Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2 Flytten till ett helt nytt hus som ligger i samma kvarter som polis, åklagare och kriminalvård var ett viktigt steg för Göteborgs tingsrätt. Domstolen är samtidigt inne i en genomgripande omorganisation med siktet att för framtiden säkra en rättssäker process som samtidigt är så effektiv som möjligt. Foto: Johan Wingborg.

3 Allt fler domstolar arrangerar öppna hus som ett sätt att sprida kunskap om domstolens verksamhet hos allmänheten. När domstolarna i Jönköping arrangerade detta hösten 2009 fick bland annat Nikolaj Jeric, rådman vid Jönköpings tingsrätt, Niklas Rundberg, hovrättsråd och beredningschef samt Mats Lundeholm, hovrättsråd och vice ordförande, båda Göta hovrätt (nedre bilden) agera under de rättegångsspel som skulle visa hur en förhandling går till. Foto: Patrik Svedberg.

4 OMSLAGSBILD Allt fler domstolar arbetar med mediekontakter som ett led i att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Arbetet intensifieras nu ytterligare i och med ett regeringsuppdrag som gäller framtagande av strategier på detta område. Sveriges Domstolars mediegrupp har en viktig roll i detta arbete. Mari Heidenborg, chefsrådman vid Solna tingsrätt, är mediegruppens ordförande. Här tillsammans med Kjell Persson, hovrättslagman vid Hovrätten för Övre Norrland och Jan E Ohlsson, hovrättsråd vid Hovrätten över Skåne och Blekinge vid en träff med mediegruppen. Foto: Carl Johan Erikson. Producerat av Domstolsverket Tryckt av AB Danagårds Grafiska Dnr SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

5 Innehållsförteckning 1 Yrkanden Reformer m.m... 7 Detta är Sveriges Domstolar Beslutade förändringar Bereds för närvarande Pågående utredningar Andra förändringar Verksamhetsstrategi Domstolarna Total målutveckling Målutvecklingen vid de allmänna domstolarna Målutvecklingen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna Särskilda balansavarbetningsinsatser Produktivitetsutveckling Prognoser för måltillströmning Ekonomiska förutsättningar och yrkanden Rättsliga biträden m.m Utvecklingen av utfallet på anslaget Timkostnadsnormens utveckling Utgifter för offentligt försvar Utgifter för målsägandebiträde Utgifter för rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifter för offentligt biträde Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för bevisning, tolkar och parter Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden Yrkanden Investeringar Behov av krediter Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Anslagskredit på ramanslag Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som inte får disponeras Översikt över verksamhetens finansiering SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

6 YRKANDEN 1 Yrkanden Domstolsverket yrkar att regeringen föreslår riksdagen att fastställa anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, till de nivåer som regeringen i samband med budgetpropositionen för 2010 har redovisat för , och som innebär anslagsökningar med 100 mnkr för 2011 respektive ytterligare 100 mnkr för föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, höjs med 120 mnkr 2011, med ytterligare 105 mnkr för år 2012 och med ytterligare 120 mnkr för år 2013, totalt en ramökning med 345 mnkr under perioden föreslår riksdagen att fastställa anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, till 499 mnkr år 2011, 503 mnkr år 2012 och 513 mnkr år 2013 i enlighet med vad som anförs i detta budgetunderlag. föreslår riksdagen att fastställa anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, för vardera åren till 179 mnkr i enlighet med vad som anförs i detta budgetunderlag. föreslår riksdagen att omdisponera medlen avseende Trängselskatt på anslaget 1:17 anslagspost 1 inom utgiftsområde 22 till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 och att 2 mnkr årligen tilldelas för trängselskattemål. fastställer en låneram som uppgår till mnkr för vardera åren fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent. fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, och 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tio procent. beslutar kredit på räntekontot, utöver för det räntebärande anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4, även för det räntebärande anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8, och att krediten sammantaget får uppgå till tio procent för dessa två anslag. 6 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

7 REFORMER M.M. 2 Reformer m.m. 2.2 Beslutade förändringar Från den 15 februari 2010 gäller en ny organisation för de allmänna förvaltningsdomstolarna i första instans. Länsrätterna, som tidigare varit 23 till antalet, har ändrat namn till förvaltningsrätter och antalet har minskats till tolv. Förvaltningsrätterna finns i Stockholm, Uppsala, Malmö, Göteborg, Karlstad, Linköping, Jönköping, Växjö, Falun, Härnösand, Umeå och Luleå. Den nya organisationen medför ett omfattande förändringsarbete inom Sveriges Domstolar. Reformen En modernare rättegång reformering av processen i allmän domstol trädde i kraft den 1 november Reformen medför alltjämt att arbetet i såväl tingsrätt som hovrätt i någon mån påverkas av nya processuella frågor. Från den 1 januari 2010 gäller en ny lag om förtursförklaring i domstol som syftar till att förbättra den enskilde partens möjligheter att påskynda handläggningen av ett mål eller ärende i domstol (prop. 2008/09:213). En ansökan om förtursförklaring kan göras beträffande alla typer av mål och ärenden i domstol. Om handläggningen av målet eller ärendet har oskäligt fördröjts, ska målet eller ärendet förklaras ha förtur i domstolen. Förtursförklaring avgörs av domstolschefen. Förtursförklaring bedöms inledningsvis ha en marginell påverkan, men kommer sannolikt att nyttjas i större omfattning och därmed påverka domstolarna i ökande grad. Domstolsverket påverkas i någon mån då verket ska tillhandahålla särskild rättsinformation om förtursförklaring. Den 1 januari 2010 trädde förändringar i rättegångsbalken och rättshjälpslagen i kraft som innebär att enskilda får ökade möjligheter att välja det rättsliga biträde han eller hon vill ha, även om det rättsliga biträdet har sin verksamhet långt från den ort där den rättsliga angelägenheten huvudsakligen hanteras (prop. 2008/09:232). 2.1 Detta är Sveriges Domstolar Sveriges Domstolars verksamhet styrs av gällande författningar, men också av exempelvis andra myndigheters organisation och resurstilldelning. Annat som påverkar Sveriges Domstolar är brottsutvecklingen, den allmänna konjunkturen och hur många personer som söker asyl i Sverige. Nedan beskrivs olika faktorer som förutses påverka Sveriges Domstolars verksamhet under åren Förslaget kan väntas medföra en viss ökning av antalet frågor om rättsligt biträde i domstolarna. Den 1 april 2009 trädde lagändringar i kraft till följd av genomförandet av EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner för att skydda immateriella rättigheter (prop. 2008/09:67, SFS 2009: ). Ändringarna innebär bland annat att domstol kan besluta att en internetleverantör ska lämna information till en rättighetshavare om vem som hade en viss IP-adress när den användes för att begå ett intrång via internet. Ändringarna förväntas medföra ett begränsat antal ytterligare mål i allmän domstol, men sannolikt med omfattande kringarbete på grund av massmedialt intresse. Sedan den 1 maj 2009 har lagfarna domare i tingsrätt inte längre någon vigselrätt. Behöriga vigselförrättare förordnas i fortsättningen av Länsstyrelsen. Förändringen väntas medföra att tingsrätterna i viss mån kan frigöra resurser för andra uppgifter. Den 1 december 2009 trädde Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen i kraft. Förslagen bedöms ha en marginell effekt på Sveriges Domstolars verksamhet. Den 1 juli 2009 trädde förändringar i kraft som gäller bland annat Högsta domstolens och Regeringsrättens sammansättning (prop. 2008/09:117). Ändringarna förväntas medföra ett visst ökat arbetsutrymme för prejudikatbildning. Den 1 januari 2009 trädde lagen (2008:1038) om europeiskt småmålsförfarande i kraft. Lagen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 861/2007 om inrättande av ett europeiskt småmålsförfarande. Ändringen bedöms ha en marginell påverkan och då främst i tingsrätterna. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

8 REFORMER M.M. 2.3 Bereds för närvarande Miljöprocessutredningen har lämnat flera delbetänkanden samt ett slutbetänkande under åren , varav tre särskilt berör verksamheten inom Sveriges Domstolar (SOU 2007:111, SOU 2008:31 och SOU 2009:10). Utredningen föreslår en ny organisation, en ny instansordning och en ny processlag för prövning av mål och ärenden enligt miljöbalken, plan- och bygglagen och fastighetsbildningslagen från den 1 juli Utredningens förslag kommer vid ett genomförande att få betydande konsekvenser för Sveriges Domstolar bland annat avseende personal, lokaler och IT. I betänkandet Domstolarnas handläggning av ärenden (SOU 2007:65) har utredningen föreslagit att handläggningen av merparten av dessa ärenden kan och bör flyttas till olika förvaltningsmyndigheter. Förslagen är under beredning i regeringskansliet. I betänkandet Ökat förtroende för domstolarna strategier och förslag (2008:106) lämnas förslag om bland annat domskrivning och mediekontakter. Mot bakgrund av förslagen i utredningen har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att initiera, understödja och hålla samman utarbetandet av strategier för arbete inom nämnda områden. Enligt uppdraget ska Domstolsverket också skapa förutsättningar för en diskussion inom domarkåren om etiska regler för domare. Strategiernas utformning och implementering ska redovisas till regeringen senast den 31 december Under en övergångsperiod kommer genomförandet av strategierna att i någon mån påverka domstolarnas arbete. Det fortlöpande arbetet i övrigt kommer sannolikt att ha en marginell påverkan på domstolarna. I departementspromemorian Ny delgivningslag med mera (Ds 2009:28) föreslås att den nuvarande delgivningslagen ersätts av en ny lag den 1 juli Förslaget förväntas sammantaget inte medföra någon omedelbar besparing för Sveriges Domstolar. Förslaget medför en ny måltyp med begränsat antal överklaganden i allmän förvaltningsdomstol. I Utredningen om säkerhet i domstol (SOU 2009:78) föreslås, från den 1 januari 2011, utökade möjligheter att fatta beslut om säkerhetskontroll i domstol. Förslaget medför ökade investeringskostnader och fortlöpande ökade administrativa kostnader för säkerhetsåtgärder i domstolarna. I slutet av 2009 lämnade regeringen lagrådsremissen Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet. Lagrådsremissen innehåller förslag till lag om ändring i bland annat lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) som föreslås träda i kraft den 1 juli Förslaget innehåller bestämmelser om bland annat nya rättsmedel (ogiltighet och sanktionsavgift), miljöhänsyn, sociala hänsyn samt regelförenklingar. Lagändringarna kommer att öka måltillströmningen i förvaltningsdomstolarna ytterligare samt i marginell mån i de allmänna domstolarna. Konkurrensverkets talerätt gällande vissa rättsmedel förväntas i sammanhanget leda till en marginellt ökad måltillströmning till förvaltningsdomstolarna. Förslagen förväntas också leda till en påtagligt ökad administrativ börda för domstolarna, alternativt ett påtagligt ökat behov av upphandlingsstöd från Domstolsverket. Den 15 december 2009 lämnade regeringen propositionen En reformerad grundlag (prop. 2009/2010:80) till riksdagen. I regeringsformen föreslås ändringar från den 1 januari 2011 av bestämmelserna om regeringen, riksdagens kontrollmakt, normprövning och domstolarnas ställning. Dessa ändringar innebär bland annat att uppenbarhetskravet vid lagprövning tas bort och att domstolarnas självständiga ställning markeras. Ändringarna förväntas i någon mån öka antalet prövningar i domstol. Översynen av grundlagen har även föranlett att regeringen tillsatt en utredning om en översyn av bland annat behovet av en lag om domare, se avsnitt 1.4. För närvarande bereds en lagrådsremiss om en ny lag om utnämning av domare. Förslaget som ska träda i kraft den 1 januari 2011 innebär bland annat att så kallade kallelsetjänster tillsätts i ett offentligt förfarande, att Domstolsverket inte längre ska vara värdmyndighet åt Domarnämnden och att nämndens sammansättning förändras. Förslaget förväntas påverka arbetet med rekryteringen av kvalificerade och lämpliga personer till chefsbefattningar och som ledamöter i de högsta domstolarna. I betänkandet Lätt att göra rätt om förmedling av brottsskadestånd (SOU 2010:1) föreslår utredningen att den som genom en dom eller ett strafföreläggande döms att betala brottsskadestånd under en begränsad tid ska ha möjligheten att fullgöra sin skadeståndsskyldighet genom be- 8 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

9 REFORMER M.M. talning till ett betalningsförmedlande organ. Förslaget påverkar domstolarna bland annat då information om skadestånd ska distribueras av bland annat domstolarna. Förslaget inbegriper också att Sveriges Domstolarnas verksamhetsstöd bör utvecklas så att inbetalningskort och informationsblad framställs i verksamhetsstödet. I E-offentlighetskommitténs betänkande Allmänna handlingar i elektronisk form och integritet (SOU 2010:4) föreslås en skyldighet för myndigheter att lämna ut elektroniskt lagrade allmänna handlingar i elektronisk form. Förslaget är föremål för en närmare inventering av konsekvenser, men i nuläget förväntas inte Sveriges Domstolar påverkas annat än marginellt av förslaget. 2.4 Pågående utredningar Följande pågående utredningar kan komma att lämna förslag som kommer att påverka Sveriges Domstolars verksamhet. Ju 2008:08 Förvaltningslagsutredningen, dir. 2008:36. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 mars Ju 2008:11 Målutredningen, dir. 2008:49. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 15 juni Förslag har lämnats i betänkandet Alternativ tvistlösning (SOU 2007:26) om att den förlikningsverksamhet som sker i domstolarna i dispositiva tvistemål i första hand ska ske genom medling. Alternativen bedöms vara snabbare och billigare för parterna än den traditionella tvistemålsprocessen. När ikraftträdande kan ske är under beredning. Ett genomförande kommer att förändra arbetsmetoderna för domstolarna, främst tingsrätten, men någon effektivitetsvinst i resursutnyttjandet förväntas inte uppkomma. Härutöver har en rad betänkanden och departementspromemorior lämnats som kan tänkas medföra marginella konsekvenser för Sveriges Domstolar. Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning om en översyn av bland annat behovet av en lag om domstolar och domare, dir 2009:106. Utredningen beräknas avsluta sitt arbete den 31 december Andra förändringar Under ett antal år har resursförstärkning lämnats till polis- och åklagarverksamheterna. En sådan ökning av tilldelade medel påverkar de allmänna domstolarna genom en ökad tillströmning av brottmål. Utredningen Svenskt rättsväsende i internationella insatser (SOU 2009:76) föreslår, med ikraftträdande den 1 januari 2011, ett ökat deltagande av personal från bland annat Sveriges Domstolar i bland annat internationell fredsfrämjande verksamhet och internationellt utvecklingssamarbete. Vinner förslagen gehör blir det en ökad omfattning som i någon mån ändrar inriktning på Sveriges Domstolars och särskilt Domstolsverkets arbete med internationell verksamhet. Behovet av manualer och rutiner liksom kompetensutvecklingsinsatser ökar och en viss ökning av de totala kostnaderna kan förutses. Ett viktigt led i e-förvaltningsarbetet är arbetet med att skapa en gemensam informationsstruktur inom rättsväsendet för myndighetssamverkan, ärendehandläggning samt utbyte av information och kunskap inom ramen för brottmålsprocessen. För arbetet har inrättats ett särskilt organ, Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIFrådet), som består av myndigheter i rättskedjan under ledning av expeditionschefen i Justitiedepartementet. Arbetet som är långsiktigt delas in i flera etapper. Sveriges Domstolar har tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården fått i uppdrag av regeringen att den första etappen som omfattar ett avgränsat strukturerat elektroniskt huvudflöde av information i rättskedjan ska vara infört senast den 31 december Delbetänkandet Strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning (SOU 2009:86) är det första av en rad olika betänkanden som planeras av e-delegationen. En slutrapport ska lämnas senast den 31 december Syftet med e- delegationens arbete är att skapa bättre tekniska och rättsliga förutsättningar som ska underlätta för myndigheterna att bland annat utveckla gemensamma e-tjänster. För Sveriges Domstolars del kommer förslagen att medföra bland annat krav på genomförande av det strategiarbete som ska realiseras avseende e-tjänster, att kontinuerligt utveckla offentliga tjänster och att bistå och samverka med andra myndigheter i frågor om e- tjänster. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

10 VERKSAMHETSSTRATEGI 3 Verksamhetsstrategi Under år 2009 har arbete pågått med att ta fram en verksamhetsstrategi för Domstolsverket. Arbetet fortsätter under år Avsikten är att formulera en tydlig strategisk inriktning för Domstolsverkets arbete under den kommande tioårsperioden. Eftersom Domstolsverkets arbete ska bidra till att målen för hela Sveriges Domstolar uppnås, kommer strategin att innehålla vision och mål för hela Sveriges Domstolar. Arbetet med strategin sker därför i nära samverkan med domstolarna. Förslag till vision och mål, samt strategier för att uppnå visionen och målen, har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av domstolschefer och chefer vid Domstolsverket. Fortsatt diskussion och förankring med samtliga inom Sveriges Domstolar pågår. Planeringen är att det grundläggande arbetet med verksamhetsstrategin ska slutföras under första halvåret 2010 och att verksamhetsstrategin därefter ska fungera som styrande för Domstolsverkets verksamhetsplanering och arbete under den kommande tioårsperioden. Avsikten är därefter att strategin löpande ska följas upp, utvecklas och uppdateras utifrån omvärldsfaktorer som ändrad lagstiftning, mål och uppdrag i regleringsbrev, den ekonomiska utvecklingen och samhällsutvecklingen i stort. Det pågående arbetet omfattar bland annat mål och strategier för att den dömande verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet, mål och ärenden ska avgöras snabbt, personer som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar ska bemötas på ett professionellt sätt, informationen som lämnas från Sveriges Domstolar ska vara lättillgänglig, relevant och begriplig, Sveriges Domstolars lokaler ska vara säkra och uppfattas som trygga, Sveriges Domstolar ska ha lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal samt Sveriges Domstolar ska ha effektiva verksamhetsstöd och en effektiv administration. 10 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

11 DOMSTOLARNA 4 Domstolarna 4.1 Total målutveckling Inkomna mål Avgjorda mål Balanserade mål Sedan år 2000 har antalet inkomna och avgjorda mål ökat bortsett från en tillfällig nedgång År 2009 uppgår antalet inkomna mål till cirka mål, vilket är drygt fler mål än år 2000, en ökning med cirka 35 procent. Migrationsmålen som tillkom 2006 står för en dryg tredjedel av ökningen. Antalet avgjorda mål har under samma tidsperiod ökat med cirka mål, varav knappt migrationsmål, till drygt mål. Det motsvarar en ökning med cirka 30 procent. Antalet balanserade mål har ökat kontinuerligt från 2002 fram till 2006 för att sedan minska under två år. Under 2009 steg antalet balanserade mål igen och uppgick vid årsskiftet till knappt mål. Under 2009 fortsatte antal inkomna mål att öka, jämfört med 2008 med drygt mål, knappt sex procent. Antal inkomna mål vid de allmänna domstolarna ökade sammanlagt med knappt åtta procent och endast måltillströmningen vid hovrätterna minskade. Vid tingsrätterna har antalet inkomna mål ökat relativt kraftigt jämfört med föregående år, en uppgång med drygt nio procent. I Högsta domstolen ökade måltillströmningen med elva procent. Vid de allmänna förvaltningsdomstolarna ökade måltillströmningen totalt 2009, drygt mål, tre procent. Det var dock endast vid länsrätterna som antalet inkomna mål ökade, fem procent. Vid kammarrätterna var måltillströmningen i princip oförändrad medan antalet inkomna mål vid Regeringsrätten minskade med knappt fem procent efter en kraftig uppgång Det totala antalet avgjorda mål fortsatte öka efter den kraftiga uppgången Antalet avgjorda mål steg dock endast med knappt mål, cirka en procent. Ökningen har skett vid de allmänna domstolarna som avgjorde knappt sex procent fler mål. Vid förvaltningsdomstolarna ökade antalet avgjorda mål endast vid kammarrätterna medan antalet avgjorda mål vid länsrätterna minskade relativt kraftigt, knappt sex procent, drygt mål. Det totala antalet inkomna mål översteg det totala antalet avgjorda mål 2009, vilket resulterade i ökade målbalanser med cirka mål, drygt fem procent. Det är underrätterna och Högsta domstolen som uppvisar ökat antal balanserade mål. Det är också dessa domstolsslag som haft en ökad måltillströmning under Antalet balanserade mål vid Regeringsrätten fortsatte minska kraftigt, 38 procent, cirka färre balanserade mål jämfört med SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

12 DOMSTOLARNA Ärendetillströmningen till hyres- och arrendenämnderna var i princip oförändrad 2009, en ökning med knappt 150 ärenden, till cirka ärenden. Även antalet avgjorda ärenden ligger i paritet med föregående år. Totalt inkom knappt ärenden 2009, en ökning med en procent jämfört med Antal inkomna, avgjorda samt balanserade mål Inkomna mål Avgjorda mål Balanserade mål Förändring Förändring Förändring Tingsrätter % % % Hovrätter % % % Högsta domstolen % % % Länsrätter % % % Kammarrätter % % % Regeringsrätten % % % Totalt % % % 4.2 Målutvecklingen vid de allmänna domstolarna Tingsrätter Det totala antalet inkomna mål vid tingsrätterna har ökat (9,3 procent) under Antalet inkomna brottmål har konstant ökat under hela 2000-talet och ökningen 2009 uppgick till drygt fem procent. Antalet inkomna tvistemål har totalt sett ökat (13,8 procent) under 2009 och det är framför allt FT-målen och de övriga tvistemålen som svarar för denna ökning. Även tillflödet av miljömål ökade under året liksom antalet inkomna fastighetsmål. Antalet avgjorda mål har, totalt sett, ökat (6,5 procent) under I förhållande till 2008 har tingsrätterna ökat avgörandetakten för såväl brottmål (3,9 procent) som tvistemål (9,6 procent). Beträffande tvistemålen har avgörandetakten för samtliga målkategorier ökat. Procentuellt sett har avgörandet av FT-mål och övriga tvistemål ökat mest. Även beträffande miljömål och fastighetsmål ökade avgörandetakten under Under 2009 kom det in fler mål än vad som avgjordes vilket fått till följd att balanserna ökat vid tingsrätterna. Totalt sett uppgår balansökningen till 7,4 procent. Balanserna av brottmål har ökat med knappt fem procent. För tvistemålen har balansen av FT-mål ökat mest (24,4 procent). Även balanserna av familjemål, övriga tvistemål och gemensamma ansökningar har ökat. Balansökningen ligger på mellan sju och åtta procent. För miljömålen har balanserna ökat med drygt elva procent medan balansen av fastighetsmål minskat med knappt elva procent. Den totala balansen vid tingsrätterna 2009 motsvarar 43 procent av det årliga målinflödet, vilket är en marginell minskning jämfört med 2008 då motsvarande nivå låg på 44 procent. Trots denna förbättring bedöms balanssituationen vid tingsrätterna totalt sett vara sådan att ytterligare åtgärder behövs för att förbättra situationen och uppnå ett bättre arbetsläge. Sammantaget uppnådde tingsrätterna under 2009 regeringens verksamhetsmål för tvistemål, men däremot inte verksamhetsmålet för brottmål. Resultatet ligger dock nära det av regeringen uppsatta verksamhetsmålet för brottmål. Under 2008 uppnådde tingsrätterna inte något av verksamhetsmålen. Resultatet för såväl brottmål som tvistemål har förbättrats under För brottmålen med 0,1 månader och för tvistemålen med 1,6 månader. 12 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

13 DOMSTOLARNA Hovrätterna Måltillströmningen till hovrätterna minskade (-2 procent) under 2009 jämfört med Tillströmningen av tvistemål och miljömål ökade något, medan brottmålen var oförändrade och övriga mål minskade. Hovrätterna avgjorde, totalt sett, samma antal mål 2009 som Avgörandetakten för tvistemål ökade kraftigt (18 procent). Även antalet avgjorda miljömål ökade (tio procent) medan antalet avgjorda brottmål och övriga mål minskade något (-1 respektive -5 procent). Balansläget vid hovrätterna har totalt sett förbättrats jämfört med Balanserna har minskat med 844 mål, eller 13 procent. Sett till de olika målkategorierna har balanserna minskat för brottmål (-5 procent), tvistemål (-36 procent) och övriga mål (-13 procent), medan de ökat för miljömålen (åtta procent). Balansläget för hovrätterna motsvarar 24 procent av det årliga målinflödet, vilket är en förbättring jämfört med 2008 då balanserna motsvarade 27 procent. Hovrätterna sammantaget klarade inte något av regeringens båda verksamhetsmål Resultatet har, jämfört med 2008, förbättrats för brottmålen men framförallt för tvistemålen Högsta domstolen Antalet inkomna mål till Högsta domstolen har ökat med drygt elva procent under Tillströmningen har ökat beträffande brottmål (7,8 procent) och övriga mål (18,2 procent) medan den minskat för tvistemålen (-19,2 procent). Även antalet avgjorda mål har ökat, närmare bestämt med drygt 13 procent. Avgörandetakten har ökat för brottmål och övriga mål (11 respektive 18,2 procent) medan den minskat för tvistemålen (-6,9 procent). Balanssituationen i Högsta domstolen har, trots det, försämrats under Totalt försämrades balansen med 7,6 procent, eller 100 mål. Hela försämringen kan kopplas till tvistemålen där balansen försämrades med drygt 23 procent. För brottmål och övriga mål förbättrades däremot balansen med fem respektive knappt 17 procent. Balansens åldersstruktur har förbättrats under Balanserna i Högsta domstolen motsvarar knappt 24 procent av det årliga målinflödet, vilket innebär att nivån är i stort sett densamma som för Under perioden var trenden i Högsta domstolen ett ökat antal dispenserade mål. Denna trend har sedan 2008 brutits och antalet dispenserade mål för 2009 (142 stycken) ligger på ungefärligen samma nivå som Under 2009 uppnådde Högsta domstolen två av nio egna satta verksamhetsmål, vilket är en försämring jämfört med 2008 då sex mål uppnåddes. 4.3 Målutvecklingen vid de allmänna förvaltningsdomstolarna Länsrätterna Antalet inkomna mål vid länsrätterna har i förhållande till 2008 ökat med knappt fem procent Inkomna skattemål minskade under 2009 (-14,5 procent). Detsamma gäller LVU-mål (-1,2 procent). Däremot ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål (14,4 procent), mål enligt socialtjänstlagen (10,8 procent), LOU-mål (45,8 procent), mängdmål 1 (14,6 procent) samt övriga mål (10,4 procent). Antalet inkomna psykiatrimål och LVMmål ligger på i stort sett samma nivåer som Antalet inkomna migrationsmål totalt har minskat (-1 procent) mellan år 2008 och Av de olika måltyperna har inkomna avlägsnandemål minskat (-16 procent) och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökat (42 procent). Länsrätterna minskade avgörandetakten med 5,8 procent under 2009 jämfört med Antalet avgjorda skattemål minskade (-18,2 procent) liksom socialförsäkringsmål (-35,8 procent), LVU-mål (-4,5 procent) LVM-mål (-2,5 procent) och övriga mål (-5,3 procent). Däremot ökade avgörandetakten för LOU-mål (46,3 procent) och mängdmål (1,2 procent). Antalet avgjorda mål enligt socialförsäkringslagen och psykiatrimål var i stort sett detsamma som Antalet avgjorda migrationsmål totalt har ökat (19 procent) mellan år 2008 och Av de olika måltyperna har avgjorda avlägsnandemål och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning ökat med 29 respektive fyra procent. 1 Mängdmål: fastighetstaxering, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

14 DOMSTOLARNA Jämfört med 2008 har den totala balansen i länsrätterna ökat Ökningen uppgår till knappt 14 procent. Balanserna av samtliga målkategorier, förutom skattemål (-11,4 procent) och migrationsmål (-2,9 procent) har ökat. Balansökningen för övriga målkategorier varierar mellan knappt tolv och 58 procent. Beträffande socialförsäkringsmål har balanserna ökat med 29 procent och för mål enligt socialtjänstlagen samt övriga mål med 33 respektive 31 procent. Länsrätternas samlade målbalans är nu drygt 37 procent av det årliga målinflödet, vilket är högre än 2008 då motsvarande andel var 34 procent. Den största delen av balansökningen har skett sista kvartalet Den främsta orsaken till det ökande antalet balanserade mål är troligen sammanläggningen av länsrätter till förvaltningsrätter. Det förekommer förhållandevis stora variationer mellan de enskilda länsrätterna när det gäller balansläget. Ett antal länsrätter har en balanssituation som måste betecknas som tillfredställande eller i några fall god, men för vissa länsrätter är läget mer oroande och målbalanserna måste i den framtida förvaltningsrättsorganisationen minska avsevärt. Under 2009 klarade länsrätterna sammantaget inte regeringens verksamhetsmål. Resultatet för 2009 förbättrades dock jämfört med Migrationsdomstolarna sammantaget klarade ett av tre verksamhetsmål under För de verksamhetsmål som inte uppnåddes har resultatet försämrats i förhållande till Kammarrätterna För kammarrätterna har måltillströmningen minskat marginellt under 2009 (-0,8 procent). Den största minskningen svarar socialförsäkringsmålen för (-27,5 procent) men även antalet inkomna skattemål, mål enligt socialtjänstlagen, mängdmål och övriga mål har minskat. Däremot har antalet inkomna LVU-mål, LVM-mål och LOU-mål ökat något. Antalet inkomna psykiatrimål är i förhållande till 2008 i stort sett oförändrat. Antalet inkomna migrationsmål totalt har ökat (29 procent) mellan år 2008 och Av de olika måltyperna har inkomna avlägsnandemål ökat (39 procent) och mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning har minskat (16 procent). Avgörandetakten i kammarrätterna ökade något under 2009 (1,5 procent). Av de olika målkategorierna ökade antalet avgjorda LVU-mål och LOUmål medan övriga målkategorier som förekommer vid samtliga kammarrätter minskade i olika stor utsträckning. Den största delen av den ökade avgörandetakten svarar migationsmålen för. Antalet avgjorda migrationsmål totalt har ökat (31 procent) mellan år 2008 och Av de olika måltyperna har avgjorda avlägsnandemål ökat (47 procent) medan mål om uppehållstillstånd utan samband med avvisning eller utvisning minskat (18 procent). Antalet avgjorda mål i kammarrätterna är större än antalet inkomna, vilket totalt innebär att balansläget har förbättrats. Balanssituationen har förbättrats, i förhållande till 2008, med knappt åtta procent. Sett till de olika målkategorierna har balanserna minskat för skattemål (-4,4 procent), socialförsäkringsmål (-32,3 procent), mål enligt socialtjänstlagen (-19,6 procent) och övriga mål (-4,2 procent). För övriga målkategorier har balansläget försämrats. Balanserna har ökat med 14 procent för psykiatrimål, fem procent för LVUmål, 42 procent för LVM-mål, två procent för LVU-mål, 9,8 procent för mängdmål samt 19 procent för migrationsmål. Den samlade målbalansen är nu 36 procent av det årliga målinflödet till kammarrätterna, vilket är en förbättring i förhållande till 2007 och 2008 då balansen motsvarade 46 respektive 39 procent av målinflödet. Det har skett en trendmässig förbättring under de senaste åren men kammarrätternas målbalans är fortfarande för stor och balansläget behöver förbättras ytterligare. Under 2009 klarade kammarrätterna sammantaget inte regeringens verksamhetsmål. I förhållande till 2008 har dock resultatet förbättrats något. Däremot uppnådde Migrationsöverdomstolen regeringens målsättning Regeringsrätten Antalet inkomna mål till Regeringsrätten minskade, jämfört med 2008, under 2009 (-4,9 procent). Såväl inkomna socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen, mängdmål och övriga mål minskade. Däremot ökade antalet inkomna skattemål, psykiatrimål, LVU respektive LVMmål samt LOU-mål i olika stor utsträckning. Antalet avgjorda mål minskade något (-2,3 procent) under 2009 jämfört med Avgörandetakten ökade för mål enligt socialtjänstlagen, psykiatrimål samt LVU och LVM-mål. För skattemål, mängdmål och övriga mål minskade avgörandetakten, medan den för socialförsäkringsmål och LOU-mål var i stort sett oförändrad i förhållande till SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

15 DOMSTOLARNA Antalet avgjorda mål under 2009 översteg antalet inkomna mål i så hög grad att balansläget förbättrats i Regeringsrätten. Balanssituationen har, jämfört med 2008, förbättrats med 38 procent. Balansläget för de tre antalsmässigt stora målkategorierna skattemål, socialförsäkringsmål och övriga mål har förbättrats avsevärt. Regeringsrättens samlade målbalans är nu 37 procent av det årliga målinflödet. Motsvarande siffra för 2008 var 57 procent och för 2007 och 2006 låg nivån på hela 84 respektive 98 procent. Regeringsrätten har under 2007 och 2008 vänt trenden med ökande målbalanser och under 2009 avsevärt förbättrat balanssituationen ytterligare. Under 2008 uppnådde Regeringsrätten åtta av tolv egna satta verksamhetsmål. Uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål exklusive migrationsmål Domstolsslag/målkategori Tingsrätter Omloppstid i månader för avgjorda mål, 75 percentilen Resultat Mål Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 1 7,0 9,3 8,6 7,0 - Brottmål exkl. förtursmål 5,0 5,8 5,4 5,3 Hovrätter - Tvistemål 7,0 10,0 9,7 7,7 - Brottmål exkl. förtursmål 2 5,0 9,9 8,9 8,2 Länsrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål 6,0 9,7 8,7 6,4 Kammarrätter - Samtliga mål exkl. förtursmål 6,0 10,8 10,0 9,0 Hyres- och arrendenämnder - Arrendenämndsärenden och hyresnämndsärenden exkl. avståendeärenden 7,0 8,4 8,2 8,4 1 Från och med 2009 frånräknas den betänketid som finns i vissa familjemål från omloppstiden. 2 Uppgifterna för 2007 och 2008 har reviderats beroende på att förtursmålen i statistiksystemet SIV beräknats med en ny metod av högre kvalitet, vilket medfört att antalet förtursmål ökat i SIV. Uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål migrationsmål Domstolsslag/målkategori Omloppstid i månader för avgjorda mål, median Resultat Mål Migrationsdomstolar - Samtliga migrationsmål 4,0 2,8 3,6 4,4 - Avlägsnandemål 4,0 4,1 4,4 6,0 - Verkställighetsmål 1,0 0,4 0,4 0,2 Migrationsöverdomstolen - Samtliga migrationsmål 2,0 1,4 1,4 1,3 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

16 DOMSTOLARNA 4.4 Särskilda balansavarbetningsinsatser Under våren 2006 inleddes särskilda balansavarbetningsinsatser vid domstolarna. Bakgrunden var att antalet balanserade mål ökat kontinuerligt sedan Under 2007 utarbetades en beräkningsmodell2 för att dela upp domstolarnas totala balans i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som är förenligt med en normal handläggning av målen. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. Vid ingången av 2009 beräknades den totala överbalansen uppgå till drygt mål. Domstolarna har fått ekonomiska möjligheter att göra tillfälliga insatser för att minska målbalanserna och komma till rätta med långa omloppstider. I huvudsak handlar det om att i förtid generationsväxla personal genom dubblering av anställda under en period och genom att anställa personal tillfälligt. Särskilda överenskommelser, som bland annat innehåller en plan och målsättning för balansavarbetningsprojekten, har upprättats mellan Domstolsverket och de domstolar som får särskilda medel för balansavarbetning. Sedan ett par år finns också en förstärkningsstyrka av domare för att hjälpa till med tillfälliga balansavarbetningsinsatser vid olika domstolar. Vidare har tingsrätterna i Stockholmsregionen, sedan omorganisationen 2007, inrättat en gemensam avdelning för att avarbeta balanser. Denna förstärkningsstyrka avvecklas till halvårsskiftet Avdelningens insatser har haft stor betydelse för tingsrätternas möjlighet att minska överbalanserna. Under perioden 2006 till 2008 har 65 domstolar och nämnder tilldelats medel för balansavarbetning. Flera av dessa satsningar sträcker sig även över Under 2009 har ytterligare ett antal överenskommelser om balansavarbetning träffats. De särskilda balansavarbetningsinsatserna har totalt uppgått till 188 mnkr för åren och till 68 mnkr för Även inom ramen för det ordinarie budgetarbetet har ytterligare medel för balansavarbetning skjutits till. Under perioden minskade antalet balanserade mål totalt med nästan mål 3. Detta trots att antalet inkomna mål ökade med drygt mål. Under 2009 ökade det totala antalet balanserade mål och överbalanserna med cirka mål. Balanserna ökade vid de domstolsslag som hade målökningar, det vill säga tingsrätterna, länsrätterna och Högsta domstolen. Den totala målökningen under 2009 uppgick till nära mål. Vidare har den kommande länsrättsreformen sannolikt varit en bidragande orsak till att balanserna utvecklats ogynnsamt på länsrätterna under Omloppstiderna har emellertid förbättrats avsevärt för samtliga domstolsslag under 2009, vilket delvis är en följd av tidigare års balansavarbetning. 2 Modellen baseras på att det finns ett tydligt linjärt samband mellan omloppstid och andel mål i balans. Statistiken visar att domstolar som har kort omloppstid också har lägre andel mål i balans och vice versa. I modellen har arbetsbalansen definierats som den andel mål i balans som motsvarar omloppstiderna för regeringens verksamhetsmål. Modellen presenteras i rapporten En statistikmetod för beräkning av optimal arbetsbalans (dnr ). 3 Uppgifter om antalet mål i detta avsnitt redovisas genomgående exklusive migrationsmål. 16 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

17 DOMSTOLARNA 4.5 Produktivitetsutveckling Ett vanligt sätt att mäta produktivitet är att studera förhållandet mellan prestationer och arbetad tid, så kallad arbetsproduktivitet. För Sveriges Domstolar innebär det att ställa antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till antalet årsarbetskrafter. År 2009 avgjordes lika många mål per årsarbetskraft som En ökning har skett vid de allmänna domstolarna medan de allmänna förvaltningsdomstolarna avgjort färre mål per årsarbetskraft Ett annat sätt att mäta produktivitet är att relatera antalet avgjorda mål och ärenden till kostnaderna, så kallad kostnadsproduktivitet, vilket är valt här. Produktivitetsutvecklingen blir särskilt intressant om den studeras över en längre tidsperiod. Under 2000-talet har det totala antalet avgjorda mål och ärenden 5 ökat stadigt sedan 2001 för att 2009 minska med cirka mål. De totala kostnaderna 6 steg under de två första åren av 2000-talet för att sedan sjunka de följande tre åren. Åren ökade kostnaderna återigen för att under 2008 stagnera. Under 2009 har kostnaderna återigen ökat. Domstolarnas produktivitet (Indexutveckling med år 2000 som basår) Utvecklingen av antal avgjorda mål och kostnader ledde till en nedgång av kostnadsproduktiviteten i början av 2000-talet för domstolarna. Mellan åren förbättrades produktiviteten för varje enskilt år. År 2006 stagnerade produktiviteten för att år 2007 sjunka något då kostnaderna steg mer, sju procent, än antalet avgjorda mål, tre procent. Orsakerna till den relativt kraftiga kostnadsökningen och den tillfälligtvis svagare produktivitetsutvecklingen var framförallt en ökning av antalet årsarbetskrafter samtidigt som utgifter för räntor och amorteringar samt kostnader för nämndemän steg. Under 2008 steg produktiviteten 4 till den högsta nivån under 2000-talet. En förklaring till produktivitetsförbättringen är att de tidigare omfattande nyrekryteringarna och fokuseringen på balansavarbetning gav resultat. Under 2009 sjönk produktiviteten med fyra procent från toppnoteringen Styckkostnaden, som är det inverterade värdet av kostnadsproduktiviteten, uppgick totalt för samtliga domstolsslag till knappt kronor per avgjort mål, en ökning med knappt 500 kronor per avgjort mål jämfört med De totala kostnaderna har ökat med tre procent medan antalet avgjorda mål minskat med en procent Antalet årsarbetskrafter vid IM-verksamheten 2008 har exkluderats vid beräkningen. Antalet årsarbetskrafter för övriga ärenden vid tingsrätterna har inte varit möjliga att exkludera. 5 Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har genomgående målen viktats för tingsrätterna och länsrätterna. Vikterna är desamma som används vid resursfördelningen. Inskrivningsärenden, migrationsmål och mål om trängselskatt har exkluderats. 6 Med kostnad avses självkostnad, det vill säga inklusive. administrativa kostnader. Denna är omräknad till fasta priser utifrån SCB:s implicitindex med 2008 som basår. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

18 DOMSTOLARNA Allmänna domstolarnas produktivitet (Indexutveckling med år 2000 som basår) Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Produktivitetsutvecklingen för de allmänna domstolarna är svagt ökande jämfört med Kostnaderna och antalet avgjorda mål och ärenden har ökat med sex respektive sju procent. Kostnadsökningen beror framförallt på att kostnaderna för lokaler har ökat med 13 procent, drygt 57 miljoner kronor 2009, vilket i stor utsträckning förklaras av dubbla hyror för Stockholms och Göteborgs tingsrätter under viss tid. Produktiviteten vid tingsrätterna och hovrätterna är i princip oförändrade, medan Högsta domstolen uppvisar ökad produktivitet, elva procent, framförallt på grund av kraftigt ökat antal avgjorda mål. Allmänna förvaltningsdomstolarnas produktivitet (Indexutveckling med år 2000 som basår) Länsrätt Kammarrätt Regeringsrätten Vid de allmänna förvaltningsdomstolarna har produktiviteten 2009 sjunkit med nio procent då antalet avgjorda mål minskade med 13 procent medan kostnaderna minskade med tre procent. Samtliga domstolsslag på förvaltningssidan uppvisar minskad produktivitet. Den främsta förklaringen är länsrättsreformen. Den har tagit mycket tid och resurser i anspråk. Dessutom har personal slutat vid länsrätterna. Detta har givit följdeffekter vid kammarrätterna som uppvisar ett minskat målinflöde. Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna (År 2000 basår) Produktivitet Avgjorda mål Kostnad (fasta priser) 18 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

19 DOMSTOLARNA 4.6 Prognoser för måltillströmning De allmänna domstolarna Tvistemål och konkursärenden Under tidigt 1990-tal ökade antalet inkomna tvistemål (exklusive familjemål) och konkursärenden till tingsrätt kraftigt. Detta sammanfaller med den lågkonjunktur som drabbade Sverige under samma period. I samband med denna konjunkturnedgång, , ökade antalet inkommande tvistemål och konkurser med 19 respektive 24 procent i genomsnitt per år. Något som stärker detta samband är att när konjunkturen förbättrades minskade antalet tvistemål och konkursärenden. I början av 2000-talet kom en ytterligare konjunkturnedgång som resulterade i något ökande tvistemål och konkursärenden, totalt ca tio procent (tre till sex procent per år), som sedan minskade igen när konjunkturen förbättrades. Sammantaget talar detta för att tvistemål och konkursärenden är konjunkturkänsliga och har en tendens att öka vid lågkonjunktur. Sverige hamnade i en hastigt uppkommen och global lågkonjunktur under andra halvåret Under 2009 sjönk BNP med cirka 4,5 procent. En så kraftig procentuell nedgång har inte förekommit på mycket lång tid. Inte ens under den djupa lågkonjunkturen under tidigt 1990-tal var nedgången av BNP så stor under ett enskilt år. Detta avspeglas i antalet inkomna tvistemål och konkursärenden som stigit med 18 respektive 20 procent under Då antalet inkomna tvistemål och konkursärenden visat sig vara konjunkturberoende är det troligt att djupet och längden på rådande lågkonjunktur kommer att vara starkt avgörande för de närmsta årens förändringstakt vad gäller inkomna mål. Då denna lågkonjunktur på många sätt är unik, bland annat genom dess snabba uppkomst, globala effekt och att den mötts av mycket kraftigt expansiv finanspolitik och räntesänkningar, är det mycket svårt att sia om dess längd. Mycket talar dock för att en vändning redan skett. Exempel på detta i Sverige är en viss konkursavmattning i slutet av 2009, stigande konfidensindikatorer både för näringsliv och hushåll, ökad orderingång inom tillverkningsindustrin, en nedgång i antalet varsel jämfört med förra hösten och en prognostiserad stigande BNP nästa år. Samtidigt har lågkonjunkturen varit djup och Konjunkturinstitutet menar att det kommer att dröja till 2014 innan Sverige är i konjunkturell balans. Vidare har över företag i Sverige utnyttjat den möjlighet regeringen införde februari 2009 att skjuta upp betalningen av arbetsgivaravgifter och anställdas skatt. Dessa ska betalas inom ett år och kan utlösa en rad ytterligare konkurser. Sammantaget pekar det mesta dock på att botten i konjunkturen är nådd. Det är mycket svårt att avgöra hur snabbt återhämtningen kommer att ske, men det konjunkturella läget i Sverige bedöms vara fortsatt svagt under Detta leder till en prognos av fortsatt ökande tvistemål och konkurser under 2010, för att sedan mattas av och minska från Domstolsverket bedömer att antalet inkomna tvistemål och konkursärenden till tingsrätterna kommer öka med totalt cirka respektive 500 stycken under 2010, för att därefter minska och 2013 nå en nivå betydligt under 2009 års antal, framförallt vad gäller tvistemål. Prognoserna för hovrätterna och Högsta domstolen är baserade på samma förändringstakt som för tingsrätterna. Beträffande konkursärenden i Högsta domstolen beräknas dessa vara av ringa antal och ha marginell påverkan på det totala målinflödet, varför beräkning av dessa utelämnas. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

20 DOMSTOLARNA Utveckling av antalet inkomna tvistemål (exkl familjemål) och konkurser, åren är en prognos Tvistemål & konkurser Tingsrätt Tvistemål % 13 % 19 % 10 % -8 % -8 % -8 % Konkurser % -9 % 20 % 3 % -4 % -4 % 0 % Hovrätt Tvistemål % 8 % 6 % 10 % -9 % -7 % -10 % Konkurser % -10 % 2 % 5 % -3 % -3 % 0 % Högsta domstolen Tvistemål % 22 % -20 % 10 % -7 % -8 % -8 % Utveckling av tvistemål samt konkursärenden vid tingsrätterna Konkursärenden Tvistemål 20 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

21 DOMSTOLARNA Brottmål Under 2000-talet har antalet inkomna brottmål vid tingsrätterna stadigt ökat (bortsett från tillfällig nedgång 2001). År 2009 var inget undantag, antalet inkomna mål steg drygt fem procent, knappt mål. Orsaker till ökningen av antalet inkomna brottmål under 2000-talet går främst att finna i Polisens och Åklagarmyndighetens resurser, organisation och prioriteringar. Under inte minst de senaste åren har betydande resurser tillförts Polisen och Åklagarmyndigheten för utvecklingen av den brottsutredande verksamheten. Inflödet till tingsrätterna från Åklagarmyndigheten kan inte påverkas och de faktorer som påverkat inflödet och utflödet tidigare i rättskedjan, det vill säga vid polis respektive åklagare, påverkar alltså inflödet till tingsrätterna. Domstolsverket bedömer att antalet brottmål kommer att fortsätta öka under perioden Detta baseras till största delen på bakgrund av information från Polisen och Åklagarmyndighetens antagande om utflödet av ärenden och åtal i rapporten Rättsväsendets kapacitetsbehov åren kombinerat med information om anslagstilldelning och Domstolsverket egen historiska målstatistik. I nämnda rapport redovisas också Domstolsverkets prognoser över inkomna brottmål, vilka är desamma som redovisas här. Polisen bedömer en fortsatt ökning av ärenden till åklagare för perioden med totalt 14 procent jämfört med Orsakerna till den totala ökningen går att finna i interna och politiska prioriteringar, ökad samverkan mellan rättsväsendets aktörer samt ett ökat antal anställda. Under 2010 kommer det att finnas poliser, vilket är fler än någonsin tidigare. Polisen kommer den närmsta tiden att prioritera ungdomsbrottslighet, mängdbrottslighet och brott i nära relationer. Bedömningen är att det kommer att leda till ett ökat utflöde för flera brottskategorier. Detta tillsammans med fortsatt satsning mot grov organiserad brottslighet pekar på ett ökat antal ärenden till Åklagarmyndigheten. Polisens anslag ökas med 1,1 miljarder kronor från För beräknas anslaget öka med ytterligare totalt 550 miljoner kronor. Åklagarmyndigheten bedömer en fortsatt ökning av brottsmisstankar som leder till åtal för perioden , totalt 15 procent jämfört med Åklagarmyndigheten har för 2010 fått ökade anslag med 50 miljoner kronor och anslaget beräknas öka med ytterligare totalt 80 miljoner kronor under Främsta syftet med resursförstärkningen till åklagarorganisationen är att svara upp mot de krav som ställs, bland annat vad avser att hantera det ökade ärendeinflödet, på ett effektivt sätt och med bibehållen hög kvalitet. Åklagarmyndigheten pekar i ovan nämnda rapport på ett flertal faktorer som antas öka utflödet utöver det ökade inflödet från polismyndigheten. Reformen En modernare rättegång (EMR) bedöms innebära effektivitetsvinster i åklagarverksamheten. Det pågående arbetet med en bättre IT-samordning mellan rättsväsendets myndigheter, RIF-samarbetet, bedöms medföra effektivitetsvinster i slutet av prognosperioden. Vidare har Åklagarmyndigheten under 2009 genomfört en rad förändringar i organisationen. Bland annat förstärktes ledningen och kontrollen av den operativa verksamheten genom tillsättandet av fyra områdesansvariga överåklagare. Åklagarmyndigheten menar att de redan på ett tidigt stadium kunde se tendenser till förbättrade verksamhetsresultat genom denna förändring. Utöver dessa faktorer kommer en fortsatt satsning på vidareutveckling av arbetsformer och metoder vad avser mängdbrottshanteringen att genomföras, vilket antas förkorta genomströmningstiderna och öka produktivitet och effektivitet. Domstolsverket har under 2009 gjort en djupare genomlysning av åklagarnas utflöde respektive tingsrätternas inflöde. Det visar sig då att det finns en tydlig trend mot att antalet brottsmisstankar som leder till åtal per inkommet mål sjunkit under 2000-talet. Tingsrätternas inflöde ökade procentuellt mer än åklagarnas utflöde. En tänkbar förklaring kan vara att antalet ett till ett relationer mellan brottsmisstankar och mål ökat, det vill säga att ett mål i tingsrätt består av en person och en brottsmisstanke. Det torde vara vanligast i kategorin bötesmål, en målkategori som ökat kraftigt och som fortsatt öka under En annan faktor som kan påverka relationen är ett ökat utnyttjande av förundersökningsbegränsning hos Åklagarmyndigheten. Sammantaget bedömer Domstolsverket utifrån ovanstående resonemang att antalet inkomna brottmål till tingsrätterna kommer öka med totalt cirka stycken, 17 procent under perioden jämfört med Betonas bör att Domstolsverket bedömer att andelen bötesmål kommer utgöra 15 procent av det totala antalet brottmål. Denna måltyp har under perioden legat kring tio procent, men haft en stigande trend sedan Prognoserna för hovrätterna och Högsta domstolen är baserade på samma förändringstakt som för tingsrätterna. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

22 DOMSTOLARNA Utveckling av antalet inkomna brottmål, åren är en prognos Tingsrätter % 9 % 5 % 4 % 4 % 4 % 4 % Hovrätter % 8 % 1 % 3 % 4 % 4 % 4 % Högsta domstolen % 8 % 8 % 4 % 3 % 3 % 5 % Antalet inkomna brottmål till tingsrätterna samt prognos för Övriga målkategorier allmän domstol Vad gäller fastighetsmålen har de under talet legat mellan inkomna mål per år. Ingen trend kan utläsas av utvecklingen och för perioden antar Domstolsverket en oförändrad måltillströmning. Miljömålen har ökat svagt under de senaste fem åren, i genomsnitt med sex procent, cirka 100 mål, per år. Denna trend bedöms fortsätta de närmsta åren. Den pågående Miljöprocessutredningen har ej beaktats för dessa prognoser. Den bör dock ej påverka antalet inkomna miljömål, men lär troligen minska antalet fastighetsmål något genom omfördelning av måltyper mellan domstolsslag. Antalet inkomna domstolsärenden har varit relativt konstant under perioden Under 2009 steg antalet kraftigt till följd av införandet av ROT-avdrag som medförde en uppgång för gåvor mellan makar (lagfarten registrerades på båda makar). Det mest troliga är att detta är en tillfällig uppgång som ej lär bli lika markant under de närmsta åren. Domstolsverket bedömer att antalet inkomna ärenden återgår nästintill de nivåer som rådde innan införandet av ROTavdraget. Denna prognos tar ej hänsyn till resultatet av den pågående Ärendeutredningen som markant skulle minska antalet domstolsärenden Förvaltningsdomstolarna Socialförsäkringsmål Utvecklingen av inkomna socialförsäkringsmål till landets länsrätter har under 2000-talet visat en uppåtgående trend för att 2008 sjunka med knappt 40 procent. Den troligen främsta orsaken till den markanta nedgången var införandet av obligatorisk omprövning för samtliga beslut från den 1 januari 2008 av Försäkringskassan innan ett beslut kan överklagas till länsrätt. Antalet inkomna socialförsäkringsmål har vänt uppåt igen 2009, en ökning med 14 procent jämfört med föregående år. Ökningen har framförallt skett mål gällande sjukersättning. Antalet inkomna mål 2009 hamnar dock långt under de nivåer som rådde under Tendensen för de måltyper som numer har obligatorisk omprövning håller därmed i sig, det vill säga de är fortsatt avsevärt lägre till antalet än innan förändringen. 22 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

23 DOMSTOLARNA Utvecklingen för antalet socialförsäkringsmål är mycket svår att prognostisera. Detta beror till stor del på de förändringar gällande sjukersättning och sjukpenning som införts. Antalet personer som berörs av förändringarna uppgår till under Under en treårsperiod beräknas knappt personer beröras. Med hänsyn tagen till de förändringar i regler som gjorts talar mycket för en viss ökning av antalet mål till förvaltningsrätterna. Detta bekräftas av den ökning av antal överklaganden Försäkringskassan har sett under 2009, varav merparten rör sjukersättning eller sjukpenning. Det har inneburit en stor ökning av antalet balanserade mål för omprövning hos Försäkringskassan. Vidare har balanserna vid Försäkringskassan också vuxit på grund av strukturella problem sedan Försäkringskassan omorganiserade sin omprövningsverksamhet. Även vid länsrätterna kan en ökning av mål gällande sjukersättning ses redan under Jämfört med föregående år har antalet inkomna mål stigit med 51 procent, cirka mål. Mål gällande sjukpenning har ökat med drygt 13 procent. Ökningen för de både måltyperna har framförallt skett under kvartal fyra Vidare har både överklagandeandelen och bifallfrekvensen ökat 2009 för mål gällande sjukpenning och sjukersättning. Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet mål gällande sjukpenning och sjukersättning initialt kommer att fortsätta öka vid förvaltningsrätterna för att under slutet av prognosperioden stagnera och vända svagt nedåt. Effekten, minskat antal inkommande mål, av obligatorisk omprövning bedöms dock vara större, varför Domstolsverket bedömer att antalet inkomna socialförsäkringsmål ej kommer att stiga till de nivåer som rådde I detta ligger att Domstolsverket ej bedömer att antalet mål för de två övriga stora grupperna av socialförsäkringsmål; arbetsskadeförsäkring och arbetslöshetsersättning, förändras. Prognoserna för kammarrätterna och Regeringsrätten är baserade på samma förändringstakt som för förvaltningsrätterna. Utveckling av antalet socialförsäkringsmål, åren är en prognos Socialförsäkringsmål Länsrätter/förvaltningsrätter % -37 % 14 % 12 % -3 % -8 % 0 % Kammarrätter % 2 % -28 % 13 % -2 % -8 % 0 % Regeringsrätten % 10 % -15 % 14 % -5 % -10 % 0 % Antalet inkomna socialförsäkringsmål till länsrätterna samt prognos för SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

24 DOMSTOLARNA Mål enligt socialtjänstlagen (SoL-mål) Antalet inkomna SoL-mål har under 2000-talet haft en stigande trend och nådde 2009 en ny toppnotering med cirka mål, en ökning med elva procent jämfört med Denna ökning har framförallt skett från juni och framåt. Orsaken till ökningen kan till största delen tillskrivas det rådande konjunkturläget och då framförallt dess effekt på arbetslösheten. Enligt Socialstyrelsen har det ekonomiska biståndet (socialbidrag) ökat kraftigt under 2009 bland annat var ökningen under andra kvartalet 2009 den högsta på fem år. Hur antalet SoL-mål till förvaltningsrätterna kommer utvecklas de närmsta åren är troligen mycket avhängt konjunkturen och dess effekt på arbetslösheten. Arbetslöshetens utveckling är historiskt en av de faktorer i en lågkonjunktur som brukar ta längst tid att återhämta sig jämfört exempelvis ränteförändringar, inflation och BNP. Arbetslösheten ökade kraftigt 2009 och stannande på cirka 8,5 procent för helåret. Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och många andra ledande konjunkturinstitut anser att den rådande lågkonjunkturen kommer att få långvariga effekter på arbetslösheten. Konjunkturinstitutet spår fortsatt ökad arbetslöshet, fram till mitten av 2011 väntas en arbetslöshet på knappt 10,5 procent. Konjunkturinstitutet och Arbetsförmedlingen menar vidare att många riskerar att bli långtidsarbetslösa och/eller slås ut från arbetsmarknaden då deras kompetens ej efterfrågas längre. Detta bekräftas av statistik från Arbetsförmedlingen och SCB som pekar på att antalet långtidsarbetslösa ökat med 83 procent på ett år, till personer tredje kvartalet Ytterligare en faktor som riskerar öka antalet socialbidragstagare är de förändringar gällande sjukpenning och sjukersättning som genomförts. Det finns idag cirka personer med tillfällig förtidspension som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och därmed ej kommer att erhålla ersättning från sjukförsäkringen i det fall de ej lyckas skaffa ett arbete. För dessa personer återstår då socialbidrag, vilket kan leda till en potentiell ökning av antalet SoL-mål. Sammantaget bedömer Domstolsverket att antalet SoL-mål kommer öka under 2010 för att därefter vända nedåt i takt med konjunkturuppgången. Prognoserna för kammarrätterna och Regeringsrätten är baserade på samma förändringstakt som för förvaltningsrätterna. Utveckling av antalet SoL-mål, åren är en prognos Mål enligt socialtjänstlagen Länsrätter/förvaltningsrätter % 1 % 11 % 11 % -2 % -4 % -8 % Kammarrätter % 7 % -9 % 12 % -2 % -4 % -7 % Regeringsrätten % 21 % -16 % 10 % -2 % -4 % -8 % Antalet inkomna Sol-mål till länsrätterna samt prognos SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

25 DOMSTOLARNA Övriga målkategorier förvaltningsdomstolarna Antalet inkomna skattemål till länsrätterna har under 2000-talet legat relativt konstant mellan inkomna mål. Under 2009 sjönk dock antalet skattemål till inkomna mål. Nedgången tros framförallt bero på minskade resurser och en förändrad strategisk inriktning mot större utredningar och internationella transaktioner hos Skatteverket. Domstolsverket uppskattar att antalet inkomna mål fram till 2013 kommer vara relativt oförändrade. Antalet LOU-mål har de två senaste åren stigit kraftigt. Uppgången 2009 antas vara konjukturbunden samt påverkad av en lagändring som öppnat upp för större konkurrens. Det finns en ytterligare föreslagen lagändring vad gäller upphandlingsregler som preliminärt börjar gälla mitten av Domstolsverket bedömer att den skulle resultera i en cirka 20-procentig målökning. Samtidigt förväntas den konjunkturrelaterade uppgången mattas av och därmed dämpa den förväntade ökningen av kommande lagändring något. Antalet inkomna LVM-, LVUoch psykiatrimål har de senaste åren varit relativt konstanta. Domstolsverket antar att denna utveckling kommer gälla även för prognosperioden Vad beträffar antalet inkomna mängdmål och övriga mål vid länsrätterna har dessa ökat något under De närmsta fyra åren uppskattar Domstolsverket antalet inkomna mål inom dessa målkategorier till att vara relativt konstanta. Kostnadsförändringar för de prognostiserade målförändringarna vid de allmänna domstolarna respektive förvaltningsdomstolarna Nedan visas en beräkning av kostnader för att avgöra de prognostiserade förändringarna av antalet inkomna mål respektive år. År 2010 beräknas kostnaderna för att avgöra de prognostiserade målökningarna uppgå till 125 mnkr. För åren prognostiseras antalet brottmål fortsätta öka och därmed kostnaderna för att avgöra dessa. Övriga berörda målkategorier förväntas minska eller stagnera. Sammantaget beräknas kostnaderna för att avgöra målförändringen åren vid de allmänna domstolarna öka med 98 mnkr medan kostnaderna vid förvaltningsdomstolarna beräknas minska med tre mnkr. Den totala kostnadsökningen för den prognostiserade målförändringen blir således 95 mnkr. Årlig förändring av kostnad för prognostiserad målförändring vid de allmänna domstolarna respektive förvaltningsdomstolarna, mnkr Totalt Allmänna domstolar Tvistemål Konkursärenden Brottmål Totalt allmänna domstolar Förvaltningsdomstolar Socialförsäkringsmål SoL-mål Totalt förvaltningsdomstolar Totalt SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

26 DOMSTOLARNA Migrationsmål Den 31 mars 2006 inrättades migrationsdomstolar vid Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Skåne län och Länsrätten i Göteborg. Vid Kammarrätten i Stockholm inrättades Migrationsöverdomstolen. Antalet inkomna avlägsnandemål till migrationsdomstolarna beror bland annat på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur många av dessa ärenden som får avslag. År 2008 och 2009 kom det vardera året drygt asylsökande till Sverige. Migrationsverket beräknar att asylsökande kommer till Sverige innevarande år. De därpå tre kommande åren beräknas antalet asylsökande minska till år Migrationsverket avgjorde asylärenden år Innevarande år beräknar Migrationsverket att avgöra asylärenden. År 2011 ökar Migrationsverket avverkningen till asylärenden, vilket innebär en kraftig avarbetning av balansen. De därpå kommande åren beräknar Migrationsverket att avgöra ungefär lika många asylärenden som kommer in. Under migrationsdomstolarnas (länsrätterna) första verksamhetsår, som bestod av tre kvartal, kom det in avlägsnandemål, vilken är den målgrupp som står för den största arbetsbelastningen. Antalet inkomna mål ökade kraftigt både år 2007 och 2008 till respektive mål. Ökningen av antalet inkomna mål 2007 jämfört med 2006 beror till stor del på att Migrationsverket ökade antalet avgjorda avlägsnandeärenden med mer än 70 procent. Ökningen av antalet inkomna mål 2008 jämfört med 2007 beror på att antalet avgjorda avlägsnandemål som fick avslag av Migrationsverket ökade med nästan 80 procent. År 2009 minskade antalet inkomna mål till Trots att antalet mål sjönk under 2009 och att migrationsdomstolarnas organisationer har byggts ut successivt finns en överbalans, det vill säga mål utöver den normalt arbetande balansen, på migrationsdomstolarna. Överbalansen beräknas vara avarbetad under slutet av år I Migrationsverkets senaste prognos beräknas antalet inkomna avlägsnandemål på migrationsdomstolarna minska till mål år 2010 för att öka till mål är De kommande åren, 2012 och 2013, beräknas respektive mål komma in till migrationsdomstolarna. Antalet inkomna mål beräknas minska med 45 procent under perioden 2009 till Utvecklingen av inkomna avlägsnandemål till Migrationsöverdomstolen följer i stort sett utvecklingen av inkomna avlägsnandemål till migrationsdomstolarna (länsrätterna), men med en tidsförskjutning. Migrationsöverdomstolens första verksamhetsår, år 2006, som bestod av tre kvartal, kom det in 700 avlägsnandemål. De tre följande åren, , ökade antalet inkomna mål varje år. År 2009 kom det in avlägsnandemål till Migrationsöverdomstolen. Innevarande år beräknas avlägsnandemål komma in till Migrationsöverdomstolen. De tre kommande åren, , beräknas inkomna mål minska varje år. Det sista året i perioden, år 2013, beräknas avlägsnandemål komma in till Migrationsöverdomstolen. 26 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

27 DOMSTOLARNA Utveckling av antalet migrationsmål, avlägsnandemål. Åren är en prognos M igrationsdomstolarna, inkomna M igrationsöverdomstolen, inkomna M igrationsdomstolarna, avgjorda Migrationsöverdomstolen, avgjorda Utveckling av antalet inkomna migrationsmål, avlägsnande mål. Åren är en prognos Migrationsdomstolarna Förändring per år -25 % 5 % -23 % -9 % Ackumulerat från % -22 % -39 % -45 % Migrationsöverdomstolen Förändring per år -9 % -22 % -25 % -10 % Ackumulerat från % -29 % -46 % -52 % 4.7 Ekonomiska förutsättningar och yrkanden Sveriges Domstolar Den totala måltillströmningen till domstolarna har fortsatt att öka under Det totala antalet inkomna mål ökade med drygt mål eller sex procent under Vid tingsrätterna ökade antalet inkomna mål med drygt nio procent, vilket motsvarar en ökning med närmare mål. Antalet inkomna mål vid länsrätterna har i förhållande till 2008 ökat med knappt fem procent 2009 eller med knappt mål. Antalet avgjorda mål ökade med mål under Antalet avgjorda mål var dock färre än antalet inkomna mål, varför antalet oavgjorda mål ökade med mål. Målbalanserna ökade således för första gången sedan de särskilda balansavarbetningsinsatserna sattes in Den totala överbalansen uppgick vid utgången av 2009 till mål. Antalet oavgjorda mål ökade vid de domstolsslag som hade målökningar. Vidare har länsrättsreformen sannolikt varit en bidragande orsak till att balanserna har utvecklats ogynnsamt på länsrätterna under Omloppstiderna har emellertid förbättrats avsevärt för samtliga domstolsslag under 2009, vilket delvis är en följd av tidigare års balansavarbetning. Som tidigare framgått förväntas antalet inkomna brottmål, tvistemål, konkursärenden, socialförsäkringsmål samt mål enligt socialtjänstlagen mål att fortsätta öka relativt kraftigt under Under åren prognostiseras att antalet brottmål årligen kommer att fortsätta öka. För övriga målkategorier prognostiseras en stagnerad målutveckling eller en minskning i förhållande till 2010 års volym. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

28 DOMSTOLARNA För att hantera den prognostiserade målökningen krävs mer personella resurser och dessutom kommer lokalytorna att behöva utökas vid ett antal domstolar. Med de gjorda antagandena i avsnittet Prognoser för måltillströmning beräknas kostnaderna för att avgöra de prognostiserade målökningarna till sammantaget 95 mnkr under perioden Under perioden kommer det också att krävas fortsatta insatser för att minska antalet oavgjorda mål i syfte att förbättra omloppstiderna. Ett fokus i arbetet med att nedbringa målbalanserna kommer att vara särskilda insatser för att minska antalet äldre mål. Under perioden kommer Domstolsverket i nära samverkan med domstolarna också att fortsätta att bedriva utvecklingsarbete inom olika områden, till exempel när det gäller organisation, arbetsformer, ledning och styrning, verksamhetsstöd, kompetensförsörjning, information samt säkerhet. Insatser inom de olika områdena beskrivs närmare i Domstolsverkets verksamhetsplan för Styrande för Domstolsverkets verksamhetsplanering framöver kommer att vara resultatet av det arbete som för närvarande pågår med att ta fram en verksamhetsstrategi för Domstolsverket, vilket har beskrivits tidigare. Med beaktande av framförallt de prognostiserade målökningarna och möjligheter att kunna göra särskilda satsningar för att nedbringa målbalanserna finns behov av att ytterligare anslagsmedel tilldelas Sveriges Domstolar. Regeringen har också aviserat i den senaste budgetpropositionen anslagsökningar till Sveriges Domstolar med 100 mnkr för 2011 och ytterligare 100 mnkr för Dessa ökningar bedöms nödvändiga för att kunna möta verksamhetens behov. Utifrån regeringens aviserade anslagsökningar för 2011 och 2012 bedömer Domstolsverket att det kommer att finnas ekonomiska förutsättningar för att möta de nu gjorda prognoserna över målutvecklingen och också möjliggöra satsningar för att minska målbalanserna och bedriva planerat utvecklingsarbete. Huruvida den föreslagna anslagsnivån kommer att vara tillräcklig i slutet av aktuell period är dock i stor utsträckning beroende av mål- och balansutvecklingen. I tabellen redovisas de beräknade utfallen under perioden. De prognostiserade utfallen har jämförts med den beslutade och den preliminära anslagstilldelning som beräknats i budgetpropositionen för år Yrkanden Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr) 2009 Utfall 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall / prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp I budgetpropositionen för 2010 framgår regeringens förslag till anslagstilldelning till och med För år 2013 har Domstolsverket utgått från den anslagsnivå som är inlagd i Hermes. 28 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

29 DOMSTOLARNA Migrationsdomstolarna Måltillströmningen till migrationsdomstolarna (länsrätterna) har ökat under perioden 2006 till 2008 från cirka mål (avser tre kvartal) till drygt mål. Under motsvarande period har migrationsdomstolarna successivt ökat organisationerna för att kunna möta det ökade målinflödet. Trots det uppstod överbalanser under Under 2009 har överbalansen minskat och den beräknas vara helt avarbetad under slutet av Fram till år 2013 beräknas, enligt Migrationsverkets prognoser, antalet mål till migrationsdomstolarna minska med 45 procent jämfört med Målen beräknas minska med cirka 25 procent år 2010 för att sedan öka med fem procent år År 2012 och 2013 beräknas måltillströmningen minska med 23 respektive nio procent. Måltillströmningen till Migrationsöverdomstolen beräknas minska med 52 procent under perioden 2009 till Prognoserna rymmer en stor osäkerhet bland annat eftersom både asylströmmar och avslagsfrekvens är svåra att prognostisera. Migrationsdomstolarnas organisationer har ökat varje år på grund av ökad måltillströmning och ökningen år 2009 får full effekt under Förutom att hantera måltillströmningen under innevarande år beräknas den befintliga organisationen också ha utrymme att avarbeta den överbalans som har uppkommit. Med anledning av att måltillströmningen beräknas minska under perioden 2010 till 2013 är det rimligt att räkna med att migrationsdomstolarnas organisationer successivt kan minska. Minskningar bör i sådana fall kunna göras, genom naturlig avgång, med i storleksordningen fem procent årligen under motsvarande period. Större minskningar än så är svårt att genomföra bland annat på grund av domarnas fullmaktsanställningar samt att det tar tid även att öka organisationerna vid en ökad ärendetillströmning. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter i det fall ovannämnda prognoser blir verklighet. Kostnaderna beräknas minska med 10 mnkr mellan år 2010 och Kostnaderna beräknas minska ytterligare 12 mnkr år 2012 och ytterligare 11 mnkr år Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2009 Utfall 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Med utgångspunkt i Migrationsverkets nuvarande prognos för perioden beräknas driftskostnaderna för migrationsdomstolarna bli lägre än föreslagen anslagsnivå för vart och ett av åren. Migrationsverket kommer med nya prognoser kontinuerligt och förändringen av måltillströmningen kan vara relativt stor mellan de olika prognoserna. Med hänsyn till den osäkerhet som finns yrkar Domstolsverket att de anslagsnivåer som föreslås i budgetpropositionen för åren tilldelas verksamheten. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

30 DOMSTOLARNA Kostnaderna för regelstyrda utgifter påverkas direkt av antalet avgjorda mål och beräknas minska med 1,5 mnkr år 2010 jämfört med år År 2011 beräknas kostnaderna minska med ytterligare 20 mnkr, 30 mnkr ytterligare år 2012 och med fem mnkr ytterligare år De årliga kostnaderna för regelstyrda utgifter har beräknats till nedanstående belopp. Uppdelning görs på anslagspost 1:5 ap. 1 Utgifter för offentligt biträde med mera och anslagspost 1:5 ap. 2 Utgifter för tolk med mera. Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr) Ap. 1 Utgifter för offentligt biträde 2009 Utfall 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr) Ap. 2 Utgifter för tolk m.m Utfall 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Som tidigare nämnts är prognoserna för måltillströmningen osäker och förändringar i Migrationsverkets prognoser görs kontinuerligt. Av den anledningen yrkar Domstolsverket att anslagsnivån som föreslås i budgetpropositionen tilldelas. Totalt för anslag 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 (mnkr) Hela anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utl. ärenden 2009 Utfall 2010 Beräknat 2011 Beräknat 2012 Beräknat 2013 Beräknat Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

31 DOMSTOLARNA Trängselskatt Det tidigare försöket med trängselskatt i Stockholm har permanentats från och med augusti Under perioden 2006 till 2008 minskade antalet mål markant jämfört med försöksperioden. Under 2009 har antalet inkomna mål ökat med drygt 600 mål eller med 500 procent. Anledningen till den stora ökningen är att en tilläggsavgift har införts under andra halvåret 2009 vilket har lett till fler överklaganden. Tilläggsavgiften kvarstår och måltillströmningen år 2010 beräknas ligga på samma nivå som under andra halvåret Kostnaderna för trängselskattemålen beräknas uppgå till två miljoner kronor årligen under perioden Domstolsverket vill lyfta fram att kostnaderna för att hantera trängselskattemål bör belasta anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 på samma sätt som kostnaderna för andra mål och inte som för närvarande ett eget anslag. Motiven för det är flera, bland annat att trängselskattemålen endast utgör en marginell del av domstolarnas verksamhet och att det endast är viss del av olika personalkategoriers tid som används för hanteringen av trängselskattemål. Det krävs således särredovisning av både arbetstid och kostnader för att fånga utgifterna. Dessa utgifter kan inte belasta anslaget direkt utan omföring av dessa måste ske, vilket innebär ett administrativt merarbete och kostnader som inte står i proportion till verksamhetens omfattning. Domstolsverket yrkar att medel från trängselskatteanslaget överförs till anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 och att utgifterna för att hantera trängselskattemålen får belasta det sistnämnda anslaget. Det är inte nödvändigt med ett särskilt anslag för att kunna särredovisa kostnaderna för trängselskattemålen. Även om kostnaderna skulle inrymmas i anslaget 1:5 så är det fullt möjligt att kunna särredovisa kostnaderna. Fördelen skulle vara att det administrativa merarbete som uppstår till följd av ett eget anslag skulle minska. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

32 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. 5 Rättsliga biträden m.m. 5.1 Utvecklingen av utfallet på anslaget Anslaget Rättsliga biträden Mnkr Totalt tilldelat anslag Totala utgifter Av diagrammet framgår tilldelade och förbrukade medel för anslaget Rättsliga biträden med mera budgetåren , inklusive den tidigare anslagsposten Vissa domstolsutgifter. Utfall (Mnkr) Förändring Förändring Offentligt försvar ,8 % Målsägandebiträde ,6 % Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ,4 % Offentligt biträde ,3 % Förvaltararvoden i konkurser ,1 % Utgifter för bevisning, tolkar och parter ,0 % Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden m.m ,0 % Summa ,9 % Av tabellen framgår att utgifterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. uppgick till mnkr under 2009, vilket är en ökning med knappt en procent eller 14 mnkr jämfört med föregående period. Vid en närmare uppdelning av anslaget kan konstateras att utgifterna för offentligt försvar uppvisade en ökning med sju mnkr; utgifterna för målsägandebiträde ökade under samma period med sex mnkr; utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen ökade med sex mnkr samt utgifterna för offentligt biträde ökade med sju mnkr. Utgifterna för förvaltararvoden i konkurser samt utgifter för bevisning, tolkar och parter minskade under 2009 med tolv respektive sju mnkr. Av övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden såsom särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt bouppteckningsförrättare och likvidator, har dessa sammantaget ökat med åtta mnkr under SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

33 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. Diagrammet nedanför redovisar utgiftsutvecklingen på de fyra största utgiftsposterna mellan åren Utgifterna för offentligt försvar, som utgör cirka 57 procent av samtliga utgifter på anslaget, uppgick under 2009 till 921 mnkr, vilket är en ökning med 195 mnkr (27 procent) sedan Ersättningen till målsägandebiträden har under samma period ökat med 55 mnkr (46 procent) till cirka 175 mnkr. Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick till 181 mnkr under 2009, vilket är en ökning med 29 mnkr (19 procent) sedan Utgifterna för offentligt biträde har under samma period ökat med 25 mnkr (32 procent) till 103 mnkr. De fyra största utgiftsposterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. Mnkr Offentligt försvar Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifter för förvaltararvoden i konkurser uppgick under 2009 till 96 mnkr, vilket är en minskning med 32 mnkr (25 procent) sedan Utgifter för bevisning, tolkar och parter har under samma period ökat med 20 mnkr (22 procent) och uppgick under 2009 till 110 mnkr. Övriga 5.2 Timkostnadsnormens utveckling Domstolsverket fastställer brottmålstaxa för offentliga försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt och hovrätt samt konkursförvaltartaxa för konkurser som avskrivs enligt 10 kap. 1 konkurslagen. Taxorna fastställs på grundval av en timkostnadsnorm som årligen beslutas av regeringen efter förslag av Domstolsverket. Den räknas fram enligt en av regeringen fastställd metod. Timkostnadsnormen utgörs av ett antal komponenter det vill säga juristlöner, lönebikostnader, lönekostnader biträden, lokalkostnader samt övriga kostnader. Respektive komponent uppräknas årligen baserat på lönekostnadsutveckling för ett antal personalkategorier inom Sveriges Domstolar och Åklagarmyndigheten, avgiftsnivån avseende M ålsägandebiträde Offentligt biträde utgifter på anslaget Rättsliga biträden uppgick under 2009 till 35 mnkr, vilket är en ökning på cirka 13 mnkr (57 procent) för hela perioden. Förändringen kan i huvudsak förklaras av att utgifter för företrädare för barn ökat från sju mnkr till 17 mnkr under perioden. arbetsgivaravgifter, prisomräkningstal för lokalhyra samt konsumentprisindex. Timkostnadsnormen för år 2000 utgör basen för beräkningarna. Från och med 2008 har regeringen efter förslag från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Från och med 2008 har regeringen också, efter förslag från Domstolsverket, fastställt timkostnadsnormen till två olika nivåer, dels en för rättsliga biträden som innehar F-skattsedel, dels en för de rättsliga biträden som inte innehar F-skattsedel. Den sistnämnda timkostnadsnormen beräknas exklusive arbetsgivaravgift och har för 2010 fastställts till 863 kr (1 134/1,3142). SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

34 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. Tabellen visar timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren Belopp exklusive moms (kr) Årlig procentuell förändring 0,80 2,08 2,62 2,37 2,13 2,72 Ackumulerad procentuell förändring från ,8 2,9 5,5 7,9 10,0 12,7 Timkostnadsnormen höjdes från den 1 januari 2010 med 2,72 procent till kr exklusive mervärdesskatt. Normen fastställdes inte till något fast belopp inklusive mervärdesskatt. Det kan konstateras att förändringar av timkostnadsnormen i sig har relativt stort genomslag på utvecklingen av utfallet på anslaget Rättsliga biträden. En höjning av den norm som gällde under 2009 med en procent innebär en utgiftsökning på anslaget med över 16 mnkr. Den höjning med 2,72 procent av normen som genomfördes den 1 januari 2010 medför således en automatisk utgiftsökning med 44 mnkr vid oförändrade förutsättningar i övrigt. 5.3 Utgifter för offentligt försvar Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått. Offentligt försvar Förändring Antal förordnanden ,0 % Debiterade timmar per förordnanden 9,79 9,36 10,43 11,01 10,70 9,2 % Förändring debiterad tid/förordnanden -1,31 % -4,42 % 11,41 % 5,53 % -2,80 % Utgifterna för offentligt försvar uppgick vid utgången av 2009 till 921 mnkr, vilket är en ökning med sju mnkr (0,8 procent) jämfört med föregående år. Totalt sett har utgifterna alltsedan 2005 ökat med i genomsnitt 4,3 procent per år. Tabellen visar i vilken omfattning som faktorerna antal förordnanden, debiterad tid per förordnanden samt timkostnadsnormen medverkar till utvecklingen av utgifterna för offentlig försvarare. Som framgår av tabellen har antalet förordnade försvarare sedan 2005 ökat med cirka sex procent medan den debiterade tiden per förordnanden under motsvarande period omväxlande har ökat och minskat för att år 2009 ligga på en nivå som är 9,2 procent högre än nivån år Utgifterna 2009 kan verifieras med följande formel 7. Utgifter totalt 2009 = ((utgifter totalt 2008) x (antal förordnanden 2009/antal förordnanden 2008) x (debiterad tid per förordnanden 2009/debiterad tid per förordnanden 2008) x (timkostnadsnormen 2009/timkostnadsnormen 2008)). 7 Samma formel som används för att förklara utgifterna för offentligt försvar kan också användas för att verifiera utgiftsutvecklingen för målsägandebiträde samt offentligt biträde. 34 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

35 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. Det totala antalet inkomna brottmål har under de senaste åren ökat kontinuerligt och mellan åren 2008 och 2009 var ökningen 5,3 procent. Beträffande antalet avgjorda brottmål har även där skett en ökning de senaste åren och mellan 2008 och 2009 var ökningen 3,9 procent. Sammantaget inkom fler brottmål under 2009 än vad som avgjordes under samma år vilket fått till följd att brottmålsbalanserna ökat med närmare 4,8 procent vid tingsrätterna. Då inkomna brottmål under 2009 alltjämt är fler till antalet än avgjorda brottmål under samma period gör Domstolsverket den bedömningen att det finns ett ackumulerat antal mål som normalt sett bör leda till att antalet förordnanden av offentlig försvarare kommer att stiga även de närmast kommande åren. Även den pågående förstärkningen av Polisen och Åklagarmyndigheten förväntas bidra till att målantalet och därmed också antalet förordnanden ökar under kommande period. Se vidare den gemensamma rapporten Rättsväsendets kapacitetsbehov åren Mot bakgrund av ovan sagda gör Domstolsverket bedömningen att antalet avgjorda brottmål kommer att öka med 4,3 procent för vart och ett av åren 2010 till 2012 samt med 4,8 procent Det redovisas också i den ovan nämnda rapporten. Den debiterade tiden per förordnande bedöms vara oförändrad under under förutsättning att regelverket för förordnande av och ersättning till offentlig försvarare inte ändras. Volymökningen beräknas, tillsammans med timkostnadsnormens ökning, ge ett utfall på 987 mnkr 8 för För perioden 2011 till och med 2013 beräknas utgifterna för offentligt försvar till mnkr, mnkr respektive mnkr, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 5.4 Utgifter för målsägandebiträde Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Målsägandebiträde Förändring Antal förordnanden ,2 % Debiterade timmar per förordnanden 5,86 5,74 6,05 6,19 6,30 7,6 % Förändring debiterad tid/förordnanden 8,63 % -1,95 % 5,36 % 2,39 % 1,75 % Utgifterna för målsägandebiträde uppgick under 2009 till 175 mnkr, vilket är en ökning med sex mnkr (3,6 procent) jämfört med Utgifterna har i genomsnitt ökat med 4,4 procent per år mellan Av tabellen framgår att antalet förordnanden har minskat marginellt under Sedan 2005 har antal uppdrag dock ökat med 24,2 procent. Den debiterade tiden har under samma period ökat med 7,6 procent. Det totala antalet inkomna och avgjorda brottmål har under 2009 ökat med 5,3 procent respektive 3,9 procent jämfört med föregående år. Till följd av att brottmålstillströmningen alltjämt har varit högre än avverkningstakten har utvecklingen bidragit till att målbalanserna sammantaget har ökat med 4,8 procent under Antalet avgjorda brottmål förväntas öka med 4,3 procent årligen under samt med 4,8 procent 2013 i enlighet med vad som har prognostiserats i rapporten Rättsväsendets kapacitetsbehov Den debiterade tiden/ förordnanden beräknas vara oförändrad under Efter uppräkning med höjningen av timkostnadsnormen beräknas utgifterna komma att uppgå till 187 mnkr8 under För perioden beräknas utgifterna för målsägandebiträde uppgå till 195 mnkr, 204 mnkr respektive 212 mnkr, exklusive framtida ökning av timkostnadsnormen och under förutsättning att lagstiftningen är oförändrad. 8 Prognos utfall 2010 = ((utgifter 2009) x (prognos avgjorda brottmål 2010) x (prognos debiterad tid 2010) x (timkostnadsnormens ökning 2010)) SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

36 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. 5.5 Utgifter för rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick under 2009 till 181 mnkr, vilket är en ökning med cirka sex mnkr eller 3,6 procent jämfört med föregående år. Trots de senaste årens kostnadsökningar kan emellertid konstateras att utgifterna sammantaget har minskat med cirka 167 mnkr eller 52 procent sedan 1997 då nivån låg på 348 mnkr. Nedgången är huvudsakligen orsakad av den reform som genomfördes per den 1 december 1997 då ett antal sakområden upphörde att vara generell grund för att bevilja rättshjälp och rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskydd i försäkring. Utgifterna minskade fram till Att utgifterna på nytt ökar efter 2005 kan ha sin förklaring i att antal avräknade ärenden inte minskar i samma utsträckning som tidigare. På grund av att antal avräknade ärenden möjligen stagnerat, bidrar timkostnadsnormens utveckling till ökade kostnader. En annan förklaring kan vara att Rättshjälpsmyndigheten (RM) i allt större utsträckning än tidigare följer upp och avslutar äldre ärenden. Vid en närmare uppdelning av utgifterna kan noteras att kostnaderna för rättshjälp, enligt den nya lagstiftningen, steg under år 2009 med drygt sex mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3,5 procent. Utgifterna beträffande rättshjälp, enligt äldre lagstiftning, ökade jämväl under 2009 med cirka 267 tkr, vilket motsvarar en uppgång på cirka sju procent i förhållande till Antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till RM har under 2009 ökat. Ökningen uppgick till knappt tolv procent jämfört med Att antalet ansökningar har ökat har sin huvudsakliga förklaring i att antal arbetsrättsliga och familjerättsliga ärenden har stigit, något som delvis kan förklaras av rådande konjunkturläge. Om man ser till perioden har antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till RM emellertid stadigt minskat. Sammantaget för hela perioden har ansökningarna minskat med cirka 54 procent. Domstolsverket har ingen uppgift på antalet inkomna ansökningar till domstolarna, men det kan konstateras att antalet till tingsrätterna inkomna familjemål, exklusive gemensam ansökan, har ökat med 18 procent de två senaste åren, varav 8,5 procent under Vad beträffar antalet beviljade ansökningar hos RM kan konstateras att dessa har ökat med drygt två procent under Avräknade ärenden som har beviljats i domstol har under 2009 minskat med knappt en procent, vilket får anses vara marginellt i förhållande till föregående period. Avräknade ärenden som har beviljats av RM fortsätter däremot att sjunka kraftigt och under 2009 minskade dessa med tolv procent. Minskningen är en direkt följd av att antalet inkomna ansökningar avtog vid Rättshjälpsmyndigheten under En annan förklaring till att antalet avräknade ärenden minskar är relaterad till att inkomsttaket har varit oförändrat sedan den 1 januari Domstolsverket bedömer att antalet avräknade rättshjälpsärenden, enligt nuvarande lagstiftning, endast kommer att öka marginellt under Kvarvarande ärenden, beviljade enligt äldre lagstiftning, bedöms numera vara obetydliga till antal varför dessa inte längre redovisas särskilt. Med hänsyn tagen till de förutsättningar som angivits ovan beräknar Domstolsverket att utgifterna för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, ger ett utfall på 186 mnkr under För perioden bedöms volymen vara oförändrad, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 36 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

37 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. 5.6 Utgifter för offentligt biträde Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Offentligt biträde Förändring Antal förordnanden ,4 % Debiterade timmar per förordnanden 4,11 4,20 4,40 4,42 4,53 10,1 % Förändring debiterad tid/förordnanden 0,29 % 2,07 % 4,66 % 0,64 % 2,40 % Utgifterna för offentligt biträde uppgick vid utgången av 2009 till 103 mnkr vilket är en ökning med sju mnkr (7,3 procent) i förhållande till Totalt sett har utgifterna alltsedan 2005 ökat med i genomsnitt 4,3 procent per år. Antalet förordnanden är alltjämt stigande och har sedan 2005 ökat med 9,4 procent. Den debiterade tiden har omväxlande ökat och minskat under perioden för att år 2009 ligga på en nivå som är 10,1 procent högre än nivån år Måltillströmningen till länsrätterna i de mål vari offentligt biträde kan förordnas har sammantaget minskat med 0,4 procent under Vid en närmare uppdelning kan noteras att LVU/LVM-målen har minskat med 0,8 procent medan psykiatrimålen minskat med 0,3 procent. Från och med november 2006 prövas omvandling av livstidsfängelse till tidsbestämt straff av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt. I dessa ärenden kan offentligt biträde förordnas. För kommande år beräknas antalet förordnanden vara oförändrat. Den debiterade tiden beräknas öka med 0,5 procent årligen för Därtill kommer effekten av höjningen av timkostnadsnormen. Utgifterna för 2010 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till knappt 106 mnkr 9. För perioden 2011 till och med 2013 beräknas utgifterna för offentligt biträde till knappt 107 mnkr, 107 mnkr respektive 108 mnkr, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 9 Prognos utfall 2010 = ((utgifter 2009) x (prognos avgjorda lvu/lvm samt psykiatrimål 2010) x (prognos debiterad tid 2010) x (timkostnadsnormens ökning 2010)) SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

38 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. 5.7 Förvaltararvoden i konkurser Antalet inkomna konkurser har under 2009 ökat med närmare 20 procent i förhållande till föregående år. Antalet motsvarar därmed i det närmaste 2005 års nivå. Antalet avslutade konkurser fortsätter däremot minska med 0,5 procent under 2009, vilket får anses vara marginell förändring. Utgifterna för förvaltararvoden med mera uppgick under 2009 till 96 mnkr, vilket är en minskning med 13 mnkr eller tolv procent jämfört med Minskningen beror främst på en återbetalning av ett förskotterat arvode om cirka 17,2 mnkr. Bortsett från taxehöjning per den 1 januari 2009, som uppgick till 2,29 procent eller 2,6 mnkr, kan en utgiftsminskning med 15,3 mnkr konstateras. Med beaktande av den extraordinära återbetalningen har utgifterna realt ökat med 2,1 mnkr. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna konkursärenden kommer att öka under 2010 på grund av rådande lågkonjunktur, se tidigare avsnitt i budgetunderlaget. Effekten väntas därför, med en viss eftersläpning, medföra en ökning av utgiftsposten under nästa år. Under 2010 beräknas antalet konkurser öka med cirka tre procent. Utöver antagen volymökning kan även konstateras en ingående målbalans på cirka 20 procent som kommer att ha effekt på 2010 års utgiftspost. I prognosen ingår dessutom höjning av konkursförvaltartaxan den 1 januari 2010 på 2,25 procent. Utgifterna för 2010 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till 143 mnkr. För antas konkurserna minska med fyra procent för vart och ett av åren för att under 2013 förbli oförändrade. Domstolsverkets bedömning av utfallen under budgetåren uppgår under ovan angivna förutsättningar till 137, 132 respektive 132 mnkr i 2010 års prisnivå. 5.8 Utgifter för bevisning, tolkar och parter Sammantaget uppgick förbrukningen avseende parter, bevisning och tolkar till 110 mnkr under 2009 vilket är en minskning med sju mnkr eller sex procent jämfört med Vid en närmare uppdelning av utgifterna kan noteras att utgifter för bevisning uppgick till 46 mnkr under 2009 vilket är en minskning med fem mnkr (10 procent) jämfört med föregående år. Minskningen kan sannolikt förklaras av reformen En modernare rättegång. Utgifter för tolkar uppgick under samma period till 54 mnkr, vilket är en ökning på cirka tre mnkr (5 procent). Där av förklaras 1,5 mnkr av taxehöjning, som per den 1 januari 2008 uppgick till 2,98 procent. Utgifter för parter uppgick under 2009 till 8,5 mnkr, vilket är en minskning med cirka sex mnkr (42 procent) jämfört med Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2009 till 35 mnkr. Utgifter för särskild företrädare för barn, god man och rådgivning, Utgifter för bevisning, parter och tolkar är beroende av utvecklingen av brottmålen. Antalet inkomna brottmål vid tingsrätterna ökade med 5,3 procent och avgjorda brottmål ökade med 3,9 procent 2009 jämfört med I Domstolsverkets prognoser har antalet avgjorda brottmål antagits öka med 4,3 procent för vart och ett av åren 2010 till 2012 samt med 4,8 procent under 2013 vilket också redovisas i rapporten Rättsväsendets kapacitetsbehov åren I prognosen ingår höjning av tolktaxan per den 1 januari 2010 på 3,26 procent. Prisnivån för övriga poster antas vara oförändrad för Domstolsverkets beräkning av utfallet budgetåren uppgår under ovan angivna förutsättningar till 118, 122, 128 respektive 134 mnkr i 2010 års prisnivå. svarar för största delen av beloppet. Dessa utgifter antas öka något under perioden medan de övriga utgifterna antas bli i stort sett oförändrade under perioden. Domstolsverkets prognos är sammantaget för dessa sex utgiftsslag 36 mnkr för vart och ett av åren samt 37 mnkr 2013 i 2010 års prisnivå. 38 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

39 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M Yrkanden I tabellen redovisas de samlade utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i 2010 års prisnivå, vilka har redovisats i de tidigare avsnitten. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp anges i 2010 års prisnivå i mnkr) Utgifter för offentligt försvar Utgifter för målsägandebiträde Utgifter för rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifter för offentligt biträde Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för bevisning, tolkar och parter Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden m.m Summa I följande tabell har samtliga belopp prisomräknats för hela perioden. För utgiftsslagen offentligt försvar, målsägandebiträden, rättshjälp enligt rättshjälpslagen, offentligt biträde samt förvaltararvoden i konkurser har prognoserna årligen uppräknats med den genomsnittliga ökningen av timkostnadsnormen för åren , 2,41 procent. Tolktaxan har antagits öka med tre procent årligen. För övriga utgifter har en oförändrad prisnivå antagits. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm, mnkr) Utgifter för offentligt försvar Utgifter för målsägandebiträde Utgifter för rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifter för offentligt biträde Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för bevisning, tolkar och parter Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden m.m Summa SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

40 RÄTTSLIGA BITRÄDEN M.M. I följande tabell har de prognostiserade utgifterna (inklusive prisuppräkning) ställts mot de i budgetpropositionen beslutade och aviserade anslagsbeloppen. Till 2010 har anslaget ökat med 500 mnkr. De av regeringen aviserade anslagsnivåerna för ligger kvar på samma nivå som för 2010, vilket innebär att anslaget inte prisomräknas. Domstolsverket vill framhålla att förutom anslagsökningar på grund av volymökningar krävs att anslaget prisuppräknas med bland annat timkostnadsnormens ökning för att tilldelade medel ska vara tillräckliga. En kronas höjning av timkostnadsnormen medför en automatisk utgiftsökning på anslaget med 1,4 mnkr och det är därför är av största vikt att anslaget årligen prisomräknas med det belopp som motsvaras av den höjning av timkostnadsnormen regeringen beslutar om. Av tabellen framgår att anslagna medel kommer att vara tillräckliga under 2010 för de regelstyrda utgifterna. Domstolsverkets prognos för 2010 innebär att utgående överföringsbelopp kommer att uppgå till åtta mnkr. Redan 2011 fattas det enligt prognosen 120 mnkr för att få en ekonomi i balans. För åren saknas det finansiering enligt prognoserna med 225 mnkr och 345 mnkr för respektive år jämfört med tilldelade medel enligt budgetpropositionen. Domstolsverket yrkar att anslaget höjs med 120 mnkr år 2011, med ytterligare 105 mnkr år 2012 samt med ytterligare 120 mnkr år 2013, totalt en ramökning med 345 mnkr Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr) Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Summa prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

41 INVESTERINGAR 6 Investeringar Det förändringsarbete som har pågått under de senaste åren inom Sveriges Domstolar medför att nya eller förändrade lokaler behövs i stor omfattning. Genom förändringsarbetet ges möjlighet att modernisera lokalbeståndet och avhjälpa de brister som finns bland annat vad gäller ändamålsenlighet, tillgänglighet och säkerhet. I åtskilliga fall skulle det vara omöjligt eller innebära alltför höga kostnader att avhjälpa bristerna utan strukturella förändringar i organisationen. Vid om- och nybyggnationer ges alltid säkerhetsfrågorna hög prioritet och genomsyrar planeringen av lokalförändringar i domstolarna. I samband med omoch nybyggnader installeras också teknik i form av rättssalsteknik, kommunikationsnät och säkerhetsteknik. Även i övriga domstolar införs ny teknik, särskilt i rättssalarna. Sammantaget under perioden beräknas investeringarna för inredning, utrustning och teknik i samband med byggprojekt uppgå till i storleksordningen 830 mnkr. I de byggprojekt som avser Göteborgs tingsrätt, Attunda tingsrätt, Skaraborgs tingsrätt och Nyköpings tingsrätt och som är en följd av statsmaktens beslut om organisationsförändringar uppgår investeringarna för inredning och utrustning samt teknik till sammanlagt 150 mnkr, varav 75 mnkr avser teknikinvesteringar. I samband med övergången till ny förvaltningsrättsorganisation krävs både ny- och ombyggnationer. Investeringar i samband med detta uppgår till cirka 75 mnkr under 2010 och 2011 varav merparten under Tingsrätter som är samlokaliserade med förvaltningsrätten har i vissa fall fått flera förhandlingssalar och uppgradering av säkerhetssalar till följd av byggprojekt för förvaltningsrätterna. Investeringar inom ramen för arbetet med rättsväsendets informationsförsörjning (RIF) beräknas för närvarande till i storleksordningen 35 mnkr. När det gäller IT-investeringar under perioden , så beräknas dessa uppgå till i storleksordningen 40 mnkr årligen. Ett fortsatt successivt införande av videokonferenssystem beräknas fortsätta också under perioden Med anledning av den ökande användningen av videokonferenssystem vid förhandlingar så är ambitionen att videokonferenssystem ska finnas på samtliga domstolar och där behovet är stort sker kompletteringar med fler videokonferenssystem. Beräknade investeringar under perioden uppgår till 30 mnkr. Under perioden kommer också fortsatta investeringar behöva göras såväl i det verksamhetsstödjande systemet (Vera) som i de administrativa systemen för statistik-, personal- och ekonomihantering. I diagrammet illustreras de sammanlagda effekterna av gjorda och beräknade investeringar vad gäller utnyttjande av låneramar och anslagsbelastning, exklusive eventuella reformer av miljödomstolarna. Lån Mnkr Utestående lån Investeringar Ränta & avskrivningar SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

42 INVESTERINGAR För beräknar Domstolsverket behovet av låneram till mnkr årligen. Beräknat utnyttjande av låneramar med mera redovisas i följande tabell. Uppgifter beträffande lån i Riksgäldskontoret (tkr) 2010 Utfallsprognos 2011 Förslag 2012 Beräknat 2013 Beräknat IB lån i Riksgäldskontoret Beräknad nyupplåning varav för investering i immateriella anläggningstillgångar Beräknad amortering UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat/föreslagen låneram Beräknad ränteutgift Ränteantagande nyupplåning 2,8 % 3,6 % 4,1 % 4,3 % Finansiering av räntor och amorteringar - utgiftsområde 4, anslag 1: utgiftsområde 8, anslag 1: övrigt 42 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

43 BEHOV AV KREDITER 7 Behov av krediter 7.1 Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev för 2010 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 och uppgår till cirka tio procent av anslagsbeloppet, 461 mnkr. Enligt Domstolsverkets beräkning kommer tio procents kredit att vara tillräcklig för perioden under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar. Domstolsverket anser att kredit på räntekontot också bör beslutas för det räntebärande anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8. Domstolsverkets bedömning är att den bör uppgå till minst tio procent. Med hänsyn till verksamhetens karaktär kan det vara önskvärt med en högre kredit. Anslaget 1:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader med mera ap. 1 inom utgiftsområde 22, som disponeras av Domstolsverket, är också räntebärande och kredit bör beslutas även för dessa medel. 7.2 Anslagskredit på ramanslag För 2010 är anslagskrediterna tre procent för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4, 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden och 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap.1 Utgifter för offentligt biträde med mera och ap.2 Utgifter för tolk med mera inom utgiftsområde 8. För anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 är anslagskrediten fem procent. För anslaget 1:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. ap.1 inom utgiftsområde 22, som disponeras av Domstolsverket, har ingen anslagskredit beslutats. Domstolsverket utgår från att de anslag som anvisas för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 under perioden kommer att uppgå till aviserade nivåer. I så fall är anslagskrediter på tre procent tillräckliga. Anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 och 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 avser utgifter som styrs av gällande lagstiftning och är därmed i stort sett omöjliga att påverka. Under förutsättning att medel tillförs i nödvändig omfattning bör anslagskrediten vara minst tio procent på anslagen 1:12 Rättsliga biträden m.m. och 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

44 AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 8 Avgiftsbelagd verksamhet 8.1 Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som får disponeras är relativt marginella inom Sveriges Domstolar. De har under 2009 uppgått till 13 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum och personal sex mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier 1,2 mnkr samt rättsfallspublicering och försäljning av publikationer och kopior med mera 5,8 mnkr. Övriga intäkter som disponeras för förvaltningskostnader utgörs av bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder. Bidrag erhålls också från bland annat SIDA och EU för finansiering av det internationella samarbetet som Domstolsverket och domstolarna deltar i. Dessa intäkter har under 2009 uppgått till 7,7 mnkr. De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret, har under 2009 uppgått till 0,5 mnkr. Intäkterna har varit lägre än tidigare år, vilket beror på att anslagsmedel förbrukats i större utsträckning än tidigare. För åren beräknas inte några finansiella ränteintäkter. Avgifter med mera som får disponeras (tkr) Utfall Beräknade inkomster Avgiftsinkomster som disponeras: - Försäljning av publikationer m.m Uthyrning av lokaler och personal m.m Reavinster vid försäljning av maskiner m.m Övriga intäkter; kopior m.m Delsumma Övriga inkomster som disponeras: - Bidrag Finansiella intäkter Delsumma Summa Avgifter som inte får disponeras Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna. Till inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet redovisas medel som inflyter på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar. Domstolsverket har antagit att de inkomster som relaterar sig till konkurser kommer att öka under beroende på ökning av antal konkurser. Avgifter som inte får disponeras (tkr) Utfall Beräknad Beräknade inkomster 2009 budget 1) Ansökningsavgifter - Miljödomstolarna Övriga domstolar Kungörandeavgifter Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Återbetalning av rättshjälpskostnader Totalt ) Enligt regleringsbrev för SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

45 ÖVERSIKT ÖVER VERKSAMHETENS FINANSIERING 9 Översikt över verksamhetens finansiering Anslag/anslagspost (tkr) Utfall Tilldelat Prognos Beräknat Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Anslaget 1:3 Avveckling av Verket för förvaltningsutveckling m.m. 1:3 ap.6 Rättsinformation Totalt anslaget 1: Totalt utgiftsområde 2 Samhäll och Fin.förvalt Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Anslaget 1:5 Sveriges Domstolar 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar Totalt anslaget 1: Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Totalt anslaget 1: Totalt utgiftsområde 4 Rättsväsendet Utgiftsområde 8 Migration Anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsärenden Totalt anslaget 1: Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden 1:5 ap.1 Utgifter för offentligt biträde m.m :5 ap.2 Utgifter för tolk m.m Totalt anslaget 1: Totalt utgiftsområde 8 Migration Utgiftsområde 13 Arbetsliv Anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 3:1 ap.13 Särskilda jämställdåtg. - Del till DOM Totalt domstolsväsendets del av anslaget 3: Totalt utgiftsområde 13 Arbetsliv Utgiftsområde 22 Kommunikationer Anslaget 1:17 Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m. 1:17 ap.1 Trängselskatt: Admin - Del till DOM Totalt domstolsväsendets del av anslaget 1: Totalt utgiftsområde 22 Kommunikationer Totalt anslagsfinansierat Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras Summa SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

46 För att undvika flaskhalsar i rättskedjan samarbetar rättskedjans myndigheter sedan något år kring att ta fram metoder för gemensamma prognoser av kommande resursbehov. I november 2009 träffades Bengt Svenson, rikspolischef Rikspolisstyrelsen, Anders Perklev, riksåklagare Åklagarmyndigheten, Jan Andersson, generaldirektör Brottsförebyggande rådet, Barbro Thorblad, generaldirektör Domstolsverket och Anders Danielsson, generaldirektör Säkerhetspolisen, för fortsatta diskussioner. I prognossamarbetet ingår även Kriminalvården. Foto: Carl Johan Erikson.

47 Sveriges Domstolar kommer även de närmaste åren att vara inne i en omfattande generationsväxling. Planerad kunskapsöverföring under en längre tid är ett sätt att säkra att viktig kompetens lever vidare i organisationen. Rådmännen Monika Vestin och Kennet Svensson vid Ångermanlands tingsrätt är två av dem som står inför denna utmaning. Foto: Per Helander.