingar och utbyten måste därför genomföras allt oftare. Under den kommande perioden kommer en fortsatt uppgradering ske och arbetet planeras pågå under hela 2016 och de närmaste åren därefter. Videokonferens i förhandling Efterfrågan och användandet av videokonferens i förhandlingar har fortsatt att öka de senaste åren och bedöms så ske även de kommande åren, framför allt på de allmänna domstolarna. Domstolsverket kommer därför att installera fler SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 15

UTGÅNGSPUNKTER system och därmed ökar tillgången, vilket kommer att underlätta planeringen och utsättning av förhandlingar för många av domstolarna. I slutet av perioden beräknas samtliga 650 förhandlingssalar inom Sveriges Domstolar att få tillgång till tekniken. Även i ett stort antal samtalsrum kommer tekniken vara tillgänglig. Bristen på kvalificerade rättstolkar innebär också att videokonferenstekniken i allt större utstäckning behöver utnyttjas för ett bättre och effektivare utnyttjade av tolkresurser. Med nuvarande videokonferensteknik är endast konsekutiv tolkning möjlig. Det saknas i dag teknik för simultantolkning på distans vid domstolarna. Domstolsverket kommer att under 2016 se över möjligheterna att utveckla en lösning för simultan tolkning vilket bör kunna ge en bättre tolkupplevelse, än vad dagens konsekutiv tolkning ger. Vid nybyggnationer och omfattande ombyggnationer av lokaler samt vid uppgradering av den äldre analoga tekniken, installeras nya videokonferenssystem i samtliga förhandlingssalar. 2.3.3 Säkerhet Under 2015 har tio tingsrätter haft fast säkerhetskontroll, det vill säga daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. Dessa är Lunds tingsrätt, Malmö tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Örebro tingsrätt, Södertälje tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Attunda tingsrätt och Solna tingsrätt. I sex 1 av dessa används röntgenutrustning. Nuvarande inriktning är att röntgen ska användas för att snabba på inflödet till domstolen och har tilldelats de domstolar som har cirka 1 000 besökare per vecka och vars organisationer är anpassade för detta. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövningar av beslutet som görs enligt lag. Det finns idag inga skäl att tro att antalet domstolar med fast säkerhetskontroll kommer att minska, tvärtom bedöms antalet öka. Sundsvalls tingsrätt och Värmlands tingsrätt har aviserat att fasta säkerhetskontroller ska införas under 2016. Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, 1 Malmö tingsrätt, Göteborgs tingsrätt, Stockholms tingsrätt, Södertörns tingsrätt, Attunda tingsrätt och Solna tingsrätt. är resurskrävande och beroende på domstolens storlek och antalet besökare går det åt olika antal ordningsvakter. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter i stället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter då in- och utpassering sker i begränsad omfattning. Ett ökat antal ordningsvakter vid domstolarna bidrar också till att hålla nere kostnaderna för Polismyndigheten. Kostnaderna för säkerhetskontroller har ökat under de senaste åren i takt med att allt fler tingsrätter infört fast säkerhetskontroll. Under 2015 har kostnader för säkerhetskontroll beräknats till 45 mnkr. I beräkningen ingår både kostnader för inhyrda ordningsvakter och uppskattade kostnader för den del av arbetstiden som egna anställda lagt på säkerhetsarbete. Merparten av kostnaderna avser de tio tingsrätter som har haft fasta säkerhetskontroller 2015. Utöver dessa har cirka 20 domstolar genomfört säkerhetskontroll vid behov. Stockholms tingsrätt, Malmö tingsrätt och Göteborgs tingsrätt disponerar säkerhetssalar som utnyttjas av flera domstolar i respektive region. Kostnaden för att driva dessa säkerhetssalar har 2015 tillsammans uppgått till tre mnkr, vilket är utöver ovanstående kostnader. En uppskattning har gjorts av driftkostnaderna om alla allmänna domstolar skulle ha fast säkerhetskontroll. Dessa kostnader beräknas uppgå till cirka 80 mnkr per år. Beräkningen är gjord utifrån en bedömning om goda personella förutsättningar, som innebär att ordningsvaktspersonal kan arbeta med andra arbetsuppgifter under de delar av dagen då in- och utpassering inte sker. Utgångspunkten har varit att göra en försiktig bedömning av kostnaderna för säkerhetskontroller. Resurser för övrigt säkerhetsarbete, till exempel rondering och bevakning inne i förhandlingssalen och förebyggande arbete, är inte beaktat i kostnadsberäkningen. En prioritering under de senaste årens budgetarbete har varit att skapa förutsättningar för domstolarna att anställa ordningsvakter. Antalet ordningsvakter vid landets domstolar fortsätter också att öka. Den 1 januari 2016 fanns det 171 medarbetare med ordningsvaktsförordnande i Sveriges Domstolar. Motsvarande antal 2015 och 2014 var 154 respektive 124 medarbetare. Den fortsatta utvecklingen av säkerheten vid domstolarna kräver också ökade investeringar. I många domstolar finns idag inte lokalmässiga förutsättningar för att genomföra säkerhetskon- 16 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER troll i domstolens entré under en längre tid. Vid nybyggnation utformas alltid entrén, så att säkerhetskontroll kan genomföras. Att bygga om entréerna i alla de allmänna domstolarna, det vill säga de som inte redan är ombyggda och anpassade för säkerhetskontroll, skulle kosta cirka 40 50 mnkr. Kostnaden för att införskaffa röntgen är drygt 630 tkr per domstol. Ytterligare kostnader tillkommer beroende på personalkostnader, organisatoriska förutsättningar och ombyggnation av entrén. Investeringskostnaden för en metalldetektorbåge är 50 tkr. Alla domstolar som haft eller har behov av en metalldetektorbåge eller handmetalldetektor har försetts med detta. Tillgång till videokonferensteknik gör att förhandlingar kan genomföras säkrare, både genom minskat antal transporter och att personer kan hållas åtskilda åt, när så krävs. Sammanfattningsvis krävs det fortsatta åtgärder för att förbättra säkerheten vid Sveriges Domstolar under en följd av år. Med nuvarande anslagsnivåer bedöms säkerhetsarbetet under 2016 och 2017 kunna utvecklas i samma takt som under de senaste åren. Från 2018 krävs det dock en anslagsökning för att inte utvecklingen av säkerhetsarbetet ska avstanna. 2.3.4 Lokalförsörjning Lokalförsörjningen inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar med alltmer skärpta krav på effektivisering och standardisering. Hög måltillströmning under flera år, ökade krav på högre säkerhet, eftersatt underhåll och krav på tillgänglighet och god arbetsmiljö är huvudsakliga skäl till ett fortsatt stort behov av om- och nybyggnation av lokaler de kommande åren. Framför allt är det i Stockholmsområdet och i Skåne som behoven av lokalförändringar är särskilt stora. De stora och omfattande målen har under senare år tenderat att öka. Detta genererar brist på förhandlingsyta och skapar behov av större salar, säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Till detta kan fogas säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Långa ledtider för produktion av nya lokaler innebär att det strategiska arbetet är viktigt. Upphandlingsfrågorna kring byggentreprenader är komplexa och tar tid. Risk för överprövning föreligger om inte noggranna kravspecifikationer tas fram. Detta ställer sammantaget stora krav på långsiktighet och strategisk planering. Arbetet med framtagande av en lokalförsörjningsstrategi för Sveriges Domstolar har påbörjats och där stor vikt kommer att läggas kring förankringsarbetet med såväl domstolarna som med externa brukare. Under perioden 2017 2019 föreligger uppstart av ett antal till- och nybyggnader, dock kommer inte alla att färdigställas under ovan angiven tid. Nedan följer en kort redovisning av de större projekt som pågår eller planeras starta under perioden. Lunds tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 mnkr/år Södertälje tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 7 mnkr/år Eskilstuna tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 5 mnkr/år Borås tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 6 mnkr/år Alingsås tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 3 mnkr/år Attunda tingsrätt, ombyggnad av befintliga lokaler samt nybyggnation med två helt nya säkerhetssalar, hyresökning ca 20 mnkr/år Nacka tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 mnkr/år Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 9 mnkr/år Malmö tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 10 12 mnkr/år Norrtälje tingsrätt, flytt av domstol till nya anpassade lokaler för verksamheten, hyresökning ca 2 3 mnkr/år Göta hovrätt, nya lokaler, hyresökning ca 7 mnkr/år Förvaltningsrätten i Malmö, nya lokaler, hyresökning ca 7 mnkr/år Förvaltningsrätten i Göteborg, tillbyggnad till befintliga lokaler, hyresökning ca 5 mnkr/år Norrköpings tingsrätt, nybyggnad av domstol, hyresökning ca 5 6 mnkr/år Domstolsverket, kvarteret Grundlagen, ombyggnad av befintliga lokaler, hyresökning ca 5 mnkr/år SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 17

UTGÅNGSPUNKTER Sammantaget för ovanstående domstolar och de planerade insatserna kommer hyreskostnaderna att, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index öka i storleksordningen 100 110 mnkr över tiden 2016 2021. 2.3.5 Effektivisera administrationen Det finns ökade krav från statsmakterna att myndigheterna effektiviserar sin administration bland annat genom att digitalisera verksamheten men också genom regeringens uttalade inriktning med krav på obligatorisk anslutning till Statens servicecenter. Att administrationen effektiviseras inom Sveriges Domstolar är också nödvändigt för att ekonomiskt utrymme ska frigöras till kärnverksamheten och att därmed anslagna medel kan användas på ett mer effektivt sätt. Exempel på pågående insatser inom området är; framtagande av gemensam representationspolicy, införande av systemstöd för hantering av ansökningsavgifter, framtagande av en handlingsplan avseende vilka tjänster som ska erbjudas av växeltelefonisterna/kundtjänst på domstolarna samt arbete med informations- och kommunikationsförsörjning för chefer inom det administrativa området. Planerade insatser är verksamhetsstöd för HRprocesser som personalplanering, utbildningsadministration och notarieantagning. Vidare planeras framtagande av en mallbank för befintliga policys, riktlinjer och anvisningar. Insatser för att öka stödet för inventering av anläggningstillgångar planeras också. Möjligheterna till en övergång till digital hantering av den posthantering på domstol, som även fortsatt kommer att vara pappersbaserad kommer att utredas. Därefter kommer ställning tas till fortsatt hantering. Till följd av regeringens inriktning att lönerelaterade tjänster ska tas över av Statens Servicecenter kommer också förberedelser inför en sådan övergång att genomföras. 2.3.6 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningsfrågor i stort och särskilt rekrytering och personalomsättning är högt prioriterade frågor inom Sveriges Domstolar. Problembilden är komplex och utmaningarna skiljer sig åt mellan personalkategorierna. Konkurrensen om den kvalificerade arbetskraften hårdnar. Det finns i flera fall otillräckligt med kvalificerade sökande till såväl domaranställningar som chefsdomaranställningar. Detta problem är mer uttalat på mindre orter. Inom kategorierna föredragande/beredningsjurister samt domstolshandläggare är personalomsättning ett utpekat problemområde. När det gäller föredragande och beredningsjurister har Domstolsverket och Jusek analyserat kostnaderna i ett partsgemensamt arbete. Enligt en grov uppskattning som gjordes inom ramen för det arbetet kostar en återrekrytering av en föredragande utan notariemeritering cirka 300 000 kronor. I den summan ingår förutom direkta kostnader för annonsering med mera även introduktion och produktionsbortfall. Beträffande domstolshandläggare på domstolar i storstadsområden har personalomsättningen ökat avsevärt under de senaste åren, vilket innebär stora påfrestningar i verksamheten. Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen. För att fånga helhetsperspektivet när det gäller kompetensförsörjning beskrivs den ibland med uttrycket ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla). Det är viktigt att arbetet med kompetensförsörjning beaktar alla dessa steg så att verksamheten inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppgifter. I syfte att vidta rätt åtgärder för att nå målen kommer inledningsvis en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen att genomföras. Därefter kommer förslag att tas fram för fortsatta insatser inför beslut om genomförande. Åtgärder kommer också att behöva planeras och vidtas i syfte att möta den förväntade målökningen vid migrationsdomstolarna. En utökning av antalet notarieanställningar är viktig ur ett långsiktigt kompetensförsörjningsperspektiv. Ett större antal notarier bidrar till att säkra den framtida kompetensförsörjningen av domare i första hand, men även av andra personalkategorier som till exempel föredraganden. Under de senaste tio åren har det skett en ökning av antalet examinerade jurister från de svenska lärosätena. År 2014 examinerades 1 371 jurister, vilket är en ökning med knappt 38 procent jämfört med 2005. Antalet notarieanställningar har inte ökat i motsvarande mån. År 2014 anställdes 27 procent fler notarier jämfört med 2005. Andelen examinerade jurister som fått möjlighet till 18 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER notarietjänstgöring har minskat från nära 44 procent 2005 till 40 procent 2014. Mot bakgrund av att antalet examinerade jurister ökat finns det ett gott underlag för en ökad rekrytering av notarier. Ur ett kompetensförsörjningsperspektiv skulle ett ökat antal notarianställningar vara av värde. På det sättet skulle Sveriges Domstolar på sikt också kunna möta de behov av kvalificerad juridisk praktik som följer av ökningen av antalet examinerade jurister i Sverige. För att hantera den ökade måltillströmningen i samband med flyktingströmmen behöver resurserna inom Sveriges Domstolar användas effektivt. För att möjliggöra brett ansvarstagande där domstolarna hjälps åt att hantera målen behövs förstärkta resurser för kompetensutveckling i migrationsrätt och förvaltningsprocessrätt. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser behövs för de nya medarbetare som kommer att rekryteras för att hantera migrationsmål. 2.4 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet Det finns ett ständigt behov av att utveckla och effektivisera verksamheten vid Sveriges Domstolar. Medel för detta kan vara utveckling av verksamhetsstöd både inom den dömande verksamheten sökningen. Dessutom föreslås viktiga förändringar när det gäller rättens sammansättning samt ett utökat krav på prövningstillstånd i hovrätt. Ett genomförande av Straffprocessutredningens och inom administrationen. Även förslag kan, som Domstolsverket framhöll i fösökningen. utveckling av hur arbetet organiseras inom domstolarna och olika kompetensutvecklingsinsatser kan bidra till effektiviseringar. Detta är medel och verktyg som Sveriges Domstolar själva förfogar över, givet att finansieringen är tillräcklig. Utöver detta krävs det emellertid också olika reformer från statsmakterna. Under senare år har Domstolsverket och ett antal statliga utredningar föreslagit olika reformer som skulle innebära rationaliseringar och effektviseringar för Sveriges Domstolars verksamhet. Domstolsverket vill här särskilt framhålla ett antal av dessa vars förslag bör genomföras eller arbetas vidare med för att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete. Ett par av förslagen, såsom mer flexibla regler för utbyte av personal mellan domstolar och överlämnande av mål mellan migrationsdomstolarna, syftar bland annat till att underlätta för migrationsdomstolarna att hantera den förväntade stora målökningen. Dessa förslag bör hanteras särskilt skyndsamt. regående års budgetunderlag, förväntas leda till verksamhetsnytta och kostnadsbesparingar för domstolarna. Det är angeläget att förslagen genomförs. Förslag om rättens sammansättning har också lämnats av Nämndemannautredningen i betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49). Även den utredningen föreslår att fler brottmål ska kunna avgöras utan nämndemän. Dessutom föreslås att nämndemän inte längre ska medverka i skattemål och inte heller i hovrätt och kammarrätt. Även denna reform är angelägen att genomföra inte minst mot bakgrund av att ersättningen till nämndemännen sannolikt kommer att öka framöver då man kan förutse att allt fler av nämndemännen kommer att vara yrkesverksamma och därmed kosta mer. Ett annat viktigt område att effektivisera är konkurshanteringen i allmän domstol. I Domstolsverkets och Kronofogdemyndighetens gemensamma I betänkandet Brottmålsprocessen (SOU rapport En mer rationell konkurs- 2013:17) föreslår Straffprocessutredningen (prop. 2013/14:170) en rad åtgärder som skulle leda till en effektivare handläggning av brottmål. Betänkandet har kompletterats av departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4) som varit ute på remiss under 2015. Förslagen gäller bland annat att fler mål ska kunna avgöras på handlingarna, att yrkanden om skadestånd ska kunna hanteras på ett enklare sätt och att åklagaren får en skyldighet att inhämta personutredning redan under förunderhantering lämnas en rad förslag på åtgärder som kan vidtas. Många moment kan tas bort eller förenklas och i dag förekommer en dubbelhantering av vissa frågor som kräver onödiga resurser. I rapporten föreslås förändringar när det gäller detta, bland annat att vissa uppgifter ska föras över från domstol till Kronofogdemyndigheten. När det gäller förvaltningsprocessen har betänkandet Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och (SOU 2014:76) varit ute på remiss under 2015. Den berör bland annat frågor om SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 19

UTGÅNGSPUNKTER specialisering, behovet av att utreda en minskning av antalet förvaltningsrätter, tydligare regler om förberedande sammanträden och större möjligheter att överlämna mål mellan domstolar. När det gäller det senare föreslår utredningen att det ska införas en möjlighet för migrationsdomstolarna att överlämna mål mellan sig i syfte att åstadkomma en utjämning av arbetsbelastningen. Mot bakgrund av den förväntade ökningen av antalet migrationsmål och att det med nuvarande regler är svårt att åstadkomma en jämn målfördelning mellan migrationsdomstolarna är det mycket angeläget att detta förslag genomförs så snart som möjligt. Domstolsverket är även i övrigt positiv till flertalet av de förändringar som föreslås och anser att det är viktigt att arbetet med utredningens förslag drivs vidare. Domstolsverket anser att det är särskilt viktigt att möjligheten att överlämna mål mer generellt mellan förvaltningsdomstolarna utreds ytterligare. En sådan reform skulle underlätta väsentligt för hanteringen av de stora målvolymerna, som förväntas till migrationsdomstolarna. En måltyp i förvaltningsdomstol som generellt är resurskrävande är mål om överprövning av upphandling. Upphandlingslagstiftningen har varit föremål för ett flertal reformer under senare år. Samtidigt har antal överprövningar i domstol ökat. I betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) lämnas förslag som syftar till att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Vissa av förslagen bör kunna bidra till att handläggningen av dessa mål i domstol blir mer effektiv, till exempel att möjligheten att åberopa nya omständigheter i kammarrätten begränsas. Men för att utreda hur överprövningsförfarandet kan effektiviseras finns det, som Domstolsverket framförde i sitt remissyttrande över betänkandet, frågor som bör övervägas ytterligare. En betydelsefull fråga för domstolarna är att kvalificerade tolkar kan anlitas när det finns behov av tolk. Att det kan ske är viktigt både av effektivitets- och rättssäkerhetsskäl. Dessa frågor behandlas i Statskontorets rapport Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol (2015:1). Som framhålls i rapporten och i Domstolsverkets remissyttrande över denna finns det flera åtgärder som kan bidra till att de befintliga resurserna av kvalificerade tolkar ska kunna användas så effektivt som möjligt. Ett grundläggande problem är dock att antalet kvalificerade tolkar i landet är för litet med en tydlig koncentration till storstadsområdena. Det är därför viktigt att regeringen överväger åtgärder som kan öka tillgången på kvalificerade tolkar. Det är särskilt viktigt då detta behov kan förväntas öka ytterligare under de kommande åren. Möjligheten till utbyte av personal mellan domstolar bör ökas. Enligt förordningarna med tingsrätts- respektive förvaltningsrättsinstruktion kan en tingsrätt eller en förvaltningsrätt i viss utsträckning förordna medarbetare vid annan domstol att utföra arbete på tingsrätten eller förvaltningsrätten. Exempelvis kan en tingsrätt enligt 16 och 35 förordningen med tingsrättsinstruktion förordna anställda vid en förvaltningsrätt eller hyresnämnd på samma ort att utföra vissa åtgärder på tingsrätten. För att effektivisera verksamheten och uppnå samordningsvinster finns det på en rad områden stort behov av ökad samverkan mellan domstolarna. Det kan gälla regionala kanslier för gemensam hantering av olika administrativa frågor, erfarenhetsutbyten mellan domstolar eller möjlighet att låna personal från annan domstol vid tillfälliga arbetsanhopningar. Detta behov gör sig särskilt starkt gällande mot bakgrund av den ökning av måltillströmningen till migrationsdomstolarna som kan förväntas under kommande år. Domstolsverket har för avsikt att begära förordningsändringar som utökar möjligheten till utbyte av personal mellan domstolar. Sveriges Domstolars skyldighet att dokumentera och rapportera om våld och hot som förekommer på domstolarna sker genom en s.k. incidentrapportering till Domstolsverket. Incidentrapporterna är allmänna handlingar och det finns få möjligheter att sekretessbelägga informationen i rapporterna. Mot bakgrund av detta och risken för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner är informationen om en incident utformad på ett sätt som gör att den inte är till någon större nytta i Domstolsverkets uppdrag att stötta domstolarna i säkerhetsfrågor. Det finns inte någon sekretessbestämmelse som kan hindra utlämning på grund av risk för kartläggning av domstolarnas och Domstolsverkets rutiner när det gäller säkerhetsarbetet. För att kunna uppfylla uppdraget och effektivisera säkerhetsarbetet ser verket ett behov av att kunna sekretessbelägga incidentrapporterna i större utsträckning, till exempel med hänsyn till risk för kartläggning. En jämförelse kan göras med polisen som har större möjligheter att sekretessbelägga uppgifter med hänsyn till kartläggning (se 18 kap. 1 of- 20 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

UTGÅNGSPUNKTER fentlighets- och sekretesslagen). Domstolsverkets förhoppning är att denna fråga kan tas om hand av den nyligen tillsatta utredningen om förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna (Ju 2015:15). Högsta förvaltningsdomstolen har i avgörandet HFD 2013 ref. 19 kommit fram till att tolkar i skatterättsligt hänseende normalt sett ska anses ha sitt tjänsteställe där respektive tolkuppdrag utförs. En följd av det är att tolkars ersättning för utlägg i anledning av resa beskattas som inkomst av tjänst, till skillnad från vad som gäller beträffande exempelvis ombud och nämndemän. Att ersättning för kostnader i samband med resa i sin helhet behandlas som lön leder till att Sveriges Domstolar drabbas av kostnader för arbetsgivaravgifter. Denna ordning kan även försvåra för domstolarna att anlita de mest kvalificerade tolkarna och därmed leva upp till de skärpta krav som infördes i 5 kap. 6 rättegångsbalken under hösten 2013. Domstolsverket har därför begärt att den nu gällande ordningen bör ändras genom att tolkar inkluderas bland de yrkeskategorier som anges i 12 kap 8 tredje stycket inkomstskattelagen (skrivelse den 24 april 2015, dnr 893-15). En sådan ändring skulle innebära en kostnadsbesparing för Sveriges Domstolar. En viktig del av det totala utvecklingsarbetet inom Sveriges Domstolar avser domstolarnas och nämndernas yttre organisation. Domstolsverket ser positivt på och avser att fortsätta arbetet med en förändring av domstolarnas och nämndernas yttre organisation. Detta i syfte att få till stånd en alltmer ändamålsenlig domstolsorganisation som ger förutsättningar för att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska kunna bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Exempel på områden där det kan finnas behov av fortsatta överväganden kring den yttre organisationen är de kvarvarande små tingsrätterna i södra och mellersta Sverige. När det gäller kvarvarande kansliorter, liksom frågan på vilka orter det finns behov av tingsställen, har Domstolsverket i april 2015 föreslagit att regeringen fattar beslut om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Utvecklingen av förvaltningsprocessen kan också komma att motivera ställningstagande till hur många förvaltningsrätter det bör finnas. Beträffande hyres- och arrendenämnderna pågår en utredning som ska lämna förslag på hur verksamheten i nämnderna kan effektiviseras och hur prövningen av hyres- och arrendeärenden kan moderniseras och göras mer ändamålsenlig. Uppdraget ska redovisas senast den 4 mars 2016. Kraven på domstolsbyggnader avseende säkerhet, teknik och tillgänglighet är höga. Vidtas inte nödvändiga förändringar av den yttre organisationen måste ombyggnationer och andra investeringar genomföras på ett antal domstolsbyggnader under kommande år. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 21

ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR 3 Anslaget Sveriges Domstolar 3.1 Ekonomiska förutsättningar 3.1.1 Utgångspunkter Sveriges Domstolars ekonomi är för närvarande i balans. I budgetpropositionen för 2016 tilldelades anslaget Sveriges Domstolar 75 mnkr, vilket innebar att den tidigare besparingen med hänvisning till Straffprocessutredningen halverades. År 2015 blev det ett överskott på anslaget Sveriges Domstolar. På så sätt kunde 157 mnkr föras över till 2016. Domstolsverket bedömer att aviserade anslagna medel för 2017 är tillräckliga. Från och med 2018 behövs emellertid en ramökning på 160 mnkr för att ekonomin ska vara i balans och inte anslagskrediten utnyttjas. I det följande sammanfattas orsakerna till behovet av anslagsförstärkning från 2018. 3.1.2 Reformer utan full finansiering Under 2016 kommer vissa reformer att genomföras, som saknar full finansiering. Regeringen har föreslagit att prövningen av konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga och immaterialrättsliga mål samlas i en särskild domstol inom ramen för de allmänna domstolarna och att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen avvecklas (prop. 2015/16:57). Domstolsprövningen ska ske samlat i en särskild domstol i första instans (Patentoch marknadsdomstolen) och en särskild domstol i andra instans (Patent- och marknadsöverdomstolen). Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Den nya domstolsordningen föreslås träda i kraft den 1 september 2016. En anslagsförstärkning sker med 10,2 mnkr 2016 och ytterligare 20,4 mnkr 2017 till följd av reformen. Domstolsverket har beräknat, med underlag från berörda domstolar, att reformen kostar drygt 41 mnkr på årsbasis. Detta förutsätter då även att vissa neddragningar kan ske på de domstolar som idag hanterar en del av de mål som nu koncentreras till Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Reformen är således underfinansierad med minst elva mnkr. Utöver detta kommer avvecklingen av Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen att finansieras via Sveriges Domstolars anslag. Hur stora dessa kostnader blir går ännu inte att fastställa. I sammanhanget kan det även nämnas att Sveriges Domstolar haft vissa kostnader i samband med avvecklingen av Statens va-nämnd, bland annat för balansavarbetning, utan att anslagsmedel tillförts. Ett enhetligt patentskydd kommer att skapas i 25 EU-medlemsstater. I samband med det inrättas också en enhetlig europeisk patentdomstol. Tillsammans med Estland, Lettland och Litauen kommer Sverige att inrätta en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens första instans med säte i Stockholm. Denna reform kommer indirekt att påverka delar av verksamheten vid Sveriges Domstolar. Den enhetliga patentdomstolen ska kunna inleda sin verksamhet i Stockholm från och med den 1 september 2016. För att finansiera avgiften till den enhetliga domstolen har anslaget till Sveriges Domstolar minskats med 1,7 mnkr från och med 2015. Anslaget kommer vidare att minskas med ytterligare en mnkr från och med 2016 och ytterligare 800 tkr från och med 2017 samt ytterligare två mnkr från och med 2018. Det vill säga en anslagsminskning med totalt 5,5 mnkr under perioden. Det är i dagsläget oklart hur stora kostnadsökningar reformen kommer att medföra för Sveriges Domstolar. Det är dock klart att reformen kommer att innebära kostnadsökningar för Sveriges Domstolar samtidigt som anslagsminskningar görs för att finansiera avgiften. Domstolsverket bedömer att minst 17 mnkr behöver tillföras på anslaget från och med 2018 för att fullt ut finansiera ovanstående reformer. Därutöver tillkommer behov av en anslagsförstärkning motsvarande de avvecklingskostnader som beskrivits ovan. 3.1.3 Resursbehov för säkerhet Som tidigare beskrivits finns det ett behov av att successivt förbättra säkerheten vid domstolarna. Allt fler domstolar förväntas införa fast säkerhetskontroll och det finns behov av ombyggnationer för att skapa förutsättningar för en förbättrad säkerhet. Bedömningen är att detta arbete kan fortgå under 2016 och 2017 i motsvarande utvecklingstakt som under de närmaste föregående åren utan att anslaget behöver tillskjutas ytterligare medel. Från och med 2018 bedöms uppskattningsvis att ytterligare 20 mnkr behöver 22 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR tillföras anslaget på grund av att fler domstolar inför fast säkerhetskontroll och att säkerhetskontrollerna blir mer frekventa även på övriga domstolar. 3.1.4 Övriga utvecklingsinsatser Digitaliseringen av målhanteringen innebär ett paradigmskifte i domstolarnas verksamhet. Detta arbete, som även påverkar andra myndigheter, är mycket omfattande och kommer att kräva avsevärda resurser under en följd av år. För närvarande saknas dock underlag för att beräkna resursbehovet med någon större precision. Domstolsverket avser att återkomma med mer detaljerade beräkningar till kommande års budgetunderlag. Även utvecklingsinsatser inom fokusområdena effektivisera administrationen och kompetensförsörjning planeras under de kommande åren. Under de närmaste åren finns det också stora behov av uppgradering av tekniken i rättssalarna och av fortsatt utbyggnad av videokonferensanläggningar samt av om- och nybyggnationer av domstolslokaler. Detta innebär att investeringarna beräknas öka markant under planeringsperioden, vilket medför att kostnader för räntor och avskrivningar ökar. Mellan 2015 och 2018 beräknas nyinvesteringarna öka med cirka 75 mnkr. Huvuddelen av denna ökning avser teknik i rättssal. Även lokalhyrorna kommer att öka till följd av många nya hyresavtal i samband med att nya domstolslokaler tas i drift. Under åren 2016 2021 förväntas hyreskostnaderna att öka med drygt 100 mnkr förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index. Slutligen bör nämnas att det utöver insatser inom de olika fokusområdena, pågår ett ständigt arbete med att effektivisera och utveckla alla delar inom Sveriges Domstolars verksamhet. Nyligen genomförda och pågående insatser redovisas i Sveriges Domstolars årsredovisning 2015. Dessa löpande utvecklingsinsatser finansieras inom ramen för befintliga anslagsmedel. 3.1.5 Den framtida måltillströmningen Enligt Domstolsverkets prognoser på måltillströmningen kommer antalet inkomna mål, som finansieras via anslaget Sveriges Domstolar, att öka något under planeringsperioden. En separat beräkning av kostnaderna för den prognostiserade målökningen visar på ett ökat resursbehov på drygt 110 mnkr för hela perioden 2017 2019. Huvuddelen av kostnaderna för den prognostiserade målökningen avser de allmänna domstolarna. Det bör emellertid beaktas att domstolarna tidigare haft en målminskning utan att resurserna har minskats, vilket innebär att domstolarna på totalnivå bör kunna klara den prognostiserade målökningen utan några större resurstillskott. Målsättningen är att domstolarnas finansiering ska vara så stabil över tiden att mindre förändringar i måltillströmningen ska kunna hanteras utan att budgetmedlen justeras. I avsnitt 3.2 utvecklas detta närmare. Det ska dock understrykas att prognoser på den framtida måltillströmningen är förenat med en stor osäkerhet. Om antalet inkomna mål skulle öka i större omfattning än vad som nu prognostiseras, behöver ytterligare medel tillföras domstolarna. I sammanhanget bör det också uppmärksammas att den stora måltillströmningen till migrationsdomstolarna även kommer att få konsekvenser för övriga domstolar. Det kan till exempel bli en betydande brist på tolkar. Vidare blir det sannolikt svårare att rekrytera domare på grund av en ökad konkurrens om lämpliga sökanden. Resurser för kompetensutvecklingsinsatser måste kanske också i högre grad styras mot migrationsdomstolarnas verksamhet. I viss mån kan sådana effekter vara kostnadsdrivande. 3.1.6 Konsekvenser av systemet med löneomräkning Lönernas del av anslaget räknas årligen om. Omräkningen baseras på arbetskraftskostnadernas utveckling för tjänstemän inom tillverkningsindustrin. Löneomräkningen korrigeras också nedåt med ett produktivitetsavdrag baserat på produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn. Historiskt sett har det årliga produktivitetskravet uppgått till mellan en och två procent. Produktivitetsavdraget innebär att den årliga löneomräkningen av anslaget oftast understiger den faktiska löneökningen. I Domstolsverkets ekonomiska prognoser används Ekonomistyrningsverkets antaganden om löneutvecklingen i den statliga sektorn för åren 2016 2019. En löneutveckling i linje med Ekonomistyrningsverkets antagande skulle högst sannolikt innebära att de faktiska löneökningarna kommer att överstiga löneomräkningen av anslaget. Om vi antar att denna differens skulle uppgå till i genomsnitt 1,5 procentenheter per år medför det ett effektiviseringskrav, ackumulerat över hela perioden, på drygt 190 mnkr år 2019. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 23

ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR Det är rimligt att det finns ett effektiviseringskrav på Sveriges Domstolar, liksom på all statlig verksamhet, och att verksamheten på så sätt utsätts för granskning i samband med finansieringen. Inom Sveriges Domstolar pågår ett ständigt arbete med att effektivisera verksamheten och sannolikt kommer en del av det effektviseringskrav, som systemet med löneomräkning ger upphov till att kunna hanteras inom planeringsperioden. På lång sikt är det dock inte möjligt att år efter år hantera ett produktivitetsavdrag på en till två procent, utan att kvaliteten i verksamheten försämras. Sveriges Domstolars verksamhet är också personalintensiv, en stor del av de totala kostnaderna utgörs av lönekostnader, vilket innebär att det produktivitetskrav som finns inbyggt i löneomräkningen får en särskilt stor påverkan. Hanteringen av produktivitetskravet kan dock till viss del underlättas om de reformer genomförs, som Domstolsverket föreslår i avsnitt 2.4. 3.1.7 Yrkanden Utifrån nuvarande ekonomiska prognoser behövs en anslagsförstärkning med 160 mnkr från och med 2018. Anslagsförstärkningen behövs delvis för att undvika besparingar på domstolarna, men också för att kunna genomföra de utvecklingsinsatser som beskrivits ovan. En förutsättning vid beräkning av beloppet är att anslagskrediten inte utnyttjas. Domstolsverket yrkar därför på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar utifrån beräknade anslagsnivåer för 2017 2019 i den av riksdagen beslutade budgeten med 160 mnkr från år 2018. Inget ytterligare yrkande görs för 2019. Totalt för perioden 2017 2019 yrkas således 160 mnkr i ramökning. Domstolsverkets ekonomiska prognos utifrån nuvarande anslagsnivåer, som ligger till grund för yrkandena, framgår av nedanstående tabell. Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr) 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat Ingående överföringsbelopp 113 157 104-5 -155 Tilldelade medel 5 368* 5 413 5 505 5 611 5 730 Summa disponibla medel 5 481 5 570 5 608 5 606 5 574 Utfall/prognos 5 325 5 466 5 613 5 761 5 915 Årets resultat 44-54 -109-150 -185 Utgående överföringsbelopp 157 104-5 -155-341 *Tilldelade medel 2015 är inklusive en indragning på 2,5 mnkr av anslagsmedel. Domstolsverket vill också framföra att det finns skäl till att överföra finansieringen av nämndemän från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1.12 Rättsliga biträden m.m. Dessa kostnader är regelstyrda och domstolarna har endast mycket små möjligheter att påverka dem. Kostnaderna kan även förväntas öka framöver på grund av den föryngring av nämndemannakåren som eftersträvas. Nämndemän i migrationsmål finansieras också på samma anslag som rättsliga biträden i migrationsmål och alltså inte på anslaget för förvaltningsutgifter i migrationsmål. Domstolsverket yrkar därför att ersättning till nämndemän från och med 2017 finansieras från anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Anslagsmedel bör också överföras från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. i motsvarande mån som kostnaderna flyttas över. År 2015 uppgick ersättningen till nämndemän till 152 mnkr. 3.2 Vikten av långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar Måltillströmningen till domstolarna har minskat något under de senaste åren. Antalet avgjorda mål har också överstigit antalet inkomna mål under en följd av år, vilket medfört att balanserna minskat avsevärt. Antalet balanserade mål var vid utgången av 2015 det lägsta under hela 2000-talet. Det lägre antalet balanserade mål har också medfört att omloppstiderna minskat. År 2015 uppnådde både 24 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR tingsrätterna och förvaltningsrätterna 2 regeringens verksamhetsmål, vilket är första gången sedan de nuvarande verksamhetsmålen infördes 2007. Antalet mål vid tingsrätter och förvaltningsrätter utgör cirka 75 procent av antalet mål som kommer in till Sveriges Domstolar. Resultatet har också förbättrats för nio av elva verksamhetsmål 2015 jämfört med föregående år. Värdet av korta omloppstider kan knappast överskattas. Det är av central betydelse både ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv att målen vid landets domstolar kan avgöras inom rimlig tid. Som en illustration till detta kan följande exempel nämnas: Såväl den tilltalade som den brottsutsatte har ett starkt intresse av att brottmålsrättegången sker så snart som möjligt efter det att åtal väckts dels för att få skuldfrågan prövad, dels för att det är av värde att höra vittnen och andra bevispersoner så snart som möjligt. I mark- och miljödomstolarnas verksamhet ryms mål med frågor som har stor betydelse för såväl samhället som parterna i målet. Det kan gälla frågor om tillstånd att bedriva industriell verksamhet, exempelvis gruvdrift med åtföljande arbetsmarknadsmässiga konsekvenser, eller planoch byggfrågor med följdverkningar för möjligheterna att bygga bostäder eller tillstånd till annan verksamhet till exempel infrastrukturella frågor rörande vägar och järnvägar. I mål om vårdnad finns det ett starkt intresse hos alla inblandade att det bestäms vad som ska gälla för framtiden. Vårdnadsmål som drar ut på tiden är påfrestande för alla inblandade. I fordringsmål har såväl gäldenären som borgenären ett intresse av att tvisten avslutas så de kan planera framtiden. Borgenären är kanske en hantverkare för vilken intäkten är viktig för försörjningen och gäldenären behöver få reda på om hans invändningar mot att betala det utförda arbetet är hållbara och han har kanske behov av att avhjälpa de fel som uppstått. Drar målet ut på tiden ter det sig inte meningsfullt att föra talan och förtroendet för domstolarna sjunker. Mål vid förvaltningsdomstolarna handlar ofta om frågor som har stor betydelse för den enskildes ekonomi och försörjning, vilket också kräver en skyndsam hantering. Förvaltningsdomstolarna handlägger också mål som är av stor betydelse ur 2 Exklusive migrationsdomstolarna. ett samhällsekonomiskt perspektiv, till exempel mål om offentlig upphandling. Mål som avser rätten till asyl har utomordentligt stor betydelse för den enskilde individen samtidigt som det är förenat med stora kostnader om handläggningstiderna blir för långa. Listan kan göras lång men slutsatsen är entydig. Ska verksamheten vid Sveriges Domstolar bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv så behöver den bedrivas med parternas bästa för ögonen men också med ett perspektiv som innefattar de konsekvenser en lång handläggningstid får för samhället i stort. För att kunna bibehålla de relativt korta omloppstider som uppnåtts, är det viktigt att domstolarna kan behålla sin nuvarande nivå på dimensioneringen. Även om antalet inkomna mål minskat något under senare år förväntas måltillströmningen vända uppåt i slutet av planeringsperioden. Det är inte heller möjligt att anpassa domstolarnas organisationer till tillfälliga variationer i måltillströmningen. För att verksamheten ska kunna planeras på ett tillfredsställande sätt behövs det en långsiktighet i medelstilldelningen. Det tar relativt lång tid att både minska och öka dimensioneringen av domstolarnas organisationer. Minskningar av domstolarnas organisationer vid besparingar försvåras av fullmaktsanställningar för ordinarie domare. Det tar även tid innan neddragningar på berednings- och administrativ personal får effekt. Ledtider vid rekryteringar medför att det också tar tid att utöka domstolarnas organisationer. Även när nya medarbetare finns på plats tar det tid innan dessa är insatta i arbetet och kan sägas vara fullt produktiva. Kännetecknande för de flesta personalkategorier vid domstolarna är att det krävs relativt omfattande utbildningsinsatser vid nyanställningar. Nyutnämnda domare deltar i domstolsakademins utbildningar. Även domstolshandläggare och annan beredningspersonal behöver utbildning och bygga upp erfarenhet innan de fullt ut kan bidra till organisationen. Domstolarnas effektivitet påverkas således negativt om dimensioneringen varierar allt för mycket mellan åren. Detta synsätt går också igen i Domstolsverkets arbete med resursfördelningen mellan domstolarna. I budgetarbetet med domstolarna under den gångna hösten har Domstolsverket kommunicerat att inriktningen är att domstolarna ska ha stabila planeringsförutsättningar under de närm- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 25

ANSLAGET SVERIGES DOMSTOLAR aste åren. Budgetar för enskilda domstolar har således inte anpassats fullt ut till förändringar i måltillströmningen, såvida inte målförändringen bedömts vara varaktig. Genom att budgettilldelningen varierar mindre än målförändringen över tid, får domstolarna bättre möjligheter att planera sin verksamhet. En viss förutsägbarhet i medelstilldelningen är även viktig för planeringen av Domstolsverkets egen verksamhet. Exempelvis behövs det lång framförhållning vid planering av kompetensutvecklingsinsatser och vid större utvecklingsprojekt samt vid om- och nybyggnationer av lokaler. Slutligen är det också av stor betydelse att den särskilda domarutbildningen värnas. Neddragningar av antalet notarier eller fiskaler ger en snabb besparing men på längre sikt försämras möjligheten till rekrytering av ordinarie domare påtagligt. Det är viktigt att antalet sökande per anställning som ordinarie domare kan hållas uppe och i många fall öka. Detta upprätthåller attraktiviteten i domaryrket, vilket innebär att verksamheten kan tillföras god kompetens, som i sin tur leder till en hög kvalitet i den dömande verksamheten. Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar är alltså också en förutsättning för en god kompetensförsörjning, inte minst av ordinarie domare. 26 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG 4 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden övriga anslag 4.1 Migrationsdomstolarna Migrationsdomstolarna står inför stora utmaningar de kommande åren. Antalet asylsökande ökade dramatiskt under hösten 2015. För helåret 2015 uppgick det totala antalet inkomna asylansökningar till nära 163 000, vilket är i särklass det största antalet i modern tid. Detta har fått till följd att handläggningstiderna på Migrationsverket ökat kraftigt. Måltillströmningen till migrationsdomstolarna ökar därför med en viss fördröjning. Det är först i slutet av 2016 som antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna bedöms öka i stor omfattning. För åren 2017 2019 prognostiseras ett mycket stort antal asylmål till migrationsdomstolarna. Enligt Migrationsverkets prognoser kulminerar måltillströmningen till migrationsdomstolarna 2018. Då beräknas antalet inkomna asylmål vara drygt tre gånger högre än den genomsnittliga måltillströmningen under åren 2013 2015. Ny tillfällig lagstiftning om tidsbegränsade uppehållstillstånd, begränsade möjligheter till familjeåterförening och skärpta försörjningskrav har aviserats. Lagändringen förväntas innebära fler överklaganden av Migrationsverkets beslut till migrationsdomstolarna bland annat i mål om statusförklaring. Antalet mål om statusförklaring bedöms öka i mycket stor omfattning. Migrationsdomstolarna har således ett stort behov av att förstärka sina organisationer de närmaste åren. En grov uppskattning av resursbehovet utifrån målprognoserna visar på att migrationsdomstolarna nästan skulle behöva fördubbla sin bemanning mellan 2015 och 2018. Det finns emellertid en problematik vid bedömningen av hur mycket migrationsdomstolarnas organisationer bör öka. De kraftigt högre målvolymerna, som nu väntas kommer sannolikt inte vara bestående på lång sikt. Att anställa det mycket stora antal domare, med fullmaktsanställningar, som motsvarar målvolymerna de närmaste åren kan således medföra ett överskott på domarkraft längre fram med åtföljande kostnader. Frågan är också om det överhuvudtaget är möjligt att kunna rekrytera ordinarie domare i den omfattning som måltillströmningen förväntas öka. Redan idag finns det i vissa fall för få sökanden till vissa domaranställningar. Det snabbt ökade behovet av fler domare innebär att det är långt ifrån säkert att det ökade behovet av ordinarie domare kan tillgodoses fullt ut ens i storstadsområdena. Det kan också tilläggas att det finns en stor osäkerhet i Migrationsverkets prognoser om hur stora målvolymerna blir under de närmaste åren även om måltillströmningen utan tvekan kommer att öka mycket kraftigt. Osäkerheten gäller också när i tiden som målökningarna tar fart. Domstolsverket har påbörjat ett arbete tillsammans med berörda domstolar för att undersöka vilka olika åtgärder, utöver nyrekryteringar, som kan genomföras för att förstärka migrationsdomstolarna inför de kommande stora målvolymerna. Dessa åtgärder kan avse förtidsrekrytering av domare med hänsyn till kommande pensionsavgångar och omfördelning av personal mellan domstolar. En förordningsändring kan övervägas, som möjliggör en utökad delegation, så att domarrollen renodlas än mer. En annan önskvärd åtgärd är omfördelning av mål mellan migrationsdomstolarna. Detta kräver förändring i forumreglerna, vilket också framförs i avsnitt 2.4. Domstolsverket vill understryka den stora nytta som flexiblare forumregler skulle innebära. Även om alla migrationsdomstolar med nödvändighet måste utöka sina organisationer är det rimligt att den största utökningen sker vid landets största domstol som är Förvaltningsrätten i Stockholm. Den domstolen har på grund av sin storlek en större personalomsättning, vilket underlättar när organisationerna på sikt behöver anpassas till mer normala målvolymer. Även möjligheten att överlämna mål mer generellt mellan förvaltningsdomstolarna bör utredas ytterligare. I den situation som migrationsdomstolarna nu står inför skulle ökade möjligheteter att överföra mål mellan domstolarna vara till stor hjälp för att hålla nere omloppstiderna och för att åstadkomma ett effektivt resursutnyttjande. Yrkanden Med utgångspunkt från Migrationsverkets prognoser på måltillströmningen till migrationsdomstolarna och de uppskattade behoven av utökningar av migrationsdomstolarnas organisationer yrkas följande anslagsförstärkningar. Från 2017 yrkas en ramökning av anslagsnivån med 320 mnkr. För 2017 och 2018 yrkas dessutom en- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 27

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG gångsvisa anslagsförstärkningar på 170 mnkr respektive 200 mnkr. Totalt för 2017 yrkas således en anslagsförstärkning på 490 mnkr och totalt för 2018 yrkas en anslagsförstärkning på 520 mnkr utöver de beräknade anslagsnivåerna. För 2019 yrkas totalt 320 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. I denna beräkning har emellertid inte beaktats effekter av andra åtgärder, till exempel omfördelning av personal mellan domstolar, utökning av antalet föredragande per domare och omfördelning av mål mellan domstolar. Vilken effekt dessa åtgärder skulle kunna få är ännu för tidigt att bedöma. Domstolsverket vill understryka att resursbehoven för migrationsdomstolarna är mycket svåra att bedöma under de exceptionella förhållanden som nu gäller. Även om de finansiella förutsättningarna ges är det, som beskrivits ovan, en stor utmaning att öka migrationsdomstolarnas kapacitet till de dramatiskt högre nivåerna på målvolymerna. Domstolsverket kommer att följa målutvecklingen noga och ha en löpande dialog med justitiedepartementet om resursbehovet till migrationsdomstolarna. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter. Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat Ingående överföringsbelopp 17 17 0-490 -1 014 Tilldelade medel 560 562 569 581 592 Summa disponibla medel 576 579 569 91-422 Utfall / prognos 548 579 1 059 1 105 922 Årets resultat 12-17 -490-524 -329 Utgående överföringsbelopp 28 0-490 -1 014-1 344 4.2 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Den stora ökningen av migrationsmål som förväntas, påverkar även kostnaderna på anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Dessa utgifter är regelstyrda och påverkas direkt av antalet avgjorda mål. Därutöver påverkas utgifterna på anslaget av timkostnadsnormens utveckling och debiterad tid per förordnande. Med utgångspunkt från Migrationsverkets prognoser på måltillströmningen till migrationsdomstolarna yrkas följande anslagsförstärkningar. Utifrån de beräknade anslagsnivåerna för 2017 2019 yrkas en ramökning med 125 mnkr från 2017. För 2018 yrkas dessutom engångsvis anslagsförstärkning på 30 mnkr. Totalt för 2018 yrkas således en anslagsförstärkning på 155 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga utgifterna. Som tidigare nämnts är prognoserna för måltillströmningen osäker och förändringar i Migrationsverkets prognoser görs kontinuerligt, vilket också medför en osäkerhet i de beräknade utgifterna. Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) Ap. 1 Utgifter för offentligt biträde m.m. 2015 Utfall 2016 Prognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat Ingående överföringsbelopp 0 0 0-125 -283 Tilldelade medel 161 161 161 161 161 Summa disponibla medel 161 161 161 36-123 Utfall/prognos 99 145 286 319 275 Årets resultat 62 16-125 -158-114 Utgående överföringsbelopp 62 16-125 -283-398 28 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG 4.3 Rättsliga biträden m.m. Av diagrammet och tabellen nedan framgår att utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till 2 545 mnkr under 2015, vilket är en ökning med drygt fem procent eller 113 mnkr jämfört med 2014. De största utgiftsökningarna 2015 finns inom förvaltararvoden i konkurser, målsägandebiträden, rättshjälp och Utvecklingen av utfallet på anslaget Rättsliga biträden m.m. tolkar. Förvaltararvoden i konkurser står också för den procentuellt sett största ökningen. Sedan 2011 har anslagsutfallet ökat med 554 mnkr. Den största posten offentligt försvar står för 54 procent av utgifterna på anslaget. Posten har sedan 2011 ökat med 269 mnkr eller 24 procent. 2600 2400 2200 2000 2002 1906 2226 2157 2266 2260 2432 2306 2545 2499 1800 1600 1400 Utfall Tilldelat anslag 2011 2012 2013 2014 2015 Av diagrammet framgår tilldelade och förbrukade medel på anslaget Rättsliga biträden m.m. för budgetåren 2011 2015. Anslag 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (mnkr) Mnkr Procent Utfall (mnkr) 2011 2012 2013 2014 2015 2014-2015 2014-2015 Offentligt försvar 1 115 1 211 1 252 1 352 1 384 32 2,4% Målsägandebiträde 221 245 259 275 303 28 10,2% Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 214 228 247 257 274 17 6,7% Offentligt biträde 131 142 157 167 167 0 0,1% Förvaltararvoden i konkurser 136 125 123 149 173 24 16,0% Utgifter för bevisning, tolkar och parter 129 143 144 152 167 15 10,1% Övriga utgifter 56 64 78 81 78-3 -3,8% Summa 2 002 2 157 2 260 2 432 2 545 113 4,7% Under året har Domstolsverket ändrat verksamhetssystemet (KIM) och infört en ny redovisningsplan. Detta innebär att information om fördelningen på anslaget hämtas direkt från källsystemet (VERA). Det kan innebära att fördelningen inom anslaget förändrats marginellt, samtidigt så är den nya fördelningen mer korrekt. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 29

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG Timkostnadsnormens utveckling Timkostnadsnormen höjdes den 1 januari 2016 med 1,61 procent till 1 323 kr exklusive mervärdesskatt. Det kan konstateras att förändring av timkostnadsnormen har relativt stort genomslag på utvecklingen av utfallet på anslaget Rättsliga biträden m.m. En höjning med en procent av timkostnadsnormen utifrån 2015 års nivå, innebär en utgiftsökning på anslaget med nästan 19 mnkr. Höjningen med 1,61 procent som genomfördes den 1 januari 2016 medför således en utgiftsökning med nästan 30 mnkr vid oförändrade förutsättningar i övrigt. Från och med 2008 har regeringen efter förslag från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn taget till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Från och med 2008 har regeringen också, efter förslag från Domstolsverket, fastställt timkostnadsnormen till två olika nivåer, dels en för rättsliga biträden som innehar F-skattsedel, dels en för de rättsliga biträden som inte innehar F-skattsedel. Den sistnämnda timkostnadsnormen beräknas exklusive arbetsgivaravgift och har för 2016 fastställts till 1 007 kr (1 323/1,3142). Av de tabeller som redovisas i anslutning till följande avsnitt framgår hur faktorerna förändring av antalet förordnanden, timkostnadsnormens utveckling och förändring i genomsnittligt debiterad tid ändrats under perioden 2011 2015 för offentligt försvar, offentligt biträde och målsägandebiträde. Timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Belopp exklusive moms (kr) 1 166 1 205 1 242 1 276 1 302 1 323 Årlig procentuell förändring 2,82% 3,34% 3,07% 2,74% 2,04% 1,61% Ackumulerad procentuell förändring från 2011 3,34% 6,52% 9,43% 11,6% 13,46% Offentligt försvar Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt försvar har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt försvar 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring 2011 2015 Antal förordnanden 83 847 81 042 79 633 79 149 80 647-3,8% Debiterade timmar per förordnande 11,40 12,40 12,66 13,38 13,18 15,6% Förändring debiterad tid/förordnande 2,7% 8,8% 2,1% 5,7% -1,5% Förekomsten av stora mål, där det kan vara ett stort antal tilltalade med många ombud i samma mål, vilket ger höga utgifter för ett enskilt mål, påverkar också utfallet. För 2015 har dock antalet stora mål med lång förhandlingstid minskat jämfört med föregående år. Det totala antalet inkomna brottmål har under 2000-talet haft en stigande trend men från och med 2010 har antalet brottmål minskat och minskningen fortsatte 2015, dock inte lika kraftigt som tidigare. Minskningen mellan 2014 och 2015 är cirka en procent. Jämförs de olika målkategorierna, så minskar bötesmål, förmögenhetsbrott och mål gällande ekonomisk brottslighet. Målkategorierna övriga brottmål och brott mot person ökar något. Antalet avgjorda brottmål följer i princip trenden för de inkomna målen. Utgifterna för ett år kan beräknas genom att multiplicera utgifterna föregående år med förändringen av antal förordnanden multiplicerat med förändringen av debiterad tid per förordnande multiplicerat med förändringen av timkostnadsnormen. Beräkningen av den debiterade tiden görs genom att dividera utfallet med antalet förordnanden och sedan med timkostnadsnormen. Beräkningarna är dock inte exakta och den 30 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG debiterade tiden i timmar per förordnande blir något teoretisk då utgifterna inte bara innehåller ersättning för nedlagd tid utan även för utlägg och tidsspillan. I vissa fall kan dessutom en förhöjd ersättning utgå. För prognosperioden 2016 2019 antar Domstolsverket ett fortsatt svagt minskat målinflöde, i linje med polis- och åklagarmyndighetens antaganden om utflöde de närmaste åren. I utgiftsprognosen antas att antalet förordnanden minskar i takt med prognosen för inkomna brottmål. Det antas också en något lägre uppräkning av timkostnadsnormen än i förra årets budgetunderlag. Den teoretiskt framräknade debiterade timmar per förordnande har, som kan ses i tabellen ovan, minskat 2015 vilket är ett trendbrott, då den tidigare ökat under en följd av år. I prognosberäkningen är det antaget en årlig ökning med tre procent av debiterad tid per förordnande, vilket speglar utvecklingen under en längre tidsperiod. Om debiterad tid per förordnande istället skulle uppgå till två procent, det vill säga en procentenhet lägre, skulle utfallet bli 14 mnkr lägre för 2016. Prognosen över utfall för offentligt försvar blir 1 438 mnkr för 2016. För perioden 2017 2019 beräknas utgifterna för offentligt försvar till 1 472 mnkr, 1 507 mnkr respektive 1 553 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen. Målsägandebiträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för målsägandebiträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Målsägandebiträde 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring 2011 2015 Antal förordnanden 27 852 26 509 26 028 25 985 25 773-7,5% Debiterade timmar per förordnande 6,81 7,67 8,01 8,29 9,02 32,4% Förändring debiterad tid/förordnande 4,1% 12,6% 4,4% 3,5% 8,9% Utgifterna för målsägandebiträde uppgick under 2015 till 303 mnkr, vilket är en ökning med 28 mnkr eller drygt 10 procent jämfört med 2014. Av tabellen ovan framgår att antalet förordnanden har minskat med drygt 200 mellan åren 2014 och 2015. Den debiterade tiden per förordnande har ökat med nästan nio procent jämfört med 2014. Prognosen över utfallet för målsägandebiträden för 2016 blir 321 mnkr, för perioden 2017 2019, 335 mnkr, 349 mnkr, respektive 367 mnkr exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen. Prognosen grundar sig på en årlig ökning av den debiterade tiden per förordnande med fem procent, vilket speglar utvecklingen under en längre tidsperiod. Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick under 2015 till 274 mnkr, vilket är en ökning med 17 mnkr eller nästan sju procent jämfört med föregående år. Orsaken till att utgifterna har ökat kan delvis förklaras av timkostnadsnormens utveckling. Antalet ansökningar som kom in till Rättshjälpsmyndigheten 2015 har ökat med drygt fyra procent eller med nästan 1 300 ärenden. Antalet inkomna ärenden avseende begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift har ökat kraftigt sedan förra året. Ökningen uppgår till 19 procent. Balanserna har ökat kraftigt på Rättshjälpsmyndigheten. Det totala antalet avräknade ärenden om rättshjälp som har beviljats av rättshjälpsmyndigheten och i domstol 2015 är i princip oförändrat jämfört med föregående år. Domstolsverket bedömer att antalet avräknade rättshjälpsärenden kommer att öka ungefär i samma takt som prognosen för tvistemål (familjemål) under perioden 2016 2019. Utgiftsprognosen för rättshjälp blir 293 mnkr för 2016. För perioden 2017 2019 beräknas utgifterna för rättshjälp till 313 mnkr, 335 mnkr respektive 356 mnkr exklusive uppräkning av timkostnadsnormen. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 31

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG Offentligt biträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och av debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt biträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt biträde 2011 2012 2013 2014 2015 Förändring 2011 2015 Antal förordnanden 22 665 22 883 23 532 26 022 26 423 16,6% Debiterade timmar per förordnande 4,96 5,15 5,38 5,03 4,86-1,9% Förändring debiterad tid/förordnande 6,8% 4,0% 4,4% -6,5% -3,4% Utgifterna för offentligt biträde uppgick 2015 till 167 mnkr, vilket är oförändrat jämfört med 2014. Antalet förordnanden har ökat med drygt en procent och den debiterade tiden per förordnande har minskat med drygt tre procent jämfört med 2014. Mellan 2014 och 2015 ökade antalet inkomna LVU-mål (mål enligt lagen om vård av unga) med åtta procent. För LVM-mål (mål enligt lagen om vård av missbrukare) och psykiatrimål var ökningen två procent. Antalet inkomna LVU-mål prognostiseras öka med tre till fem procent per år under planeringsperioden. Prognosen för antal inkomna LVMmål visar på en ökning om drygt tre procent 2016 och oförändrad måltillströmning för 2017. För åren 2018 och 2019 prognostiseras en årlig målökning på drygt tre procent. Antalet inkomna psykiatrimål antas öka svagt under planeringsperioden. Den debiterade tiden per förordnande beräknas öka med två procent per år vilket innebär att prognosen över utfallet för offentligt biträde för 2016 blir 182 mnkr. För åren 2017-2019, är prognosen 190 mnkr, 203 mnkr respektive 215 mnkr, exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen. Förvaltararvoden i konkurser Antalet inkomna konkursansökningar 2015 minskade med sex procent i förhållande till 2014. Antalet avslutade konkurser 2015 var på samma nivå som 2014. Utgifterna för förvaltararvoden med mera uppgick under 2015 till 173 mnkr, vilket är en ökning med 24 mnkr eller 16 procent jämfört med 2014. Att utgifterna ökat kan inte med enkelhet förklaras. När det gäller konkurser, så går det inte alltid att korrelera antalet inkomna konkurser med utfallet eftersom ett fåtal stora konkurser under ett år med många olika förvaltare kan medföra att kostnaderna ökar. Dessutom finns en eftersläpning i systemet på ibland flera år, vilket kan medföra avvikelser mellan kostnadsutvecklingen och ärendeutvecklingen. Domstolsverket prognostiserar att antalet inkomna konkursärenden kommer att öka med cirka fyra procent under 2016 och öka med ytterligare fem procent 2017 för att vara oförändrade 2018 och återigen öka med cirka fem procent 2019. Utifrån prognosen på antalet inkomna konkursärenden och en ökning av konkursförvaltartaxan med 0,95 procent, förväntas utfallet för 2016 bli 181 mnkr. För åren 2017 2018 är prognosen 190 mnkr, och för 2019 är prognosen 199 mnkr, exklusive uppräkning av konkursförvaltartaxan. Bevisning, tolkar och parter Sammantaget uppgick utgifterna för parter, bevisning och tolkar till 167 mnkr under 2015, vilket är en ökning med 15 mnkr eller drygt tio procent jämfört med 2014. Vid en närmare uppdelning av utgiftsposterna kan noteras att utgifterna för tolkar ökat med cirka 15 mnkr 2015 medan utgifterna för bevisning och parter i princip är oförändrade jämfört med 2014. Förklaringar till att tolkkostnaderna ökat kraftigt är att antalet tolkar har ökat med drygt åtta procent och att tolktaxan har räknats upp. En ytterligare möjlig förklaring till kostnadsökningen kan vara att de ändringar som i oktober 2013 infördes i rättegångsbalken, om att domstolarna i första hand ska anlita auktoriserade tolkar, har fått genomslag. Auktoriserade tolkar och så kallade rättstolkar ersätts enligt högre ersättningsnivåer jämfört med övriga tolkar. Utgifter för bevisning, parter och tolkar är beroende av målutvecklingen. Utgiftsprognosen 32 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG baseras på prognosen över antalet inkomna brottmål. I utgiftsprognosen ingår också en höjning av tolktaxan per den 1 januari 2016 på 2,39 procent. Domstolsverkets beräknade utfall för 2016 uppgår under ovan angivna förutsättningar till 170 mnkr i 2016 års prisnivå. För 2017 är det beräknade utfallet 169 mnkr och för 2018 2019 är det beräknade utfallet 168 mnkr. Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2015 till 78 mnkr. Utgifterna för särskild företrädare för barn var drygt 47 mnkr och utgifterna för god man var nästan 28 mnkr. Domstolsverkets prognos sammantaget för dessa utgiftsslag är 78 mnkr per år för åren 2016 och 2017 samt 77 mnkr per år för åren 2018 och 2019. Yrkanden I tabellen nedan redovisas de samlade beräknade utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i 2016 års prisnivå. I beräkningen ingår antaganden om volymförändringar, vilka har redovisats i de tidigare avsnitten. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (belopp anges i 2016 års prisnivå i mnkr) 2016 2017 2018 2019 Offentligt försvar 1 438 1 472 1 507 1 553 Målsägandebiträde 321 335 349 367 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 293 313 335 356 Offentligt biträde 182 190 203 215 Förvaltararvoden i konkurser 181 190 190 199 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 170 169 168 168 Övriga utgifter 78 78 77 77 Summa 2 663 2 747 2 830 2 935 I följande tabell har samtliga belopp prisomräknats för hela perioden med ökningen av timkostnadsnormen och konkursförvaltartaxan, även antaganden om volymförändringar och debiterad tid per förordnande som redovisats i tidigare avsnitt ligger till grund för beräkningarna. För åren 2016 till 2019 har antagits en årlig ökning av timkostnadsnormen på två procent och för konkursförvaltartaxan har antagits en årlig ökning på 1,75 procent. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm, mnkr) 2016 2017 2018 2019 Offentligt försvar 1 438 1 502 1 568 1 648 Målsägandebiträde 321 341 363 389 Rättshjälp enligt rättshjälpslagen 293 320 349 378 Offentligt biträde 182 194 211 228 Förvaltararvoden i konkurser 181 194 197 210 Utgifter för bevisning, tolkar och parter 170 172 174 178 Övriga utgifter 78 79 81 82 Summa 2 663 2 802 2 943 3 113 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 33

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG I nedanstående tabell redovisas de prognostiserade utgifterna inklusive prisuppräkning. Utfallsprognoserna jämförs med de i budgetpropositionen beslutade och beräknade anslagsbeloppen för respektive år. Av tabellen framgår att tilldelade medel inte kommer att räcka för dessa regelstyrda utgifter under aktuell period. Utfallsprognosen för 2016 visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 554 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit som uppgår till tio procent. Domstolsverket kommer att ge in en skrivelse till regeringen där ytterligare medel för 2016 begärs. Domstolsverket yrkar en ramökning på anslaget med 463 mnkr från 2017. Vidare yrkar Domstolsverket att anslaget ökas med ytterligare 142 mnkr år 2018 och med ytterligare 169 mnkr år 2019. Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 774 mnkr åren 2017 2019. Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr) 2016 2017 2018 2019 Ingående överföringsbelopp -230-554 -1 017-1 622 Tilldelade medel 2 339 2 339 2 339 2 339 Summa disponibla medel 2 108 1 784 1 322 717 Utfallsprognos 2 663 2 802 2 943 3 113 Årets resultat -324-463 -605-774 Utgående överföringsbelopp -554-1 017-1 622-2 396 4.4 Trängselskatt Antalet inkomna trängselskattemål i Stockholm uppgick under åren 2013-2014 till 220 mål respektive 240 mål. För 2015 har antalet sjunkit till 150 inkomna mål, vilket är det lägsta antal inkomna mål sedan 2008. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden 2017 2019 blir i nivå med 2015 och att kostnaderna då uppgår till 560 tkr, 580 tkr och 600 tkr för respektive år. Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Under 2013 avsåg cirka 50 procent av de inkommande trängselskattemålen Göteborg. Under 2014 ökade måltillströmningen och drygt 60 procent avsåg Göteborg. För 2015 har andelen trängselskattemål igen sjunkit till 50 procent. Antalet inkomna trängselskattemål i Göteborg uppgick 2015 till 150 mål, vilket är något lägre än 2013 och en rejäl minskning mot 2014. Med bakgrund av minskningen av antal inkomna mål beräknar Domstolsverket att kostnaderna under perioden 2017 2019 uppgår till 540 tkr, 560 tkr och 580 tkr för respektive år. Domstolsverket har vid flera tillfällen framhållit att kostnaden för trängselskatt bör belasta anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 på samma sätt som kostnaderna för andra mål och inte som för närvarande två egna anslag. Motiven är flera, bland annat att trängselskattemålen endast utgör en marginell del av domstolarnas verksamhet och att det endast är viss del av olika personalkategoriers tid som används för hanteringen av trängselskattemål. Kostnaderna kan inte belasta anslagen direkt utan omföringar måste ske, vilket innebär ett administrativt merarbete och kostnader som inte står i proportion till verksamhetens omfattning. Det är inte nödvändigt med särskilda anslag för att kunna särredovisa kostnaderna för trängselskattemålen utan det kan ske även om kostnaderna belastar anslaget 1:5. Det administrativa merarbete som uppstår kan på så sätt minska. 4.5 Internationell civil krishantering Sveriges Domstolar bidrar till internationell civil krishantering, det vill säga fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Verksamheten, liksom övrig internationell verksamhet i Sveriges Domstolar, initieras och samordnas av Domstolsverket. För närvarande finns ett pågående uppdrag att rekrytera och ställa personal till förfogande för EU:s rättsstatsinsats EULEX Kosovo. An- 34 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR OCH YRKANDEN ÖVRIGA ANSLAG slaget finansierar löner för utsänd personal dit samt förvaltnings- och insatsnära kostnader. Anslaget får även, efter samråd med Regeringskansliet, användas för att finansiera kortare insatser, uppdrag eller särskilda projekt i fält. Utöver EULEX Kosovo ska Domstolsverket eftersträva att delta i andra insatser inom internationell civil krishantering. Personalbidragen till internationella insatser ska ske i enlighet med resultatstrategin för internationell civil krishantering som regeringen beslutade den 11 september 2014 (UF 2014/56358/UD/SP) och i enlighet med regeringens beslut den 12 september 2013 (UF 2013/52812/UD/SP) om samverkan mellan myndigheter som deltar i fredsfrämjande verksamhet. Domstolsverket ska samverka i genomförandet av insatser inom området och bidra till att utveckla en väl fungerande erfarenhetsåterföring från insatserna till både Regeringskansliet och myndigheterna. Samverkan ska i huvudsak ske i enlighet med det ovan nämnda regeringsbeslutet den 12 september 2013. De krav som därmed ställs på Domstolsverket innebär bland annat ökad samordning mellan rättsväsendets myndigheter samt samverkan med Regeringskansliet och andra myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin och Sida. Det är viktigt att Sveriges Domstolar kan fullfölja sina åtaganden inom området genom att bidra med domstolspersonal. Domstolsverket har därför under 2015, och i avsikt att åstadkomma en ambitionshöjning, genomfört en nyrekrytering till och en översyn av den expertbas ur vilken personer nomineras till internationella insatser. Flera av våra experter är nu mogna för och intresserade av en längre utlandstjänstgöring. Den ovan nämnda strategin för internationell civil krishantering föreskriver också att all personal som myndigheten skickar till internationella civila krishanteringsinsatser ska vara utbildad i resolution 1325 och ha kunskap om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer. Detta medför ett ökat behov av kompetensutveckling för denna personal Möjligheten att även kunna arbeta internationellt bidrar också till att Sveriges Domstolar uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Anslaget uppgår till fyra mnkr för 2016, vilket täcker personalbidragen på nuvarande nivå (två till tre utsända). Domstolsverket är dock berett att göra en ambitionshöjning och försöka få ut fler medarbetare i internationella insatser. Domstolsverket yrkar därför att anslaget ökas till fem mnkr årligen för åren 2017 2019. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 35

INVESTERINGAR 5 Investeringar Sveriges Domstolar har ett behov av att öka investeringarna under de närmaste åren. Större nyinvesteringar beräknas framför allt ske inom områdena teknik i rättssal samt ny- och ombyggnationer av lokaler. Det finns även behov av ett utökat digitalt informationsutbyte i målhanteringen och behov av utveckling av digitala tjänster för att tillgodose medborgarnas krav på service, vilket beräknas medföra högre investeringar inom IT-området. Investeringar inom teknik i rättssal avser uppgradering och utbyten av dagens teknik. Den analoga tekniken kommer successivt att ersätts med ny och modern digital teknik. En tillförlitlig och väl fungerande teknik är idag ett mycket viktigt stöd i den dömande verksamheten. Vidare kommer flera videokonferenssystem att installeras, vilket kommer att underlätta planeringen och utsättningen av förhandlingar för många domstolar. I slutet av planeringsperioden beräknas samtliga 650 förhandlingssalar inom Sveriges Domstolar att få tillgång till tekniken. De huvudsakliga skälen till ny- och ombyggnationer av lokaler beror på eftersatt underhåll, ökade krav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Arbetet med att förse domstolarna med ändamålsenliga lokaler kommer att fortgå ett antal år framöver. Investeringarna inom Sveriges Domstolar utgör således en viktig del av arbetet med att utveckla och underhålla såväl byggnader som olika verksamhetsstöd vilket gör att verksamheten möter de krav som rimligen kan ställas på verksamheten. För åren 2017 2019 innebär detta årliga nyinvesteringar i storleksordningen 310 355 mnkr, varav kostnader för immateriella anläggningstillgångar beräknas uppgå till i storleksordningen fem mnkr per år. Se avsnitt 2.3 för mer information. Investeringar under perioden 2016 2019 (tkr) Nyinvesteringar 2016 Budget 2017 Planeringsram 2018 Planeringsram 2019 Planeringsram Ny och ombyggnationer 132 000 145 000 128 000 128 000 Teknik i rättssal 139 000 153 000 205 000 160 000 IT-utveckling inkl. verksamhetsstöd 11 000 20 000 11 000 11 000 Övrig investering 11 000 11 000 11 000 11 000 Summa kommande investeringar 293 000 329 000 355 000 310 000 36 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

INVESTERINGAR I följande tabell visas behovet av låneram för perioden 2017 2019. Domstolsverket yrkar en låneram som uppgår till 1 100 mnkr för 2017, till 1 100 mnkr för 2018 och till 1 150 mnkr för 2019. Uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret (tkr) 2016 Utfallsprognos 2017 Beräknat 2018 Beräknat 2019 Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret 856 000 909 000 988 000 1 088 000 Beräknad nyupplåning 292 000 329 000 355 000 310 000 - varav för investering i immateriella anläggningstillgångar 5 000 5 000 5 000 5 000 Beräknade avskrivningar 240 000 250 000 255 000 255 000 UB lån i Riksgäldskontoret 909 000 988 000 1 088 000 1 143 000 Beslutat/föreslagen låneram 1 100 000 1 100 000 1 100 000 1 150 000 Beräknad ränteutgift 4 000 9 000 21 000 32 000 Ränteantaganden för nyupplåning 0,3 % 0,9 % 1,9 % 2,8 % Finansiering av räntor och avskrivningar - utgiftsområde 4, anslag 1:5 218 000 232 000 247 000 257 000 - utgiftsområde 8, anslag 1:4 26 000 27 000 29 000 30 000 Av ESV:s allmänna råd (2 kap., 1 3 st.) till kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) framgår att för tillgångar under uppförande tas lån upp för de utgifter som bedöms redovisas som anläggningstillgång för den aktuella perioden. I det följande illustreras de sammanlagda effekterna av gjorda och beräknade investeringar vad gäller utnyttjande av låneramar och anslagsbelastning. Anläggningstillgångar 2010 2019 (Mnkr) Mnkr 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Utestående lån Investeringar Ränta & avskrivningar SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 37

BEHOV AV KREDITER 6 Behov av krediter Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev för 2016 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 samt anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8. För båda dessa anslag uppgår krediten till cirka fem procent av anslagsbeloppen; 266 mnkr. Enligt Domstolsverkets beräkning kommer fem procents kredit att vara tillräcklig för perioden 2017 2019 under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar. Anslagskrediter I tabellen nedan visas vilken anslagskredit som är beslutad för respektive anslag/anslagspost för 2016. Av tabellen framgår också vilka anslagskrediter som yrkas för 2017 2019. Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden avser utgifter som är regelstyrda och därmed i princip inte påverkbara. Domstolsverket yrkar därför att anslagskrediten på detta anslag ökas från tre procent till tio procent. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering bör anslagskrediten bestämmas till tio procent. För övriga anslag yrkas att samma anslagskrediter beslutas som för 2016 under förutsättning att yrkade medel tilldelas. Anslagskredit på ramanslag för 2016 Utgiftsområde Anslagskredit 2016 Yrkad anslagskredit 2017 2019 1:5 Sveriges Domstolar 4 3 % 3 % 1:12 Rättsliga biträden m.m. 4 10 % 10 % 1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering 7-10 % 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3 % 3 % 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 8 3 % 10 % 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 22 10 % 10 % 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4 22 10 % 10 % 38 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 7 Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som får disponeras är relativt marginella inom Sveriges Domstolar. De har under 2015 uppgått till 16,8 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum 5,8 mnkr, personal 0,4 mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier 0,9 mnkr, rättsfallspublicering och försäljning av publikationer 0,8 mnkr samt avgifter för kopior av domar 4,6 mnkr och övriga intäkter med mera 4,3 mnkr. Övriga intäkter som disponeras för förvaltningskostnader utgörs dels av bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder, samt bidrag från bland annat SIDA och EU för finansiering av det internationella samarbete som Domstolsverket och domstolarna deltar i. Dessa intäkter uppgick under 2015 till 9,4 mnkr. De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret, uppgick under 2015 till 1,8 mnkr. Avgifter med mera som får disponeras (tkr) Utfall Beräknade inkomster 2015 2016 2017 2018 2019 Avgiftsinkomster som disponeras: - Försäljning av publikationer m.m. 792 800 800 800 800 - Uthyrning av lokaler 5 780 6 000 6 000 6 000 6 000 - Intäkter av utbildning och konferens 42 0 0 0 0 - Intäkter av personal 372 400 400 400 400 - Reavinster vid försäljning av maskiner m.m. 877 900 900 900 900 - Avgifter kopior m.m. 4 623 5 000 5 000 5 000 5 000 - Övriga intäkter 4 309 4 500 4 500 4 500 4 500 Delsumma 16 795 17 600 17 600 17 600 17 600 Övriga inkomster som disponeras: - Bidrag 9 407 10 000 10 000 10 000 10 000 - Finansiella intäkter 1 767 2 000 2 000 2 000 2 000 Delsumma 11 174 12 000 12 000 12 000 12 000 Summa 27 969 29 600 29 600 29 600 29 600 Avgifter som inte får disponeras Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna. Inkomster från ansökningsavgifter exklusive miljödomstolarna har under de senaste åren ökat till följd av att ansökningsavgifterna höjdes i juli 2014. Vid samma tidpunkt infördes också tilläggsavgifter för mål som överlämnas till tingsrätten. Åren närmast före 2014 uppgick inkomsterna från ansökningsavgifter exklusive miljödomstolarna till cirka 30 mnkr för att sedan öka till 66 mnkr 2014. Under 2015 uppgick inkomsterna till 108 mnkr. Ökningen 2015 beror på en helårseffekt av de högre ansökningsavgifterna och de införda tilläggsavgifterna. Mellan 2015 och 2016 beräknas en mindre ökning ske av dessa inkomster. I Sveriges Domstolars årsredovisning för 2015 redovisas en utförlig beskrivning av vilka konsekvenser de höjda ansökningsavgifterna fått för avgiftsintäkterna samt mål- och ärendetillströmningen. Under perioden 2016 2019 beräknas inkomsterna från samtliga avgifter som inte får disponeras ligga på en jämn nivå. Detta gäller även de inkomster som relaterar sig till konkurser. Det är dock mycket svårt att förutse trenden av konkursärenden då den påverkas av konjunkturförändringar, vilket medför en viss osäkerhet i beräkningarna. Till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet redovisas medel avseende ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 39

AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET Avgifter som inte får disponeras (tkr) Ansökningsavgifter Utfall Beräknad Beräknade inkomster 2015 Budget 3 2016 2017 2018 2019 - Mark och miljödomstolarna 10 828 10 400 11 000 11 000 11 000 11 000 - Övriga domstolar 107 866 112 000 112 000 112 000 112 000 112 000 Kungörandeavgifter 8 672 9 000 9 000 9 000 9 000 9 000 Efterbevaknings- och tillsynsavgifter 22 860 20 000 23 000 23 000 23 000 23 000 Återbetalning av rättshjälpskostnader m.m. (exklusive återbetalning till Skatteverket) 46 467 39 000 47 000 47 000 47 000 47 000 Totalt 196 693 190 400 200 000 200 000 200 000 200 000 Domstolsverket saknar underlag för att kunna beräkna över- eller underuttag i den avgiftsbelagda verksamheten. 3 Enligt regleringsbrev för 2016 40 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018

ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING 8 Översikt över verksamhetens finansiering Anslag/anslagspost (tkr) Utfall Tilldelat Prognos Beräknat 2015 2016 2016 2017 2018 2019 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar 5 324 512 5 412 645 5 466 000 5 545 000 5 600 000 5 656 000 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. 2 544 319 2 338 657 2 663 000 2 747 000 2 830 000 2 935 000 Utgiftsområde 7 Biståndsverksamhet 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Del till Domstolsverket 2 696 4 000 4 000 5 000 5 000 5 000 Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål 548 266 562 436 579 000 1 052 000 1 087 000 893 000 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 99 175 160 800 145 000 278 000 302 000 250 000 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt: Admin - Del till DOM 303 560 540 540 540 540 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Del till Domstolsverket 282 1 040 520 520 520 520 Totalt anslagsfinansierat 8 519 553 8 480 138 9 918 000 10 687 000 10 884 000 10 799 000 Avgiftsinkomster som disponeras 16 795-16 850 16 850 16 850 16 850 Övriga inkomster som disponeras 11 174-11 800 11 800 11 800 11 800 Summa 8 547 522 8 480 138 9 945 650 10 715 650 10 912 650 10 827 650 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG 2016-2018 41

Hur möter vi den yngre generationen på våra arbetsplatser? Domaryrket som det naturliga valet för en ung jurist - domstolarna som attraktiva arbetsplatser? Det var några ämnen under domardagen 2015, ett forum för diskussion kring domarrollen för landets alla ordinarie domare. Syftet med dagen är att stärka yrkesidentiteten och sammanhållningen mellan Sveriges domare. Foto: Carl Johan Erikson