Budgetunderlag

Transkript

1 Budgetunderlag

2 TRYGG OCH SÄKER DOMSTOLSMILJÖ Den 13 februari i år inleddes terroristrättegången vid Stockholms tingsrätt. Det generellt ökade trycket mot rättsväsendet ställer höga krav på en trygg och säker domstolsmiljö för medarbetare, parter, vittnen och besökare. Fler domstolar behöver de närmaste åren stärka säkerheten i sina lokaler i form av fasta säkerhetskontroller. Foto: Carl Johan Erikson

3

4 Producerad av Domstolsverket Diarienummer OMSLAGSBILD Jämställdhetsminister Åsa Regnér besökte i februari 2018 Förvaltningsrätten i Karlstad, som är en av pilotdomstolarna i regeringsuppdraget Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JiM). Under året ska pilotdomstolarnas erfarenheter och metoder spridas till övriga domstolar. På bilden: Jämställdhetsminister Åsa Regnér, pressekreterare Sami Mashial, Eric Nilsson och Anna Alfredsson, båda föredragande, Förvaltningsrätten i Karlstad. Foto: Sanna Emanuelsson Domstolsverket Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 32 Telefon: E-post: domstolsverket@dom.se Webb:

5 YRKANDEN INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 YRKANDEN 6 2 GENERALDIREKTÖREN INLEDER 7 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Omvärlden Målutveckling Prognoser för måltillströmning Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet 15 4 UTVECKLINGSINSATSER Digitalisering av Sveriges Domstolar Kompetensförsörjning Lokalförsörjning Säkerhet Förtroende och bemötande 23 5 EKONOMI Anslaget Sveriges Domstolar Rättsliga biträden m.m Migrationsdomstolarna Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Trängselskatt Internationell civil krishantering Investeringar Behov av krediter Avgiftsbelagd verksamhet Översikt över verksamhetens finansiering 41 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

6 YRKANDEN 1 YRKANDEN Domstolsverket yrkar att regeringen föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4, tillförs en ramökning med 130 mnkr från 2019 och med ytterligare 220 mnkr från 2020 utöver de beräknade anslagsnivåerna. Totalt yrkas en ramökning med 350 mnkr under perioden utöver de beräknade anslagsnivåerna. Se avsnitt Yrkanden. föreslår riksdagen att anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., inom utgiftsområde 4, tillförs en ramökning med 679 mnkr från 2019, med ytterligare 164 mnkr från 2020 samt med ytterligare 150 mnkr från 2021, totalt en ramökning med 993 mnkr under perioden Prognosen för 2018 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till minus 424 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit. Anslaget behöver således tillföras ytterligare resurser för Se avsnitt 5.2 Rättsliga biträden m.m. föreslår riksdagen att ersättning till nämndemän från och med 2019 finansieras från anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. istället för från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Se avsnitt Nämndemannakostnader. föreslår riksdagen att anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tillförs en engångsvis anslagsförstärkning med 115 mnkr för 2019 utöver den beräknade anslagsnivån. För år 2020 yrkas att anslaget tilldelas den beräknade anslagsnivån. Från år 2021 yrkas en ramökning med 160 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. Se avsnitt 5.3 Migrationsdomstolarna. föreslår riksdagen att anslaget 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål, inom utgiftsområde 8, tillförs en engångsvis anslagsförstäkning med 50 mnkr för 2019 utöver den beräknade anslagnivån. För år 2020 yrkas att anslaget tilldelas den beräknade anslagsnivån. Från år 2021 yrkas en ramökning med 34 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. Prognosen för 2018 visar att det utgående överföringsbeloppet beräknas uppgå till minus 31 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit. Anslaget behöver således tillföras ytterligare resurser för Se avsnitt 5.4. Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. föreslår riksdagen att anslagen 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap.1 och 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap.4, inom utgiftsområde 22 tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för Se avsnitt 5.5 Trängselskatt. föreslår riksdagen att anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7, tilldelas de aviserade anslagsnivåerna för Se avsnitt 5.6 Internationell civil krishantering. föreslår riksdagen att låneramen höjs för att uppgå till mnkr för 2019, till mnkr för 2020 och till mnkr för Se avsnitt 5.7 Investeringar. fastställer att anslagskrediten för anslagen 1:5 Sveriges Domstolar, inom utgiftsområde 4 och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tre procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. fastställer att anslagskrediten för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4, samt anslaget 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap. 1 och anslaget 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap. 4 inom utgiftområde 22 varje år under perioden , under förutsättning att yrkade medel tilldelas, får uppgå till tio procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. föreslår riksdagen att anslagskrediten för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7 samt för anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden, inom utgiftsområde 8, varje år under perioden , får uppgå till tio procent. Se avsnitt 5.8 Behov av krediter. 6 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

7 GENERALDIREKTÖREN INLEDER 2 GENERALDIREKTÖREN INLEDER Årets budgetunderlag klargör de finansiella behoven inom Sveriges Domstolar. De senaste två åren har vi sett ett trendbrott antalet mål till domstolarna ökar nu kraftigt. Detta gäller inte bara migrationsdomstolarna, där måltillströmningen är fortsatt exceptionellt hög, utan målökningen är tydlig inom samtliga domstolsslag. För prognostiseras en kraftig ökning av antalet inkomna mål vid allmän domstol och förvaltningsdomstol, utöver migrationsdomstol. Hos de allmänna domstolarna är det i första hand brottmålen och familjemålen som förväntas öka i antal. På förvaltningssidan är det bland annat LVU-mål och mål enligt socialtjänstlagen. Det hårdare samhällsklimatet har ökat trycket på hela rättsväsendet. Förstärkta anslag har tidigare tilldelats polis- och åklagarmyndigheterna, men inte till Sveriges Domstolar. Detta har medfört ett ökat ärendeflöde i rättskedjan som nu slår igenom i domstolarnas verksamhet. Under 2017 avgjorde domstolarna fler mål i förhållande till Domstolarna avgjorde också fler mål i förhållande till antalet årsarbetskrafter 2017 än föregående år. Trots detta har måltillströmningen varit så stor att balanserna ökat och fortsätter att göra det, vilket på sikt leder till längre handläggningstider. Om denna utveckling fortgår kommer det att ha en negativ inverkan på rättssäkerheten och samhällsekonomin, liksom på medborgarnas förtroende för domstolarna. Pågående utveckling måste brytas i ett tidigt skede. För att domstolarna ska kunna ges förutsättningar att avgöra fler mål, så att balanser och handläggningstider inte ökar, yrkar Domstolsverket på en ramökning av anslaget till Sveriges Domstolar med 350 mnkr för , migrationsdomstolarna exkluderade. Medlen ska främst täcka upp för ökad måltillströmning i allmän domstol och förvaltningsdomstol. Men också för förbättrad säkerhet i form av fasta säkerhetskontroller i allt fler domstolar. I Sverige ser vi idag en ökad polarisering och segregering, och den organiserade brottsligheten har fått fäste. Det har bland annat medfört att sprängningar mot lokaler inom rättsväsendet sker och att betydligt fler vapen är i omlopp. För Sveriges Domstolars del ställer detta höga krav på en trygg och säker arbetsmiljö för alla medarbetare, liksom för parter, vittnen och besökare på domstol. Vid migrationsdomstolarna har antalet inkomna mål ökat markant de senaste åren och måltillströmningen förväntas ligga på en mycket hög nivå även i år. Detta är en följd av flyktingströmmarna 2015 vilket lett till en stor ökning av antalet asylsökande. Migrationsverkets beslut har i hög utsträckning överklagats till domstol. Måltillströmningen och det kraftigt försämrade balansläget medför att migrationsdomstolarnas verksamheter behöver bibehållas på i stort sett nuvarande nivå fram till Som ett led i effektiviseringen av domstolarnas verksamhet gör Domstolsverket en stor digital utvecklingssatsning de närmaste åren. Den har direkt koppling till domstolarnas digitaliseringsbehov och medborgarnas ökade krav på hög digital tillgänglighet. Arbetet är även viktigt ur ett förtroendeperspektiv. Om Sveriges Domstolar halkar efter den digitalisering som sker i samhället i stort, riskerar det att påverka medborgarnas förtroende för domstolarna på ett negativt sätt. Avslutningsvis vill jag återigen betona vikten av att domstolarna får nödvändiga resurser för att deras dimensionering och avgörandekapacitet ska kunna motsvara den förväntade måltillströmningen. Det krävs för att balansökningen ska stoppas i tid. Martin Holmgren SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

8 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 3 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Sveriges Domstolars verksamhet påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Domstolarna har beröringspunkter med i stort sett alla delar av samhället genom de olika typer av mål och ärenden som hanteras. Sedan ett par år tillbaka bedriver Domstolsverket ett systematiskt arbete med omvärldsanalys. I det följande redogörs för huvuddragen i denna omvärldsanalys och på vilket sätt det påverkar kommande utvecklingsinsatser och resursbehov för Sveriges Domstolar. 3.1 Omvärlden De trender som identifierats i omvärldsanalysen, som bedöms ha stor påverkan på Sveriges Domstolars verksamhet kan delas in i sex olika områden. Dessa är: Ökad förväntan på att leverera digitala lösningar Ökad polarisering, segregering och klyftor i Sverige En ny generation på arbetsmarknaden ställer nya krav på arbetsgivarna Medborgarperspektivet allt starkare i den offentliga förvaltningen Sjukfrånvaron fortsätter öka och kvinnor är överrepresenterade Sociala medier får allt större betydelse för samhällets kommunikationssätt Ökad förväntan på att leverera digitala lösningar I vår omvärld pågår en digital omvandling som skapar en ökad förväntan på myndigheter att leverera digitala tjänster gentemot medborgare, företag och andra myndigheter och organisationer. Under 2018 inrättar regeringen en ny myndighet som ska samordna och stödja digitaliseringen i offentlig sektor. Syftet är att förbättra och effektivisera servicen till medborgare, företag och samhället. Det behövs ett allt större interagerande med domstolarna och Sveriges Domstolars brukare för att skapa en bra bild av vilka digitala lösningar som ger störst nytta. Generellt kommer nya kompetenskrav att ställas. Den digitala transformationen är en genomgripande förändring av hela verksamheten och dess förutsättningar. Beroendet av fungerande teknik fortsätter öka. Den snabba utvecklingen ställer krav på en mer flexibel och anpassningsbar organisation vad gäller t.ex. arbetssätt, ledarskap och förbättringsarbete Ökad polarisering, segregering och klyftor i Sverige Sverige är på väg att bli ett alltmer segregerat och polariserat land enligt många rapporter. Klyftorna mellan olika grupper ökar. För samhället och för Sveriges Domstolar kan situationen leda till ett antal konsekvenser. En obenägenhet att delta i rättsprocessen kan växa sig starkare. Det finns drygt 50 områden i Sverige som i olika grad är utsatta för allvarliga socioekonomiska faktorer och kopplade till högre brottslighet. Utanförskap och känsla av hopplöshet bidrar till att öka spänningarna mellan grupper med olika förutsättningar, vilket leder till våld och konflikter. Rapporter från polisen visar att antalet radikaliserade personer i Sverige ökar. Dessa personer är ideologiskt motiverade och de brott som begås utgår från religiös eller politisk övertygelse, vilket kan utgöra ett allvarligt hot mot de grundläggande fri- och rättigheterna i vår demokrati. En ändrad normkultur kan leda till parallella samhällen med egen rättsordning och organiserad brottslighet. Det kan bli vanligare att domstolens verksamhet ifrågasätts och utmanas vilket kan påverka förtroendet för domstolarna. Utmaningarna för Sveriges Domstolar ligger i att hitta arbetssätt för att effektivt ta hand om de mål som når domstolarna, hantera den ökade hotbilden och skapa en trygg och säker arbetsmiljö En ny generation på arbetsmarknaden ställer nya krav på arbetsgivarna Medarbetare födda 1982 till 1995 kommer snart att vara i majoritet bland de anställda. Det är en förhållandevis liten generation som dessutom ställer nya krav. Arbetet måste upplevas som meningsfullt och man efterfrågar snabb belöning vid prestation, genuin uppmärksamhet och uppskattning från närmaste chef samt en känsla av fortlöpande utveckling. Chefs- och ledarskap, möjlighet till utveckling och kvalificerade arbetsuppgifter samt 8 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

9 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN tillgång till flexibla arbetsmöjligheter är viktiga för den här gruppen. Nya flexibla arbetsförhållanden kommer sannolikt att påverka sättet att utöva ledarskap på. En utmaning för Sveriges Domstolar är att motivera yngre att gå den långa vägen från juridikstudier till att bli ordinarie domare. Det gäller för organisationer och ledare att anpassa sig till nya förutsättningar om man vill kunna konkurrera om att attrahera nya medarbetare från denna generation. Medarbetare kommer sannolikt att stanna kortare tid inom Sveriges Domstolar, inte minst i storstäderna. En risk med ökad personalomsättning är att kompetensen minskar, vilket kan leda till sämre effektivitet i verksamheten Medborgarperspektivet allt starkare i den offentliga förvaltningen Det har blivit allt vanligare att myndigheter utgår från ett medborgarcentrerat perspektiv när den egna verksamheten utvecklas. I stället för att ha fokus på utveckling av verksamhetens interna processer efter egna behov, tar myndigheterna utgångspunkt i medborgarnas och övriga externa intressenters s.k. livshändelser när organisation och verksamhet ska utformas. Myndigheterna utgår därmed ifrån de behov människor och företag faktiskt har. Nya händelser förväntas mötas med leveranser snabbt. Detta ställer krav på en flexibel organisation och anpassningsbara arbetssätt för att få en effektiv verksamhet. Målsättningen är att medborgaren inte ska behöva känna till myndigheternas ansvarsuppdelning. Utveckling av självservicetjänster förväntas ge ökad tillgänglighet och öppenhet och i och med det ett ökat förtroende för Sveriges Domstolar. Detta kan även leda till att Sveriges Domstolar uppfattas som en attraktiv arbetsplats och därmed underlätta rekrytering av medarbetare Sjukfrånvaron fortsätter öka och kvinnor är överrepresenterade På sex år har kostnaderna för sjukpenning i Sverige nästan fördubblats, från 21 miljarder kronor 2010 till 40 miljarder kronor Skillnaden i sjukfrånvaro mellan män och kvinnor har aldrig varit större sedan sjukpenningtalet började mätas Då hade kvinnor 25 procent fler sjukpenningdagar än män. I dag handlar det om 89 procent fler sjukpenningdagar. Det vanligaste hälsoproblemet i Sverige idag är psykisk ohälsa och stressrelaterad sjukskrivning har mångdubblats på bara några år. Sveriges Domstolar har en verksamhet som är starkt beroende av personal och samtidigt en ökande andel kvinnliga medarbetare. Det gör att sjukfrånvarotrenden slår extra hårt mot Sveriges Domstolar. Det finns också risk för ökad personalomsättning Sociala medier får allt större betydelse för samhällets kommunikationssätt Information förmedlas snabbt i dagens samhälle och i hög grad genom sociala medier. Sociala medier har gått från att vara ett privat medel för socialt umgänge till att bli viktiga informationskanaler och forum. På ett mer allmänt plan har det utbredda användandet av digitala medier medfört att nyhetsflödet numera primärt når läsare via internet. Det finns en ökad förväntan på att myndigheter ska finnas tillgängliga på sociala medier. Denna utveckling kan förväntas fortsätta de närmaste åren. Myndigheter behöver en strategi för hur man ska agera i sociala medier och också en plan för hur man ska nå ut med egen information i frågor som rör verksamheten. Felaktig information som sprids och inte bemöts skadar förtroendet. Genom sociala medier ökar möjligheten till otillåten påverkan och falska nyheter sprids snabbt. Det kan med kort varsel öka trycket på förhandlingar vad gäller säkerhet och mediehantering. Allt fler medarbetare använder sociala medier och skriver där bland annat om sin arbetsplats. Detta kan påverka bilden av och kunskapen om domstolarna och Sveriges Domstolar som arbetsgivare. Etiska frågor gällande aktiviteter i sociala medier behöver diskuteras. Sociala medier är också en viktig kanal för att attrahera framtida medarbetare. Sveriges Domstolar behöver därför vara närvarande på dessa medier och sträva efter att stärka varumärket. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

10 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN 3.2 Målutveckling Diagram 1 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolsslag Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, t.ex. kan vissa mål som avgjorts 2016 ha registrerats först Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt knappt mål per år vid Sveriges Domstolar. Det totala antalet inkomna mål ökade 2017 med nio procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden ökade inflödet med åtta procent Efter en nedåtgående trend under de tre föregående åren vände således tillströmningen av mål uppåt på totalnivå under perioden I genomsnitt har det avgjorts nästan mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål ökade mellan 2016 och 2017 med åtta procent. Jämfört med genomsnittet ökade antalet avgjorda mål med fem procent. Antalet balanserade mål har under den senaste femårsperioden varit knappt mål i genomsnitt. Det totala antalet balanserade mål ökade under 2017 med elva procent jämfört med Vid en jämförelse med genomsnittet av balanserade mål den senaste femårsperioden ökade balansen kraftigt. Trenden för de tre föregående åren med minskande balanser har alltså under de senaste två åren vänt och resulterat i en balansökning på totalen. 10 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

11 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Inkomna mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Inflödet av mål ökade vid tingsrätterna. Ökningen kan hänföras till fler inkomna brottmål och tvistemål. Även vid hovrätterna ökade antalet inkomna mål. Främst kan ökningen förklaras av fler inkomna övriga mål och PBL-mål. Antalet inkomna mål vid Högsta domstolen minskade marginellt. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna ökade med sex procent. Framför allt ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål mycket kraftigt. Inflödet till kammarrätterna minskade Minskningen utgörs framför allt av skattemål och socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet inkomna mål med åtta procent. Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt för andra året i följd. Detta är en följd av flyktingsituationen med stora ökningar av antalet asylsökande och där Migrationsverkets beslut i stor utsträckning överklagats till domstol. Antalet inkomna avlägsnandemål (asyl), som är den största och mest resurskrävande måltypen, uppgick 2017 till knappt mål. Motsvarande uppgifter för 2015 och 2016 var omkring respektive mål. Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen ökade mycket kraftigt mellan 2016 och Den största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade från omkring mål till knappt mål. Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Avgjorda mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Tingsrätterna avgjorde fyra procent fler mål än föregående år och framförallt ökade antalet avgjorda brottmål och tvistemål och då i synnerhet familjemål. Vid hovrätterna ökade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med sex procent. Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna är oförändrat under Antalet avgjorda skattemål SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

12 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN och mängdmål har minskat. Även antalet avgjorda socialförsäkringsmål har minskat marginellt. Vid kammarrätterna ökade antalet avgjorda mål kraftigt. Framförallt förklaras ökningen av fler avgjorda socialförsäkringsmål men även av LOUmål. Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet avgjorda mål med fyra procent. Ökningen kan främst tillskrivas psykiatrimål och LOU-mål. Antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt såväl vid migrationsdomstolarna som i Migrationsöverdomstolen under 2017 jämfört med året innan. Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Balanserade mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades under 2017 och ökningen uppgick till sex procent. Balansförsämringen kan främst knytas till brottmål. Även vid hovrätterna ökade balanserna. Det är framför allt balanserna av övriga mål som ökat. Antalet balanserade mål fortsatte att minska vid Högsta domstolen, en minskning med åtta procent jämfört med Balanserna avseende samtliga målkategorier minskade vid domstolen. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades kraftigt under 2017, en ökning med 22 procent. Socialförsäkringsmål svarar för den största delen av balansökningen men även balanserna av mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål bidrar till balansökningen. Vid kammarrätterna förbättrades balansläget mycket kraftigt under 2017, främst genom ett minskat antal balanserade socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen försämrades balanserna med 21 procent. I första hand svarade skattemål för domstolens balansläge. Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 73 procent, eller knappa mål. Vid Migrationsöverdomstolen ökade balanserna kraftigt, närmare bestämt med 20 procent, men fortfarande klarar domstolen regeringens verksamhetsmål Omfattande mål Det är inte bara utvecklingen av antalet inkomna mål som har betydelse för domstolarnas arbetsbelastning. Målens karaktär påverkar också resursbehovet. Förhandlingstiden är en indikator på hur resurskrävande målen är. En analys har gjorts av förhandlingstidernas utveckling under de senaste fem åren. På hovrätterna har den genomsnittliga förhandlingstiden per brottmål som avgjorts efter förhandling ökat från 4,1 timmar 2013 till 4,6 timmar 2017, vilket motsvarar 12 procent. Den genomsnittliga förhandlingstiden per tvistemål som avgjorts efter förhandling på hovrätterna har varierat relativt mycket år från år och det går inte att utläsa någon trendmässig förändring under den senaste femårsperioden. På tingsrätterna har den genomsnittliga förhandlingstiden per tvistemål som avgjorts efter förhandling ökat från 2,3 timmar 2013 till 2,6 timmar 2017, vilket motsvarar 13 procent. Den genomsnittliga förhandlingstiden i brottmål som avgjorts genom förhandling har i stort sett varit oförändrad på tingsrätterna under den senaste femårsperioden. Det är också av intresse att följa utvecklingen av de riktigt stora målen. I tabellerna nedan redovisas utvecklingen av antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 60 timmar respektive över 100 timmar under de senaste fem åren. Även huvudförhandlingstiden i timmar för dessa mål framgår av tabellen. 12 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

13 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Brottmål med en huvudförhandlingstid över 60 timmar i tingsrätt och hovrätt Antal mål Huvudförhandlingstid i timmar Brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar i tingsrätt och hovrätt Antal mål Huvudförhandlingstid i timmar Både antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 60 timmar och antalet brottmål med en huvudförhandlingstid över 100 timmar har minskat något i ett femårsperspektiv. Även om antalet riktigt stora brottmål är relativt få till antalet har de en stor betydelse ur finansieringssynpunkt, inte minst driver de upp kostnaderna på anslaget rättsliga biträden. 3.3 Prognoser för måltillströmning Utvecklingen av antalet inkomna mål och ärenden har stor betydelse för det framtida resursbehovet. I detta avsnitt redovisas Domstolsverkets prognoser för måltillströmningen till tingsrätter och förvaltningsrätter. Prognoserna omfattar perioden Utvecklingen av antalet inkomna mål och konkursärenden vid tingsrätt, åren är en prognos Brottmål (exkl. beredskapsmål) Tvistemål (exkl. familjemål) Familjemål Konkursärenden Miljömål Fastighetsmål PBL-mål Summa Procentuell utveckling -3,1 % 0,4 % 4,9 % 3,5 % 2,1 % 1,3 % 0,8 % Brottmålen redovisas exklusive beredskapsmål vid prognoser eftersom dessa medför en dubbelregistrering då de ofta lämnas över till en annan domstol. Vid tingsrätterna ökade antalet mål under 2017 jämfört med föregående år. Under åren förväntas målinflödet fortsätta öka och målnivån vara den högsta under 2000-talet. År 2021 prognostiseras antalet inkomna mål vara 7,9 procent högre än under Måltillströmningen av brottmål ökade under 2016 efter ett antal års minskning. Under 2017 har brottmålen ökat relativt kraftigt och bedöms fortsätta öka under perioden Detta ligger i linje med polis- och åklagarväsendets antaganden om ökat utflöde av ärenden och brottsmisstankar med åtalsbeslut. De dispositiva tvistemålen ökade något 2017 efter ett antal år av minskat inflöde, men förväntas ligga på en relativt konstant nivå de närmast kommande åren. Detta som en följd av en förväntad fortsatt god inhemsk konjunktur. Tvistemålen tenderar att minska i högkonjunktur och öka i lågkonjunktur. En höjning av ansökningsavgifterna kan också ha påverkat målinflödet de senaste åren, men effekterna av denna bedöms klinga av under prognosperioden och antalet tvistemål öka något. Även antalet familjemål har ökat under 2017 efter några år av minskat inflöde. Familjemålen har en stigande trend under 2000-talet, som antas fortsätta med en ökad befolkning till följd av bland annat ökad invandring. Vid bedömning av familjemålens utveckling har även utredningen Se barnet (SOU 2017:6) beaktats. Om utredningens förslag genomförs kan det vara återhållande på måltillströmningen, men den underliggande trenden antas ändå medföra att antalet inkomna familjemål ökar. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

14 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Antalet miljömål har en trendmässig ökning över tid som antas fortsätta. Under 2016 tillkom cirka 700 mål från den numera nedlagda Statens va-nämnd. Miljömålen har en tendens att öka när konjunkturen är stark. Tillkomsten av va-mål spär på en förväntad målökning. Antalet PBL-mål minskade något under 2017 men förväntas åter öka de kommande åren. Detta främst som en följd av ett ökat behov av bostadsbyggande och markanvändande. Utveckling av antalet inkomna mål vid förvaltningsrätt exklusive migrationsmål och trängselskattemål, åren är en prognos Socialförsäkringsmål SoL-mål Skattemål LOU-mål LVU-mål LVM-mål Psykiatrimål Mängdmål Övriga mål exkl. PBL Summa Procentuell utveckling -3,7 % 1,9 % 5,8 % 1,4 % 1,2 % 1,0 % 1,0 % Vid förvaltningsrätterna ökade målinflödet 2017 och förväntas fortsätta öka under perioden om än i mindre utsträckning. I slutet av prognosperioden antas antalet inkomna mål vara det högsta under 2000-talet. Den totala målökningen under åren prognostiseras till 4,6 procent. Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade mycket kraftigt under 2017 efter att ha haft en nedåtgående trend de senaste åren. Ökningen beror främst på ett stort inflöde av mål rörande ersättning av kostnader för vård utomlands samt en ökning av omprövningsärenden och är delvis en konsekvens av balansavarbetningsinsatser hos Försäkringskassan. Under de närmaste åren bedöms målinflödet ligga på en relativt konstant hög nivå utan att öka ytterligare. Antalet mål enligt socialtjänstlagen ökade 2017 och antas fortsätta öka under hela prognosperioden. Integrationen av de många nyanlända och i vilken utsträckning de hamnar i arbete är de faktorer som bedöms påverka målinflödet mest. De flesta måltyper inom målkategorin skattemål har de senaste åren legat på historiskt sett låga nivåer. Trenden av ett minskat målinflöde förväntas fortsätta de närmaste åren då Skatteverkets verksamhet präglas av färre, men tyngre utredningar. En inriktning som påbörjades för ett antal år sedan. LVU-målen har stadigt ökat under 2000-talet och förväntas fortsätta öka under perioden Vad gäller övriga förtursmål, dvs. LVM-mål och psykiatrimål, så minskade målinflödet något under Dessa förtursmål antas dock öka igen under prognosperioden bland annat till följd av en ökning av vårdplatser. Trycket på tvångsvårdplatser är högt, inte minst som en följd av en ökad förekomst av ensamkommande barn i landet. Övriga mål har ökat de senaste åren och förväntas fortsätta öka under de närmast kommande åren. Måltillströmningen drivs bland annat av en ökad benägenhet att klaga på kommunala beslut. Utveckling av antalet inkomna asylmål vid migrationsdomstol, åren är en prognos Asylmål Procentuell utveckling -7 % 115 % 39 % -16 % -52 % -16 % 3 % 14 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

15 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN Antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna beror på antalet asylsökande, antalet ärenden som avgörs av Migrationsverket och hur många av dessa ärenden som får avslag. Antalet inkomna asylmål 2017 uppgick till drygt mål, vilket är i särklass det största antalet sedan migrationsdomstolarna bildades Under 2017 avgjorde Migrationsverket en stor del av de ärenden som härrör från flyktingkrisen under hösten 2015, med följden att ett mycket stort antal ärenden överklagades till migrationsdomstolarna. Migrationsverkets senaste prognos, från februari 2018, visar på en fortsatt mycket kraftig måltillströmning till migrationsdomstolarna under innevarande år, även om måltillflödet blir lägre än under Under åren stabiliseras antalet inkomna asylmål till migrationsdomstolarna på mer normala nivåer. Prognosen på längre sikt bedöms dock vara mycket osäker. Flyktingströmmar kan förändras snabbt om situationen i krigs- och konfliktområden förändras eller om det sker förändringar i lagstiftning på nationell nivå eller EU-nivå. Att EU:s överenskommelse med Turkiet upprätthålls och att möjligheterna att ta sig genom Europa är fortsatt begränsade är en förutsättning för den nu aktuella prognosen. 3.4 Reformer som behöver genomföras för att effektivisera Sveriges Domstolars verksamhet Verksamheten vid Sveriges Domstolar behöver ständigt utvecklas och effektiviseras. Det kan ske genom utveckling av verksamhetsstöd inom den dömande verksamheten och inom administrationen. Även utveckling av hur arbetet organiseras inom domstolarna och olika kompetensutvecklingsinsatser kan bidra till effektiviseringar. Detta är medel och verktyg som Sveriges Domstolar själva förfogar över, givet att finansieringen är tillräcklig. I avsnitt 4 redogörs för de utvecklingsinsatser som Domstolsverket planerar att genomföra i samverkan med domstolarna under den kommande planeringsperioden. Utöver detta krävs det emellertid också olika reformer från statsmakterna. Under senare år har Domstolsverket och ett antal statliga utredningar föreslagit olika reformer som skulle innebära rationaliseringar och effektviseringar för Sveriges Domstolars verksamhet. Domstolsverket vill här särskilt framhålla ett antal av dessa vars förslag bör genomföras eller arbetas vidare med för att skapa förutsättningar för ett effektivare arbete. Några av förslagen, såsom en samlad översyn av formkrav som berör domstolarna, möjlighet att avgöra fler mål utan nämndemän samt att effektivisera konkurshanteringen är extra angelägna för Sveriges Domstolar. Dessa förslag bör därför hanteras särskilt skyndsamt. För att uppnå de effekter som Domstolsverket ser som möjliga utifrån digitaliseringsarbetet behöver bestämmelser i processlagstiftningen anpassas och teknikneutraliseras för att inte hindra elektronisk hantering. Utredningen avseende rättsliga förutsättningar för en digitalt samverkande förvaltning (dir. 2016:98) förväntas peka på sådan lagstiftning som försvårar ett digitalt informationsutbyte. Domstolsverket ser dock behov av att redan här peka på vissa reformbehov. Domstolsverkets digitaliseringsarbete är inriktat på att domar och beslut ska vara elektroniska. Regeringen har i promemorian Elektroniska underskrifter av domstolsavgöranden och vissa andra handlingar föreslagit att vissa handlingar, nämligen domstolsavgöranden, godkännanden av ordningsbotsförelägganden och strafförelägganden samt ansökningar om betalningsförelägganden, ska kunna skrivas under elektroniskt. Det är angeläget för utvecklingsarbetet inom Sveriges Domstolar att detta förslag genomförs. Det finns dock enligt Domstolsverkets mening även ett behov av en samlad översyn av andra formkrav som berör domstolarna, t.ex. undertecknande av stämningsansökan i tvistemål och konkursansökan. Nämndemannautredningen lämnade i betänkandet Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) vissa förslag om förändringar i rättens sammansättning och föreslog bland annat att fler brottmål ska kunna avgöras utan nämndemän. Dessutom föreslogs att nämndemän inte längre ska medverka i skattemål och inte heller i hovrätt eller kammarrätt. Utredningens förslag i denna del blev dock inte genomförda genom regeringens proposition 2013/14:169. Frågan om fler brottmål ska kunna avgöras utan nämndemän har därefter på nytt aktualiserats i betänkandet Färre i häkte och minskad isolering (SOU 2016:52). I betänkandet anges detta som en förutsättning för att kunna öka möjligheten att hålla kombinerade häktnings- och huvudförhandlingar under helgtid vilket skulle leda till färre intagna i häkte. Det är av effektivitetsskäl SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

16 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN angeläget att reformer som innebär att fler mål kan avgöras utan nämndemän genomförs. Ett annat viktigt område att effektivisera är konkurshanteringen i allmän domstol. Domstolsverket har tillsammans med Kronofogdemyndigheten i rapporten En mer rationell konkurshantering, lämnat en rad förslag på åtgärder som tillsammans innebär att många moment kan tas bort eller förenklas i hanteringen. Den dubbelhantering av vissa frågor som idag förekommer kräver onödiga resurser. I rapporten föreslås förändringar när det gäller detta som bland annat innebär att vissa uppgifter ska föras över från domstol till Kronofogdemyndigheten. Som Domstolsverket tidigare påpekat är det angeläget för Sveriges Domstolar att de föreslagna förändringarna genomförs. I betänkandet Brottmålsprocessen (SOU 2013:17) föreslår Straffprocessutredningen en rad åtgärder som skulle leda till en effektivare handläggning av brottmål. Betänkandet har kompletterats med departementspromemorian Brottmålsprocessen en konsekvensanalys (Ds 2015:4). En del av utredningarnas förslag som rör åtgärder för att hantera stora brottmål och inställda förhandlingar har genomförts genom regeringens proposition 2013/14:170. Straffprocessutredningens förslag gäller emellertid även bland annat att yrkanden om skadestånd ska kunna hanteras på ett enklare sätt, att åklagaren ska få en skyldighet att inhämta personutredning redan under förundersökningen, förändringar av rättens sammansättning samt ett utökat krav på prövningstillstånd i hovrätt. Dessutom föreslår de båda utredningarna att fler mål ska kunna avgöras utan huvudförhandling vilket Utredningen om processrätt och stora brottmål (Ju 2016:10) genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att utreda ytterligare (dir. 2017:109). Ett genomförande av dessa förslag kan, som Domstolsverket framhållit i föregående års budgetunderlag, förväntas leda till verksamhetsnytta och kostnadsbesparingar för domstolarna. Det är angeläget att förslagen genomförs. God tillgång på kvalificerade tolkar är viktigt både av effektivitets- och rättssäkerhetsskäl. Dessa frågor behandlas i Statskontorets rapport Sju förslag för effektivare användning av tolkar i domstol (2015:1). Domstolsverket kommer i årsredovisningen för Sveriges Domstolar att redovisa sitt regeringsuppdrag med att stödja en effektivare användning av tolkar i domstol (Ju2015/00831/DOM) som bland annat syftat till att utnyttja de befintliga resurserna bättre. Ett grundläggande problem är dock att antalet kvalificerade tolkar i landet är för litet med en tydlig koncentration till storstadsområdena. Det är därför fortsatt angeläget att regeringen överväger åtgärder som kan öka tillgången på kvalificerade tolkar. Det är särskilt viktigt då detta behov kan förväntas öka ytterligare under de kommande åren. I departementspromemorian Effektivare hyresoch arrendenämnder (Ds 2016:4) föreslås åtgärder för att verksamheten i hyres- och arrendenämnderna ska kunna effektiviseras och hur prövningen av hyres- och arrendeärenden och mål kan moderniseras och göras mer ändamålsenlig. Förslagen gäller bland annat att hyres- och arrendenämnderna ska samlokaliseras med tingsrätt på samma ort, utvidgad delegationsmöjlighet i nämnderna och att bestämmelser motsvarande reformen En modernare rättegång (EMRreformen) i viss mån ska införas även i detta förfarande. Domstolsverket anser att det är angeläget att beslut fattas i de frågor som berörs i promemorian och som syftar till att effektivisera verksamheten i nämnderna. En måltyp i förvaltningsdomstol som generellt är resurskrävande är mål om överprövning av upphandling. Upphandlingslagstiftningen har varit föremål för ett flertal reformer under senare år. Samtidigt har antalet överprövningar i domstol ökat. I betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) lämnas förslag som syftar till att minska de negativa konsekvenserna av att en upphandling blir överprövad. Vissa av förslagen bör kunna bidra till att handläggningen av dessa mål i domstol blir mer effektiv, till exempel att möjligheten att åberopa nya omständligheter i kammarrätten begränsas och det är därför angeläget att dessa förslag genomförs. För att överprövningsförfarandet ska kunna effektiviseras ytterligare finns det emellertid, som regeringen under 2017 gett Utredningen om nationella upphandlingsregler och överprövningsfrågor (dir 2017:69) i uppdrag att utreda, frågor som bör övervägas ytterligare. För att kunna bedriva ett förebyggande säkerhetsarbete inom Sveriges Domstolar är Domstolsverket beroende av att få kännedom om de incidenter som inträffar på domstolarna. Det sker genom ett gemensamt incidentrapporteringssystem. I betänkandet Stärkt ordning och säkerhet i domstol, SOU 2017:46, föreslås förhöjd sekretess för domstolarnas incidentrapportering. Det är angeläget för Sveriges Domstolar att 16 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

17 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETEN förslagen genomförs eftersom den nuvarande ordningen får som konsekvens att rapporteringen blir knapphändig och därför inte kan ligga till grund för ett fortsatt systematiskt säkerhetsarbete. För att helt undvika detta finns det dock, som Domstolsverket framförde i sitt remissyttrande över betänkandet, frågor som bör övervägas ytterligare. Domstolsverket ser det också som angeläget att även övriga förslag i betänkandet genomförs. I promemorian Frekventa och omfattande ärenden om utlämnande av allmän handling (Ds 2017:37) görs bedömningen att frågan om enhetliga regler för avgiftsuttag avseende elektroniska handlingar behöver ses över. Domstolsverket delar uppfattningen att det finns behov av att se över avgiftsförordningen (1992:191) eftersom avgiftsförordningen inte är anpassad efter de förhållanden som i dag råder på landets domstolar. Det är bland annat ett bekymmer att förordningen inte innehåller några bestämmelser om vilken avgift som ska tas ut när en kopia av en allmän handling lämnas ut i elektronisk form och att förordningen inte innehåller regler om hur ett beslut om avgift för utlämnande av allmänna handlingar i elektronisk form ska överklagas. Domstolsverket har uppmärksammat Justitiedepartementet på dessa problem i skrivelse den 24 juni 2014 (dnr ). Exempel på områden där det kan finnas behov av fortsatta överväganden kring den yttre organisationen är de kvarvarande små tingsrätterna i södra och mellersta Sverige. Även frågan om det lämpliga antalet hovrätter och kammarrätter i landet bör analyseras och övervägas. Utvecklingen av förvaltningsprocessen kan också komma att motivera ställningstagande till hur många förvaltningsrätter det bör finnas. När det gäller kvarvarande kansliorter, liksom frågan på vilka orter det finns behov av tingsställen, har Domstolsverket föreslagit att regeringen fattar beslut om ändring i förordningen (1982:996) om rikets indelning i domsagor. Förslaget bereds i Regeringskansliet. Förvaltningsdomstolarna har påtalat att det finns behov av ändring av tidsfristen för prövning av vissa mål enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrilagsutredningen föreslog i sitt betänkande Psykiatrin och lagen (SOU 2012:17) en förlängning av tidsfristen från åtta till femton dagar för förvaltningsrätten att ta upp mål om omprövning av psykiatrisk tvångsvård i det fall pågående vård grundas på ett beslut av domstol. En sådan förändring ses som angelägen eftersom den skulle kunna bidra till att domstolarna kan administrera dessa mål mer effektivt. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

18 UTVECKLINGSINSATSER 4 UTVECKLINGSINSATSER För att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv sker ett fortlöpande utvecklingsarbete. Såväl lokala förbättringsåtgärder på enskilda domstolar, som mer generella utvecklingsinsatser som berör flera eller samtliga domstolar pågår parallellt. En framgångsfaktor i arbetet med att utveckla verksamheten är en nära dialog mellan Domstolsverket och domstolarna. Ett centralt forum för diskussioner på strategisk och taktisk nivå mellan Domstolsverkets ledning och representanter för domstolarna är Domstolschefsrådet (dc-rådet), som består av åtta domstolschefer. För att åstadkomma en effektiv samverkan mellan domstolarna och Domstolsverket vid gemensamma verksamhetsutvecklingsinsatser tillämpas också en samverkansmodell. Modellen innebär att olika samarbetsformer och arbetsmetoder används under olika faser av en utvecklingsinsats och syftar till att säkerställa domstolarnas tidiga och aktiva medverkan vid utformningen av en utvecklingsinsats. Under den kommande planeringsperioden kommer ett stort fokus att läggas på digitaliseringsarbetet. Större utvecklingsinsatser på detta område avser införandet av e-arkiv och digitaliserad brottmålshantering, men även utveckling av olika e-tjänster planeras. Dessa och andra utvecklingsinsatser inom digitaliseringen beskrivs närmare i avsnitt 4.1. Ett annat viktigt område är att säkra kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar. Tillgång till personal med rätt kompetens i tillräcklig omfattning för relevanta personalkategorier, är av avgörande betydelse för att Sveriges Domstolar ska kunna utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. I avsnitt 4.2 redogörs för aktuella utmaningar och vilka åtgärder som övervägs inom kompetensförsörjningsområdet. Efterfrågan på ändamålsenliga domstolslokaler är fortsatt hög. Behoven av om- och nybyggnationer under de närmaste åren beskrivs i avsnitt 4.3. Arbetet med att förbättra säkerheten vid domstolar har pågått sedan många år tillbaka, men har på senare tid accentuerats. Allt fler domstolar har infört eller planerar att införa fast säkerhetskontroll. I avsnitt 4.4. redogörs för åtgärder för att förstärka säkerheten vid Sveriges Domstolar. Slutligen, i avsnitt 4.5 beskrivs insatser inom förtroende- och bemötandeområdet. 4.1 Digitalisering av Sveriges Domstolar Digitaliseringen av Sveriges Domstolars verksamhet syftar till att göra det enklare för medborgarna i deras kontakter med domstolarna, att göra domstolarna mer lättillgängliga samt att förbättra såväl kvaliteten som effektiviteten i domstolarnas och rättsväsendets verksamhet. Digitaliseringen utgör den utan jämförelse mest resurskrävande och kraftfulla förändringsmotorn i den verksamhetsutveckling som bedrivs på Domstolsverket. Såväl de kortsiktiga som mer långsiktiga utvecklingsinsatserna förväntas innebära stora effekter på verksamheten Digital kommunikation på mottagarnas villkor Digitaliseringen har medfört att vi har ett helt nytt kommunikationslandskap. Medborgares behov, attityder och beteenden har förändrats och detta behöver Sveriges Domstolar, precis som många andra myndigheter, förhålla sig till och möta. Som en konsekvens har kommunikation blivit mer komplex; antalet kommunikationskanaler växer, kanaler som t ex webb och telefoni interagerar på nya sätt, tillgänglighet och förståelse ställer nya krav på innehåll i kanaler, utifrån ett medborgar- och behovsperspektiv ser man heller inga gränser mellan tjänster, kommunikation och information, den digitala kommunikationen. Under året som gått har fokus legat på att lägga grunden för en fortsatt utveckling av huvudkanalerna media och extern webbplats. Även ett inledande arbete för en bättre närvaro i de sociala kanalerna har påbörjats. Under kommande period är målet att effekter som bättre närvaro, tillgänglighet, förståelse och service ska uppfattas av domstolarna och domstolarnas intressenter. Förstudien för en ny extern webbplats har pågått under 2017 och avslutas första kvartalet Den rymmer fyra olika faser: nulägesanalys, behovsanalys, lösningsförslag samt införande- och förvaltningsplan. Nuläges- och behovsfasen har gett oss en god bild över interna och externa förväntningar och behov på webbplatsen men också för annan kommunikation. Det arbetet har legat till grund för en lösning på struktur som är testad på 18 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

19 UTVECKLINGSINSATSER externa målgrupper samt är förankrad och accepterad inom Sveriges Domstolar. Under 2018 påbörjas arbetet med att realisera den nya webbplatsen. Det arbetet består inledningsvis av olika delar: Vi behöver skapa den tekniska plattformen för att kunna arbeta med den nya strukturen samt göra plats för kommande e-tjänster. Vi behöver arbeta om innehållet på hela webbplatsen för att passa en modern, responsiv webbplats. Filmer, bilder, illustrationer och animationer måste i större utsträckning komplettera text. Design för webbplatsen. Vi utarbetar ett nytt digitalt uttryck i färg, form, symboler och bilder. Förvaltningsorganisationen måste byggas om och få en ny tydlig struktur med ansvar och roller. Viktiga interna intressenter i förvaltning och utveckling av webbplatsen ska utbildas kring nya arbetssätt. Successivt bygger vi in tjänster och nya möjligheter till interaktion med omvärlden. Under 2017 har Sveriges Domstolars mediestrategi med tillhörande stödpaket uppdaterats för att passa det digitala medielandskapet och den förändrade medielogiken. Strategin och stöden för att arbeta enligt den trycker på att utnyttja kraften i sociala kanaler. Twitter är exempelvis en lämplig kanal för att sprida pressmeddelanden. Den uppdaterade strategin och stöden är förankrade och accepterade inom Sveriges Domstolar. Under 2018 pågår ett intensivt arbete för att stötta domstolarna med att sätta mål och arbeta enligt den uppdaterade mediestrategin. Arbetet med att skapa förutsättningar för att Sveriges Domstolar ska kunna nyttja sociala kanaler pågår. Under 2017 har riktlinjer och vissa stöd tagits fram. Flera domstolar har skaffat konton i olika sociala kanaler. Sveriges Domstolar har också öppnat ett gemensam LinkedIn-konto och podden Domstolspodden. Under 2018 kommer arbetet fortsätta med att paketera och utveckla stöd till de myndigheter inom Sveriges Domstolar som vill arbeta med sociala kanaler. Under planeringsperioden kommer också kraft att läggas på att utveckla den digitala kommunikationen med tjänster och nya möjligheter till interagerande. Tillgänglighet och förståelse kommer fortsatt vara viktigt att arbeta med. Att utifrån ett helhetsperspektiv se till att kanalmixen blir effektiv och stödjer såväl den inre organisationen som medborgarnas behov kommer bli en viktig strategisk fråga att lösa Digitaliseringen av målhanteringen Det långsiktiga målet för digitaliseringen av målhanteringen är att Sveriges Domstolar utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela domstolsprocessen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Digitalt arbetssätt med hjälp av befintliga verksamhetsstöd Arbetet med att digitalisera målhanteringen bedrivs i två parallella spår. Det första bygger på att så långt som möjligt effektivisera befintliga, pappersbaserade arbetsflöden. I praktiken innebär detta oftast en hantering av PDF-filer med målsättningen att det ska finnas effektivare stöd för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen. Detta innefattar bland annat möjlighet att så långt det är möjligt hålla en e-akt och möjlighet för ett elektroniskt bevarande i ett e-arkiv. Arbetet syftar till att identifiera hinder för en effektiv hantering och åtgärda dessa hinder. Det kan handla om åtgärder för att utveckla förbättrade rutiner och arbetssätt, förbättrade tekniska förutsättningar i domstolarnas verksamhetsstöd Vera men också att skapa de rättsliga och arkivrättsliga förutsättningarna för den önskade hanteringen. En annan viktig förutsättning är fortsatt samverkan och gemensam utveckling tillsammans med andra myndigheter vars information domstolarna är beroende av för sin hantering. Detta mer kortsiktiga spår innebär en stor omställning för domstolarna och en betydligt mer effektiv hantering. Övergången till ett digitalt arbetssätt kräver insatser både av domstolarna och Domstolsverket för att ta emot förändringen. Långsiktigt digitaliseringsarbete elektroniska original Det andra och mer långsiktiga spåret som Domstolsverket utvecklar bygger på att helt eller delvis omdefiniera verksamhets- och informationsmodeller för att maximalt kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

20 UTVECKLINGSINSATSER Genom att arbeta med strukturerad information och elektroniska original kan informationen användas mer flexibelt och därmed skapa ytterligare värde i form av automatisering och än högre kvalitet och effektivitet än vad som är möjligt med en bundenhet till pappersformatet. Utvecklingsarbetet innebär att pappret inte längre utgör den primära informationsbäraren utan istället är det den digitala informationen som utgör originalinformationen. Arbetet bedrivs med fokus på brottmålsprocessen. Denna prioritering av brottmål motiveras av Domstolsverkets åtagande i RIFarbetet och präglas av den informationshantering som är överenskommen med övriga RIFmyndigheter. Genom en utvecklad elektronisk och strukturerad informationshantering kan vi skapa stor verksamhetsnytta såväl inom Sveriges Domstolar som i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. En ny informationsstruktur har tagits fram som är gemensam för samtliga domstolsinstanser. Denna struktur liksom elektroniska originaldomar är nödvändiga förutsättningar för en integrerad informationshantering mellan instanserna och i förhållande till externa intressenter. På sikt kommer Sveriges Domstolar genom detta utvecklingsarbete att kunna erbjuda parter och andra tjänster där de digitalt och strukturerat kan interagera med domstolen. Under 2017 togs en färdplan fram för den första etappen av arbetet med att utveckla en digitaliserad brottmålshantering som innebär utveckling av ett nytt verksamhetsstöd vid sidan om men med integration till nuvarande verksamhetssystem. Under den första etappen kommer den nya informationsstrukturen etableras och införas mellan instanserna. Nya lösningar för att registrera och rapportera brottmålsavgöranden kommer att utvecklas och ersätta brottmålsavgörandefunktionerna i nuvarande verksamhetsystem. Elektroniska original kommer att utvecklas. Detta arbete sträcker sig över tre år. En gemensam plan med övriga RIF-myndigheter har också tagits fram för det arbete som omfattas av den andra etappen av RIF-arbetet. Denna plan har getts in till justitiedepartementet. Det långsiktiga digitaliseringsarbetet förväntas leda till en rad nyttor för Sveriges Domstolar inte bara i brottmål utan även generellt i målhanteringen. Målsättningen är att skapa en ökad automatisering i hanteringen genom såväl processstöd som beslutstöd och att skapa förutsättningar för parter och professionella aktörer att via e-tjänster såsom ansökningsportaler anhängiggöra mål och ärenden och kommunicer med domstolen via portaler. Detta kommer till exempel att möjliggöra digital delgivning under förutsättning att en anpassning sker av delgivningslagstiftningen till de möjligheter digital teknik erbjuder, vilket avsevärt skulle kunna rationalisera verksamheten och minska antalet inställda förhandlingar. Ytterligare en möjlighet är att överväga om vissa mål skulle kunna avgöras genom automatiserade beslut helt eller delvis, exempelvis gemensam ansökan om äktenskapsskillnad. Det analysarbete som bedrivits på Domstolsverket under de senaste åren visar på dessa och en rad andra nyttor som det långsiktiga digitaliseringsarbetet kan leda till. En viktig fråga för inriktningen av utvecklingsarbetet är att bestämma ambitionsnivå och att säkerställa att de olika typer och mål och ärenden som hanteras inom Sveriges domstolar parallellt kan få nytta av det digitaliseringsarbete som bedrivs. Grundläggande förutsättningar Att allt mer verksamhetsinformation kommer att vara tillgänglig digitalt och att utbytet av information med omvärlden huvudsakligen sker digitalt, skapar många vinster men det ställer också helt nya krav på ett effektivt integritetsskydd och möjligheter att ha kontroll på informationen. Sedan den 1 januari 2016 gäller domstolsdatalagen med tillhörande förordning. Under 2017 har det befintliga verksamhetsstödet anpassats till det nya regelverket genom att vissa begränsningar av direktåtkomst och sökmöjligheter införts och en effektivare loggning av användningen har införts. Ett analysarbete har även startat kring betydelsen av att EU:s dataskyddsreform införs och dess betydelse för informationshanteringen i befintliga stöd. Under 2018 kommer ytterligare anpassningar av befintligt verksamhetsstöd i förhållande till domstolsdatalagen och EU:s dataskyddsreform att genomföras och övervägas. Det är tydligt att integritetsaspekter på ett allt mer tydligt sätt behöver beaktas i det långsiktiga utvecklingsarbetet och att det kräver både arbete och anpassningar av verksamhetsstöd. En annan förutsättning för att kunna arbeta mer digitalt är att det finns möjlighet att bevara de handlingar som kommer in och upprättas digitalt i ett digitalt arkiv (e-arkiv). Under 2017 har E-arkivprojektet bedrivits i nära samarbete med domstolarna i syfte att anskaffa ett e-arkiv för Sveriges Domstolar genom upphandling av stödet och för att bygga upp en förvaltning av ett sådant e-arkiv. 20 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

21 UTVECKLINGSINSATSER Projektet, som startade i början av 2017, planeras pågå under cirka två års tid. Vidare har ett arbete med att utveckla enhetliga gallringsregler för såväl digital information som pappershandlingar påbörjats. Ett digitalt bevarande och strävan mot en e-akt förutsätter en rad kvalitetshöjande åtgärder när det gäller informationshanteringen i Vera. Dessa åtgärder e-arkivprojektet, gallringsutredningarna och de kvalitetshöjande åtgärderna i Vera kommer att fortsätta under 2018 och i vart fall början av Därefter behöver en plan för anslutning av samtliga domstolar till e-arkivet tas fram och anslutning enligt plan ske. Från den 1 januari 2018 kommer Domstolsverket att ingå i esam 1. Genom arbetet i expertgrupper och arbetsgrupper kommer Domstolsverket och Sveriges Domstolar kunna ta del av och bidra i de gemensamma utvecklingsinitiativ som drivs genom esam. Resursbehov Fortfarande görs bedömningen att det kommer att krävas ett intensivt och uthålligt arbete under de närmast 5 7 åren för att höja nivån på digitaliseringen till omvärldens förväntningar och regeringens målsättningar. För att genomföra den stora förändring av verksamheten som digitaliseringen av målhanteringen innebär krävs det omfattande resurser under flera år, för verksamhetsanalyser, tillhörande rättsliga analyser och utveckling av verksamhetsstöd men inte minst för förändringsledning. Den snabbare utvecklingen av Vera under 2017, som har skapat möjligheter för mer digitala arbetssätt i Sveriges Domstolar, har tydligt visat på behovet av att förändringsledning. Med stor sannolikhet kommer stora resurser att behöva allokeras under flera år framöver för att genomföra digitaliseringen. På sikt förväntas emellertid digitaliseringen leda till ett minskat resursbehov för Sveriges Domstolar eftersom verksamheten effektiviseras. Digitaliseringen möjliggör och ställer krav på utveckling av tekniska och infrastrukturella förutsättningar. Det är viktigt att dessa förutsättningar utvecklas parallellt med verksamhetens och omvärldens förväntningar. 1 esam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 24 myndigheter och SKL. Samarbetet syftar till att underlätta och påskynda digitaliseringen av det offentliga Sverige. esam bildades 2015 på initiativ av medlemmarna när E-delegationen slutfört sitt arbete. 4.2 Kompetensförsörjning Sveriges Domstolars kompetensförsörjning är i hög grad beroende av arbetsmarknaden i stort och konkurrerar med andra myndigheter och näringslivet om kompetenta medarbetare av alla kategorier, inte minst jurister. Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen. Helhetsperspektivet när det gäller kompetensförsörjning beskrivs ibland med uttrycket ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla). Det är av stor vikt att arbetet med kompetensförsörjning omfattar alla dessa steg, så att verksamheten inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppgifter. Kompetensförsörjningsarbetet är högt prioriterat. En strategisk kompensförsörjningsplan håller på att upprättas innehållande en omvärldsanalys och en åtgärdsdel. En annan viktig faktor för kompetensförsörjningen är chefs- och ledarskapsförsörjningen. Domstolsverket arbetar aktivt med den handlingsplan som finns upprättad och beslutad för Sveriges Domstolars chefsförsörjning. Domstolsverket har också påbörjat ett arbete med att tydliggöra och utveckla medarbetarskapet inom Sveriges Domstolar. Detta bidrar till en effektiv organisation och är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare. En kartläggning av kompetensförsörjning inom Sveriges Domstolar är genomförd och slutrapporterad under Denna rapport har resulterat i ett antal åtgärdsförslag som Sveriges Domstolar arbetar vidare med. Bilden av kompetensförsörjningen är komplex och kompetensförsörjningsbehovet skiljer sig åt beträffande olika kategorier av medarbetare. Inom kategorierna föredragande/beredningsjurister och domstolshandläggare är den höga personalomsättningen ett problem, vilket medför att stora resurser får läggas på rekrytering och introduktion av nya medarbetare. Inom domstolshandläggargruppen gäller detta främst i storstadsområden. Det finns i flera fall otillräckligt antal kvalificerade sökande till chefsdomaranställningar och domaranställningar. Detta problem är mer uttalat på mindre orter. Emellertid förekommer problemet även i storstadsområden och i dess närområde och det kan inte uteslutas att det kommer att bli ett påtagligt problem även för dessa domstolar. Det primära ansvaret för rekrytering av ordinarie domare ligger hos Domarnämnden. För SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

22 UTVECKLINGSINSATSER att trygga domarförsörjningen kommer antalet utbildningsplatser för fiskaler att utökas under kommande år. För att säkerställa att det finns ett gott underlag för rekrytering av fiskaler är antalet notariemeriterade jurister en viktig faktor. Tjänstgöringen som notarie ger en inblick i arbetet i en domstol och även för den som väljer att inte söka sig till domarutbildningen, kan tjänstgöringen så ett frö av intresse som framöver kan leda till en vilja att söka sig till domaryrket. Antalet notarieplatser behöver ökas redan under 2018 med anledning av att antalet fiskalplatser ökas med 25 platser från 2018 och framåt. Domarrekryteringsutredningen (SOU 2017:85) föreslår en ökning med ytterligare 100 utbildningsplatser för fiskaler. Det motsvarar en kostnad på cirka 144 mkr enligt utredningen. Utredningen skriver dock att den ökade kostnaden bara skulle bli 100 mkr då man med den ökning av antal utbildningsplatser skulle kunna spara på andra yrkeskategorier motsvarande 44 mkr. Med en ökning av utbildningsplatser för fiskaler av denna karaktär krävs att det finns tillräckligt många notarier med rätt kompetens för att fylla fiskalsplatserna och det kan innebära en ökning av notarieplatser. En utökning av antalet notarieplatser är viktig inte bara för Sveriges Domstolar, utan även för samhället i stort, eftersom det finns andra yrkeskategorier som kräver notariemeritering eller där det är meriterande att ha det. Ökar antalet fiskalsplatser behöver man också kalkylera med fler assessorer i överrätter samt ökade lokalkostnader. Sammantaget skulle kostnaden av en utökning av utbildningsplatser för fiskaler enligt domarrekryteringsutredningen vara omfattande. För att locka unga jurister till domarbanan behöver Sveriges Domstolar arbeta med att utveckla sitt arbetsgivarvarumärke. En förutsättning för det är att se över på vilka grunder som notarier antas, ett arbete som kommer att påbörjas under Avräkningstid för erfarenhet hos annan arbetsgivare kommer även inkluderas i detta arbete. Det sistnämnda, samt utfallet av domarrekryteringsutredningen, kan komma att påverka utvecklingen av domarförsörjningen på många olika sätt. Migrationsmålen kommer att vara en stor utmaning för Sveriges Domstolar även under kommande år. För att klara denna utvecklas olika samarbeten domstolarna emellan så att resurserna inom Sveriges Domstolar kan användas än mer effektivt. För att möjliggöra ett brett ansvarstagande där domstolarna hjälps åt att hantera målen behövs förstärkta resurser för kompetensutveckling i migrationsrätt och förvaltningsprocessrätt. Ytterligare kompetensutvecklingsinsatser behövs för de nya medarbetare som kommer att anställas. 4.3 Lokalförsörjning Alltjämt föreligger ett fortsatt stort behov av om-, till- och nybyggnationer inom Sveriges Domstolar. Det är en stor utmaning att upprätthålla en hög nivå på lokalförsörjningen med alltmer stigande hyreskostnader, komplexa säkerhetskrav, snabba demografiska förändringar samt omvärldsfaktorer som påverkar utformningen av domstolslokalerna. Pågående samt inplanerade lokalprojekt syftar till att ta hand om ökade krav på säkerhet, tillgänglighet, digitalisering, effektiviseringsåtgärder, utökning av förhandlingsytor och arbetsplatser samt förbättring av arbetsmiljön. Säkerhetshöjande åtgärder, i form av fasta säkerhetskontroller, säkerhetsentréer, säkerhetssalar, salar med förhöjd säkerhet, häktesintag, rum för frihetberövade, slussfunktioner mm, samt införande eller uppgradering av teknikinstallationer fortsätter bidra till ett stort antal nya lokalprojekt. Behovet av nya arbetsplatser på migrationsdomstolarna är fortfarande stort och fler förhyrningar samt förtätningar av arbetsplatser kommer att ske framöver. En betydande rörlighet i fastighetsägandet innebär en komplikation för lokalförvaltningen inom Sveriges Domstolar. Som en följd av det stora ombytet av fastighetsägare har det i förekommande fall blivit ett alltmer eftersatt fastighetsunderhåll och även svårigheter att nå fram till en professionell förvaltningsorganisation hos hyresvärden. Förvaltningsåtgärder i form av underhåll och modernisering av domstolsbyggnader behöver därför genomföras på en rad domstolar. Avtalsförhandlingar tenderar att bli alltmer komplexa och vid upphandlingar av entreprenader noteras högre kostnader och till antalet färre inlämnade anbud. Sammantaget leder detta till en fördyrning av projekt och med en förskjutning av tidplaner. För de närmaste årens planerade insatser kommer hyreskostnaderna att, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index öka i storleksordningen 110 mnkr över tiden SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

23 UTVECKLINGSINSATSER 4.4 Säkerhet Ett långsiktigt arbete pågår att förbättra den fysiska säkerheten inom Sveriges Domstolar. Under 2017 har det tillkommit ett antal domstolar till de som sedan tidigare beslutat om fast säkerhetskontroll, dvs. daglig säkerhetskontroll som omfattar alla besökare till domstolen. I nuläget är det 21 domstolar som bedriver fast säkerhetskontroll och sju av dessa använder röntgenutrustning. Nuvarande inriktning är att röntgen ska användas för att snabba på inflödet till domstolen. Röntgen har tilldelats de domstolar som har ett omfattande antal besökare och vars organisationer är anpassade för säkerhetskontroll med metalldetektorbåge och röntgenutrustning. Uppföljningar visar att de domstolar som har beslutat om införande av fast säkerhetskontroll efter samråd med polisen bedömer att behovet kvarstår. Antalet domstolar med fast säkerhetskontroll bedöms öka ytterligare framöver. Ett tiotal domstolar har aviserat att de planerar att införa fasta säkerhetskontroller under Dessutom utreder ett antal domstolar behovet av att införa fast säkerhetskontroll framöver. Säkerhetskontrollerna genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter. Kontrollerna är resurskrävande och beroende på domstolens storlek och antalet besökare krävs olika antal ordningsvakter. Alltmer resurser måste avsättas till fast säkerhetskontroll. Inför 2018 tilldelades domstolar som infört fast säkerhetskontroll sammanlagt 47 mnkr för driften av säkerhetskontroller. Det är 15 mnkr mer än föregående år. För åren beräknas kostnaderna för fast säkerhetskontroll fortsätta att öka i takt med allt fler domstolar inför fast säkerhetskontroll. Om samtliga allmänna domstolar inför fast säkerhetskontroll kan driftskostnaderna uppskattas till drygt 100 mnkr 2. Därutöver tillkommer kostnader för de förvaltningsdomstolar som inför fast säkerhetskontroll. Ett ökat antal ordningsvakter vid domstolarna bidrar emellertid till att hålla nere kostnaderna för Polismyndigheten. Den fortsatta utvecklingen av säkerheten vid domstolarna kräver också ökade investeringar. I många domstolar finns idag inte lokalmässiga förutsättningar för att genomföra säkerhetskontroll 2 Beräkningen bygger på att en domstol som inför fast säkerhetskontroll i genomsnitt behöver tillskjutas 1,8 mnkr, vilket motsvarar cirka 3,5 ordningsvakter. i domstolens entré under en längre tid. Vid nybyggnation utformas alltid entrén, så att säkerhetskontroll kan genomföras. Att bygga om entréerna i alla de allmänna domstolarna, dvs. de som inte redan är ombyggda och anpassade för säkerhetskontroll, skulle kosta cirka mnkr. Kostnaden för att införskaffa röntgen inklusive utbildning för röntgenoperatörer är drygt 630 tkr per domstol. Ytterligare kostnader tillkommer beroende på personalkostnader, organisatoriska förutsättningar och ombyggnation av entrén. Investeringskostnaden för en metalldetektorbåge är cirka 90 tkr. Alla domstolar har tillgång till metalldetektorbåge. Sammanfattningsvis krävs det fortsatta åtgärder för att förbättra den fysiska säkerheten vid domstolarna under kommande år. Även på området för informationssäkerhet pågår olika utvecklingsinsatser. Arbetet med en ökad digitalisering ställer höga krav på informationssäkerhet. Domstolsverket genomförde under 2017 en omfattande uppgradering av ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) för att öka systematiken i arbetet med informationssäkerhet inom Sveriges Domstolar. För att få effekt av ledningssystemet kommer en omfattande utbildningsinsats att genomföras under kommande år. För att öka den tekniska säkerheten i viktiga ITsystem fortsätter arbetet med säkerhetsgranskningar även kommande år. Domstolsverket arbetar kontinuerligt med interna utbildnings- och informationsinsatser för att höja säkerhetsmedvetandet inom informationssäkerhet. 4.5 Förtroende och bemötande Det finns ett antal faktorer som har särskilt stor betydelse för allmänhetens förtroende för domstolarna. Forskning på förtroendeområdet visar förenklat, utan någon inbördes rangordning, att de viktigaste faktorerna är: Domstolarnas och domstolspersonalens tillgänglighet för parter och bevispersoner Domstolarnas bemötande av parter och bevispersoner Domstolarnas handläggningstider Transparensen i domstolarnas beslutsprocesser Utformningen av domar och beslut Den bild som medierna förmedlar av domstolarnas verksamhet SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

24 UTVECKLINGSINSATSER Allmänhetens kunskap om domstolarnas verksamhet Domarnas bemötande och information i förhandlingssalen I syfte att förbättra bland annat mediekontakter, domskrivning, bemötande i domstol och domares information i förhandlingssalen bedriver domstolarna redan idag ett löpande förbättringsarbete. Ett utvecklingsarbete som måste fortsätta. Omvärlden har genomgått stora förändringar de senaste åren. Förändringar som korrelerar till förtroendepåverkande faktorer. Till exempel har digitaliseringen drivit fram förändringar i medborgares behov, attityder och beteenden som påverkar domstolarnas kontakter med brukare och allmänhet. Senaste årens flyktingströmmar har medfört nya behov att göra domstolarnas verksamhet tillgänglig och mer begriplig. Sveriges Domstolar behöver följa utvecklingen och använda sig av kunskapen om den i sin egen verksamhetsutveckling. Sveriges Domstolars arbete med verksamhetsutveckling måste utgå från upplevelsen av hela domstolsprocessen. Sveriges Domstolar behöver arbeta aktivt för att göra domstolens roll och uppgift mer känd, domstolens verksamhet lättare att förstå, medarbetarnas information och bemötande mer mottagaranpassat Sveriges Domstolar behöver systematiskt och löpande arbeta med verksamhetsutveckling inom alla delar av verksamheten. Ett exempel är arbete med jämställdhetsintegrering men det behövs en fortsatt bredd i arbetet för att omfatta alla aspekter av likabehandling och rättssäkerhet. Digitaliseringen kommer att underlätta ensade arbetssätt och gemensamma processer i domstolarna, något som också bidrar till en enhetlig rättstillämpning. För mer utförlig information om digitaliseringsarbetet, se avsnitt SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

25 EKONOMI 5 EKONOMI 5.1 Anslaget Sveriges Domstolar Utgångspunkter Ekonomin på anslaget Sveriges Domstolar, som finansierar huvuddelen av domstolarnas och Domstolsverkets verksamhet, är för närvarande i balans. År 2017 blev utfallet på anslaget i stort sett i nivå med tilldelade medel. Ett positivt ingående överföringsbelopp från 2016 medförde att maximala 166 mnkr kunde föras över till Det tidigare anslagssparandet beror på att måltillströmningen var svag under ett ett antal år, en utveckling som vände under 2016, vilket medförde en återhållsam budgettilldelning till domstolarna. Enligt nuvarande ekonomiska prognos kommer dock kostnaderna att överskrida anslagsnivån redan från 2018 och framåt. Skillnaden mellan kostnaderna och anslagsnivån ökar också år för år. I det följande redogörs för förväntade kostnadsökningar på anslaget och vilka bedömningar som görs av behovet av framtida resursförstärkningar Resursbehov till följd av målutvecklingen Resursbehovet för Sveriges Domstolar beror huvudsakligen på hur många mål och ärenden som domstolarna har att hantera. I nedanstående diagram redovisas antalet inkomna och avgjorda mål vid domstolarna totalt exklusive migrationsmål under de senaste sju åren. Målutveckling totalt exkl. migrationsmål Inkomna Avgjorda Från 2012 till 2015 minskade måltillströmningen kontinuerligt för att sedan öka något Under 2017 har antalet inkomna mål ökat markant och målvolymerna överstiger nu 2012 års nivå, som tidigare varit det år med den högsta måltillströmningen. Domstolarna avgjorde fler mål än vad som kom in under åren , vilket medförde att balanserna succesivt minskade och att resultaten för regeringens verksamhetsmål förbättrades. Sedan 2016 råder det omvända förhållandet och balanserna har börjat ökat. Under 2017 ökade balanserna med knappt fem procent, migrationsmålen exkluderade. Omloppstiderna kommer också att öka på sikt om balanserna fortsätter att öka. Det är angeläget att bryta denna utveckling i ett tidigt skede. Erfarenheten visar att ett högt balansläge tenderar att skapa än mer balanser eftersom arbetet blir mindre effektivt när domstolarna tvingas hantera många äldre mål. Domstolsverkets prognoser visar också att måltillströmningen kommer att fortsätta öka under den kommande planeringsperioden. Under åren prognostiseras antalet inkomna mål vid tingsrätterna att öka med knappt mål eller 7,9 procent. Det är brottmålen som står för den största delen av ökningen. Både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten fick också ökade resurser i budgetpropositionen för 2018 för att möjliggöra en ökning av antalet poliser och åklagare, vilket kan SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

26 EKONOMI förväntas leda till att ärendeflödet i rättskedjan ökar över tid. Vid förvaltningsrätterna prognostiseras måltillströmningen att öka med drygt mål eller 4,6 procent under åren , migrationsmålen exkluderade. Det är framför allt LVU-mål, mål enligt socialtjänstlagen och mål inom kategorin övriga mål som ökar. Trots målökningarna har domstolarna inte tillskjutits några ytterligare budgetmedel för Domstolsverket bedömer dock att domstolarna framöver behöver tillföras ytterligare resurser för att kunna hantera målökningarna utan att balanser och omloppstider ökar. Under de senaste åren har omloppstiderna succesivt minskat och 2017 uppnådde huvuddelen av alla tingsrätter och hälften av förvaltningsdomstolarna regeringens verksamhetsmål. Om ingen resursförstärkning kan ges till domstolarna under kommande år kommer sannolikt balanserna att öka och uppfyllelsen för regeringens verksamhetsmål att försämras avsevärt. Domstolsverket har gjort en uppskattning av kostnaderna för de prognostiserade målökningarna under de kommande åren. Beräkningarna baseras på styckkostnader för olika målkategorier och den procentuella utvecklingen av antalet inkomna mål antas vara densamma på överrätterna som på underrätterna. Beräkningarna visar att kostnaderna kan förväntas öka med cirka 400 mnkr under åren till följd av målökningar. I sammanhanget måste det också understrykas att korta omloppstider är av central betydelse både ur ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Detta kan illustreras med ett antal exempel. Såväl den tilltalade som målsäganden har ett starkt intresse av att brottmålsrättegången sker så snart som möjligt efter det att åtal väckts för att få skuldfrågan prövad. Det är också av värde att höra vittnen och andra bevispersoner så snart som möjligt efter det misstänkta brottet. I mark- och miljödomstolarnas verksamhet ryms mål med frågor som har stor betydelse för såväl samhället som parterna i målet. Det kan gälla frågor om tillstånd att bedriva industriell verksamhet, exempelvis gruvdrift med åtföljande arbetsmarknadsmässiga konsekvenser, eller plan- och byggfrågor med följdverkningar för möjligheterna att bygga bostäder eller tillstånd till annan verksamhet till exempel infrastrukturella frågor rörande vägar och järnvägar. Vårdnadsmål som drar ut på tiden är starkt påfrestande för alla inblandade. I fordringsmål har såväl gäldenären som borgenären ett intresse av att tvisten avslutas så de kan planera för framtiden. Mål vid förvaltningsdomstolarna handlar ofta om frågor som har stor betydelse för den enskildes ekonomi och försörjning, vilket också kräver en skyndsam hantering. Förvaltningsdomstolarna handlägger också mål som är av stor betydelse ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, till exempel mål om offentlig upphandling Nämndemannakostnader Under de senaste åren har domstolarnas kostnader för nämndemän ökat. År 2017 ökade nämndemannakostnaderna med cirka åtta mnkr jämfört med föregående år. 3 Nämndemannakostnaderna kan förväntas öka än mer framöver på grund av den föryngring av nämndemannakåren som eftersträvas. Yngre nämndemän kostar domstolarna mer eftersom det då blir fler nämndemän som begär ersättning för inkomstförlust. En uppskattning av kostnaderna för en föryngrad nämndemannakår, som gjordes till föregående års budgetunderlag, visar på följande resultat. Om nämndemännens genomsnittsålder minskar med ett år, allt annat lika, beräknas kostnaderna öka med 3,4 mnkr exklusive sociala avgifter. Minskar genomsnittsåldern med två år beräknas kostnaderna öka med ytterligare 3,8 mnkr exklusive social avgifter. Om även sociala avgifter beaktas är det rimligt att anta att kostnaderna för nämndemän på ett par års sikt kan komma att öka med mnkr till följd av en föryngring. Domstolsverket vill även i år framföra att det finns skäl till att överföra finansieringen av nämndemän från anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1.12 Rättsliga biträden m.m. Dessa kostnader är regelstyrda och domstolarna har endast begränsade möjligheter att påverka dem. Nämndemän i migrationsmål finansieras också på samma anslag som rättsliga biträden i migrationsmål och alltså inte på anslaget för förvaltningsutgifter i migrationsmål. Anslagsmedel kan överföras från 3 Avser de totala nämndemannakostnaderna, dvs. både kostnader som finansieras på anslaget Sveriges Domstolar och kostnader som finansieras på anslaget Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. 26 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

27 EKONOMI anslaget 1:5 Sveriges Domstolar till anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. i motsvarande mån som kostnaderna flyttas över Resursbehov för utvecklingsinsatser I avsnitt 4 redogjordes för behoven av olika utvecklingsinsatser under de kommande åren. Digitaliseringen av Sveriges Domstolar kommer att kräva relativt stora resurser under en längre tidsperiod. På sikt förväntas digitaliseringen leda till effektiviseringar men initialt så finns det ett betydande finansieringsbehov. Även ur ett förtroendeperspektiv är digitaliseringen viktig. Om Sveriges Domstolar halkar efter den digitalisering som sker i samhället i stort riskerar det att påverka medborgarnas förtroende för domstolarna på ett negativt sätt. Åtgärder inom kompetensförsörjningen medför också ett ökat resursbehov. Antalet utbildningsplatser för fiskaler har utökats med 25 platser från Det pågår också en diskussion om att utöka antalet fiskalsplatser ytterligare i syfte att trygga den framtida domarförsörjningen. Även antalet notarieplatser kan komma att utökas framöver. Vidare beräknas investeringarna att öka, framför allt under Det innebär på sikt högre kostnader för räntor och avskrivningar. Investeringarna utgörs huvudsakligen av om- och nybyggnationer av domstolslokaler samt av ny teknik i rättssal. Men även vissa utvecklingsinsatser inom digitaliseringen finansieras som investeringar. För en närmare beskrivning av investeringsbehoven under planeringsperioden, se avsnitt 5.7. Lokalhyrorna beräknas öka kraftigt till följd av många nya hyresavtal i samband med att nya domstolslokaler tas i drift. Som tidigare nämnts beräknas lokalhyrorna vara drygt 100 mnkr högre i slutet av planeringsperioden jämfört med idag, förutom sedvanliga justeringar i fastighetsskatt och index. De åtgärder som planeras inom lokalförsörjningen är angelägna för att verksamheten ska kunna fungera på ett effektivt sätt. Behov av förbättrad säkerhet är ett skäl till omoch nybyggnationer. Men även de löpande kostnaderna för säkerhet beräknas öka under planeringsperioden. Allt fler domstolar inför fast säkerhetskontroll och säkerhetskontroller blir mer frekventa även på övriga domstolar. Domstolsverkets bedömning är att kostnaderna för säkerhetskontroller kan förväntas fortsätta öka i nuvarande takt även under perioden , det vill säga med cirka 15 mnkr per år Yrkanden Måltillströmningen har tydligt vänt uppåt under 2017 och enligt Domstolsverkets prognoser förväntas antalet inkomna mål att fortsätta öka under åren Vidare har domstolarnas kostnader för säkerhet ökat under en följd av år. En utveckling som sannolikt kommer att fortsätta under planeringsperioden. En successiv föryngring av nämndemannakåren kommer också att medföra ökade kostnader för nämndemän framöver. För att möta dessa behov behöver ytterligare resurser tillföras domstolarnas verksamhet. Domstolsverket yrkar därför på en ramökning av anslaget Sveriges Domstolar utöver beräknade anslagsnivåer för med 130 mnkr från 2019 och med ytterligare 220 mnkr från Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 350 mnkr under planeringsperioden utöver de beräknade anslagsnivåerna. Av yrkandet avser cirka 300 mnkr resursförstärkning för målökningar, vilket innebär att domstolarna antas kunna hantera en del av de beräknade kostnaderna för målökningar genom effektiviseringar. Resterande del av yrkandet, 50 mnkr, avser resursförstärkning för ökad användning av säkerhetskontroller. Om denna anslagsförstärkning sker kan även utvecklingsinsatser inom digitaliseringen och lokalförsörjningen genomföras som planerat. De kostnader som uppstår om domarrekryteringsutredningens förslag genomförs ingår inte i det yrkande som presenterats här. Om utredningens förslag genomförs behöver således ytterligare budgetmedel tillföras anslaget. Domstolsverkets ekonomiska prognos utifrån nuvarande anslagsnivåer, som ligger till grund för yrkandena, framgår av nedanstående tabell. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

28 EKONOMI Anslag 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 (mnkr) 2017 Utfall 2018 Prognos Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Rättsliga biträden m.m. Utfallet för anslaget 1:12 rättsliga biträden m.m. uppgick under 2017 till mnkr, vilket innebär en utgiftsminskning motsvarande 99 mnkr jämfört med föregående år. Tidigare år har anslagets belastning ökat med i storleksordningen mnkr årligen, vilket gör att 2017 års utfall är att betrakta som anmärkningsvärt. Den största utgiftsminskningen avser förvaltararvoden i konkurser där minskningen uppgick till 51 mnkr, motsvarande 29 procent av föregående års utfall. Utgiftsminskningen för förvaltararvoden i konkurser kan åtminstone delvis förklaras av att utfallen 2015 och 2016 var särskilt höga på grund av ett fåtal större konkurser med stora utbetalningar (bland annat Saab Automobil, HQ bank och Northland Resources). Den näst största kostnadsminskningen avser offentligt försvar där utfallet har minskat med 25 mnkr. Offentligt försvar är dock anslagets största kostnadspost och förändringen uppgår därmed endast till två procent. Utfall (mnkr) Mnkr Procent Offentligt försvar ,7% Målsägandebiträde ,6% Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ,6% Offentligt biträde ,8% Förvaltararvoden i konkurser ,1% Utgifter för bevisning, tolkar och parter ,7% Övriga utgifter ,7% Summa ,6% Timkostnadsnormens utveckling Merparten av rättsliga biträden uppbär ersättning utifrån timkostnadsnormen. Tolkar ersätts dock utifrån tolktaxan och konkursförvaltare ersätts istället genom konkursförvaltartaxan. De uppgifter som presenteras i tabellen nedan avser den ersättning som utgår till näringsidkare exklusive mervärdesskatt. Privatpersoner ersätts med en lägre taxa, men då ombesörjer Sveriges Domstolar hantering av sociala avgifter. Timkostnadsnormen omräknas årligen och ökningen för 2018 uppgår till 1,27 procent jämfört med föregående år. En uppräkning av timkostnadsnormen med en procent motsvarar en utgiftsökning om cirka 25 mnkr. I utgiftsprognoser för anslaget antas timkostnadsnormen hålla samma utvecklingstakt som de senaste fem årens snitt. Utifrån promemorian Förenklad modell för beräkning av timkostnadsnorm (Ju2017/06941/DOM), förändrades beräkningen av ersättningsnivån från Avsikten med reformen är dock inte att ersättningsnivåerna ska förändras, utan snarare en ökad transparens och minskad administration. Timkostnadsnormens utveckling kommer framöver, med det nya beräkningssättet, i större utsträckning att baseras på tjänsteprisindex. 28 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

29 EKONOMI Timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren Belopp exklusive moms (kr) Årlig procentuell förändring 3,07% 2,74% 2,04% 1,61% 1,44% 1,27% Offentligt försvar Utgifterna för offentligt försvar påverkas, förutom av timkostnadsnormen, av antal förordnanden och den genomsnittliga nedlagda tiden per förordnande. Dessa faktorers utveckling redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt försvar Förändring Antal förordnanden ,0% Debiterade timmar per förordnande 12,66 13,38 13,18 14,33 13,66 7,9% Förändring debiterad tid/förordnande 2,1% 5,7% -1,5% 8,7% -4,7% Antal förordnanden av offentligt försvar har ökat med 1,5 procent 2017 jämfört med föregående år. Antal förordnanden drivs till stor del av brottmålsutvecklingen. Antalet avgjorda brottmål har ökat i tingsrätt 2017 jämfört med föregående år. I överrätterna har brottmålen minskat marginellt under Överrätternas målutveckling påverkar dock antalet förordnanden i lägre grad eftersom cirka 80 procent av förordnanden av offentlig försvarare sker i tingsrätt. Sammanlagt ökade antalet avgjorda brottmål med 3,9 procent samtidigt som antalet avgjorda brottmål med offentlig försvarare endast ökade med 2,4 procent. Alltså minskade både andelen avgjorda brottmål som har offentlig försvarare och antalet offentliga försvarare per brottmål. Offentligt försvar förekommer i cirka 70 procent av brottmålen. Att antalet offentliga försvarare per brottmål minskar skulle kunna vara en indikation på att en något större andel av brottmålen är av enklare karaktär. Andelen brottmål i tingsrätt som avgörs med dom minskar också, vilket hänger samman med att en allt större andel av brottmålen skrivs av. Antalet debiterade timmar per förordnanden beräknas genom att anslagets utfall divideras med antalet förordnanden och timkostnadsnormen. Beräkningen tar inte hänsyn till att en del av utfallet avser tidsspillan och ersättning för resor och utlägg, utöver arvodet. I vissa fall kan även ett förhöjt arvode utgå. Det genomsnittliga antalet debiterade timmar per förordnande har minskat under 2017 jämfört med föregående år. Ett skäl till detta skulle kunna vara att de stora målen har minskat något i antal jämfört med tidigare år. Tidigare år har det funnits enskilda mål där offentliga försvarare har lagt ner uppemot timmar. Domstolarna har emellertid i allt större utsträckning börjat dela upp stora mål i flera mindre. Detta medför att inte samtliga biträden behöver närvara under samtliga förhandlingsdagar, utan kan fokusera på en mindre del av målet, vilket leder till en minskad debitering från offentliga försvarare. Det finns dock skäl att anta att antalet stora mål kan komma att öka igen under kommande år. Redan nu finns kännedom om ett antal större mål som kommer att hanteras under 2018, bland annat attacken på Drottninggatan i Stockholm. Brottmål i hovrätt avgörs till stor del på inspelningar från tingsrätt. I allt större utsträckning möjliggör hovrätterna nu att parterna kan ta del av detta material på var sitt håll istället för att medverka vid uppspelningarna på domstolen. Detta medför mindre tidsspillan för biträden och dessutom en snabbare och effektivare utsättning av målen då färre förhandlingstimmar behöver sättas ut. Timkostnadsnormens uppräkning till 2018 års prisnivå innebär utgiftssökningar på anslaget motsvarande 18,5 mnkr. I utgiftsprognosen för beräknas antalet förordnanden följa den prognostiserade målutvecklingen, som presenterades i avsnitt 3.3. Mot bakgrund av den svaga utgiftsutvecklingen 2017 antas antalet debiterade timmar per förordnande öka med endast en procent per år för åren , vilket är lågt i ett historiskt perspektiv. Timkostnadsnormens uppräkning för- SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

30 EKONOMI väntas fortsätta i samma takt som under de fem senaste åren. I prognosen antas alltså ingen kostnadsförändring till följd av timkostnadsnormens nya beräkningsmodell. Domstolsverket prognostiserar kostnaden för offentlig försvarare till mnkr, mnkr, mnkr respektive mnkr för åren Målsägandebiträde Utgifterna för målsägandebiträde påverkas, utöver timkostnadsnormens utveckling, av debiterad tid per förordnande och antalet förordnanden. De fem senaste årens utveckling presenteras i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Målsägandebiträde Förändring Antal förordnanden ,8% Debiterade timmar per förordnande 8,01 8,29 9,02 9,97 9,30 16,1% Förändring debiterad tid/förordnande 4,4% 3,5% 8,9% 10,5% -6,8% Utgifterna för målsägandebiträde minskade med 12 mnkr 2017 jämfört med föregående år, motsvarande fyra procent. Utgifterna minskade trots att antal förordnanden ökade med två procent. Antalet debiterade timmar per förordnande minskade dock med närmare sju procent. Även de senaste två åren har förändringen i antalet debiterade timmar per förordnanden varit stor, men då i motsatt riktning. Kostnadsutvecklingen för målsägandebiträde drivs på samma sätt som för offentligt försvar av brottmålsutvecklingen. Timkostnadsnormens uppräkning innebär en kostnadsökning om cirka 4,1 mnkr Utgiftsprognosen för målsägandebiträde utgår ifrån att timkostnadsnormen ökar linjärt i samma takt som under de fem senaste åren. Antal förordnanden väntas följa den prognostiserade målutvecklingen för brottmål. Mot bakgrund av den svaga utgiftsutvecklingen 2017 antas antalet debiterade timmar per förordnande öka med endast en procent per år för åren , vilket är lågt i ett historiskt perspektiv. Utgifterna för målsägandebiträde väntas uppgå till 347 mnkr, 370 mnkr, 391 mnkr och 411 mnkr för åren Offentligt biträde Utöver timkostnadsnormens förändring är utvecklingen av antal förordnanden och debiterade timmar per förordnande förklaringar till hur utgiftsökningarna för offentligt biträde har uppstått. Utvecklingen av dessa faktorer redovisas i tabellen nedan. Förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått, utöver timkostnadsnormen Offentligt biträde Förändring Antal förordnanden ,0% Debiterade timmar per förordnande 5,38 5,03 4,86 5,72 5,92 10,0% Förändring debiterad tid/förordnande 4,4% -6,5% -3,4% 17,7% 3,5% Offentligt biträde var tillsammans med utgiftsposten övriga utgifter de enda utgiftsposterna som ökade 2017 jämfört med föregående år. Offentligt biträde ökade med 16 mnkr, vilket motsvarar åtta procent. Utgifterna för offentligt biträde ökade kraftigt även föregående år. Offentligt biträde förekommer i LVU-, LVM- och psykiatrimål. Målutvecklingen i dessa kategorier driver således kostnadsutvecklingen. Antalet avgjorda LVU-mål i förvaltningsrätt har ökat med sex procent jämfört med föregående år, vilket delvis kan förklaras av en ökad förekomst av ensamkommande barn i landet. Antalet avgjorda LVM-mål och psykiatrimål i förvaltningsrätt har inte ökat, men däremot har antalet avgjorda mål inom dessa målkategorier där det förekommit offentligt biträde ökat Totalt har cirka 400 fler mål avgjorts där offentligt biträde har förekommit 2017 jämfört med Ökningen motsvarar cirka 1,7 procent. Den största delen av kostnadsökningen förklaras därmed av att kostnaden per förordnande har ökat. 30 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

31 EKONOMI Utgifterna för offentligt biträde beräknas uppgå till 245 mnkr, 271 mnkr, 291 mnkr och 309 mnkr för åren Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Utgifter för rättshjälp enligt rättshjälpslagen minskade för andra året i rad. Minskningen 2017 uppgick till 12 mnkr, vilket motsvarar fem procent av föregående års utfall. Det totala antalet inkomna ärenden till Rättshjälpsmyndigheten har minskat med ärenden Rättshjälpsmyndighetens ärenden delas upp i följande grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. Ärendeminskningen 2017 beror huvudsakligen på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol fortsatt minska. Utgifterna för rättshjälp påverkas av hur många som har möjlighet att ansöka om rättshjälp. Andelen invånare med inkomster som understiger gränsen för rättshjälp kan antas minska med tiden med anledning av att inkomstgränsen inte per automatik räknas upp. Rättshjälpen enligt rättshjälpslagen prognostiseras till 271 mnkr, 290 mnkr, 308 mnkr respektive 325 mnkr för åren I prognosen görs inga antaganden om reformer kring rättshjälpsområdet. Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för förvaltararvoden i konkurser minskade med 51 mnkr, eller 29 procent jämfört med föregående år. Historiskt har utgifter för förvaltararvoden i konkurser varit svåra att förutspå med anledning av att ett fåtal konkurser kan utgöra en stor del av de förvaltararvoden som betalas ut. Under 2015 och 2016 utbetalades stora förvaltararvoden i konkurser gällande Saab automobile, HQ bank och Northland Resources. Under året som gått har den typen av stora konkursmål inte förekommit i samma utsträckning, vilket ger ett lägre utfall på posten. Utgiftsposten påverkas också av konjunkturläget. I perioder med lågkonjunktur tenderar fler företag att hamna på obestånd. Prognosen för förvaltararvoden i konkurser uppgår till 123 mnkr, 122 mnkr, 122 mnkr och 123 mnkr för åren Antalet konkurser förväntas minska under perioden och antalet förvaltararvoden förväntas minska i samma takt. Konkursförvaltartaxan beräknas följa samma utveckling som de fem senaste årens genomsnitt. Bevisning, tolkar och parter Utgifter för bevisning, tolkar och parter uppgick under 2017 till 205 mnkr, vilket innebär en minskning med 22 mnkr, eller tio procent jämfört med föregående år. Anledningen till att de totala utgifterna minskar mellan 2016 och 2017 är att ett enskilt mål 2016 genererade utbetalningar om 25 mnkr till de tilltalade. Av de totala utgifterna 2017 utgjordes 144 mnkr av tolkar och översättare. Motsvarande uppgift för 2016 var 136 mnkr. Av denna utgiftsökning svarade översättare för fem mnkr. För bevisning, tolkar och parter beräknas utgifter om 225 mnkr, 236 mnkr, 245 mnkr och 266 mnkr för perioden Tolktaxan beräknas öka i samma takt som under de fem senaste åren. Antalet förordnanden väntas följa brottmålens utveckling. Övriga utgifter på anslaget Övriga utgifter som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt ersättning till likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag uppgick under 2017 till 80 mnkr. Utgifterna för särskild företrädare för barn var 47 mnkr. Jämfört med föregående år ökade de totala utgifterna med fem mnkr, vilket motsvarar sju procent. Prognosen för perioden uppgår till 87 mnkr, 93 mnkr, 99 mnkr och 104 mnkr. Utgifterna antas samvariera med timkostnadsnormen och brottmålens förväntade utveckling. Yrkanden I tabellen nedan redovisas de samlade beräknade utgifterna på anslaget Rättsliga biträden m.m. i 2018 års prisnivå. I beräkningen ingår antaganden om volymförändringar, vilka har redovisats i tidigare avsnitt. Om inget anges i respektive stycke kan antalet förordnaden antas följa den underliggande målutvecklingen. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

32 EKONOMI Utgiftsprognos för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp anges i 2018 års prisnivå i mnkr) Offentligt försvar Målsägandebiträde Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Offentligt biträde Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för bevisning, tolkar och parter Övriga utgifter Summa I följande tabell har samtliga belopp prisomräknats för hela perioden med ökningen av timkostnadsnormen och konkursförvaltartaxan, även antaganden om volymförändringar och debiterad tid som redovisats i tidigare avsnitt ligger till grund för beräkningarna. Utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm, konkursförvaltartaxa och tolktaxa mnkr) Offentligt försvar Målsägandebiträde Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Offentligt biträde Förvaltararvoden i konkurser Utgifter för bevisning, tolkar och parter Övriga utgifter Summa I nedanstående tabell jämförs de prognostiserade utgifterna inklusive prisuppräkning med de beräknade anslagsbeloppen för respektive år. Av tabellen framgår att tilldelade medel inte kommer att räcka för utgifterna under aktuell period. Utfallsprognosen för 2018 visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 424 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit som uppgår till tio procent. Anslaget behöver således tillföras ytterligare resurser redan Domstolsverket yrkar därutöver en ramökning på anslaget med 679 mnkr från Vidare yrkar Domstolsverket att anslaget ökas med ytterligare 164 mnkr år 2020 och med ytterligare 150 mnkr år Totalt yrkas ramökningar av anslaget med 993 mnkr för åren SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

33 EKONOMI Tilldelade medel och utfallsprognoser för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. inom utgiftsområde 4 (belopp uppräknade med antagen utveckling av timkostnadsnorm och anges i mnkr) 2017 Utfall 2018 Prognos Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfallsprognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Migrationsdomstolarna Migrationsverket har under 2017 avgjort en stor del av de ärenden som härrör från flyktingkrisen under hösten Detta har medfört en exceptionell stor målökning till migrationsdomstolarna. I jämförelse med 2016 har antalet inkomna migrationsmål ökat med 33 procent. Asylmålen, som är den mest resurskrävande målkategorin, har ökat ännu kraftigare. Mellan 2016 och 2017 ökade dessa mål med 39 procent och på två års sikt har antalet asylmål tredubblats 4. Detta har inneburit stora påfrestningar för migrationsdomstolarnas organisationer. Domstolarna har genomfört omfattande rekryteringar och har fått avsätta betydande resurser på att utbilda ny personal. Personal har också lånats in från andra domstolar och domare i förstärkningsstyrkan har i stor utsträckning tjänstgjort på migrationsdomstolarna. Migrationsdomstolarna har också fått ersätta kommande pensionsavgångar, framförallt på domarsidan, upp till tre år tidigare, för att kunna dra nytta av dubbelbemanning under denna period. En hög personalomsättning vid flera av migrationsdomstolarna har medfört att personalstyrkan trots detta inte nått upp till önskvärda nivåer. Migrationsdomstolarna har även genomfört flera andra åtgärder för att hantera de stora målvolymerna. Vissa migrationsmål har flyttas mellan olika migrationsdomstolar i syfte att uppnå ett effektvit resursutnyttjande. Cirka övriga mål har också flyttats från migrationsdomstolarna till andra förvaltningsrätter som inte är migrationsdomstol. Detta avser främst socialförsäkringsmål och mål enligt socialtjänstlagen. Tillfälliga 4 Avser Migrationsverkets definition på asylmål. bestämmelser, som gäller fr.o.m. den 1 januari 2017 t.o.m. den 31 december 2019, innebär att en förvaltningsrätt som är migrationsdomstol får lämna över migrationsmål och andra mål till övriga förvaltningsrätter som handlägger sådana mål, om det behövs av hänsyn till domstolens handläggningstider och det kan göras utan avsevärd olägenhet för någon part. Domstolsverket har i samråd med migrationsdomstolarna tagit på sig en samordnande roll i detta arbete. Avgörandetakten på migrationsdomstolarna har ändå inte motsvarat måltillströmningen, vilket har resulterat i kraftigt ökade balanser och längre omloppstider. Omloppstiden för regeringens verksamhetsmål för övriga avlägsnademål uppgick under 2017 till 9,5 månader, vilket kan jämföras med målsättningen på fyra månader. Även under 2018 prognostiseras måltillströmningen vara mycket stor, vilket innebär att balanserna fortsatt kommer att ligga på en hög nivå under innevarande år. För att kunna avarbeta de stora balanserna som uppstått kommer bemanningen på migrationsdomstolarna att behöva vara kvar på en hög nivå även under Domstolsverket bedömer att det är först från 2020, som en nedtrappning av personalstyrkan kan genomföras på migrationsdomstolarna. Detta får konsekvenser för resursbehovet på anslaget för migrationsdomstolarnas verksamhet. Yrkanden Med utgångspunkt från Migrationsverkets prognoser på måltillströmningen, Domstolsverkets prognoser på antalet avgjorda mål samt det nuvarande balansläget yrkas följande anslagsförstärkningar. För 2019 yrkas en engångsvis anslagsförstärkning på 115 mnkr utöver den SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

34 EKONOMI beräknade anslagnivån. Från 2021 yrkas en ramökning på 160 mnkr utöver den beräknade anslagsnivån. Den beräknade anslagsnivån för 2021 är lägre än vad som kan betraktas som en normal nivå för anslaget. Prognoserna för både måltillströmningen och antalet avgjorda mål är osäker, vilket också medför en osäkerhet i de beräknade kostnaderna. Det kan även tilläggas att det är svårt att på kort sikt anpassa migrationsdomstolarnas organisationer fullt ut till de variationer som sker i målvolymerna eftersom domstolarnas kostnader är trögröliga, bland annat till följd av ordinarie domares fullmaktsanställningar. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga driftskostnaderna för migrationsdomstolarna exklusive regelstyrda utgifter. Anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2017 Utfall 2018 Prognos Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Den stora ökningen av migrationsmål, påverkar även kostnaderna på anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål. Dessa utgifter är regelstyrda och påverkas av antalet förordnanden som i sin tur påverkas av antalet avgjorda mål. Därutöver påverkas utgifterna på anslaget av timkostnadsnormens utveckling och debiterad tid per förordnande. Anslaget finansierar även utgifter för tolk och nämndemän m.m. Utgiftsprognosen baseras således på Migrationsverkets prognoser på måltillströmningen och Domstolsverkets prognoser på avgjorda migrationsmål. Kostnaden för rättsliga biträden m.m. per avgjort asylmål var högre 2017 jämfört med tidigare år. En förklaring till detta kan vara att andelen mål som avgörs genom förhandling ökade. Under 2017 avgjordes 28,2 procent av avlägsnandemål asyl med förhandling. Motsvarande uppgift för 2016 var 25,2 procent. Även i övriga migrationsmål ökade andelen mål som avgjorts med förhandling något, från 1,7 procent 2016 till 2,0 procent Vidare tenderar långa handläggningstider att öka kostnaderna. Det blir fler kontakter mellan det rättsliga biträdet och klienten. Synen på situationen i hemlandet kan också komma att förändras, viket resulterar i förnyad beredning och krav på nytt svar från ombud/offentligt biträde. Utgifterna på anslaget har i denna prognos anpassats till den högre kostnaden per avgjort asylmål, vilket innebär en viss höjning av utgifterna. I nedanstående tabell redovisas de beräknade årliga utgifterna. Av tabellen framgår att tilldelade medel inte kommer att räcka under kommande år. Prognosen för 2018 visar på ett utgående överföringsbelopp på minus 31 mnkr, vilket är utanför ramen för tillåten anslagskredit, som uppgår till tre procent. Anslaget behöver således tillföras ytterligare reusrser redan Domstolsverket yrkar därutöver på en engångvis anslagsförstärkning med 50 mnkr för 2019 och på en ramökning med 34 mnkr från 2021 utöver de beräknade anslagsnivåerna. Prognoserna för både måltillströmningen och antalet avgjorda mål är osäker, vilket också medför en osäkerhet i de beräknade utgifterna. 34 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

35 EKONOMI Anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål inom utgiftsområde 8 (mnkr) 2017 Utfall 2018 Prognos Ingående överföringsbelopp Tilldelade medel Summa disponibla medel Utfall/prognos Årets resultat Utgående överföringsbelopp Trängselskatt Antalet inkomna trängselskattemål i Stockholm 2017 var drygt 200 mål, vilket var i paritet med Måltillströmningen har stabiliserats de senaste åren. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden kan öka något jämfört med Detta till följd av den lagändring som infördes vid årsskiftet 2017/2018 och som innebär att tjänstebilar inte längre undantas från trängselskatt. Kostnaderna för åren beräknas uppgå till 690 tkr, 710 tkr respektive 730 tkr. Den 1 januari 2013 infördes trängselskatt i Göteborg. Antalet inkomna trängselskattemål i Göteborg har varierat relativt mycket mellan åren, från 110 mål till 300 mål. Domstolsverket gör bedömningen att antalet inkomna mål under perioden kan bli något högre än under 2017 till följd av ovan nämnda lagändring. Kostnaderna beräknas till 840 tkr, 860 tkr och 880 tkr för respektive år under perioden Domstolsverkets prognoser innebär att inget resurstillskott behövs på anslagen för trängselskatt utöver aviserade belopp för åren Internationell civil krishantering Sveriges Domstolar bidrar till internationell civil krishantering, det vill säga fredsfrämjande, säkerhetsfrämjande och konfliktförebyggande verksamhet. Verksamheten, liksom övrig internationell verksamhet i Sveriges Domstolar, initieras och samordnas av Domstolsverket. Den finansieras av anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering, inom utgiftsområde 7. För närvarande har Domstolsverket pågående uppdrag att rekrytera och ställa personal till förfogande för främst EU:s rättsstödsinsats EULEX Kosovo och EU:s polisinsats för den palestinska myndigheten, EUPOL COPPS. Anslaget finansierar löner för utsänd personal dit samt förvaltningskostnader och insatsnära kostnader. Anslaget används också, efter samråd med Regeringskansliet, till att finansiera kortare insatser, uppdrag eller särskilda projekt i fält. Domstolsverket ska eftersträva att delta även i andra insatser, exempelvis EU:s rådgivande insats i Ukraina (EUAM Ukraina), och kan ställa personal till förfogande för insatser inom ramen för FN om möjlighet ges. Personalbidragen till internationella insatser ska ske i enlighet med regeringens strategi för internationell civil krishantering och i enlighet med regeringens beslut om myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet. Kravet på samverkan i genomförandet av insatser innebär bl.a. en väl utvecklad samordning mellan rättsväsendets myndigheter samt samverkan med Regeringskansliet och andra myndigheter såsom Folke Bernadotteakademin och Sida. Domstolsverket ska även bidra till att utveckla en väl fungerande erfarenhetsåterföring från insatserna till Regeringskansliet och myndigheterna. Domstolsverket har bedrivit ett långsiktigt arbete med att bygga upp denna verksamhet inom Sveriges Domstolar och kan notera en ökad medvetenhet och ett större intresse. Förutsättningarna för att finna intresserad och kunnig personal att sända ut har därmed förbättrats. I dagsläget har Domstolsverket två ordinarie domare och två icke ordinarie domare utsända till olika insatser och strategiska tjänster. Under det första halvåret 2018 kommer sannolikt ytterligare en ordinarie domare att sändas ut till en fredsfrämjande insats. Därtill genomgår en domare för närvarande en särskild högnivåutbildning som bör ge honom goda förutsättningar att söka och erhålla en högre tjänst inom EU-missionerna. Det pågår och planeras också för olika insatsnära verksamheter och kortare insatser, främst i samarbete med EUPOL COPPS och EULEX Kosovo. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

36 EKONOMI Med hänsyn till den omfattning som Domstolsverket på senare tid har kunnat leverera bidrag till den internationella civila krishanteringen har verket för år 2018 fått en viss anslagshöjning, till 6,5 mnkr. Det är verkets bedömning att dessa förhållanden kommer att bestå även under perioden och det yrkas därför att anslaget ska ligga kvar på denna nivå. 5.7 Investeringar Under de kommande åren planeras omfattande investeringar inom Sveriges Domstolar. Nyinvesteringarna beräknas bli särskilt stora under 2018 för att sedan minska något under efterföljande år. Större nyinvesteringar beräknas framför allt ske inom områdena ny-, till- och ombyggnationer av lokaler samt teknik i rättssal. En ny gemensam domstolsbyggnad i Malmö för både tingsrätten och förvaltningsrätten samt en omfattande tillbyggnad vid Attunda tingsrätt är exempel på större lokalförsörjningsprojekt. De lokalprojekt som är inplanerade syftar till att ta hand om eftersatt underhåll, ökade krav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt att förbättra säkerheten i entréer, publika ytor och salar. Till viss del beror också de förändrade lokalbehoven på förändringar i måltillströmningen. Utökade lokalbehov för ett par av migrationsdomstolarna är exempel på detta. Domstolsverket har också i ökad omfattning genomfört egna investeringar genom förbättringsåtgärder på annans fastighet, i syfte att minska den hyreshöjning som fastighetsägaren tar ut i samband med till- och ombyggnationer. På så sätt blir de totala kostnaderna för lokaler lägre för Sveriges Domstolar även om investeringarna ökar. Investeringarna i ny teknik i rättssal avser en utbyggnad och uppgradering av tekniken som infördes i samband med reformen En modernare rättegång. Den pågående digitaliseringen av verksamheten inom rättsväsendet bidrar till att det är av största vikt att den tekniska nivån är fortsatt mycket tillförlitlig och att den bidrar till effektiva, anpassade och rättssäkra verksamhetstöd. Behovet av videokonferensteknik är också fortsatt stort och utbyggnaden pågår i den takt som domstolarna kan avvara nuvarande salar. Det totala investeringsbehovet påverkas även av att vissa utvecklingsinsatser inom digitaliseringen kommer att finansieras som investeringar. Både digitaliserad brottmålshantering och e-arkiv kommer delvis att finansieras som investeringar. Investeringarna inom Sveriges Domstolar utgör således en viktig del av arbetet med att utveckla och underhålla såväl byggnader som olika verksamhetsstöd vilket gör att verksamheten möter de krav som ställs på verksamheten. För åren innebär detta årliga nyinvesteringar inom intervallet mnkr. 36 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

37 EKONOMI Verksamhetsinvesteringar (tkr) Immateriella investeringar 2017 Utfall 2018 Prognos Datasystem, rättigheter m.m Materiella investeringar Maskiner, inventarier och installationer m.m. Byggnader, mark och annan fast egendom Övriga verksamhetsinvesteringar Summa verksamhetsinvesteringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Under övriga verksamhetsinvesteringar redovisas utgifter på annans fastighet. Nedan redovisas information om planerade investeringar som överstiger 20 mnkr per investeringsobjekt. Dessa större investeringar avser främst ny-, till- och ombyggnationer av lokaler inklusive inredning och installation av teknik i rättssalar. Men även digitaliserad brottmålshantering beräknas medföra investeringar över 20 mnkr. SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

38 EKONOMI Särskild information om verksamhetsinvesteringar (tkr) Totalt Ack Utfall 2018 Prognos Verksamhetsinvesteringar per objekt Domstolsverket, ombyggnad Nacka tingsrätt, ny domstol Attunda tingsrätt, tillbyggnad Lunds tingsrätt, ny domstol Helsingborgs tingsrätt, tillbyggnad Södertörns tingsrätt, teknik i rättssal Solna tingsrätt, teknik i rättssal Stockholms tingsrätt, teknik i rättssal Eskilstuna tingsrätt, ombyggnad Göteborg tingsrätt, teknik i rättssal Malmö tingsrätt/förvaltningsrätt, ny domstol DBM (digital brottmålshantering) Summa utgifter för investeringar Finansiering Lån i Riksgäldskontoret (2 kap. 1 kapitalförsörjningsordningen) Bidrag (2 kap. 3 kapitalförsörjningsordningen) Finansiell leasing (2 kap. 5 kapitalförsörjningsordningen) Anslag (efter medgivande av regeringen) Summa finansiering Varav investeringar i anläggningstillgångar Datasystem, rättigheter m.m Maskiner och inventarier Fastigheter och mark Övriga verksamhetsinvesteringar Summa investeringar i anläggningstillgångar I följande tabell visas behovet av låneram under planeringsperioden. För att planerade investeringar ska kunna genomföras behöver låneramen höjas jämfört med beslutad låneram för Domstolsverket yrkar en låneram som uppgår till mnkr för 2019, till mnkr för 2020 och till mnkr för SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

39 EKONOMI Låneram och räntor för verksamhetsinvesteringar (tkr) 2017 Utfall 2018 Prognos IB lån i Riksgäldskontoret Nyupplåning (+) Amorteringar (-) UB lån i Riksgäldskontoret Beslutat/föreslagen låneram Ränteutgifter Finansiering av räntor och avskrivningar - utgiftsområde 4, anslag 1: utgiftsområde 8, anslag 1: Övrig finansiering 5.8 Behov av krediter Räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret Kredit på räntekontot finns enligt regleringsbrev för 2018 för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar inom utgiftsområde 4 samt anslaget 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8. För båda dessa anslag uppgår krediten till cirka fyra procent av anslagsbeloppen; 266 mnkr. Enligt Domstolsverkets beräkning kommer fyra procents kredit att vara tillräcklig för perioden under förutsättning att anslagen är anpassade till verksamheten inom Sveriges Domstolar. Av tabellen framgår också vilka anslagskrediter som yrkas för Anslaget 1:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden avser utgifter som är regelstyrda och därmed i princip inte påverkbara. Domstolsverket yrkar därför att anslagskrediten på detta anslag ökas från tre procent till tio procent. För anslaget 1:1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering bör anslagskrediten beslutas till tio procent. För övriga anslag yrkas att samma anslagskrediter beslutas som för 2017 under förutsättning att yrkade medel tilldelas. Anslagskrediter I tabellen nedan visas vilken anslagskredit som är beslutad för respektive anslag/anslagspost för Anslagskredit på ramanslag för 2017 Utgiftsområde Anslagskredit 2018 Yrkad anslagskredit :5 Sveriges Domstolar 4 3 % 3 % 1:12 Rättsliga biträden m.m % 10 % 1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering 7 3 % 10 % 1:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden ap % 3 % 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsärenden ap % 10 % 1:11 Trängselskatt i Stockholm ap % 10 % 1:14 Trängselskatt i Göteborg ap % 10 % SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

40 EKONOMI 5.9 Avgiftsbelagd verksamhet Avgifter med mera som får disponeras Avgifter som får disponeras är relativt marginella inom Sveriges Domstolar. De har under 2017 uppgått till 15,3 mnkr och fördelar sig på uthyrning av lokaler/rum 5,7 mnkr, personal 0,2 mnkr, rättsfallspublicering och försäljning av publikationer 0,7 mnkr, avgifter för kopior av domar 3,5 mnkr, reavinster vid försäljning av maskiner och inventarier 0,6 mnkr, samt övriga intäkter med mera 4,6 mnkr. Övriga inkomster som disponeras för förvaltningskostnader utgörs till stor del av bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder, samt bidrag från bland annat SIDA och EU för finansiering av det internationella samarbete som Domstolsverket och domstolarna deltar i. Dessa intäkter uppgick under 2017 till 10,1 mnkr. De finansiella intäkterna, som i huvudsak består av ränta på räntekontot i Riksgäldskontoret, uppgick under 2017 till 4,7 mnkr. Beräknade inkomster för åren framgår av tabellen nedan. Avgifter med mera som får disponeras (tkr) Utfall Beräknade inkomster Avgiftsinkomster som disponeras: - Uthyrning av lokaler Intäkter av utbildning och konferens Uthyrning av personal Försäljning av publikationer m.m Avgifter för kopior m.m Reavinster vid försäljning av maskiner m.m Övriga intäkter Delsumma Bidrag Finansiella intäkter Delsumma Summa Avgifter som inte får disponeras Avgifter som inte får disponeras består av avgifter som uppbärs av domstolarna och nämnderna. Inkomster från ansökningsavgifter exklusive miljödomstolarna ökade betydligt under åren , till följd av att ansökningsavgifterna höjdes i juli Under 2016 avstannade ökningen. Avgifterna uppgick under 2017 till 109 mnkr, vilket är en ökning med cirka 4 mnkr jämfört med föregående år. Huvuddelen av ansökningsavgifterna hänförs till övriga tvistemål, vilket prognostiseras att öka något. Under perioden beräknas inkomsterna från avgifter som inte får disponeras öka i takt med ökningen av bland annat övriga tvistemål. Detta gäller även de inkomster som relaterar sig till konkurser. Det är dock mycket svårt att förutse trenden av konkursärenden då den påverkas av konjunkturförändringar, vilket medför en viss osäkerhet i beräkningarna. Övriga inkomster som inte disponeras avser återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnader och utgifter för offentligt försvar. 40 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

41 EKONOMI Avgifter som inte får disponeras (tkr) Ansökningsavgifter Utfall Beräknad Beräknade inkomster 2017 Budget Mark och miljödomstolarna Övriga domstolar Kungörandeavgifter Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Återbetalning av rättshjälpskostnader m.m. (exklusive återbetalning till Skatteverket) Totalt Domstolsverket saknar underlag för att kunna beräkna över- eller underuttag i den avgiftsbelagda verksamheten Översikt över verksamhetens finansiering Anslag/anslagspost (tkr) Utfall Tilldelat Prognos Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 7 Biståndsverksamhet 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Del till Domstolsverket Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikation 1:11 ap.1 Trängselskatt: Admin Del till DOM :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Del till Domstolsverket Totalt anslagsfinansierat Avgiftsinkomster som disponeras Övriga inkomster som disponeras Summa Enligt regleringsbrev för 2018 SVERIGES DOMSTOLAR BUDGETUNDERLAG

42 GRUPPSAMTAL UNDER CHEFSDAGARNA, november En framgångsfaktor i arbetet med att utveckla verksamheten inom Sveriges Domstolar är en nära dialog mellan Domstolsverket och domstolarna. Foto: Carl Johan Erikson

43

44 TRE NYA DOMSTOLSCHEFER tillsammans med Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren under informationsdagarna i Jönköping för nya domstolschefer i oktober Från vänster Thomas Hägglöf, Caroline Hindmarsh, Martin Holmgren och Christian von Szalay. Foto: Elisabeth Walther Lindqvist