Sveriges Domstolar blir allt mer aktiva i sitt mediearbete och väljer ibland att bjuda in media i samband med att en dom meddelas.

Transkript

1 2016 Årsredovisning

2 Sveriges Domstolar blir allt mer aktiva i sitt mediearbete och väljer ibland att bjuda in media i samband med att en dom meddelas. På bilden: Göta hovrätt håller presskonferens där hovrättsrådet Martin Andersson och hovrättslagmannen Linda Hallstedt svarar på frågor i hovrättens plenisal. Foto: Adam Ihse / TT

3

4 OMSLAGSBILD Lokalerna inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar till följd av skärpta krav på effektivisering och standardisering. Underhållsbehovet är alltjämt stort, varför detta arbete kommer att fortgå ett antal år framöver. På bilden: I september 2016 hölls en invigningsceremoni för utbyggnaden av Hovrätten för Övre Norrland. Foto: Per Carlsson Producerad av Domstolsverket Tryckt av ARK-Tryckaren AB, Jönköping, februari 2017 Diarienummer

5 Innehåll RESULTATREDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING 1 Generaldirektören har ordet Organisation Detta är Sveriges Domstolar Genomförda och föreslagna förändringar Mål- och resultatutveckling i kärnverksamheten Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål Verksamhetens mål Tingsrätterna Hovrätterna Högsta domstolen Förvaltningsrätterna Kammarrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Hyres- och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsnämnden Verksamhetsutveckling Övergripande utvecklingsinsatser Fokusområden Övriga utvecklingsinsatser Pågående regeringsuppdrag Förtroendefrågor Samverkan mellan myndigheter Kompetensförsörjning Attrahera och rekrytera Utveckla och behålla Avveckla och omorientera Kompetensutveckling Internationell verksamhet Utvecklingssamarbete Fredsfrämjande verksamhet Studiebesök Myndighetsnätverk och annan extern samverkan Ekonomi och produktivitet Ekonomisk översikt Produktivitetsutveckling Finansiella dokument Sammanställning över väsentliga uppgifter Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Anslagsredovisning Tilläggsupplysningar och noter Ersättningar till insynsrådet Intern styrning och kontroll Utveckling och förbättringar Processen Årsredovisningens undertecknande Bilagor till resultatredovisningen Bilaga 1 Verksamhetsmål Enskilda domstolars resultat Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader Bilaga 3 Sidhänvisning till återrapporteringskrav SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

6 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 I backspegeln för 2016 vill jag fokusera på tre saker, som är särskilt viktiga medan vi behåller blicken på vägen framåt: Den mycket kraftiga ökningen av inkomna mål till migrationsdomstolarna kommer innebära stora påfrestningar den närmaste tiden, även om de mest nödvändiga förutsättningarna har kommit på plats. De senaste årens minskande trend när det gäller antalet inkomna mål generellt tycks vara bruten och måltillströmningen ökade något under förra året för flera stora målkategorier, inte bara på migrationsområdet. Sveriges Domstolar är inne i ett viktigt skede där vi lägger nödvändiga grundstenar för en mer långsiktig och målinriktad verksamhetsutveckling, präglad av utökad samverkan, både mellan domstolarna och mellan domstolarna och Domstolsverket. Låt mig börja med migrationsmålökningen, som utan tvekan satte sin prägel på året som gick. Generaldirektören har ordet Migrationsmålsökningen Under framför allt hösten 2016 blev konsekvenserna av den stora ökningen av antalet asylsökande som 2015 kom till Sverige påtagliga för Sveriges Domstolar. Antalet inkomna mål till migrationsdomstolarna ökade mycket kraftigt, i långt snabbare takt än vad som kortsiktigt var möjligt att avverka. Vi var naturligtvis inte oförberedda på detta. Under våren arbetade migrationsdomstolarna och Domstolsverket tätt tillsammans för att hitta lösningar, kartlägga resursbehov och inte minst samverka på en mängd olika sätt. Utbytet med Migrationsverket har också varit intensivt under året som gick. Vi fick under hösten dessutom välkomna besked från regeringen och riksdagen kring såväl tillfälliga anslagsökningar som utökade möjligheter till överföring av mål mellan migrationsdomstolarna. Detta har gett oss de förutsättningar vi kan begära för att möta den här utmaningen. Men vi måste konstatera att merparten av det praktiska arbetet att ta oss an målökningen ligger framför oss. Sannolikt får migrationsmålsökningen påverkan på måluppfyllelsen på migrationsområdet likväl som för förvaltningsrätternas och Migrationsöverdomstolens verksamhet som helhet, med ökande målbalanser som följd. Så här långt är det dock glädjande att handläggningstiderna för migrationsmål totalt och för avlägsnandemål avseende ensamkommande barn har kortats under Omloppstiderna för verkställighetsmålen ökade förra året men migrationsdomstolarna når fortfarande regeringens målsättning för de målen. Att förvaltningsrätterna i stort också har ett bra utgångsläge resultatmässigt är en annan central förutsättning för att migrationsmålsituationen ska vara möjlig att hantera på ett under omständigheterna bra sätt. Detsamma kan sägas om tingsrätterna, som tack vare ett gynnsamt resultatläge kan ställa upp och låna ut personal till migrationsdomstolarna. Svag målökning även till andra domstolar Även vid sidan om migrationsmålen såg vi under 2016 en svag målökning till domstolarna, efter att ha minskat stadigt under flera år. Det är för tidigt att tala om ett bestående trendbrott, men vi kan konstatera att inkomna brottmål och familjemål ökade hos de allmänna domstolarna, inkomna plan- och byggmål ökade hos mark- och miljödomstolarna och bland andra inkomna mål enligt socialtjänstlagen och lagen om offentlig upphandling, ökade hos de allmänna förvaltningsdomstolarna. Detta har påverkat balanserna (förhållandet mellan inkomna och avgjorda mål) negativt och på sikt har balansläget en negativ inverkan på handläggningstiderna. Under 2016 kunde regeringens mål för handläggningstiderna förbättras över lag, trots målökningen. Undantaget är (utöver ovan nämnda verkställighetsmål i migrationsdomstolarna) Hyres- och arrendenämnderna, där det avgjorts ett större antal äldre arrendenämndsärenden under året, vilket har påverkat resultatet negativt. Utökad samverkan Omvärldsförändringar som har betydelse för den dömande verksamheten ställer allt större krav på domstolarna. Därför är många av de grundläggande utvecklingsinsatser vi har genomfört under 2016, eller är mitt uppe i att genomföra, så viktiga. Det är genom utökad samverkan och med Domstolsverket som samordnande kraft, som Sveriges Domstolar i sin helhet kan bli en mer flexibel organisation. Att vi jobbar med att förbättra Domstolsverkets förmåga till strategisk planering och att styra mot tydliga mål är ett led i detta. Betydelsefullt var också, som en vidareutveckling av det tidigare bildade Strategiska rådet, 6 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

7 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET inrättandet av ett Domstolschefsråd (DC-rådet). Rådet består av åtta domstolschefer som har mandat att företräda samtliga domstolar när det gäller samarbetet med Domstolsverket i våra gemensamma strategiska frågor och målformuleringar. Samarbetet på denna strategiska nivå mellan domstolarna och Domstolsverket är också angeläget för att säkra förtroende och legitimitet när det gäller den drivande och styrande uppgiften som Domstolsverket har i förhållande till domstolarna. Utvecklingen av samverkansformer på mer operativ nivå, med tidigare och utökat medverkande från domstolarna i gemensamma utvecklingsinsatser, är ett ytterligare exempel. Digitaliseringsarbetet Samverkan och ansvarstagande för gemensamt fattade strategiska beslut är centralt också för att vi ska komma vidare i digitaliseringsarbetet, där vi under 2016 och den närmaste tiden framöver arbetar med grundförutsättningar som ett förbättrat integritetsskydd, enligt den nya domstolsdatalagen, och med möjligheten att hantera digitala handlingar, där en förstudie inför införandet av ett e-arkiv är en av byggstenarna som har lagts under I förlängningen, och i linje med det arbete som redan påbörjats när det gäller brottmålshanteringen, ska vi kunna gå från att hantera papper fysiskt eller i digital form, såsom exempelvis PDF-dokument som den primära informationsbäraren till en alltigenom digital informationshantering med digitala original. Denna långsiktiga inriktning, med inneboende löften om enklare och effektivare hantering av mål och ärenden, liksom effektivt och säkert informationsutbyte med medborgare och andra intressenter, kräver enhetligare processer och ett gemensamt ansvarstagande i Sveriges Domstolar för att hämta hem effekterna. Gemensamt möter vi framtidens utmaningar Sveriges Domstolar har också stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen i ett brett perspektiv. Även detta kräver långsiktig strategisk samverkan. Under 2016 inleddes ett arbete för att kartlägga och analysera dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder avseende kompetensförsörjningen. Det är en grundsten för fortsättningen på det området. Jag skulle kunna nämna en hel rad andra aktiviteter i det här sammanhanget men konstaterar bara avslutningsvis att Sveriges Domstolar, givet att vi får behålla de stabila planeringsförutsättningar vi har just nu och därmed ha möjligheter att planera långsiktigt, måste fortsätta på det inslagna spåret. Vi ska utnyttja det utrymme som några års minskad måltillströmning har gett oss, för att vara ordentligt rustade att gemensamt möta de utmaningar och möjligheter som omvärlden bjuder oss i framtiden. Martin Holmgren SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

8 ORGANISATION 2 Organisation 2.1 Detta är Sveriges Domstolar Sveriges Domstolar utgörs av: De allmänna domstolarna (tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen) De allmänna förvaltningsdomstolarna (förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen) Hyres- och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden Domstolsverket Myndighetsförordningen (2007:515) och övriga förordningar (instruktioner) för ovanstående myndigheter är de centrala styrande dokumenten för Sveriges Domstolar. Varje år utfärdar regeringen ett regleringsbrev som är gemensamt för hela verksamhetsområdet. I det anger regeringen målen för verksamheten och vilka anslag som ställs till Sveriges Domstolars förfogande. Domstolsverket ges också särskilda uppdrag i regleringsbrevet De allmänna domstolarna Det finns 48 tingsrätter i Sverige. De varierar i storlek från ett tiotal medarbetare upp till drygt 300 medarbetare. Tingsrätten är första instans i brottmål och tvistemål. Hovrätten är andra instans i mål och ärenden som redan har behandlats i tingsrätt och Högsta domstolen den sista instans som överklagande kan ske till. Det finns sex hovrätter: Svea hovrätt i Stockholm, Göta hovrätt i Jönköping, Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö, Hovrätten för Västra Sverige i Göteborg, Hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall och Hovrätten för Övre Norrland i Umeå. Var och en av de sex hovrätterna har sin geografiskt bestämda domkrets. Domkretsarna varierar i storlek och innehåller från 5 tingsrätter för någon hovrätt till 14 för Svea hovrätt, som är den med flest underrätter. Högsta domstolen är högsta allmänna domstol. Det finns fem markoch miljödomstolar samt en mark- och miljööverdomstol. Mark- och miljödomstolarna är en del av tingsrätterna i Nacka, Vänersborg, Växjö, Umeå och Östersund. Deras avgöranden kan överklagas till Mark- och miljööverdomstolen, som är en del av Svea hovrätt. Det finns en Patent- och marknadsdomstol som är en del av Stockholms tingsrätt. Avgöranden därifrån kan överklagas till Patent- och marknadsöverdomstolen som är en del av Svea hovrätt De allmänna förvaltningsdomstolarna Det finns tolv förvaltningsrätter i Sverige. Förvaltningsrätterna finns på följande orter: Falun, Göteborg, Härnösand, Jönköping, Karlstad, Linköping, Luleå, Malmö, Stockholm, Umeå, Uppsala och Växjö. Förvaltningsrätterna varierar i storlek från ett tjugotal anställda upp till drygt 500 anställda. Förvaltningsrätten handlägger mål som främst rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Förvaltningsrättens avgöranden kan överklagas till en kammarrätt. Det finns fyra kammarrätter; i Göteborg, Jönköping, Stockholm och Sundsvall. Kammarrätternas domkretsar varierar i storlek och innehåller från två till fyra förvaltningsrätter. Sista instans är Högsta förvaltningsdomstolen, som är landets högsta allmänna förvaltningsdomstol. Migrationsdomstolar finns vid förvaltningsrätterna i Göteborg, Luleå, Malmö och Stockholm. Kammarrätten i Stockholm är migrationsöverdomstol Hyres- och arrendenämnderna Det finns åtta hyres- och arrendenämnder. Hyresnämnden medlar i tvister som rör bostäder och lokaler. Arrendenämnden handlägger arrendetvister. Hyres- och arrendenämnderna bedriver också upplysningsverksamhet. Beslut av hyresnämnd kan överklagas till Svea hovrätt och beslut av arrendenämnd till den hovrätt inom vars domkrets arrendenämnden är belägen Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten i Sundsvall är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor rörande rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol Rättshjälpsnämnden Rättshjälpsmyndighetens beslut kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Nämndens beslut får inte överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden. 8 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

9 ORGANISATION Domstolsverket Domstolsverket är en förvaltningsmyndighet med uppgift att ge administrativt stöd och service åt de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten och Rättshjälpsnämnden. Inom verksamhetsområdet ska Domstolsverket, med iakttagande av domstolarnas självständighet enligt regeringsformen, i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa vförutsättningar för en rättssäker verksamhet samt se till att den bedrivs effektivt. Domstolsverket har drygt 360 medarbetare 1 och myndigheten är placerad i Jönköping. Domstolsverket utför även administrativa uppgifter åt Notarienämnden. Nämnden är en egen myndighet som handlägger vissa frågor kring notarietjänstgöringen i tingsrätt och förvaltningsrätt. 1 Medelantalet anställda 2016, exklusive domare i förstärkningsstyrkan och anställda i domstolar som delvis tjänstgör på Domstolsverket. Östersund Lycksele Gällivare Umeå Luleå Skellefteå Haparanda Sundsvall Härnösand Hudiksvall Mora Falun Gävle Tingsrätt (48 st) Hovrätt (6 st) Högsta domstolen Förvaltningsrätt (12 st) Uddevalla Göteborg Karlstad Vänersborg Alingsås Borås Skövde Eskilstuna Örebro Södertälje Jönköping Eksjö Linköping Uppsala Västerås Nyköping Norrköping Norrtälje Visby Stockholm Sollentuna Solna Nacka Huddinge Kammarrätt (4 st) Varberg Högsta förvaltningsdomstolen Hyres- och arrendenämnd (8 st) Halmstad Växjö Kalmar Rättshjälpsmyndigheten Domstolsverket Hässleholm Karlskrona Helsingborg Kristianstad Lund Malmö Ystad SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

10 ORGANISATION 2.2 Genomförda och föreslagna förändringar Enligt beslut av statsmakterna trädde den 1 januari 2016 en ny instansordning i kraft för prövning av va-mål (prop. 2015/16:11). De mål Statens vanämnd tidigare handlade fördes över till markoch miljödomstolarna. Målen prövas av den markoch miljödomstol inom vars område den allmänna eller allmänförklarade va-anläggningen i huvudsak är belägen eller är avsedd att vara belägen. Som en följd av detta avvecklades Statens va-nämnd. Den 1 juni 2016 trädde ändringar i kraft i planoch bygglagen (prop. 2015/2016:55). Ändringarna innebär att länsstyrelserna inte längre ska svara för prövningar av överklagade kommunala beslut avseende detaljplaner och områdesbestämmelser. Dessa ärenden överklagas numera direkt till mark- och miljödomstolarna. En ny domstolsordning för prövningen av konkurrensrättsliga, marknadsföringsrättsliga och immaterialrättsliga mål trädde i kraft den 1 september 2016 (Prop. 2015/16:57). Domstolsprövningen sker i första instans i Patent- och marknadsdomstolen och andra instans i Patentoch marknadsöverdomstolen. Stockholms tingsrätt är Patent- och marknadsdomstol och Svea hovrätt är Patent- och marknadsöverdomstol. Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten har bedrivit ett projekt med syftet att rationalisera handläggningen av konkursärenden. Under 2013 föreslogs i en rapport till regeringen att domstolarnas roll renodlas till att fatta beslut om konkurs och utse konkursförvaltare samt att besluta i tvistiga frågor och om användning av tvångsmedel. Andra delar av handläggningen, som domstolarna i nuläget ansvarar för överförs till Kronofogden och konkursförvaltaren. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet. Domstolsverket har under 2015 föreslagit att regeringen fattar beslut om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Förslaget innebär att Blekinge tingsrätt och Lunds tingsrätt kommer att ha kansliort enbart i Karlskrona respektive Lund och att kansliorterna i Karlshamn och Landskrona avvecklas. I Landskrona inrättas ett tingsställe under den tid som en ny tingsrättsbyggnad färdigställs i Lund. Förslaget innebär också att ytterligare tingsställen som inte är i bruk utmönstras. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten haft regeringens uppdrag att föreslå Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen åtgärder för en långsiktigt hållbar organisat- upphörde den 31 augusti Ett enhetligt patentskydd har också skapats i 25 EU-medlemsstater. I samband med detta inrättades en enhetlig europeisk patentdomstol. Tillsammans med Estland, Lettland och Litauen har Sverige inrättat en nordisk-baltisk regional avdelning i domstolens första instans med säte i Stockholm som är samlokaliserad med Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Den sistnämnda reformen kommer indirekt att påverka delar av verksamheten vid Sveriges Domstolar. En närmare ion för och finansiering av vittnesstödsverksamheten. I en rapport som lämnades till regeringen 2015 konstaterades att den nuvarande organisationen är den mest ändamålsenliga och därför bör bestå. På vissa områden kvarstår dock en del förbättrings- och utvecklingsarbeten. Förslagen innebär en stabilare finansiering genom ett särskilt statligt anslag till verksamheten och en tydligare och effektivare roll- och ansvarsfördelning mellan statliga myndigheter och ideella organisationersationsreformen redogörelse för genomförandet av organiion finns i avsnitt Patent- och Marknadsdomstolsreformen. 10 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

11 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3 I kapitel 3 beskrivs utveckling och förändring på följande sätt: Mål- och resultatutveckling i kärnverksamheten Med förändring avses skillnaden mellan utfallet för helåret 2016 jämfört med helåret Förändringen uttrycks i absoluta tal (antal eller andel) och/eller relativa tal (procentuell förändring). I löptext uttrycks förändringen både i absoluta/relativa tal och i textform enligt följande: Förändring Uttrycks som att antalet/andelen ± 0 % 0,5 % är oförändrat/d ± > 0,5 % 2 % har ökat/minskat marginellt ± > 2 % 4 % har ökat/minskat något ± > 4 % 10 % har ökat/minskat (alt. förstärkt med tydligt/betydligt) ± > 10 % 25 % har ökat/minskat kraftigt (alt. stor ökning/minskning) ± > 25 % har ökat/minskat mycket kraftigt (alt. mycket stor ökning/minskning) Med utveckling avses normalt utfallet under de fem senaste åren ( ). Även den genomsnittliga förändringen de fem senaste åren redovisas i kapitlets berörda grafer i syfte att sätta den genomsnittliga förändringen i relation till eventuella extremvärden (år där mål- och ärendeutvecklingen avviker märkbart jämfört med andra år). 3.1 Det totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål Diagram 1 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolsslag Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, t.ex. kan vissa mål som avgjorts 2015 ha registrerats först SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

12 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt mål per år vid Sveriges domstolar. Det totala antalet inkomna mål ökade 2016 med fem procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden var inflödet marginellt högre Efter en nedåtgående trend de fyra föregående åren vände således tillstömningen av mål uppåt på totalnivå under I genomsnitt avgjordes nästan mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål minskade mellan 2015 och 2016 med en procent. Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål något lägre. Antalet balanserade mål har under den senaste femårsperioden varit knappt mål. Det totala antalet balanserade mål ökade under 2016 med tio procent. Vid en jämförelse med genomsnittet ökade balansen marginellt. Trenden för de fyra föregående åren med minskande balanser har alltså under 2016 vänt och resulterat i en balansökning på totalen. Tabell 1 Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Tingsrätter % % Hovrätter % % Högsta domstolen % % Förvaltningsrätter exkl. migration % % Migrationsdomstolarna % % Kammarrätter exkl. migration % % Migrationsöverdomstolen % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Summa totalt % % Vid Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet inkomna mål med fyra respektive fem procent. Inflödet av mål ökade marginellt vid tingsrätterna. Ökningen kan främst hänföras till fler inkomna brottmål, familjemål, miljömål och PBLmål. Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna vid tingsrätt. En analys av hur avgiftshöjningen påverkat antal inkomna mål finns i avsnitt Vid hovrätterna var minskningen av antalet inkomna mål marginell. Såväl brottmål som tvistemål minskade. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna ökade med två procent. Framför allt ökade antalet inkomna LOU-mål och övriga mål. Inflödet till kammarrätterna minskade marginellt Minskningen utgörs av skattemål och socialförsäkringsmål. Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt. Detta är en följd av flyktingsituationen med stora ökningar av antalet asylsökande och där Migrationsverkets beslut i stor utsträckning överklagats till domstol. År 2016 mer än fördubblades antalet avlägsnandemål (asyl), som är den största och mest resurskrävande måltypen, från omkring till mål. Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen ökade kraftigt mellan 2015 och Den största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade med 25 procent, motsvarande knappt mål. 12 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

13 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 2 Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Förändring Avgjorda mål Antal % Antal % Tingsrätter % % Hovrätter % % Högsta domstolen % % Förvaltningsrätter exkl. migration % % Migrationsdomstolarna % % Kammarrätter exkl. migration % % Migrationsöverdomstolen % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Summa totalt % % Tingsrätterna avgjorde tre procent färre mål än föregående år och framförallt minskade antalet avgjorda brottmål och tvistemål. Vid hovrätterna minskade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med fem procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna minskade något under Minskningen avser framförallt skattemål och mål enligt socialtjänstlagen. Vid kammarrätterna minskade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet avgjorda mål med sju procent. Den tydliga minskningen kan tillskrivas avgörandet av skattemål, socialförsäkringsmål och mängdmål. Antalet avgjorda mål vid migrationsdomstolarna ökade kraftigt medan det vid Migrationsöverdomstolen avgjordes tre procent fler mål under 2016 jämfört med året innan. Tabell 3 Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Förändring Balanserade mål Antal % Antal % Tingsrätter % % Hovrätter % % Högsta domstolen % % Förvaltningsrätter exkl. migration % % Migrationsdomstolarna % % Kammarrätter exkl. migration % % Migrationsöverdomstolen % % Högsta förvaltningsdomstolen % 81 4 % Summa totalt % % SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

14 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades något under 2016 och ökningen uppgick till tre procent. Balansförsämringen kan främst knytas till brottmål, familjemål och PBL-mål. Vid hovrätterna minskade balansen tydligt. Det är framför allt balanserna av brottmål och övriga mål som minskat. Antalet balanserade mål fortsatte att minska kraftigt vid Högsta domstolen, en minskning med 26 procent jämfört med Balanserna avseende samtliga målkategorier minskade vid domstolen. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades något under 2016, en ökning med tre procent. Det är mål enligt socialtjänstlagen, LOU-mål och övriga mål som står för den största delen av den totala balansökningen. Även vid kammarrätterna blev balansläget något sämre under 2016, främst genom ett ökat antal balanserade socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen försämrades balanserna med fyra procent. I första hand svarade socialförsäkringsmål och LOU-mål för domstolens balansläge. Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 245 procent, eller cirka mål. Vid Migrationsöverdomstolen ökade balanserna med 75 procent, eller omkring 600 mål. 3.2 Verksamhetens mål Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Såväl kvalitet som effektivitet kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda mål. För dessa har verksamhetsmål satts upp av regeringen. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen för 2016 på följande sätt. Huvuddelen (75 %) av brottmålen, exklusive förtursmål, ska inte ta längre tid än fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska huvuddelen inte ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt. För tvistemål i hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i huvuddelen av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska huvuddelen av målen ta högst tio månader att avgöra från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten. För målen i förvaltnings- och kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska huvuddelen inte ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. För migrationsmålen ska merparten (90 %) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Avlägsnandemål avseende ensamkommande barn ska dock ta högst två månader och verkställighetsmål ska inte ta längre tid än en månad att avgöra. För migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska 90 procent inte ta längre tid att avgöra än två månader. För den beslutande och rättsvårdande verksamheten ska huvuddelen (75 %) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Domstolarna och hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta egna verksamhetsmål för det närmaste året. 14 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

15 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 4 Uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål Omloppstider för regeringens verksamhetsmål Domstolsslag/målkategori Omloppstid i månader för avgjorda mål 90 percentilen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål Resultat Mål Tingsrätter Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 7,0 7,0 6,7 Brottmål exkl. förtursmål 5,0 4,8 4,5 4,3 Hovrätter - Tvistemål fram till PT beslut 2,0 2,1 1,9 1,9 - Tvistemål där PT beviljats 10,0 12,6 11,7 11,5 Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,5 7,1 6,5 Förvaltningsrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 6,4 6,0 5,8 Kammarrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 7,0 7,9 7,4 Hyres- och arrendenämnder Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 4,0 7,5 5,7 7,0 Migrationsdomstolar Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2,0 3,4 2,8 2,7 Verkställighetsmål 1,0 0,8 0,7 0,8 Migrationsmål, totalt 4,0 6,8 5,4 4,5 Migrationsöverdomstolen Migrationsmål, totalt 2,0 2,3 2,1 1,9 I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden har minskat. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden har ökat. Ett streck visar på oförändrad omloppstid. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en röd pil indikerar att verksamhetsmålet inte uppnås. Domstolarnas och nämndernas resultat förbättrades för merparten av regeringens verksamhetsmål Under året förbättrades resultatet för nio verksamhetsmål, försämrades för två och var oförändrat för ett av totalt tolv verksamhetsmål. Sex av regeringens verksamhetsmål uppnåddes och det var tingsrätterna som uppnådde målen för brottmål och tvistemål, hovrätterna som uppnådde målet för tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd, förvaltningsrätterna som uppnådde sitt verksamhetsmål, migrationsdomstolarna som uppnådde verksamhetsmålet för verkställighetsmål samt Migrationsöverdomstolen som uppnådde sitt verksamhetsmål. Övriga sex verksamhetsmål uppnåddes inte. Det bör dock framhållas att tingsrätter och förvaltningsrätter exklusive migrationsmål gemensamt står för omkring 73 procent av totalt antal avgjorda mål inom Sveriges Domstolar och dessa domstolsslag uppnådde regeringens verksamhetsmål. Vid tingsrätterna förbättrades såväl resultatet för brottmål som för tvistemål under det senaste året. I hovrätterna förbättrades resultatet för brottmål. Resultatet för tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd var oförändrat medan resultatet förbättrades för tvistemål där prövningstillstånd beviljats. Förvaltningsrätterna fortsatte att korta omloppstiderna och uppnådde regeringens målsättning på 6,0 månader. Förklaringen till förbättringen är framförallt det allt bättre balansläget efter förvaltningsrättsreformen I kammarrätterna förbättrades omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

16 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN I hyres- och arrendenämnderna försämrades omloppstiderna tydligt i förhållande till Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna förbättrades under 2016 för två verksamhetsmål, avlägsnandemål för ensamkommande barn och migrationsmål totalt. Omloppstiderna för verkställighetsmål försämrades marginellt men, som tidigare nämnts, uppnåddes regeringens verksamhetsmål. Det skedde också en förbättring av omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen. Regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån omloppstiden för den 75 percentilen (90 percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 75 procent av de avgjorda målen har en kortare omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I regeringens verksamhetsmål är dessutom förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att omloppstiderna beräknas på mål som normalt sett tar längre tid att handlägga. Diagram 2 Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår regeringens verksamhetsmål Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet 100% 90% 80% % 60% 50% 40% 30% % 10% 0% Även om ett domstolsslag som helhet inte uppnår regeringens verksamhetsmål finns det flera domstolar och nämnder som uppnår dem. År 2016 har verksamhetsmålen för tvistemål i hovrätt ändrats. Tidigare fanns ett verksamhetsmål för tvistemål. Numera finns två verksamhetsmål, dels tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd, dels tvistemål där prövningstillstånd beviljats. Av de totalt sex hovrätterna uppfyllde en hovrätt verksamhetsmålet för brottmål och en hovrätt uppfyllde verksamhetsmålet för tvistemål där prövningstillstånd beviljats. En av fyra kammarrätter uppfyllde verksamhetsmålet. Två hyresnämnder når regeringens verksamhetsmål. En migrationsdomstol uppfyllde målet för migrationsmål totalt. Totalt sett är det en förbättring när det gäller antalet domstolar och nämnder som uppnådde verksamhetsmålen. År 2016 klarades 96 stycken av regeringens målsättningar för olika mål- och ärendekategorier. Motsvarande uppgift för 2015 var 88 stycken. När det gäller spridningen i resultat mellan olika domstolar inom samma domstolsslag finns inte några entydiga förklaringar. Orsaken till att det skiljer sig åt i måluppfyllelse mellan olika domstolar kan förklaras av en mängd olika fak- 16 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

17 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN torer. Inom varje domstolsslag finns domstolar av olika storlek och med skiftande förutsättningar. Domstolarnas egna förklaringsfaktorer har fångats upp i en enkät om måluppfyllelsen, som gick ut till samtliga domstolar i slutet av I enkätsvaren angav domstolarna de starkast bidragande orsakerna till utfallet i förhållande till regeringens verksamhetsmål. De angav också om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet och vilka framtida förväntade effekter det finns av dessa åtgärder. Som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen framhåller många domstolar en effektivare ledning och styrning av verksamheten och åtgärder inom ramen för den inre organisationen såsom fördelning av mål, beredning, tydlig ansvarsfördelning och specialisering. Flera domstolar pekar också på ett bra internt samarbete och att medarbetarna är kompetenta och lojala. Systematiskt kvalitets- och utvecklingsarbete, såväl internt vid den egna domstoler som externt med andra domstolar eller andra intressenter, betonas av flera domstolar. Några domstolar menar att en minskande måltillströmning varit en underlättande faktor för måluppfyllelsen. När det gäller försvårande omständigheter framhåller samtliga migrationsdomstolar den extrema tillströmningen av migrationsmål. Ett antal domstolar menar att personalomsättning och rekryteringssvårigheter minskat möjligheterna att uppnå verksamhetsmålen. Det är i första hand domstolar med långvariga domarvakanser som pekar på rekryteringssvårigheter men också domstolar som haft svårt att rekrytera andra kategorier medarbetare framhåller denna faktor. Även förhållanden som sjukdom, ledigheter och vakanser förs fram som försvårande. Målens komplexitet och omfattning framhålls också. När det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna och i synnerhet kammarrätterna framhålls stora grupper av seriemål som en försvåranade faktor. Balanssituationen är en viktig faktor när det gäller uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Flera domstolar, i första hand sådana som inte uppnår eller bara delvis uppfyller regeringens verksamhetsmål, framhåller att man under 2016 arbetat med balansavarbetningsinsatser, främst av äldre mål, eller att man gjort andra insatser riktade mot vissa måltyper. De totala balanserna vid domstolarna har minskat successivt under perioden Under 2016 har denna utveckling vänt och balansläget har försämrats något. Detta även med bortseende från situationen i migrationsdomstolarna där balanserna ökat kraftigt. Domstolarnas totala balans kan också, med hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med en normal handläggning av målen. Om balansens storlek inte överstiger denna nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. I diagram 3 visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag under de tre senaste åren. För Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans eller överbalans. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

18 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 3 Sammanställning av överbalanser 2014, 2015 och Antal mål i överbalans HovR Tr KamR FörvR övrigt FörvR migration Total Vid utgången av 2015 fanns det ingen överbalans på totalnivå. Under 2016 har det totala balansläget försämrats och överbalansen uppgår till omkring mål. En stor del av försämringen förklaras av den mycket stora måltillströmningen och balanstillväxten vid migrationsdomstolarna. Överbalansen vid kammarrätterna är relativt stor och den ökade under Denna överbalans kan dock förklaras av socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU (hyperhidrosmål) vid Kammarrätten i Stockholm. Även vid hovrätterna och tingsrätterna finns överbalanser. Vid hovrätterna är emellertid överbalansen mycket liten. Att underbalansen vid tingsrätterna 2015 förbytts till en överbalans 2016 har sin främsta förklaring i ökade brottmålsbalanser. Vid utgången av 2016 fanns det 28 tingsrätter och fyra hovrätter som inte hade någon överbalans. Samma förhållande gäller för åtta förvaltningsrätter och två kammarrätter. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering och måluppfyllelsen följs upp löpande under året. Arbetet med resultatdialoger, som inleddes , fortsatte under Under året genomfördes sådana dialoger med samtliga domstolar och nämnder, bl.a. med avsikten att uppnå en fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen. 18 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

19 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Bedömning av måluppfyllelse Domstolarnas och nämndernas resultat för regeringens verksamhetsmål har förbättrats under Efter en nedåtgående trend de tre föregående åren vände tillströmningen av mål, på totalnivå, uppåt under Den ökande tillströmningen av mål gav domstolarna sämre förutsättningar att minska sina målbalanser. Antalet avgjorda mål minskade marginellt i förhållande till 2015 och då domstolarna avgjort färre mål än vad som kommit in ökade balanserna. En stor del av balansökningen kan dock hänföras till situationen vid migrationsdomstolarna. Omloppstiderna förbättrades för nio av tolv av de måltyper som regeringen satt verksamhetsmål för och resultatet mätt i antalet domstolar som klarar verksamhetsmålen är något förbättrat i förhållande till föregående år. Som tidigare nämnts fanns det vid utgången av 2016 en överbalans på totalnivå. Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2016 påverkades av en mängd olika åtgärder som genomförts under flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 2015 och 2016 kan måluppfyllelsen diskuteras med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser. Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet inkomna mål, men påverkas även av förekomsten av stora mål, komplexiteten i målen och målbalansens sammansättning. På totalnivå påverkades domstolarnas arbetsbelastning av den ökade måltillströmningen mellan 2015 och Antalet stora mål, definierade som mål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar, ökade i tingsrätterna och hovrätterna. Den totala huvudförhandlingstiden i dessa mål ökade också i jämförelse med föregående år. I hovrätterna ökade den genomsnittliga förhandlingstiden i mål som avgjorts efter förhandling beträffande såväl brottmål som tvistemål. Den genomsnittliga förhandlingstiden vid tingsrätterna i brottmål som avgjorts efter förhandling ökade också. Seriemålen i förvaltningsrätterna påverkar också den totala arbetsbelastningen. Komplexa och inte minst omfattande mål framhålls också i flera domstolars enkätsvar som en försvårande faktor för måluppfyllelsen. Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, försämrades under året. Det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft minskade från 70,8 år 2015 till 69,9 år I förhållande till 2015 var förändringarna av antalet avgjorda mål per årsarbetskraft begränsade. Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades främst i Migrationsöverdomstolen och förvaltningsrätterna (exkl. migration) och försämrades vid Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Även produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål försämrades på totalnivå under Produktivitetsminskningen beror på såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och ärenden som på ökade kostnader. Jämfört med föregående år ökade styckkostnaden för ett genomsnittligt avgjort mål i flera domstolsslag. Vid kammarrätterna, migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen minskade dock styckkostnaderna i olika utsträckning för ett genomsnittligt avgjort mål under Antalet medarbetare vid domstolarna är i princip oförändrat jämfört med Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med 0,2 procent. Antalet årsarbetskrafter ökade kraftigt i migrationsdomstolarna och marginellt vid hovrätterna. I övriga domstolslag minskade antalet årsarbetskrafter i olika utsträckning. Det totala antalet årsarbetskrafter 2016 var 5 375, jämfört med föregående år, det vill säga i princip oförändrat. Den begränsade ökning som skett är framför allt hänförlig till icke ordinarie domare och notarier. För övriga kategorier av medarbetare minskade antalet årsarbetskrafter marginellt. Det totala antalet avgjorda mål 2016 minskade marginellt i förhållande till föregående år. Även under den senaste femårsperioden har antalet avgjorda mål minskat, närmare bestämt med knappt sex procent. Samtidigt minskade, under samma period, den totala balansen med knappt fem procent. I förhållande till föregående år ökade dock den totala balansen kraftigt, främst till följd av en försämrad balanssituation vid migrationsdomstolarna. När balanserna ökar minskar förutsättningarna på sikt att omloppstiderna blir kortare och det försvårar möjligheten att uppfylla regeringens verksamhetsmål. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser på motsvarande sätt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

20 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Balansavarbetningsinsatser Under året vidtogs olika åtgärder för att minska långa handläggningstider och stora balanser vid Sveriges domstolar. På totalnivå ökade dock balanserna, till stor del p.g.a. den ökande måltillströmningen till migrationsdomstolarna. I det följande redogörs för olika åtgärder som vidtagits under 2016 avseende balansavarbetning. Inom Sveriges Domstolsar finns sedan många år en förstärkningsstyrka av domare. Syftet med förstärkningsstyrkan är att kunna täcka upp tillfälliga behov av ökad domararbetskraft hos domstolarna. Behoven kan t.ex. uppstå när en domstol har en domare som genomgår utbildning vid Domstolsakademin, vid långvarig sjukfrånvaro eller vid handläggningen av större mål. Särskilt vid förvaltningsrätterna användes förstärkningsstyrkan även för balansavarbetningsinsatser under året. Planering och prioriteringar av förstärkningsstyrkans insatser görs regelbundet av Domstolsverket utifrån domstolarnas behov. Förstärkningsstyrkan bestod under 2016 av 16 årsarbetskrafter domare inklusive kanslichefen. Förstärkningsdomarna anlitas på kontrakt som löper över två år i taget. Under året förnyades ett antal kontrakt samtidigt som några domare valde att sluta och en domare avgick med pension. Under hösten gjordes ett par ersättningsrekryteringar och inför 2017 består styrkan av 18 domare. Tre av dessa är domare från förvaltningsdomstol. Ytterligare domare kommer att börja i styrkan under Rekryteringsinsatserna har gjorts med utgångspunkten att utöka styrkan i syfte att särskilt kunna bistå migrationsdomstolarna. Nära hälften av domarna i styrkan har utbildats i migrationsrätt under hösten och kunde sedan börja sitt arbete i migrationsdomstol mot slutet av året. Förstärkningsstyrkan gjorde insatser i sammanlagt 40 domstolar under året. Det var en stor spridning i storleken på insatserna, någon domstol fick hjälp av en förstärkningsdomare större delen av året medan andra fick hjälp någon enstaka dag. Behoven och orsakerna såg också mycket olika ut. Eftersom förstärkningsdomarna i många fall täcker upp vid vakanser är det svårt att i statistiken se att insatserna ger direkta effekter i minskat antal mål i balans. I vissa fall kan det vara så att balanserna ökat trots insatsen, men att antal mål i balans sannolikt hade ökat i ännu större omfattning om domstolen inte fått hjälp av förstärkningsstyrkan vid exempelvis en vakans eller sjukskrivning. Hovrätten över Skåne och Blekinge, Luleå tingsrätt och Norrköpings tingsrätt är de domstolar som under året haft mest hjälp från förstärkningsstyrkan. Under årets sista månader har dock fler och fler förstärkningsdomare påbörjat arbete hos migrationsdomstolarna och då särskilt i Förvaltningsrätten i Stockholm. Utöver förstärkningsstyrkan anlitar många domstolar pensionerade domare för att klara sin verksamhet. Omfattningen har dock minskat under de senaste åren. Under 2016 arbetade totalt drygt 49 årsarbetskrafter pensionerade domare vid domstolarna att jämföra med 53 året innan. Liksom tidigare år har behov av balansavarbetningsinsatser varit en faktor som beaktats i budgetarbetet med domstolarna. Eftersom antal inkomna mål minskat under flera år och balanserna låg på historiskt låga nivåer vid årets början var behovet av balansavarbetningsinsatser inte längre lika stort under Endast en tingsrätt och tre förvaltningsrätter tilldelades budgetmedel för att finansiera tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och korta omloppstiderna. Sammanlagt uppgick dessa budgetmedel till knappt sex mnkr. I huvudsak handlade det om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställningar under en period och genom att anställa medarbetare tillfälligt, antingen via förstärkningsstyrkan eller på annat sätt. Det är svårt att mäta effekten av insatserna isolerat från den ordinarie verksamheten. Av de fyra domstolarna som fick balansavarbetningsmedel kan man se ett förbättrat resultat i Förvaltningsrätten i Falun och Förvaltningsrätten i Linköping. På Göteborgs tingsrätt var balanserna på ungefär samma nivå som förra året och på Förvaltningsrätten i Uppsala ökade balanserna under 2016 trots extra resurser. Den huvudsakliga förklaringen till att balanserna fortsatte att öka i Förvaltningsrätten i Uppsala var personalomsättning och att vakansläget för domare varit stort under året. Domstolen har haft svårt att behålla domare på grund av närheten till arbetsmarknaden i Stockholm. 20 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

21 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 4 Andelen balanserade mål äldre än 6, 12 och 24 månader vid domstolarna % 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Äldre än 6 månader Äldre än 12 månader Äldre än 24 månader ,9% 10,0% 2,6% ,9% 11,4% 2,3% ,7% 10,2% 3,5% I den totala balansen fanns det vid utgången av 2016 nästan mål äldre än 6 månader, knappt mål äldre än 12 månader och knappt mål äldre än 24 månader. Jämfört med föregående år är antalet mål oförändrat för mål äldre än 6 månader och mål äldre än 12 månader. För mål äldre än 24 månader har antalet ökat med nästan mål. Totalt har antalet balanserade mål ökat från till drygt mål. Den stora ökningen av mål finns i intervallet 0 till 6 månader och utgörs till stor del av migrationsmål som inkommit under senare delen av året Hantering av ungdomsmål Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Under åren identifierade och vidtog Domstolsverket tillsammans med domstolarna ett antal olika åtgärder för att korta handläggningstiden för ungdomsmål. Exempel på sådana åtgärder är att införa särskilda rutiner för ungdomsmålen, att utse särskilda ungdomsdomare och ungdomshandläggare samt att sätta upp särskilda tidsmål för att definiera innebörden av en skyndsam handläggning av ungdomsmål. Det tas också regelbundet fram statistikrapporter så att domstolarna kontinuerligt kan följa omloppstiderna för ungdomsmål. Det genomfördes också åtgärder för att skapa en mer strukturerad samverkan med externa aktörer, vilket identifierades som en framgångsfaktor för att få en effektiv hantering med hög kvalitet av ungdomsmålen. Arbetet följdes upp under Sedan 2015 finns ett nätverk av ungdomsdomare på tingsrätt som träffas två gånger årligen. Under 2016 fortsatte Domstolsverket att följa utvecklingen av omloppstiderna för ungdomsmål för att se om åtgärderna lett till kortare handläggningstider. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

22 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 5 Omloppstider för ungdomsmål (månader) Tingsrätter Antal avgjorda ungdomsmål Medianomloppstid 1,6 1,5 1,4 Omloppstid för 75:e percentilen 3,0 2,8 2,8 Hovrätter Antal avgjorda ungdomsmål Medianomloppstid 1,7 1,7 1,7 Omloppstid för 75:e percentilen 4,1 3,9 3,8 I tabellen ovan redovisas omloppstider för ungdomsmål, d.v.s. mål där den tilltalade är under 21 år. Resultatet för omloppstiderna uppvisar endast små förändringar under Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden i tingsrätterna för den förstnämnda gruppen var 0,7 månader under året, vilket kan jämföras med 2,1 månader för den andra gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen år finns en andel förtursmål. I de fall där det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än sex månader ska huvudförhandlingen hållas inom två veckor från det att åtal väckts. Omloppstiden för ungdomsmål med tilltalad mellan år försämrades med 0,1 månad jämfört med förra året, medan omloppstiden för gruppen år var oförändrad. Även i hovrätterna var det stor skillnad på omloppstiderna för de olika grupperna. Mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år hade en medianomloppstid på 1,3 månader, oförändrat sedan förra året, medan mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år avgjordes inom 3,1 månader i hovrätt, en förbättring med 0,3 månader jämfört med Höjda ansökningsavgifter och tilläggsavgift Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Domstolsverket ska redovisa en beskrivning av vilka konsekvenser de höjda ansökningsavgifterna i allmän domstol fr.o.m. den 1 juli 2014 har fått avseende avgiftsintäkter och mål- och ärendetillströmning. Den 1 juli 2014 höjdes ansökningsavgifterna för mål och ärenden vid allmän domstol genom ändringar i förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna. Samtidigt infördes, genom ändringar i samma förordning, en tilläggsavgift för vissa mål och ärenden som överlämnas till tingsrätt från Kronofogdemyndigheten (KFM) eller registreringsmyndighet. Enligt övergångsbestämmelser gäller äldre föreskrifter fortfarande i fråga om mål och ärenden som har inletts vid allmän domstol eller överlämnats dit före den 1 juli Mål- och ärendeutvecklingen har, huvudsakligen, analyserats genom en jämförelse mellan det brutna år som föregår ikraftträdandedatum för avgiftsändringarna, d.v.s. perioden den 1 juli 2013 den 30 juni 2014 och perioden den 1 juli 2015 den 30 juni För domstolsärenden och ärenden i mark- och miljödomstol är ansökningsavgiften 900 kr från att tidigare, för flertalet typer av ärenden som omfattas av krav på ansökningsavgift, ha varit 375 kr. Antalet inkomna domstolsärenden som är förenade med krav på ansökningsavgift minskade med nio procent. Beträffande domstolsärenden har den höjda ansökningsavgiften förmodligen påverkat tillströmningen såvitt avser vissa typer av ärenden. Sammantaget görs dock bedömningen att den höjda avgiften inte haft någon påtaglig effekt på antalet inkomna domstolsärenden. I fråga om ärenden i mark- och miljödomstol, som är mycket få till antalet, är det inte sannolikt att den höjda avgiftsnivån är en faktor som haft någon påverkan på antalet inkomna ärenden Ansökningsavgiften för förenklade tvistemål (FTmål) var tidigare 450 kr och är nu 900 kr. Den 1 juli 2014 infördes också en tilläggsavgift i mål som överlämnas från KFM enligt lagen om betalningsföreläggande eller handräckning. Till- 22 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

23 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN äggsavgiften är 600 kr. De överlämnade målen var tidigare avgiftsbefriade. Det har skett en minskning av antalet inkomna FT-mål med tio procent. Minskningen kan främst kopplas till mål överlämnade från KFM. Denna nedgång inleddes dock redan under åren 2012 och Den höjda ansökningsavgiften och den nya tilläggsavgiften har sannolikt påverkat antalet inkomna FT-mål i nedåtgående riktning. Mot bakgrund av den nedåtgående trenden även innan halvårsskiftet 2014, som styrts av andra faktorer t.ex. konjunkturläget, är det svårt uttala sig om i vilken grad de nya reglerna bestående påverkat tillströmningen. Ansökningsavgiften för familjemål och mål som inleds genom en gemensam ansökan var tidigare 450 kr. Den 1 juli 2014 höjdes den till 900 kr. Antalet inkomna familjemål under helåret 2015 är i princip oförändrat jämfört med helåret 2013 och överstiger också antalet inkomna mål helåret Det är därför inte sannolikt att avgiftshöjningen den 1 juli 2014 i någon beaktansvärd mån påverkat tillströmningen av familjemål i sjunkande riktning. Det har skett en minskning av antalet inkomna gemensamma ansökningar med sju procent. Minskningen är inte dramatisk. Med tanke på målens karaktär är det inte troligt att detta är en bestående effekt. Däremot kan en temporär effekt ha uppkommit som följd av avgiftshöjningen. Ansökningsavgiften för annat tvistemål var tidigare 450 kr och är nu kr. Den 1 juli 2014 infördes också en tilläggsavgift för vissa typer av mål. Tilläggsavgiften i annat tvistemål som överlämnas från KFM enligt lagen om betalningsföreläggande och handräckning är kr. I tvistemål om administrativ hävning av registrerad firma och registrerat varumärke som överlämnas från registreringsmyndighet infördes en tilläggsavgift om kr. Antalet inkomna övriga tvistemål har minskat med 16 procent. Minskningen är i princip lika stor för mål som inte överlämnats från KFM eller registreringsmyndighet som för överlämnade mål. Helårsutvecklingen indikerar i stort sett samma mönster. Med få undantag är bilden också densamma vid de flesta tingsrätter. Den högre ansökningsavgiften och tilläggsavgiften har, mot den bakgrunden, med stor sannolikhet påverkat antalet inkomna övriga tvistemål i minskande riktning. Antalet inkomna övriga tvistemål påverkas av många faktorer. Konjunktursituationen är en faktor som har avgörande betydelse för antalet inkomna mål. Konjunkturen i Sverige har under de senaste åren varit stark, vilket troligen i högre grad än avgiftsändringarna bidragit till en minskning av antalet inkomna övriga tvistemål. Ansökningsavgiften för enskilt åtal var tidigare 450 kr och är nu höjd till kr. Inkomna enskilda åtal är få. Under helåren inkom 138, 153, 117 respektive 115 enskilda åtal. Motsvarande uppgift för det brutna året 2014/2015 är 97 åtal. Under det brutna året 2015/2016 var antalet inkomna mål 124. Den höjda ansökningsavgiften avseende enskilt åtal kan möjligen temporärt ha påverkat antalet inkomna mål i sjunkande riktning. Mot bakgrund av utvecklingen under det brutna året 2015/2016 förefaller det inte troligt att den höjda ansökningsavgiften långsiktigt kommer att påverka antalet enskilda åtal. Ansökningsavgiften för ärenden om konkurs eller företagsrekonstruktion var tidigare 500 kr. Numera är ansökningsavgiften kr. Den som lämnar in en egen ansökan om konkurs behöver inte betala någon ansökningsavgift. Ärenden om konkurs har minskat med 15 procent och ärenden om företagsrekonstruktion med 26 procent. Beträffande ärenden om konkurs och företagsrekonstruktion görs bedömningen att det är andra faktorer än nivån på ansökningsavgiften som förklarar utvecklingen, i första hand konjunkturläget. När det gäller ärenden om företagsrekonstruktion är volymerna så små att det är svårt att utifrån dessa isolerat dra slutsatser när det gäller avgiftshöjningens betydelse för ärendetillströmningen. För de mål i mark- och miljödomstol där ansökningsavgift ska betalas, vissa miljömål och fastighetsmål, var avgiften tidigare 450 kr. Efter ändringen är avgiften kr. Det är ett litet antal inkomna miljömål där ansökningsavgift ska betalas. Det har, beträffande dessa mål, skett en förhållandevis kraftig ökning av antalet inkomna mål, eller med 32 procent. Med stor sannolikhet har den förändrade ansökningsavgiften inte haft någon beaktansvärd effekt på tillströmningen av de aktuella miljömålen. Antalet inkomna fastighetsmål där ansökningsavgift ska betalas har minskat relativt mycket, närmare bestämt med 16 procent. Antalet inkomna mål under helåren 2014 och 2015 ligger emellertid strax under det antal som inkom under Mot bakgrund av detta och det faktum att nedgången av antalet inkomna mål inte är dramatisk är det troligt att målminskningen beror på SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

24 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN andra faktorer. Sannolikt har den höjda avgiften inte i någon beaktansvärd utsträckning haft effekt på måltillströmningen. Intäkterna av ansökningsavgifter under perioden den 1 juli 2013 den 30 juni 2014 var drygt 29 mnkr. Intäkterna av ansökningsavgifter och tilläggsavgifter under perioden den 1 juli 2014 den 30 juni 2015, dvs. det första brutna året efter ikraftträdandet av de nya avgiftsnivåerna, uppgick till nästan 107 mnkr. Perioden den 1 juli 2015 den 30 juni 2016 var intäkterna av ansökningsavgifter och tilläggsavgifter drygt 106 mnkr. Differensen mellan den senaste perioden och det brutna år som låg före ikraftträdandet uppgår således till drygt 77 mnkr. Sammanfattningsvis görs bedömningen att höjningen av ansökningsavgiften och tilläggsavgiften påverkat antalet inkomna FT-mål och övriga tvistemål i nedåtgående riktning. För vissa mål- och ärendetyper, exempelvis gemensamma ansökningar och enskilda åtal, har sannolikt en temporär minskning skett. I övrigt görs bedömningen att avgiftsändringen inte haft någon påtaglig effekt för antalet inkomna mål- och ärenden Besparing på anslaget Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits med anledning av besparingen på anslaget och vilka konsekvenser minskningen har fått för verksamheten. I budgetpropositionen för 2015 genomfördes en besparing på anslaget Sveriges Domstolar med 150 mnkr från Regeringen hänvisade till Straffprocessutredningens förslag och att om förslagen genomförs, så medför dessa effektiviseringar för Sveriges Domstolar. Utöver detta så genomfördes ytterligare besparingar på anslaget i syfte att finansiera andra prioriterade satsningar i statsbudgeten. Det finansiella läget på anslaget Sveriges Domstolar försämrades på så sätt med runt 200 mnkr för åren i budgetpropositionen för I syfte att anpassa verksamheten till det försämrade ekonomiska läget genomfördes besparingar redan till Domstolsverkets budgetar inklusive centrala medel för domstolarna minskades med totalt 50 mnkr. Besparingar genomfördes framför allt på olika insatser för kompetensutveckling. Ett flertal planerade utbildningar ställdes in helt medan andra utbildningar tillhandahölls mindre frekvent än planerat. Att planerade utbildningar ställdes in eller inte erbjöds vid lika många tillfällen som planerat skapade missnöje i domstolarna och gav tydliga negativa effekter på domstolarnas möjligheter att i rätt tid tillgodose sina behov av kompetensutveckling. En annan besparingsåtgärd var att den särskilda kompensationen för anställning av sommarnotarier i domstolarna avskaffades. Planerna på att utöka antalet fiskalplatser på orter där det är svårt att rekrytera kunde inte heller genomföras. Dessutom minskades avsatta medel för adjungerande ledamöter i överrätt. Samtliga dessa åtgärder hade en negativ påverkan på den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vidare beslutades att inte påbörja den planerade ombyggnationen av Domstolsverkets lokaler. I budgetbeslutet inför 2015 års budget, aviserades också schablonmässiga besparingar från 2016 med två procent på domstolarnas och Domstolsverkets planeringsramar. 24 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

25 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under 2015 förbättrades dock det ekonomiska läget successivt. Redan i januari kunde det konstateras att utfallet för 2014 blev lägre än vad som tidigare prognostiserats. När pris- och löneomräkningen för 2016 fastställdes under våren 2016 var den också betydligt högre än vad som tidigare beräknats. Genomförda besparingar på Domstolsverket bedömdes också få avsedd effekt på kostnaderna. Detta sammantaget medförde en ny bedömning av det ekonomiska läget, som kommunicerades ut till domstolarna i april Budskapet var då att besparingarna förskjuts ett år i tiden. Det vill säga inga generella besparingar behövs 2016 utan det är först från 2017, som domstolarna och Domstolsverket behöver minska sina budgetar. När budgetpropositionen för 2016 presenterades halverade regeringen den minskning av anslaget som tidigare gjorts på 150 mnkr med hänvisning till Straffprocessutredningens förslag. Detta innebar att även den aviserade besparingen från 2017 kunde dras tillbaka och domstolarna och Domstolsverket kunde utgå ifrån oförändrade planeringsramar under de närmaste åren. Utöver de ovan redovisade konsekvenserna av anslagsminskningen kan tilläggas att omfattande resurser, både på Domstolsverket och domstolarna, fick sättas av för ekonomiska beräkningar och för planering av hur besparingarna skulle genomföras. Vidare skapade de aviserade besparingarna en viss osäkerhet i organisationen både för enskilda medarbetare och för domstolarnas ledning. Vakanser tillsattes i många fall med en viss förskjutning och det blev en något mer restriktiv bedömning vid tillsättning av ordinarie domare. Att anslagsminskningen sammanföll i tiden med att måltillströmningen till domstolarna minskade, mildrade dock effekterna av besparingarna. Ett problem med den anslagsminskning som genomfördes i budgetpropositionen för 2015 var att den kom utan förvarning. En långsiktighet och förutsägbarhet i medelstilldelningen är mycket viktigt för att kunna styra domstolarnas verksamhet på ett effektivt sätt. Det tar lång tid att både minska och öka domstolarnas organisationer. Det beror bl.a. på att ordinarie domare har fullmaktsanställningar samtidigt som det behöver vara en balans mellan antalet domare och andra personalresurser för att den dömande verksamheten ska fungera effektivt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

26 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.3 Tingsrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål och ärenden. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. Skillnader i resultat mellan olika domstolar. Överklagande- och ändringsfrekvenser. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 6 Tingsrätterna Antal tingsrätter Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 1,2 1,2 1,2 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 2,2 2,1 2,2 0,8 0,8 0,8 2,4 2,6 2,6 Andelen brottmål som avgjorts genom dom 70 % 69 % 67 % Andelen tvistemål exkl. gemensam ansökan som avgjorts genom dom 43 % 44 % 44 % Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år) 13 % 13 % 13 % Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till hovrätt) - Brottmål 11 % 11 % 11 % - Tvistemål 4 % 4 % 4 % - Totalt 15 % 15 % 15 % Ändringsfrekvens (andel mål som ändrats av hovrätt) - Brottmål 36 % 37 % 39 % - Tvistemål 23 % 21 % 22 % - Totalt 23 % 24 % 24 % 26 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

27 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Målutvecklingen Diagram 5 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt mål till tingsrätterna. Under perioden minskade antalet inkomna mål årligen. Sedan 2012 har antalet inkomna mål minskat med drygt sex procent. Under 2016 bröts trenden och inkomna mål ökade marginellt. I genomsnitt avgjordes drygt mål per år den senaste femårsperioden. Antal avgjorda mål har minskat årligen sedan Under 2016 avgjordes drygt mål, vilket innebar en minskning med nära 3 procent jämfört med föregående år. Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt nära mål i balans. Under 2016 inkom ca fler mål än vad som avgjordes, vilket innebar att antalet balanserade mål ökade för första gången sedan Vid utgången av 2016 uppgick balansen till knappt mål, vilket är lägre än den genomsnittliga balansen under perioden. Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 40 procent av det årliga målinflödet vilket var en marginell försämring jämfört med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

28 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 7 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % FT-mål % % Gemensam ansökan % % Övriga familjemål % % Övriga tvistemål % % Summa tvistemål % % Brottmål % % Miljömål % % Fastighetsmål % % PBL-mål % % Summa totalt % % Avgjorda mål Antal % Antal % FT-mål % % Gemensam ansökan % % Övriga familjemål % % Övriga tvistemål % % Summa tvistemål % % Brottmål % % Miljömål % % Fastighetsmål % % PBL-mål % 27 1 % Summa totalt % % Balanserade mål Antal % Antal % FT-mål % 41 1 % Gemensam ansökan % % Övriga familjemål % % Övriga tvistemål % 11 0 % Summa tvistemål % % Brottmål % % Miljömål % 71 4 % Fastighetsmål % % PBL-mål % % Summa totalt % % 28 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

29 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under 2016 ökade antalet inkomna mål marginellt med en procent mot föregående år. Den största målkategorin, brottmål, ökade marginellt 2016 och är i paritet med de två senaste åren. Tingsrätternas brottmål delas upp i fem olika kategorier: bötesmål, brott mot person, förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och övriga brottmål. Samtliga brottmålskategorier utom bötesmål och förmögenhetsbrott ökade. Bötesmål anses vara den minst resurskrävande typen av brottmål. Antalet inkomna tvistemål minskade marginellt mot föregående år. Jämfört med 2014 är dock minskningen sex procent och kan sannolikt delvis förklaras av höjda ansökningsavgifter som trädde i kraft 1 juli Antalet inkomna miljömål ökade mycket kraftigt och kan bl.a. förklaras av att Statens vanämnds uppgifter togs över av mark- och miljödomstolarna från och med den 1 januari Detta innebar att ca 700 mål flyttades till tingsrätterna. Även antalet inkomna PBL-mål ökade kraftigt under En förklaring är en regeländring som trädde i kraft vid halvårsskiftet 2015 och som innebar att fler mål kom att avgöras i domstol istället för att hanteras hos länsstyrelsen. Förändringen i lagstiftningen fick fullt genomslag från och med av 48 tingsrätter hade under 2016 en målökning jämfört med föregående år. Störst målökning hade Skaraborgs tingsrätt med knappt 13 procent följt av Mora och Vänersborgs tingsrätter. Attunda tingsrätt hade den procentuellt största målminskningen, en minskning om 13 procent som delvis förklaras av att en stor mängd mål relaterade till flygförseningar inkom under Under 2016 minskade antalet avgjorda mål med tre procent jämfört med året innan. Antalet avgjorda tvistemål minskade med närmare mål och antalet avgjorda brottmål minskade med ca mål. Antal avgjorda mål minskade i samtliga målkategorier förutom miljömål och PBL-mål. Ett marginellt ökat målinflöde i kombination med en något minskad målavverkning har inneburit en ökning av balanserna på tingsrätterna. Balanserna ökade med tre procent, eller ca mål. Diagram 6 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid tingsrätterna % 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 13% % 12% % 11% Balansens åldersstruktur förändrades i positiv riktning Såväl andelen balanserade mål äldre än sex månader som balanserade mål äldre än tolv månader minskade. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

30 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 8 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna Ärendekategori Förändring Förändring Domstolsärenden Antal % Antal % Inkomna domstolsärenden % % Avgjorda domstolsärenden % % Balanserade domstolsärenden % % Konkurser Antal % Antal % Inkomna konkursansökningar % % Avslutade konkurser % % Balanserade konkurser % % 1 Balanserade konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att sätta i relation till inkomna konkursansökningar eftersom balansen endast avser konkurser som beslutats men ännu inte avslutats. Antalet inkomna domstolsärenden ökade med två procent jämfört med föregående år. Domstolsärenden består av fem olika kategorier: miljöärenden, utsökningsärenden, företagsrekonstruktion, skuldsanering och övriga domstolsärenden. Övriga domstolsärenden står för ca 86 procent av antalet inkomna domstolsärenden. Antalet inkomna övriga domstolsärenden är i princip oförändrade jämfört med föregående år. Antal inkomna ärenden rörande skuldsanering ökade kraftigt 2016 och uppgick till 900 ärenden, att jämföra med drygt 500 ärenden Ökningen gick hand i hand med en ökning av antal ansökningar om skuldsanering hos kronofogden. Såväl inkomna som avslutade konkurser minskade under Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är loppstiden ska vara skälig oavsett vid vilken att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och Det är svårt att entydigt förklara varför domstol i landet som handläggningen sker. tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika domstolar. En påverkansfaktor kan vara domstolar- äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. nas skiftande storlek. Målsammansättningen kan Omloppstiderna vid 75:e percentilen uppgick också variera mellan tingsrätterna. till 4,3 månader för brottmål och 6,7 månader för Bland de domstolar som har kortast omloppstider återfinns flera av de minsta tingsrätterna. tvistemål, vilket innebar att tingsrätterna totalt sett nådde regeringens båda verksamhetsmål. Föregående år uppgick omloppstiderna till 4,5 må- upprätthålla en viss minimibemanning av sårbar- En förklaring kan vara att dessa domstolar måste nader för brottmål och 7 månader, vilket betyder hetsskäl och därför inte enbart dimensionerats att omloppstiden för brottmål har förbättrats utifrån målinflöde. med 0,2 månader samtidigt som tvistemålens Att spridningen minskat och måluppfyllelsen omloppstid förbättrades med 0,3 månader. förbättrats jämfört med föregående år kan troligtvis förklaras av att antal inkomna mål har Tingsrätternas omloppstider för brottmål varierade mellan 1,7 och 5,6 månader. För tvistemål minskat flera år i följd. Trots att antalet inkomna varierade omloppstiderna mellan 2,7 och 8,6 mål 2016 har ökat marginellt mot föregående års månader. Spridningen i måluppfyllelsen minskade jämfört med föregående år. Av rättssäker- genomsnittet i senaste femårsperioden. De sen- nivå så ligger inflödet på låga nivåer jämfört med hetsskäl ska Sveriges Domstolar sträva efter att aste årens målutveckling har gett förutsättningar spridningen i måluppfyllelse ska hållas låg. Om- för kortare omloppstider. 30 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

31 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN En enkät gällande måluppfyllelsen har sänts ut till alla domstolar. En stor del av de tingsrätter som uppfyllde verksamhetsmålen lyfte i enkätsvaren fram att den goda måluppfyllelsen berodde på en väl fungerande organisation och effektiva arbetssätt. Många pekade också på att en prioritering av att avgöra de äldsta målen är viktig för att upprätthålla en kort omloppstid Tolv tingsrätter pekade på att de har de personella och ekonomiska resurser som krävs för att klara att hantera de mål som inkommer. Att lyckas med att attrahera, rekrytera och behålla personal som är kompetent och lojal ses som en nyckel för att nå verksamhetsmålen. Domstolsverket tillhandahåller en förstärkningsstyrka som vid behov hjälper domstolar med domarkraft. Fyra av tingsrätterna valde att lyfta fram att förstärkningsstyrkan har hjälpt till att påverka omloppstiderna på ett positivt sätt. Ett antal av de tingsrätter som inte uppfyllde båda verksamhetsmålen pekade på svårigheterna kring att hantera frånvaro, personalomsättning, sjukdom och ledigheter. Flera domstolar framhöll även svårigheten att påverka omloppstider för måltyper som styrs av faktorer utanför domstolens kontroll. Som exempel framhölls att omloppstiden för familjemål många gånger påverkas av lokala socialnämnders förmåga att skyndsamt leverera vårdvårdnadsutredningar. Diagram 7 Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Tvistemål totalt exkl gem ansökan Brottmål exkl förtursmål Ovanstående diagram visar tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål. De domstolar som ligger i den nedre vänstra fyrkanten klarar både verksamhetsmålet för tvistemål och för brottmål. Tabell 9 Antal tingsrätter som uppfyller regeringens verksamhetsmål Verksamhetsmål Brottmål Tvistemål Uppfyller båda verksamhetsmålen Uppfyller inget verksamhetsmål Fler tingsrätter uppfyllde regeringens båda verksamhetsmål under 2016 jämfört med året innan, 32 av 48 tingsrätter klarade båda verksamhetsmålen. Endast tre domstolar uppfyllde inte något av verksamhetsmålen. De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

32 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 10 Andel mål avgjorda genom dom Andel mål avgjorda genom dom Brottmål 70 % 69 % 67 % Tvistemål 43 % 44 % 44 % Totalt 58 % 59 % 57 % De senaste åren har andelen brottmål som avgjorts genom dom minskat, vilket innebär att fler mål avgörs genom slutligt beslut (i flertalet fall genom att målet avskrivs). En tänkbar orsak till utvecklingen skulle kunna vara att allt fler mål innehåller ansökningar om och förordnanden av offentlig försvarare och målsägandebiträden. Lagstiftningen medger att målsägandebiträde kan förordnas i fler mål än tidigare. Samtidigt blir allmänheten allt mer medveten om möjligheten att ansöka om målsägandebiträde. En annan tänkbar förklaring till utvecklingen kan vara att rättsliga biträden förordnas allt tidigare i processen, ibland långt innan åtal väcks. Om inte åtal väcks registreras målet som avgjort genom slutligt beslut. Att allt färre mål avgörs genom dom kan också bero på att polisen lägger ner fler ärenden eller att åtal inte väcks, vilket även det leder till slutligt beslut. Tabell 11 Omloppstider i mark- och miljödomstolarna Omloppstider (mån) 75 percentilen Mark- och miljödomstolarna Fastighetsmål 9,8 9,9 9,4 Miljömål 9,0 8,0 9,0 PBL-mål 7,2 6,0 5,6 Mark- och miljödomstolarnas omloppstider minskade för fastighetsmål och PBL-mål samtidigt som omloppstiden för miljömål ökade. Förra året upphörde Statens va-nämnd vilket resulterade i ytterligare 700 miljömål för mark- och miljödomstolarna. Detta har påverkat balanser och omloppstider för miljömålen. En bedömning av tingsrätternas resultat Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. I förhållande till 2015 förbättrades resultatet för både brottmål och tvistemål. Antalet inkomna mål ökade marginellt medan antalet avgjorda mål minskade något och ledde till en balansökning års underbalans förbyttes till en överbalans. Åldersstrukturen för de balanserade målen förbättrades dock. Arbetsbelastningen bedöms ha varit relativt oförändrad under året eftersom både måltillströmningen och antalet årsarbetskrafter låg på oförändrade nivåer. Arbetsproduktiviteten försämrades något eftersom antalet avgjorda mål per årsarbetskraft blev färre. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål har ökat med fyra procent mellan 2015 och SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

33 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.4 Hovrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. Skillnader i resultat mellan olika domstolar. Överklagandefrekvenser. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 12 Hovrätterna Antal årsarbetskrafter Antal avgjorda mål per årsarbetskraft Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 2,8 2,7 2,7 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling 4,6 4,4 4,6 (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål) 1,0 0,9 1,1 Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling 6,8 6,6 8,0 (timmar per mål) Andelen brottmål som avgjorts genom dom 70 % 71 % 71 % Andelen tvistemål som avgjorts genom dom 25 % 23 % 23 % Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år) 24 % 24 % 25 % Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta Domstolen) - Brottmål 18 % 20 % 20 % - Tvistemål 12 % 12 % 13 % - Totalt 23 % 18 % 18 % Under 2016 inrättades Patent- och marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt. Mer om detta finns att läsa i avsnitt Patent- och marknadsdomstolsreformen. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

34 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Målutvecklingen Diagram 8 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt närmare mål till hovrätterna. Inkomna mål minskade med två procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden minskade inflödet marginellt. I genomsnitt har det avgjorts nästan mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål minskade mellan 2015 och 2016 med en procent. Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål i stort sett oförändrat. Under den senaste femårsperioden har hovrätterna haft ett genomsnitt om mål i balans. Balanserna har minskat för varje år sedan 2013 och var som lägst Balanserna minskade med sju procent jämfört med Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till 20 procent 2016, vilket även det är en förbättring med en procentenhet jämfört med föregående år. 34 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

35 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 13 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Tvistemål % % Brottmål % % Övriga mål % % Miljömål % % Fastighetsmål % % PBL-mål % % Summa totalt % % Avgjorda mål Antal % Antal % Tvistemål % % Brottmål % % Övriga mål % % Miljömål % 63 8 % Fastighetsmål % % PBL-mål % % Summa totalt % % Balanserade mål Antal % Antal % Tvistemål % % Brottmål % % Övriga mål % % Miljömål % % Fastighetsmål % % PBL-mål % % Summa totalt % % Antalet inkomna mål 2016 minskade marginellt i jämförelse med föregående år. För målkategorin övriga mål var antalet inkomna mål oförändrat, medan inkomna mål minskade för resterande målkategorier under Måltillströmningen varierade mellan hovrätterna. Hovrätten för Nedre Norrland och Hovrätten för Övre Norrland hade en målökning under 2016 medan övriga hovrätter hade en minskning av antalet inkomna mål. Antalet avgjorda mål minskade marginellt under 2016 i jämförelse med året innan. Antal avgjorda mål minskade för samtliga målkategorier förutom övriga mål och miljömål. I Göta hovrätt, Hovrätten för Nedre Norrland och Hovrätten för Övre Norrland ökade antalet avgjorda mål jämfört med föregående år, övriga hovrätter hade en minskning av antalet avgjorda mål. Balansläget förbättrades för samtliga målkategorier förutom PBL-mål. Merparten av hovrätterna hade en balansminskning. I Svea hovrätt ökade balanserna dock något. Det är krav på prövningstillstånd (PT) från tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin tvistemål, vissa mål som inte kräver PT, exempelvis ansökan om resning, klagan över domvilla samt klander av skiljedomar. Under 2016 krävdes det PT i 92 procent av tvistemålen och i 48 procent av övriga mål. PT beviljades i 35 procent av dessa tvistemål. Andelen är oförändrad sedan förra året. För övriga mål beviljades PT i 26 procent av målen vilket är en minskning med två procentenheter sedan förra året. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

36 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 9 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid hovrätterna % 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 4% % 3% % 2% Balansens åldersstruktur förbättrades under Både andelen balanserade mål äldre än sex månader och balanserade mål äldre än tolv månader minskade med en procentenhet jämfört med föregående år Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna göra. I de mål där PT beviljats ska 75 procent av 2016 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid från den tidpunkt då målen kom in. målen ta högst 10 månader att avgöra, räknat än fem månader att avgöra. För tvistemål är målsättningarna nya för Frågan om PT ska i 75 bilaga 1. De enskilda hovrätternas resultat redovisas i procent av målen ta högst två månader att av- Tabell 14 Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Regeringens verksamhetsmål Omloppstid i månader för avgjorda mål (75 percentilen) (månader) Omloppstid i brottmål 5 7,5 7,1 6,5 Omloppstid fram till PT-beslut (tvistemål) 2 2,1 1,9 1,9 Omloppstid avgjorda mål med beviljat PT (tvistemål) 10 12,6 11,7 11,5 För brottmål var resultatet för hovrätterna 6,5 månader 2016, vilket var en förbättring med 0,6 månader jämfört med året innan. Endast Hovrätten för Övre Norrland uppnådde verksamhetsmålet. Omloppstiderna varierade mellan 4,5 och 7,2 månader för hovrätterna. Spridningen minskade med 1,8 månader jämfört med För tvistemål gällande frågan om PT ska beviljas var omloppstiden för hovrätterna 1,9 månader under 2016, vilket var oförändrat jämfört med året innan. För tvistemål klarade två hovrätter, Svea hovrätt och Hovrätten för Övre Norrland, målet gällande PT-beslut. Hovrätternas omloppstider varierade mellan 1,3 och 2,7 månader och spridningen har minskat med 0,4 månader sedan förra året. I tvistemål där PT beviljats var omloppstiden för hovrätterna 11,5 månader, en marginell förbättring sedan Endast Hovrätten för Övre Norrland klarade målsättningen. Göta hovrätt var dock mycket nära att uppnå målet. Hovrätternas omloppstider varierade mellan 9,8 och 14,2 månader. Spridningen ökade med 0,5 månader sedan föregående år. I enkäten som domstolarna besvarat angående måluppfyllelsen ställdes frågor om vilka som var de starkast bidragande orsakerna till hovrättens utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet Svea hovrätt framför att förtursmål och stora mål med lång förhandlingstid har haft en stor påverkan avseende möjligheten att uppfylla verksamhetsmålen. Domstolen ser kontinuerligt över organisation, arbetsprocesser samt ledning 36 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

37 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN och styrning. Andra åtgärder som vidtagits i syfte att förbättra omloppstiderna är fortsatt implementering och uppföljning av domstolens tvistemålsprojekt samt ett projekt kring processledning i brottmål. Hovrätten över Skåne och Blekinge nämner att de har haft en betydande andel förtursmål som trängt undan handläggningen av ordinära brottmål och tvistemål. Hovrätten har arbetat med åtgärder för att avgöra fler mål på handlingarna samt att genomföra andra förenklingar i målhanteringen. Göta hovrätt konstaterade i enkätsvaret att den genomsnittliga förhandlingstiden har ökat. Hovrätten anger att målen har blivit färre men andelen större brottmål, som dessutom har förtur ökar. Dessa mål kräver mycket resurser och påverkar hela verksamheten. Hovrätten arbetar systematiskt för att korta omloppstiderna och går månatligen igenom avdelningarnas balanser och åldersstruktur. Arbetsformer och arbetsmetoder utvecklas ständigt och ett aktivt arbete pågår med att i ökande omfattning avgöra mål på handlingarna, d.v.s. utan huvudförhandling. Hovrätten för Västra Sverige anger att de har haft flera stora mål med lång förhandlingstid som påverkat måluppfyllelsen. Även bristen på förhandlingssalar anges som en försvårande omständighet. Vidare nämner hovrätten att deras verksamhet i Värmland är resurskrävande men framöver planeras fler förhandlingar att hållas via videokonferens. Hovrätten för Nedre Norrland har under året inte varit fullt bemannade på domarsidan p.g.a. sjukskrivningar samt presidentbyte. Hovrätten har prioriterat att få ut tvistemål snabbare till förhandling samt att avgöra gamla tvistemål. Antalet äldre tvistemål har halverats jämfört med 2015, vilket har lett till ökade omloppstider i det korta perspektivet men som på sikt kommer att leda till kortare omloppstider. Hovrätten för Övre Norrland var den enda hovrätt som uppfyllde regeringens samtliga tre verksamhetsmål. Hovrätten har under ett antal år arbetat med att utveckla arbetsformerna och haft en lyckad generationsväxling av medarbetare, vilket har varit en framgångsfaktor för att nå verksamhetsmålen. Mark- och miljööverdomstolen finns i Svea hovrätt. Omloppstiden 2016 var för fastighetsmål, miljömål och PBL-mål 3,0, 3,8 respektive 2,2 månader. Motsvarande uppgifter för 2015 var 5,1, 3,4 respektive 2,5 månader. Omloppstiderna förbättrades för fastighetsmål och PBL-mål och försämrades för miljömål En bedömning av hovrätternas resultat Hovrätterna som helhet klarade ett av regeringens tre verksamhetsmål under Vid en jämförelse med föregående år utifrån de nya verksamhetsmålen var hovrätternas resultat oförändrade vad gäller antalet hovrätter som klarade verksamhetsmålen för brottmål och tvistemål som beviljats PT. När det gäller målet för tvistemål fram till att PT prövats var det en domstol färre som klarade målet Vad gäller överbalansen för hovrätterna skedde en förbättring. Vid 2016 års utgång var den totala överbalansen 44 mål jämfört med 146 mål Arbetsbelastningen bedöms ha minskat under året eftersom måltillströmningen minskade. Flera domstolar lyfter dock fram målens komplexitet och ökad förhandlingstid. Den genomsnittliga förhandlingstiden för mål som avgjorts efter förhandling ökade för både brott- och tvistemål. Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter förhandling ökade med drygt fyra procent och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts efter förhandling ökade med 21 procent. Antalet avgjorda mål minskade med en procent och även antalet årsarbetskrafter minskade något sedan Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål har ökat från kr till kr, det vill säga med nästan sex procent. Arbetsproduktiviteten vid hovätterna minskade därmed. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

38 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.5 Högsta domstolen Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 15 Högsta domstolen Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft Målutvecklingen Diagram 10 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår inte Högsta domstolens budget. Lagrådet har till uppgift att yttra sig om lagförslag. I Lagrådet ingår domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Kostnaden för Lagrådets verksamhet uppgår årligen till cirka tio mnkr. 38 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

39 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen haft ett genomsnitt på ca inkomna respektive avgjorda mål per år. Under 2016 minskade antalet inkomna mål med fyra procent och låg på en marginellt lägre nivå än genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda mål minskade med fem procent jämfört med 2015 men låg på en högre nivå än genomsnittet för femårsperioden. Det avgjordes fler mål än vad som kom in vilket medförde att balanserna fortsatte att minska kraftigt under Det totala antalet balanserade mål i förhållande till det årliga målinflödet var 14 procent 2016, vilket jämfört med 2015 är en förbättring då nivån det året var 18 procent. Tabell 16 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Tvistemål % 11 3 % Brottmål % % Övriga mål % % Summa % % Avgjorda mål Antal Antal Tvistemål % 15 4 % Brottmål % % Övriga mål % % Summa % % Balanserade mål Antal Antal Tvistemål % % Brottmål % % Övriga mål % % Summa % % Antalet inkomna brottmål till Högsta domstolen minskade med en procent under Antalet inkomna tvistemål ökade med tre procent och övriga mål (ö-mål) minskade med fem procent jämfört med Totalt sett minskade antalet inkomna mål till Högsta domstolen med fyra procent under 2016 jämfört med föregående år. Antalet avgjorda brottmål minskade under 2016 med tre procent och antalet ö-mål med sex procent jämfört med Antalet avgjorda tvistemål ökade med fyra procent jämfört med Totalt sett avgjorde Högsta domstolen fem procent färre mål under 2016 jämfört medföregående år. Balanserna har under 2016 fortsatt att minska. Antalet balanserade tvistemål och ö-mål stod för den största procentuella minskningen. Totalt sett minskade Högsta domstolen balanserna med 26 procent under 2016 jämfört med föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

40 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 17 Avgjorda mål vid Högsta domstolen Avgjorda mål som har beviljats PT Avgjorda mål som ej har beviljats PT Avgjorda mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.) Summa avgjorda mål Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen som avgörs efter beviljat prövningstillstånd (PT) i de allra flesta fall de mest arbetskrävande. Dessa mål utgör Högsta domstolens huvuduppgift som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål utgör en liten del av det totala antalet mål har de stor betydelse för domstolens arbetsbelastning och för verksamhetens resultat. Under 2016 avgjordes 118 mål som beviljats PT vilket är en ökning jämfört med Antalet avgjorda mål som omfattas av krav på PT, men inte beviljats PT, minskade mellan 2015 och 2016 med 308 mål. Under 2016 minskade antalet avgjorda mål som inte omfattas av krav på PT med 24 mål. Diagram 11 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader i Högsta domstolen % 30% 20% 10% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 8% % 7% % 8% Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades under Andelen balanserade mål äldre än sex månader minskade från 30 procent 2015 till 24 procent Andelen balanserade mål äldre än tolv månader ökade med en procentenhet jämfört med Verksamhetsmål Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Under 2015 arbetade Högsta domstolen med att ta fram nya verksamhetsmål. Domstolen uppställer ett riktmärke att meddela 100 refererade prejudikat per år. Under 2016 meddelades 104 prejudikat. När det gäller handläggningstider uppställs olika mål för dispensmål (frågan om PT), dispenserade mål (mål som beviljats PT) och extraordinära mål (resning, domvilla och återställande av försutten tid). För respektive kategori uppställs ett mål för medianen respektive 75:e percentilen och målen sätts för samtliga avgjorda mål oavsett om det handlar om brottmål, tvistemål eller övriga mål. Högsta domstolen uppfyllde fyra av sex verksamhetsmål avseende handläggningstider för Målen som uppnåddes under 2015 var median och 75:e percentilen avseende dispensmål samt extraordinära mål. Resultatet för 75:e percentilen per verksamhetsmål åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga verksamhetsmål redovisas i bilaga SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

41 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 12 Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål för dispensmål, dispenserade mål, samt extraordinära mål (75:e percentilen) Månader Dispensmål 2. Dispenserade mål 3. Extraordinära mål För dispensmålen är målsättningen att det inte ska ta längre tid än tre månader från att dispensmålet kommer in fram till dess att beslut fattas i PT-frågan. Domstolen uppnådde väl sitt mål under Under 2016 beviljade Högsta domstolen prövningstillstånd i 108 mål. För dispenserade mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 18 månader att avgöra. Resultatet 2016 blev 19,1 månader och verksamhetsmålet uppnåddes inte. Resultatet har dock förbättrats kontinuerligt. För extraordinära mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 12 månader att avgöra. Resultatet 2016 blev 7,7 månader och domstolen uppnådde väl sitt mål under En bedömning av Högsta domstolens resultat Högsta domstolen uppnådde dels sitt eget satta riktmärke att meddela 100 prejudikat, dels fyra av sina egna uppsatta mål gällande handläggningstiderna. Antalet inkomna mål minskade något under 2016 jämfört med 2015 och det var framförallt övriga mål som minskade. Antalet inkomna tvistemål ökade med tre procent och brottmålen låg i princip på samma nivå som under Antalet mål som avgjorts efter beviljat prövningstillstånd ökade under 2016 i jämförelse med föregående år. Dessa mål är en liten andel av det totala antalet mål men är i de flesta fall de mest arbetskrävande. Målstillströmningen minskade något men mot bakgrund av att antalet avgjorda mål med beviljat PT ökade bedöms arbetsbelastningen ha legat på samma nivå 2016 som under Vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med fem procent och antalet årsarbetskrafter minskade med drygt en procent under Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 72 vilket är en minskning med tre mål jämfört med Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft minskade något under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade med sju procent jämfört med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

42 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.6 Förvaltningsrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. Skillnader i resultat mellan olika domstolar. Överklagandefrekvenser och ändringsfrekvenser. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 18 Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål Antal förvaltningsrätter Antal årsarbetskrafter Avgjorda mål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 16 % 16 % 17 % Andelen avgjorda förtursmål 18 % 19 % 19 % Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till kammarrätt) -Skattemål 33 % 33 % 36 % -Socialförsäkringsmål 35 % 41 % 33 % -Totalt 22 % 22 % 22 % Ändringsfrekvens (andel överklagande mål som ändrats av kammarrätt) -Skattemål 34 % 29 % 24 % -Socialförsäkringsmål 13 % 10 % 13 % -Totalt 17 % 16 % 15 % 42 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

43 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Målutvecklingen Diagram 13 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna , exklusive migrationsmål Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål. Målutveckling i migrationsdomstolarna beskrivs i ett separat avsnitt, se Samtidigt har den stora tillströmningen av migrationsmål ställt höga krav på domstolarna under året vilket bedöms påverkat arbetet med övriga mål vid främst de fyra förvaltningsrätterna som också är migrationsdomstolar. Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna haft ett genomsnitt på drygt inkomna respektive knappt avgjorda mål per år. Antalet inkomna mål har förändrats något under femårsperioden. För vissa målkategorier har förändringar mellan åren varit mycket kraftiga. Även vissa enskilda förvaltningsrätter uppvisar kraftig förändring av inflöde mellan åren. Antalet avgjorda mål 2016 är på den lägsta nivån under femårsperioden. Antalet avgjorda mål har dock, bortsett från 2016, överstigit antalet inkomna mål vilket medfört minskade balanser. Den främsta orsaken till denna utveckling går att knyta till förvaltningsrättsreformen som genomfördes Antalet avgjorda mål minskade och balanserna ökade till närmare mål i samband med planeringen och genomförandet av organisationsförändringen. Under åren därefter arbetades balanserna ned då de nya organisationerna succesivt blev inarbetade och en stor majoritet av förvaltningsrätterna drog nytta av genomförda förändrings- och förbättringsarbeten. Antalet balanserade mål ökade förvisso något under 2016 men var på den näst lägsta nivån under femårsperioden och lägre än genomsnittet för perioden. Den samlade målbalansen uppgick till knappt 30 procent av antalet inkomna mål 2016, en nivå som är i paritet med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

44 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 19 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % % LVM-mål % % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % % Avgjorda mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % % LVM-mål % % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % % Balanserade mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % % LVM-mål % % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % % 44 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

45 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Antalet inkomna skattemål 2016 minskade för tredje året i rad. En majoritet av förvaltningsrätterna uppvisade minskat skattemålsinflöde. Mål rörande ROT- och RUT-avdrag fortsatte att minska och även mål rörande punktskattekontroll minskade efter ett högt inflöde vid framförallt Förvaltningsrätten i Malmö Den antalsmässigt största måltypen, mål rörande inkomsttaxering, ökade något men var fortsatt på historiskt låga nivåer. Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade åter efter att 2015 nått de lägsta nivåerna under femårsperioden. Ökningen består till stor del av de så kallade hyperhidrosmålen (mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i annat land) vid Förvaltningsrätten i Stockholm som åter tilltog under Denna typ av mål ökade med cirka mål till knappt mål Exkluderas dessa mål fortsatte trenden med minskat antal socialförsäkringsmål vid förvaltningsrätterna. Samtliga större målgrupper inom socialförsäkringsområdet minskade. Samtliga förvaltningsrätter med undantag av Förvaltningsrätten i Härnösand uppvisar ett minskat eller i princip oförändrat inflöde av socialförsäkringsmål. Ökningen i Härnösand kan till stor del hänföras mål rörande aktivitetsstöd som började komma in 2015 och har tilltagit under Den antalsmässigt största målkategorin, mål enligt socialtjänstlagen, ökade marginellt 2016 och är i paritet med de två senaste åren. Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, LVM- LVU- och psykiatrimål, har de ökat betydligt de senaste två åren. Tillväxten avtog för psykiatri- och LVM-målen 2016 men har fortsatt för LVU-målen. En bidragande orsak till utvecklingen för LVU-målen är ökningen av ensamkommande flyktingbarn som utgör en allt större andel av de barn som tvångsomhändertas. Antalet LOU-mål, mål enligt lagen om offentlig upphandling, har ökat mycket kraftigt. En viss del av ökningen, knappt 500 mål, kan dock tillskrivas ett antal mål av seriekaraktär rörande kommunal upphandling vid Förvaltningsrätten i Malmö. Målkategorin mängdmål innehåller en blandning av olika arbetsmässigt enklare måltyper. Efter den kraftiga ökningen av fastighetstaxeringsmål 2014 har antalet mängdmål minskat två år i rad. Detta trots att antalet folkbokföringsmål 2016 ökat till de högsta nivåerna under 2000-talet till följd av de senaste årens stigande invandring. Antalet mål inom målkategorin övriga mål steg åter under 2016 och nådde de högsta nivåerna under femårsperioden. Det som ligger bakom förändringen är främst mål rörande mottagande av asylsökande som stigit med drygt mål, nästan 140 procent, jämfört Antalet avgjorda mål minskade med två procent 2016 till de lägsta nivåerna sedan förvaltningsrättsreformen. Främsta bidragande orsak är de låga balansnivåerna i kombination med ett mycket lågt målavgörande andra halvåret En bidragande orsak kan vara den stora tillströmning av migrationsmål som skedde främst andra halvåret Sju av tolv förvaltningsrätter uppvisar minskat målavgörande varav de tre storstadsdomstolarna minskat procentuellt mest. Minskningen är mest markant för skattemålen som minskat tydligt i linje med minskat målinflöde och lägre balansnivåer. Även antalet avgjorda bidragsmål minskade tydligt trots en viss målökning under året. Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö, som också är migrationsdomstolar, uppvisar störst minskning. Antal balanserade mål ökade för första gången sedan förvaltningsrättsreformen. Ökningen skedde under andra halvåret, antalet balanserade mål ökade med drygt mål sedan i juni Sju av tolv förvaltningsrätter uppvisar ökade balanser. Det är framförallt bidragsmålen och de övriga målen som ligger bakom balansökningen. Fyra av förvaltningsrätterna hade överbalans vid utgången av 2016 jämfört med tre vid utgången av Precis som 2015 hade förvaltningsrätterna i Falun, Härnösand, och Uppsala fortsatt överbalans. Även Förvaltningsrätten i Jönköping hade en liten överbalans vid utgången av Totalt har förvaltningsrätterna en stor underbalans som är i paritet med Hälften av förvaltningsrätterna uppvisar en ökad underbalans alternativt minskad överbalans. Bland de förvaltningsrätter där balansen ökat utmärker sig Förvaltningsrätten i Uppsala med en 14 procentig ökning och en förhållandevis stor överbalans. En hög personalomsättning vid domstolen under året har bidragit till detta. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

46 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 14 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid förvaltningsrätterna % 30% 20% 10% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 7% % 10% % 5% Balansens åldersstruktur förändrades i positiv riktning Såväl andelen balanserade mål äldre än sex månader som de äldre än tolv månader minskade. Det är främst skattemål äldre än tolv månader som minskat, framförallt i Förvaltningsrätten i Stockholm men även i Förvaltningsrätterna i Falun och Linköping Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna är att 75 procent av samtliga avgjorda mål Karlstad, Malmö och Växjö, uppnådde målet. valtningsrätter som 2015, Stockholm, Göteborg, (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte ska Dessutom uppnådde Luleå och Umeå målsättningen under 2016, varav den förstnämnda mins- ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2016 var resultatet för första gången under målsättningen, 5,8 månader, vilket är en förbättring med numera lägst omloppstid av samtliga förvaltningskat sin omloppstid med hela tre månader och har 0,2 månader. Omloppstiderna har i takt med allt rätter. Hälften av förvaltningsrätterna kortade sina lägre balanser minskat fem år i rad. Samma för- omloppstider under Diagram 15 Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål ,0 10,0 FörvR i Falun 8,0 FörvR i Härnösand FörvR i Jönköping FörvR i Linköping FörvR i Uppsala Månader 6,0 4,0 FörvR i Göteborg FörvR i Karlstad FörvR Umeå FörvR i Stockholm FörvR i Växjö FörvR i Malmö FörvR i Luleå 2,0 0,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna varierade mellan 4,0 10,1 månader. Skillnaden mellan kortaste och längsta omloppstid ökade markant jämfört med Främsta orsaken är att både högsta och lägsta omloppstiden ökade under året. Förvaltningsrätten i Falun utmärkte sig med att ha en omloppstid strax över 10 månader. Domstolen har under en lång tid haft höga balansnivåer. Omloppstiden för domstolen ökade under 2016 i takt med att skattemålsbalanserna minskade och en rad äldre mål avgjordes. Av de sex förvaltningsrätter som ökade 46 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

47 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN sin omloppstid nådde Karlstad och Stockholm fortsatt regeringens målsättning. Av de tre övriga var det endast Förvaltningsrätten i Jönköping som ökade sin omloppstid i någon större utsträckning. Domstolen avgjorde under 2016 fler äldre mål samtidigt som man hade vakanser bland föredragande och fiskaler. Av enkätsvaren om måluppfyllelsen framgår att de förvaltningsrätter som har en bit kvar till regeringens målsättning framförallt pekar på balansavarbetning och fokus på äldre mål som de viktigaste förklaringarna till utfallet. Även personalomsättning och vakanser bedöms under året ha påverkat utfallet negativt. De förvaltningsrätter som når regeringens målsättning hänvisar framförallt till faktorer kring ledning och styrning kopplat till beredning, specialisering och kontinuerliga effektiviseringsåtgärder. Ett gott arbetsläge ingången av året samt kontinuerlig uppföljning lyfts också fram som framgångsfaktorer En bedömning av förvaltningsrätternas resultat Förvaltningsrätterna nådde sitt bästa resultat betsbelastningen för de berörda domstolarna 2015 under hela 2000-talet sett till omloppstider bl.a. genom omfördelning av personal. Samtidigt och balanserade mål vilket resulterade i en var det ett flertal förvaltningsrätter som startade sammantagen underbalans för första gången sedan mätningarna startade. Utfallet 2016 är i bättre åldersstruktur, något som bör ha minskat året med en lägre andel balanserade mål och en stort i nivå med 2015 med något sämre utfall arbetsbelastningen jämfört med de senaste åren. vad gäller balansläget men fortsatt stor underbalans och något förbättrat sammantaget resulrätterna exklusive migrationsdomstolarna har Antalet årsarbetskrafter 2016 vid förvaltningstat vad avser omloppstiden. minskat jämfört med Dock har årsarbetskrafterna vid förvaltningsrätterna totalt ökat. Or- Många förvaltningsrätter har nu en väl fungerande organisation med fungerande arbetsformer saken är troligen främst att en del personal som som byggts upp efter förvaltningsrättsreformen. tidigare arbetade på förvaltningsrätt numera Ett antal domstolarna har därmed gått från målet tjänstgör vid migrationsdomstol. Det är framförallt ordinarie domare, föredragande och dom- att skapa en fungerande organisation till ett mer kontinuerligt arbete av kvalitets- och effektivitetshöjande åtgärder. Samtidigt har domstolar narie domare, notarier och administrativ personal stolshandläggare som minskat medan icke ordi- med sämre resultat arbetat vidare med stöd av är i paritet med Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbets- extra balansavarbetningsresurser och i vissa fall med assistans av förstärkningsstyrkan. Detta visade sig i sänkta balansnivåer för de äldre målen avgjorda mål, 123 avgjorda mål per årsarbetskraft kraft förbättrades något 2016 trots minskat antal under året jämfört med 120 föregående år. Det i takt Mot bakgrund av måltillströmningen bedöms med minskat antal årsarbetskrafter. arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål på förvaltningsrätt ökade för ha ökat något mellan 2015 och Tillströmningen av migrationsmål har ytterligare ökat ar- andra året i rad SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

48 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Migrationsdomstolarna Tabell 20 Förvaltningsrätterna migrationsmål Antal migrationsdomstolar Antal årsarbetskrafter Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 8 % 6 % 8 % Överklagandefrekvens 36 % 37 % 36 % (andelen mål som överklagats till Migrationsöverdomstolen) Ändringsfrekvens 0,8 % 0,9 % 0,8 % (andelen mål som ändrats av Migrationsöverdomstolen) Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål (asyl) i månader 4,6 3,6 3,2 Andelen avlägsnandemål (asyl) som avgjorts inom fyra månader 50 % 64 % 71 % Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrev: Domstolsverket ska redovisa planerade åtgärder för att hantera en förväntad ökad måltillströmning till migrationsdomstolarna med anledning av det stora antalet asylsökande sedan hösten Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå är migrationsdomstolar. Under hela året har arbete pågått med att rusta domstolarna för den ökade måltillströmningen som aviserats från Migrationsverket. I första hand handlade det om att öka bemanningen i domstolarna. Målökningen bedöms vara temporär, även om den kommer att pågå under några år. Utgångspunkten var därför att endast tillfälligt förstärka migrationsdomstolarna så att en återgång till mer normal organisationsstorlek är möjlig när måltillströmningen avtar. Samtliga migrationsdomstolar genomförde under hösten nyrekryteringar inom alla personalkategorier. När det gäller domare har sådana också lånats in från tingsrätterna. Migrationsdomstolen i Stockholm har i ett första skede fr.o.m. september 2016 lånat in fyra domare från olika tingsrätter i Stockholmsområdet. Ytterligare domare är aktuella för inlåning efter årsskiftet. Migrationsdomstolen i Luleå har lånat in två domare från olika tingsrätter i Norrland medan Migrationsdomstolen i Göteborg har lånat in totalt två domare från tingsrätterna i Vänersborg respektive Göteborg. Även i Göteborg är ytterligare domare aktuella för inlåning efter årsskiftet. Arbete med att låna in domare från tingsrätter pågår också vid Migrationsdomstolen i Malmö. Domstolsverket har i olika grad medverkat i inlåningsärendena när det gäller domare och har även bistått migrationsdomstolarna i Stockholm och Göteborg i deras arbete med att låna in bl.a. domstolshandläggare från andra domstolar i närområdet. För att förstärka bemanningen har även Domstolsverkets förstärkningsstyrka tagits i anspråk. Styrkan har utökats under 2016 och består i dagsläget av ett tjugotal domare. Ett tiotal av dessa har genomgått utbildning i migrationsrätt och i förekommande fall förvaltningsprocessrätt under hösten 2016 och har funnits tillgängliga för utlåning till migrationsdomstolarna från och med november Tre domare tjänstgör för närvarande vid Migrationsdomstolen i Stockholm och en vid Migrationsdomstolen i Malmö. Under 2017 kommer Migrationsdomstolen i Stockholm att förstärka med ytterligare domare från förstärkningsstyrkan och två domare kommer under första halvåret 2017 att börja arbeta vid Migrationsdomstolen i Göteborg. Även Migrationsdomstolen i Luleå kommer att förstärkas med åtminstone en domare. Även pensionerade domare kommer användas som förstärkning. En annan åtgärd som vidtagits för att möta målökningen är att migrationsdomstolarna får möjlighet att lämna över mål till andra domstolar. Riksdagen har beslutat att en förvaltningsrätt som är migrationsdomstol ska få lämna över migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter som handlägger sådana mål, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Dessa tillfälliga bestämmelser gäller från den 1 januari 2017 till den 31 december Domstolsverket har i samråd med migrationsdomstolarna tagit på sig en samordnande roll i detta arbete. 48 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

49 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Migrationsdomstolarna vidtog även åtgärder internt för att effektivisera hanteringen av migrationsmålen. Det handlar bl.a. om att sprida migrationsmålen på avdelningar eller enheter som inte tidigare haft sådana mål och införande av s.k. snabbspår för mål av enklare karaktär. Ökningen av antalet inkomna migrationsmål började märkas av redan under våren 2016 men blev mycket kraftig under hösten. Jämfört med 2015 ökade målen till migrationsdomstolarna med över 50 procent. I princip samtliga målkategorier ökade. Avlägsnandemålen, där frågor om asyl avgörs, är en stor målkategori och den mest resurskrävande. Inkomna mål i denna kategori mer än fördubblades jämfört med förra året. Även mål rörande statusförklaringar ökade mycket kraftigt. En förklaring till detta är införandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som begränsar möjligheterna till familjeåterförening framförallt för dem som inte har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Att i samband med ett beviljat uppehållstillstånd även beviljas status som flykting har därmed blivit viktigare. Även antalet avgjorda migrationsmål ökade kraftigt under året. Ökningarna var antalsmässigt störst bland avlägsnandemål (asyl) och i kategorin övriga migrationsmål. I denna grupp kan särskilt nämnas mål rörande ersättning till offentligt biträde. Av de avgjorda målen avgjordes mål, eller 8 procent, efter muntlig förhandling. Andelen muntliga förhandlingar har därmed ökat under året efter tidigare års minskningar. Det är främst i avlägsnandemål (asyl) som muntlig förhandling hålls. 25 procent av avlägsnandemålen avgörs efter muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande dessa mål är. Även denna andel har ökat under Till följd av den mycket kraftiga ökningen av antalet inkomna mål har balanserna vid migrationsdomstolarna också ökat mycket kraftigt. Domstolarna fick in drygt mål fler än vad som kunde avgöras vilket ledde till en balans vid årsskiftet som var den högsta sedan migrationsdomstolarna inrättades. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål under året mer än fördubblades och var vid årsskiftet 30 procent. Motsvarande siffra för 2015 var 14 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

50 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 21 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna Utveckling för migrationsmål Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % % Medborgarskapsmål % % Viseringsmål % % Övriga migrationsmål % % Summa migrationsmål % % Avgjorda mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % % Medborgarskapsmål % % Viseringsmål % % Övriga migrationsmål % % Summa migrationsmål % % Balanserade mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % % Medborgarskapsmål % % Viseringsmål % % Övriga migrationsmål % % Summa migrationsmål % % 50 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

51 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 16 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid migrationsdomstolarna % 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 1% % 0% % 0% Åldersstrukturen bland de balanserade målen visar endast en mindre försämring vad gäller mål äldre än sex månader jämfört med Andelssiffran påverkas av den stora balansökningen och att de flesta mål i balansen ännu inte hade hunnit bli äldre än sex månader vid årsskiftet. Endast ett mål var äldre än 12 månader vid utgången av året. Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för migrationsdomstolarna innebär att 90 procent av migrationsmålen totalt ska ta högst fyra månader att avgöra. För avlägsnandemål avseende ensamkommande barn är målsättningen att 90 procent av dem ska ta högst två månader att avgöra. Av verkställighetsmålen får 90 procent ta högst en månad att avgöra. Omloppstiderna har under året kraftigt förkortats för migrationsmålen totalt. Även omloppstiderna för avlägsnande mål ensamkommande barn har kortats medan omloppstiderna för verkställighetsmålen ökat. Domstolarna når fortfarande regeringens målsättning för verkställighetsmålen och har närmat sig målsättningen för de båda andra verksamhetsmålen. Spridningen i resultat mellan domstolarna har minskat mycket kraftigt för migrationsmål totalt, främst beroende på att omloppstiderna minskat hos Förvaltningsrätten i Luleå som hade högst omloppstider förra året. Spridningen i resultat för de båda andra verksamhetsmålen har istället ökat. Liksom förra året når tre av migrationsdomstolarna målsättningen för verkställighetsmålen, samtliga domstolar har dock försämrat sina resultat eller har samma resultat som förra året. Ingen av domstolarna når målsättningen för ensamkommande barn och Förvaltningsrätten i Stockholm är fortfarande den enda av domstolarna som når verksamhetsmålet för migrationsmål totalt. De andra tre har dock närmat sig målsättningen genom att under året kraftigt ha kortat sina omloppstider för detta verksamhetsmål. De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens olika verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. I tabellen nedan redovisas andelen mål som avgjorts inom regeringens målsättningar. Tabell 22 Regeringens verksamhetsmål migrationsmål Regeringens verksamhetsmål Andel mål som avgjorts inom målsättningen (månader) Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2 56 % 73 % 71 % Verkställighetsmål 1 93 % 95 % 93 % Migrationsmål, totalt 4 74 % 82 % 85 % SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

52 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN I mål med ensamkommande barn krävs det att en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant förordnande när målet kommer in till domstolen, vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till varför dessa mål i större omfattning än andra har en handläggningstid som överstiger målsättningen. Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt i mål med ensamkommande barn att det kommer in ramöverklaganden och begäran om anstånd att utveckla grunderna. Även detta medför fördröjningar i handläggningen. Andelen avlägsnandemål avseende ensamkommande barn som kunnat avgöras inom målsättningen minskade något under året. I den enkät som domstolarna besvarat kring måluppfyllelsen pekar domstolarna på att den stora ökningen av migrationsmål under hösten begränsat förutsättningarna att klara verksamhetsmålen. Vid samtliga migrationsdomstolar har omfattande rekryteringsarbete pågått under året för att kunna möta målökningen. På grund av stor personalomsättning har nyrekryteringarna på sina håll inte fullt ut gett det resurstillskott som domstolarna skulle behövt. I viss mån har också lokalbrist medfört att utökningar inte kunnat göras i önskad omfattning. Förvaltningsrätten i Stockholm är den migrationsdomstol som har de kortaste omloppstiderna för migrationsmålen totalt och för avlägsnandemål med ensamkommande barn. Resultaten kan bl.a. tillskrivas tidigare års åtgärder, i form av t.ex. balansavarbetningsinsatser, vilket gav ett gott utgångsläge när inkomna migrationsmål började öka. Domstolen har vidtagit en rad åtgärder under året för att hantera den ökade inströmningen. Åtgärderna består huvudsakligen av effektivisering av arbetsmetoder och renodling av roller i den dömande verksamheten samt av rekrytering och inlåning av extra domare, föredragande och domstolshandläggare. Domstolen har också inrättat en särskild förstärkningsstyrka internt och har spridit migrationsmålen på alla avdelningar. Under 2017 kan det bli aktuellt med fler åtgärder beroende på utvecklingen av inkomna mål. Vid Förvaltningsrätten i Malmö har resultaten förbättrats för omloppstiderna rörande avlägsnandemål med ensamkommande barn och för migrationsmålen totalt. Precis som för de andra migrationsdomstolarna har balanserna kraftigt ökat till följd av den ökade inströmningen. Domstolen har rekryterat ca 60 nya medarbetare under hösten och har även haft ett särskilt fokus på att öka digitaliseringen inom målhantering och administration. Domstolen arbetar redan sedan tidigare med strukturerad analys och uppföljning av verksamheten för att förbättra och utveckla kvalitet och effektivitet. En organisationsförändring, i form av fler enheter, har föranletts av migrationsmålsökningen. Migrationsmålen har även omfördelats mellan avdelningarna. Även vid Förvaltningsrätten i Göteborg har åtgärder vidtagits för att möta ökningen av migrationsmål. En mycket omfattande rekrytering har pågått, domstolen har inrättat fler enheter och arbetat med att effektivisera arbetssätten. Nya rutiner för digital hantering och utsättning av mål samt tillsättande av tolksamordnare är exempel på detta. Vid Förvaltningsrätten i Göteborg har omloppstiderna för avlägsnandemål med ensamkommande barn och för verkställighetsmålen har ökat under året medan omloppstiderna för migrationsmål totalt minskat mycket kraftigt. Förvaltningsrätten i Luleå är landets minsta migrationsdomstol. I förhållande till antalet inkomna mål under 2015 var årets ökning av migrationsmål procentuellt störst i Luleå. Under året har domstolen genomgått en omorganisation i syfte att korta handläggningstiderna för migrationsmålen. Bl.a. har en särskild snabbspårsenhet införts. Förvaltningsrätten i Luleå är också den migrationsdomstol som kortat sina omloppstider för migrationsmål mest under året. Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Av migrationsmålen överklagades totalt 36 procent från migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen under 2016, vilket är en liten minskning sedan förra året. Avlägsnandemål asyl överklagas i betydligt högre omfattning. Under 2016 var andelen 77 procent, vilket var en minskning med tio procentenheter sedan året innan. Förklaringen till minskningen ligger dock troligtvis i att avgjorda mål hos migrationsdomstolarna ökade mycket under årets sista månader och att detta inte hann ge avtryck i antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen. Migrationsöverdomstolen ändrade migrationsdomstolarnas domar i 0,8 procent av fallen, vilket i princip är oförändrat sedan förra året. En bedömning av migrationsdomstolarnas resultat Migrationsdomstolarna uppvisar förbättrade resultat gentemot två av regeringens tre verksam- 52 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

53 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN hetsmål. Omloppstiderna för migrationsmålen totalt är kraftigt förkortade jämfört med Den mycket kraftiga målökningen som domstolarna upplevt under året har ännu inte påverkat omloppstiderna i någon större grad eftersom ökningen av målen kom sent under året och dessa mål ännu inte hade hunnit avgöras vid årets slut. Eftersom antalet äldre mål i balans (äldre än sex månader) nu ökat kan omloppstiderna förväntas bli längre framöver då dessa mål ska avgöras. Domstolarna hade vid ingången av året en underbalans av mål, denna förbyttes dock mot en överbalans mot slutet av året. Mot bakgrund av den mycket kraftiga målökningen bedöms arbetsbelastningen hos migrationsdomstolarna ha ökat under årets senare del. Antal årsarbetskrafter har ökat. Troligtvis består den största ökningen av interna omflyttningar hos de förvaltningsrätter som är migrationsdomstolar eftersom årsarbetskrafterna hos förvaltningsrätterna exkl. migration minskat. Arbetsproduktiviteten, mätt i antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var i princip oförändrad jämfört med förra året. Mängden nyanställd arbetskraft kan vara en förklaring till detta. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade under året. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

54 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.7 Kammarrätterna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per domstol. Skillnader i resultat mellan olika domstolar. Överklagandefrekvenser. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 23 Kammarrätterna exkl. migrationsmål Antal årsarbetskrafter exklusive Migrationsöverdomstolen Avgjorda mål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 8 % 9 % 10 % Andelen avgjorda förtursmål 15 % 15 % 16 % Överklagandefrekvens (andel mål som överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen) - Skattemål 30 % 33 % 35 % - Socialförsäkringsmål 35 % 36 % 31 % - Totalt 32 % 33 % 31 % Målutvecklingen Diagram 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna , exklusive migrationsmål Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen vid Migrationsöverdomstolen beskrivs i ett separat avsnitt, se SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

55 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under 2016 minskade antalet inkomna mål till kammarrätterna med två procent eller drygt 500 mål jämfört med föregående år. Antalet inkomna mål har varierat under den senaste femårsperioden. Variationen är en följd av förvaltningsrättsreformen 2010 med de balansavarbetningsinsatser som genomförts, men också av de mängdmål av mer tillfällig karaktär som inkommit till kammarrätterna under perioden. Under 2011 och 2012 inkom drygt socialförsäkringsmål som rör sjuklön (regressersättning till sjömän) till Kammarrätten i Göteborg och under åren inkom omkring socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU till Kammarrätten i Stockholm. Målstatistiken har också påverkats av att ett stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter under I genomsnitt har kammarrätterna, under femårsperioden, haft knappt inkomna mål per år. Jämförs antalet inkomna mål 2016 med detta genomsnitt minskade målen tydligt. Antalet avgjorda mål minskade marginellt 2016, drygt 250 mål. Antalet har legat på en relativ konstant nivå under femårsperioden bortsett från 2012 då socialförsäkringsmål rörande regressersättning till sjömän avgjordes. Under 2016 ökade antalet balanserade mål med fyra procent jämfört med föregående år. Jämförs antalet balanserade mål med ett genomsnitt av balanserade mål de fem senaste åren var det en kraftig ökning. Den totala målbalansen i förhållande till antalet inkomna mål låg på 53 procent var balansnivån 50 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

56 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 24 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % 78 5 % LVU-mål % % LVM-mål % 0 0 % LOU-mål % % Mängdmål % 86 6 % Övriga mål % 97 2 % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % % Avgjorda mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % % LVM-mål % -8-3 % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % 28 0 % Balanserade mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % 7 3 % LVM-mål % 4 15 % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa exkl. migrationsmål % % Migrationsmål % % Summa inkl. migrationsmål % % 56 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

57 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Att antalet inkomna mål till kammarrätterna minskade marginellt 2016 berodde till övervägande del på ett fortsatt minskande antal socialförsäkringsmål, knappt 500 mål totalt, samt en minskning om knappt 500 skattemål. Antalet inkomna socialförsäkringsmål minskade vid kammarrätterna i Göteborg och Stockholm medan de ökade i Jönköping och Sundsvall. Ifråga om inkomna skattemål var antalet i stort sett oförändrat vid Kammarrätten i Stockholm, medan en minskning skett i övriga kammarrätter. De resurskrävande LVU-målen fortsatte 2016 att öka. Ökningen det senaste året var tydlig, 6 procent eller drygt 100 mål. LOU-målen ökade mycket kraftigt, 28 procent eller drygt 170 mål. Ökningen är främst hänförlig till Kammarrätten i Sundsvall. Totalt sett minskade antalet avgjorda mål marginellt i kammarrätterna. I Kammarrätten i Göteborg ökade antalet avgjorda mål kraftigt medan det skedde en minskning av avgjorda mål vid de övriga tre kammarrätterna. Den totala målbalansen i kammarrätterna ökade med fyra procent under Vid Kammarrätten i Göteborg minskade dock balansen mycket kraftigt, främst till följd av minskade balanser av skattemål och övriga mål. I övriga kammarrätter skedde balansökningar. Den kraftigaste balansökningen skedde i socialförsäkringsmålen. Denna ökning kan huvudsakligen knytas till balansökningen vid Kammarrätten i Stockholm avseende mål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU. Vid Kammarrätten i Jönköping ökade framförallt balansen av skattemål och i Kammarrätten i Sundsvall bestod ökningen till stor del av LOU-mål. Diagram 18 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 9% % 24% % 35% Den kraftiga försämringen av åldersstrukturen på balansen som skedde 2015 har förstärkts under Orsaken till detta är främst att de socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU blivit äldre. Ett antal pilotmål har avgjorts av Kammarrätten i Stockholm under 2015 och 2016, vilka har överklagats till Högsta förvaltningsdomstolen. I avvaktan på Högsta förvaltningsdomstolens avgörande har kammarrätten byggt stora balanser Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika domstolar Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna är att huvuddelen av avgjorda mål (exgot under 2016 jämfört med Spridningen mellan kammarrätterna ökade nåklusive förtursmål och migrationsmål) inte bör I den enkät som skickats ut till domstolarna ta längre tid än sex månader att avgöra. År om måluppfyllelsen angav Kammarrätten i 2016 var omloppstiden 7,4 månader vilket var Sundsvall att domstolen utifrån måltillströmning och balansläge haft en tillräcklig beman- en mindre förbättring jämfört med 2015 då den var 7,9 månader. Omloppstiden 2016 för ning som bidragit till att verksamhetsmålet uppfyllts. De tre kammarrätter som inte uppfyllde skattemål, socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen ökade jämfört med föregående år, medan omloppstiden för övriga mål ten i Göteborg har ett starkt fokus på att för- verksamhetsmålet uppgav följande: Kammarrät- minskade. bättra ålderstrukturen och att avgöra de äldsta En kammarrätt, Kammarrätten i Sundsvall, målen först. Domstolen har också haft flera nådde regeringens verksamhetsmål Resultatet för de enskilda kammarrätterna varierade i Jönköping framhåller ett ökat målinflöde samt längre vakanser i domargruppen. Kammarrätten mellan 5,1 och 8,3 månader i omloppstid. vakanser av domaranställningar. Kammarrätten SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

58 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN i Stockholm pekar på den stora balansen av mål om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU och domstolens satsning på avgörande av äldre skattemål samt balansen av omfattande och komplicerade så kallade riskkapitalmål. Diagram 19 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål ,0 8,5 8,0 7,5 Kr Jönköping Kr Stockholm 7,0 Kr Göteborg Månader 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål Kr Sundsvall En bedömning av kammarrätternas resultat Vid bedömning av det totala resultatet för kammarrätterna bör hänsyn tas till socialförsäkringsnat land inom EU vid Kammarrätten i Stockholm. ersättning för kostnader till följd av vård i ett anmålen som inkommit till Kammarrätten i Stockholm marrätterna förändrats är, mot bakgrund av de Att bedöma hur arbetsbelastningen vid kam- Måltillströmningen 2016 minskade tydligt jämfört med ett genomsnitt av de fem senaste åren. teras att de arbetskrävande LVU-målen fortsatt faktorer som redovisats ovan, svårt. Det kan no- Antalet avgjorda mål minskade marginellt 2016 att öka i antal och bedöms, av kammarrätterna, och ligger på en relativt konstant nivå under ha blivit svårare till sin karaktär. femårsperioden bortsett från Balansen Antalet årsarbetskrafter minskade något mellan ökade med fyra procent under och 2016 och antalet avgjorda mål minskade Kammarrätterna nådde inte regeringens verksamhetsmål under Omloppstiderna förnellt. Styckkostnaden i fasta priser för ett genom- marginellt. Arbetsproduktiviteten ökade margisämrades liksom åldersstrukturen. snittligt avgjort mål minskade något mellan åren. Överbalansen av mål ökade under Förklaringen till detta är främst målen avseende 58 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

59 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Migrationsöverdomstolen Tabell 25 Kammarrätterna migrationsmål Antal årsarbetskrafter Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål asyl i månader 1,3 1,2 1,0 Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm. Den stora ökningen av antalet inkomna migrationsmål vid migrationsdomstolarna har också visat sig hos Migrationsöverdomstolen. Ökningarna har i vissa målkategorier varit kraftiga. Även Migrationsdomstolen har under året förberett sig för målökningen genom nyrekryteringar i så gott som alla personalkategorier. Domstolen väntas vara fullt bemannad först under 2017 då antalet inkomna mål kommer att öka än mer. Under 2016 ökade antalet inkomna mål med 13 procent på totalen. Den största och mest resurskrävande målkategorin, avlägsnandemål (asyl), ökade antalsmässigt mest. Även mål rörande statusförklaring ökade mycket kraftigt. Utvecklingen följer den hos migrationsdomstolarna. Liksom hos dessa minskar verkställighetsmålen även hos Migrationsöverdomstolen. Antalet avgjorda mål ökade något under året. Ökningarna följer antalet inkomna mål och var antalsmässigt högst vad gäller avlägsnandemål (asyl). Migrationsöverdomstolen avgjorde dock färre mål än vad som kom in. En orsak till detta är att målinflödet ökade kraftigt under årets sista månader och dessa mål hann inte avgöras före årsskiftet. Domstolens balanser steg därför mycket kraftigt, med 75 procent eller nära 600 mål. Ökningen består till övervägande del av avlägsnandemål (asyl). Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till 12 procent, vilket är en ökning i förhållande till förra året då andelen var 8 procent. Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip alla migrationsmål prövningstillstånd (PT). Under året beviljades 74 mål PT, vilket är en minskning sedan Av de mål som beviljades PT var nära hälften avlägsnandemål (asyl). SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

60 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 26 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen Utveckling för migrationsmålen Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % % Medborgarskapsmål % % Viseringsmål % 43 9 % Övriga migrationsmål % % Särskilda rättsmedel % % Summa migrationsmål % % Avgjorda mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % % Medborgarskapsmål % 13 8 % Viseringsmål % 30 6 % Övriga migrationsmål % % Särskilda rättsmedel % % Summa migrationsmål % % Balanserade mål Antal % Antal % Avlägsnandemål (asyl) % % varav ensamkommande flyktingbarn % % varav efter ny prövning enl 12 kap % % Omedelbar verkställighet % % Uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar % % varav uppehållstillstånd % % varav avlägsnandemål (ej asyl) % % varav statusförklaringar % % Verkställighetsmål % 7 64 % Medborgarskapsmål % 4 18 % Viseringsmål % 6 46 % Övriga migrationsmål % % Särskilda rättsmedel % 2 20 % Summa migrationsmål % % 60 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

61 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för Migrationsöverdomstolen var oförändrad för Domstolens verksamhet ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Merparten (90 procent) av målen ska enligt målsättningen inte ta mer än två månader att avgöra. Migrationsöverdomstolen kortade sina omloppstider under 2016 och klarar nu verksamhetsmålet. Under året avgjordes merparten (90 procent) av målen inom 1,9 månader. Migrationsverkets prognoser pekar på nära en fördubbling av antalet inkomna mål Detta innebär en stor utmaning för samtliga migrationsdomstolar och kan innebära längre omloppstider framöver. I den enkät som skickas ut till domstolarna pekar Migrationsöverdomstolen på de stora krav i form av rekryteringsåtgärder, utbildning m.m. som migrationsmålsökningen innebär. Diagram 20 Andelen balanserade migrationsmål äldre än sex och tolv månader vid Migrationsöverdomstolen ,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader ,5% 0,4% ,1% 0,2% ,5% 0,1% Den stora balansökningen har påverkat åldersstrukturen på de balanserade målen. Både andelen balanserade mål äldre än sex månader och äldre än tolv månader minskade. Totalt sett är bara sju mål äldre än sex månader och endast ett mål äldre än tolv månader. En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat Under 2016 har Migrationsöverdomstolen kortat Trots detta avgjordes fler mål under 2016 än under 2015 och arbetsproduktiviteten, mätt i anta- sina omloppstider och klarar nu regeringens verksamhetsmål. Balansernas åldersstruktur förbättrades också. med något. let avgjorda mål per årsarbetskraft, ökade där- Arbetsbelastningen vid domstolen bedöms ha Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade 2016 jämfört med ökat under årets senare del. Antalet inkomna mål ökade och för den mest resurskrävande måltypen, avlägsnandemål (asyl), var ökningen mycket föregående år. kraftig. Samtidigt var antalet årsarbetskrafter i princip oförändrat jämfört med föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

62 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.8 Högsta förvaltningsdomstolen Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Totala antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen. Totala andelen balanserade mål äldre än sex respektive tolv månader. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda mål redovisas i bilaga 2. Tabell 27 Högsta förvaltningsdomstolen Antal årsarbetskrafter Antal avgjorda mål per årsarbetskraft Målutvecklingen Diagram 21 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen minskade 2016 med fem procent jämfört med Måltillströmningen har de senaste fem åren varierat, med den lägsta nivån I jämförelse med genomsnittet under femårsperioden var antalet inkomna mål ca 450 mål eller sex procent lägre under Antalet avgjorda mål minskade med sju procent jämfört med 2015 och ligger under genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda mål var färre än antalet inkomna under 2016 vilket ledde till ökade balanser. Balanserna uppgår till knappt mål, en ökning med fyra procent under Balansnivån är dock lägre än snittet för femårsperioden. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål har ökat något och uppgår nu till 28 procent. För 2015 var siffran 26 procent. 62 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

63 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 28 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta förvaltningsdomstolen Utveckling per målkategori Förändring Förändring Inkomna mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % 17 4 % LVM-mål % -1-3 % LOU-mål % -4-2 % Mängdmål % % Övriga mål % 46 2 % Summa totalt % % Avgjorda mål Antal % Antal % Skattemål % % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % % LVU-mål % % LVM-mål % 1 3 % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % % Summa totalt % % Balanserade mål Antal % Antal % Skattemål % -8-2 % Trängselskattmål % % Socialförsäkringsmål % % Mål enl. socialtjänstlagen % % Psykiatrimål % 8 38 % LVU-mål % % LVM-mål % 0 0 % LOU-mål % % Mängdmål % % Övriga mål % 2 0 % Summa totalt % 81 4 % Antalet inkomna skattemål minskade kraftigt under året efter den mycket kraftiga ökningen Förutom skattemålen minskade också socialförsäkringsmålen samt mängdmålen med 9 respektive 14 procent. Antalet inkomna psykiatrimål ökade istället med 17 procent. Bland övriga målkategorier är förändringarna små. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

64 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Antalet avgjorda mål fortsatte att minska. I de olika målkategorierna följer de avgjorda målen i princip de inkomna, d.v.s. antalet avgjorda mål minskade mest antalsmässigt vad gäller skattemål, socialförsäkringsmål och mängdmål. Antalet avgjorda mål var något färre än antalet inkomna, vilket medförde balansökningar. Balansökningen av socialförsäkringsmål och LOU-mål var antalsmässigt störst. Tabell 29 Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT (Dispenserade mål) Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser) Mål som ej omfattas av PT (Rättsprövningar m.m) Summa avgjorda mål Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat PT uppgick till 123 mål, vilket är en ökning i jämförelse med Antalet avgjorda mål som beviljades prövningstillstånd under 2014 härrör från en serie tryckerimomsmål. Antalet avgjorda mål som inte beviljades PT är drygt 500 mål färre jämfört med 2015 medan avgjorda mål som inte omfattas av PT är lägre jämfört med Av de inkomna målen krävdes PT i 92 procent. I de mål där domstolen har tagit ställning till om PT ska meddelas eller inte, meddelades PT i knappt två procent av målen, vilket är på samma nivå som Diagram 22 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid Högsta förvaltningsdomstolen % 25% 20% 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 3% % 5% % 3% Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades under året både avseende balanserade mål äldre än sex månader och balanserade mål äldre än tolv månader. Det var framförallt skattemålens åldersstruktur som förbättrades under Verksamhetsmål Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Sedan 2016 har domstolen ett nytt verksamhetsmål som beräknas på omloppstiden från det att ett mål inkommer fram till beslut tas om PT ska medges eller ej. Den tidigare målsättningen var att 75 procent av målen skulle avgöras inom sex månader vilket domstolen klarade med god marginal. Inför 2016 höjdes därför målsättningen till att ställningstagande till ansökan om PT ska meddelas inom sex månader i 90 procent av målen. Resultatet för 2016 uppgick till 7,9 månader vilket är en ökning av omloppstiden i förhållande till Det är väsentligt att de klagande snabbt får besked i de fall PT inte har beviljats. Tidsaspekten har inte samma tyngd i de mål som prövas i sak, men Högsta förvaltningsdomstolen arbetar likväl med målsättningar som syftar till rimliga omloppstider även i sådana mål. 64 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

65 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Diagram 23 Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål percentil omloppstid (PT inkom -> beslut) i månader I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid för 90:e percentilen avseende målens inkommande fram till beslut om PT. Domstolen uppnådde inte målsättningen under 2016 om sex månader. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform i bilaga En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat Högsta förvaltningsdomstolen har fortsatt ett fyra årsarbetskrafter. Antalet avgjorda mål per gott balansläge som med marginal understiger årsarbetskraft har därför inte förändrats nämnvärt från Totalt avgjordes 92 mål per års- målet för balansen på mål. Domstolen har ännu inte riktigt uppnått den arbetskraft vilket är en minskning med två mål i nya målsättningen för omloppstiden, men uppfyller med mycket god marginal tidigare års mål bedöms därför ha varit oförändrad utifrån förhållande till Arbetsbelastningen under sättning. att antalet årsarbetskrafter minskat samtidigt som Domstolen har under året medvetet arbetat antalet mål också har minskat. Arbetsproduktiviteten bedöms därmed ligga på i princip samma med de äldsta målen. Statistiskt leder detta till att omloppstiden ökat något. Planeringen är att när nivå som under de äldre målen är avslutade så ska målen kunna Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade med 1,4 procent jäm- hanteras inom något kortare omloppstider. Såväl antalet inkomna som avgjorda mål minskade under Jämfört med 2015 minskade fört med också antalet årsarbetskrafter vid domstolen med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

66 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.9 Hyres- och arrendenämnderna Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. Fastställda verksamhetsmål och måluppfyllelsen per hyres- och arrendenämnd. Skillnader i resultat mellan olika nämnder. Genomsnittlig styckkostnad för avgjorda ärenden redovisas i bilaga 2. Tabell 30 Hyres- och arrendenämnderna Antal årsarbetskrafter Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft Av landets åtta hyres- och arrendenämnder är de fem minsta nämnderna administrativt knutna till tingsrätten på samma ort och lagmannen vid tingsrätten är chef även för hyres- och arrendenämnden. De tre största hyres- och arrendenämnderna ligger i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är administrativt självförsörjande och har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten och nämnden har även ett administrativt samarbete. De åtta nämnderna skiljer sig åt vad gäller fördelning mellan olika ärendetyper, bl.a. beroende på hur hyres- och arrendemarknaden ser ut i olika delar av landet. Sett till det totala antalet inkomna ärenden under 2016 inkom 74 procent till de tre största nämnderna. Nämnden i Stockholm svarar för 44 procent av det totala antalet inkomna ärenden Ärendeutvecklingen Diagram 24 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyres- och arrendenämnderna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

67 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under den senaste femårsperioden har hyres- och arrendenämnderna haft ett genomsnitt på närmare inkomna ärenden per år ökade såväl antalet inkomna som avgjorda och balanserade ärenden kraftigt jämfört med året innan och låg på den högsta nivån under femårsperioden. Tabell 31 Inkomna och avgjorda ärenden vid hyres- och arrendenämnderna ) Utveckling per ärendeslag Förändring Förändring Inkomna ärenden Antal % Antal % Arrendenämndsärenden % % Ärenden enl. 12 kap. JB % % Bostads- och lokalavståenden % % Ärenden om lokalmedling % 24 1 % Ärenden enl. hyresförhandlingslagen % % Övriga hyresnämndsärenden % 48 5 % Summa % % Avgjorda ärenden Antal % Antal % Arrendenämndsärenden % % Ärenden enl. 12 kap. JB % % Bostads- och lokalavståenden % % Ärenden om lokalmedling % % Ärenden enl. hyresförhandlingslagen % % Övriga hyresnämndsärenden % % Summa % % Balanserade ärenden Antal % Antal % Arrendenämndsärenden % % Ärenden enl. 12 kap. JB % % Bostads- och lokalavståenden % % Ärenden om lokalmedling % % Ärenden enl. hyresförhandlingslagen % % Övriga hyresnämndsärenden % % Summa % % 1) Arrendenämndsärenden inkluderar även bostads- och jordbruksarrenden. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

68 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Under 2016 ökade antalet inkomna ärenden med 21 procent, eller drygt ärenden, jämfört med föregående år. De ärenden som procentuellt sett ökade mest var ärenden enligt hyresförhandlingslagen och det berodde på en ovanligt stor andel strandade hyresförhandlingar under Antalsmässigt var det bostads- och lokalavståenden som ökade mest under De ökade med drygt ärenden. Avståendeärenden är normalt sett rutinärenden med en mycket kort handläggningstid. Förändringarna i antalet inkommande ärenden varierar mellan de olika hyres- och arrendenämnderna. Den största ärendeökningen finns i nämnden i Göteborg. Under 2016 strandade hyresförhandlingarna avseende drygt lägenheter i Göteborgsområdet vilket resulterade i drygt inkomna ärenden. Nämnden utökade antal sammanträden och visstidsanställde medarbetare för att handlägga dessa ärenden. Övriga nämnder hade också en ärendeökning under året, förutom nämnderna i Jönköping och i Sundsvall som hade en ärendeminskning. Under 2016 ökade antalet avgjorda ärenden med 19 procent. Den största ökningen bestod av avgjorda avståendeärenden och var en följd av den stora ökningen av inkomna bostadsavståenden och dess korta handläggningstid. Det avgjordes även ett stort antal ärenden om bostadsarrende under året. Det är inte ovanligt att hyresoch arrendenämnderna får in en stor mängd av sådana ärenden och när dessa sedan avgörs kan det oftast ske vid samma tillfälle. Balanserna ökade med 25 procent och berodde framförallt på ärenden enligt hyresförhandlingslagen. Antalet balanserade ärenden äldre än sex månader ökade till 55 procent av antalet balanserade ärenden jämfört med förra året då siffran var 42 procent Verksamhetsmål och skillnader i resultat mellan olika nämnder Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen, Nämnden i Göteborg hade en omloppstid på 75 procent, av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av omloppstiden med 4,4 månader sedan förra året. 9,6 månader 2016, vilket var en försämring av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, inte bör ta längre tid än enligt hyresförhandlingslagen som inkom under Endast en liten del av den stora mängd ärenden fyra månader att avgöra avgjordes under året och har därmed inte Omloppstiden för samtliga hyres- och arrendenämnder för 75:e percentilen uppgick till 7,0 ning. De kan dock ge en negativ påverkan på hunnit påverka omlopptiderna i så stor utsträck- månader under 2016, vilket var en försämring omloppstiden när ärendena avgörs framöver. med 1,3 månader jämfört med Resultatet Både i nämnden i Sundsvall och i Göteborg för de enskilda nämnderna varierade mellan 3,2 är den huvudsakliga förklaringen till försämringen att nämnderna avgjort en stor mängd till 10,2 månader. Hälften av nämnderna förbättrade sina resultat jämfört med föregående år. ärenden om bostadsarrende. Oftast prövas en Endast nämnderna i Linköping och Västerås uppfyllde regeringens mål för digt och det tar tid innan samtliga arrendatorer stor mängd ärenden om bostadsarrende samti- Nämnden i Umeå hade en omloppstid på 6,5 är delgivna. Ibland prövar Arrendenämnden månader 2016, vilket var en förbättring av omloppstiden med 3,8 månader sedan förra året. hovrätten ligger de andra ärendena kvar i avvak- några pilotärenden, och om de överklagas till Nämnden har arbetat med balansavarbetning och tan på hovrättens beslut. Ärenden om bostadsarrende avgörs normalt sett efter besiktning. ökat sin bemanning. Dessa långsiktiga åtgärder har lett till att omloppstiderna förbättrats väsentligt. Därför kan sammanträden i dessa ärenden Nämnden i Sundsvall hade en omloppstid på normalt sett inte genomföras under vintermånaderna. Omloppstiderna kan därför bli längre 10,2 månader, vilket var en försämring av omloppstiden med 6,7 månader sedan förra året. när en större mängd av dessa ärenden avgörs. Antalet inkomna ärenden, bl.a. bostadsarrenden, De två nämnder som klarade regeringens verksamhetsmål har under året haft en relativt liten ökade kraftigt i nämnden i Sundsvall under Dessa har avgjorts under 2016 och påverkat omloppstiden negativt i det korta andel avgjorda arrendenämndsärenden. perspektivet. 68 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

69 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Variationen mellan nämndernas resultat kan till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna beträffande storlek, geografiskt verksamhetsområde och ärendesammansättning. I den enkät som nämnderna besvarat angående måluppfyllelsen lyfte en av de nämnder som klarade verksamhetsmålet fram att en bidragande orsak till resultatet var lojala medarbetare och effektiva arbetssätt. Förutom de förklaringar som tidigare nämnts om svårigheten att påverka handläggningstiden för arrendenämndsärenden och en ovanligt stor mängd strandade hyresförhandlingar så anger de övriga nämnderna oregelbunden ärendetillströmning, ökad komplexitet och vakanser som bidragande orsaker till att verksamhetsmålet inte har kunnat uppnås. Diagram 25 Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål ,0 Månader 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Hn Sundsvall Hn Göteborg Hn Stockholm Hn Jönköping Hn Umeå Hn Malmö Hn Linköping Hn Västerås Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden En bedömning av hyres- och arrendenämndernas resultat Totalt sett uppfyllde hyresnämnderna inte regeringens verksamhetsmål för Resultatet är ökade kraftigt jämfört med 2015 till följd av fler Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft försämrat jämfört med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till att måluppfyllelsen princip oförändrade och arbetsproduktiviteten avgjorda ärenden. Antal årsarbetskrafter var i försämrats är att det avgjorts ett större antal bedöms därmed ha ökat. Styckkostnaden i fasta äldre arrendenämndsärenden jämfört med föregående år. kade med drygt sex procent jämfört med priser för ett genomsnittligt avgjort ärende mins SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

70 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN 3.10 Rättshjälpsmyndigheten Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Antalet inkomna och balanserade ärenden. Under budgetåret behandlade återkravsärenden. Andelen ärenden som överklagats till Rättshjälpsnämnden. Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad med Sundsvall tingsrätt och Hyres- och Arrendenämnden i Sundsvall. Rättshjälpsmyndigheten handlägger ansökningar om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som beslutas av en domstol eller en hyres- och arrendenämnd hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar och avräkningar mot biträden och rättssökande. Avräkningen innebär att myndigheten, till den rättssökande och biträdet, redovisar kostnaderna för rättshjälpen och hur mycket som den enskilde själv ska betala. Rättshjälpsmyndigheten kräver också in betalning när en domstol beslutat om återbetalningsskyldighet i ett rättshjälpsärende eller för statens kostnader i brottmål beträffande bl.a. offentlig försvarare. Därtill prövar Rättshjälpsmyndigheten frågor om ersättning till rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan betalas ut när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv ska behöva betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut överprövas av Rättshjälpsnämnden. Tabell 32 Inkomna och balanserade ärenden Antal inkomna ärenden Antal balanserade ärenden Rättshjälpsnämndens ärenden delas upp i följande grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. Det totala antalet inkomna ärenden minskade något under 2016, huvudsakligen beroende på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol minskat. Antalet balanserade ärenden är åter i nivå med 2013, efter att Rättshjälpsmyndigheten tillsammans med Domstolsverket genomfört den första delen i ett mera omfattande översyns- och verksamhetsutvecklingsarbete. Det fortsatta arbetet kommer att inriktas huvudsakligen efter tre spår. Det första avser ett arbete att ändra och säkra kravhanteringen. Det andra spåret avser att tillskapa en effektivare och mer tidsenlig hantering av fakturor avseende nedsatta rådgivningsavgifter. Det tredje och kanske viktigaste spåret avser ett arbete för att möta det av myndigheten identifierade behovet av en modernisering av rättshjälpsprocessen. Rättshjälpsprocessen behöver integreras i en framtida digitaliserad målhantering som bygger på en strukturerad informationshantering. Det tredje utvecklingsspåret innefattar naturligen en reformering och rationalisering av rättshjälpsprocessen med särskilt fokus på medborgar- och partsperspektivet. Detta reformarbete av rättshjälpen kan beräknas pågå under ett antal år framöver. Tabell 33 Antalet inkomna ansökningar om rättshjälp Antal inkomna ärenden Antalet ansökningar som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten minskade under året. Tabell 34 Avräknade ärenden i vilka rättshjälp beviljats Avräknade ärenden - RHM Avräknade ärenden - domstol Avräkning görs när ärendet avslutats. Antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten har ökat medan avräkningsärenden som inletts vid en domstol har minskat. 70 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

71 MÅL- OCH RESULTATUTVECKLING I KÄRNVERKSAMHETEN Tabell 35 Tvistemål Återkravsärenden Antal ärenden Mnkr Antal betalningar Mnkr , , , , , ,1 Brottmål , , , , , ,5 Minskningen av antalet ärenden med återkrav i tvistemål följer minskningen av antalet ärenden om avräkningar i denna typ av mål. Antalet ärenden om återkrav i brottmål har marginellt fortsatt att öka, till del beroende på att domstolarna i allt större utsträckning beslutar om återbetalningsskyldighet enligt 31 kap. 1 rättegångsbalken. Tabell 36 Inkomna ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsavgift Antalet inkomna ärenden avseende begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift är åter i nivå med 2014 efter en kraftigare uppgång under Tabell 37 Överklaganden till Rättshjälpsnämnden (procent av totalt antal ärenden) Andel överklaganden 6,3 5,2 5,9 Totalt har 71 överklaganden inkommit. Tabell 38 Omloppstider beträffande ansökningar om rättshjälp Antal arbetsdagar Omloppstiden beräknas i de ärenden där slutligt beslut fattats av Rättshjälpsmyndighetens jurister och är ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga om en rättssäker och effektiv handläggning får anses uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet om kortare handläggningstid än tio dagar uppfylls Antal nedsatta rådgivningar Rättshjälpsnämnden Återrapportering i avsnittet som bedöms följa av 3 kap. FÅB, myndighetens instruktion eller annat regeringsbeslut: Antalet inkomna, avgjorda och balanserade ärenden. Andelen ärenden där nämnden gjort någon ändring. Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden enligt 44 andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas. Tabell 39 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller sammanträdeslokaler för nämnden Antal inkomna ärenden Antal avgjorda ärenden Antal balanserade ärenden Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden) Ändringsfrekvens (inklusive återförvisade ärenden) 11 % 26 % 25 % Antalet inkomna och avgjorda ärenden har återigen ökat efter förra årets nedgång. Av de under året avgjorda ärendena har Justitiekanslern överklagat i ett fall. Att ärenden som nämnden återförvisat till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med ändrade beslut beror på att nämnden när nämnden inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund oftast återförvisat ärendet till Rättshjälpsmyndigheten för prövning av om övriga förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda. Rättshjälpsnämnden har sammanträtt vid tio tillfällen under året. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

72 VERKSAMHETSUTVECKLING 4 Verksamhetsutveckling Enligt instruktionen i förordning (2007:1073) ska Domstolsverket: i administrativt hänseende leda och samordna verksamheten för att skapa förutsättningar för en rättssäker verksamhet och se till att den bedrivs effektivt, åstadkomma en ändamålsenlig resursfördelning, vara en drivande och stödjande kraft i utvecklings- och kvalitetsarbete, arbeta för god tillgänglighet och information när det gäller verksamheten, arbeta för god samverkan inom Sveriges Domstolar och med andra berörda myndigheter, och ansvara för utveckling av rättsinformation Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Domstolsverket ska redovisa en beskrivning av det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten. 4.1 Övergripande utvecklingsinsatser Några av Domstolsverkets och domstolarnas verkets förmåga till strategisk planering och tydligare målstyrning. mer betydande utmaningar de kommande åren är medborgarnas och omvärldens ökande krav när Under våren 2016 påbörjades ett långsiktigt det gäller effektivitet och kvalitet. Det finns arbete som innebär en utveckling av Domstolsverkets ledningsprocess från aktivitetsstyrning till också behov av ett utökat digitalt informationsutbyte i målhanteringen samt behov av utveckling av digitala tjänster för att tillgodose bl.a. ledningsprocessen är att öka effektiviteten ge- tydligare målstyrning. Syftet med att utveckla medborgarnas krav på service. nom att kunna göra tydligare prioriteringar och En viktig inriktning för Domstolsverket som även att tydligare kunna kommunicera vilka prioriteringarna är och vilka konsekvenserna är av påbörjats under året har varit att tillsammans med domstolarna arbeta för att stärka Sveriges gjorda prioriteringar. Utvecklingen har inletts Domstolars gemensamma förmåga att möta de med att arbeta fram ett antal strategiska mål för krav som medborgare och omvärld ställer. Domstolsverket. Dessa mål har visualiserats i en Arbetet med att utveckla ledning och styrning strategikarta, se bild. har under 2016 främst fokuserats på Domstols- 72 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

73 VERKSAMHETSUTVECKLING Domstolsverket har utgått från en vedertagen och beprövad modell, som bygger på ett orsakverkan-samband, och som Domstolsverket nu använder som grund för den fortsatta utvecklingen av ledningsprocessen. Syftet med att utveckla ledningsprocessen, där strategikartan är en viktig första del, är bl.a. för att kunna prioritera verksamheten genom de strategiska målen, att förstärka den operativa verksamhet som leder mot uppfyllelse av de strategiska målen samt för att kunna mäta för att se att det som hanteras i den operativa verksamheten verkligen leder till att målen uppnås. I utvecklingsarbetet av ledningsprocessen ingår att förbättra förmågan att prioritera utvecklingsinsatser baserat på värdeskapande genom att skapa och använda ändamålsenliga verktyg och arbetssätt. Förutsättningsskapande utvecklingsinsatser Domstolsverket har under året bedrivit ett antal utvecklingsinsatser som syftar till att stärka förutsättningarna att stödja domstolarnas verksamhetsutveckling. Några av de viktigaste har varit: En första version av ett ramverk för behovsdriven utveckling och förvaltning som syftar till att beskriva ansvar, roller och arbetssätt för styrning av beställningar av IT-tjänster. En strategi för hantering av identiteter och behörigheter i domstolarnas verksamhetsystem. Arbetet tar sin utgångspunkt i domstolsdatalagen och de rekommendationer angående behörighetshanteringen som internrevisionen lämnat under Etablering av en arkitekturledning med syfte att säkerställa den långsiktiga förmågan att arbeta med verksamhets- och IT-arkitektur som verktyg för systematisk verksamhetsutvecklingen i Sveriges Domstolar. En förtydligad verksamhetsutvecklingsprocess för att ge stöd vid behovsdriven verksamhetsutveckling. Tyngdpunkten ligger på behovsoch verksamhetsanalys vilket bidrar till att öka kvaliteten i beställning. En metod för agil systemutveckling i syfte att snabbare kunna möta domstolarnas behov och förändringar i omvärlden. Metoden fokuserar på tätt samarbete mellan verksamheten, användare och IT-utvecklingen. 4.2 Fokusområden Utifrån genomförda analyser inom ramen för verksamhetsplaneringsprocessen har Domstolsverket, förutom utveckling av övergripande utvecklingsinsatser, prioriterat fem verksamhetsområden, så kallade fokusområden under Dessa fokusområden var effektivisera administrationen, digitalisering av målhanteringen, kompetensförsörjning, säkerhet och lokalförsörjning. Resultatet inom vart och ett av dessa områden redovisas nedan Effektivisera administrationen En allt snabbare förändring i omvärlden ställer krav på att myndigheterna effektiviserar och samordnar administrationen, bl.a. möjliggör den tekniska utvecklingen nya och förändrade arbetssätt. Ett av målen i Sveriges Domstolars strategiska inriktning är att verksamheten ska ha en effektiv administration som utvecklas utifrån verksamhetens behov och omvärldens krav på förändringar. Det finns en beslutad strategi inom området som är väl förankrad i verksamheten. Utvecklingsinsatserna ska säkerställa att verksamheten utnyttjar de möjligheter till effektivisering, förenkling och kvalitetsförbättring som ny teknik ger. Detta innefattar bl.a. ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela det administrativa flödet och en mer enhetlig hantering. Målet är att: Administrativa uppgifter utförs med rätt kvalitet där det är mest kostnadseffektivt. Effektiviserings- och utvecklingsarbetet ska tidigt involvera domstolarna och bedrivas med ett verksamhetsperspektiv. Prioriterade administrativa processer ska vara domstolsgemensamma, generella, och leda till gemensamma arbetssätt i domstolarna. Prioriterade processer ska så långt möjligt vara digitaliserade. Det finns ett etablerat och känt kommunikationssystem som stödjer effektiviteten i administrationen. Nedan redovisas de viktigaste insatserna som gjorts under året som bidrar till att nå målen för att effektivisera administrationen. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

74 VERKSAMHETSUTVECKLING Verksamhetsstöd för administration av nämndemän Verksamhetsstödet innehåller en rad funktioner för att underlätta och effektivisera administrationen av nämndemän. Under året har Domstolsverket vidareutvecklat stödet. Kvalitetshöjande åtgärder har genomförts i form av bl.a. högre tillgänglighet. Effektivitetshöjande åtgärder har implementerats genom ett förbättrat stöd för domstolarnas dagliga hantering av flerdagarsmål, förbättringar av schemaläggningen, hämtning av personuppgifter m.m. Satsningar har genomförts för att säkra effekthemtagning genom återkommande webbinarier och konsultativa insatser med syfte att stödja domstolarnas användning av verksamhetsstödet. Sveriges Domstolars kundtjänststrategi Domstolsverket har under 2016 i samverkan med värddomstolar för telefonväxlar samt med ett urval av deras anslutna domstolar tagit fram en handlingsplan för etablerandet av ett kontaktcenter för Sveriges Domstolar. Handlingsplanen innehåller en vision och strategi för kontaktcenterarbetet samt en plan för hur denna strategi ska genomföras. Kontaktcentrat kan i samarbete med anslutna domstolar erbjuda service till andra offentliga organisationer, kallade i mål, professionella aktörer, media och allmänhet då dessa söker kontakt med Sveriges Domstolar. Syftet är att öka tillgängligheten till domstolarnas service samt att avlasta anslutna domstolars kärnverksamhet. Kommunikation med externa parter via Skype Domstolsverket arbetar med att möjliggöra kommunikation med externa parter på ett enkelt sätt via Skype för företag. Medarbetarna ges på detta sätt möjlighet att kommunicera med anställda på andra myndigheter och organisationer och får tillgång till funktioner som chatt, ljudsamtal, videosamtal, onlinemöten, dela presentationer och närvarostatus över organisationsgränserna. Tester har pågått under 2016 med goda resultat och tjänsten kommer att kunna erbjudas när beställningsrutiner, anvisningar m.m. finns framtagna. Byte av teknikplattform En ny centraliserad teknisk telefoniplattform har installerats. Sveriges Domstolar har nu en gemensam enhetlig teknisk lösning för den fasta telefonin, vilket innebär ökad tillgänglighet och bättre möjligheter att skapa effektiva och kundanpassade lösningar. Lösningen möjliggör även effektivare administration och förvaltning av telefoniplattformen. Det pågår också ett arbete med att utveckla ett stöd för domstolarna i syfte att kunna arbeta mer effektivt vid anlitandet av tolkar, se avsnitt Byte av teknik i rättssal. Statens servicecenter Domstolsverket har under 2016 bedrivit ett arbete för att ansluta Sveriges Domstolar till Statens servicecenters lönerelaterade tjänster. Utgångspunkten i arbetet har varit att anslutningen skulle ske i februari På grund av ändrade förutsättningar är den planerade tidpunkten för anslutning inte längre aktuell. Bakgrunden till den förändrade inriktningen är att Statens servicecenter under processen föreslagit att Sveriges Domstolar ansluts med nuvarande personal- och lönesystemet Palasso, istället för det tidigare aviserade Primula. Förslaget bygger på Statens servicecenters bedömning att Primula inte är ett alternativ för Sveriges Domstolar utifrån de krav på verksamhetsstöd som Domstolsverket har. Ett arbete har gjorts med att identifiera vilka delar av projektet som kan drivas vidare i andra former i syfte att fortsätta att effektivisera administrationen i Sveriges Domstolar Digitalisering av målhanteringen Arbetet med att digitalisera målhanteringen har fortsatt under 2016 och syftar till att Sveriges Domstolar ska kunna utnyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bl.a. ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela processen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Arbetet har under 2016 bedrivits i syfte att skapa nytta såväl kortsiktigt som långsiktigt. Kortsiktigt har fokus legat på att utveckla arbetssätt och verksamhetsstödet Vera för att skapa förutsättningar för att arbeta mer digitalt i hela processen t.ex. genom skanning och utökat utbyte av PDF-filer, se avsnitt Stöd för att hantera digitala handlingar och Utvecklingen av Verksamhetsstödet Vera. Långsiktigt har arbetet bedrivits i syfte att utveckla en strukturerad elektronisk informationshantering mellan instanserna och i förhållande till externa intressenter, se avsnitt Digitalisering av brottmålshanteringen och Arbete som har bedrivits inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). 74 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

75 VERKSAMHETSUTVECKLING Digitaliseringen förutsätter dessutom att en effektiv personuppgiftshantering säkerställs som ger ett gott integritetsskydd samt att möjlighet att bevara handlingarna digitalt utvecklas genom införandet av ett e-arkiv. Också arbete för att skapa sådana förutsättningar har bedrivits under 2016, se avsnitt Fördjupad förstudie e-arkiv och Arbete med anledning av ny domstolsdatalag. Stöd för att hantera digitala handlingar För att stödja domstolarna i att utveckla digitala arbetssätt med det verksamhetsstöd som finns samt identifiera behov av förbättringar i befintligt stöd formulerades i slutet av år 2015 ett uppdrag som bl.a. hade som mål att samla information om pågående arbete rörande digitalisering inom Sveriges Domstolar samt identifiera och dokumentera domstolarnas behov kring hantering av elektroniska handlingar genom hela målhanteringsprocessen. Uppdraget har haft huvudfokus på förvaltningsdomstolarna. Ett nätverk har bildats med en kontaktperson från varje förvaltningsdomstol. Även om fokus har legat på förvaltningsdomstolarna har det även ingått att samla kunskap om det som händer inom digitaliseringsområdet hos de allmänna domstolarna. Uppdraget har identifierat de hinder som finns för att idag arbeta fullt ut digitalt i hela målhanteringsprocessen och tagit fram en plan för att åtgärda dessa. Utveckling av verksamhetsstödet Vera Under första kvartalet 2016 var inriktningen för Domstolsverket att höja kvaliteten och säkra en långsiktig förvaltningsbarhet i Vera genom att modularisera och genomföra felrättningar. I Vera sker ett stegvis införande av ökat stöd för utbyte av elektroniska handlingar, vilket är ett led i arbetet att skapa förutsättningar för att arbeta mer digitalt i hela processen. Domstolarna har i Vera under andra halvåret 2016 fått ett antal effektivitetshöjande funktioner som stöd för att hantera användare och dess behörigheter i syfte att stärka integritetsskyddet och för att dela kalender för målhantering externt. Fördjupad förstudie E-arkiv Den fördjupade förstudien om e-arkiv som startade i oktober 2015 presenterade sitt resultat för Domstolsverkets ledningsgrupp i juni I förstudien konstaterade man bl.a. att ett e-arkiv är en förutsättning för den pågående digitaliseringen såväl inom Sveriges Domstolar som mellan Sveriges Domstolar och övriga myndigheter och allmänheten. Det övergripande projektmålet för förstudien var att ta fram en handlingsplan som beskriver hur införandet av ett e-arkiv för Sveriges Domstolar ska gå till. En sådan handlingsplan finns nu och ligger till grund för det fortsatta med införande av ett e-arkiv för Sveriges Domstolar. Digitaliseringen av brottmålshanteringen Under 2014 påbörjades en analys av hur domstolarna kan få största möjliga nytta av den informationshantering som överenskommits med övriga RIF-myndigheter inom ramen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Arbetet syftade till att ta fram en beskrivning av hur strukturerad informationshantering kan skapa förutsättningar för en alltigenom digital hantering av brottmål och en möjlighet att förse andra myndigheter med digitala och strukturerade brottmålsavgöranden från samtliga instanser. Utgångspunkten är att utveckla en papperslös och alltigenom digital informationshantering i brottmål. Detta innebär en genomgripande förändring av verksamheten genom att gå från att hantera papper som den primära informationsbäraren till att det digitala stödet ska utgöra den primära informationsbäraren. Detta förutsätter digitala original och därmed bl.a. möjlighet till signering av avgöranden i det digitala stödet. Verksamhetsanalysen presenterades i en konsekvensbeskrivning i januari Resultatet av det hittills genomförda arbetet visar på lösningar som förväntas skapa stor nytta såväl internt hos Sveriges Domstolar som externt. Arbetet fortsatte därefter med att ta fram förslag på lösningar och en färdplan för det fortsatta utvecklingsarbetet med planerad redovisning under första halvåret Arbetet innefattar stora utmaningar både vad avser rättsliga och infrastrukturella frågor som för närvarande inte har någon given lösning. Under våren 2016 presenterades det så långt genomförda analysarbetet för en referensgrupp med representanter från vissa domstolar. Informationsinsatser beträffande det pågående fördjupade analysarbetet genomfördes vid möten med domstolschefer, vid separata domstolsbesök samt internt på Domstolsverket. Det pågående arbetet är inriktat på brottmål men förväntas skapa bättre förutsättningar för en digital hantering även för andra måltyper på sikt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

76 VERKSAMHETSUTVECKLING Parallellt med det fördjupade analysarbetet bedrevs under 2016 rättsliga utredningar i syfte att skapa förutsättningar för de lösningar som analysarbetet tar sikte på (se avsnitt Arbete som har bedrivits inom RIF). Arbete som har bedrivits inom Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) Återrapporteringskrav enligt särskilt regeringsbeslut: Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt sammanlänkad rättskedja (Ju2012/6639/SI) ska Domstolsverket redovisa hur myndigheten har anpassat verksamheten så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. Av redovisningen ska framgå i vilken omfattning detta har genomförts och på vilket sätt det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. RIF-rådet beslutade i november 2015 att RIFmyndigheterna under 2016 skulle ta fram en gemensam lösning för att utbyta PDF- dokument elektroniskt direkt mellan myndigheternas verksamhetsstöd. Domstolsverket var samordnande myndighet för detta myndighetsgemensamma arbete. I projektet identifierades sammanlagt mer än 1,7 miljoner utbyten som skulle kunna skickas genom den RIF-gemensamma lösningen. Inom ramen för projektet lämnade myndigheterna avsiktförklaringar kring i vilken takt de skulle kunna utveckla utbyten av PDF-filer. Enligt respektive myndighets avsiktsförklaring skulle totalt utbyten kunna skickas eller tas emot per halvårsskiftet Domstolarna har redan idag en generell förmåga att ta emot PDF-dokument men det sker för närvarande endast i förhållande till Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Under hösten 2016 utvecklades funktioner i Vera för att även möjliggöra skick av avgöranden och andra dokumenttyper från Vera direkt till Åklagarmyndighetens och Ekobrottsmyndighetens verksamhetsstöd. Dessa funktioner är planerade att driftsättas under första halvåret Därigenom kommer domstolarna att få en generell förmåga att också skicka dokument i PDFformat. Därefter planeras utbytet att utvidgas till att avse även Skatteverket och Rättsmedicinalverket. Först därefter kan de förväntade nyttorna av domstolarnas förmåga att skicka PDFdokument till andra myndigheter realiseras. Vid inventeringen inom projektet identifierades för Domstolsverkets del mer än utbyten, framförallt inom brottmålsprocessen. Närmare utbyten identifierades mot Skatteverket. Genom ett elektroniskt flöde mellan Vera och andra RIF-myndigheters verksamhetsstöd förväntar sig Domstolsverket kortare handläggningstider, högre registerkvalitet genom säkrare och mer maskinell hantering i stället för manuell hantering, säkrare överföring av integritetskänslig information och mindre sårbarhet genom att dokument går direkt från system till system. Eftersom det i domstolarnas fall är fråga om en så stor mängd utbyten framför allt till Åklagarmyndigheten och Ekonbrottsmyndigheten, men även till Skatteverket, finns skäl att anta att nyttorna beträffande handläggningstid och högre kvalitet genom säkrare hantering blir betydande. RIF-samarbetet är under förändring. Domstolsverket förde under hösten tillsammans med övriga RIF-myndigheter och departementet diskussioner om hur det framtida arbetet ska bedrivas. Analysen av brottmålsprocessen med utgångspunkt i en strukturerad informationsbearbetning som ska kunna fungera i tre instanser har fortsatt, se avsnitt Digitalisering av brottmålshanteringen. Detta föranledde under det gångna året arbete med förutsättningsskapande rättsliga utredningar. Detta arbete kommer att fortsätta. Arbete med anledning av ny domstolsdatalag Den 1 januari 2016 trädde domstolsdatalagen och domstolsdataförordningen ikraft. Lagen reglerar behandlingen av personuppgifter i de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna och hyres- och arrendenämnderna. Arbetet med att analysera lagens påverkan på verksamhetsstödet Vera samt att stötta domstolarna i att tillämpa lagen bedrevs under hela Ett stort stödpaket med vägledning, mallar och utbildningsinsatser levererades till domstolarna. Informationsinsatser i form av webbinarier riktade till domstolarna genomfördes. Även personuppgiftsbiträdesavtal togs fram. Det projekt som bedrivits i syfte att analysera hur lagen påverkar verksamhetsstödet avslutades med en handlingsplan. Arbetet med att realisera de behov som identifierats inom ramen för projektet har påbörjats och kommer att fortsätta under kommande år. Hela arbetet med att åstadkomma en effektiv informationshantering för domstolarna och ett gott integritetsskydd för enskilda förväntas pågå under flera år. Byte av teknik i rättssal Tekniken i förhandlingssalarna är en viktig del i dagens dömande verksamhet. Höga krav på 76 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

77 VERKSAMHETSUTVECKLING driftsäkerhet och tillgänglighet till förhandlingssalarnas verksamhetsstöd ställer också höga krav på tekniken. Genom att utrusta samtliga förhandlingssalar med tillgång till in- och uppspelning av video samt video- och telefonkonferensteknik, upprättas en god tillgång till tekniken. Den centrala teknikinfrastrukturen förses med redundanta lösningar som bidrar till samma höga tillgänglighet. Under året har arbetet med att införa ny modern digital teknik i förhandlingssalar och mötesrum fortsatt. Införandet av den nya tekniken påbörjades 2013 och beräknas pågå till 2019/2020. I samband med teknikinförandet genomförs även utbildning av teknikansvariga i domstolarna. Uppgraderingar och utbyten behöver ske fortlöpande och med allt kortare intervaller. Den nya uppgraderade tekniken ger möjligheter till allt bättre bild- och ljudkvalitet samt ökade möjligheter till tillgänglighet, övervakning och förvaltning. Under 2016 har utvecklingen av ett nytt tolksystem fortgått. Med stöd av videokonferensteknik och ny teknik i de uppgraderade förhandlingssalarna kommer tolkning kunna genomföras på distans och simultant. En grundförutsättning för detta är att skapa tolkrum, vid strategiskt belägna domstolar. Tolkrummen ska fungera som nav och användas när kvalificerade rättstolkar saknas på förhandlingsorten, eller då tolkar inte hinner resa till andra orter och domstolar för att vara med på förhandlingar. Tolknaven ger på så sätt möjlighet att effektivisera utnyttjandet av de bästa tolkarna och därmed öka rättssäkerheten. För tolkarna innebär det jämnare beläggning av uppdrag. Tolkprojektet kommer att fortgå under 2017 medan tekniken kommer att installeras, utvecklas och förfinas under ytterligare ett antal år. Digital betaltjänst för ansökningsavgifter Under 2016 har ett nytt verksamhetsstöd för att förenkla mottagandet av ansökningsavgifter tagits fram. Tingsrätterna har ett verksamhetstöd för att administrera inbetalda avgifter och allmänheten kan betala till tingsrätterna via internet. Verksamhetsstödet har utvecklats för att förenkla, förbättra och effektivisera inbetalningsprocessen. Tingsrätterna behöver inte längre manuellt registrera de inbetalningar som skett via betalväxeln. Dessa inbetalningar innehåller uppgifter om vem som har betalat och vad den avser vilket underlättar matchningen mot ansökan. Avstämning av inbetalt belopp görs med automatik. Bokföringen har blivit automatiserad och mera detaljerad vilket även innebär att arbetsuppgifter som tidigare fanns vid delårsrapport och årsredovisning har förenklats. Det nya stödet gör det möjligt för tingsrätterna att påbörja handläggningen snabbare och minskar risken för att mål felaktigt avvisas Kompetensförsörjning Sveriges Domstolar måste vara en attraktiv arbetsgivare med förmåga att attrahera och rekrytera kvalificerade medarbetare. En fortlöpande omvärldsanalys och ett ständigt pågående förändrings- och förbättringsarbete inom de områden som påverkar möjligheterna att attrahera och rekrytera framtida medarbetare krävs för att kunna säkra kompetensförsörjningen även i framtiden. Nytt chefs- och ledarskapsprogram Under året har arbetet fortsatt med att ta fram centrala kompetensutvecklingsinsatser som bidrar till att skapa förutsättningar för chefer att få den kunskapsnivå som krävs för att utöva det chef- och ledarskap som beskrivs i chefspolicyn. Fokus under året har främst varit framtagande av innehållet till en grundläggande chefsutbildning för chefer som är nya inom Sveriges Domstolar. Den grundläggande chefsutbildningen som kommer att erbjudas under 2017 inriktar sig främst på chefens arbetsgivaransvar och verksamhetsansvar. Påverkan på Sveriges Domstolar av det ökande antalet migrationsmål Under 2015 sökte människor asyl i Sverige. Det är fler än någonsin tidigare under ett enskilt år och en rad samhällsfunktioner sattes därigenom på prov. Migrationsverket som bl.a. har i uppdrag att pröva asylansökningar och att erbjuda boende inom ramen för asylmottagandet, fördubblade sin organisation under året för att klara av sitt uppdrag. Det konstaterades att domstolarna skulle påverkas av migrationsströmmen, främst genom en kraftig ökning av antalet inkommande migrationsmål. Samverkan mellan domstolarna bedömdes nödvändigt för att den förväntade måltillströmningen skulle kunna hanteras på ett resurseffektivt sätt. Mot denna bakgrund beslutades att Sveriges Domstolar skulle arbeta gemensamt i projektet Påverkan på Sveriges Domstolar av det ökande SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

78 VERKSAMHETSUTVECKLING antalet migrationsmål i syfte att underlätta migrationsdomstolarnas möjligheter att hantera förväntad måltillströmning. Projektorganisationen består av en styrgrupp och en projektgrupp. Arbetet påbörjades i februari 2016 och fas ett i projektet löpte till och med den sista maj Det inledande arbetet hade karaktär av förstudie även om styrgruppen, där bl.a. domstolscheferna för migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen ingår, fattade vissa inriktningsbeslut och beslut om åtgärder. Arbetet inriktade sig i huvudsak på att identifiera och analysera de åtgärder som kan vidtas för att möta måltillströmningen och hade fokus på frågor som utvecklade prognoser över måltillströmningen, bemanning och utbildning. Från juni 2016 gick projektet in i fas två. De viktigaste uppgifterna för projektet i fas två är att samordna och föra över information till domstolarna i frågor som gäller bl.a. bemanning, prognoser, utbildning och tolkar samt att följa måltillströmningen vid domstolarna och på ett så effektivt sätt som möjligt samordna och genomföra de åtgärder som behövs för att möta denna. Åtgärderna har beskrivits ovan i avsnittet som rör migrationsdomstolarna. Projektet har under det senaste halvåret också deltagit i arbetet med att förbättra prognoserna för måltillströmningen till migrationsdomstolarna. En viktig uppgift är också att informera om arbetet inom projektet såväl internt som externt. Notarieantagningsprocessen Antalet ansökningar till notarieanställningar har minskat från år 2015 till år Fram till 2016 var antalet ansökningstillfällen tio per år. Numera är det sex tillfällen per år. Många av de sökande återkommer vid flera ansökningstillfällen och när tillfällena blev färre så minskade antalet ansökningar. Antagningen sker strikt på meritpoäng. Närmare två av tre sökande är kvinnor och cirka 15 procent av de sökande är inte födda i Sverige. Det arbete som tidigare påbörjats för att tillhandahålla ett rekryteringssystem som bygger på elektronisk ingivning av ansökningshandlingar, för att åstadkomma en mer modern och effektiv anställningsprocess, har under 2016 fått ta en annan riktning än planerat. Det har framkommit att det saknas ett befintligt systemstöd på marknaden som fullt ut kan tillgodose de krav som bör ställas på ett rekryteringsstöd för notarier. Planen är nu att inleda ett arbete för att ta fram ett nytt system som tillgodoser behoven. Arbetet med att utarbeta en sådan produkt kommer bedrivas som ett uppdrag och genomföras inom Domstolsverket. Samråd kommer att ske med domstolarna, lärosätena, studerandeorganisationer samt Universitets- och högskolerådet Säkerhet Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrev: Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, egendoms- och informationssäkerhet. När det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har Domstolsverket en mer rådgivande roll. Under 2016 har 13 domstolar haft så kallad fast säkerhetskontroll, det vill säga daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövningar av beslutet som görs enligt lag. Domstolsverket bedömer det som sannolikt att dessa säkerhetskontroller kommer att utökas till att omfatta fler domstolar. Av de 13 domstolar som har fast säkerhetskontroll är det 7 domstolar som även använder röntgenutrustning i säkerhetskontrollen. Ett naturligt steg för domstolar som bedrivit fast säkerhetskontroll en period är att komplettera med röntgenutrustning. Domstolsverket bedömer därför att antalet domstolar med röntgen kommer att öka och med det följer också krav på särskild utbildning för ordningsvakter. Utöver de domstolar som har fast säkerhetskontroll har 34 domstolar haft säkerhetskontroll under en begränsad period. Dessa säkerhetskontroller är kopplade till särskilda mål där en högre säkerhetsnivå krävs och varierar i tidsomfång. Totalt har dessa 34 domstolar haft säkerhetskontroll 734 dagar under Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, är resurskrävande. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter istället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter när in- och utpassering sker i begränsad omfattning. 78 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

79 VERKSAMHETSUTVECKLING Domstolsverket har i stor omfattning arbetat med information och utbildning i säkerhetsfrågor. Särskilda utbildningsinsatser har genomförts för anställda med ordningsvaktsförordnande, krisövningar för domstolar har genomförts och en säkerhetskonferens för alla domstolar har ägt rum. Under 2016 mottog Domstolsverket 482 incidentrapporter, under 2015 var antalet 373. Rapporterna har innehållit allt från mindre ordningsstörningar och stölder till allvarliga incidenter. Under 2016 har 22 bombhot inrapporterats. Det har också rapporterats om hot mot 75 medarbetare, trakasserier mot 21 medarbetare samt två fall av våld mot medarbetare. Vid årets slut fanns det 172 medarbetare med ordningsvaktsförordnande inom Sveriges Domstolar. Det är en ökning med en medarbetare sedan samma tid föregående år. Under 2016 har flera IT-tekniska förändringar genomförts, för att möta de nya hot som exempelvis finns avseende skadlig kod. Ett antal säkerhetsgranskningar har genomförts för att säkerställa en hög IT-teknisk informationssäkerhet inom Sveriges Domstolar. Sveriges Domstolars ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) har uppdaterats. Flera interna utbildning- och informationsinsatser inom informationssäkerhet har också genomförts Lokalförsörjning Under 2016 påbörjades arbetet med att utforma ett mer långsiktigt och övergripande förhållningssätt till lokalfrågorna och ett mer systematiskt arbetssätt. Ett förslag till lokalförsörjningsstrategi för Sveriges Domstolar har tagits fram. Syftet med lokalförsörjningsstrategin är att få en effektiv och hållbar lokalförsörjning ur verksamhets- och kostnadsperspektiv. Dialog och förankring av strategiförslaget har skett såväl inom Sveriges Domstolar som med externa brukare. Under 2016 bedrev Domstolsverket cirka 60 lokalprojekt i 50 domstolar. Lokalprojekten utgjordes till stor del av om- och tillbyggnader samt förändringsarbeten för att ta hand om underhåll, ytskiktsförbättringar, ökade krav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i förhandlingssalar. Underhållsbehovet är alltjämt stort, varför detta arbete kommer att fortgå ett antal år framöver med olika åtgärder för att förse domstolarna med ändamålsenliga lokaler. Införande och uppdatering av säkerhetsoch teknikinstallationer fortsätter att bidra till ett ökat behov av om-, till- och nybyggnationer. Om- och tillbyggnader för Alingsås tingsrätt samt Hovrätten för Övre Norrland färdigställdes under året. Byggarbeten är igång med nybyggnation för Lunds tingsrätt samt Nacka tingsrätt med Hyres- och arrendenämnden i Stockholm. Omoch tillbyggnader sker bl.a. av förvaltningsrätterna i Göteborg och Uppsala, tingsrätterna i Helsingborg, Varberg, Kalmar, Norrtälje, Uppsala, Sundsvall och Östersund samt av Domstolsverkets lokaler i Jönköping. Lokalförsörjningsprocessens tidiga skeden tar allt mer tid i anspråk och där noteras en tröghet i dialogerna med kommunerna samt en tendens med stigande hyreskostnader, vilket föranleder längre och mer komplicerade avtalsförhandlingar. Detta har inneburit en viss förskjutning i tid av planerade lokalprojekt för Göta hovrätt, Kammarätten i Jönköping, Förvaltningsrätten i Malmö samt Malmö, Eskilstuna, Södertälje och Attunda tingsrätter. År 2016 präglades av arbetet med att på kort tid anskaffa nya lokaler och utrusta arbetsplatser på migrationsdomstolarna för att möta de nya behov som uppstått med det ökade antalet migrationsmål. Även inrättandet av Patent- och marknadsdomstolen i Stockholms tingsrätt samt Patentoch marknadsöverdomstolen i Svea hovrätt har inneburit flera omflyttningar och ombyggnationer inom domstolarna för att tillgodose behovet av lokaler. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

80 VERKSAMHETSUTVECKLING 4.3 Övriga utvecklingsinsatser Effektiv och enhetlig helgberedskap för tingsrätterna Domstolsverket har under året arbetat med att ta fram ett förslag till förändrad organisation för tingsrätternas helgberedskap. Viktiga utgångspunkter i arbetet med att effektivisera och skapa en enhetlig och ändamålsenlig helgberedskap är enhetlig och utökad tillgänglighet, kanslistöd samt digital tillgänglighet även under helger. Under arbetet har konstaterats att tingsrätternas indelning i beredskapsområden behöver förändras, liksom domarens roll och arbetsuppgifter under helgberedskapen. Arbetet utreder förutsättningarna att effektivisera helgberedskapen, bl.a. genom utökad användning av videokonferens vid häktningsförhandlingar och genom att utnyttja domarresurserna som indelas för beredskap mer effektivt. Domstolsverket har tidigare i arbetet kartlagt tingsrätternas beredskapsrutiner och under 2016 har tingsrätternas användning av videokonferens 4.4 Pågående regeringsuppdrag Översättning av Europadomstolens avgöranden Domstolsverket har på uppdrag av arbetsmarknadsdepartementet låtit översätta ett urval av Europadomstolens avgöranden till svenska. Urvalet är från 2014 och 2015 och innehåller 14 domar som är bindande för Sverige och som måste beaktas i den interna rättsordningen samt 70 domar och beslut som är vägledande för tolkningen och tillämpningen av Europakonventionen. Vid uppdragets slut, den 31 augusti 2016, fanns inget beslut från regeringen om fortsatt uppdrag vilket gjorde att översättningsarbetet därmed var avslutat. Europadomstolens avgöranden på svenska finns att tillgå via Europadomstolens databas samt listningen på Jämställdhetsintegrering Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2015 i uppdrag av regeringen att redovisa en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten inom Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen samt att i årsredovisningarna för redovisa åtgärder och och säkerhetsrutiner vid helgförhandlingar kartlagts. 18 lagmän och chefsrådmän deltog i december i en workshop på temat Nya och färre beredskapsområden, utökad användning av videokonferens och säkra förhandlingar på helgerna Effektiv delgivning i brottmål Målet med uppdraget Effektiv delgivning är att minska antalet brottmålsförhandlingar som ställs in på grund av bristande delgivning. I uppdraget har Domstolsverket tillsammans med medarbetare från tingsrätter identifierat framgångsfaktorer och goda exempel i delgivningsarbetet. Arbetet fortsätter med att ta fram en rapport som beskriver olika utvecklingsområden för ett lyckat delgivningsarbete samt en modell som beskriver de konkreta åtgärder som ska vidtas i delgivningsarbetet för att undvika att förhandlingar ställs in på grund av bristande delgivning. resultat utifrån planen. Ett sextiotal myndigheter har liknande uppdrag. I den handlingsplan som Domstolsverket lämnade till regeringen 2015 finns fyra effektmål angivna: Kunskapen och medvetandegraden om genus, könsnormer, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen är hög hos chefer och medarbetare och genomsyrar all verksamhet inom Sveriges Domstolar. Sveriges Domstolars verksamhet bedrivs med beaktande av de jämställdhetspolitiska målen och rättskipningen är likvärdig oavsett kön. Förtroendet för Sveriges Domstolar är högt hos såväl kvinnor som män. Sveriges Domstolar ger likvärdig service och likvärdigt bemötande oavsett kön. Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital information märker och förstår att Sveriges Domstolar är en jämställd organisation. Domstolsverket ska ge stöd åt Sveriges Domstolar i arbetet med att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen. De enskilda myndigheterna bestämmer ambitionsnivån för arbetet. 80 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

81 VERKSAMHETSUTVECKLING Under 2016 har en jämställdhetsstrateg anställts vid Domstolsverket för att samordna, tillföra kompetens och ge stöd till jämställdhetsintegreringsuppdraget. Jämställdhetsintegreringsuppdraget har under 2016 kommunicerats och förankrats inom Sveriges Domstolar bl.a. via information till domstolscheferna och till Domstolsverkets chefer. En kartläggning har genomförts för att förtydliga utvecklingsområden för Sveriges Domstolar och Sveriges Domstolars bidrag till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Under 2016 utsågs sju pilotdomstolar för arbetet med jämställdhetsintegering (Göta Hovrätt, Södertörns tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Värmlands tingsrätt, Gällivare tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Karlstad). Domstolarna har självmant anmält intresse för att undersöka och utveckla sin verksamhet utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Pilotdomstolarnas arbete, bl.a. genom att ta fram goda exempel på hur jämställdhetsintegrering kan ske inom Sveriges Domstolar, ska senare ligga till grund för det fortsatta arbetet med frågorna inom övriga domstolar. I Domstolsverket har ett arbete påbörjats för att undersöka dels på vilket sätt verksamheten vid Domstolsverkets olika avdelningar kan arbeta för att nå de jämställdhetspolitiska målen, dels på vilket sätt avdelningarna kan stötta domstolarna i deras arbete med frågorna. Det är för tidigt att säga något om effekterna av jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering syftar till att allmänheten ska få ta del av en jämställd verksamhet. Det är effekter som kommer att synas på längre sikt Praktikplats för nyanlända och personer med funktionsnedsättning Sveriges Domstolar fick, i likhet med ett stort antal andra myndigheter, i februari 2016 regeringens uppdrag att ställa praktikplatser till förfogande till Arbetsförmedlingen och att ta emot dels nyanlända arbetssökande, dels arbetssökande personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik under perioden 1 april december Praktiken ska ske inom ramen för Arbetsförmedlingens möjlighet att anvisa arbetspraktik enligt förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program dvs. Arbetsförmedlingens ordinarie praktikinsatser och ska planeras av Arbetsförmedlingen och den myndighet som tar emot praktikanten tillsammans. Bakgrund till uppdragen är bl.a. att antalet nyanlända inskrivna på Arbetsförmedlingen kan komma att fördubblas under de kommande tre åren och att det i gruppen arbetssökande med funktionshinder finns en hög andel med mycket långa arbetslöshetstider. Uppdragen syftar på ett övergripande plan till att förbättra gruppernas möjligheter till ett framtida arbete. Gemensamt ska myndigheterna ta emot i genomsnitt minst nyanlända för praktik per år under aktuell period. Beträffande personer med funktionsnedsättning anges att statliga myndigheter bör möjliggöra arbetspraktik till fler än de 500 personer som hittills har haft en praktikplats inom Arbetsförmedlingens praktikantprogram. Domstolsverket samordnar anmälningarna av praktikplatser inom Sveriges Domstolar och har under 2016 skickat ut en förfrågan om möjligheten att tillhandahålla praktikplatser till samtliga myndigheter. Arbetsuppgifter som skulle kunna lämpa sig för praktik är uppgifter av enklare slag inom områdena intern service, lokalvård, sortering och arkivering. Domstolsverket har i samband med förfrågan angivit att en praktikant inte bör ges tillgång till sekretesskyddade uppgifter eller till ärendehanteringssystemet Vera. Omkring 25 praktikplatser har anmälts till Domstolsverket och dessa har vidarebefordrats till Arbetsförmedlingen där den lokala matchningen gjorts. Praktiken har sedan planerats i samråd mellan Arbetsförmedlingen och domstolen. De flesta praktikperioderna har påbörjats under hösten Ytterligare insatser i syfte att tillhandahålla praktikplatser kommer att vidtas under resterande tid av uppdragsperioden. Uppdraget har delredovisats till Statskontoret den 1 oktober 2016 och ytterligare redovisning kommer att ske under Patent- och Marknadsdomstolsreformen I beslut den 25 juni 2015 (Ju2015/05233/DOM) gav regeringen Domstolsverket, Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt i uppdrag att förbereda inordnandet av Patent- och marknadsdomstolen i Stockholms tingsrätt och Patent- och marknadsöverdomstolen i Svea hovrätt per den 1 september Bakgrunden till regeringsbeslutet var att frågor om immaterialrätt, marknadsföringsrätt och konkurrensrätt är av stor betydelse för bl.a. en SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

82 VERKSAMHETSUTVECKLING effektiv konkurrens och ett starkt konsumentskydd. Målen och ärendena tillhör de mest komplicerade och omfattande som handläggs i domstol. De rättsliga och principiella sambanden mellan dem är tydliga samtidigt som domstolsprövningen tidigare var utspridd på flera olika domstolar. Den splittrade prövningen och det låga målantalet försämrade möjligheten att handlägga målen och ärendena effektivt och med hög kvalitet. Regeringen ansåg därför att det är viktigt att domstolsprövningen på dessa rättsområden lever upp till högt ställda krav på kvalitet och effektivitet och att det finns en god och enhetlig prejudikatbildning. Stockholms tingsrätt är numera även Patentoch marknadsdomstol och Svea hovrätt är också Patent- och marknadsöverdomstol. Den nordiskbaltiska regionala avdelningen i enhetliga patentdomstolen ska också, enligt regeringsbeslut, samlokaliseras med Patent-och marknadsdomstolen i Stockholms tingsrätt. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphörde som myndigheter den 31 augusti Domstolsverket har tillsammans med berörda domstolar planerat och genomfört de av regeringen beslutade förändringarna. Projektgrupper har funnits på Stockholms tingsrätt, Svea hovrätt och Domstolsverket och dessa har samverkat med kontaktpersoner på Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. Domstolsverket gjorde bedömningen att det var fråga om en verksamhetsövergång för administrativ personal på Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen till Stockholms tingsrätt. Samtliga, utom en som gick i ålderspension, valde att följa med. När det gäller de fullmaktsanställda vid de båda upphörande myndigheterna så fick de välja vilken domstol de föredrog att fortsätta arbeta i. Från Patentbesvärsrätten gick fem över till Stockholms tingsrätt och tre till Svea hovrätt. I Marknadsdomstolen gick en fullmaktsanställd vidare till Svea hovrätt. Stockholms tingsrätt har under våren 2016 fått ytterligare fem utnämnda rådmän i Patent- och marknadsdomstolen och under hösten 2016 ett utnämnt patentråd. Svea hovrätt har under våren 2016 fått tre nyutnämnda hovrättsråd i Patentoch marknadsöverdomstolen. Domstolsverket slutförde under året avvecklingen av Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen enligt regeringens uppdrag. Till största delen innebar det redovisningstekniska frågor i samband med bokslut men också löpande hantering av leverantörsfakturor. 4.5 Förtroendefrågor Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Domstolsverket ska redovisa åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information Åtgärder för att öka allmänhetens förtroende Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet i Sveriges Domstolars verksamhet ska bidra till ett ökat förtroende för verksamheten hos allmänheten. För att vinna förtroende räcker det inte med att verksamheten bedrivs med en hög professionell kvalitet, det krävs dessutom att det som faktiskt görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar på vad domstolarna ska göra. Det finns med andra ord en pedagogisk utmaning att göra domstolarnas roll och uppgift i samhället väl känd. Därutöver måste den löpande verksamheten kommuniceras på ett effektivt sätt. Ur förtroendesynpunkt kan kvalitet i domstolsverksamhet definieras som i vilken utsträckning det utförda arbetet tillgodoser de förväntningar och krav som domstolens intressenter har på verksamheten. Med detta synsätt följer att domstolens intressenter har en ledande roll när det gäller att utvärdera domstolens arbete och föreslå förbättringar. Under 2016 har arbetet med bemötande och domskrivning fortsatt i enlighet med den, för Sveriges Domstolar, gemensamma handlingsplanen från Detta innebär återkommande undersökningar av hur domstolens brukare ser på bemötande och domskrivning och framtagande samt justeringar av förbättringsåtgärder. Planen beskriver också det stöd Domstolsverket ska ge domstolarna. Detta stöd innebär bl.a. att Domstolsverket på samma sätt som tidigare har hållit utbildningar om hur domstolarna kan kvalitetssäkra sina egna utvärderingar av bemötandearbetet. Utbildningarna bygger på tidigare genomförda seminarier 82 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

83 VERKSAMHETSUTVECKLING Råd och tips för arbetet med bemötande och domskrivning men har fokus på utvärdering. Domstolsverket höll också seminarium i intervjuteknik för domstolar som ska genomföra intervjuer med parter och vittnen, så kallade brukarundersökningar. Att regelbundet genomföra intervjuer med parter och vittnen är inte enbart ett sätt för domstolarna att få brukares synpunkter på domstolens bemötande utan också ett sätt för domstolarna att utvärdera det bemötandearbete som redan har utförts. Ytterligare metodstöd för att genomföra kollegial återkoppling i syfte att följa upp och utvärdera arbetet med domskrivning erbjöds domstolarna under Som ett led i det fortsatta arbetet planeras fler tillfällen av kollegial återkoppling under I oktober 2017 kommer Domstolsverket anordna en Bemötandedag för Sveriges Domstolar i syfte att inspirera för det fortsatta arbetet. Planeringen av dagen har påbörjats under Bemötandedagen kommer att ta avstamp i det omfattande arbete som genomförts hittills och som kommer att presenteras i en skriftlig sammanställning i början av Otillåten påverkan I Domstolsverkets övergripande riskanalys för 2016 identifierades otillåten påverkan genom otillbörliga erbjudanden som en risk i Sveriges Domstolar. Sannolikheten för sådan påverkan bedömdes som relativt låg, men med åtföljande stora följdverkningar bl.a. i förtroendehänseende om risken skulle realiseras. Ett arbete med att närmare analysera risken för oegentligheter och mutor och att identifiera möjliga åtgärder som syftar till att förebygga sådan otillåten påverkan av medarbetarna, påbörjades under hösten Bedömningen gjordes att åtgärder av mer övergripande karaktär inte kommer att kunna vidtas förrän under I ett sådant arbete kommer medarbetarnas kunskap om riktlinjer och rutiner, gemensamt värdegrundsarbete och uppföljning att vara viktiga delar Mediestrategiskt arbete Under 2016 har ett projekt inletts för att, i nära dialog med domstolarna, ta fram en uppdaterad mediestrategi för Sveriges Domstolar. Utifrån strategin kommer en handlingsplan tas fram, i syfte att genom olika stöd och aktiviteter skapa förutsättningar för att utveckla Sveriges Domstolars mediekommunikation i linje med den gemensamma strategin. Den nuvarande mediestrategin lanserades 2011, och är en viljeinriktning som anger hur Sveriges Domstolar vill kommunicera med massmedia. Målet är att mediekommunikationen ska bidra till att öka allmänhetens kunskap om, och förtroende för, Sveriges Domstolar. Olika stöd finns framtagna för att domstolarna ska kunna utveckla och driva sin kommunikation med massmedia utifrån strategin. Till stöden hör en handbok med praktiska råd, tips och checklistor, medieutbildningar samt Domstolsverkets presstjänst. En uppdatering av strategin är nödvändig, dels utifrån omfattande förändringar av medielandskapet, dels mot bakgrund av att myndigheterna inom Sveriges Domstolar i olika grad har utvecklat sin kommunikation med media sedan Under 2016 har Sveriges Domstolar publicerat omkring 350 pressmeddelanden. Detta är en ökning jämfört med tidigare år. Merparten av de pressmeddelanden som har publicerats rör enskilda mål och ärenden. Det handlar främst om pressmeddelanden med nyhetsmässiga sammanfattningar av domar och beslut, men även pressmeddelanden med praktisk information om exempelvis tid och plats för huvudförhandlingar i mål där allmänintresset är högt. Pressmeddelandena används i hög utsträckning, vilket bl.a. visar sig i att pressmeddelanden ofta citeras i medierapporteringen. I enkätundersökningar som Domstolsverket har genomfört uppger en majoritet av de tillfrågade journalisterna att de har användning av domstolarnas pressmeddelanden och även att de efterfrågar fler. Under 2016 har Domstolsverkets presskommunikatörer genomfört medieutbildningar vid åtta domstolar. Utbildningarna syftar till att domstolarna ska utveckla sin kommunikation med massmedia på ett sätt som skapar nytta för såväl domstol som media. Medieutbildningarna innehåller teori, diskussioner och praktiska övningar. Nytt från och med 2016 är att utbildningarna genomförs vid domstolen, och riktar sig till hela eller delar av domstolens personal. Tidigare har medieutbildningar genomförts centralt, med enskilda domstolsmedarbetare från olika domstolar. Det primära syftet med att genomföra medieutbildningarna lokalt vid domstol är att tydliggöra att mediekommunikation bygger på att domstolen som helhet samverkar i frågorna. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

84 VERKSAMHETSUTVECKLING Via Domstolsverkets presstjänst har domstolarna tillgång till stöd och rådgivning i frågor som rör kommunikation med massmedia. Domstolar kontaktar presstjänsten framför allt i samband med uppmärksammade mål, för att få praktiskt råd och stöd kring planeringen av kommunikationen med massmedia. Sedan 2016 har Domstolsverkets presstjänst ett Twitter-konto, i likhet med ett antal enskilda domstolar. Presstjänstens Twitter-konto används för att bl.a. sprida information om nyheter och pressmeddelanden från Sveriges Domstolar. Det primära syftet med kontot är att etablera ytterligare en kanal för att kommunicera med media. 4.6 Samverkan mellan myndigheter Samverkan inom Sveriges Domstolar Under året har fokus för samarbetsformerna mellan Domstolsverket och domstolarna legat på den operativa samverkan. På den strategiska nivån har utveckling skett genom att det domstolschefsråd (dc-råd) som inrättades under hösten 2016 har haft två inledande möten. Ledamöter i dc-rådet är ordföranden i respektive domstolschefsgrupp (dc-grupp) med en extra ledamot från gruppen stora domstolar och en extra ledamot från gruppen överrätter. Som ledamot i dc-rådet representerar man sin dc-grupp och har i sin roll till uppgift att ge generaldirektören råd i strategiska frågor för vilka Domstolsverket ansvarar och därigenom skapa förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande för prioriteringar i viktiga gemensamma frågor för Sveriges Domstolar. Tanken är också att dc-rådet tar ansvar för att ge Domstolsverket en bild av vilka frågor som utifrån domstolarnas perspektiv och deras omvärld är viktiga att fokusera på och som enligt domstolarna bör prioriteras i Sveriges Domstolars gemensamma utvecklingsarbete. En ytterligare roll för dc-rådet kan vara att ta initiativ till och driva för domstolarna viktiga och gemensamma framtidsfrågor som kan röra kärnverksamheten i domstolarna, behov av reformer av olika slag men också frågor som rör införande av ny lagstiftning och därigenom behov av att diskutera fram gemensamma rutiner m.m. Alla domstolschefer och chefer för hyres- och arrendenämnderna är ledamöter i en dc-grupp. Från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen deltar dock för närvarande kanslichef/administrativ direktör. Det finns totalt sex grupper och indelningen är gjord efter domstolarnas storlek och geografiska belägenhet. Under åren har samarbetet utvecklas till att röra alla typer av strategiska frågor som Domstolsverket har behov av att få domstolschefernas synpunkter på. Under 2016 har bl.a. frågor om informationshantering, ekonomi, lönebildning/lönerevision, kompetensförsörjning, lokalförsörjning, regeringsuppdrag kring jämställdhet och målökningar i migrationsdomstolarna diskuterats. Utöver dc-rådet och dc-grupperna finns också andra strategiska forum. Varje år samlas alla domstolschefer samt Domstolsverkets ledningsgrupp under två dagar. Ett syfte med dagarna är att lyfta strategiska frågor som organisationen har ett behov av att belysa, diskutera och konkretisera. En referensgrupp för digitaliseringsfrågor startade 2016 och träffas fyra gånger per år. Domstolsverket samråder med representanter för verksamheten när det gäller långsiktiga och strategiska frågor avseende digitalisering. Referensgruppen består av domstolschefer och hovrättsoch kammarrättslagmän. Vad gäller målökningar i migrationsdomstolarna startade Domstolsverket i början av året ett projekt "Målökning migrationsdomstolar" för att gemensamt förbereda inför en mycket stor tillströmning av migrationsmål till migrationsdomstolarna. I projektets styrgrupp och arbetsgrupp har representanter för både Domstolsverket och domstolarna ingått. Arbetet har fokuserat på att genom samordning använda Sveriges Domstolars resurser på mest effektiva sätt genom att ta fram prognoser för måltillströmning samt utifrån dem planera bemanning och rekrytering. Bättre förutsättningar för att driva och stödja verksamhetsutveckling Domstolsverket har sedan 2015 bedrivit ett arbete för att klargöra vilka förutsättningar som behövs för att myndigheterna inom Sveriges Domstolar ska kunna bedriva verksamhetsutveckling på ett mer kraftfullt sätt än idag. Under 2016 har Domstolsverket arbetat med att utveckla samverkansformerna vid gemensamma 84 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

85 VERKSAMHETSUTVECKLING utvecklingsinsatser genom att ta fram en modell för samverkan som kan användas vid gemensamma utvecklingsinsatser. Modellen beskriver ansvarsfördelningen och samverkansformerna mellan Domstolsverket och domstolarna under de olika faserna i en utvecklingsinsats. Medarbetare i domstolarna och domstolschefer har involverats på olika sätt i arbetet med att ta fram modellen. Parallellt med att modellen utvecklats har den också börjat införas. Resultatet är bl.a. att domstolschefer i högre grad medverkar i styrningen av utvecklingsinsatser, att domstolarnas medarbetare arbetar mer aktivt i arbetsgrupper tillsammans med Domstolsverket samt att pilotdomstolar används för att testa framtagna lösningar före ett införande. Domstolarnas kunskap om den egna verksamheten behövs för att arbetet med verksamhetsutveckling ska bli mer effektivt. Domstolsverket har därför utarbetat ett förslag till överenskommelse om inlån av domstolsanställda till utvecklingsinsatser under viss tid och viss omfattning. Kommunikation med domstolarnas chefsadministratörer Den kommunikation som Domstolsverket bedriver på övergripande nivå i Sveriges Domstolar syftar dels till att styra verksamheten i önskad riktning, dels till att få effekter i domstolarna av Domstolsverkets utvecklingsarbete. Hur kommunikationen ska ske mellan Domstolsverket och domstolarna är en viktig pusselbit i att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling. För att skapa ökad samordning och effektivitet i Domstolsverkets kommunikation med domstolarna genomfördes ett uppdrag med fokus på att förbättra kommunikationen mellan Domstolsverket och chefsadministratörerna. Det övergripande syftet med uppdraget var att utveckla kommunikationen mellan Domstolsverket och domstolarnas chefsadministratörer, administrativa direktörer samt kanslichefer. Kommunikationssystemet ska anpassas efter dels de behov av information som dessa grupper har, dels de behov som Domstolsverket har av tydlighet i både kanaler och i innehållet i dessa. Uppdraget resulterade bl.a. i att: Ökad samordning och förbättrad planering av kommunikationen mellan Domstolsverket och domstolarna påbörjades. Kompetensutveckling påbörjades i Domstolsverket kring kommunikation i allmänhet och kommunikationen med chefsadministratörerna mer specifikt. Uppdraget gav viktig kunskap om chefsadministratörernas och Domstolsverkets behov av kommunikation mellan sig och utvecklingsarbetet kommer att fortsätta. Samverkan genom erfarenhetsutbyte Till följd av ett regeringsuppdrag arbetade Domstolsverket under med projektet Erfarenhetsutbyte mellan domstolar i frågor som rör inre organisation och arbetsformer. Uppdraget gick bl.a. ut på att skapa förutsättningar för ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan domstolarna i dessa frågor. Efter att projektet slutfördes våren 2013 har Domstolsverket arbetat vidare med erfarenhetsutbyten för att stödja domstolarna i deras verksamhetsutveckling. Syftet med erfarenhetsutbyten är att effektivisera Sveriges Domstolar. Med att effektivisera avses i detta sammanhang både att arbeta med produktivitet och kvalitet. Arbetet baseras på den så kallade ERFA-modellen som främjar ett systematiskt och målinriktat erfarenhetsutbyte. Genom erfarenhetsutbyte ges domstolarna möjlighet att lära av varandra och utveckla den egna verksamheten. Under våren 2016 träffades 18 mindre tingsrätter en andra gång för att fortsätta utbyta erfarenheter kring de särskilda förutsättningarna för att bedriva verksamhet i en mindre tingsrätt. Av en genomförd uppföljning framgår att tingsrätterna anser det värdefullt att diskutera verksamhetsfrågor med olika yrkeskategorier från domstolar av samma storlek och flera tingsrätter har haft fortsatt kontakt. Domstolsverket anordnade vidare under hösten ett erfarenhetsutbyte för beredningsansvariga ordinarie domare i samtliga överrätter. Temat för erfarenhetsutbytet var kvalitet i beredningen i överrätt Samverkan mellan Sveriges Domstolar och andra myndigheter Domstolsverket har i projektet "Målökning migrationsdomstolar" samarbetat med Migrationsverket för att utveckla prognoserna för att bättre kunna förutsäga när, var och i vilken omfattning den stora ökningen av migrationsmål kommer till migrationsdomstolarna. Domstolsverket deltar också i ett prognossamarbete med myndigheterna inom rättskedjan i syfte att bedöma det framtida ärendeflödet ge- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

86 VERKSAMHETSUTVECKLING nom hela rättskedjan. Myndigheterna presenterar prognoserna i en gemensam årlig rapport till regeringen. Två gånger om året träffas en samverkansgrupp med representanter från Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten. Gruppen diskuterar gemensamma frågeställningar där fokus ligger på praktiska handläggnings- och förfarandefrågor. Syftet med diskussionerna är bl.a. förbättrade rutiner. Under 2016 diskuterade gruppen frågor om effektiviseringsåtgärder, delgivning, effekter av ändring i sekretesslagstiftningen och helgberedskap för prövning av häktningsfrågor m.m. Många av de frågor som diskuteras i gruppen fördes vidare för diskussion i domstolschefsgrupperna Internationell samverkan Domstolsverket har under de senaste åren medverkat i en informell expertgrupp gällande gränsöverskridande videokonferensanvändande inom ramen för E-Justice. Arbetet i denna grupp ledde till medverkan i ett EU-finansierat projekt som startades upp 2015 kallat Multi-aspect initiative to improve cross-border videoconferencing eller Handshake. Inom projektet har ett stort antal praktiska tester och analyser genomförts. I testerna har elva medlemsländer medverkat samt den centrala organisationen Eurojust. Testerna har resulterat i ett antal praktiska tips för att bättre förstå och göra rätt vid uppbyggnad och användande av videokonferenstekniken. Den rapport som Domstolverket ansvarat för, riktar sig till teknik- och videokonferensansvariga på nationell nivå. Rapporten är skriven så att teknikansvariga på domstol kan få en överblick över hur tekniken kan användas och vilka olika tekniska lösningar som rekommenderas. Projektet avslutades 2016 och gav till resultat ett antal rapporter som syftar till att förbättra och underlätta användandet av videokonferens mellan medlemsländerna. Projektet var uppdelat i fyra huvuddelar där Domstolverket ansvarade för del tre av projektet, D3 Recommendations on the practical application of technical standards for cross-border VC" Rättsinformation Domstolsverket är samordningsmyndighet för de cirka 100 informationsansvariga myndigheter som ska integrera sina rättskällor i Sveriges offentliga rättsinformationssystem. Systemet regleras av rättsinformationsförordningen (1999:175) och omfattar bl.a. lagar och förordningar, olika typer av förarbeten, rättspraxis och myndigheters föreskrifter. Syftet med rättsinformationssystemet är att ge offentlig förvaltning och enskilda tillgång till grundläggande rättsinformation via internet. Ingång till systemet är webbplatsen lagrummet.se som idag fungerar som en länkportal. En betaversion av webbplatsen erbjuder direkt sökmöjlighet bland lagar och förordningar och domstolars vägledande avgöranden. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av rättsinformationsförordningen. Domstolsverket har fått indikationer om att målbilden kommer att ändras. I väntan på beslut har fokus under 2016 varit att upprätthålla och omhänderta de delar av systemet som kommer att vara kvar, eller som kan återanvändas av andra myndigheter. 86 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

87 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5 Kompetensförsörjning Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag: 3 kap. 3 Myndigheten ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Med ovan nämnda uppgifter avses enligt 1 första stycket de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Kompetensförsörjning innebär att attrahera och rekrytera rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Det är också att låta medarbetare utvecklas i sin yrkesroll och att behålla nödvändig kompetens. En annan del av kompetensförsörjningen är att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter kommer att förändras eller upphöra på sikt. Under 2016 har rekrytering och personalomsättning från domstolarnas sida pekats ut som högt prioriterade frågor, men även myndigheternas inom Sveriges Domstolar förmåga att vara och att framstå som attraktiva arbetsgivare är av stor vikt. Inom Sveriges Domstolar har det därför påbörjats ett arbete för att säkra den framtida kompetensförsörjningen. Inledningsvis har en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder avseende kompetensförsörjning, ägt rum. Resultatet av det inledande arbetet, som utförs av Domstolsverket, har presenterats för myndighetscheferna inom Sveriges Domstolar i december Myndighetscheferna har fått tillfälle att lämna synpunkter på inriktningen på det fortsatta arbetet, som ska utmynna i förslag på fortsatta insatser inför beslut om genomförande. Arbetet med kompetensförsörjningsfrågorna omfattar alla domstolsslag och alla kategorier medarbetare och utgår från den s.k. ARUBAmodellen (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla och Avveckla). Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen så att alla myndigheter inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppdrag. På kortare sikt tre till fem år är tre kategorier medarbetare i särskilt fokus och målet är att Sveriges Domstolar inom den angivna tiden ska ha tillräckligt många kvalificerade sökanden till samtliga chefs- och domaranställningar samt att tillsvidareanställda medarbetare inom kategorierna föredragande/beredningsjurist och domstolshandläggare stannar minst tre respektive fem år på samma domstol. Arbetet beräknas fortgå under hela 2017 och innefattar även att ta fram en plan på hur ett strategiskt kompetensförsörjningsarbete ska bedrivas inom Sveriges Domstolar i framtiden. 5.1 Attrahera och rekrytera Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare beror dels på vilka faktiska arbetsuppgifter och villkor som kan erbjudas, dels på hur myndigheterna uppfattas som arbetsgivare. Under 2016 har Domstolsverket arbetat med att ta fram en fortsättningsutbildning inom rekrytering. Utbildningen riktar sig inte bara till chefer utan erbjuds även till de som arbetar med HR och rekrytering. Kvalitetssäkringen av rekryteringsprocessen fortsatte under Flera domstolar och Domstolsverket valde att certifiera sig för att själva kunna utföra tester i samband med rekrytering. En ettårig försökverksamhet för rekrytering av fiskaler pågår vid Hovrätten för Västra Sverige. Försöksverksamheten innebär att tester ingår som ett led i rekryteringsprocessen. En översyn har skett av referenstagningen och intervjuguiden har omarbetats. Utvärdering av försöket ska äga rum under Tillgänglighet och funktionshinderpolitiken Av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken framgår att staten ska vara ett föredöme vad gäller att se till att verksamhet, information och lokaler är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. I regeringsuppdraget S2011/8810 FST fick Domstolsverket i uppdrag att stärka kompetensen hos Sveriges Domstolars medarbetare om SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

88 KOMPETENSFÖRSÖRJNING förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Uppdraget hade två delmål. Delmål 1 innebar att skapa en e-utbildning "Domstolen är till för alla" där bemötandeperspektivet är centralt och genomsyrade utbildningen. Innehållet bygger på områdena information, lokaler och arbetsgivarrollen. Målet är att alla medarbetare i Sveriges Domstolar genom e-utbildning ska stärka sin kompetens. Delmål 2 var att samtliga chefsutbildningar ska innehålla perspektivet förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning. Målet är att varken besökare eller anställda ska utestängas från verksamheten på grund av funktionsnedsättning. Domstolsverket har årligen under perioden redovisat sitt arbete med de båda delmålen till regeringen. I redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande vägs förutsättningar och behov hos personer med funktionsnedsättning in. I det nya chefsoch ledarskapsprogrammet kommer också funktionsnedsättningsperspektivet lyftas in Enskilda överenskommelser Under 2014 infördes möjligheten för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar att träffa enskilda överenskommelser om anställningsvillkor. Syftet med dessa är bl.a. att kunna anpassa villkoren efter både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva anställningsvillkor. Det är möjligt att träffa enskilda överenskommelser i fråga om semester, pension, arbetstid och uppsägningstid. Under 2016 träffades 287 enskilda överenskommelser. Den vanligaste överenskommelsen innebär möjlighet att ta ut semester del av dag. Därefter följer förtroendearbetstid samt att byta lön mot extra semesterdagar. 5.2 Utveckla och behålla En del i kompetensförsörjningen är att utveckla och behålla medarbetare. Med andra ord låta medarbetare utvecklas i sin yrkesroll för att på sikt kunna behålla nödvändig kompetens. Några av de metoder som används för att utveckla och behålla medarbetare är medarbetarsamtal, lönesättande samtal, handledning, kompetensanalyser och insatser inom arbetsmiljöområdet. 88 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

89 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Statistik om antal anställda Tabell 40 Medelantalet anställda 2014, 2015 och 2016 (Mätdatum 30 april och 31 okt resp. år) Dömande personal Beredning/Administration Totalt Ordinarie domare Icke ord. domare Notarier Föredr/ beredning Dohan Domstolarna Antal Antal Antal Antal Antal Antal Antal Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna Förvaltningsrätterna Domstolarna totalt Övriga myndigheter Domstolsverket Hyresnämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt Förkortningar: icke ord. domare icke ordinarie domare, föredr föredragande, dohan domstolshandläggare/domstolssekreterare, adm administratörer. I antal anställda i Domstolsverket ingår även anställda på domstolar som är fackliga företrädare, som arbetar delvis åt Domstolsakademin, viss säkerhetspersonal samt förstärkningsstyrkan. Adm Tabell 40 visar personalsammansättningen i Sveriges Domstolar fördelat på de olika myndigheterna. Medelantalet anställda 2016 var 6 988, vilket var en ökning med 105 personer sedan SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

90 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 41 Årsarbetskrafter Dömande personal Beredning/Administration Totalt Ordinarie Icke ord. Föredr/ Notarier domare domare beredning Dohan Adm Domstolarna Åa Åa Åa Åa Åa Åa Åa Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna varav Migrationsöverdomstolen Förvaltningsrätterna varav migrationsdomstolarna Domstolarna totalt Övriga myndigheter Domstolsverket Hyresnämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt Ord. domare som redovisas under Domstolsverket utgörs till stor del av förstärkningsdomare. Kostnader för förstärkningsdomare belastar i de flesta fall den domstol som utnyttjar förstärkningsdomaren och ingår i styckkostnaderna. Däremot ingår inte förstärkningsdomare i måttet avgjorda mål per årsarbetskraft som redovisas i årsredovisningen. 90 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

91 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Antalet årsarbetskrafter i domstolarna var i princip oförändrat 2016 jämfört med året innan, en ökning med nio årsarbetskrafter. Förvaltningsrätterna står för den största ökningen. Ökningen av årsarbetskrafter i förvaltningsdomstolarna har bl.a. sin grund i det ökade antalet migrationsmål. I migrationsdomstolarna har det skett en ökning med 61 årsarbetskrafter sedan Även antalet årsarbetskrafter i Domstolsverket har ökat under året, en ökning med 22 årsarbetskrafter. Den ökningen kan förklaras med att Domstolsverket har genomgått organisatoriska förändringar som bl.a. medfört behov av fler chefsanställningar och att andra medarbetare fått ny anställning i Domstolsverket. Det har också behövt tillföras nya kompetenser bl.a. beträffande lokalförsörjningen eftersom arbetet med om- och nybyggnad av domstolarna ökat i omfattning och allt större krav ställs på Domstolsverket som beställare av dessa. Domstolsverket har också utökat antalet domare i förstärkningsstyrkan under året. Medelantalet anställda överstiger antal årsarbetskrafter med drygt vilket bl.a. kan förklaras av tjänstledigheter och annan frånvaro. Tabell 42 Personalomsättning Ord domare 5,3 % 3,8 % 4,9 % Icke ord domare 6,5 % 6,0 % 8,1 % Föredr/beredn 14,5 % 16,0 % 17,8 % Domstolshandläggare 8,3 % 9,2 % 11,5 % Administration 7,4 % 7,4 % 9,4 % Extern personalomsättning tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar ökade under 2016 i samtliga yrkesgrupper. Den högsta omsättningen stod föredragande- och beredningsjurister för. En förklarande faktor, bland flera, är att det i gruppen föredragande- och beredningsjurister återfinns många notarier som valt att stanna kvar i Sveriges Domstolar en tid efter avslutad notariemeritering innan de söker sig vidare på arbetsmarknaden. Det råder också en allt större konkurrens om denna typ av högutbildad arbetskraft. Även inom gruppen domstolshandläggare var personalomsättningen hög, främst i storstadsregionerna. Domstolshandläggarnas kompetens värdesätts av övriga arbetsgivare inom den juridiska sektorn. Följden blir en ökad konkurrenssituation där domstolshandläggarna har lättare att få andra arbeten. En trolig förklaring till att personalomsättningen i gruppen ordinarie domare har ökat är att antalet pensionsavgångar ökat. Tabell 43 Andelen anställda med utländsk bakgrund Dömande medarbetare 6 % 6 % 6 % Notarier 12 % 12 % 10 % Övriga medarbetare 13 % 13 % 13 % Sveriges Domstolar totalt 10 % 10 % 10 % I tabellen ovan redovisas andelen anställda som är utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar enligt Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB). Andelen anställda med utländsk bakgrund inom Sveriges Domstolar är i stort sett oförändrat sedan Av de anställda är tio procent utrikes födda eller har två föräldrar som är utrikes födda. Den enda förändringen som skett från föregående år är att andelen anställda notarier med utländsk bakgrund har minskat från tolv procent 2015 till tio procent SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

92 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 44 Antal och andel anställda samt chefer fördelat på kön Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal anställda varav chefer varav myndighetschefer Andel anställda 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % 71 % 29 % 100 % Andel chefer 54 % 46 % 100 % 56 % 44 % 100 % 58 % 42 % 100 % Andel myndighetschefer 37 % 63 % 100 % 41 % 59 % 100 % 39 % 61 % 100 % I tabellen ovan redovisas antalet och andelen män och kvinnor av det totala antalet anställda, samt antalet och andelen kvinnor respektive män på chefsnivå. Av Sveriges Domstolars anställda är kvinnor, vilket är 71 procent. Andelen är oförändrad sedan både 2014 och Antalet chefer är 441, vilket i genomsnitt ger en chef per 16 anställda. Detta är en minskning sedan 2015 då det i genomsnitt var en chef per 17 anställda. Som en följd av ändringarna i tingsrättsinstruktionen ifråga om utövandet av chefskap över domare har antalet avdelningsindelade domstolar ökat. Härigenom har också ett flertal anställningar som chefsrådman skapats. I andra domstolar, liksom i Domstolsverket, har det under 2016 skett organisatoriska förändringar som medfört att chefer har rekryterats. Av cheferna är andelen kvinnor 58 procent, vilket är en ökning med två procentenheter sedan Av cheferna är 77 myndighetschefer. Andelen kvinnliga myndighetschefer är 39 procent, vilket är en minskning mot 2015 då motsvarande siffra var 41 procent. Andelen kvinnor med anställning som notarie, fiskal och ordinarie domare fortsätter att öka. I de anställningsärenden som behandlades i Domarnämnden under 2016 och som avser chefsanställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 49 personer varav 15 kvinnor och 34 män. Regeringen har följt Domarnämndens förslag i samtliga ärenden om befordrade anställningar. Andelen kvinnor som utnämndes i dessa anställningsärenden utgjorde 31 procent. Motsvarande siffra 2015 var 51 procent. Totalt behandlade Domarnämnden 115 tillsättningsärenden för Sveriges Domstolars räkning. När det gäller att förmå jurister att söka anställning som domare är läget i princip oförändrat mot SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

93 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 45 Fördelningen mellan kvinnor och män anställda som domstolshandläggare, notarie, fiskal och ord. domare Antal domstolshandläggare Kvinna Man Totalt Andel kvinnor 95 % 94 % 94 % 93 % 93 % Antal notarier Kvinna Man Totalt Andel kvinnor 69 % 68 % 67 % 66 % 67 % Antal fiskaler Kvinna Man Totalt Andel kvinnor 71 % 70 % 70 % 70 % 71 % Antal ordinarie domare Kvinna Man Totalt Andel kvinnor 46 % 48 % 49 % 51 % 52 % Arbetsmiljö Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar självständigt för sin arbetsmiljö och sitt arbetsmiljöarbete. Domstolsverkets stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet består bl.a. av utbildningsinsatser för chefer med arbetsmiljöansvar och genom allmän information och verktyg i form av förslag till policys, riktlinjer och mallar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Under 2016 har Domstolsverket arbetat med att ta fram två e-utbildningar. E-utbildningen Skapa en bättre arbetsmiljö utifrån medarbetarundersökningen vänder sig till chefer och hanterar stress, konflikthantering, säkerhet och systematiskt arbetsmiljöarbete. Den är tänkt att hjälpa chefer att bearbeta medarbetarundersökningens resultat. E- utbildningen Arbetsmiljöarbete vänder sig till chefer och skyddsombud i Sveriges Domstolar och är även en del i det nya chefsprogrammet. Domstolsverket har också genomfört webbinarier om organisatorisk och social arbetsmiljö, otillåten påverkan och om den nya diskrimineringslagen. En handlingsplan har även tagits fram mot kränkande särbehandling och mobbning, och kommer att lanseras under Varje domstol har en särskilt utsedd HRkontaktperson i Domstolsverket. Syftet med detta är att skapa en fördjupad kunskap om domstolens verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och andra HR-relaterade frågor. Sveriges Domstolar har sedan flera år samverkat med de lokala fackliga motparterna SACO, ST och SEKO, i ett arbetsmiljö- och kompetensforum. Förutom att arbeta med arbetsmiljöfrågor på övergripande nivå har de strategiska kompetensfrågorna inkluderats i detta forum från och med Inom Sveriges Domstolar är den fysiska arbetsmiljön generellt mycket bra. Utmaningarna finns liksom tidigare inom den psykosociala arbetsmiljön. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

94 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Tabell 46 Nyckeltal sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 3,4 3,9 4,6 Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) i förhållande till total sjukfrånvaro 44,9 49,2 54,0 Kvinnors sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 4,0 4,8 5,6 Mäns sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 1,9 2,0 2,3 Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro i åldersgruppen år i procent av tillgänglig arbetstid Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre i förhållande till tillgänglig arbetstid 1,9 2,9 2,6 3,5 4,0 4,9 4,1 4,7 5,4 Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar ökade jämfört med föregående år. Den totala sjukfrånvaron var 4,6 procent av tillgänglig arbetstid. Den långa frånvaron (över 60 dagar) stod för 54,0 procent av den totala frånvaron under 2016, vilket var en större andel jämfört med föregående år. Kvinnorna var frånvarande 5,6 procent av tillgänglig tid, männen 2,3 procent. Det innebär att både kvinnornas och männens sjukfrånvaro ökade i jämförelse med Tabell 47 Hälsorelaterade nyckeltal 1 Nyckeltal Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Frisktal 66,3 81,6 70,8 63,9 80,2 68,8 60,7 79,4 66,3 Sjukfall 85,5 48,1 74,5 92,4 54,2 81,0 99,5 54,6 86,1 Rehabinflöde 3,0 1,6 2,6 3,8 1,3 3,1 4,5 1,5 3,6 Rehabrisk 2,7 1,0 2,2 2,9 1,2 2,4 3,1 1,2 2,5 Rehabtrend 1,0 0,8 0,9 0,9 0,9 0,9 1,0 0,9 0,9 1 Hälsorelaterade nyckeltal för Sveriges Domstolar. Nyckeltalen har gemensamt tagits fram av Centromyndigheterna. Arbetsgivarverkets medlemmar har bildat tio sektorer där Domstolsverket ingår i sektorn Centromyndigheterna. Frisktal Frisktal visar total tillgänglig arbetstid för friska anställda med maximalt 40 timmars sjukfrånvaro och maximalt tre sjuktillfällen under en löpande 12-månadersperiod i förhållande till den tillgängliga arbetstiden för alla. Frisktalet bör vara så högt som möjligt, högsta möjliga värde är lika med 100. Frisktalet för 2016 fortsatte att sjunka och värdet låg på 66,3. Frisktalet minskade för både män och kvinnor, men minskningen var störst för kvinnor. I likhet med tidigare år redovisade männen ett betydligt högre frisktal än kvinnorna. Sjukfall Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig tid. Detta nyckeltal bör vara så lågt som möjligt. Detta tal fortsätter att öka både för män och för kvinnor är nyckeltalet totalt 86,1. Rehabinflöde Rehabinflöde visar antal påbörjade sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som riskerar att gå in i långtidssjukfrånvaro och talet bör vara så lågt som möjligt. Detta nyckeltal har ökat i jämförelse med föregående år, både för män och kvinnor. Rehabrisk Detta nyckeltal visar antal anställda med minst sex påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Talet ska vara så lågt som möj- 94 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

95 KOMPETENSFÖRSÖRJNING ligt. Nyckeltalet visar en liten ökning jämfört med förra året. Rehabtrend Nyckeltalet visar antal avslutade sjukfall efter minst 29 kalenderdagar under en löpande 12-månadersperiod i relation till antal påbörjade sjukfall som är minst 29 kalenderdagar. Nyckeltalet räknas ut så här: Antal återgångar dividerat med antal påbörjade långa sjukfall (minst 29 dagar). Om det är 1,0 är det alltså lika många som kommer tillbaka som påbörjar ett längre sjukfall. Nyckeltalet för 2016 är 0,9. Det innebär att fler insjuknade i en lång sjukfrånvaro än som kom tillbaka från en sådan. Sammanfattningsvis är det främst de långa sjukskrivningarna som ökar. Det är framför allt kvinnornas långtidssjukfrånvaro som ökat. I likhet med samhället i stort är det stora skillnader mellan kvinnornas och männens sjukfrånvaro, där männen tycks vara betydligt friskare. 5.3 Avveckla och omorientera Domstolsverket har till uppgift att stödja domstolarna i arbetet med avveckling och omorientering. Myndigheterna samverkar för att uppnå en effektiv omställning och en ökad rörlighet Omställning Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna har i Lokalt avtal om lokala omställningsmedel för Sveriges Domstolar för 2016 och fram t.o.m kommit överens om hur medel som avsätts samt medel som inte använts inom ramen för föregående avtal, ska användas. Av de medel som avsatts under 2016 har 50 procent fördelats för aktiviteter vid enskilda myndigheter inom Sveriges Domstolar. Medlen fördelades till domstolarna med hänsyn tagen till antalet anställda. Resterande 50 procent har fördelats för livs- och karriärplanering, tjänstgöring på annan plats, delpension och generationsväxling Pensionsavgångar Diagram 26 Antal pensionsavgångar per personalkategori Det totala antalet pensionsavgångar låg under 2016 på en fortsatt hög nivå och ökade något under Antalet pensinsavgångar är störst i gruppen domstolshandläggare men är också hög i gruppen ordinarie domare. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

96 KOMPETENSFÖRSÖRJNING Åldersstruktur Tabell 48 Antalet anställda per personalkategori 60 år eller äldre Personalkategori år Ordinarie domare Icke ordinarie domare Föredragare/Beredningspersonal Domstolshandläggare Administration Summa år eller äldre Ordinarie domare Icke ordinarie domare Föredragare/Beredningspersonal Domstolshandläggare Administration Summa Totalt Antal anställda i åldern 60 år eller äldre uppgår till 635, vilket är en minskning sedan den 31 december Av de som är 60 år eller äldre är 263 ordinarie domare (varav 73 är 65 år eller äldre), 175 domstolshandläggare (varav 18 är 65 år eller äldre), 150 administrativ personal (varav 12 är 65 år eller äldre). Antalet domare som är 65 år eller äldre har ökat sedan Diagram 27 Åldersstruktur per personalkategori Antal månadsanställda år år år år år år över 69 år Personalkategori Mättidpunkt 31 december SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

97 KOMPETENSFÖRSÖRJNING 5.4 Kompetensutveckling Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning för åren är att Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. Dessas kompetens utvecklas kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningarna på kompetensutveckling styras av domstolarnas behov och främja de mål som har satts upp för domstolarna. Medarbetare inom Sveriges Domstolar erbjuds genom Domstolsverkets försorg olika former av kompetensutvecklingsinsatser, som kurser, seminarier och nätverk. Utbildningsinsatser sker både i Sverige och utomlands. Sedan 2011 används Kompetensportalen som verksamhetsstöd för utbildningsadministration. Under 2016 har arbetet med att utveckla och förbättra möjligheterna till uppföljning via Kompetensportalen fortsatt och en ny version av systemet kommer att lanseras i början av En upphandling av ett nytt verksamhetsstöd för utbildningsadministration har påbörjats under 2016 och kommer fortsätta Pedagogiskt skickliga lärare är en förutsättning för att kunna erbjuda kompetensutveckling av hög kvalitet till medarbetare inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket har under året genomfört en särskild satsning på att höja de pedagogiska kunskaperna hos anställda inom Sveriges Domstolar som anlitas som lärare på kurserna. Sedan hösten 2016 erbjuds en praktiskt inriktad endagsutbildning i pedagogik som är speciellt framtagen för att möta de interna lärarnas behov. Inför den lärarledda kursen får deltagarna ta del av ett förberedande moment i form av en e- utbildning där vissa grundläggande begrepp gås igenom. Efter genomförda utbildningar ska lärarna vara medvetna om olika faktorer som påverkar inlärning samt kunna använda dessa för att planera och genomföra undervisning som stödjer kursdeltagares eget lärande. Av diagrammet ovan framgår att 751 ordinarie domare, 525 domstolshandläggare och 469 administrativa medarbetare befinner sig i åldrarna år. Med oförändrad pensionsålder kommer dessa medarbetare att gå i pension inom en femtonårsperiod. Det innebär att omkring 60 procent av domarna kommer att gå i pension och behöva ersättas under perioden. Mot bakgrund av detta ter sig de insatser som görs för att förändra och förbättra domarutbildningen och domaryrkets attraktionskraft än mer angelägna. Motsvarande gäller självklart även för övriga kategorier av medarbetare. I avsnitt Attrahera och rekrytera redogörs för det arbete som pågår med att förbättra attraktionen av och rekryteringen till Sveriges Domstolar. Under 2016 har Domstolsverket fortsatt utöka användandet av e-lärande som utbildningsform och pedagogisk metod. Under året har ett flertal egna e-utbildningar producerats för att användas som fristående utbildningar eller som förberedande moment inför lärarledd utbildning. E- utbildning som förberedande moment har bl.a. använts för utbildningar i migrationsrätt som ett sätt att snabbt ge en orientering i ämnet. Domstolsakademin har under året också tagit fram en e-utbildning att användas för introduktionsutbildning av nämndemän i situationer där domstolen inte har förutsättningar att anordna en lärarledd utbildning för nämndemän som tillsatts genom fyllnadsval. Domstolsverket har i dagsläget utrustning och kompetens att skapa högkvalitativa, mångsidiga och interaktiva e-utbildningar som innehåller allt från intervjuer och reportage till föreläsningar och presentationer. Satsningen på e-utbildning kommer att fortsätta under Central utbildning för jurister Sedan 2013 ansvarar Domstolsakademin för all kompetensutveckling som har betydelse för den dömande verksamheten för alla jurister och tekniska råd i Sveriges Domstolar. Domstolsakademin leds av en rektor som självständigt beslutar om utbildningarnas innehåll inom ramen för tilldelad budget. Under 2016 har Domstolsakademin erbjudit ca 100 kurser inom ramen för det centrala kursutbud som sträcker sig över en rad olika ämnesområden. Det centrala kursutbudet riktar sig främst till ordinarie domare, men stora delar av utbudet är även öppet för jurister ur andra personalkategorier som har motsvarande utbildningsbehov och uppfyller gällande förkunskapskrav. På detta sätt tillgodoses bl.a. utbildningsbehov hos erfarna föredragande och beredningsjurister. Även utbildningsbehovet för nyanställda föredragande och beredningsjurister tillgodoses av Domstolsakademin. Under året SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

98 KOMPETENSFÖRSÖRJNING har det även anordnats ett stort antal kurstillfällen inom ramen för de obligatoriska utbildningspaketen för fiskaler och notarier. Fiskaler och andra domare under utbildning har dessutom haft möjlighet att delta i kursutbudet för ordinarie domare i den mån motsvarande moment inte ingår i fiskalsutbildningen. Med anledning av det ökande antalet migrationsmål har antalet utbildningstillfällen för kurser i migrationsrätt för domare, föredragande och notarier utökats kraftigt under året Fiskalsutbildningen Den centrala fiskalsutbildningen består av tio obligatoriska kurser. Några av dem är gemensamma för deltagare från allmän domstol och deltagare från allmän förvaltningsdomstol, men de flesta av kurserna är anpassade efter utbildningsbehoven för respektive domstolsslag. Kursmaterial och kursupplägg på samtliga kurser kvalitetssäkras och uppdateras fortlöpande. Utbildningen har under 2016 fått ett ökat fokus på mänskliga rättigheter genom att ett nytt gemensamt moment om Europakonventionen ur ett praktiskt domarperspektiv har lagts in i början av fiskalsutbildningen som ett komplement till de moment om mänskliga rättigheter som sedan tidigare ingår i fiskalsutbildningen Notarieutbildningen Den centrala utbildningen som Domstolsakademin tillhandahåller är obligatorisk för notarierna. Sedan 2015 genomförs notarieutbildningen enligt det utbildningsmaterial och de riktlinjer som upprättades i samband med Domstolsakademins översyn av utbildningen. Utbildningspaketet består av tre kurser för notarier i allmän domstol och fem kurser för notarier i allmän förvaltningsdomstol. Syftet med översynen var att säkerställa att notarieutbildningen har ett innehåll som motsvarar vad notarierna behöver för att fullgöra sina arbetsuppgifter under olika skeden av notarietjänstgöringen. Översynen syftade också till att, genom ökad samordning mellan lärarlagen, eftersträva att notarierna får samma utbildning oavsett vilket lärarlag som undervisar vid ett visst kurstillfälle. Översynen resulterade bl.a. i en samordning av undervisningsmaterialet på respektive notariekurs. Under 2016 har arbetet med kontinuerlig uppföljning av utbildningarna fortsatt för att ytterligare höja kvaliteten Domstolshandläggarutbildningen Inom ramen för domstolshandläggarutbildningen erbjuder Domstolsverket utbildning för domstolshandläggare vid samtliga domstolsslag. Utbildningen innehåller kurser på många olika teman och syftar särskilt till att ge stöd för en fortsatt utveckling av målkansliarbetet inom ramen för beslutsfattande genom delegation. Utbildningen består för närvarande av totalt 31 lärarledda kurser och 14 e-utbildningar. Mot bakgrund av översyn som gjordes 2015 har året präglats av att fortsätta utveckla utbildningen utifrån identifierade förbättringsområden Chefs-, ledarskaps- och handledarsatsningar Domstolsverket kommer från 2017 erbjuda en omgjord chefsutbildning. Därför har Enheten för lärande under 2016 erbjudit ett begränsat utbud av kompetensutveckling för chefer och ledningsgrupper. Utbildningsbehovet hos nytillträdda chefer som inte tidigare genomfört någon centralt anordnad chefsutbildning har dock tillgodosetts under året. För att möjliggöra att chefer får utbildning i rätt tid har fyra nya e-utbildningar tagits fram inom områdena medarbetarundersökningen, arbetsmiljöarbete, anställningsvillkor och arbetsrätt. Utbudet av kompetensutvecklingsinsatser för chefer i stort innehåller utbildningar om chefers arbetsgivar- och verksamhetsansvar, utbildningar inriktade på att utveckla det personliga ledarskapet samt personligt stöd i form av coach och mentor. För ledningsgrupper erbjuds utbildning som syftar till att ge verktyg och inspiration för att utveckla det egna ledningsgruppsarbetet. Under året har chefer från Sveriges Domstolar även deltagit i det statliga samarbetet med dialoggrupper och myndighetschefer har genomfört en pilotomgång av utbildningen Indirekt Ledarskap. Domstolsverket har under 2016 också erbjudit utbildning som möter det behov som uppstår genom att utvecklings- och förändringsarbete inom Sveriges Domstolar i många fall bedrivs som projekt. För att möjliggöra en effektivisering och kvalitetssäkring har utbildningar hållits för projektledare, projektdeltagare samt för beställare och styrgruppsmedlemmar. Det finns även utbildningar för att möta behovet att ta emot nya medarbetare på ett sätt som möjliggör kompetensöverföring. Handledning är ett effektivt sätt att introducera nya medarbetare och genom strukturerad handledning förbättras förutsättningarna för medarbetare att dela med sig av kunskap och erfarenhet. Domstolsverket 98 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

99 KOMPETENSFÖRSÖRJNING erbjuder handledarutbildning till de som handleder fiskaler, assessorer och rådmän samt beredningsjurister, domstolshandläggare, notarier och andra yrkeskategorier inom Sveriges Domstolar Media och bemötande Domstolsverket erbjuder utbildningar i mediefrågor och bemötande. Domstolsverket stödjer också insatser och utbildningar i bemötande som domstolarna själva anordnar. Under året har medieutbildningskonceptet fortsatt att utvecklas inför 2017 i syfte att underlätta för domstolarna att använda den antagna mediestrategin som ett stöd i mediearbetet. Domstolsverket stödjer också insatser och utbildningar i bemötande som domstolarna själva anordnar. Detta innebär bl.a. möjlighet att anlita särskilda processtödjare från andra domstolar som arbetar aktivt med de aktuella frågorna. Det kan också gälla insatser som intervjuteknik inför en brukarundersökning eller metoder för hur det fortsatta arbetet med bemötande- och domskrivningsfrågor kan bedrivas systematiskt. Domstolsakademin fokuserar i denna del på att stötta domstolarnas insatser som rör domskrivning. Under 2016 har ett arbete inletts för planering av en särskild Bemötandedag som ska genomföras under 2017 i syfte att inspirera domstolarna till fortsatt utveckling på bemötandeområdet Säkerhet Alla anställda inom Sveriges domstolar ska ha ett högt säkerhetsmedvetande. Varje enskild domstol behöver därför systematiskt arbeta med bemötande- och säkerhetsfrågor. Domstolsverket har under 2016 fortsatt erbjuda säkerhetsutbildningar som syftar till att ge förutsättningar för medvetenhet, strukturerade handlingsplaner och ökad beredskap för kris- och konflikthantering. Domstolsverket erbjuder även utbildning som bl.a. syftar till att ge ökad kunskap och förståelse för den egna konfliktstilen och stresspåslags påverkan i arbetet. För ordningsvakter erbjuds särskild säkerhetsutbildning som ett komplement till polisens obligatoriska utbildningar för ordningsvakter. Utbildningsinsatserna behandlar ansvaret för ordning i domstol. Deltagarna utbildas även i att hantera konflikter genom att öva sig i en effektiv kommunikation som syftar till att skapa lugn. Krisövningar erbjuder en uppskattad möjlighet att testa domstolens krisplan och krisorganisation. Domstolsverkets informationssäkerhetsutbildning förbereder drift-, teknik- och säkerhetsansvariga medarbetare i domstolarna för att kunna hantera IT-säkerhet, logghantering, säkerhet i mobila enheter samt risker med sociala medier Administration Under 2016 har två utbildningar inom ekonomiområdet tagits fram för att komplettera befintligt utbud. Den ena är en e-utbildning som riktar sig till medarbetare som arbetar med budget och gör uppföljningar. Därutöver har en lärarledd utbildning om uppföljning utarbetats. Den riktar sig till medarbetare som ansvarar för ekonomisk uppföljning och analys av verksamheten. Lansering av utbildningarna sker under Behovet av utbildning för registratorer är stort och Domstolsverket har genomfört flera utbildningar för medarbetare med registratorfunktion för båda domstolsslagen under Domstolsverket har även inlett ett arbete för att anordna särskilda seminarier för erfarenhetsutbyte på området. För att öka kompetensen kring arkivlagens krav erbjuder Domstolsverket utbildning i arkivfunktionen IT och teknik Genom kraven på hög rättssäkerhet och effektivitet drivs utvecklingen fram mot nya tekniska lösningar och förändrade arbetsmetoder. Utbildning inom IT- och teknikområdet ger medarbetarna förutsättningar att använda IT och teknik på ett ändamålsenligt sätt samt bidrar till att domstolarna hålls uppdaterade inom området. Under 2016 har ett nytt utbildningsupplägg för driftansvariga lanserats där två nya e-utbildningar kompletterar grund- och fördjupningsutbildningarna. Inom området teknik i förhandlingssalar har under året tagits fram en e-utbildning. Utbildningarna i salsteknik omfattar fortsättningsvis en kombination av analog och digital teknik Vera Kunskap i hur man använder verksamhetsstödet Vera är en förutsättning för en effektiv och rättssäker målhanteringsprocess. Utbildning i systemadministration och fördelningsfunktion har genomförts under året. Vidare har två versionsspecifika utbildningspaket riktade till alla SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

100 KOMPETENSFÖRSÖRJNING användare har erbjudits i form av e-utbildning och webbinarier. Arbetet med att ge bättre förutsättningar för lokala utbildningar och e-utbildningar har intensifierats under året Internationell samverkan Domstolsakademin representerar Domstolsverket i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor bl.a. inom det nordiska samarbetet SEND, EU-nätverket för domarskolor EJTN (European Judicial Training Network) och Europarådets HELP-program (European Programme for Human Rights Education for Legal Professionals). Sedan ett antal år erbjuds svenska domare att delta i ett utbytesprogram som organiseras av EJTN och ger möjlighet att besöka en domstol i en annan medlemsstat. Under 2016 arbetade Domstolsakademin fram ett utbytesprogram med de nordiska länderna som ger möjlighet för svenska domare att besöka en domstol i Danmark, Norge eller Finland för att på plats följa domstolsarbetet och utbyta erfarenheter med utländska kollegor. Fem domare deltog under året i EJTN:s utbytesprogram under en eller två veckor. Inom ramen för det nordiska samarbetet besökte två svenska domare under hösten 2016 en domstol i ett annat nordiskt land under två och en halv dag. Svenska domstolar tog via de två utbytesprogrammen emot elva utländska domare och introducerade dem i det svenska rättsväsendet och den svenska rättsprocessen. Inom ramen för EJTN:s utbytesprogram med fokus på miljörätt genomförde en svensk domstol ett veckolångt program för två miljödomare från andra medlemsstater. Jurister från Sveriges Domstolar tjänstgjorde i likhet med tidigare år i de svenska kabinetten i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten och i Europadomstolen. Vidare deltog ett femtiotal domare i seminarier och workshops i andra EU-medlemsstater. Domstolsakademin arrangerade dessutom i samarbete med EJTN ett brottmålsseminarium i Stockholm med föreläsare och deltagare från andra medlemsstater. Domstolsakademin påbörjade även ett samarbete med sina franska, belgiska och bulgariska motsvarigheter avseende ett projekt om terrorism i ljuset av rättighetsstadgan Övrig kompetensutveckling Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda medarbetare i Sveriges Domstolar som har behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses genom de utbildningar som erbjuds via Domstolsverket kan ansöka om ekonomiskt stöd för att tillgodose det behovet. Denna typ av insats kallas för en domstolsspecifik utbildningsinsats och kan exempelvis handla om att en eller flera domstolar söker ekonomiskt stöd för att arrangera en utbildning eller att en domstol söker ekonomiskt stöd för att låta en eller flera medarbetare delta i en externt anordnad utbildning. Under 2016 har Domstolsverket beviljat stöd till en mängd olika insatser av denna typ. Vidare har domares deltagande i seminarier som arrangeras av domarakademierna bekostats. Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling som ska tillgodose behovet av erfarenhetsutbyte mellan dem som ingår i nätverket och genom dessa även mellan domstolarna. Arbetet i nätverken bedrivs strukturerat i syfte att säkerställa största möjliga verksamhetsnytta. Nätverken används också som en kanal för att fånga upp behov av kompetensutveckling. Det finns ett flertal aktiva nätverk inom Sveriges Domstolar och under 2016 har Domstolsverket finansierat nätverksträffar för såväl nätverk inom olika juridiska områden som inom andra områden, bl.a. chef- och ledarskap samt administrativa nätverk. 100 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

101 INTERNATIONELL VERKSAMHET 6 Internationell verksamhet Återrapporteringskrav angivet i regleringsbrevet: Redovisa omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och kortfattat analysera vilka resultat deltagandet lett till i olika instanser. Redovisa vidtagna åtgärder för att säkerställa att all personal som myndigheten skickar till internationella civila krishanteringsinsatser ska vara utbildade i resolution 1325 och ha kunskap om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer i enlighet med regeringsbeslutet UF2014/56358/UD/SP. Sveriges Domstolars internationella biståndsfinansierade verksamhet består av utvecklingssamarbete och fredsfrämjande verksamhet som initieras och samordnas av Domstolsverket. Verksamhetens inriktning styrs ytterst av FN:s mål på området samt av EU:s och Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, som bl.a. kommer till uttryck genom regleringsbreven. Verksamheten styrs också av ett av Domstolsverket beslutat inriktningsdokument som omfattar perioden 6.1 Utvecklingssamarbete När året inleddes fanns färdiga projektförslag för två fleråriga utvecklingssamarbetsprojekt med Turkiet och Ryssland, som tagit mycket tid och resurser i anspråk. Under våren 2016 blev det dock av olika skäl klart att inget av projekten kunde genomföras. Sedan dess har Domstolsverket arbetat intensivt för att så snabbt som möjligt få fram nya projekt. Först bör nämnas att Domstolsverket sedan 2014, i nära samarbete med Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, förberett ett myndighetsgemensamt projekt för att stärka rättsväsendet i Albanien. Dessa förberedelser har fortsatt under året. Projektet ska genomföras under en period av tre år och finansiären Sida har uppgett att beslut om en total budget på 28,5 mnkr ska meddelas första kvartalet 2017, varefter genomförandefasen kan starta under våren. Domstolsverket har härutöver förberett ett projekt i Bosnien-Hercegovina som går ut på att åstadkomma ett mer effektivt domstolsväsende. I slutet av 2016 tecknades avtal med finansiären Sida om ett tvåårigt projekt med en total budget på 3,3 mnkr. Projektet övergår i genomförandefas i januari 2017 och ska pågå till december Domstolsverkets samarbetspartner i Bosnien-Hercegovina är High Judicial and Inriktningsdokumentet innehåller bl.a. övergripande och interna mål, riktlinjer för val av länder för verksamheten, arbetsmetod och metoder för utvärdering och erfarenhetsutbyte. Domstolsverket har under året tagit fram ett nytt inriktningsdokument för åren , vilket beslutats i december För utförande av insatser i den internationella verksamheten har en expertbas upprättats med personal som har kompetens för internationella uppdrag. Till den internationella verksamhet som Domstolsverket bedriver hör också samordning av förfrågningar om internationella studiebesök. I denna del använder verksamheten huvudsakligen resurser från domstolarna. Detta sker efter överenskommelse med berörd domstolschef. Nedan beskrivs den internationella verksamheten under fyra rubriker. Återrapporteringskraven besvaras framförallt i avsnitt 6.2 Fredsfrämjande verksamhet. Prosecutorial Council of Bosnia and Herzegovina (HJPC). Härutöver har Domstolsverket under 2016 lagt anbud på tre olika EU-finansierade projekt avseende Georgien, Ukraina och Montenegro, vilket tyvärr inte lett till att Domstolsverket tilldelats något kontrakt. Arbetet med anbuden har varit lärorikt om än resurskrävande Förutom de mer långsiktiga insatser som projekten innebär har Sveriges Domstolar under året trappat upp sitt deltagande i kortare EUfinansierade utvecklingssinsatser. Det handlar då om EU-kommissionens Technical Assistance and Information Exchange instrument (TAIEX), som har till syfte att stärka relationerna mellan EU:s medlemsländer, kandidatländer, potentiella kandidatländer samt grannländer. Domstolsverket har trappat upp deltagandet i TAIEX-uppdrag eftersom de skapar snabb och direkt nytta hos individer i mottagarländerna. Det ger också en bra kontaktyta i mottagarländernas domstolsväsende och på de svenska ambassaderna, vilket kan leda vidare till mer långsiktiga samarbeten. Vidare utgör uppdragen värdefull kompetensutveckling för de deltagande svenska experterna. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

102 INTERNATIONELL VERKSAMHET 6.2 Fredsfrämjande verksamhet Tre experter från Sveriges Domstolar har under året varit utsända på längre fredsfrämjande uppdrag i EU:s rättsstatsmission EULEX Kosovo; en man som domare och två kvinnor som legal officers. Domaren har tjänstgjort i missionen som vice-ordförande för EULEX domarna, medan de som varit utsända som legal officers har arbetat i första respektive högsta instans. Den legal officer som arbetar i högsta instans har ett förordnande som löper till maj Under hösten fick Domstolsverket också en expert, en kvinna, uttagen till en tjänst som brottmålsdomare i staden Mitrovica. Hon tackade tyvärr nej till tjänsten efter att hon fått den. Personal från Domstolsverket har under året besökt utsända på plats i Kosovo och träffat högt uppsatta representanter i missionen. Resan innehöll även ett besök i Mitrovica. I syfte att stödja EULEX Kosovos verksamhet skräddarsydde och genomförde härutöver två experter från Sveriges Domstolar en tre dagar lång utbildning för kosovanska domare på temat könsbaserat och sexualiserat våld. Syftet var att öka medvetenheten om, och ge deltagarna fördjupade kunskaper inom, bl.a. bemötande, rättssäkerhet och tillgång till rättslig prövning för utsatta kvinnor. I uppdraget ingick även att ta fram en utbildningshandbok. Insatsen blev lyckad och konceptet bedöms kunna återanvändas i fredsfrämjande missioner. Domstolsverket ska vidare eftersträva att delta i andra insatser än EULEX Kosovo. Domstolsverket har under året försökt, men inte lyckats, hitta experter till EU:s rådgivande insats i Ukraina (EUAM). Däremot har Domstolsverket fått en expert, en man, uttagen till en chefstjänst inom EU:s stödjande polis- och rättsstatsmission till den palestinska myndigheten (EUPOL COPPS). Han påbörjar sin ettåriga tjänstgöring i mars I enlighet med resultatstrategin för internationell civil krishantering har Domstolsverket även undersökt möjligheten att sekondera personal till strategiska tjänster inom EU:s utrikestjänst i Bryssel. Som ett första steg har Domstolsverket Sveriges Domstolar har under året hjälpt EUkommissionen att genomföra TAIEX-uppdrag till förmån för Bosnien-Hercegovina, Egypten, Ukraina och Armenien. Avslutningsvis kan också nämnas att Domstolsverket har bistått OSSE med en insats i Uzbekistan. Under sommaren anordnade nämligen två experter från Domstolsverket en två dagar lång workshop på Lawyers' Training Academy i Tasjkent på temat e-lärande. under del av hösten bidragit med en expert som varit rättsstatsplanerare vid en övning vid Civilian Planning and Conduct Capability (CPCC). Personal från Domstolsverket besökte honom under tjänstgöringstiden och förstod att han var mycket uppskattad. Experten delade även med sig av sina erfarenheter vid det årliga expertmötet som anordnades i november. Domstolsverket har även träffat en representant för FN:s kontor för rättsstatsfrågor (OROLSI) för att utröna förutsättningarna för att kunna bidra med personal till FN:s fredsfrämjande insatser. Flera experter som är ordinarie domare har under året kompetensutvecklats i förberedande syfte inför framtida tjänstgöring i fredsfrämjande insatser. En domare genomgår också EU:s högnivåutbildning (CSDP High Level Course) som består av fyra veckolånga moduler under 2016 och När det gäller genomförandet av regeringsbeslutet UF2014/56358/UD/SP och den nya nationella handlingsplanen för genomförandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet, har Domstolsverket närmast likalydande uppdrag enligt dokumenten och har fått flera åtgärder på plats. Innan en expert sänds ut till en fredsfrämjande insats anordnas en så kallad utsändandedag för honom eller henne. Där sker genomgångar om vad gender är, av FN:s, EU:s och Sveriges ramverk på området samt om vad den feministiska utrikespolitiken går ut på. Eftersom Domstolsverket hittills bara sänt ut folk till Kosovo visar vi också en film som EULEX Kosovo har gjort om gender och lämnar landspecifik information om kvinnors och flickors situation i Kosovo. Experterna får också information om vad gender kan innebära i praktiken och vad de ska tänka på, t.ex. att det även kan handla om mindre saker som att undvika kommentarer som förstärker fördomar om könsroller på arbetsplatsen. Experterna får dessutom ett skriftligt material. Härutöver har Domstolsverket påbörjat arbetet med att ta fram en egenproducerad e-utbildning om internationella 102 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

103 INTERNATIONELL VERKSAMHET aspekter på gender- och jämställdhetsfrågor. Syftet är att kvalitetssäkra den information experterna får, göra den mer enhetlig och möjliggöra för alla experter, även de som deltar i korta insatser inom utvecklingssamarbetet, att ta del av den. Produktionen beräknas bli klar under Domstolsverkets utsända experter upprättar varje månad så kallade månadsrapporter om deras arbetssituation m.m. och har bl.a. ålagts att rapportera om gender Domstolsverket har vinnlagt sig om att försöka omsätta hela det tilldelade anslaget i fredsfrämjande verksamhet. Det har dock inte lyckats fullt ut. Planeringen har framförallt försvårats av att det i juni 2016 beslutades att EULEX Kosovos verksamhet skulle dras ned med 50 procent, varvid vår utsände domares tjänst drogs in och våra legal officers erbjöds att söka om sina tjänster. Bara en av dem valde att göra det. Därutöver nominerade vi i maj en expert till en utlyst domartjänst som sedermera drogs in. Kostnaden för bidragen till fredsfrämjande verksamhet uppgick 2016 till 3,6 mnkr, varav cirka 0,5 mnkr avsåg insatsnära verksamhet och 0,4 mnkr avsåg förvaltningskostnader. 6.3 Studiebesök Domstolsverket ansvarar för samordning inom Sveriges Domstolar av sådana förfrågningar om studiebesök som kommer från annat land än land inom EU eller EES. Domstolsverket är även behjälpligt om det kommer större eller mer komplicerade förfrågningar från EU- och EESländer. Intresset för att besöka Sveriges Domstolar är stort och antalet förfrågningar är ökande. Under 2016 har antalet planerade och genomförda studiebesök fördubblats jämfört med Med tanke på den ökade efterfrågan och de begränsade personalresurserna måste viss prioritering ske. Uppdraget går därför delvis ut på att prioritera mellan studiebesök och att avlasta domstolarna den administrativa börda det innebär att planera och genomföra ett ibland flerdagars utländskt studiebesök där flera domstolar och andra myndigheter är inblandade. Domstolsverket är allmänt positivt inställt till internationella studiebesök och har som utgångspunkt under året tackat ja om det varit möjligt. Mot denna bakgrund har Sveriges Domstolar under året tagit emot studiebesök från bl.a. Australien, Egypten, Estland, Finland, Guatemala, Island, Kina, Korea, Kosovo, Norge, Taiwan och Tunisien. Temana för studiebesöken har varit skiftande, men återkommande inslag har varit effektiv målhantering, teknik i domstol och organisatoriska frågor. Stort intresse har också visats för Domstolsverket som myndighet. 6.4 Myndighetsnätverk och annan extern samverkan Domstolsverket representerar Sveriges Domstolar i en rad myndighetsnätverk som rör internatnätverken. Upplevelsen är att samverkan fungerar ket utvärderar löpande samverkan i myndighetsionell verksamhet. Övergripande internationella bra, att samverkan i Fredsfrämjande rådet och frågor diskuteras i Justitiedepartementets samverkansgrupp och i Rådet för myndighetssam- och att myndigheterna har fördjupat samarbetet Rättsväsendets samarbetsgrupp är särskilt givande verkan inom internationell fredsfrämjande verksamhet (Fredsfrämjande rådet). Under Justitie- Domstolsverket har även deltagit i möten i och erfarenhetsåterföringen under året. departementets samverkansgrupp finns Rättsväsendets samarbetsgrupp, som är en operativ nätverket och i möten som Utrikesdepartementet Myndighetsforum, Det informella myndighets- grupp på handläggarnivå. Under Fredsfrämjande anordnat kring den biståndspolitiska plattformen. Domstolsverket har vidare deltagit i den re- rådet deltar Domstolsverket i Samrådsgruppen för internationella fredsinsatser, Nationella kontaktgruppen för säkerhetssektorreform (NKSSR), nationell handlingsplan för genomförandet av ferensgrupp som UD tillsatt för att ta fram en Samverkansforum för utbildningsfrågor, Nationellt samverkansforum för FN:s resolution 1325 fred och säkerhet. Domstolsverket deltar fortsatt FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, och Nätverket för säkerhetschefer inom utsändande myndigheter (G11). handlingsplanen. i Sveriges arbetsgrupp för genomförandet av Domstolsverket har under året haft värdskap Om internationellt samarbete i utbildningsfrågor finns att läsa i avsnitt för möten med G11-gruppen, NKSSR och Samrådsgruppen för utbildningsfrågor. Domstolsver- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

104 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 7 Ekonomi och produktivitet 7.1 Ekonomisk översikt Tabell 49 Verksamhetens omfattning (tkr) Verksamhetens intäkter som disponeras av myndigheten Verksamhetens kostnader Transfereringar Uppbörd, intäkter som myndigheten inte disponerar Sveriges Domstolar totalt Intäkter av avgifter och bidrag som Sveriges Domstolar får disponera 2 Sveriges Domstolars kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 3 Transfereringar avseende rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m. 4 Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt reglering av rättshjälp. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till mnkr under 2016, en ökning med drygt 200 mnkr eller 3 procent jämfört med Kostnader för personal ökade med 124 mnkr, vilket till största delen beror på årets lönerevision samt att årsarbetskrafter har ökat med 32. Kostnader i mål har ökat med 66 mnkr jämfört med föregående år trots att antalet avgjorda mål har minskat. Den största delen, 25 mnkr, beror på ersättningar till tilltalade i ett större mål avseende ekonomisk brottslighet. De totalt disponibla anslagsbeloppen 2016 uppgick till mnkr. Vid ingången av året hade Sveriges Domstolar ett ingående överföringsbelopp på 20 mnkr. Utgifterna 2016, redovisade mot anslag, uppgick till mnkr och det utgående överföringsbeloppet till -122 mnkr. Överskridandet för utgifter för offentligt försvar, offentliga biträden, målsägande biträden m.m. på anslaget Rättsliga biträden m.m. uppgick till 269 mnkr och för Domstolsprövning i utlänningsärenden till 38 mnkr. I övrigt är Sveriges Domstolars ekonomi stabil. Verksamhetens omfattning ökade med 4,6 procent mellan 2015 och 2016 att jämföra med 2,5 procent året innan. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter minskade med drygt 2 mnkr. Intäkter av uthyrning av personal ökade med drygt 2 mnkr på grund av att personal hyrts ut till Migrationsverket. Bidrag från SIDA minskade till följd av det instabila politiska läget i Östeuropa samt att biståndsmedel omfördelats till flyktingmottandet. Detta har inneburit att samarbeten med Turkiet och Ryssland har avslutats. Tolkkostnader i brott mot person mer än fördubblades under 2016, från 12 till 27 mnkr. Ökningen beror på att förekomst av tolk i dessa mål ökat. Kostnaden för sakkunniga i psykiatrimål har ökat vid samtliga förvaltningsrätter och för flera domstolar är ökningen under perioden 50 procent eller mer. Totalt ökade kostnaden för sakkunniga i psykiatrimål med 7 mnkr. Även kostnader till översättare ökade under Ökning finns i de flesta målkategorier, men är störst i brottmålen. 104 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

105 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Tabell 50 Kostnader per domstolsslag (tkr) Andel Förändring Förändring Högsta domstolen % % Hovrätter % % Tingsrätter % % Hyresnämnder % % Rättshjälpsmyndigheten % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Kammarrätter % % varav Migrationsöverdomstolen % % Förvaltningsrätter % % varav Migrationsdomstolar % % Domstolsverket % % Summa % % 1 P.g.a att redovisningsplanen ändrades 2015 är 2014 års siffror inte helt jämförbara med 2015 och I kostnader för Domstolsverket ingår även gemensamma kostnader, såsom lokalhyror, IT-drift, avskrivningar m.m. För att möta en ökad måltillströmning av migrationsmål ökade årsarbetskrafterna med 61 vid migrationsdomstolarna, vilket är den huvudsakliga förklararingen till ökade kostnader med 65 mnkr för dessa domstolar. Personalökningar skedde också till följd av inrättandet av Patentoch marknadsöverdomstolen vid Svea hovrätt Tabell 51 Transfereringar (tkr) och Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Årsarbetskrafterna vid Domstolsverket ökade med 22 mellan 2015 och 2016 beroende av organisatoriska förändringar, behov av ny kompetens samt att fler anställts i förstärkningsstyrkan Förändring Förändring Offentligt försvar % Offentligt biträde % Målsägandebiträde % Rättshjälpsbiträde % Särskild företrädare för barn % Övrigt % Summa % År 2014 ingår posten övrigt i särskild företrädare för barn. Den motsvarar drygt 1 procent av summan 2015 och Transfereringar Utgifter för transfereringar påverkas av timkostnadsnormens utveckling, antalet förordnanden och debiterad tid per förordnande. Mellan 2015 och 2016 ökade timkostnadsnormen med 1,61 procent, vilket är lägre än ökningen de närmast föregående åren. Utgifter för offentligt försvar i brottmål ökade med 83 mnkr, motsvarande 6 procent vid de allmänna domstolarna. Förutom ökning av timkostnadsnormen beror ökningen på att debiterade timmar per förordnande ökat. Ökningen var närmare 9 procent, vilket är den största ökningen sedan Antalet förordnanden minskade med 4 procent. Utgifter för offentligt biträde ökade med 25 procent. Huvuddelen är hänförligt till migrationsmål vid migrationsdomstolarna. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

106 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Ökningen av utgifter för målsägandebiträde beror på ökning av debiterade timmar per förordnande, med 10 procent mellan 2015 och Även här är ökningen den största sedan Utgifter för rättshjälpsbiträde minskade under 2016 jämfört med 2015, bl.a. till följd av att antalet ansökningar om rättshjälp minskade. Den främsta orsaken till minskningen är dock att antalet invånare, vars inkomst underskrider inkomstgränsen för rättshjälp, ökar i och med att inkomstgränsen inte räknats upp. Tabell 52 Transfereringar per domstolsslag (tkr) Andel Förändring Förändring Högsta domstolen % % Hovrätter % % Tingsrätter % % Hyresnämnder % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Kammarrätter % % varav Migrationsöverdomstolen % % Förvaltningsrätter % % varav Migrationsdomstolar % % Rättshjälpsmyndigheten % % Domstolsverket % % Summa % % 1 Transfereringar för Rättshjälpsmyndigheten och Domstolsverket är utfördelat på tingsrätter och förvaltningsrätter för Ändrad redovisning beror på ny redovisningsmodell. Vid tingsrätterna är ökningen främst hänförlig till offentligt försvar. Ökningarna är störst i Stockholms- och Göteborgsregionerna. Utgifter för offentligt försvar minskade vid hovrätterna. Hela minskningen finns vid Svea hovrätt. Utgifter för offentligt biträde ökade vid förvaltningsrätterna. Uppbörd Uppbördsverksamheten förändrades marginellt mellan 2015 och Ansökningsavgifterna höjdes per den 1 juli 2014, vilket medförde att avgifterna ökade kraftigt år År 2016 minskade ansökningsavgifterna något. Tabell 53 Uppbördsverksamhet fördelat per avgiftstyp (tkr) Förändring Förändring Ansökningsavgifter övriga domstolar % Ansökningsavgifter mark- och miljödomstolarna % Efterbevaknings- och tillsynsavgifter % Kungörandeavgifter % Övriga inkomster av statens verksamhet % Summa % 106 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

107 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 7.2 Produktivitetsutveckling I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen av domstolarnas kostnadsproduktivitet under den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har definierats som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna har fastprisberäknats med Statistiska centralbyråns (SCB:s) implicitindex för statliga konsumtionsutgifter. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter är det index för fastprisberäkningar som SCB rekommenderar till statliga myndigheter. Indexet speglar den genomsnittliga kostnadsstrukturen för statliga myndigheter. Detta index är således lämpligare att använda i detta sammanhang än t.ex. KPI, som mäter inflationen för den privata konsumtionen. Indexet framgår av nedanstående tabell. År 2016 utgör basår. Tabell 54 Implicitprisindex Implicitprisindex, statliga konsumtionsutgifter, basår 2016 År Index 86,62 89,36 91,20 91,53 94,85 96,64 97,85 98,69 99,80 100,00 Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategorier har fått olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är. Vikterna är desamma som används vid resursfördelningen. I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående. Diagram 28 Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna. År 2007 basår Produktivitet Avgjorda viktade mål Kostnad (fasta priser) Under åren ökade både kostnader och avgjorda viktade mål och ärenden. Efter en ökning 2008 låg produktiviteten stabilt över basårets värde. Den relativt låga produktiviteten under basåret 2007 kan framförallt härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter, ökade kostnader för räntor och amorteringar, och ökade kostnader för nämndemän. Under 2008 steg produktiviteten till följd av en kraftig ökning av antalet avgjorda mål. En förklaring till produktivitetsförbättringen var att de tidigare omfattande nyrekryteringarna och fokuseringen på balansavarbetning gav resultat. År 2009 minskade produktiviteten något då kostnaderna steg, samtidigt som antalet avgjorda mål var relativt oförändrat. En förklaring till produktivitetsförsämringen var att antalet avgjorda mål minskade till följd av planering och genomförande av förvaltningsrättsreformen, samtidigt som lokalkostnaderna ökade på grund av dubbelhyror i SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

108 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET samband med om- och nybyggnation. År 2010 ökade både avgjorda mål och kostnader vilket gav en närapå oförändrad produktivitet jämfört med året innan. År 2011 fortsatte kostnaderna att öka, men en relativt större ökning i antal avgjorda viktade mål ledde till ökad produktivitet. Den främsta orsaken var avarbetande av balanser som byggts upp i samband med förvaltningsrättsreformen. Efter att 2011 ha nått de högsta nivåerna för avgjorda viktade mål och ärenden under jämförelseperioden, avgjordes ett något lägre antal Kostnaderna fortsatte att öka jämfört med året innan och produktiviteten minskade marginellt. År 2013 vände produktiviteten mer markant nedåt som en följd av att antalet viktade avgjorda mål fortsatte minska samtidigt som kostnaderna ökade relativt mycket. Minskningen i målavgörande kan till stor del kopplas till att ökningen av inkomna mål avstannat samt att balanserna minskat de senaste åren. Kostnadsökningen kan härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter samt kostnader för RIFutveckling. Under 2014 ökade åter produktiviteten, om än svagt. Antal avgjorda viktade mål och ärenden steg trots ett fortsatt minskat målinflöde, samtidigt som ökningen i kostnader var lägre än föregående år. Under 2015 gav ökade kostnader och ett lågt antal avgjorda viktade mål och ärenden en minskning av produktiviteten till jämförelseperiodens dittills lägsta nivå. Kostnadsutvecklingen var främst följden av ett högt antal årsarbetskrafter samt ökade kostnader för ny- och ombyggnationer, medan målutvecklingen berodde på en minskning i antal inkomna mål och låga ingående balanser. Under 2016 har produktiviteten fortsatt minska och nått sin lägsta position för jämförelseperioden. Produktivitet låg 8 procent under 2007 års värde och 12 procent under periodens högsta nivå. Produktivitetsminskningen beror på såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och ärenden som på ökade kostnader. Under året ökade inkomna mål något medan avgjorda mål och ärenden fortsatt minska. Antalet balanserade mål ökade men är i jämförelse med tidigare år på fortsatt låga nivåer den totala utgående balansen för 2016 var tioårsperiodens näst lägsta. Kostnadsläget under 2016 och tioårsperiodens stigande kostnader kan främst förklaras av högre kostnader för personal, bl.a. beroende på antalet årsarbetskrafter, som trots en minskning under året är på en hög nivå sett över tioårsperioden. Personalökningen hänger samman med tidigare ökning i antalet inkomna mål och en ambition att minska balanserna och sänka omloppstiderna. Åren 2015 och 2016 är balanserna på låga nivåer, ett flertal domstolsslag uppvisar sänkta omloppstider och en majoritet av underrätterna når regeringens verksamhetsmål. Vidare har kostnader för tolk ökat, både på grund av ett ökat antal mål där tolk förekommer och på grund av ökad tolktaxa. 108 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

109 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Diagram 29 Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2007 basår Tingsrätt Hovrätt Den sammantagna produktiviteten i de allmänna domstolarna har minskat för varje år sedan Antalet avgjorda viktade mål, som under legat på en stabil nivå, minskade under 2015 och 2016 med tre respektive en procent. Samtidigt har kostnaderna stigit kontinuerligt under tioårsperioden. Under 2016 steg kostnaderna två procent ställt mot föregående år. Under jämförelseperiodens tre sista år minskade produktiviteten till en nivå under basåret 2007 års nivå. Tillbakagången beror delvis på att balansnivåerna sjunkit vilket givit att målmängd och antal avgjorda mål till stor del styrs av målinflödet. I tingsrätterna låg produktiviteten 2016 knappt tre procent under 2007 års värde. Motsvarande förändring för hovrätterna var en minskning på elva procent, medan produktiviteten i Högsta domstolen har ökat med drygt tolv procent sedan Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta priser och antalet avgjorda viktade mål och ärenden ökat årligen under perioden , bortsett från 2008 då kostnaderna minskade marginellt. Under låg antalet viktade avgjorda mål och ärenden stabilt för att under 2015 och 2016 ha vänt nedåt. Då kostnaderna har stigit för varje år sedan 2008, har detta medfört en minskande produktivitet. De stigande kostnaderna de senaste åren kan främst härledas till en ökning av antalet årsarbetskrafter, även om antalet minskat något de senaste två åren. Hovrätternas produktivitet låg stabilt under och minskade 2015 och Mellan 2007 och 2014 ökade antalet avgjorda viktade mål och ärenden med drygt tjugo procent och låg, trots minskningar under 2015 och 2016, på historiskt höga nivåer. Samtidigt har kostnadsökningar lett till en stabil produktivitet under och en sjunkande produktivitet under Vid Högsta domstolen har antalet avgjorda mål ökat under tioårsperioden och trots en minskning under 2016 avgjordes 26 procent fler mål än Samtidigt har kostnaderna ökat årligen sedan Produktiviteten minskade under 2016 och låg, efter flera år av relativt hög produktivitet, nära 2007 års nivå. Personalökningarna vid tingsrätterna och hovrätterna de senaste åren är i linje med den bedömning av resursbehovet för de allmänna domstolarna som gjorts i budgetarbetet de senaste åren. I de analyser av domstolskategoriernas relativa resursbehov som gjorts har bedömningen varit att arbetsläget för de allmänna domstolarna varit ansträngt och att ytterligare resurser borde tillföras för att minska arbetsbelastningen. En orsak till att arbetsläget bedömts som ansträngt på de allmänna domstolarna, trots ett minskande antal avgjorda mål, är att förhandlingstiden för de mål som går till förhandling har ökat i både tingsrätt och hovrätt. Förhandlingstiden per mål som når förhandling är drygt SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

110 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET 33 procent högre än 2007 års värde i både tingsrätterna och hovrätterna. För tingsrätterna ligger 2016 års antal stora brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar på historiskt höga nivåer, efter en minskning under 2015 låg antal stora mål återigen på 2014 års nivå, som också är tioårsperiodens högsta. Diagram 30 Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2007 basår Förvaltningsrätt Kammarrätt Förvaltningsdomstolarnas produktivitet minskade med tre procent under Antalet avgjorda viktade mål minskade med drygt en procent medan kostnaderna ökade. I ett tioårsperspektiv har produktiviteten minskat 11 procent vid förvaltningsrätterna, 16 procent vid kammarrätterna och 10 procent vid Högsta förvaltningsdomstolen. Produktivitetsutvecklingen påverkas kraftigt av relativt hög produktivitet under basåret Produktivitetsutvecklingen vid förvaltningsoch kammarrätterna har varierat kraftigt under perioden. Genomförandet av förvaltningsrättsreformen har haft en stor påverkan på förvaltningsrätterna de senaste åren och är den främsta förklaringen till låg målavverkning Detta gav följdeffekter vid överrätterna som uppvisade ett minskat målinflöde och ett minskande antal avgjorda mål. Under 2011 vände trenden och antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna ökade kraftigt. Under åren fortsatte målavgörandet vara på förhållandevis höga nivåer medan kostnaderna låg stabilt. År 2016 fortsatte den utveckling som skedde under 2015, med ett minskande målinflöde, ett fallande antal avgjorda viktade mål, och en låg balans. På grund av högre kostnader minskade produktiviteten med två procent ställt mot föregående år. Antalet årsarbetskrafter minskade i samtliga instanser. 110 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

111 EKONOMI OCH PRODUKTIVITET Under 2012 ökade antalet avgjorda mål kraftigt vid kammarrätterna, beroende dels på ett ökat målavgörande vid förvaltningsrätterna efter förvaltningsrättsreformen och dels på att ett stort antal mål rörande sjuklön avgjordes vid Kammarrätten i Göteborg. Under var antalet avgjorda mål åter nere på mer normala nivåer. Antalet avgjorda mål 2016 var i paritet med de tre senaste åren och kostnaderna vid kammarrätterna har förändrats relativt marginellt under hela tioårsperioden. Kammarrätterna hade vid utgången av 2016 fortsatt höga balansnivåer relativt tidigare år. Vid Högsta förvaltningsdomstolen minskade antalet avgjorda mål för tredje året i rad. Trots att kostnaderna i fasta priser fallit till jämförelseperiodens näst lägsta nivå minskade därför produktiviteten till den lägsta nivån sedan Att betonas när produktivitet mäts och vid år med nedgång är att Domstolsverket under den gångna hösten kommunicerat att inriktningen är att domstolarna ska ha stabila planeringsförutsättningar under de närmsta åren. Budgetarna ska således inte anpassas fullt ut efter målförändringar om de ej bedöms bli varaktiga. Detta är av betydelse för att kunna bibehålla de nuvarande korta omloppstiderna. Det är heller inte vare sig möjligt eller lämpligt att anpassa domstolarnas organisationer till tillfälliga upp- och nedgångar i målinflödet. Detta på grund av fullmaktsanställningar, ledtider vid rekrytering och de relativt omfattande utbildningsinsatser som krävs för nyanställda. Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta oavsett om det är ett mycket enkelt mål som hanteras snabbt eller om det är ett omfattande mål som det kan ta månader att avgöra. Om det genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i produktivitetsberäkningen. Vidare säger inte produktivitetsmåttet något om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats. I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. En del utvecklingsinsatser kan visserligen leda till både förbättrad produktivitet och ökad kvalitet, men andra åtgärder kan leda till en kvalitetshöjning på bekostnad av produktiviteten. Mot bakgrund av det stundtals ansträngda arbetsläget på många domstolar är det rimligt att kvalitetsperspektivet får ett ökat fokus vid analyser av domstolarnas verksamhet och vid resurstilldelning till domstolarna. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

112 FINANSIELLA DOKUMENT 8 Finansiella dokument 8.1 Tabell 55 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgälden Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kontokredit i Riksgälden os Riksgälden Beviljad kredit på räntekonto Maximalt utnyttjad kredit Räntekonto - intäkter Räntekonto - kostnader Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras Utfall Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Anslagskrediter och anslagssparande Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Summa anslagssparande Personal Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

113 FINANSIELLA DOKUMENT 8.2 Tabell 56 Resultaträkning Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not Intäkter av bidrag Not Finansiella intäkter Not Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Not Kostnader för lokaler Not Övriga driftkostnader Not Finansiella kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar Not Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras Not Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Not Saldo 0 0 Årets kapitalförändring Not SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

114 FINANSIELLA DOKUMENT 8.3 Balansräkning Tabell 57 Balansräkning (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 11 Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Not Övriga kortfristiga fordringar Not Summa Periodavgränsningsposter Not 15 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR Kapital och skulder Myndighetskapital Not 18 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Övriga avsättningar Not Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Not Kortfristiga skulder till andra myndigheter Not Leverantörsskulder Not Övriga kortfristiga skulder Not Förskott från uppdragsgivare och kunder Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Not Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Not SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

115 FINANSIELLA DOKUMENT 8.4 Tabell 58 Finansieringsanalys Finansieringsanalys (tkr) Drift Kostnader Not Finansiering av drift: Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning (+) av kortfristiga fordringar Not Minskning (-) av kortfristiga skulder Not Förändring av myndighetskapital Not KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT Investeringar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar: Lån från Riksgäldskontoret Not amorteringar Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Ökning (+) av kortfristiga skulder Not KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet KASSAFLÖDE FRÅN UPPBÖRDSVERKSAMHET Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet: Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Ökning (+) av kassa och bank Minskning (-) av tillgodohavande hos Riksgälden Ökning (+) avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

116 FINANSIELLA DOKUMENT 8.5 Anslagsredovisning Tabell 59 Redovisning mot anslag (tkr) Anslag/anslagspost Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Not 31 Not 32 Not 33 Not 34 Utgående överföringsbelopp 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Summa totalt Tabell 60 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel 2511 Expeditionsavgifter Beräknat belopp 2016 enligt regleringsbrev Inkomster 2016 Inkomster 2015 Ansökningsavgifter Not Kungörandeavgifter Not Summa inkomsttitel Miljöskyddsavgifter Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning i brottmål m.m. Not 9, Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Summa inkomsttitlar SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

117 FINANSIELLA DOKUMENT Andra finansiella villkor Tabell 61 Redovisning av anslagskredit (tkr) Anslagskredit enligt regleringsbrev Beviljad kredit Utnyttjad kredit Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Tabell 62 Medgivet överskridande (tkr) Medgivet överskridande enligt regleringsbrev Medgivet Utnyttjat Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Tabell 63 Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr) Övriga finansiella villkor Räntekonto Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev Lägsta saldo på räntekonto under året Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering Av medlen får högst 450 tkr användas till förvaltningskostnader Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under Finansiering av anläggningstillgångar Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med lån SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

118 FINANSIELLA DOKUMENT Tilläggsupplysningar och noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 FÅB respektive allmänna råd till 6 i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser kan förekomma eftersom redovisning av belopp huvudsakligen görs i hela tusental kronor. Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen Regeringen uppdrog, i regleringsbrev , åt Domstolsverket, att fr.o.m. den 1 september 2016 slutföra kvarvarande avvecklingsfrågor efter det att Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen upphört som myndigheter den 31 augusti Patentbesvärsrättens och Marknadsdomstolens tillgångar och skulder har tagits över till bokfört värde enligt 5 kap. 5 och 8 förordningen (2006:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Kostnader som uppkommit med anledning av uppdraget att hantera kvarvarande avvecklingsfrågor har redovisats i samband med lämnade prognoser i enlighet med återrapporteringskrav i regleringsbrev. Ändrade redovisningsprinciper Hotell- och restaurangtjänster i samband med interna kurser och konferenser redovisas från och med 2016, i enlighet med Ekonomistyrningsverkets rekommendationer, som övrig driftkostnad (se not 4 och not 6) istället för som tidigare som en personalkostnad. Denna kostnad uppgår 2016 till 43 mnkr ( mnkr). Jämförelsetalen för 2015 har räknats om. Värdering av fordringar och skulder Fordringar och skulder har upptagits till de belopp som efter prövning beräknas bli betalt respektive betalas. Periodavgränsningsposter För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång. Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger tkr, under förutsättning att villkoren enligt 5 kap. 2 FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av reparationsoch underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från Statens Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av. Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd. Avskrivningstider IT-utrustning samt multifunktionsskrivare Egen ny- och vidareutveckling av IT-system Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system Förmånsbilar Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar Förbättringsutgifter på annans fastighet Inredningsinventarier 4 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 10 år 118 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

119 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) År 2016 År 2015 Försäljning av publikationer m.m. (enligt 4 AvgF) Uthyrning av lokaler (enligt 4 AvgF) Intäkter av utbildning och konferens Uthyrning av personal m.m. (enligt 4 AvgF) Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar Avgifter för kopior m.m Övriga intäkter Summa Ökningen av intäkter avseende uthyrning av personal m.m. beror på att Sveriges Domstolar under året hyrt ut personal till Migrationsverket. Not. 2 Intäkter av bidrag (tkr) År 2016 År 2015 Lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen Bidrag från SIDA Övriga bidrag Summa Bidragen från SIDA har fortsatt att minska. Det beror delvis på det politiskt instabila läget i Östeuropa och delvis på att Sida tvingats till prioriteringar sedan biståndsmedel omfördelats till flyktingmottagande. Detta har bl.a. inneburit att samarbeten med Turkiet och Ryssland har avslutats. Övriga bidragsintäkter visar ett negativt belopp, till följd av en återbetalning till Kammarkollegiet av bidrag erhållet tidigare år, uppgående till 670 tkr. Not. 3 Finansiella intäkter (tkr) År 2016 År 2015 Finansiella intäkter från Riksgälden Finansiella intäkter från övriga Summa De finansiella intäkterna från Riksgälden avser i huvudsak ränta som under året varit negativ på rörliga lån. I enlighet med vad ESV rekommenderar redovisas den negativa räntan på lån som en finansiell intäkt. Lån med bunden ränta har lösts in under året och i stället har lån med rörlig ränta tagits upp varvid de finansiella intäkterna ökat. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

120 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 4 Kostnader för personal (tkr) År 2016 År 2015 Löner till anställd personal Arvoden till nämndemän m fl Andra ersättningar och naturaförmåner Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader, premier avtalsförsäkringar och partsorgan m m Sjuk- och hälsovård Utbildning och kursavgifter Övriga personalkostnader Summa Kostnaderna för personal har ökat med ca 4 %, vilket till stor del förklaras av årets lönerevision samt att antal årsarbetskrafter ökat med 32 från till Hotell och restaurangtjänster i samband med interna kurser och konferenser redovisas från och med 2016 som övriga driftkostnader (se not 6). Jämförelsetalen för 2015 har räknats om och 44 mnkr redovisas istället i avsnittet övriga driftkostnader. Not. 5 Kostnader för lokaler (tkr) År 2016 År 2015 Lokalhyror El, värme, reparation och underhåll av lokaler Årets förändring avsättningar för lokalkostnader Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

121 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 6 Övriga driftkostnader (tkr) År 2016 År 2015 Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet Bevakning IT-konsulter Korttidsinvesteringar Kungörelser och annonsering Post- och teletjänster inklusive datakommunikation Reparation, service och underhåll Resor och logi Stämningsmannadelgivning Trycksaker, publikationer och pappersvaror Interna kurser och verksamhetsplanering (se not 4) Övriga Summa Övriga driftkostnader i mål/ärenden God man Konkursförvaltare Sakkunnig Tolk Vittne Övriga Summa Summa övriga driftkostnader Till följd av ny redovisningsprincip redovisas kostnader för interna kurser och verksamhetsplanering numer under övriga driftkostnader. Till följd av detta har 2015 års jämförelsesiffror räknats om. Ökningen avseende övriga driftskostnader i mål/ärenden, övriga, beror i huvudsak på ersättning till tilltalade för rättegångskostnader i ett större mål, vilken uppgick till ca 25 mnkr. Kostnaden för tolk ökar till följd av ökat antal mål där tolkning erfordras. Vittnesersättning är lägre 2016 än föregående år. Detta till följd av ändrad indelning av kostnaderna i mål/ärenden från maj Tidigare ingick i vittneskostnaden även vissa andra driftkostnader i mål/ärenden som nu redovisas som övriga kostnader i övriga driftkostnader i mål/ärenden. I indelningen i övrigt i posten har smärre korrigeringar gjorts och jämförelsetalen för dessa har räknats om. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

122 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 7 Finansiella kostnader (tkr) År 2016 År 2015 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa Räntekostnaderna avser i huvudsak ränta på räntekontot som följd av negativ ränta samt räntekostnad på lån till anläggningstillgångar med bunden ränta. Lån med bunden ränta har förfallit under 2016 och ersatts av lån med rörlig ränta. Not. 8 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) År 2016 År 2015 Avskrivningar Utrangeringar och nedskrivningar Summa Not. 9 Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr) År 2016 År 2015 Ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511: Kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511: Miljöavgifter, inkomstitel Efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel Återbetalning i brottmål m.m. inkomsttitel 2811: Avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811: Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

123 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 10 Lämnade bidrag (tkr) Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende År 2016 År 2015 Offentlig försvarare Offentligt biträde Målsägandebiträde Rättshjälpsbiträde Särskild företrädare för barn Övriga Summa Övriga lämnade bidrag Nämndemännens riksförbund, Brottsförebyggande rådet m fl Summa Summa lämnade bidrag SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

124 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling 0 0 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning, köpta rättigheter Utrangerat 0 0 UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avskrivning utrangering 0 0 UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

125 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 12 Materiella anläggningstillgångar (tkr) Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Det pågår ett flertal olika ombyggnadsprojekt bl. a vid tingsrätterna i Alingsås, Norrtälje, Sundsvall, Östersund samt Svea hovrätt och Domstolsverket vilket är skälet till att det bokförda värdet på förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat. Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering Försäljning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning Avskrivning försäljning Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

126 FINANSIELLA DOKUMENT Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering Utrangerat/nedskrivet tidigare år 0 0 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggn Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar Not. 13 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) Fordran Skatteverket ingående moms Kundfordran på statliga myndigheter Övriga fordringar på statliga myndigheter Summa Fordran avseende ingående moms hos Skatteverket var högre föregående år, vilket då berodde på att fordran avsåg två månaders moms. I normalfallet rekvireras momsen i nästföljande månad, vilket är fallet 2016 då momsfordran enbart avser en månads moms. Not. 14 Övriga fordringar (tkr) Övriga fordringar Övriga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt återkrav i brottmål. Not. 15 Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr) Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror för lokaler Övriga förutbetalda kostnader Summa Upplupna bidragsintäkter Upplupna bidragsintäkter från Arbetsförmedlingen Summa Övriga upplupna intäkter Avser ej fakturerade återkrav i brottmål m m Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

127 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 16 Avräkning med statsverket (tkr) Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Övertaget bokfört värde, avveckling av Marknadsdomstolen och Patent- och besvärsrätten (-) Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Indrag av anslagsbelopp Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 0 0 Övertagen fordran avseende semesterlöneskuld, avveckling av Marknadsdomstolen och Patent- och besvärsrätten Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 0 0 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+) Saldo Avräkning med statsverket SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

128 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 17 Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr) Behållning räntekonto i Riksgälden Behållning på räntekontot beror huvudsakligen på utgående anslagssparande på totalnivå för de räntebärande anslagen. Förändringen mot föregående år förklaras delvis av att leverantörsfakturor som förföll under nyårshelgen 2015 blev betalda första bankdagen 2016 (se not 23). Not. 18 Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansierad verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans Ingående balans Övertaget bokfört värde, Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen Årets kapitalförändring Summa årets förändring Utgående balans Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter och som initialt invärderades år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Ingen ny konst har invärderats under året. Övertaget bokfört värde, kapitalförändring, avser kostnader som inte anslagsavräknats hos Patentbesvärsrätten och Marknadsdomstolen. Dessa har anslagsavräknats av Sveriges Domstolar under 2016 vilket förklarar årets kapitalförändring. Not. 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner m.m. 128 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

129 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 20 Övriga avsättningar (tkr) Avsättning avseende lokalkostnader Avsättning avseende kompetensutvecklingsåtgärder Utgående avsättning Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med 700 tkr under året. De avsättningar som kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en följd av omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas 700 tkr regleras under nästa räkenskapsår. Under året har 0,3 % av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Avsatta medel används till att bekosta generationsväxlingar samt till kompetenshöjande aktiviteter. Not. 21 Lån i Riksgälden (tkr) Ingående skuld Lån upptagna under året Årets amortering Utgående balans Beviljad låneram för år 2016 uppgår till tkr. Not. 22 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) Kortfristiga skulder till andra myndigheter Skulderna avser i huvudsak leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld avseende arbetsgivaravgifter. Not. 23 Leverantörsskulder (tkr) Leverantörsskulder Skuldbeloppet har minskat med ca tkr. Anledningen är främst att leverantörsfakturor med förfallodatum under nyårshelgen 2015 betalades första bankdagen Dessa uppgick till ca tkr. I år har motsvarande skulder betalats före årsskiftet. Not. 24 Övriga kortfristiga skulder (tkr) Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

130 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 25 Periodavgränsningsposter, skulder (tkr) Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa Not. 26 Ansvarsförbindelser (tkr) Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge Hyresavtal, Attunda tingsrätt Hyresavtal, Södertörns tingsrätt Summa Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång. Not. 27 Drift; kostnader (tkr) Kostnader enligt resultaträkningen Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Not. 28 Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

131 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 29 Förändring av kortfristiga fordringar (tkr) Minskning (+) fordringar hos andra myndigheter Ökning (-) kundfordringar Ökning (-) övriga fordringar (exkl. uppbörd) Ökning (-) periodavgränsningsposter Delsumma drift Ökning (-) kortfristiga fordringar (uppbörd) Summa Not. 30 Förändring av kortfristiga skulder (tkr) Minskning (-) skuld till andra myndigheter Minskning (-) leverantörsskulder avseende drift Ökning (+) övriga kortfristiga skulder Minskning (-) förskott från kunder Ökning (+) periodavgränsningsposter Delsumma drift Ökning (+) leverantörsskulder avseende investeringar Summa Not. 31 Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr) Regleringsbrev Tilldelning Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Not. 32 Omdisponerade anslagsbelopp (tkr) Enligt regleringsbrev har 60 tkr avseende anslag 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar, omdisponerats. Enligt regleringsbrev har 714 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 927 tkr avseende 1.14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

132 FINANSIELLA DOKUMENT Not. 33 Indragning (tkr) Enligt regleringsbrev har tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, dragits in. Enligt regleringsbrev har tkr avseende 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden samt tkr avseende 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål dragits in. Enligt regleringsbrev har tkr dragits in avseende anslag 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar. Not. 34 Utgifter 2016 enligt anslagsredovisningen (tkr) För anslagen 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål samt 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg avviker årets utgifter, vilket även var fallet föregående år för dessa anslag, gentemot de tilldelade medlen med mer än 10 %. Vad gäller anslaget 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål var avvikelsen föregående år större. Under 2016 har antalet avgjorda mål ökat och avvikelsen mellan tilldelade medel och utgifterna har således minskat, se vidare under avsnitten och För de övriga tre anslagen är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten. Not. 35 Återbetalning i brottmål m.m. (tkr) Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Återbetalningar har gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med tkr ( tkr, 2015). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med tkr ( tkr, 2015), dvs. sammanlagt tkr ( tkr, 2015). Till Skatteverket har under 2016 restförts: Skatteverkets återvunna fordringar under 2016, fördelat på restföringsår: Faktureringsår Belopp (tkr) Restföringsår Belopp (tkr) eller tidigare Summa Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

133 FINANSIELLA DOKUMENT 8.7 Ersättningar till insynsrådet Tabell 64 Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2016 samt styrelse/rådsuppdrag m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd Namn Befattning/uppdrag Ersättning/förmån kr Styrelse/rådsuppdrag m.m. Martin Holmgren Generaldirektör och ordförande i DV:s insynsråd Arbetsgivarverkets styrelse Jan R Andersson Rådsledamot ISP:s exportkontrollråd Försvarsmaktens insynsråd Vilhelm Andersson Rådsledamot t.o.m Fredrik Beijer Rådsledamot Skyddsregistreringsdelegationen Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, Maria Billing Rådsledamot Domarnämnden Susanne Eberstein Rådsledamot Riksbanken Ordförande Domarnämnden Säpos insynsråd Riksåklagarens insynsråd Matz Hammarström Rådsledamot Gunilla Hedwall Rådsledamot Skyddsregistreringsdelegationen Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Mattias Jonsson Rådsledamot t.o.m Eva Nordqvist Rådsledamot Kungafonden Ekobrottsmyndighetens insynsråd Rättshjälpsnämnden Kerstin Skarp Rådsledamot Domarnämnden Caroline Szyber Rådsledamot ISP:s exportkontrollråd Kronofogdens insynsråd Boverkets insynsråd SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

134 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 9 Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar. Myndighetscheferna vid myndigheterna inom Sveriges Domstolar är skyldiga att genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för. Samtliga chefer på Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen och kontrollen inom sitt sakområde enligt arbetsordningen. De senaste årens arbete med att utveckla ledning och styrning har fortsatt även Det är en viktig del i utvecklings- och förbättringsarbetet av den interna styrningen och kontrollen. Intern styrning och kontroll 9.1 Utveckling och förbättringar Under våren 2016 påbörjades ett långsiktigt arbete som innebär en utveckling av Domstolsverkets ledningsprocess från aktivitetsstyrning till målstyrning. Utvecklingen av ledningsprocessen syftar till att öka effektiviteten genom att kunna göra tydligare prioriteringar och även att bättre kunna kommunicera vilka prioriteringarna är och konsekvenserna av dessa. Domstolschefsrådet (dc-rådet) inrättades under hösten Genom inrättandet av dc-rådet har en struktur för dialog mellan Domstolsverket och representanter för domstolarna på strategisk och taktisk nivå skapats. För att kunna möta ökade krav på verksamhetsutveckling har arkitekturledningen startats på Domstolsverket. Syftet är att säkerställa den långsiktiga förmågan att arbeta med verksamhets- och IT-arkitektur för Sveriges Domstolar. Det långsiktiga arbetet att steg för steg utforma och beskriva Sveriges Domstolars verksamhets- och IT-arkitektur har påbörjats, liksom arbetet med att styra och stödja användningen av detta så att effekterna uppnås. Behov och prioritering av verksamhetsutveckling styr omfattning, inriktning och prioritering av arkitekturarbetet. Under 2016 har uppföljningen av Domstolsverkets verksamhet förbättrats. Resultatdialoger förs nu med ledningsgruppen vid tre tillfällen per år. I samband med verksamhetsuppföljningen lämnar avdelningarna också en ekonomisk prognos samt budgetyrkanden för kommande planeringsperiod. Tidigare år har verksamhetsuppföljningen i huvudsak utgått från respektive avdelning. Nu sker en mer tydlig fokusering på Domstolsverket som helhet och det är större avvikelser som redovisas och kommenteras. Inför budgetåret 2016 implementerades en ny redovisningsplan och budgetmodell. Under senare delen av 2016 har ytterligare förfining av modellen gjorts. Förbättringarna har genomförts i syfte att upprätthålla en modell som effektivt ger stöd för styrning, uppföljning och analys. Till följd av den nya budgetmodellen har även ett nytt IT-stöd för budgetering utvecklats. Vissa utvecklingsinsatser kopplade till budgetverktyget kvarstår men de ska genomföras i början på Ett nytt stöd för att förenkla mottagande av ansökningsavgifter har tagits fram. Domstolarna har fått ett systemstöd för hanteringen av ansökningsavgifter och allmänheten kan betala in ansökningsavgiften via internet. Syftet med det nya stödet är att förenkla, förbättra och effektivisera inbetalningsprocessen avseende ansökningsavgifterna. Under 2016 har den nya föreskriften (DVFS 2015:4) om intern styrning och kontroll och tillhörande stödmaterial, som togs fram under 2015, för första gången använts för hela året. Någon fullständig utvärdering är inte gjord men de synpunkter som kommit Domstolsverket till del är i huvudsak positiva. 9.2 Processen I arbetet med intern styrning och kontroll är riskhantering en central del. Utifrån riskanalyser beslutas om kontrollåtgärder som följs upp för att utvärdera om förväntade effekter har uppnåtts Riskanalyser Domstolsverkets övergripande riskanalys upprättas årligen utifrån målen i den strategiska inriktningen för Den fastställs av generaldirektören och har för 2016 innehållit tio risker. De tre risker som 2016 bedömdes allvarligast var Tolkar, Rekrytering och Migrationsmåltillströmningen. Risker hanteras också i den löpande verksamheten och i aktuella projekt. Riskanalyserna på de olika nivåerna har under 2016 varit utgångspunkten för genomförande av åtgärder i syfte att hantera riskerna. Myndigheterna inom Sveriges Domstolar upprättar sina egna riskanalyser. Det finns möjlighet att meddela Domstolsverket risker man identifie- 134 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

135 INTERN STYRNING OCH KONTROLL rat och som Domstolsverket behöver hjälpa till att hantera för Sveriges Domstolar som helhet Kontrollåtgärder Under året har många åtgärder vidtagits för att hantera de risker som är kopplade till målen i den strategiska inriktningen. För risken Tolkar som var en av tre risker med högst riskvärde innehöll åtgärdsplanen drygt 10 åtgärder varav ca hälften hade en tidplan som innebar att åtgärden skulle genomföras under Den andra risken med högst riskvärde var Rekrytering. Den har funnits med en längre tid och det beslutades att göra ett omtag genom att inleda en kartläggning och analys av kompetensförsörjningsprocessen. Den tredje risken med högst riskvärde var Migrationsmåltillströmning. En viktig åtgärd var här att arbeta fram en plan för att hantera den förväntade ökningen av migrationsmål. Eftersom det var en risk med stort beroende till andra myndigheter handlade några åtgärder om vikten av att säkerställa en bra dialog mellan myndigheterna. Det finns också internkontrollplaner med återkommande kontrollåtgärder för att säkerställa att olika processer fungerar Uppföljning Domstolarnas och nämndernas resultat för regeringens verksamhetsmål har förbättrats för nio av tolv verksamhetsmål Sex av regeringens verksamhetsmål uppnåddes. Det finns flera enskilda domstolar och nämnder som uppfyllde regeringens verksamhetsmål även om domstolsslaget som helhet inte uppnådde dem. Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar ska bedöma och till Domstolsverket intyga om den egna myndighetens genomförande av intern styrning och kontroll är betryggande. Alla myndigheter utom en intygade att så var fallet. Den domstol som redovisade brister angav två stycken. Den första handlade om bristande arbetsmiljöarbete och den andra om brister i lokalsäkerheten. Domstolsverkets avdelningar har ansvar för att inom sina respektive sakområden systematiskt och regelbundet följa upp verksamheten. I samband med uppföljningen ska respektive avdelningschef intyga om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Alla avdelningar utom en intygade att den interna styrningen och kontrollen var betryggande. Den avdelning som redovisade brister angav att förutsättningarna för ekonomisk uppföljning kan förbättras. Vid genomgång av de tio risker som är upptagna i Domstolsverkets övergripande riskanalys har några fått sänkt riskvärde medan övriga har oförändrat. Uppföljningen har visat att två av de tre riskerna som bedömdes allvarligast har fått riskvärdet sänkt. Det gäller riskerna Tolkar och Rekrytering. För Migrationsmåltillströmning, som var den tredje risken som bedömdes allvarligast, är riskvärdet oförändrat. Uppföljning av Internrevisionens rapporterade skrivelser under perioden med tillhörande förslag till åtgärder har genomförts. Några skrivelser har kunnat avslutas men för andra har nya tidplaner fått upprättas. Under 2016 har Internrevisionen rapporterat fem skrivelser. Åtgärdsförslagen har, enligt deras bedömning, i allt väsentligt varit i enlighet med lämnade rekommendationer. Internrevisionen valde dock att i samband med granskningen av ledningsprocessen påpeka vikten av att införandet av beslutade åtgärder sker utan ytterligare utsträckningar av tidplanen. Riksrevisionen lämnade för 2015 en ren revisionsberättelse och i Revisors rapport avseende Domstolsverkets delårsrapport 2016 framkom inga allvarliga iakttagelser. 9.3 Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens 2 ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jönköping den 21 februari 2017 Martin Holmgren 2 Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges Domstolar. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

136 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 10 Bilaga 1 Tabell 65 Bilagor till resultatredovisningen Verksamhetsmål Enskilda domstolars resultat Tingsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75 percentilen. Regeringens mål 5 månader Resultat Tvistemål totalt exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 75 percentilen. Regeringens mål 7 månader Resultat Domstol Alingsås 5,0 5,1 4,8 5,6 7,2 5,8 Attunda 5,1 4,9 5,3 7,7 4,9 6,7 Blekinge 4,4 4,4 4,0 7,4 7,6 8,4 Borås 4,8 4,9 5,1 7,9 8,2 7,6 Eksjö 3,1 3,6 3,8 3,3 3,2 3,4 Eskilstuna 3,9 3,0 2,7 5,4 5,7 5,3 Falun 5,8 6,2 4,8 7,5 7,6 7,7 Gotland 6,6 4,9 4,0 7,7 8,7 7,1 Gällivare 3,8 3,2 3,3 5,7 4,8 5,9 Gävle 4,0 4,7 4,5 6,3 6,8 6,8 Göteborg 5,8 4,8 4,4 7,5 6,8 6,4 Halmstad 5,0 4,0 4,3 5,8 6,5 7,3 Haparanda 5,9 4,9 4,4 9,0 6,8 8,6 Helsingborg 3,7 4,1 4,0 6,0 5,7 5,8 Hudiksvall 4,5 4,3 4,3 6,9 7,3 6,8 Hässleholm 3,2 3,2 2,4 4,9 5,3 5,3 Jönköping 3,7 3,7 3,9 5,8 6,8 6,9 Kalmar 3,9 4,2 4,2 6,8 7,6 6,7 Kristianstad 4,0 4,4 4,4 5,5 6,5 6,7 Linköping 3,5 3,4 3,4 5,0 6,3 6,1 Luleå 4,7 5,1 4,5 7,6 9,1 7,8 Lund 4,7 4,4 3,8 6,5 6,4 6,4 Lycksele 1,5 1,6 1,7 2,4 2,1 2,7 Malmö 5,1 4,0 3,9 7,4 6,6 6,8 Mora 3,5 3,7 2,5 7,0 6,9 5,1 Nacka 4,9 4,3 4,2 6,3 6,6 7,0 Norrköping 4,8 4,5 3,8 6,6 6,8 7,1 Norrtälje 2,3 2,7 2,4 5,6 4,9 6,7 Nyköping 3,2 2,9 3,1 4,4 4,7 5,8 Skaraborgs 5,4 3,8 3,7 7,7 7,2 5,9 Skellefteå 3,3 3,3 3,5 6,5 6,9 7,0 Solna 5,3 5,1 5,2 7,4 6,8 6,6 Stockholm 5,3 5,9 5,5 8,5 12,6 8,5 Sundsvall 6,5 6,9 5,6 8,0 6,9 7,3 Södertälje 7,2 4,6 3,5 8,7 6,6 6,2 Södertörn 3,3 3,8 3,7 5,1 5,7 5,7 Uddevalla 6,3 7,7 4,9 7,0 7,7 7,7 Umeå 5,9 4,7 4,1 8,0 8,8 7,0 Uppsala 4,9 4,6 4,6 5,8 7,0 6,2 Varberg 4,0 4,0 4,0 6,8 6,1 5,8 Vänersborg 4,6 5,3 5,5 6,7 6,5 5,7 Värmland 5,2 4,5 5,1 7,9 7,3 6,9 Västmanland 5,5 4,8 4,6 7,3 8,1 7,7 Växjö 4,9 3,4 3,3 7,5 7,3 6,9 Ystad 5,2 4,9 4,9 6,8 7,1 6,2 Ångermanland 4,5 3,5 3,6 8,1 8,1 6,1 Örebro 5,8 4,9 4,7 6,6 6,6 6,3 Östersund 5,0 4,6 4,4 6,6 6,5 5,8 Summa 4,8 4,5 4,3 7,0 7,0 6,7 136 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

137 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 66 Förvaltningsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75 percentilen Regeringens mål 6 månader Resultat Domstol Falun 6,3 8,4 10,1 Göteborg 5,1 5,9 5,1 Härnösand 7,3 7,2 7,4 Jönköping 6,1 7,0 8,1 Karlstad 5,4 5,4 5,8 Linköping 11,2 8,7 7,3 Luleå 7,3 7,0 4,0 Malmö 5,9 5,7 4,5 Stockholm 6,0 5,2 5,6 Umeå 8,4 6,8 6,0 Uppsala 7,8 6,9 7,1 Växjö 5,8 5,3 4,9 Summa 6,4 6,0 5,8 Tabell 67 Förvaltningsrätter (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Avlägsnandemål, ensamkommande barn 90:e percentilen Regeringens mål 2 månader Verkställighetsmål 90:e percentilen Regeringens mål 1 månad Totalt migrationsmål 90:e percentilen Regeringens mål 4 månader Resultat Resultat Resultat Domstol Göteborg 4,3 3,3 4,0 1,4 1,2 1,5 7,8 6,1 4,5 Luleå 5,1 2,1 2,9 0,5 0,5 0,5 7,4 7,5 5,6 Malmö 3,5 3,2 2,8 0,6 0,5 0,6 7,1 6,2 5,6 Stockholm 2,7 2,4 2,3 0,6 0,5 0,8 5,1 3,3 4,0 Summa 3,4 2,8 2,7 0,8 0,7 0,8 6,8 5,4 4,5 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

138 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 68 Hovrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen Regeringens mål 5 månader Tvistemål fram till PT beslut 75:e percentilen Regeringens mål 2 månader Tvistemål, där PT beviljats 75:e percentilen Regeringens mål 10 månader Resultat Resultat Resultat Domstol Svea hovrätt 8,5 8,5 7,2 1,4 1,2 1,3 12,3 11,4 11,6 Göta hovrätt 6,9 6,7 6,0 2,8 1,9 2,1 11,3 11,0 10,1 Hovrätten över Skåne och Blekinge 6,9 6,5 6,9 3,6 3,0 2,7 11,9 13,1 12,3 Hovrätten för Västra Sverige 8,0 6,4 5,5 2,8 2,7 2,6 13,6 12,5 11,4 Hovrätten för Nedre Norrland 6,7 7,7 6,3 3,4 2,7 2,5 15,4 13,5 14,2 Hovrätten för Övre Norrland 5,3 4,0 4,5 1,2 1,3 1,3 17,3 9,6 9,8 Summa 7,5 7,1 6,5 2,1 1,9 1,9 12,6 11,7 11,5 Tabell 69 Kammarrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen Regeringens mål 6 månader Resultat Domstol Kammarrätten i Göteborg 8,2 7,5 7,4 Kammarrätten i Jönköping 6,0 9,0 8,1 Kammarrätten i Stockholm 6,7 8,3 8,3 Kammarrätten i Sundsvall 6,3 6,1 5,1 Summa 7,0 7,9 7,4 Tabell 70 Kammarrätten i Stockholm (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Kammarrätten i Stockholm (Migrationsmål) 90:e percentilen. Regeringens mål 2 månader Resultat Domstol Totalt migrationsmål 2,3 2,1 1,9 138 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

139 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 71 Högsta domstolen måluppfyllelse av domstolens egna satta mål Högsta domstolen Median 75:e percentilen Mål Resultat Mål Resultat Dispensmål exkl. förtursmål 1,0 1,6 1,1 0,9 3,0 4,6 2,6 1,8 Dispenserade mål exkl. förtursmål 12,0 14,4 13,8 15,9 18,0 20,5 19,7 19,1 Extraordinära mål exkl. förtursmål 8,0 3,2 6,1 1,8 12,0 10,2 12,5 7,7 Tabell 72 Högsta förvaltningsdomstolen måluppfyllelse av domstolens eget satta mål Mål Högsta förvaltningsdomstolen 90:e percentilen Resultat PT beslut 6,0 9,3 6,7 7,9 Tabell 73 Hyres- och arrendenämnderna måluppfyllelse av verksamhetsmålen Arrendenämndsärenden och hyresnämndsärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 75:e percentilen. Regeringens mål 4 månader Resultat Domstol Göteborg 6,8 5,2 9,6 Linköping 3,2 3,3 3,2 Stockholm 9,0 7,2 6,9 Sundsvall 6,3 3,5 10,2 Jönköping 6,8 6,2 6,9 Malmö 3,4 3,6 5,4 Umeå 17,8 10,3 6,5 Västerås 4,4 3,7 3,2 Totalt 7,5 5,7 7,0 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

140 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 2 Styckkostnader, verksamhetens kostnader Tingsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser Hovrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. För fördelning av kostnader mellan de olika målkategorierna används tidredovisning. Under 2016 tidredovisade samtliga domstolar under en tvåmånadersperiod, förutom Högsta förvaltningsdomstolen, Högsta domstolen och Mark- och miljödomstolarna som inte redovisade någon tid under Migrationsdomstolarna samt Domstolverket har under 2016 redovisat tid dagligen. För de domstolsslag som saknar tidredovisning 2016 antas styckkostnaderna för samtliga måltyper ha förändrats så som domstolsslagets totala styckkostnad. För mål vid Mark- och miljödomstolarna väntas styckkostnaderna utvecklats enligt implicitprisindex. SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter har använts vid samtliga fastprisberäkningar. Under 2015 infördes en ny redovisningsplan, vilket resulterade i en ny redovisningsmodell. Samtidigt uppgraderades ekonomisystemet med en ny version. Styckkostnaderna för 2015 och 2016 har beräknats utifrån den nya modellen och strukturen, den grundläggande metoden har dock varit densamma års styckkostnader har på grund av den nya strukturen inte kunnat räknas om. 140 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

141 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Högsta domstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser Förvaltningsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser Migrationsdomstolarna Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser Kammarrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

142 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Migrationsöverdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser Högsta förvaltningsdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser Hyres- och arrendenämnderna Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2016

143 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 3 Sidhänvisning till återrapporteringskrav Förteckning över återrapporteringskrav Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Dömande verksamhet Domstolsverket ska särskilt redovisa: handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Internationella uppdrag Domstolsverket ska redovisa: omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och kortfattat analysera vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser, och vidtagna åtgärder för att säkerställa att all personal som myndigheten skickar till internationella civila krishanteringsinsatser ska vara utbildad i resolution 1325 och ha kunskap om kvinnors och mäns behov och roller i konflikt- och postkonfliktsituationer i enlighet med regeringsbeslutet UF2014/56358/UD/SP. Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet Domstolsverket ska särskilt redovisa: en beskrivning av det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten vilka åtgärder som vidtagits med anledning av besparingen på anslaget och vilka konsekvenser minskningen har fått för verksamheten planerade åtgärder för att hantera en förväntad ökad måltillströmning till migrationsdomstolarna med anledning av det stora antalet asylsökande sedan hösten 2015 åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna en beskrivning av vilka konsekvenser de höjda ansökningsavgifterna i allmän domstol fr.o.m. den 1 juli 2014 har fått avseende avgiftsintäkter och mål- och ärendetillströmning Rättväsendets informationsförsörjning Sidhänvisning Sid 21 f. Sid 101 ff. Sid 72 ff. Sid 24 f. Sid 48 f. Sid 82 f. Sid 78 f. Sid 22 ff. Inom ramen för arbetet med att skapa en digitalt sammanlänkad rättskedja (Ju2012/6639/SI) ska Domstolsverket redovisa hur myndigheten har anpassat verksamheten så att dokument kan utbytas digitalt och direkt mellan berörda myndigheters verksamhetsstöd. Av redovisningen ska framgå i vilken omfattning detta har genomförts och Sid 76 på vilket sätt det har förbättrat kvaliteten och effektiviteten i verksamheten. Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 Kap. 3 Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Sid 87 ff. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

144 Digitala tjänster ska enligt regeringen vara förstahandsval i det offentligas kontakter med medborgare och företag, där det är relevant och möjligt. Detta ämne diskuterades bland annat under Chefsdagarna 2016, där samtliga myndighetschefer inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans Digitala tjänster ska enligt regeringen vara förstahandsval i med företrädare för Domstolsverket. det offentligas kontakter med medborgare och företag, där Foto: Carl Johan Erikson det är relevant och möjligt. Detta ämne diskuterades bland annat under Chefsdagarna 2016, där samtliga myndighetschefer inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans med företrädare för Domstolsverket. Foto: Carl Johan Erikson

145