Domstolsverket har ett regeringsuppdrag att verka för en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I uppdraget ingår också att öka kunskapen hos

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2

3 Domstolsverket har ett regeringsuppdrag att verka för en föryngring och breddning av nämndemannakåren. I uppdraget ingår också att öka kunskapen hos allmänheten om vad nämndemannauppgiften innebär. Foto: till vänster Johanna Gustafsson, till höger Niklas Lindberg. Båda är nämndemän vid Eksjö tingsrätt. Foto: Per Carlsson

4 Producerad av Domstolsverket Tryckt av TMG Tabergs AB, Taberg, februari 2018 Diarienummer OMSLAGSBILD Under året öppnade vi en ny kanal Domstolspodden. I den får du koll på allt från dagens bevisprövning och beslut i Högsta domstolen till medeltidens påföljdssystem och twittrande domare. Du hittar den där poddar finns. På bilden: Anders Hagsgård, lagman, Förvaltningsrätten i Göteborg, Mari Heidenborg, justitieråd, Högsta domstolen, Fredrik Wersäll, president, Svea hovrätt, Ylva Norling Jönsson, lagman, Helsingborgs tingsrätt och Jesper Nietsche, presskommunikatör, Domstolsverket. Foto: Per Carlsson Domstolsverket Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 32 Telefon: E-post: domstolsverket@dom.se Webb:

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GENERALDIREKTÖREN INLEDER 6 RESULTATREDOVISNING DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR 8 Uppdrag och organisation 8 Ekonomisk översikt 9 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET 11 Verksamhetsmål och måluppfyllelse 11 Målutveckling 16 Produktivitetsutveckling 19 Tingsrätterna 21 Hovrätterna 26 Högsta domstolen 30 Förvaltningsrätterna 33 Kammarrätterna 41 Högsta förvaltningsdomstolen 47 Hyres- och arrendenämnderna 51 Rättshjälpsmyndigheten 55 Rättshjälpsnämnden 56 UTVECKLINGSINSATSER 57 Digitalisering 57 Kompetensförsörjning 60 Lokalförsörjning 66 Säkerhet 67 Förtroende och bemötande 68 INTERNATIONELL VERKSAMHET 73 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELLA DOKUMENT 75 Sammanställning över väsentliga uppgifter 75 Resultaträkning 76 Balansräkning 77 Finansieringsanalys 78 Anslagsredovisning 79 Tilläggsupplysningar och noter 82 Ersättningar till insynsrådet 96 INTERN STYRNING OCH KONTROLL 97 Årsredovisningens undertecknande 98 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN 99 Bilaga 1 Verksamhetsmål enskilda domstolars resultat 99 Bilaga 2 Styckkostnader 102 Bilaga 3 Verksamhetens kostnader och transfereringar 105 Bilaga 4 Personalstatistik 106 Bilaga 5 Sidhänvisning till återrapporteringskrav 111 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

6 GENERALDIREKTÖREN INLEDER GENERALDIREKTÖREN INLEDER Under 2017 vände måltillströmningen tydligt uppåt. Detta trendbrott var märkbart redan 2016, men det senaste året har antalet inkomna mål ökat ytterligare. Det gäller inte bara migrationsdomstolarna, där ökningen varit exceptionell, utan de flesta domstolsslag. Utvecklingen har lett till att balansläget totalt sett försämrats. Här vill jag betona att alla domstolar utfört ett imponerande arbete med stort engagemang under hög arbetsbelastning. Under 2017 avgjorde de fler mål, sett i förhållande till 2016, och de har effektiviserat sin verksamhet. Trots detta har måltillströmningen varit så stor att balanserna ökat och fortsätter att göra så. Trycket på migrationsdomstolarna har varit och är fortsatt väldigt högt. Det rådande läget har också påverkat andra domstolar som lånat ut personal från den egna domstolen för att underlätta migrationsdomstolarnas situation. Solidariteten i organisationen har visat sig vara stor, vilket är mycket glädjande att se. En viktig förutsättning för domstolarnas verksamhet handlar om att säkra kompetensförsörjningen på kort och lång sikt. Under året har ett arbete pågått som involverat samtliga myndighetschefer i Sveriges Domstolar. Det har lett fram till att alla domstolar gemensamt ställt sig bakom en framtida HR-inriktning. Ett gemensamt HR-forum har skapats och är nu igång. Två områden som vi aktivt arbetat med och fortsätter att göra är att stärka Sveriges Domstolars arbetsgivarvarumärke och att kommunicera vårt arbetsgivarerbjudande. Dels handlar det om att attrahera nya medarbetare med den kompetens vi identifierat behov av, dels om att behålla och utveckla den gedigna kompetens vi redan har inom Sveriges Domstolar. Som ett led i effektiviseringen av domstolarnas verksamhet har Domstolsverket, i nära samverkan med domstolarna, intensifierat den digitala utvecklingen. Den har direkt koppling till domstolarnas digitaliseringsbehov och medborgarnas ökade krav på hög digital tillgänglighet. Bland annat handlar det om insatser inom digitalisering av brottmålshantering (DBM), e-arkiv och realisering av e-tjänster. En omställning pågår från en pappersbaserad till en helt och hållet digitaliserad hantering av handlingar. Samhällets ökade digitalisering har öppnat upp för nya kommunikationsmöjligheter och sociala medier har fått allt större betydelse i medborgarkontakten. Under året har Domstolsverket stöttat enskilda domstolars profilering på webben och i sociala nätverk. Förberedelser för att ta fram en ny extern webbplats för Sveriges Domstolar gjordes också. Den nya webbplatsen lanseras runt årsskiftet 2018/2019. Under hösten ägde årets Chefsdagar rum. Temat var Hur skapar vi en god domstolskultur? En viktig del av detta handlar om att vara en jämställd arbetsplats. Domstolsverket är en så kallad JiMmyndighet, det vill säga en av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering så att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Ett viktigt förberedande jämställdhetsarbete utfördes under året på sex pilotdomstolar i vår organisation. Deras erfarenheter och metoder ska nu spridas till övriga domstolar. En framgångsfaktor i pilotdomstolarnas arbete har visat sig vara att integrera jämställdhetsaspekten i domstolens redan pågående arbeten inom andra områden. Det handlar bland annat om bemötandeaspekter samt om attityder och normer i verksamheten. Uppropen med #metoo och #medvilkenrätt visar att ingen myndighet kan luta sig tillbaka och säga nu är vi klara med vårt jämställdhetsarbete det finns alltid förbättringsmöjligheter. I samverkan med andra myndigheter i rättsväsendet gick Sveriges Domstolar under hösten offentligt ut och markerade mot sexuella trakasserier. Även fortsättningsvis kommer aktörer i rättsväsendet att uppdatera varandra om det fortskridande arbetet och utbyta erfarenheter i frågan. 6 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

7 GENERALDIREKTÖREN INLEDER Ur omvärldsperspektiv har trycket på rättsväsendet ökat. I Sverige ser vi idag en ökad polarisering och segregering, och den organiserade brottsligheten har fått fäste. Det har bland annat medfört att sprängningar mot lokaler i rättsväsendet sker och att betydligt fler vapen är i omlopp. Denna utveckling ställer höga krav på en trygg och säker arbetsmiljö för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar, liksom för parter, vittnen och besökare på domstol. De senaste åren har säkerhetsmedvetandet höjts och fast säkerhetskontroll införts på allt fler domstolar. Det arbetet fortsätter. Jag vill avslutningsvis rikta blicken framåt mot kommande utmaningar. De närmaste åren väntas måltillströmningen vara kraftig i både allmän domstol och förvaltningsdomstol. Detta kan leda till längre handläggningstider och få en negativ inverkan på rättssäkerheten och samhällsekonomin, liksom på medborgarnas förtroende för domstolarna. Det är med andra ord av största vikt att denna utveckling bryts i ett tidigt skede. En framgångsfaktor i arbetet med att utveckla verksamheten är en fortsatt nära dialog och samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna. Vår organisation utgörs av ett 80-tal domstolar, nämnder och andra myndigheter, var och en självständig men samtidigt delar av den helhet som vi bildar tillsammans. Jag är övertygad om att det är som helhet, som Sveriges Domstolar, vi bäst kan möta de utmaningar vi står inför. Martin Holmgren SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

8 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Uppdrag och organisation Sveriges Domstolar består av ett 80-tal olika myndigheter och nämnder och har drygt anställda, som varje dag arbetar för att alla mål och ärenden ska handläggas rättsäkert och effektivt. Tillsammans med övriga delar av rättsväsendet har Sveriges Domstolar ett gemensamt mål att säkra den enskildes rättstrygghet och rättssäkerhet. Domstolarnas oberoende och självständighet i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter är inskrivet i svensk grundlag. De allmänna domstolarna består av tre instanser; tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen. Här handläggs bland annat brottmål, familjerelaterade mål och tvistemål mellan företag eller enskilda individer. De allmänna förvaltningsdomstolarna består även de av tre instanser; förvaltningsrätter, kammarrätter och Högsta förvaltningsdomstolen. De avgör tvister, främst mellan enskilda och myndigheter. Det kan t.ex. gälla skattemål, utlännings- och medborgarskapsmål (migrationsdomstolarna), tvister med Försäkringskassan eller kommunen. Hyres- och arrendenämnderna medlar i tvister som rör bland annat hyres- och bostadsrätter, samt arrendetvister. Nämnderna fattar också beslut i vissa frågor, till exempel rätten att hyra ut en lägenhet i andra hand. rättsregler i enskilda fall. Utöver uppdraget att ge administrativt stöd och service till domstolar och allmänhet har Domstolsverket i uppdrag att driva och stödja utvecklings- och kvalitetsarbete inom domstolarna samt leda och samordna domstolarna exempelvis när det gäller resursfördelning och utfärdande av föreskrifter. Domstolsverket ska också arbeta för god tillgänglighet och information om verksamheten samt verka för god samverkan mellan domstolarna och andra myndigheter. Östersund Sundsvall Härnösand Hudiksvall Lycksele Gällivare Umeå Haparanda Luleå Skellefteå Tingsrätt (48 st) Hovrätt (6 st) Högsta domstolen Förvaltningsrätt (12 st) Kammarrätt (4 st) Högsta förvaltningsdomstolen Rättshjälpsmyndigheten är en rikstäckande myndighet som fattar beslut i frågor som rör rättshjälp. Myndighetens uppgift är att verkställa en domstols beslut i rättshjälpsfrågor och att fatta beslut om rättshjälp i ärenden som inte handläggs vid domstol. Besluten kan överklagas till Rättshjälpsnämnden. Domstolsverket lyder under regeringen och fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet med en mängd uppgifter som bidrar till en rättsäker och effektiv verksamhet i domstolarna och övriga myndigheter inom Sveriges Domstolar. Uppdraget ska genomföras med respekt för domstolarnas självständighet i dömandet och tillämpning av Uddevalla Vänersborg Göteborg Varberg Halmstad Karlstad Skövde Mora Alingsås Jönköping Borås Eksjö Lund Malmö Ystad Falun Gävle Uppsala Västerås Eskilstuna Örebro Södertälje Nyköping Norrköping Linköping Växjö Kalmar Hässleholm Karlskrona Helsingborg Kristianstad Norrtälje Visby Stockholm Sollentuna Solna Nacka Huddinge Hyres- och arrendenämnd (8 st) Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsnämnden Domstolsverket 8 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

9 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Ekonomisk översikt Sveriges Domstolars disponibla medel uppgick 2017 till mnkr. Sveriges Domstolars totala utgifter uppgick 2017 till mnkr. Ingående överföringsbelopp var -122 mnkr och utgående överföringsbelopp blev 330 mnkr. Verksamhetens kostnader ökade med 289 mnkr Transfereringarna ökade med 67 mnkr. Sveriges Domstolar finansieras i allt väsentligt av anslag (99,5 %). Det sker genom sju olika anslag inom fyra utgiftsområden. Totalt tilldelades Sveriges Domstolar mnkr i anslag för Den resterande finansieringen sker genom viss uthyrning av lokaler, personal m.m. och bidrag, t.ex. från SIDA för att finansiera deltagande i internationella projekt. Tabell 1 Verksamhetens omfattning (tkr och åa) Intäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Transfereringar Uppbörd Antal årsarbetskrafter Intäkter av avgifter och bidrag som Sveriges Domstolar får disponera. 2 Kostnader samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. 3 Avser rättsliga biträden, offentligt försvar, målsägandebiträde, m.m. 4 Intäkter som myndigheten inte disponerar. Ansöknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter samt återkrav i brottmål. De totalt disponibla anslagsbeloppen 2017 uppgick till mnkr, vilket är 804 mnkr högre än Ökningen berodde främst på att anslagen för migrationsverksamheten ökat kraftigt med anledning av målökningen. Det positiva utgående överföringsbeloppet berodde främst på att utfallet för rättsliga biträden var lägre 2017 än 2016, samt att utgifterna för migrationsverksamheten var lägre än tilldelade medel. Trots omfattande rekryteringar och förtida generationsväxling var det inte möjligt att rekrytera den personalstyrka som planerats i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen. Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader uppgick till mnkr under 2017, en ökning med knappt 300 mnkr jämfört med Diagram 1 Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar 13% % 0% 3% Kostnader för personal, som andelsmässigt är den största kostnaden för Sveriges Domstolar, ökade med ca 300 mnkr. Det berodde till största delen på den kraftiga målökningen i migrationsverksamheten som krävde en större organisation. Antalet årsarbetskrafter ökade med 249, varav 225 var i migrationsdomstolarna och i Migrationsöverdomstolen. De ökade personalkostnaderna berodde också på 2017 års lönerevision samt att det nyrekryterades personal i samband med införandet av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen i september 2016 vilket påverkade kostnaderna med helårseffekt Kostnader för lokaler ökade med 33 mnkr och var en följd av ett större behov av lokalytor i framförallt migrationsdomstolarna. Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet ökade med 24 mnkr, främst beroende på högre kostnader för IT, resor till utbildning och bevakning. Övriga driftkostnader i mål minskade med närmare 60 mnkr jämfört med föregående år. Minskningen var störst avseende konkursförvaltararvoden, som minskat med 51 mnkr vilket främst berodde på färre avslutade konkurser. Ersättning för tilltalad minskade med 27 mnkr och berodde på att det under 2016 utgått ersättningar till tilltalade i ett större mål avseende ekonomisk brottslighet. Kostnad för tolk och översättare ökade med cirka 13 mnkr jämfört med 2016 och berodde på fler avlägsnande- och familjemål. Verksamhetens kostnader uppdelat per kostnadsslag redovisas i bilaga 3. 71% SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

10 DETTA ÄR SVERIGES DOMSTOLAR Diagram 2 Kostnader per domstolsslag (tkr) Högsta domstolen Hovrätter Tingsrätter Hyresnämnder Rättshjälpsmyndigheten Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätter Förvaltningsrätter Gemensamma kostnader inkl Domstolsverket 1 I gemensamma kostnader ingår kostnader som lokalhyror, ITtjänster, avskrivningar m.m. samt Domstolsverket. Tingsrätterna stod för ca 39 procent av verksamhetens kostnader 2017, en marginell ökning jämfört med föregående år med knappt 6 mnkr. Kostnaderna ökade mest i förvaltningsrätterna, med 175 mnkr. Förändringen kan direkt kopplas till migrationsdomstolarnas ökade verksamhet. Även i kammarrätterna ökade kostnaderna, med 39 mnkr. Det berodde dels på fler mål i Migrationsöverdomstolen, dels på särskilda insatser för att avarbeta balanser av s.k. hyperhidrosmål. Kostnaderna ökade även i hovrätterna där det främst berodde på helårseffekt av införandet av Patent- och marknadsöverdomstolen i september Kostnader per domstolsslag redovisas i bilaga 3. Transfereringar Transfereringar avser ersättning till offentlig försvarare m.fl. och påverkas av timkostnadsnormens utveckling, antalet förordnanden och debiterad tid per förordnande. Mellan 2016 och 2017 ökade timkostnadsnormen med 1,44 procent, vilket var en lägre ökning än de närmast föregående åren. Tabell 2 Transfereringar (tkr) Offentlig försvarare Offentligt biträde Målsägandebiträde Rättshjälpsbiträde Särskild företrädare för barn Övrigt Summa Utgifter för offentligt försvar minskade 2017 jämfört med 2016 med 25 mnkr. Minskningen berodde främst på att debiterade timmar per förordnande minskat med nästan fem procent mellan 2016 och Utgifter för offentligt biträde ökade med 116 mnkr eller med 37 procent. Huvuddelen var hänförligt till migrationsmål i migrationsdomstolarna. Utgifter för rättshjälpsbiträde sjönk under 2017 jämfört med 2016, bl.a. till följd av lägre utgifter för biträden i mål som rör vårdnad om barn. Det totala antalet inkomna rättshjälpsärenden under 2017 minskade kraftigt, huvudsakligen beroende på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol fortsatte att minska. Transfereringar per domstolsslag redovisas i bilaga 3. Uppbörd Tabell 3 Uppbörd fördelat per avgiftstyp (tkr) Ansökningsavgifter Miljöskyddsavgifter Efterbevakningsoch tillsynsavgifter Kungörandeavgifter Övriga inkomster av statens verksamhet Summa Uppbörden minskade något mellan 2016 och Huvuddelen av ansökningsavgifterna kan hänföras till övriga tvistemål och har, sedan höjningen den 1 juli 2014, legat på en relativt konstant nivå. Den rådande konjunkturen, med minskat antal konkurser, har sannolikt bidragit till att uppbörden rörande efterbevaknings-, tillsyns- och kungörandeavgifter har minskat. 10 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

11 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Verksamhetsmål och måluppfyllelse Det övergripande målet för Sveriges Domstolar är att verksamheten ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Såväl kvalitet som effektivitet kan i viss mån mätas i omloppstider för avgjorda mål. För dessa har verksamhetsmål satts upp av regeringen. För den dömande verksamheten uttrycks verksamhetsmålen för 2017 på följande sätt. Huvuddelen (75 procent) av brottmålen, exklusive förtursmål, ska inte ta längre tid än fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt. För tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska huvuddelen inte ta längre tid än sju månader att avgöra i tingsrätt. För tvistemål i hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i huvuddelen av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska huvuddelen av målen ta högst tio månader att avgöra från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten. För målen i förvaltningsoch kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska huvuddelen inte ta längre tid än sex månader att avgöra i respektive instans. För migrationsmålen ska merparten (90 procent) av avlägsnandemålen för ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska merparten ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska merparten ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska merparten ta högst fem månader att avgöra. För migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska 90 procent inte ta längre tid att avgöra än två månader. För den beslutande och rättsvårdande verksamheten ska huvuddelen (75 procent) av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna (exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling) inte ta längre tid än fyra månader att avgöra. Domstolarna, även Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, samt hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta egna verksamhetsmål för det närmaste året. Tabell 4 Omloppstider i månader för regeringens verksamhetsmål 90 percentilen för migrationsmål, 75 percentilen för övriga mål Mål Tingsrätter Brottmål exkl. förtursmål 5,0 4,5 4,3 4,2 Tvistemål exkl. gem. ansökan om äktenskapsskillnad 7,0 7,0 6,7 6,4 Hovrätter Brottmål exkl. förtursmål 5,0 7,1 6,5 6,1 - Tvistemål fram till PT beslut 2,0 1,9 1,9 1,6 Tvistemål där PT beviljats 10,0 11,7 11,5 10,7 Förvaltningsrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 6,0 5,8 6,5 Kammarrätter Samtliga mål exkl. förtursmål och migrationsmål 6,0 7,9 7,4 11,3 Hyres- och arrendenämnder Samtliga ärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 4,0 5,7 7,0 11,2 Migrationsdomstolar Avlägsnandemål, ensamkommande barn 2,0 2,8 2,7 4,0 - Övriga avlägsnandemål 4,0 7,3 5,8 9,5 Verkställighetsmål 1,0 0,7 0,8 0,9 Övriga migrationsmål 5,0 4,8 4,0 6,3 Migrationsöverdomstolen Migrationsmål, totalt 2,0 2,1 1,9 1,5 I den högra kolumnen används pilar och färgmarkering för att ange om verksamhetsmålet uppnås eller inte, samt riktningen för omloppstidens utveckling. En nedåtgående pil visar på förbättring från föregående år, dvs. omloppstiden har minskat. En uppåtgående pil visar på försämring från föregående år, dvs. omloppstiden har ökat. En grön pil indikerar att regeringens verksamhetsmål uppnås, medan en röd pil indikerar att verksamhetsmålet inte uppnås. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

12 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET För de av regeringen uppsatta verksamhetsmålen skedde en fortsatt positiv utveckling vid de allmänna domstolarna under 2017, då omloppstiden för samtliga fem verksamhetsmål minskat. Vid hyres- och arrendenämnderna, förvaltningsdomstolarna, migrationsdomstolarna ökade dock samtliga omloppstider. Vid Migrationsöverdomstolen förbättrades däremot omloppstiden. Under året förbättrades resultatet för sex och försämrades för sju av totalt tretton verksamhetsmål. Fem av regeringens verksamhetsmål uppnåddes och det var tingsrätterna som uppnådde målen för brottmål och tvistemål, hovrätterna som uppnådde målet för tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd, migrationsdomstolarna som uppnådde verksamhetsmålet för verkställighetsmål samt Migrationsöverdomstolen som uppnådde sitt verksamhetsmål. Övriga åtta verksamhetsmål uppnåddes inte. Vid tingsrätterna förbättrades såväl resultatet för brottmål som för tvistemål under det senaste året. I hovrätterna förbättrades resultatet för brottmål. Likaså förbättrades resultatet för såväl tvistemål fram till beslut om prövningstillstånd som tvistemål där prövningstillstånd beviljats. I förvaltningsrätterna förlängdes omloppstiderna och resultatet försämrades. I kammarrätterna försämrades omloppstiden för verksamhetsmålet exklusive migrationsmål. I hyres- och arrendenämnderna försämrades omloppstiderna tydligt i förhållande till Omloppstiderna vid migrationsdomstolarna försämrades under 2017 för samtliga fyra verksamhetsmål. Försämringen för verkställighetsmål var marginell och, som tidigare nämnts, uppnåddes regeringens verksamhetsmål. Det skedde en förbättring av omloppstiderna vid Migrationsöverdomstolen. Regeringens verksamhetsmål är definierade utifrån omloppstiden för den 75 percentilen (90 percentilen för migrationsmålen). Det innebär att 75 procent av de avgjorda målen har en kortare omloppstid än de ovan redovisade resultaten. I regeringens verksamhetsmål är dessutom förtursmålen, som ska avgöras inom givna och korta tidsramar, exkluderade vilket innebär att omloppstiderna beräknas på mål som normalt sett tar längre tid att handlägga. Diagram 3 Antal domstolar och nämnder som uppnår respektive inte uppnår regeringens verksamhetsmål Antal domstolar som klarar verksamhetsmålet 2107 Antal domstolar som inte klarar verksamhetsmålet % 90% 80% 70% 60% % 40% 30% 20% 10% % SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

13 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Även om ett domstolsslag som helhet inte uppnår regeringens verksamhetsmål finns det flera domstolar och nämnder som uppnår dem. På motsvarande sätt finns det domstolar och nämnder som inte uppnår verksamhetsmålet även om domstolsslaget som helhet uppnår dem. Totalt sett är det en förbättring när det gäller antalet domstolar och nämnder som uppnådde verksamhetsmålen. De enskilda domstolarnas resultat återfinns i bilaga 1. Verksamhetsmålen utgör en naturlig utgångspunkt i domstolarnas verksamhetsplanering och måluppfyllelsen följs upp löpande under året. Arbetet med resultatdialoger, som inleddes 2012, fortsatte under Under året genomfördes sådana dialoger med samtliga domstolar och nämnder, bl.a. med avsikten att uppnå en fördjupad förståelse av vad som påverkar måluppfyllelsen. När det gäller spridningen i resultat mellan olika domstolar inom samma domstolsslag finns inte några entydiga förklaringar. Orsaken till att det skiljer sig åt i måluppfyllelse mellan olika domstolar kan förklaras av en mängd olika faktorer. Inom varje domstolsslag finns domstolar av olika storlek och med skiftande förutsättningar. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till domstolarna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att domstolarna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Som framgångsfaktorer för måluppfyllelsen betonar många domstolar internt utvecklingsarbete i olika former t.ex. beredning, specialisering och effektiviseringsåtgärder. En effektivare ledning och styrning av verksamheten framhålls också. Erfarenhetsutbyte, såväl internt vid den egna domstolen som externt med andra domstolar eller andra intressenter förs också fram. Flera domstolar pekar också på ett bra internt samarbete och att medarbetarna är kompetenta och lojala. När det gäller försvårande omständigheter framhålls den ökande måltillströmningen. Framför allt gäller detta migrationsmålen men även målökningen inom andra målkategorier framhålls. Det pekas också på förekomsten av stora och komplexa mål med lång förhandlingstid samt förtursmål. Stor personalomsättning och rekryteringssvårigheter framhålls också. Även förhållanden som sjukdom, ledigheter och vakanser förs fram som försvårande. När det gäller de allmänna förvaltningsdomstolarna och i synnerhet kammarrätterna framhålls stora grupper av seriemål som en försvårande faktor. Balanssituationen är en viktig faktor när det gäller uppfyllelsen av regeringens verksamhetsmål. Det finns ett tydligt samband mellan balansernas storlek, åldersstruktur och omloppstidernas längd. Flera domstolar framhåller att man under 2017 inriktat verksamheten mot att avgöra äldre mål, eller att man gjort andra insatser riktade mot vissa måltyper. De totala balanserna vid domstolarna har minskat successivt under perioden Under de senaste två åren har denna utveckling vänt och balansläget har försämrats. Detta även med bortseende från situationen i migrationsdomstolarna där balanserna ökat kraftigt. I den totala balansen fanns det vid utgången av 2017 knappt mål äldre än 6 månader, drygt mål äldre än 12 månader och drygt mål äldre än 24 månader. Jämfört med föregående år är antalet balanserade mål äldre än 12 och 24 månader färre, medan antalet balanserade mål äldre än sex månader är fler. Den stora ökningen av mål finns i intervallet 0 till 6 månader och utgörs till stor del av migrationsmål. Totalt ökade antalet balanserade mål från omkring till cirka mål. Överbalans Domstolarnas totala balans kan också, med hjälp av en beräkningsmodell, delas upp i en så kallad arbetsbalans och överbalans. Med arbetsbalans avses det antal mål i balans som statistiskt är förenligt med en normal handläggning av målen. Om balansens storlek inte överstiger denna nivå kan i princip regeringens verksamhetsmål uppnås. Det antal mål som överstiger arbetsbalansen definieras som överbalans och det är den som bör avarbetas. I diagrammet nedan visas utvecklingen av överbalanserna per domstolsslag under de tre senaste åren. För Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Migrationsöverdomstolen har ingen beräkning gjorts av arbetsbalans eller överbalans. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

14 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Diagram 4 Sammanställning av överbalanser Antal mål i överbalans Tingsrätt Hovrätt Förvaltningsrätt övrigt Förvaltningsrätt migration Kammarrätt Total Vid utgången av 2015 fanns det ingen överbalans på totalnivå. Under 2016 och 2017 försämrades det totala balansläget mycket kraftigt och överbalansen uppgick till omkring mål. En stor del av försämringen förklaras av den mycket stora måltillströmningen och balanstillväxten vid migrationsdomstolarna. Överbalansen vid kammarrätterna 2016 förbyttes till en underbalans Detta förklaras i första hand av att Kammarrätten i Stockholm avgjorde ett stort antal socialförsäkringsmål som rör ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU (s.k. hyperhidrosmål). Även vid hovrätterna och tingsrätterna finns överbalanser. Vid hovrätterna är emellertid överbalansen begränsad. Försämringen av överbalansen vid tingsrätterna 2017 har sin främsta förklaring i ökade brottmålsbalanser. Bedömning av måluppfyllelse Efter en nedåtgående trend de tre föregående åren vände tillströmningen av mål, på totalnivå, uppåt under År 2017 har denna ökning accentuerats. Den ökande tillströmningen av mål gav domstolarna sämre förutsättningar att minska sina målbalanser. Antalet avgjorda mål ökade i förhållande till 2016 men då domstolarna avgjort färre mål än vad som kommit in ökade balanserna. En stor del av balansökningen kan dock hänföras till situationen vid migrationsdomstolarna. Under 2017 förbättrades resultatet för sex och försämrades för sju av totalt tretton verksamhetsmål. Resultatet mätt i antalet domstolar som klarar verksamhetsmålen är något förbättrat i förhållande till föregående år. Som tidigare nämnts fanns det vid utgången av 2017 en överbalans på totalnivå. Domstolarnas resultat i förhållande till regeringens verksamhetsmål 2017 påverkades av en mängd olika åtgärder som genomförts under flera år. I en analys av resultatförändringen mellan 2016 och 2017 kan måluppfyllelsen diskuteras med utgångspunkt i arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser. 14 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

15 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Arbetsbelastningen är främst beroende av antalet inkomna mål, men påverkas även av förekomsten av stora mål, komplexiteten i målen och målbalansens sammansättning. På totalnivå påverkades domstolarnas arbetsbelastning av den ökade måltillströmningen mellan 2016 och Framför allt påverkades arbetsbelastningen inom migrationsområdet men tillströmningen hade också inverkan vid tingsrätter, hovrätter och i förvaltningsrätterna. För de sistnämnda domstolarna kan förekomsten av omfattande seriemål framhållas. Omfattande och komplexa mål samt förtursmål framhålls också av domstolarna som en försvårande faktor för måluppfyllelsen. Arbetsproduktiviten, det vill säga produktiviteten definierad som antal avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades under året. Det totala antalet avgjorda mål per årsarbetskraft ökade från 69,9 år 2016 till 72,4 år Produktiviteten definierad som kostnader för avgjorda mål försämrades på totalnivå under året. Produktivitetsminskningen beror på såväl ett minskat antal avgjorda viktade mål och ärenden som på ökade kostnader. Jämfört med föregående år ökade styckkostnaden för ett genomsnittligt avgjort mål vid hovrätterna, Högsta domstolen, migrationsdomstolarna och Högsta förvaltningsdomstolen. Vid tingsrätterna, förvaltningsrätterna, kammarrätterna och Migrationsöverdomstolen minskade styckkostnaderna och även för ett genomsnittligt avgjort ärende vid hyres- och arrendenämnderna minskade styckkostnaderna. Antalet medarbetare vid domstolarna ökade jämfört med Det totala antalet årsarbetskrafter ökade med 4,3 procent. Antalet årsarbetskrafter ökade mycket kraftigt i migrationsdomstolarna. Ökningar skedde också vid Migrationsöverdomstolen, kammarrätterna och hovrätterna. I övriga domstolslag minskade antalet årsarbetskrafter i olika utsträckning, eller var oförändrat. Det totala antalet årsarbetskrafter 2017 var 5 618, jämfört med föregående år. Ökningen som skett avser alla kategorier av medarbetare men är främst hänförlig till icke ordinarie domare samt kategorin beredande och föredragande. I de kommande avsnitten om respektive domstolsslag kommer måluppfyllelsen att kommenteras utifrån arbetsbelastning, produktivitet och insatta resurser på motsvarande sätt. Hantering av ungdomsmål Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Tabell 5 Omloppstider för ungdomsmål (månader) Tingsrätt Antal avgjorda ungdomsmål Medianomloppstid 1,7 1,6 1,5 Omloppstid för 75:e percentilen Hovrätt 3,5 3,3 3,0 Antal avgjorda ungdomsmål Medianomloppstid 1,7 1,7 1,5 Omloppstid för 75:e 3,9 3,8 3,0 percentilen Statistiken för tingsrätterna har korrigerats i förhållande till föregående årsredovisning pga en rättning i källsystemet. Resultatet för omloppstiderna visar förbättringar under mätperioden. I både tingsrätt och hovrätt är medianomloppstiden totalt sett för ungdomsmål nu nere i 1,5 månad. Omloppstiderna i mål där den tilltalade är mellan 15 och 17 år var betydligt kortare än i mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år. Medianomloppstiden i tingsrätterna för den förstnämnda åldersgruppen var 0,9 månader, vilket kan jämföras med 1,9 månader för den andra gruppen. Detta är naturligt eftersom det i gruppen år finns en andel förtursmål. I de fall där det aktuella brottet kan ge fängelse i mer än sex månader ska huvudförhandlingen hållas inom två veckor från det att åtal väckts. Medianomloppstiden förbättrades sedan förra året i båda åldersgrupperna. I hovrätterna var medianomloppstiden 1,3 månader i den yngre åldersgruppen, oförändrat sedan förra året, medan mål där den tilltalade är mellan 18 och 20 år avgjordes inom 2,5 månader, en förbättring med 0,6 månader jämfört med En förklaring till förbättringarna är att vissa hovrätter lyckats minska sina balanser av brottmål generellt, bland annat genom att avgöra enklare mål på handlingarna utan huvudförhandling. Detta har skapat ökade möjligheter att snabbare kunna hålla förhandling i ungdomsmålen, vilket lett till kortare omloppstider. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

16 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Målutveckling Diagram 5 Den totala målutvecklingen inkl. migrationsmål, samtliga domstolslag Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) På grund av eftersläpningar och rättelser i registreringen av mål, överensstämmer inte alltid skillnaden mellan antalet inkomna och avgjorda mål med balansförändringen under året, t.ex. kan vissa mål som avgjorts 2016 ha registrerats först Under den senaste femårsperioden har det inkommit i genomsnitt knappt mål per år vid Sveriges Domstolar. Det totala antalet inkomna mål ökade 2017 med nio procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden ökade inflödet med åtta procent Efter en nedåtgående trend under de tre föregående åren vände således tillströmningen av mål uppåt på totalnivå under perioden I genomsnitt har det avgjorts nästan mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål ökade mellan 2016 och 2017 med åtta procent. Jämfört med genomsnittet ökade antalet avgjorda mål med fem procent. Antalet balanserade mål har under den senaste femårsperioden varit knappt mål igenomsnitt. Det totala antalet balanserade mål ökade under 2017 med elva procent jämfört med Vid en jämförelse med genomsnittet av balanserade mål den senaste femårsperioden ökade balansen kraftigt. Trenden för de tre föregående åren med minskande balanser har alltså under de senaste två åren vänt och resulterat i en balansökning på totalen. 16 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

17 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 6 Inkomna mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Inkomna mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Inflödet av mål ökade vid tingsrätterna. Ökningen kan hänföras till fler inkomna brottmål och tvistemål. Även vid hovrätterna ökade antalet inkomna mål. Främst kan ökningen förklaras av fler inkomna övriga mål och PBL-mål. Antalet inkomna mål vid Högsta domstolen minskade marginellt. Antalet inkomna mål vid förvaltningsrätterna ökade med sex procent. Framför allt ökade antalet inkomna socialförsäkringsmål mycket kraftigt. Inflödet till kammarrätterna minskade Minskningen utgörs framför allt av skattemål och socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet inkomna mål med åtta procent. Vid migrationsdomstolarna ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt för andra året i följd. Detta är en följd av flyktingsituationen med stora ökningar av antalet asylsökande och där Migrationsverkets beslut i stor utsträckning överklagats till domstol. Antalet inkomna avlägsnandemål (asyl), som är den största och mest resurskrävande måltypen, uppgick 2017 till knappt mål. Motsvarande uppgifter för 2015 och 2016 var omkring respektive mål. Antalet inkomna mål till Migrationsöverdomstolen ökade mycket kraftigt mellan 2016 och Den största måltypen, avlägsnandemål (asyl), ökade från omkring mål till knappt mål. Tabell 7 Avgjorda mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Avgjorda mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Tingsrätterna avgjorde fyra procent fler mål än föregående år och framförallt ökade antalet avgjorda brottmål och tvistemål och då i synnerhet familjemål. Vid hovrätterna ökade antalet avgjorda mål marginellt och vid Högsta domstolen minskade antalet avgjorda mål med sex procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

18 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet avgjorda mål vid förvaltningsrätterna är oförändrat under Antalet avgjorda skattemål och mängdmål har minskat. Även antalet avgjorda socialförsäkringsmål har minskat marginellt. Vid kammarrätterna ökade antalet avgjorda mål kraftigt. Framförallt förklaras ökningen av fler avgjorda socialförsäkringsmål men även av LOU-mål. Högsta förvaltningsdomstolen ökade antalet avgjorda mål med fyra procent. Ökningen kan främst tillskrivas psykiatrimål och LOU-mål. Antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt såväl vid migrationsdomstolarna som i Migrationsöverdomstolen under 2017 jämfört med året innan. Tabell 8 Balanserade mål vid domstolarna Utveckling per domstolsslag Förändring Balanserade mål Antal % Tingsrätter % Hovrätter % Högsta domstolen % Förvaltningsrätter exkl. migration % Migrationsdomstolarna % Kammarrätter exkl. migration % Migrationsöverdomstolen % Högsta förvaltningsdomstolen % Summa totalt % Balanssituationen vid tingsrätterna försämrades under 2017 och ökningen uppgick till sex procent. Balansförsämringen kan främst knytas till brottmål. Även vid hovrätterna ökade balanserna. Det är framför allt balanserna av övriga mål som ökat. Antalet balanserade mål fortsatte att minska vid Högsta domstolen, en minskning med åtta procent jämfört med Balanserna avseende samtliga målkategorier minskade vid domstolen. Balanssituationen vid förvaltningsrätterna försämrades kraftigt under 2017, en ökning med 22 procent. Socialförsäkringsmål svarar för den största delen av balansökningen men även balanserna av mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål bidrar till balansökningen. Vid kammarrätterna förbättrades balansläget mycket kraftigt under 2017, främst genom ett minskat antal balanserade socialförsäkringsmål. I Högsta förvaltningsdomstolen försämrades balanserna med 21 procent. I första hand svarade skattemål för domstolens balansläge. Vid migrationsdomstolarna ökade balanserna mycket kraftigt under året. Ökningen uppgick till 73 procent, eller knappa mål. Vid Migrationsöverdomstolen ökade balanserna kraftigt, närmare bestämt med 20 procent. 18 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

19 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Produktivitetsutveckling I det följande avsnittet redogörs för utvecklingen av domstolarnas kostnadsproduktivitet under den senaste tioårsperioden. Produktiviteten har definierats som antalet avgjorda mål och ärenden i förhållande till de totala kostnaderna på anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Kostnaderna har fastprisberäknats med årsmedelvärdet för Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumentprisindex. Tabell 9 Konsumentprisindex Konsumentprisindex årsmedelvärde, basår 2017 År Index 93,33 93,03 94,21 96,68 97,54 97,50 97,32 97,28 98,24 100,00 1 Domstolsverket har tidigare använt SCB:s implicitindex för statliga konsumtionsutgifter. Indexvärdena har förändrats mellan 2016 och 2017 på ett sätt som inte speglar Sveriges Domstolars verksamhet. Efter kontakter med SCB har det därför bedömts lämpligare att använda konsumentprisindex i detta sammanhang. Indexet framgår av tabellen. År 2017 utgör basår. Vid beräkning av kostnadsproduktivitet har målen viktats för tingsrätterna och förvaltningsrätterna. Olika målkategorier har fått olika vikt beroende på hur resurskrävande målkategorin är. Vikterna för 2017 har använts bakåt i tiden och är desamma som används vid resursfördelningen. I detta avsnitt exkluderas migrationsdomstolarna och mål om trängselskatt genomgående. Diagram 6 Indexutveckling av antalet avgjorda mål, kostnader och produktivitet vid domstolarna. År 2008 basår Viktade mål Kostnader (fastpris) Produktivitet Under 2017 minskade produktiviteten jämfört med tidigare år. Antalet inkomna mål ökade relativt mycket liksom antalet avgjorda mål. Likaså ökade antalet balanserade mål. Kostnaderna för 2017 ökade jämfört med föregående år. Kostnadsökningen förklaras delvis av ökade personalkostnader, ökade lokalkostnader och inrättandet av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen. Antalet domstolar med fast säkerhetskontroll ökade också under 2017, vilket medförde högre kostnader för säkerhet. Diagram 7 Tingsrätters och hovrätters produktivitetsindex. År 2008 basår Tingsrätt Hovrätt Vid tingsrätterna har både kostnaderna i fasta priser och antalet avgjorda viktade mål och ärenden ökat årligen under perioden Under låg antalet viktade avgjorda mål och ärenden SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

20 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET stabilt för att under vända nedåt. Mellan 2016 och 2017 ökade dock antal avgjorda mål om ingen viktning görs och arbetsproduktiviteten sett till antalet avgjorda oviktade mål per årsarbetskraft ökade. Då kostnaderna trendmässigt har stigit sedan 2008, har detta medfört en minskad produktivitet. De stigande kostnaderna kan främst härledas till en ökning av personalkostnaderna. Hovrätternas produktivitet låg relativt stabilt under och har därefter minskat. Mellan 2008 och 2014 ökade antalet avgjorda viktade mål och ärenden och låg, trots minskningar under 2015 och 2016, på historiskt höga nivåer. Under 2017 har antalet avgjorda mål och ärenden ökat svagt. Hovrätternas kostnader låg stabilt under perioden för att därefter öka årligen under resterande år. Inrättandet av Patent- och marknadsöverdomstolen har påverkat kostnadsutveckligen. Arbetsproduktiviteten, antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, var oförändrad vid hovrätterna. Diagram 8 Förvaltningsrätter och kammarrätters produktivitetsindex. År 2008 basår Förvaltningsrätt Vid förvaltningsrätterna har produktiviteten varierat kraftigt under perioden utan att trendmässigt öka eller minska. Förvaltningsrätternas produktivitet är i princip oförändrad under 2017 då kostnader och antalet avgjorda viktade mål minskade svagt. Orsaken till detta är att antalet årsarbetskrafter minskat til följd av omfördelning av personal vid de förvaltningsrätter som också är migrationsdomstolar. Arbetsproduktiviteten defineriad som antalet avgjorda oviktade mål förbättrades något vid förvaltningsrätterna. Vid kammarrätterna har produktiviteten ökat jämfört med föregående år. Den främsta anledningen är det stora antalet avgjorda hyperhidrosmål vid Kammarrätten i Stockholm. Seriemål förekommer i större utsträckning i kammarrätt än i övriga domstolsslag, vilket även påverkat produktiviteten år 2012 då ett stort antal socialförsäkringsmål avgjordes. Kostnaden för kammarrätterna har ökat jämfört med föregående år, vilket har dämpat produktivitetsutvecklingen. Kostnadsökningen beror till viss del av ett ökat antal årsarbetskrafter. Arbetsproduktiviteten ökade mycket kraftigt vid kammarrätterna. Att betonas när produktivitet mäts är att Domstolsverket, i budgetarbetet med domstolarna, arbetar utefter inriktningen att domstolarna ska ha Kammarrätt stabila planeringsförutsättningar under de närmsta åren. Budgetarna ska således inte anpassas fullt ut efter målförändringar om de ej bedöms bli varaktiga. Detta är av betydelse för att kunna bibehålla korta omloppstider. Det är heller inte vare sig möjligt eller lämpligt att anpassa domstolarnas organisationer till tillfälliga upp- och nedgångar i målinflödet. Detta på grund av fullmaktsanställningar, ledtider vid rekrytering och de relativt omfattande utbildningsinsatser som krävs för nyanställda. Avslutningsvis bör det nämnas något om produktivitetsmåttets begränsningar, så som det har definierats här. Antalet avgjorda mål är inget perfekt mått på domstolarnas prestationer eftersom alla mål inom en målkategori värderas lika. Detta oavsett om det är ett mycket enkelt mål som hanteras snabbt eller om det är ett omfattande mål som kan ta månader att avgöra. Om det genomsnittliga målets komplexitet och resursbehov förändras över tid, så fångas det inte upp i produktivitetsberäkningen. Vidare säger inte produktivitetsmåttet något om hur kvaliteten i verksamheten har utvecklats. I utvecklingen av domstolarnas verksamhet bör det finnas en balans mellan åtgärder som förbättrar produktiviteten respektive kvaliteten i verksamheten. 20 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

21 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tingsrätterna Tabell 10 Tingsrätterna Antal tingsrätter Avgjorda mål per årsarbetskraft Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 1,2 1,2 1,1 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål exkl. gemensam ansökan (timmar per mål) Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 2,1 2,2 2,1 0,8 0,8 0,8 2,6 2,6 2,6 Andelen förtursmål (mål med häktad eller tilltalad under 18 år) 13 % 13 % 13 % Målutvecklingen Diagram 9 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid tingsrätterna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på närmare mål per år för såväl inkomna som avgjorda mål. Antalet inkomna mål ökade med fem procent 2017 jämfört I jämförelse med genomsnittet för femårsperioden ökade inkomna mål med tre procent. Efter några år med minskat antal avgjorda mål så bröts trenden under 2017 och avgjorda mål ökade med nära fyra procent jämfört med Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål dock i stort sett oförändrat. Under den senaste femårsperioden har tingsrätterna haft ett genomsnitt på drygt mål i balans. Under 2017 inkom ca fler mål än vad som avgjordes, vilket innebar att antalet balanserade mål ökade jämfört Vid utgången av 2017 uppgick balansen till knappt mål, vilket är högre än den genomsnittliga balansen under perioden. Tingsrätternas samlade målbalans var vid årsskiftet 40 procent av det årliga målinflödet vilket var på samma nivå som SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

22 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 11 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid tingsrätterna Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % FT-mål % Gemensam ansökan % Övriga familjemål % Övriga tvistemål % Summa tvistemål % Brottmål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Avgjorda mål Antal % FT-mål % Gemensam ansökan % Övriga familjemål % Övriga tvistemål % Summa tvistemål % Brottmål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Balanserade mål Antal % FT-mål % Gemensam ansökan % Övriga familjemål % Övriga tvistemål % Summa tvistemål % Brottmål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Under 2017 ökade antalet inkomna mål med fem procent mot föregående år. Den största målkategorin, brottmål, stod för den största procentuella ökningen med åtta procent jämfört Tingsrätternas brottmål delas upp i fem olika kategorier: bötesmål, brott mot person, förmögenhetsbrott, ekonomisk brottslighet och övriga brottmål. Samtliga brottmålskategorier utom ekonomisk brottslighet och bötesmål ökade. Bötesmål anses vara den minst resurskrävande typen av brottmål. Antalet inkomna tvistemål ökade mot föregående år med tre procent. Övriga familjemål är den målkategori som procentuellt sett ökade mest, främst måltypen vårdnadsmål. Antalet inkomna miljömål minskade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. Det kan förklaras av att tingsrätterna övertog ca 700 miljömål under 2016 i 22 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

23 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET samband med att Statens va-nämnds uppgifter togs över av mark- och miljödomstolarna. Under 2017 har inkomna miljömål minskat med motsvarande antal som förra året övertogs från Statens vanämnd. Ett större antal av tingsrätterna har under 2017 haft en målökning jämfört föregående år. Under 2017 hade 40 av 48 tingsrätter en målökning vilket kan jämföras med 31 av 48 tingsrätter under Under perioden avtog antalet avgjorda mål i tingsrätterna årligen. Under 2017 vände trenden och antalet avgjorda mål ökade igen jämfört föregående år. Avgjorda mål ökade med fyra procent jämfört med Antalet avgjorda tvistemål ökade med närmare mål och antalet avgjorda brottmål ökade med nära mål. Antal avgjorda mål ökade i samtliga målkategorier förutom miljömål. Ökningen kan förklaras av att tingsrätterna anpassat sig till målökningen som inleddes 2016 och ökat avgörandetakten. Antal inkomna och avgjorda mål ökade totalt för tingsrätterna, dock ökade de inkomna målen i högre takt än de avgjorda, vilket medförde en ökning av balanserna. Balanserna ökade med sex procent och det var framförallt brottmålsbalansen som ökade. Balansens åldersstruktur var oförändrad jämfört Såväl andelen balanserade mål äldre än sex månader som balanserade mål äldre än tolv månader låg i nivå med föregående år. Tabell 12 Andel inställda huvudförhandlingar i brottmål pga bristande delgivning Brottmål 8 % 7 % 6 % 6 % Arbetet med effektiv delgivning i brottmål som syftar till att minska antalet inställda brottmålsförhandlingar har intensifierats under året. Ett delgivningspaket har tagits fram som stöd för tingsrätterna och detta har implementeras genom olika insatser som t.ex. workshops och seminarier. Vidare har domstolarnas uppföljningsmöjligheter förbättrats genom att Domstolsverket löpande, sedan 2014, tar fram särskild statistik för att följa utvecklingen av antalet inställda brottmålsförhandlingar på grund av bristande delgivning. Målet är att högst tre procent av huvudförhandlingar i brottmål ställs in på grund av bristande delgivning. För 2017 var andelen sex procent. Tabell 13 Andel mål avgjorda genom dom Brottmål 69 % 67 % 65 % Tvistemål 44 % 44 % 45 % Totalt 59 % 57 % 57 % De senaste åren har andelen brottmål som avgjorts genom dom minskat, vilket innebär att fler mål avgörs genom slutligt beslut (i flertalet fall genom att målet avskrivs). En tänkbar orsak till utvecklingen skulle kunna vara att allt fler mål innehåller ansökningar om förordnanden av offentlig försvarare och målsägandebiträden. Lagstiftningen medger att målsägandebiträde kan förordnas i fler mål än tidigare. Samtidigt blir allmänheten allt mer medveten om möjligheten att ansöka om målsägandebiträde. En annan tänkbar förklaring till utvecklingen kan vara att rättsliga biträden förordnas allt tidigare i processen, ibland långt innan åtal väcks. Om inte åtal väcks registreras målet som avgjort genom slutligt beslut. Att allt färre mål avgörs genom dom kan också bero på att polisen lägger ner fler ärenden eller att åtal inte väcks, vilket även det leder till slutligt beslut. Tabell 14 Överklagande- och ändringsfrekvens Överklagandefrekvens Brottmål 11 % 11 % 10 % Tvistemål 4 % 4 % 4 % Totalt 15 % 15 % 15 % Ändringsfrekvens Brottmål 37 % 39 % 38 % Tvistemål 21 % 22 % 20 % Totalt 24 % 24 % 23 % Totalt sett var överklagandefrekvensen, dvs andelen mål som överklagats till hovrätt, 15 procent och andelen har varit oförändrad de senaste tre åren. Ändringsfrekvensen, dvs andelen mål som ändrades av hovrätten, minskade marginellt sedan föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

24 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 15 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid tingsrätterna Domstolsärenden Inkomna domstolsärenden Avgjorda domstolsärenden Balanserade domstolsärenden Konkurser Inkomna konkursansökningar Avslutade konkurser Balanserade konkurser Balanserade konkurser avser öppna ärenden där beslut om försättande i konkurs meddelats. Balansen går inte att sätta i relation till inkomna konkursansökningareftersom balansen endast avser konkurser som meddelats men ännu inte avslutats. Domstolsärenden består av fem olika kategorier: miljöärenden, utsökningsärenden, företagsrekonstruktion, skuldsanering och övriga domstolsärenden. Antalet inkomna domstolsärenden ökade med fyra procent jämfört med föregående år. Övriga domstolsärenden stod för ca 84 procent av antalet inkomna domstolsärenden under Antalet inkomna konkuransökningar minskade med åtta procent sedan Även antalet avslutade konkurser minskade. Patent- och marknadsdomstolen Det gångna året har varit det första hela kalenderåret för Patent- och marknadsdomstolen vid Stockholms tingsrätt. Domstolen inrättades den 1 september 2016 och tog bland annat över Marknadsdomstolens och Patentbesvärsrättens verksamheter. Inströmningen av mål och ärenden var på totalen i stort den prognostiserade. Antalet inkomna patentmål var däremot fler än förväntat liksom vissa typer av ärenden (s.k. informationsförelägganden). Patentärenden, varumärkes- och mönsterärenden samt brottmål inkom i något mindre omfattning än väntat. Totalt inkom 358 mål och ärenden under 2017, varav 191 tvistemål, 19 brottmål och 148 ärenden. Vid inrättandet blev Patent- och marknadsdomstolen enda första instans för allmänna immaterialrättsliga mål i Sverige. Eftersom dessa mål tidigare spreds på samtliga tingsrätter förväntades en kraftig balansökning under den första tiden i förhållande till den ingående balansen som bestod av immaterialrättsmål från Stockholms tingsrätt. Ökningen i denna del uppgick under 2017 till 31 mål eller 89 procent. Trots detta avgjordes fler mål och ärenden än vad som kom in under året. Balanserna av patentmål och marknadsföringsmål minskade under året med 26 respektive 37 procent. Den antalsmässiga största balansminskningen var för varumärkes- och mönsterärenden som tidigare handlades vid Patentbesvärsrätten. Balanserna sjönk för denna ärendekategori med 21 ärenden eller 39 procent. Målet är nu att handläggningstiderna ska minskas till en tredjedel för dessa mål i den nya organisationen. Ett aktivt utvecklingsarbete bedrivs vid domstolen för att uppfylla reformens syfte att få en mer högkvalitativ, samlad och effektiv prövning av immaterialrättsliga och marknadsrättsliga frågor i domstol. Det är för närvarande för tidigt att redovisa tillförlitliga siffror för omloppstider. Men ett sätt för att mäta omloppstider för de mål och ärenden som i sin helhet handläggs i den nya organisationen utarbetas så att jämförelser även kan ske med tidigare år. För varumärkes- och mönsterärenden har dock klart kortare handläggningstider redan kunnat konstateras. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för tingsrätterna är att huvuddelen av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader och tvistemålen (exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad) inte bör ta längre tid än sju månader att avgöra. Omloppstiderna vid 75:e percentilen uppgick till 4,2 månader för brottmål och 6,4 månader för tvistemål, vilket innebar att tingsrätterna totalt sett nådde regeringens båda verksamhetsmål. Föregående år uppgick omloppstiderna till 4,3 månader för brottmål och 6,7 månader för tvistemål, vilket betyder att omloppstiden för brottmål har förbättrats med 0,1 månader samtidigt som tvistemålens omloppstid förbättrades med 0,3 månader. Tingsrätternas omloppstider för brottmål varierade mellan 1,5 och 5,8 månader. För tvistemål varierade omloppstiderna mellan 1,8 och 8,9 månader. Spridningen i måluppfyllelsen ökade jämfört med föregående år men totalt sett uppnår fler tingsrätter regeringens verksamhetsmål jämfört Av rättssäkerhetsskäl ska Sveriges Domstolar sträva efter att spridningen i måluppfyllelse ska vara liten. Omloppstiden ska vara skälig oavsett vid vilken domstol i landet som handläggningen sker. Det är svårt att entydigt förklara varför måluppfyllelsen skiljer sig åt mellan olika domstolar. En 24 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

25 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET påverkansfaktor kan vara domstolarnas skiftande storlek. Målsammansättningen kan också variera mellan tingsrätterna. Bland de domstolar som har kortast omloppstider återfinns flera av de minsta tingsrätterna. En förklaring kan vara att dessa domstolar måste upprätthålla en viss minimibemanning av sårbarhetsskäl och därför inte enbart dimensionerats utifrån målinflöde. Att måluppfyllelsen förbättrats men att spridningen ökat jämfört med föregående år kan troligtvis förklaras av att antal inkomna mål tidigare minskat flera år i följd. Antalet inkomna mål 2017 har ökat mot föregående år och inflödet ligger nu i nivå med genomsnittet i senaste femårsperioden. De senaste årens målutveckling bör ge förutsättningar för kortare omloppstider och målinflödet under 2017 har per helåret 2017 inte gett fullt utslag. Spridningen i måluppfyllelse kan förklaras av att det finns ett fåtal enskilda tingsrätter som i sitt resultat avviker från mängden. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till domstolarna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att domstolarna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Flertalet av tingsrätterna pekar på vikten av att lyckas med att attrahera, rekrytera och behålla kompetens personal för att nå verksamhetsmålen. Tingsrätter som inte uppfyllde verksamhetsmålen pekade på svårigheterna kring att hantera vakanser och personalomsättning. Flera domstolar framhöll även svårigheten att påverka omloppstider för måltyper som styrs av faktorer utanför domstolens kontroll. Som exempel framhölls att omloppstiden för familjemål många gånger påverkas av lokala socialnämnders förmåga att skyndsamt leverera vårdnadsutredningar. Tingsrätter som inte uppfyller verksamhetsmålen menar även att måltillströmningen under 2017 påverkat verksamhetsmålet negativt. Nedanstående diagram visar tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål. De domstolar som ligger i den nedre vänstra fyrkanten klarar både verksamhetsmålet för tvistemål och för brottmål. Spridningen i måluppfyllelse ökade Diagram 10 Tingsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 Tvistemål totalt exkl gem ansökan 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 0,0 2,0 4,0 6,0 8,0 10,0 12,0 Brottmål exkl förtursmål Fler tingsrätter uppfyllde regeringens båda verksamhetsmål under 2017 jämfört med året innan, 40 av 48 tingsrätter klarade båda verksamhetsmålen. Endast tre domstolar uppfyllde inte något av verksamhetsmålen. De enskilda domstolarnas resultat gentemot regeringens verksamhetsmål återfinns i bilaga 1. En bedömning av tingsrätternas resultat Tingsrätterna totalt uppnådde regeringens verksamhetsmål för såväl brottmål som tvistemål. I förhållande till 2016 förbättrades resultatet för båda verksamhetsmålen. Måltillströmningen ökade med fem procent under 2017 och även om antalet avgjorda mål också ökade i jämförelse med föregående år så försämrades balansläget. Tingsrätterna hade en överbalans, främst brottmål, om drygt mål vid årets slut. Den genomsnittliga förhandlingstiden för brottmål minskade marginellt medan förhandlingstiden för tvistemål var oförändrad. Arbetsbelastningen bedöms ha ökat något under året eftersom måltillströmningen ökade samtidigt som antalet årsarbetskrafter i stort sett var oförändrat. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades under Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 62, vilket är en ökning jämfört med Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade med fem procent mellan 2016 och SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

26 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Hovrätterna Tabell 16 Hovrätterna Antal hovrätter Antal avgjorda mål per årsarbetskraft Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga brottmål (timmar per mål) 2,7 2,7 2,6 Genomsnittlig förhandlingstid per brottmål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 4,4 4,6 4,6 Genomsnittlig förhandlingstid för samtliga tvistemål (timmar per mål) 0,9 1,1 1,0 Genomsnittlig förhandlingstid per tvistemål som avgjorts efter förhandling (timmar per mål) 6,6 8,0 7,9 Andelen brottmål som avgjorts genom dom 71 % 71 % 71 % Andelen tvistemål som avgjorts genom dom 23 % 23 % 21 % Andelen förtursmål (mål med häktade eller tilltalad under 18 år) 24 % 25 % 24 % Överklagandefrekvens (andelen mål som överklagats till Högsta domstolen) - Brottmål 20 % 20 % 21 % - Tvistemål 12 % 13 % 10 % - Totalt 18 % 18 % 18 % Diagram 11 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid hovrätterna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden inkom i genomsnitt närmare mål till hovrätterna. Inkomna mål ökade med fem procent jämfört med föregående år. I förhållande till genomsnittet för femårsperioden ökade inflödet med två procent. I genomsnitt har det avgjorts nästan mål per år den senaste femårsperioden. Antalet avgjorda mål ökade marginellt mellan 2016 och Jämfört med genomsnittet var antalet avgjorda mål i stort sett oförändrat. Under den senaste femårsperioden har hovrätterna haft ett genomsnitt om mål i balans. Balanserna har minskat för varje år fram till Mellan 2016 och 2017 ökade balanserna med tio procent. Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till 21 procent 2017, vilket är en försämring med en procentenhet jämfört med föregående år. 26 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

27 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid hovrätterna Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Avgjorda mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Balanserade mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Miljömål % Fastighetsmål % PBL-mål % Summa totalt % Antalet inkomna mål 2017 ökade i jämförelse med föregående år. För samtliga målkategorier utom brottmål ökade målinflödet. Antalet avgjorda mål ökade marginellt under 2017 i jämförelse med året innan. Antal avgjorda mål minskade för samtliga målkategorier förutom övriga mål och PBL-mål. Balansläget försämrades för samtliga målkategorier. Det är krav på prövningstillstånd (PT) från tingsrätt till hovrätt för alla överklagade domar och beslut i tvistemål och domstolsärenden. Till hovrätterna inkommer dock, inom målkategorin tvistemål, vissa mål som inte kräver PT, exempelvis ansökan om resning, klagan över domvilla samt klander av skiljedomar. Under 2017 krävdes det PT i 92 procent av tvistemålen och i 48 procent av övriga mål. PT beviljades i 35 procent av dessa tvistemål. För övriga mål beviljades PT i 26 procent av målen. Andelarna är oförändrade sedan förra året. Balansens åldersstruktur försämrades under Andelen balanserade mål äldre än sex månader ökade med två procentenheter och andelen balanserade mål äldre än tolv månader ökade med en procentenhet jämfört med föregående år. Patent- och marknadsöverdomstolen Patent- och marknadsöverdomstolen (PMÖD) finns i Svea hovrätt och inrättades den 1 september I planeringen låg att domstolen skulle utökas SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

28 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET successivt, dels eftersom endast ett begränsat antal pågående mål flyttades över till överdomstolen, dels eftersom domstolens roll som överinstans innebär att målen kommer in allt eftersom första instans avgör målen. De mål (och ärenden) som flyttades över till PMÖD i anslutning till den 1 september 2016 var dels immaterialrättsliga mål som redan låg i Svea hovrätt, dels några få mål från Marknadsdomstolen som redan hade handlagts i Stockholms tingsrätt som första instans. Sammanlagt var det 22 stycken mål och ärenden som flyttades över. Antalet inkomna mål har därefter ökat efter hand. Totalt inkom 37 nya överklaganden från patent- och marknadsdomstolen under 2016 och totalt inkom 100 nya mål och ärenden under Av dessa utgjorde 38 stycken tvistemål och 62 stycken ärenden och övriga mål. Under 2017 avgjordes 77 mål och ärenden och utgående balans var 62 mål. Att balansen ökat från 39 till 62 mål eller knappt 60 procent under 2017 är naturligt och enligt beräkningarna beroende på att antalet inkommande mål i överinstansen ökar efter hand som det nya systemet varit i kraft. Andelen beviljade PT låg under 2017 på 78 procent i tvistemålen, 65 procent i ärendena och 43 procent i övriga mål. Att andelen beviljade prövningstillstånd ligger så pass högt beror på att målen är mycket omfattande och komplexa. Det medför att prövningstillstånd ska beviljas. När det gäller omloppstiderna behöver reformen ha varit i kraft längre tid innan några säkra slutsatser kan dras. Ett huvudskäl för inrättandet av patent- och marknadsdomstolarna var att de immaterialrättsliga och marknadsrättsliga målen tillhör de mest omfattande och komplicerade måltyper som handläggs i domstol. För att ge förutsättningar för en högkvalitativ och effektiv handläggning behövdes därför en koncentration till ett fåtal domstolar med specialiserade domare. Reformen innebar också att PMÖD fick en betydande roll som prejudikatinstans. Målens utformning innebär att många av målen och ärendena i överdomstolen kräver ett flertal föredragningar och överläggningar med ett flertal beslut under handläggningen och omfattande dom/beslutskrivning. Målen har dessutom i princip alltid internationell anknytning, med tillämpning av EU-rätt inklusive omfattande praxis från EUdomstolen. Att PMÖD har en stor prejudikatbildande roll ställer också särskilda krav på kvaliteten i avgörandena. Målens karaktär medför även att det är vanligt att ombuden är specialiserade och att samma ombud förekommer i flera mål samtidigt. Det medför i sin tur att det förhållandevis ofta förekommer dels att ombuden begär och i enlighet med gällande lagstiftning får vissa anstånd, dels är svåra att boka in för huvudförhandlingar. Allt detta påverkar omloppstiderna. Trots det och med reservation för den korta tid som den nya ordningen varit i kraft ger den statistik som hittills finns om omloppstiderna positiva indikationer för det nya systemet. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för hovrätterna 2017 är att huvuddelen (75 procent) av brottmålen (exklusive förtursmål) inte bör ta längre tid än fem månader att avgöra. För tvistemål är målsättningarna nya sedan Frågan om prövningstillstånd (PT) ska i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där PT beviljats ska 75 procent av målen ta högst 10 månader att avgöra, räknat från den tidpunkt då målen kom in. De enskilda hovrätternas resultat redovisas i bilaga 1. Tabell 18 Hovrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Omloppstid i månader (75 percentilen) Mål Brottmål 5,0 7,1 6,5 6,1 Tvistemål fram till PT-beslut 2,0 1,9 1,9 1,6 Tvistemål med beviljat PT 10,0 11,7 11,5 10,7 För brottmål var resultatet för hovrätterna 6,1 månader 2017, vilket var en förbättring med 0,4 månader jämfört med året innan. Omloppstiderna varierade mellan 5,2 och 7,5 månader för hovrätterna. Spridningen ökade med 0,5 månader jämfört med För tvistemål gällande frågan om PT ska beviljas var omloppstiden för hovrätterna 1,6 månader under 2017, vilket var en förbättring med 0,3 månader. Hovrätternas omloppstider varierade mellan 1,3 och 2,9 månader och spridningen ökade med 0,2 månader sedan förra året. I tvistemål där PT beviljats var omloppstiden för hovrätterna 10,7 månader, en förbättring med 0,8 månader sedan Hovrätternas omloppstider varierade mellan 9,8 och 11,3 månader. Spridningen minskade med 2,9 månader sedan föregående år. I hovrätternas inskickade underlag inför budgetoch verksamhetsdialog ställdes frågor angående 28 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

29 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET måluppfyllelsen om vilka som var de starkast bidragande orsakerna till hovrättens utfall i förhållande till regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits som påverkat utfallet De skäl som hovrätterna angett och som har haft en stor påverkan avseende möjligheten att uppfylla verksamhetsmålen är; mängden förtursmål, stora mål med lång förhandlingstid, svårigheter att upprätthålla full bemanning av domare, personalomsättning samt undermåliga lokaler. Vissa hovrätter lyfter svårigheterna att få kvalificerade sökanden till utlysta tjänster som hovrättsråd som en risk för möjligheten att nå verksamhetsmålen i framtiden. Exempel på åtgärder som vidtagits för att påverka utfallet är ständigt arbete med bemanningsplanering, att utnyttja de möjligheter som EMRreformen (En modernare rättegång) gett genom att tillämpa hänvisning till muntlig bevisning i huvudförhandlingsmål oftare och möjligheten att avgöra fler mål på handlingarna. Vissa hovrätter har också gjort särskilda satsningar för att arbeta av äldre mål och därigenom förbättra åldersstrukturen för balanserade mål. En hovrätt nämner att de utvecklat arbetsprocesserna gällande dispositiva tvistemål och en hovrätt planerar att upphöra med tingsresor för att effektivisera. En bedömning av hovrätternas resultat Hovrätterna klarade totalt sett endast ett av regeringens tre verksamhetsmål under Vid en jämförelse med föregående år var det nu färre hovrätter som klarade verksamhetsmålet för brottmål klarade en hovrätt verksamhetsmålet medan ingen hovrätt uppnådde målet För tvistemål har resultatet förbättrats. Fyra hovrätter klarade i år målsättningen för tvistemål fram till att PT prövats, att jämföra med två hovrätter förra året. När det gäller tvistemål som beviljats PT klarade två hovrätter verksamhetsmålet 2017 att jämföra med en hovrätt Vad gäller överbalansen för hovrätterna skedde en liten försämring. Vid 2017 års utgång var den totala överbalansen 111 mål jämfört med 44 mål Arbetsbelastningen bedöms ha ökat under året eftersom måltillströmningen ökade. Den genomsnittliga förhandlingstiden för samtliga brott- och tvistemål minskade. Förhandlingstiden för brottmål som avgjorts efter förhandling var oförändrad och förhandlingstiden för tvistemål som avgjorts efter förhandling minskade något. Antalet avgjorda mål ökade med en procent och antalet årsarbetskrafter ökade från 665 till 683, vilket motsvarar 3 procents ökning jämfört med Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var oförändrad jämfört med föregående år. Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål har ökat från kr till kr, det vill säga med drygt tre procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

30 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Högsta domstolen Tabell 19 Högsta domstolen Avgjorda mål per årsarbetskraft ) Högsta domstolen utför administrativa uppgifter åt Lagrådet. I Lagrådet ingår aktiva och före detta domare från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Myndigheten har till uppgift att yttra sig om lagförslag. Lagrådet har ett eget kostnadsställe och ingår inte Högsta domstolens budget. Kostnaden för Lagrådets verksamhet uppgår årligen till cirka 11 mnkr. Målutvecklingen Diagram 12 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta domstolen Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen haft ett genomsnitt på drygt inkomna respektive avgjorda mål per år. Det avgjordes fler mål än vad som kom in vilket medförde att balanserna fortsatte att minska under Det totala antalet balanserade mål i förhållande till det årliga målinflödet var 13 procent 2017, vilket jämfört med 2016 är en marginell förbättring då nivån det året var 14 procent. Under den senaste femårsperioden har Högsta domstolen minskat balanserna med närmare mål. 30 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

31 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 20 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta domstolen Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Summa totalt % Avgjorda mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Summa totalt % Balanserade mål Antal % Tvistemål % Brottmål % Övriga mål % Summa totalt % Totalt sett minskade antalet inkomna mål till Högsta domstolen med två procent under 2017 jämfört med föregående år och det var framförallt tvistemålen som procentuellt minskade mest. Totalt sett avgjorde Högsta domstolen sex procent färre mål under 2017 jämfört med föregående år och även här utgjorde tvistemålen den största procentuella minskningen. Balanserna minskade under 2017 med åtta procent och åldersstrukturen förbättrades. Tabell 21 Avgjorda mål vid Högsta domstolen Avgjorda mål som beviljats PT Avgjorda mål som ej har beviljats PT Avgjorda mål som ej omfattas av PT (resningar m.m.) Summa avgjorda mål Av de mål som Högsta domstolen avgör är målen som avgörs efter beviljat prövningstillstånd (PT) i de allra flesta fall de mest arbetskrävande. Dessa mål utgör Högsta domstolens huvuduppgift som prejudikatsinstans. Trots att dessa mål utgör en liten del av det totala antalet mål har de stor betydelse för domstolens arbetsbelastning. Under 2017 avgjordes 137 mål som beviljats PT vilket är en ökning med 16 procent jämfört med Antalet avgjorda mål som omfattas av krav på PT, men inte beviljats PT, minskade mellan 2016 och 2017 med drygt tre procent. Under 2017 minskade antalet avgjorda mål som inte omfattas av krav på PT med 17 procent. Verksamhetsmål Högsta domstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Domstolen uppställer ett riktmärke att meddela 100 refererade prejudikat per år. Under 2017 meddelades 108 prejudikat. När det gäller handläggningstider uppställs olika mål för dispensmål (frågan om PT), dispenserade mål (mål som beviljats PT) och extraordinära mål (resning, domvilla och återställande av försutten tid). För respektive kategori sätts ett mål för medianen respektive 75:e percentilen och målen sätts för samtliga avgjorda mål oavsett om det handlar om brottmål, tvistemål eller övriga mål. Högsta domstolen uppfyllde i stort sett samtliga verksamhetsmål avseende handläggningstider för Resultatet för 75:e percentilen per verksamhetsmål åskådliggörs i diagrammet nedan och övriga verksamhetsmål redovisas i bilaga 1. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

32 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Månader Diagram 13 Högsta domstolens uppfyllelse av verksamhetsmål (75:e percentilen) Dispensmål 2. Dispenserade mål 3. Extraordinära mål För dispensmålen är målsättningen att det inte ska ta längre tid än tre månader från att dispensmålet kommer in fram till dess att beslut fattas i PTfrågan. Utfallet för 2017 blev 1,7 månader. Under 2017 beviljade Högsta domstolen prövningstillstånd i 126 mål. För dispenserade mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 18 månader att avgöra. Resultatet har under 2017 avsevärt förbättrats och blev 14,7 månader. För extraordinära mål är målsättningen att de inte ska ta längre tid än 12 månader att avgöra. Resultatet 2017 blev 7,1 månader och domstolen uppnådde väl sitt mål under En bedömning av Högsta domstolens resultat Högsta domstolen uppnådde dels sitt eget satta riktmärke att meddela 100 prejudikat, dels i stort sett samtliga målsättningar gällande handläggningstiderna. Antalet inkomna mål minskade något under 2017 jämfört med 2016 och det var framförallt tvistemålen som minskade. Brottmål samt övriga mål låg i princip på samma nivå som under föregående år. Under 2017 beviljades 126 mål prövningstillstånd vilket är en ökning med 17 procent jämfört med Antalet mål som avgjorts efter beviljat prövningstillstånd ökade under 2017 i jämförelse med föregående år. Målstillströmningen minskade något men mot bakgrund av att både antalet avgjorda mål med beviljat PT och antalet beviljade PT ökade bedöms arbetsbelastningen ha legat på samma nivå 2017 som under Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, försämrades något under Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 70 mål, vilket är en minskning jämfört med Antalet avgjorda mål minskade med sex procent och antalet årsarbetskrafter minskade med drygt två procent under Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade från kr 2016 till kr SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

33 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Förvaltningsrätterna Tabell 22 Förvaltningsrätterna exkl. migrationsmål Antal förvaltningsrätter Avgjorda mål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 16 % 17 % 16 % Andelen avgjorda förtursmål 19 % 19 % 19 % Målutvecklingen Diagram 14 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid förvaltningsrätterna , exklusive migrationsmål Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) I detta avsnitt redovisas målutvecklingen i förvaltningsrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen i migrationsdomstolarna beskrivs i ett separat avsnitt nedan. Den stora tillströmningen av migrationsmål de senaste två åren har ställt höga krav på domstolarna under året vilket bedöms påverkat arbetet med övriga mål vid främst de fyra förvaltningsrätter som också är migrationsdomstolar. Under den senaste femårsperioden har förvaltningsrätterna haft ett genomsnitt på knappt inkomna mål. Genomsnittet för avgjorda mål ligger på samma nivå. Antalet inkomna mål har förändrats under femårsperioden. För vissa målkategorier har förändringarna mellan åren varit mycket kraftiga. Vissa enskilda förvaltningsrätter uppvisar också en kraftig förändring av målinflödet mellan åren. Antalet avgjorda mål 2017 är på den lägsta nivån under femårsperioden och understiger antalet inkomna mål. Detta har medfört ökande balanser för andra året i följd. Antalet balanserade mål 2017 är det högsta under femårsperioden. Den samlade målbalansen uppgick till drygt 34 procent av antalet inkomna mål 2017, en nivå som ligger något högre än 2016 då motsvarande andel var 30 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

34 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 23 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid förvaltningsrätterna Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % Avgjorda mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % Balanserade mål Antal % Skattemål % Trängselmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % Antalet inkomna skattemål 2017 minskade för tredje året i rad. En majoritet av förvaltningsrätterna uppvisade minskat skattemålsinflöde. Samtliga måltyper minskade, förutom vissa punktskatter och avgifter. Den antalsmässigt största måltypen, mål rörande inkomsttaxering, minskade kraftigt. 34 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

35 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet inkomna socialförsäkringsmål ökade mycket kraftigt Ökningen består till stor del av sjukpenningmål till följd av Försäkringskassans balansavarbetning under året samt av de så kallade hyperhidrosmålen (mål rörande ersättning för kostnader till följd av vård i annat land) vid Förvaltningsrätten i Stockholm. Denna typ av mål ökade med cirka mål till omkring mål Inflödet av socialförsäkringsmål ökade vid samtliga förvaltningsrätter. Den antalsmässigt största målkategorin, mål enligt socialtjänstlagen, ökade Vad avser de mål som betecknas som förtursmål, LVM-, LVU- och psykiatrimål, minskade inkomna LVM-målen marginellt och psykiatrimålen minskade något, medan LVU-målen ökade något. En bidragande orsak till utvecklingen för LVU-målen är ökningen av ensamkommande flyktingbarn som utgör en allt större andel av de barn som tvångsomhändertas. Antalet LOU-mål, mål enligt lagen om offentlig upphandling, har minskat kraftigt 2017 och återgått till en nivå som är jämförlig med Antalet avgjorda mål totalt sett var i princip oförändrat sedan förra året och var det lägsta under den senaste femårsperioden. En bidragande orsak kan vara den stora tillströmningen av migrationsmål som skett andra halvåret 2016 och under Åtta av tolv förvaltningsrätter uppvisar minskat målavgörande, däribland de tre storstadsdomstolarna som också är migrationsdomstolar. Minskningen är mest markant för skattemålen som minskat kraftigt i linje med minskat målinflöde och lägre balansnivåer. Även antalet avgjorda mängdmål minskade. Däremot ökade antalet avgjorda mål enligt socialtjänstlagen och LVU-mål. Antalet balanserade mål ökade för andra året i rad. Ökningen 2017 var kraftig, eller närmare bestämt 22 procent. Tio av tolv förvaltningsrätter uppvisar ökade balanser. Vid samtliga fyra förvaltningsdomstolar som också är migrationsdomstolar ökade balanserna. Det är framförallt socialförsäkringsmål, mål enligt socialtjänstlagen och övriga mål som ligger bakom balansökningen. Sju av förvaltningsrätterna hade överbalans vid utgången av 2017 jämfört med fyra vid utgången av Totalt har förvaltningsrätterna en mindre överbalans. År 2016 uppvisade förvaltningsrätterna en stor underbalans totalt sett. Balansens åldersstruktur försämrades något under Andelen balanserade mål äldre än sex månader ökade medan andelen balanserade mål äldre än tolv månader låg på en lägre nivå än föregående år. Tabell 24 Överklagande- och ändringsfrekvens Överklagandefrekvens 22 % 22 % 21% Ändringsfrekvens 16 % 15 % 27 % Totalt sett var överklagandefrekvensen, dvs andelen mål som överklagats till kammarrätt, 21 procent och andelen minskade sedan föregående år. Ändringsfrekvensen, dvs andelen mål som ändrades av kammarrätten, ökade kraftigt sedan föregående år vilket framförallt kan härledas till en stor andel ändrade socialförsäkringsmål. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för förvaltningsrätterna är att 75 procent av samtliga avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte ska ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2017 var resultatet 6,5 månader, vilket är en försämring i förhållande till föregående år med 0,7 månader. Sex förvaltningsrätter uppnådde regeringens målsättning 2017, vilket är en försämring med en förvaltningsrätt. Tre förvaltningsrätter kortade sina omloppstider under SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

36 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Diagram 15 Förvaltningsrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål ,0 Månader 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Förvaltningsrätten i Falun Förvaltningsrätten i Göteborg Förvaltningsrätten i Härnösand Förvaltningsrätten i Jönköping Förvaltningsrätten i Karlstad Förvaltningsrätten i Stockholm Förvaltningsrätten i Linköping Förvaltningsrätten i Malmö Förvaltningsrätten i Luleå Förvaltningsrätten i Umeå Förvaltningsrätten i Uppsala Förvaltningsrätten i Växjö 0,0 Totalt exkl förtursmål och migrationsmål Resultatet för de enskilda förvaltningsrätterna varierade mellan 4,4 11,9 månader. Skillnaden mellan kortaste och längsta omloppstid ökade därmed med 1,4 månader jämfört med Framför allt ökade den högsta omloppstiden under När det gäller måluppfyllelsen framhåller de domstolar som inte uppnår regeringens målsättning främst ökad måltillströmning, fokus på att avgöra äldre mål samt hög personalomsättning som de viktigaste förklaringarna till utfallet. Även avlastningsåtgärder till förmån för migrationsdomstolarna framhålls. De förvaltningsrätter som når regeringens målsättning hänvisar i första hand till faktorer kring ledning och styrning samt internt utvecklingsarbete i olika former, t.ex. avseende beredning, specialisering och fortlöpande effektiviseringsåtgärder. En bedömning av förvaltningsrätternas resultat Förvaltningsrätterna försämrade sitt resultat 2017 sett till omloppstider och balanserade mål vilket resulterade i en sammantagen överbalans. Den totala omloppstiden försämrades med 0,7 månader och 2016 års underbalans förbyttes under 2017 till en sammantagen överbalans. Det bör dock framhållas att det var första gången sedan mätningarna startade som en underbalans uppmättes Mot bakgrund av den ökade måltillströmningen bedöms arbetsbelastningen totalt vid förvaltningsrätterna ha ökat mellan 2016 och Tillströmningen av migrationsmål har ytterligare ökat arbetsbelastningen för de berörda domstolarna bl.a. genom omfördelning av personal och avlastningsåtgärder. Samtidigt var det ett flertal förvaltningsrätter som startade året med en lägre andel balanserade mål och en bättre åldersstruktur, något som bör ha påverkat arbetsbelastningen i en lättande riktning. Antalet årsarbetskrafter 2017 vid förvaltningsrätterna exkl. migrationsdomstolarna minskade jämfört med Dock ökade årsarbetskrafterna markant vid förvaltningsrätterna totalt sett. Orsaken till minskningen var främst att en del personal som tidigare arbetade på förvaltningsrätt numera tjänstgör vid migrationsdomstol. Det var framförallt ordinarie domare och notarier som minskade. En viss ökning skedde för icke ordinarie domare och domstolshandläggare medan föredragande och administrativ personal var i paritet med Arbetsproduktiviteten definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft förbättrades något 2017 trots minskat antal avgjorda mål, 125 avgjorda mål per årsarbetskraft 2017 jämfört med 122 föregående år. Detta i takt med minskat antal årsarbetskrafter. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål på förvaltningsrätt minskade med drygt fyra procent. 36 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

37 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Migrationsdomstolarna Tabell 25 Förvaltningsrätterna migrationsmål Antal migrationsdomstolar Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 6 % 8 % 10 % Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa åtgärder för att hantera den beräknade ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna antalet mål, fördelat per målkategori, som lämnats över till följd av förslagen i prop. 2016/17:27 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål Förvaltningsrätterna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Luleå är migrationsdomstolar. Projektet Målökningar i Migrationsdomstolarna påbörjades under 2016 och arbetade under 2017 med att samordna insatser för att underlätta för migrationsdomstolarna att hantera måltillströmningen. Inledningsvis fokuserades arbetet kring de prognoser för måltillströmningen som Migrationsverket regelbundet lämnade om när och hur mycket mål som skulle komma in till domstolarna, samtidigt som det också arbetades med att bemanna upp med både domare och beredningspersonal på de berörda domstolarna. Det fanns också behov av att utöka lokalerna och planera för kompetensutveckling. Regelbundna nätverksmöten hölls med samtliga migrationsdomstolar. Där diskuterades olika kompetensförsörjningsfrågor, t.ex. metoder för att attrahera nya medarbetare, effektivisering av rekryteringsprocesser och samordning av introduktion av nya medarbetare. Domstolsverket arbetade med intern samordning för snabbare beslutsprocess genom täta avstämningsmöten för att kunna hantera frågor som blev aktuella till följd av måltillströmningen, t.ex. frågor om utlåning av domstolshandläggare, reseersättningar, tidigareläggning av ersättningsrekryteringar, återbesättning/utökning av antalet domare, tillsättning av domare samt för att skapa en förberedelse och kunskap hos berörda medarbetare för situationen som helhet. Mycket av arbetet i projektet handlade om att ge stöd till domstolarna i att upprätthålla bemanningen, att förstärka med domarresurser genom att låna in från andra domstolar och från förstärkningsstyrkan. Styrkan utökades under året till att bestå av 22 domare. Merparten av dessa förstärkningsdomare arbetade under året vid någon av migrationsdomstolarna. För att ytterligare öka bemanningen erbjöds de migrationsdomstolar som hade kommande pensionsavgångar, inom framför allt domarsidan, att ersätta dessa upp till tre år i förväg. Detta för att kunna dra nytta av dubbelbemanning under ett par år av hög målinströmning. I syfte att ge domstolarna bättre framförhållning i sin planering fick Domstolsverket och Migrationsverket tillsammans med domstolarna ett regeringsuppdrag att förbättra och effektivisera prognosarbetet. Uppraget redovisades till regeringen i april Arbetet har bland annat resulterat i tätare rapporter från Migrationsverket om förväntad måltillströmning till vardera migrationsdomstol. Hos Domstolsverket görs också tätare uppföljningar av inkomna och avgjorda migrationsmål, samt balansläge och omloppstider, vilket veckovis presenteras för på det gemensamma intranätet. Migrationsdomstolarna har också utnyttjat den tillfälliga möjligheten att överlämna migrationsmål emellan sig och att överlämna andra mål till de andra förvaltningsrätterna under Dessa tillfälliga bestämmelser gäller under Sammantaget överlämnades ca 400 migrationsmål från en migrationsdomstol till en annan och drygt allmänna förvaltningsmål från en migrationsdomstol till sex andra förvaltningsrätter under Av dessa var drygt 400 st mål enligt socialtjänstlagen, 375 socialförsäkringsmål, drygt 150 mängdmål, 75 LOU-mål och några enstaka mål ur kategorin övriga mål. Under 2017 inleddes också ett arbete med att förordna tingsrättsdomare att döma i psykiatrimål på de orter som ligger långt ifrån migrationsdomstolarna. Detta för att frigöra resurser hos migrationsdomstolarna. Genomförandet kommer att ske under Migrationsdomstolarna kommer enligt prognos att vara hårt belastade under många år framöver. Projektet kommer att fortsätta stödja domstolarna i frågor som kan uppkomma. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

38 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 26 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid migrationsdomstolarna Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Summa migrationsmål % Avgjorda mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Summa migrationsmål % Balanserade mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Summa migrationsmål % 38 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

39 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Det stora antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 hade även under 2017 stor inverkan på måltillströmningen till migrationsdomstolarna. Den mycket kraftiga målökningen som inleddes under 2016 fortsatte under I princip samtliga målkategorier ökade under året. Avlägsnandemålen, där frågor om asyl avgörs, är den största målkategorin och den mest resurskrävande. Under året ökade både antalet och andelen avlägsnandemål. Enligt migrationsdomstolarna har även målens karaktär förändrats och de har blivit mer komplicerade. Mål rörande statusförklaringar ökade mycket under 2016 och ligger fortsatt på en hög nivå En förklaring till detta är införandet av lagen (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige, som begränsar möjligheterna till familjeåterförening framförallt för dem som inte har beviljats uppehållstillstånd som flyktingar. Att i samband med ett beviljat uppehållstillstånd även beviljas status som flykting har därmed blivit viktigare. Även antalet avgjorda migrationsmål ökade mycket kraftigt under året. Störst ökning uppvisade målen rörande statusförklaring, där nära dubbelt så många mål avgjordes under 2017 som under Den stora ökningen av avlägsnandemål resulterade i fler muntliga förhandlingar under året. Av de avgjorda migrationsmålen avgjordes drygt mål, eller 9 procent, efter muntlig förhandling. Andelen muntliga förhandlingar har därmed fortsatt att öka sedan förra året. Det är främst i avlägsnandemål (asyl) som muntlig förhandling hålls. 28 procent av avlägsnandemålen avgörs efter muntlig förhandling, vilket visar hur arbetskrävande dessa mål är. Även denna andel har ökat under året. Under 2017 fick domstolarna in drygt mål fler än vad som kunde avgöras vilket ledde till en balans vid årsskiftet som var den högsta sedan migrationsdomstolarna inrättades. Den totala balansen i förhållande till inkomna mål under året ökade och var vid årsskiftet nära 40 procent. Motsvarande siffra för 2016 var 30 procent. Diagram 16 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader % 15% 10% 5% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 0% % 0% % 2% Den stora inströmningen av mål resulterade i ökande balanser och även en försämring av åldersstrukturen bland balanserade mål. Att de balanserade målen blivit äldre kommer att få negativ påverkan på omloppstiderna framöver när målen ska avgöras. Tabell 27 Överklagandefrekvens och ändringsfrekvens Överklagandefrekvens 37 % 36 % 40 % Ändringsfrekvens 0,9 % 0,8 % 0,9 % Överklagandefrekvensen, liksom ändringsfrekvensen, redovisas i ledet mellan migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Av migrationsmålen överklagades totalt 40 procent från migrationsdomstol till Migrationsöverdomstolen under 2017 och överklagandefrekvensen har därmed ökat något sedan förra året. Avlägsnandemål asyl överklagas i betydligt högre omfattning. Under 2017 var andelen 72 procent. Migrationsöverdomstolen ändrade migrationsdomstolarnas domar i 0,9 procent av fallen, vilket i princip är oförändrat sedan förra året. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för migrationsdomstolarna förändrades inför Fyra målsättningar har nu satts upp: 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn får ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent avgöras inom fyra månader. Av verkställighetsmålen får 90 procent ta högst en månad att avgöra och för övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra. Som en följd av balansökningen under både 2016 och 2017 har omloppstiderna för de avgjorda målen SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

40 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET blivit betydligt längre. Domstolarna når fortfarande regeringens målsättning för verkställighetsmålen men avseende de övriga målsättningarna har samtliga domstolar försämrade resultat. Spridningen i resultat mellan domstolarna har också ökat mellan 2016 och Tre domstolar klarar målsättningen för verkställighetmålen och två domstolar klarar målsättningen för övriga migrationsmål. De enskilda domstolarnas måluppfyllelse redovisas i bilaga. Vad gäller måluppfyllelsen lyfter migrationsdomstolarna fram olika orsaker till att de inte lyckats nå målsättningarna. Huvudorsaken är den mycket höga inströmningen av migrationsmål under året. En stor personalomsättning har varit ett problem för migrationsdomstolarna. Kompetensbortfallet har påverkat avgörandetakten negativt och det har tagit mycket tid och kraft för kvarvarande personal att lära upp nya medarbetare. Att Migrationsverket begär anstånd i en stor del av målen är också en bidragande orsak till långa omloppstider. I mål med ensamkommande barn krävs det att en god man förordnas. Ofta saknas ett sådant förordnande när målet kommer in till domstolen, vilket innebär att domstolen inte kan kontrollera ombudets fullmakt. Detta är en förklaring till varför dessa mål i större omfattning än andra har en handläggningstid som överstiger målsättningen. Liksom i andra avlägsnandemål är det vanligt i mål med ensamkommande barn att det kommer in s.k. ramöverklaganden med begäran om anstånd att utveckla grunderna. Även detta medför fördröjningar eftersom domstolen då inte kan påbörja handläggningen. Migrationsdomstolarna har vidtagit en rad åtgärder för att kunna hantera den ökade måltillströmningen. Det handlar om en kraftig utökning av bemanningen i samtliga personalkategorier, justeringar i organisation och ständiga förbättringar av arbetsformer för att bättre möta den stora måltillströmningen. Andra exempel är utökat antal utbildningar och satsningar på introduktion och handledning av nya medarbetare. Även satsningar för digitalisering av handläggningen lyfts upp av domstolarna. Migrationsdomstolarna och Domstolsverket fick också ett regeringsuppdrag i november 2016, att tillsammans se hur handläggning av överklagade asylbeslut kan skyndas på genom att effektivisera handläggningen med bibehållande av en hög rättssäkerhet. En s.k asylgrupp med representanter för de fem migrationsdomstolarna och från Domstolsverket bildades. Vid ett antal erfarenhetsutbyten mellan migrationsdomstolarna, där olika personalkategorier var representerade, diskuterades handläggningen av målen med stort fokus på att byta goda exempel och lära av varandra. Under uppdraget fanns också ett nära samarbete med Migrationsverket och vid ett möte mellan domstolarna, Domstolsverket, Sveriges Advokatsamfund och Migrationsverket diskuterades de olika aktörernas roller och deras påverkan på den gemensamma processen. Efter avlämnandet av rapporten i april 2017, fortsatte det gemensamma arbetet med utgångspunkt i att utveckla effektiva arbetsformer. Ett erfarenhetsutbyte för att diskutera kommunicering i framför allt asylmålen kommer att hållas i februari En bedömning av migrationsdomstolarnas resultat De två senaste årens kraftiga målökning syns nu både i balansökningar och längre omloppstider för avgjorda mål. Överbalansen har mer än fördubblats under Mot bakgrund av den mycket kraftiga målökningen bedöms arbetsbelastningen hos migrationsdomstolarna ha ökat och får anses mycket ansträngd. Inströmningen av mål var fortsatt mycket hög med kraftiga toppar i november och december. Domstolarna lyckades inte komma upp i motsvarande nivåer i sin målavverkning vilket gav kraftigt ökade balanser. Domstolarnas målavarbetning följs i nuläget veckovis och balanserna har stigit för i princip varje vecka under Antal årsarbetskrafter ökade med drygt 200 jämfört med 2016, vilket motsvarar en ökning om 44 procent. Antalet inkomna mål ökade med 33 procent men med tyngdpunkt på de resurskrävande avlägsnandemålen. Domstolarna bedömer också att dessa mål blivit mer komplicerade till sin karaktär än förut. Andelen muntliga förhandlingar i avlägsnandemålen ökade under året vilket bidrar till längre omloppstider. Arbetsproduktiviteten, mätt i antalet avgjorda mål per årsarbetskraft var oförändrad under året. Mängden nyanställd arbetskraft kan ha haft viss påverkan på detta. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade mycket kraftigt jämfört med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

41 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Kammarrätterna Tabell 28 Kammarrätterna exkl. migrationsmål Antal kammarrätter Avgjorda mål per årsarbetskraft Andelen mål som avgjorts med muntlig förhandling 9 % 10 % 8 % Andelen avgjorda förtursmål 15 % 16 % 14 % Målutvecklingen Diagram 17 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid kammarrätterna , exklusive migrationsmål Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) I detta avsnitt redovisas målutvecklingen vid kammarrätterna exklusive migrationsmål. Målutvecklingen vid Migrationsöverdomstolen beskrivs i ett separat avsnitt nedan. Under 2017 minskade antalet inkomna mål med åtta procent jämfört med föregående år. Antalet inkomna mål har varierat under den senaste femårsperioden. Variationen är en följd av de mål av mer tillfällig karaktär som inkommit till kammarrätterna under perioden. Under inkom omkring socialförsäkringsmål som rörde ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EU (de s.k. hyperhidrosmålen) till Kammarrätten i Stockholm. Målstatistiken har också påverkats av att ett stort antal skattemål avseende tryckerimoms inkom till samtliga kammarrätter med början under Under den senaste femårsperioden har kammarrätterna haft ett genomsnitt på knappt inkomna mål per år. Jämförs antalet inkomna mål 2017 med detta genomsnitt minskade målen tydligt. Antalet avgjorda mål ökade kraftigt 2017, drygt mål. I genomsnitt har kammarrätterna avgjort närmare mål per år under den senaste femårsperioden. Även i jämförelse med genomsnittet ökade antalet avgjorda mål kraftigt under Det berodde främst på att ett stort antal hyperhidrosmål avgjordes under året. Under 2017 minskade antalet balanserade mål med drygt 50 procent jämfört med föregående år. Jämförs antalet balanserade mål med genomsnittet för de fem senaste åren var det också en mycket kraftig minskning, även detta beroende på de avgjorda hyperhidrosmålen. Den totala målbalansen i förhållande till antalet inkomna mål låg på 28 procent var balansnivån 53 procent. Tabell 29 Överklagandefrekvens Andel mål som överklagats till HFD 33 % 31 % 28 % Överklagandefrekvensen, d.v.s. andelen mål som överklagats till Högsta förvaltningdomstolen, har minskat från förra året. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

42 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 30 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid kammarrätterna Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % Avgjorda mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % Balanserade mål Antal % Skattemål % Trängselmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa exkl. migrationsmål % Migrationsmål % Summa inkl. migrationsmål % 42 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

43 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Att antalet inkomna mål till kammarrätterna minskade tydligt 2017 berodde till övervägande del på ett fortsatt minskande antal socialförsäkringsmål, knappt mål totalt, samt en minskning om drygt skattemål. Minskningen har skett på samtliga kammarrätter. Under året har balansen av socialförsäkringsmål på förvaltningsrätterna ökat kraftigt till följd av kraftig ökning av inkomna mål. Det kan förväntas att detta kommer att resultera i en ökning av inkomna socialförsäkringsmål till kammarrätterna framöver. Under de två sista månaderna 2017 började också denna ökning märkas hos kammarrätterna. De resurskrävande LVU-målen fortsatte att öka. Ökningen det senaste året var betydlig, Även LOUmålen fortsatte att öka mycket kraftigt. Ökningen var hänförlig till Kammarrätten i Göteborg. Målkategorin övriga mål har ökat tydligt, 7 procent eller drygt 400 mål. Totalt sett ökade antalet avgjorda mål kraftigt i kammarrätterna. Denna ökning kan huvudsakligen knytas till Kammarrätten i Stockholm avseende hyperhidrosmålen men även till kraftigt antal avgjorda mål i Kammarrätten i Jönköping beroende på att domstolen lyckats fylla upp tidigare vakanta domartjänster. Den totala målbalansen i kammarrätterna minskade mycket kraftigt, med 52 procent under Denna minskning kan huvudsakligen knytas till balansminskning av socialförsäkringsmål främst vid Kammarrätten i Stockholm. Samtliga kammarrätter har minskat balansen av skattemål kraftigt. Diagram 18 Andelen balanserade mål äldre än sex och tolv månader vid kammarrätterna % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen balanserade mål > 6 månader Andelen balanserade mål > 12 månader % 24% % 35% % 7% Den kraftiga försämringen av åldersstrukturen bland balanserade mål som uppstod under 2015 har förbättrats mycket under Även detta berodde på avvarbetningen av hyperhidrosmålen. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål för kammarrätterna är att huvuddelen av avgjorda mål (exklusive förtursmål och migrationsmål) inte bör ta längre tid än sex månader att avgöra. År 2017 var omloppstiden 11,3 månader vilket var en försämring jämfört med 2016 då den var 7,4 månader. Omloppstidens försämring 2017 är en konsekvens av ökad omloppstid för socialförsäkringsmål beroende på avarbetningen av hyperhidrosmålen. Om omloppstiden för dessa mål exkluderas sänks omloppstiden för Kammarrätten i Stockholm kraftigt, från 24,3 månader till 7,1 månader. Två kammarrätter nådde regeringens verksamhetsmål Resultatet för de enskilda kammarrätterna varierade mellan 5,2 och 24,3 månader i omloppstid. Spridningen mellan kammarrätterna ökade mycket under 2017 jämfört med De två kammarrätter som uppfyllde verksamhetsmålet lyfter fram att de utifrån måltillströmning och balansläge haft en god kompetensförsörjning som bidragit till att verksamhetsmålet uppfyllts. En kammarrätt framhåller även att de insatser som gjorts för att minska skattemålens omloppstider har gett god effekt liksom det fokus som funnits under året med att effektivisera utsättningen av muntliga förhandlingar. De två kammarrätter som inte uppfyllde verksamhetsmålet uppgav bland annat att följande: Kammarrätten i Jönköping har under de senaste två åren haft en stor personalomsättning med vakanser på domartjänster. Detta har lett till överbalanser vilket i sin tur har påverkat omloppstiden negativt när målavverkningen nu ökat. Kammarrätten i Stockholm anger att det finns två huvudsakliga orsaker till att regeringens verksamhetsmål inte uppfyllts. Närmare hälften av de mål kammarrätten avgjort under perioden är de s.k. hyperhidrosmålen. Under året har knappt mål avgjorts och omloppstiden för dessa mål blev 28,7 månader. Viss osäkerhet råder om hur framtida hyperhidrosmål kommer påverka verksamheten. Den andra orsaken är att kammarrätten avgjort en större skattemålsserie om ca 500 mål, de s.k. riskkapitalmålen. Omloppstiderna för riskkapitalmålen bedöms också ha haft viss statistisk inverkan på omloppstiderna. Kammarrätten har avsatt personalresurser i stor omfattning för att hantera målen. Denna omständighet har sammantaget haft negativ inverkan på kammarrättens möjligheter att uppfylla verksamhetsmålen i stort. Förutsättningarna för att nå regeringens verksamhetsmål de närmaste åren be- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

44 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET döms vara goda för båda kammarrätterna då både åldersstrukturen och balanssituationen förbättrats under året. Diagram 19 Kammarrätternas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 2017 Månader 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Kr Göteborg Kr Jönköping Kr Stockholm Kr Sundsvall Totalt exkl förtursmål och migrationsmål En bedömning av kammarrätternas resultat Måltillströmningen 2017 minskade tydligt jämfört med ett genomsnitt av de fem senaste åren. Jämförs antalet avgjorda och balanserade mål 2017 med ett genomsnitt av de senaste fem åren ökade avgörandet kraftigt vilket medförde kraftigt minskade balanser. Fluktuationerna under perioden beror till stor del på de socialförsäkringsmål som inkom till Kammarrätten i Stockholm under perioden och i huvudsak avgjordes under 2017 och till det stora antal skattemål avseende tryckerimoms som inkom till samtliga kammarrätter, med början under Kammarrätternas resultat beror även på andra mer eller mindre tillfälliga anhopningar av inkomna mål under åren och balansökningar i väntan på avgöranden från Högsta förvaltningsdomstolen. Många äldre mål avgjordes under 2017, vilket gav en förbättrad balanssituation och en förbättrad åldersstruktur på balansen. Samtidigt leder en sådan avverkning till att de uppmätta omloppstiderna för de avgjorda målen blir långa. På sikt bör dock omloppstiderna gå ner. Att bedöma hur arbetsbelastningen vid kammarrätterna förändrats är, mot bakgrund av de faktorer som redovisats ovan, svårt. Det kan noteras att de senaste årens målökning av de arbetskrävande LVU-målen fortsatt att öka i antal och bedöms, av kammarrätterna, ha blivit svårare till sin karaktär. Såväl antalet årsarbetskrafter som antalet avgjorda mål ökade mellan 2016 och Detta ledde till en mycket kraftig ökning av arbetsproduktiviteten. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. Migrationsöverdomstolen Migrationsöverdomstolen finns vid Kammarrätten i Stockholm. Tabell 31 Kammarrätterna migrationsmål Avgjorda migrationsmål per årsarbetskraft Genomsnittlig handläggningstid för avlägsnandemål i månader ,0 1,0 0,9 Den stora ökningen av antalet inkomna migrationsmål i migrationsdomstolarna visade sig också hos Migrationsöverdomstolen. Ökningarna har i vissa målkategorier varit mycket kraftiga. Under 2017 ökade antalet inkomna mål mycket kraftigt med 57 procent. Den största och mest resurskrävande målkategorin, avlägsnandemål (asyl), ökade antalsmässigt mest. Även mål rörande statusförklaring och särskilda rättsmedel ökade mycket kraftigt. Utvecklingen följer den hos migrationsdomstolarna. Liksom hos dessa ökade verkställighetsmålen mycket kraftigt även hos Migrationsöverdomstolen. Antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt under året med 63 procent på totalen. Ökningarna följde antalet inkomna mål och var antalsmässigt högst vad gäller avlägsnandemål (asyl). Balanserna av migrationsmål ökade med drygt 200 mål och bestod till övervägande del av mål rörande uppehållstillstånd. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål uppgick till nio procent, vilket var en minskning i förhållande till förra året då andelen var tolv procent. Det kraftigt ökade antalet inkomna mål har ännu inte påverkat åldersstrukturen på de balanserade målen. Andelen balanserade mål äldre än sex månader och äldre än tolv månader minskade. Vid Migrationsöverdomstolen kräver i princip alla mål prövningstillstånd (PT). Under året beviljades 144 mål PT, vilket är en ökning sedan Dessa mål fanns främst i gruppen uppehållstillstånd, avlägsnandemål (ej asyl) och statusförklaringar. 44 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

45 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 32 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Migrationsöverdomstolen Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Särskilda rättsmedel % Summa migrationsmål % Avgjorda mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Särskilda rättsmedel % Summa migrationsmål % Balanserade mål Antal % Avlägsnandemål asyl % -varav ensamkommande flyktingbarn % -varav efter ny prövning enl 12 kap % Omedelbar verkställighet % Uppehållstillstånd, Avlägsnandemål ej asyl, Statusförklaringar % -varav uppehållstillstånd % -varav avlägsnandemål ej asyl % -varav statusförklaringar % Verkställighetsmål % Medborgarskapsmål % Viseringsmål % Övriga migrationsmål % Särskilda rättsmedel % Summa migrationsmål % SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

46 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Inriktningen i regeringens verksamhetsmål för Migrationsöverdomstolen var oförändrad för Merparten (90 procent) av målen ska enligt målsättningen inte ta mer än två månader att avgöra. Migrationsöverdomstolen fortsatte att korta sina omloppstider under 2017 och klarar verksamhetsmålet. Under året avgjordes merparten (90 procent) av målen inom 1,5 månader. En bedömning av Migrationsöverdomstolens resultat Under 2017 har Migrationsöverdomstolen fortsatt att korta sina omloppstider och klarar regeringens verksamhetsmål. Balansernas åldersstruktur har förbättrats. Målökningen vid domstolen har påverkat arbetsbelastningen på ett kännbart sätt. Antalet årsarbetskrafter ökade kraftigt mellan 2016 och 2017 och antalet avgjorda mål ökade mycket kraftigt. Detta ledde till en mycket kraftig ökning av arbetsproduktiviteten. Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, förbättrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål minskade mycket kraftigt 2017 jämfört med föregående år. 46 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

47 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Högsta förvaltningsdomstolen Tabell 33 Högsta förvaltningsdomstolen Antal avgjorda mål per årsarbetskraft Målutvecklingen Diagram 20 Inkomna, avgjorda och balanserade mål vid Högsta förvaltningsdomstolen Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Antalet inkomna mål till Högsta förvaltningsdomstolen ökade 2017 med åtta procent jämfört med Måltillströmningen har de senaste fem åren varierat, med den lägsta nivån I jämförelse med genomsnittet under femårsperioden var antalet inkomna mål knappt 100 mål fler under Antalet avgjorda mål ökade med fyra procent jämfört med 2016 men ligger under genomsnittet för femårsperioden. Antalet avgjorda mål var fler än under 2016, men de var färre än antalet inkomna under året. Den utgående balansen vid slutet av året var högre än tidigare år. Balanserna uppgick till ca mål, en ökning med 21 procent under Balansnivån var också högre än snittet för femårsperioden. Medelvärdet för antal balanserade mål var dock mål under året. Ett stort antal mål (782 st, vilket motsvarar ca 10 procent av det totala antalet inkomna mål under 2017) kom in till domstolen under december. Den totala balansen i förhållande till antalet inkomna mål ökade något och uppgår till 32 procent. För 2016 var siffran 28 procent. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

48 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 34 Inkomna, avgjorda och balanserade mål per målkategori vid Högsta förvaltningsdomstolen Utveckling per målkategori Förändring Inkomna mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa totalt % Avgjorda mål Antal % Skattemål % Trängselskattmål % Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa totalt % Balanserade mål Antal % Skattemål % Trängselmål Socialförsäkringsmål % Mål enl. socialtjänstlagen % Psykiatrimål % LVU-mål % LVM-mål % LOU-mål % Mängdmål % Övriga mål % Summa totalt % 48 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

49 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Antalet inkomna skattemål ökade under året efter den kraftiga minskningen Förutom skattemålen ökade flertalet målkategorier procentuellt mycket kraftigt, i synnerhet upphandlingsmålen, medan det var en minskning av socialförsäkringsmålen med 7 procent och av målen enligt socialtjänstlagen med 6 procent. Antalet avgjorda mål ökade något 2017 efter minskningen I de olika målkategorierna är det noterbart att antalet avgjorda skattemål minskade samtidigt som inkomna mål ökade. Följden av detta är en kraftig balansökning av skattemål. Det finns flera skäl till detta. Bl.a. var domstolens skatteenhet underbemannad under 2016 och Dessutom handlades en stor målserie samt en del andra komplexa skattemål på enheten. Tvärtom gäller för socialförsäkringsmålen där avgjorda mål ökade och inkomna minskade. Balansminskningen är knappt 30 procent för denna kategori. Även antalet avgjorda upphandlingsmål ökade. Totalt sett kom det in fler mål än vad som avgjordes och balansökningen var drygt 20 procent. De främsta anledningarna till detta är ökningen av skattemål, upphandlingsmål och tvångsmål (LVU, LVM och psykiatrimål). Åldersstrukturen för balanserade mål förbättrades under året både avseende balanserade mål äldre än sex månader och balanserade mål äldre än tolv månader. Det var framförallt skattemålens åldersstruktur som förbättrades under Tabell 35 Avgjorda mål vid Högsta förvaltningsdomstolen Mål som har avgjorts slutligt efter att ha beviljats PT (Dispenserade mål) Mål som ej har beviljats PT (Ej beviljade dispenser) Mål som ej omfattas av PT (Rättsprövningar m.m) Summa avgjorda mål Antalet mål som avgjordes slutligt efter beviljat prövningstillstånd uppgick till 87 mål, vilket är en minskning i jämförelse med Antalet avgjorda mål som inte beviljades prövningstillstånd är drygt 200 mål fler jämfört med 2016 medan avgjorda mål som inte omfattas av prövningstillstånd är lägre jämfört med Av de inkomna målen krävdes prövningstillstånd i 94 procent. I de mål där domstolen har tagit ställning till om prövningstillstånd ska meddelas eller inte, meddelades prövningstillstånd i 1,3 procent av målen, vilket är något lägre än under Verksamhetsmål Högsta förvaltningsdomstolen ska årligen sätta egna verksamhetsmål. Sedan 2016 har domstolen ett nytt verksamhetsmål som beräknas på omloppstiden från det att ett mål inkommer fram till beslut tas om prövningstillstånd ska medges eller ej. Målsättningen är att ställningstagande till ansökan om prövningstillstånd ska meddelas inom sex månader i 90 procent av målen. Resultatet för 2017 uppgick till 7,0 månader vilket var en minskning av omloppstiden i förhållande till 2016 då den uppgick till 7,9 månader. Högsta förvaltningsdomstolen har sedan 2017 även ett verksamhetsmål avseende omloppstider för de mål som avgörs fullsuttet. Detta handlar om mål där prövningstillstånd beviljats samt förhandsbesked och rättsprövningar. Minst hälften av de fullsuttna målen ska avgöras inom 12 månader från det att de kommit in. Detta mål uppfylldes av domstolen under året och hälften av de fullsuttna målen avgjordes inom 11 månader. Utöver detta har Högsta förvaltningsdomstolen även verksamhetsmål avseende antal balanserade mål (högst 2 300) och att föredragningar av fullsuttna mål ska ske i ett jämnt flöde över året. Diagram 21 Högsta förvaltningsdomstolens uppfyllelse av verksamhetsmål percentil omloppstid (PT inkom -> beslut) i månader I diagrammet visas de tre senaste årens omloppstid för 90:e percentilen avseende målens inkommande fram till beslut om PT. Domstolen uppnådde inte målsättningen under 2016 om sex månader men resultatet har förbättrats. Måluppfyllelsen redovisas också i tabellform i bilaga 1. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

50 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET En bedömning av Högsta förvaltningsdomstolens resultat Högsta förvaltningsdomstolen har fortsatt ett gott balansläge. Under slutet av 2017 översteg antal balanserade mål dock marginellt målet för balansen på mål. Domstolen har ännu inte riktigt uppnått målsättningen för omloppstiden fram till beslut om prövningstillstånd, men minskade tiden från året innan. Den nya målsättningen avseende omloppstid för de fullsuttna målen uppnåddes. Domstolen har under året medvetet arbetat med de äldsta målen och förbättrat åldersstrukturen för balanserade mål. Såväl antalet inkomna som avgjorda mål ökade under 2017 jämfört med året innan. Jämfört med 2016 minskade också antalet årsarbetskrafter vid domstolen ytterligare. Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda mål per årsarbetskraft, förbättrades således under Antalet avgjorda mål per årsarbetskraft uppgick till 100 mål, vilket var en ökning jämfört med Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda mål, försämrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort mål ökade kraftigt 2017 jämfört med föregående år. 50 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

51 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Hyres- och arrendenämnderna Tabell 36 Hyres- och arrendenämnderna Antal avgjorda ärenden per årsarbetskraft Av landets åtta hyres- och arrendenämnder är de fem minsta nämnderna administrativt knutna till tingsrätten på samma ort och lagmannen vid tingsrätten är chef även för hyres- och arrendenämnden. De tre största hyres- och arrendenämnderna ligger i Stockholm, Göteborg och Malmö. De är administrativt självförsörjande och har egen chef. Lagmannen vid Göteborgs tingsrätt är för närvarande tidsbegränsad chef för Hyres- och arrendenämnden i Göteborg och tingsrätten och nämnden har även ett administrativt samarbete. De åtta nämnderna skiljer sig åt vad gäller fördelning mellan olika ärendetyper, bl.a. beroende på hur hyres- och arrendemarknaden ser ut i olika delar av landet. Sett till det totala antalet inkomna ärenden under 2017 inkom 72 procent till de tre största nämnderna. Nämnden i Stockholm svarar för 44 procent av det totala antalet inkomna ärenden. Ärendeutvecklingen Diagram 22 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden vid hyres- och arrendenämnderna Inkomna Avgjorda Balanserade Genomsnitt (5 år) Under den senaste femårsperioden har hyres- och arrendenämnderna haft ett genomsnitt på drygt inkomna ärenden per år ökade såväl antalet inkomna som avgjorda ärenden jämfört med året innan och låg på den högsta nivån under femårsperioden. Balanserade ärenden minskade jämfört med året innan och ligger på samma nivå som genomsnittet för femårsperioden. Den totala balansen i förhållande till det årliga målinflödet uppgick till 18 procent 2017, vilket är en förbättring med sex procentenheter jämfört med föregående år. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

52 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 37 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden per ärendeslag vid hyres- och arrendenämnderna Utveckling per ärendeslag Förändring Inkomna ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling % - varav ärenden enl. 12 kap. JB % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen % - varav övriga hyresnämndsärenden % Arrendenämndsärenden % - varav bostadsarrenden % - varav jordbruksarrenden % - varav övriga arrendenämndsärenden % Bostads- och lokalavståenden % Ärenden om lokalmedling % Summa totalt % Avgjorda ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling % - varav ärenden enl. 12 kap. JB % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen % - varav övriga hyresnämndsärenden % Arrendenämndsärenden % - varav bostadsarrenden % - varav jordbruksarrenden % - varav övriga arrendenämndsärenden % Bostads- och lokalavståenden % Ärenden om lokalmedling % Summa totalt % Balanserade ärenden Antal % Hyresnämndsärenden exkl avståenden och lokalmedling % - varav ärenden enl. 12 kap. JB % - varav ärenden enl. hyresförhandlingslagen % - varav övriga hyresnämndsärenden % Arrendenämndsärenden % - varav bostadsarrenden % - varav jordbruksarrenden % - varav övriga arrendenämndsärenden % Bostads- och lokalavståenden % Ärenden om lokalmedling % Summa totalt % 52 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

53 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Under 2017 ökade antalet inkomna ärenden med 5 procent, eller knappt ärenden, jämfört med föregående år. De ärenden som både procentuellt och antalsmässigt ökade mest var bostads- och lokalavståenden. Dessa ärenden är normalt sett rutinärenden med en mycket kort handläggningstid. Om avståendeärenden exkluderas var det däremot en kraftig minskning av inkomna ärenden under Det förklaras främst av att antalet inkomna ärenden enligt hyresförhandlingslagen minskade kraftigt i förhållande till året innan. Under 2016 inkom det en ovanligt stor mängd av dessa ärenden då en stor andel hyresförhandlingar strandade. Vid Hyresnämnden i Göteborg inkom drygt sådana ärenden efter s.k. masstrandning. Under 2017 ökade antalet avgjorda ärenden med 15 procent. Den största procentuella ökningen bestod av avgjorda ärenden enligt hyresförhandlingslagen. Antalsmässigt avgjordes det flest avståendeärenden vilket var en följd av den stora ökningen av inkomna bostadsavståenden och dess korta handläggningstid. Balanserna minskade med 21 procent och berodde framförallt på att balansen av ärenden enligt hyresförhandlingslagen minskade mycket kraftigt. Antalet balanserade ärenden äldre än sex månader minskade till 41 procent av antalet balanserade ärenden jämfört med 55 procent förra året. Verksamhetsmål och skillnader i resultat Regeringens verksamhetsmål är att huvuddelen, 75 procent, av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, inte bör ta längre tid än fyra månader att avgöra. Tabell 38 Omloppstider 75 percentilen Omloppstider 75 percentilen Hyresnämndsärenden 1 5,1 5,8 11,2 - varav ärenden enl. 12 kap. JB 5,1 4,9 5,1 - varav ärenden enl.hyresförhandl.lagen 6,5 6,9 11,3 - varav övriga hyresnämndsärenden 4,0 3,7 3,4 Arrendenämndsärenden 9,6 12,5 10,5 - varav bostadsarrenden 12,4 25,4 12,8 - varav jordbruksarrenden 8,5 8,9 7,8 - varav övriga arrendenämndsärenden 3,0 5,0 3,7 Totalt 1 5,7 7,0 11,2 1 exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden Månader Omloppstiden för samtliga hyres- och arrendenämnder för 75:e percentilen uppgick till 11,2 månader under 2017, vilket var en försämring med 4,2 månader jämfört med Den huvudsakliga förklaringen till att omloppstiden totalt sett försämrades var att nämnderna, främst nämnden i Göteborg, avgjorde en stor mängd ärenden enligt hyresförhandlingslagen. Endast en liten del av den stora mängden ärenden som inkom under 2016 kunde avgöras samma år. De hann därmed inte påverka omlopptiderna i så stor utsträckning 2016 utan har istället gett en betydande påverkan på omloppstiden när ärendena avgjordes under Resultatet för de enskilda nämndernas omloppstider varierade mellan 2,8 till 11,3 månader. Endast två nämnder uppfyllde regeringens mål för 2017 och två nämnder låg mycket nära målsättningen. Diagram 23 Hyres- och arrendenämndernas uppfyllelse av regeringens verksamhetsmål ,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 Hn Göteborg Hn Hn Stockholm Jönköping Hn Linköping Hn Sundsvall Hn Malmö Hn Umeå Hn Västerås 0,0 Totalt exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden Variationen mellan nämndernas resultat kan till viss del förklaras av olikheter mellan nämnderna beträffande ärendesammansättning, storlek och geografiskt verksamhetsområde. De två nämnder som klarade regeringens verksamhetsmål har under året haft en relativt liten andel avgjorda ärenden om bostadsarrenden. Även om det totalt sett avgjordes färre ärenden om bostadsarrenden 2017 jämfört med föregående år så påverkades omloppstiden för enskilda nämnder när en större mängd av dessa ärenden avgjordes. Dessa ärenden inkommer i stor omfattning under vissa år och då prövas en stor mängd ärenden samtidigt, och det tar tid innan samtliga arrendatorer är delgivna. Ibland prövar arrendenämnden några pilotärenden, och om de överklagas till hovrätten ligger de andra ärendena kvar i avvaktan på hovrättens beslut. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

54 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Ärenden om bostads- och jordbruksarrende avgörs normalt sett efter besiktning. Sammanträden i dessa ärenden kan normalt sett inte genomföras under vintermånaderna, vilket kan fördröja avgörandet och få påtaglig effekt på omloppstiderna. Nämnden i Sundsvall var en av nämnderna som klarade verksamhetsmålet med en omloppstid på 4,0 månader 2017, vilket var en mycket kraftig förbättring med 6,2 månader. Nämnden är ett exempel där omloppstiden varierat kraftigt mellan åren och som har påverkats av att en större mängd ärenden om bostadsarrenden och ärenden enligt hyresförhandlingslagen avgjorts ett enskilt år. Dessa ärenden ökade kraftigt i nämnden under 2015 och avgjordes till stor del under Det påverkade omloppstiden negativt i det korta perspektivet för att under 2017 visa på en klar förbättring av omloppstiden. I underlag inför budget- och verksamhetsdialoger ställdes frågor till nämnderna angående måluppfyllelsen och vilka som var de huvudsakliga skälen till att nämnderna inte uppnått regeringens verksamhetsmål samt om några särskilda åtgärder vidtagits för att uppnå eller för att hantera riskerna att omloppstiderna försämras. Förutom de förklaringar som tidigare nämnts, om svårigheten att påverka handläggningstiden för arrendenämndsärenden som i stor omfattning återkommer vissa år och den ovanligt stora mängden strandade hyresförhandlingar, så angav nämnderna bl.a. oregelbunden ärendetillströmning, ökad komplexitet, vakanser och sjukskrivningar som bidragande orsaker till att verksamhetsmålet inte kunde uppnås. En annan förklaring var att stora geografiska verksamhetsområden försvårar en effektiv sammanträdesplanering. Avståendeärenden och lokalmedlingsärenden nämns och även om de inte direkt påverkar verksamhetsmålet så medför ett större antal av dessa ärendetyper att handläggningen av övriga ärenden får vänta. En risk som togs upp var rörlighet på arbetsmarknaden och det glapp och kompetenstapp som kan uppstå när medarbetare slutar. Vidtagna åtgärder som berördes var nya rutiner för strategisk planering och utsättning av ärenden, deltagande i erfarenhetsutbyte med andra nämnder samt särskild bevakning av oron på hyresmarknaden för att vid behov snabbt kunna medla innan parterna bestämmer sig för att ge in massansökningar till nämnden. En bedömning av hyres- och arrendenämndernas resultat Totalt sett uppfyllde hyresnämnderna inte regeringens verksamhetsmål för Resultatet är försämrat jämfört med föregående år. Den huvudsakliga förklaringen till att måluppfyllelsen försämrats är att det avgjorts ett större antal äldre ärenden enligt hyresförhandlingslagen jämfört med föregående år. Den ökade ärendetillströmningen 2017 bestod främst av avståendeärenden, som normalt sett avgörs med kort handläggningstid. I övrigt har det varit en ärendeminskning. Antalet avgjorda ärenden ökade med 15 procent samtidigt som antalet årsarbetskrafter minskat något. Sammantaget bedöms det inte ha varit någon lättnad i arbetsbelastningen vid hyres- och arrendenämnderna under Arbetsproduktiviteten, definierad som antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft, bedöms som förbättrad under Antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft uppgick till 541 ärenden, vilket är en kraftig ökning med 18 procent jämfört med Kostnadsproduktiviteten, definierad som kostnader för avgjorda ärenden, förbättrades under Styckkostnaden i fasta priser för ett genomsnittligt avgjort ärende minskade med 13 procent jämfört med SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

55 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Rättshjälpsmyndigheten Rättshjälpsmyndigheten är samadministrerad med Sundsvalls tingsrätt och Hyres- och arrendenämnden i Sundsvall. Rättshjälpsmyndigheten handlägger ansökningar om rättshjälp. I rättshjälpsärenden som beslutas av en domstol eller en hyres- och arrendenämnd hanterar Rättshjälpsmyndigheten utbetalningar och avräkningar mot biträden och rättssökande. Avräkningen innebär att myndigheten, till den rättssökande och biträdet, redovisar kostnaderna för rättshjälpen och hur mycket som den enskilde själv ska betala. Rättshjälpsmyndigheten kräver också in betalning när en domstol beslutat om återbetalningsskyldighet i ett rättshjälpsärende eller för statens kostnader i brottmål beträffande bl.a. offentlig försvarare. Därtill prövar Rättshjälpsmyndigheten frågor om ersättning till rättsliga biträden som yrkar ersättning från staten för lämnad rådgivning. Sådan ersättning kan betalas ut när den enskilde av ekonomiska skäl inte själv ska behöva betala hela kostnaden för lämnad rådgivning. Rättshjälpsmyndighetens överklagbara beslut överprövas av Rättshjälpsnämnden. Tabell 39 Inkomna och balanserade ärenden Inkomna ärenden Balanserade ärenden Rättshjälpsmyndighetens ärenden delas upp i följande grupper: inkomna ärenden om rättshjälp, avräkningsärenden, återkravsärenden och begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift. Det totala antalet inkomna ärenden under 2017 har minskat kraftigt, huvudsakligen beroende på att antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av domstol fortsatt minska. Antalet balanserade ärenden ligger på en högre nivå än 2016 bland annat beroende på att Rättshjälpsmyndigheten tillsammans med Domstolsverket genomför ett mera omfattande översyns- och verksamhetsutvecklingsarbete, vilket tagit resurser i anspråk. Arbetet har inriktats efter huvudsakligen tre spår. Det första spåret avser ett arbete att ändra och säkra kravhanteringen. I den delen har arbetats fram ett systemtekniskt underlag för att möjliggöra att Rättshjälpsmyndigheten under 2018 kan träffa en överenskommelse med Kammarkollegiet om indrivning, efterbevakning och juridiskt biträde. Det andra spåret avser att tillskapa en effektivare och mer tidsenlig hantering av fakturor avseende nedsatta rådgivningsavgifter. Rättshjälpsmyndigheten har under året bedrivit ett särskilt arbete för att, i avvaktan på en digitaliserad ärendehantering, så långt möjligt säkra den interna kontrollen av dessa ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsuppgift. Det tredje och kanske viktigaste spåret i översyns- och utvecklingsarbetet avser ett arbete för att möta det av myndigheten identifierade behovet av en modernisering av rättshjälpsprocessen. Rättshjälpsprocessen behöver nämligen integreras i en framtida digitaliserad målhantering som bygger på en strukturerad informationshantering. Det tredje utvecklingsspåret innefattar naturligen en reformering och rationalisering av rättshjälpsprocessen med särskilt fokus på medborgar- och partsperspektivet. Detta reformarbete kan antas pågå under ett antal år framöver. Ett arbete som också ska ses i ljuset av att Rättshjälpsmyndigheten står inför stora pensionsavgångar inom bara några år. Tabell 40 Inkomna ansökningar om rättshjälp Inkomna ärenden Antalet ansökningar om rättshjälp som inkommit till Rättshjälpsmyndigheten fortsatte att minska under året. Tabell 41 Avräknade ärenden i vilka rättshjälp beviljats Avräknade ärenden - RHM Avräknade ärenden - domstol Avräkning görs när ärendet avslutats. Såväl antalet avräkningsärenden där rättshjälp beviljats av Rättshjälpsmyndigheten som avräkningsärenden som inletts vid en domstol har minskat. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

56 DÖMANDE, BESLUTANDE OCH RÄTTSVÅRDANDE VERKSAMHET Tabell 42 Återkravsärenden Tvistemål Antal ärenden Mnkr 6,7 6,6 6,9 Antal betalningar Mnkr 3,7 3,1 3,4 Brottmål Antal ärenden Mnkr 66,5 69,2 62,7 Antal betalningar Mnkr 40,3 42,5 43,7 Den marginella ökningen av antalet ärenden med återkrav i tvistemål följer ökningen av antalet ärenden om avräkningar i denna typ av mål. Antalet ärenden om återkrav i brottmål återspeglas i antalet beslut av domstol. Tabell 43 Inkomna ärenden angående ersättning för nedsatt rådgivningsavgift Antal nedsatta rådgivningar Antalet inkomna ärenden avseende begäran om ersättning för nedsatt rådgivningsavgift har stabiliserats efter en kraftigare uppgång under Tabell 44 Överklaganden till Rättshjälpsnämnden (procent av totalt antal ärenden) Andel överklaganden 5,2 % 5,9 % 6,6 % Totalt inkom 69 överklaganden under 2017 mot 71 överklaganden under år Tabell 45 Omloppstider för ansökningar om rättshjälp Antal arbetsdagar Omloppstiden beräknas i de ärenden där slutligt beslut fattats av Rättshjälpsmyndighetens jurister och är ett medianvärde. Verksamhetsmålet i fråga om en rättssäker och effektiv handläggning får anses uppfyllt. Även det interna verksamhetsmålet om kortare handläggningstid än tio dagar uppfylls. Rättshjälpsnämnden Rättshjälpsnämnden har till uppgift att pröva överklaganden enligt 44 andra stycket rättshjälpslagen (1996:1619). Nämndens beslut får inte överklagas. Hovrätten för Nedre Norrland utför administrativa uppgifter åt Rättshjälpsnämnden och tillhandahåller sammanträdeslokaler. Tabell 46 Inkomna, avgjorda och balanserade ärenden Antal inkomna ärenden Antal avgjorda ärenden Antal balanserade ärenden Antalet ändrade beslut (inklusive återförvisade ärenden) Ändringsfrekvens (inklusive återförvisade ärenden) % 25 % 13 % Av de avgjorda ärendena har Justitiekanslern överklagat i ett fall. Att ärenden som nämnden återförvisat till Rättshjälpsmyndigheten jämställs med ändrade beslut beror på att nämnden när nämnden inte godtagit Rättshjälpsmyndighetens avslagsgrund oftast återförvisat ärendet till Rättshjälpsmyndigheten för prövning av om övriga förutsättningar för rättshjälp är uppfyllda. Rättshjälpsnämnden har sammanträtt vid nio tillfällen under året. Mötena genomförs vanligtvis genom videokonferens. Normalt avgörs vid varje sammanträde samtliga ärenden som varit färdigkommunicerade senast en vecka före sammanträdet. 56 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

57 UTVECKLINGSINSATSER UTVECKLINGSINSATSER Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten. För att verksamheten vid Sveriges Domstolar ska kunna bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv krävs kontinuerliga utvecklingsinsatser. Allt arbete för att förbättra kvalitet och effektivitet i Sveriges Domstolars verksamhet bidrar till ett ökat förtroende för verksamheten hos allmänheten. För att vinna förtroende räcker det inte med att verksamheten bedrivs med en hög professionell kvalitet, det krävs dessutom att det som faktiskt görs i domstolarna motsvarar allmänhetens förväntningar på vad domstolarna ska göra. Detta innebär att det finns en utmaning att göra domstolarnas roll och uppgift i samhället väl känd. Därutöver måste den löpande verksamheten kommuniceras på ett effektivt sätt. En framgångsfaktor för att utveckla och effektivisera verksamheten är dialog och samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna. Under 2017 utvecklades samverkan på en strategisk nivå mellan domstolarna och Domstolsverket genom fortsatt utveckling av det under 2016 inrättade dcrådet. Ledamöter i dc-rådet är ordföranden i respektive domstolschefsgrupp (dc-grupp) med en extra ledamot från gruppen stora domstolar och från gruppen överrätter. Ledamöter i dc-rådet representerar sin dc-grupp och har i sin roll till uppgift att ge generaldirektören råd i strategiska frågor för vilka Domstolsverket ansvarar. Därigenom skapas förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande för prioriteringar i viktiga gemensamma frågor för Sveriges Domstolar. Under 2017 beslutade Domstolsverket efter samråd med domstolarna om en modell för operativ samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna vid gemensamma verksamhetsutvecklingsinsatser. Denna tillämpades under året i 17 olika verksamhetsutvecklingsinsatser. Under 2018 kommer modellen att utvecklas, bland annat med en struktur för förändringsledning och för samverkan med externa aktörer. Under 2017 styrdes utvecklingsinsatser mot framförallt fyra områden: digitalisering, kompetensförsörjning, lokalförsörjning och säkerhet. I de följande avsnitten redogörs för utvecklingsinsatser inom dessa områden samt för verksamhetsutveckling och åtgärder i övrigt som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Detta inkluderar åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden, vittnen och media får ett bra bemötande och relevant information. Digitalisering Digitaliseringen av Sveriges Domstolars verksamhet syftar till att göra det enklare för medborgarna i deras kontakter med domstolarna, att göra domstolarna mer lättillgängliga samt att förbättra såväl kvaliteten som effektiviteten i domstolarnas och rättsväsendets verksamhet. Digitaliseringen utgör den utan jämförelse mest resurskrävande och kraftfulla förändringsmotorn i den verksamhetsutveckling som bedrivs på Domstolsverket. Såväl de kortsiktiga som mer långsiktiga utvecklingsinsatserna förväntas innebära stora effekter på verksamheten. Digital kommunikation Sveriges Domstolars gemensamma webbplattform är från Den består av 80 webbplatser som årligen har nära fyra miljoner besök och två miljoner användare. Nu driver Domstolsverket tillsammans med två referensdomstolar ett projekt för att ta fram ett beslutsunderlag till en helt ny extern webbplats. Den nya webbplatsen ska både ha tekniska förutsättningar och ett innehåll som motsvarar dagens krav och förväntningar på service, tillgänglighet och information. Under året genomförde projektet en kartläggning av nuläget, användarundersökningar och analyser av användarnas och domstolarnas behov. Med detta som grund arbetade projektet fram ett förslag på den nya webbplatsens struktur, övergripande innehåll, navigation och utseende. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

58 UTVECKLINGSINSATSER Sveriges Domstolar använder sociala medier i allt större utsträckning för att nå olika intressenter med budskap. De kanaler som används är i första hand Twitter för nyhetsförmedling och omvärldsbevakning, och Facebook för kommunikation med allmänhet samt vissa speciella grupper som exempelvis notarier eller alumner. LinkedIn används främst i rekryteringssyfte. Under 2017 formulerade Domstolsverket rekommendationer kring rättsliga och säkerhetsmässiga förutsättningar för Sveriges Domstolars närvaro på Facebook. Ett seminarium genomfördes för domare om domaretiska frågor kopplade till närvaro i sociala medier. Digitaliseringen av målhanteringen Det långsiktiga målet för digitaliseringen av målhanteringen är att utnyttja digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela domstolsprocessen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Digitalt arbetssätt med hjälp av befintligt verksamhetsstöd Arbetet med att digitalisera målhanteringen bedrivs i två parallella spår. Det första och mer kortsiktiga spåret bygger på att så långt som möjligt effektivisera befintliga, pappersbaserade arbetsflöden. I praktiken innebär detta oftast en hantering av PDF-filer med målsättningen att det ska finnas effektivare stöd för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen. Detta innefattar bland annat möjlighet att hålla en e-akt och möjlighet för ett elektroniskt bevarande i ett e-arkiv. Arbetet syftar till att identifiera hinder för en effektiv hantering och åtgärda dessa hinder. Det kan handla om åtgärder för att utveckla förbättrade rutiner och arbetssätt, förbättrade tekniska förutsättningar i befintligt verksamhetsstöd (Vera) men också att skapa de rättsliga och arkivrättsliga förutsättningarna för den önskade hanteringen. En annan viktig förutsättning är samverkan med andra myndigheter vars information domstolarna är beroende av för sin hantering. Under 2017 har arbetet med att utveckla Vera varit fokuserat på att utveckla och pilotdriftsätta ett digitalt utbyte med Åklagarmyndigheten och Skatteverket, i första hand genom utvecklingen av PDFutbyten system till system, i enlighet med myndigheternas åtagande inom RIF. I förhållande till Skatteverket skapades även en möjlighet för förvaltningsdomstolarna att ta emot elektroniska akter som nu testas i en pilot innan vidare spridning. För förvaltningsdomstolarna skapades dessutom en grundläggande förutsättning för ett mer digitalt arbetssätt genom att begränsa direktåtkomsten mellan instanserna till att endast avse praxisåtkomst. Även i andra avseenden utvecklades Vera för att stödja ett effektivt digitalt arbetssätt. En viktig leverans har vidare varit att domstolarnas medarbetare under året getts en generell möjlighet att arbeta mobilt med Vera efter att nödvändiga begränsningar av åtkomsten till information i Vera genomförts för sådan användning. Detta mer kortsiktiga spår innebär en stor omställning för domstolarna och en avsevärt mer effektiv hantering. Övergången till ett digitalt arbetssätt är dessutom en förutsättning för det kommande mer långsiktiga och långtgående digitaliseringsarbete som bedrivs. Långsiktigt digitaliseringsarbete elektroniska original Det andra och mer långsiktiga spåret som Domstolsverket utvecklar bygger på att helt eller delvis omdefiniera verksamhets- och informationsmodeller för att maximalt kunna dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Genom att arbeta med strukturerad information och elektroniska original kan informationen användas mer flexibelt och därmed skapa ytterligare värde i form av automatisering och en högre grad av kvalitets- och effektivitetshöjning än vad som är möjligt med en bundenhet till pappersformatet. Utvecklingsarbetet innebär att pappret inte längre utgör den primära informationsbäraren utan istället är det den digitala informationen som utgör originalinformationen. Arbetet bedrivs med fokus på brottmålsprocessen. Denna prioritering av brottmål motiveras av Domstolsverkets åtagande i RIF-arbetet och präglas av den informationshantering som är överenskommen med övriga RIF-myndigheter. Genom en utvecklad elektronisk och strukturerad informationshantering kan vi skapa stor verksamhetsnytta såväl inom Sveriges Domstolar som i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. Redan nu har en informationsstruktur tagits fram som är gemensam för samtliga domstolsinstanser. Denna struktur liksom elektroniska originaldomar är nödvändiga förutsättningar för en integrerad informationshantering mellan instanserna och i förhållande till 58 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

59 UTVECKLINGSINSATSER externa intressenter. På sikt kommer Sveriges Domstolar genom detta utvecklingsarbete att kunna erbjuda parter med flera, tjänster där de digitalt och strukturerat kan interagera med domstolen. Under 2017 togs en färdplan fram för den första etappen av arbetet med att utveckla en digitaliserad brottmålshantering som innebär utveckling av ett nytt verksamhetsstöd vid sidan om Vera. Under den första etappen kommer den nya informationsstrukturen etableras och införas mellan instanserna och i förhållande till övriga myndigheter i rättskedjan. Nya lösningar för att registrera och rapportera brottmålsavgöranden kommer att utvecklas och ersätta brottmålsavgörandefunktionerna i Vera. Elektroniska original kommer att utvecklas. Under året analyserades och genomfördes den närmare planeringen för detta arbete, vilket resulterade i en plan som sträcker sig över tre år. En gemensam plan med övriga RIF-myndigheter togs också fram för det arbete som omfattas av den andra etappen av RIF-arbetet. Denna plan gavs in till Justitiedepartementet. Gemensamt för arbetet i de båda spåren är att utgå från de riktlinjer som regeringen anger i strategisk inriktning för digitalisering. Effekterna och nyttan för Sveriges Domstolar av de informationsutbyten som utvecklats inom RIFarbetet fram till nu har bedömts och kommer att redovisas särskilt för regeringskansliet i en gemensam redovisning för RIF-myndigheterna. Grundläggande förutsättningar för digitalisering av målhanteringen Att allt mer verksamhetsinformation kommer att vara tillgänglig digitalt och att utbytet av information med omvärlden huvudsakligen sker digitalt, skapar många vinster men det ställer också helt nya krav på ett effektivt integritetsskydd och möjligheter att ha kontroll på informationen. Sedan den 1 januari 2016 gäller domstolsdatalagen med tillhörande förordning. Under 2017 anpassades Vera till det nya regelverket genom att vissa begränsningar av direktåtkomst och sökmöjligheter införts och en effektivare loggning av användningen av Vera infördes. Ett analysarbete har även startat kring betydelsen av att EU:s dataskyddsreform införs och dess betydelse för informationshanteringen i Vera och andra stöd. En annan förutsättning för att kunna arbeta mer digitalt är att det finns möjlighet att bevara de handlingar som kommer in och upprättas digitalt i ett digitalt arkiv (e-arkiv). Under 2017 har e-arkivprojektet bedrivits i nära samarbete med domstolarna i syfte att anskaffa ett e-arkiv för Sveriges Domstolar genom upphandling av stödet och för att bygga upp en förvaltning av ett sådant e-arkiv. Projektet startade i början av 2017 och planeras pågå under cirka två års tid. Vidare påbörjades ett arbete med att utveckla enhetliga gallringsregler för såväl digital information som pappershandlingar. Ett digitalt bevarande har vidare visat sig förutsätta en rad kvalitetshöjande åtgärder när det gäller informationshanteringen i Vera som preciserats under året. Utveckling av e-tjänster Arbetet med att digitalisera målhanteringen har hittills i stor utsträckning bedrivits utifrån ett rättskedjeperspektiv och varit fokuserat på informationsutbytet med andra myndigheter. I arbetet med Rättsväsendets informationsförsörjning RIF finns också en målsättning att parter ska kunna följa sitt ärende genom gemensamma tjänster i brottmålsprocessen omfattande hela rättskedjan. I Domstolsverkets arbete med digitaliserad brottmålshantering (DBM) genomfördes ett omfattande analysarbete som omfattar utveckling av e-tjänster i domstolarnas hantering av brottmål. Utveckling av e-tjänster inom brottmål kommer att genomföras i kommande etapper av digitaliserad brottmålshantering och ingår inte i den nu pågående etapp 1 av RIF-arbetet. För att få erfarenhet och kunskap kring utvecklingen av e-tjänster och skapa nytta genom begränsade insatser har Domstolsverket påbörjat en analys under året om vilka e-tjänster som behöver utvecklas under Digital betaltjänst för ansökningsavgifter Under 2017 vidareutvecklades tingsrätternas nya verksamhetsstöd för att administrera inbetalda avgifter och allmänhetens möjlighet att betala via Den som ska betala en ansökningsavgift kan nu välja mellan att betala med betalkort eller till ett för Sveriges Domstolar gemensamt bankgiro. Verksamhetsstödet har förenklat, förbättrat och effektiviserat inbetalningsprocessen. Allmänheten vägleds till vilken avgift som ska betalas beroende av vad ärendet avser. Personalen vid tingsrätterna behöver inte längre registrera inbetalningarna utan enbart matcha mot ansökan. Avstämning av inbetalat belopp görs med automatik. Bokföringen har automatiserats och blivit mera detaljerad vilket lett till att arbets- SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

60 UTVECKLINGSINSATSER uppgifter som tidigare utfördes vid delårsrapport och årsredovisning har förenklats. Det nya stödet gör det möjligt för tingsrätterna att påbörja handläggningen snabbare och minskar risken för att mål felaktigt avvisas. Förbättrad hantering av återkrav i brottmål Domstolsverket inledde tillsammans med Rättshjälpsmyndigheten under året ett arbete som syftar till att förbättra och effektivisera hanteringen av återkrav i brottmål. Ett nytt verksamhetsstöd är under utveckling och beräknas bli färdigställt under det första kvartalet Detta verksamhetsstöd ersätter på sikt tingsrätternas manuella expediering av avgöranden till Rättshjälpsmyndigheten. Denna utvecklingsinsats leder till en effektivare hantering och det säkerställs att samtliga beslutade återkrav även verkställs. Uppgifterna i återkraven överförs digitalt till Kammarkollegiet som kommer att hantera det fortsatta indrivningsförfarandet. Den som har fått ett återkrav kan via ett inloggningsförfarande kommunicera digitalt i sitt ärende. Teknik i rättssal En välfungerande teknik i rättssalar är idag en kritisk del i den dömande verksamheten. Tekniken som installerades i samband med EMR-reformen har nu blivit gammal och ersätts kontinuerligt med ny digital teknik. Den nya digitala tekniken öppnar upp nya möjligheter att spela in och spela upp material i rättsalarna med en högre kvalitet. Uppgraderingar sker löpande med en takt av cirka 100 rättssalar per år. Uppgraderingarna planeras in utifrån lokalförändringar eller att utrustningen blivit gammal. Moderniseringen innebär också att samtliga rättssalar inom Sveriges Domstolar på sikt får tillgång till videokonferensteknik. Utöver att ersätta ålderstigen teknik syftar uppgraderingarna även till att framtidssäkra tekniken i rättssalarna. Detta är nödvändigt eftersom det kommer in material inspelat med hög kvalitet till domstolarna och för att kunna granska detta material med bibehållen rättssäkerhet behöver tekniken i salarna svara upp mot nya krav. Videokonferens i samband med förhandlingar används frekvent och fortsätter att öka, efterfrågan på och tillgång till fler utrustningar är mycket stor. Antalet videokonferenssamtal från förhandlingssalar ökade under 2017 i jämförelse med samma period Totalt var det förhandlingstimmar på video, vilket är en ökning om 31 procent. Kompetensförsörjning Redovisning enligt FÅB 3 kap 3 Redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kompetensförsörjning innebär att attrahera och rekrytera rätt kompetens för arbetsuppgifterna. Det är också att låta medarbetare utvecklas i sin yrkesroll och att behålla nödvändig kompetens. En annan del av kompetensförsörjningen är att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter kommer att förändras eller upphöra på sikt. För att säkra den framtida kompetensförsörjningen inom Sveriges Domstolar påbörjades 2016 ett arbete inom området. Uppdragets första del ägnades åt en kartläggning och sammanställning av pågående och föreslagna åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen och den senare åt att, i samråd med myndighetscheferna inom Sveriges Domstolar, ta fram förslag på ytterligare insatser inför beslut om genomförande. Uppdraget avsåg samtliga domstolsslag och samtliga personalkategorier och utmynnade i en slutrapport som presenterades i september I slutrapporten konstaterades att målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla) och att det är av stor vikt att arbetet med kompetensförsörjning omfattar alla dessa steg, så att myndigheterna inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppgifter. I slutrapporten, som även innehöll en utredning vad gäller nuvarande kompetensförsörjningssituation, konstaterades också att det vid rekrytering av domare och chefsdomare periodvis och på vissa orter är svårt att få tillräckligt många kvalificerade sökande till anställningarna samt att det, när det gäller personalkategorierna föredragande, beredningsjurister och domstolshandläggare, finns problem med alltför hög personalomsättning och alltför höga sjuktal. I slutrapporten föreslogs ett antal åtgärder att arbeta vidare med, som fortsatt arbete med att definiera och kommunicera Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande och stärka arbetsgivarvaru- 60 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

61 UTVECKLINGSINSATSER märket, ökad samsyn mellan över- och underrätter vad gäller fiskalsrekrytering samt fiskalers tjänstgöring och utbildning samt ett utökat HRsamarbete mellan Domstolsverket och domstolarna. Som en viktig faktor för kompetensförsörjningen togs också chefs- och ledarskapet upp, innebärande att Domstolsverket aktivt ska arbeta vidare med den handlingsplan som finns upprättad och beslutad avseende chefsförsörjningen. Åtgärderna förväntas bidra till att myndigheterna kan fullgöra sina uppgifter. En utveckling av medarbetarskapet är också en viktig förutsättning för att skapa en god arbetsplats. Domstolsverket kommer att arbeta vidare med detta under I slutrapporten ingår åtgärder på både kort och lång sikt, nedan redovisas de åtgärder som påbörjades under Attrahera och rekrytera Sveriges Domstolars attraktivitet som arbetsgivare beror dels på vilka faktiska arbetsuppgifter och villkor som erbjuds, dels hur de enskilda myndigheterna uppfattas som arbetsgivare. Under 2017 fortsatte Domstolsverket arbetet med att definiera och kommunicera Sveriges Domstolars arbetsgivarerbjudande, stöttade domstolarna i olika projekt vad gäller personalrekrytering samt utökade HR-samarbetet mellan Domstolsverket och de övriga myndigheterna inom Sveriges Domstolar. För att utöka möjligheterna att rekrytera rätt kompetens etablerade Sveriges Domstolar sig på LinkedIn där alla lediga tjänster annonseras. LinkedIn började också användas för varumärkesbyggande inlägg. Som ett resultat av slutrapporten genomfördes också ett arbete med att uppdatera alla texter på Sveriges Domstolars externwebb vad gäller sidorna jobba hos oss, detta lanseras i januari För att kunna attrahera fler domstolshandläggare spelades ett antal filmer in som lanserades i sociala kanaler i december och som kommer att användas i reklamkampanjer framåt. Motsvarande kommer att göras för föredragande och beredningsjurister och arbetet kommer att utvärderas under Medel avsattes för att utöka antalet utbildningsplatser för fiskaler under kommande år. Den försöksverksamhet för rekrytering av fiskaler som pågår vid Hovrätten för Västra Sverige, innebärande att tester ingår som ett led i rekryteringsprocessen, ska utvärderas. Tillgänglighet och funktionshinderpolitiken Av förordningen (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförande av funktionshinderspolitiken framgår att staten ska vara ett föredöme vad gäller att se till att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Under 2017 vägdes funktionsnedsättningsperspektivet fortsatt in i redan befintliga chefsutbildningar och kurser i bemötande. Under året lyftes funktionsnedsättningsperspektivet även in i det nya chefs- och ledarskapsprogrammet. Enskilda överenskommelser Det finns möjlighet för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar att träffa enskilda överenskommelser om anställningsvillkor. Syftet med dessa är bland annat att kunna anpassa villkoren efter både medarbetarens önskemål och arbetsgivarens behov, vilket bidrar till att skapa attraktiva anställningsvillkor. Det är möjligt att träffa enskilda överenskommelser i fråga om semester, pension, arbetstid och uppsägningstid. Under 2017 träffades 249 enskilda överenskommelser. Den vanligaste överenskommelsen innebär möjlighet att ta ut semester del av dag. Därefter följer att byta lön mot extra semesterdagar samt förtroendearbetstid. Utveckla och behålla I kompetensförsörjningen ingår också att utveckla och behålla medarbetare samt att växla kompetens hos medarbetare vars arbetsuppgifter kommer att förändras eller upphöra på sikt. För att i det längre perspektivet kunna behålla nödvändig kompetens är det viktigt att låta medarbetarna utvecklas i sina yrkesroller. Några av de metoder som används för att utveckla och behålla medarbetare är medarbetarsamtal, lönesättande samtal, handledning, kompetensanalyser och insatser inom arbetsmiljöområdet. Ett HR-forum, där representanter för myndigheterna inom Sveriges Domstolar ingår, inrättades under 2017 och en referensgrupp för arbetsmiljöarbete skapades. För att fånga upp värdefulla erfarenheter och viktiga medskick hålls numera avslutningssamtal med avgående myndighetschefer. Domstolsverket höll under året också, i samarbete med aktuell myndighet, avslutningssamtal med de personer inom vissa personalkategorier som avslutade sin anställning på myndigheten. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

62 UTVECKLINGSINSATSER Medelantalet anställda 2017 (mätdatum 30 april och 31 oktober) var 7 239, vilket var en ökning med 252 personer sedan 2016, se bilaga 4. Ökningen av anställda var framför allt störst vid förvaltningsdomstolarna och nästan uteslutande vid migrationsdomstolarna. Även antalet årsarbetskrafter i domstolarna ökade, se bilaga 4. Ökningen var 249 årsarbetare, i huvudsak hänförlig till migrationsdomstolarna där stora rekryteringsinsatser gjorts under året. Antalet årsarbetskrafter ökade med 225 vid migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Hovrätterna ökade med 18 årsarbetskrafter, delvis beroende på en utökning vid Patent- och marknadsdomstolen som övergick till Svea hovrätt Resten av ökningen beror på att man blivit snabbare och mer effektiv i tillsättningen av vakanser. Tabell 47 Andel anställda samt chefer fördelat på kön Andel anställda kvinnor 71 % 71 % 71 % Andel anställda män 29 % 29 % 29 % Andel kvinnliga chefer 56 % 58 % 60 % Andel manliga chefer 44 % 42 % 40 % Andel kvinnliga myndighetschefer 41 % 39 % 42 % Andel manliga myndighetschefer 59 % 61 % 58 % I tabellen ovan redovisas andelen män och kvinnor av det totala antalet anställda, samt andelen kvinnor respektive män på chefsnivå. Andelen anställda kvinnor var 71 procent och män 29 procent. Andelen är oförändrad sedan både 2015 och Antalet chefer var 474, vilket i genomsnitt ger en chef per 15 anställda. Detta är en minskning i positiv riktning sedan 2016, då det i genomsnitt var en chef per 16 anställda. En viktig faktor för att kunna behålla och utveckla medarbetare är att ha ett rimligt antal medarbetare per chef, detta för att kunna ha ett bra och utvecklande ledarskap. Ledarskapet är också en viktig faktor för att vara en attraktiv arbetsgivare. Av cheferna var andelen kvinnor 60 procent, vilket var en ökning med två procentenheter sedan Av cheferna var 77 myndighetschefer. Andelen kvinnliga myndighetschefer var 42 procent, vilket var en ökning mot 2016 då motsvarande siffra var 39 procent. Andelen kvinnor med anställning som notarie och ordinarie domare fortsatte att öka. Fiskaler hade en fortsatt hög andel kvinnor, dock något lägre än I de anställningsärenden som behandlades i Domarnämnden under 2017 och som avsåg chefsanställningar i Sveriges Domstolar utnämndes 35 personer, varav 13 kvinnor och 22 män. Det var en minskning sedan 2016 då 49 personer med chefsanställningar utnämndes. Regeringen har följt Domarnämndens förslag i samtliga ärenden om befordrade anställningar. Tabell 48 Andel anställda med utländsk bakgrund Sveriges Domstolar totalt 10 % 10 % 11 % - andel kvinnor 11 % 11 % 12 % - andel män 8 % 8 % 8 % I tabellen ovan redovisas andelen anställda som var utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar enligt Statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen (RTB). Andelen anställda med utländsk bakgrund inom Sveriges Domstolar har ökat något sedan Av de anställda var elva procent utrikes födda eller hade två föräldrar som var utrikes födda. Föregående år var andelen tio procent. Det är andelen kvinnor med utländsk bakgrund som har ökat något jämfört med Tabell 49 Personalomsättning Ord domare 3,8 % 4,9 % 5,2 % - kvinnor 2,0 % 2,6 % 5,2 % - män 5,8 % 7,0 % 5,2 % Icke ord domare 6,0 % 8,1 % 7,7 % - kvinnor 4,8 % 8,5 % 6,6 % - män 7,6 % 6,1 % 9,5 % Föredr/beredning 16,0 % 17,8 % 18,9 % - kvinnor 15,0 % 16,4 % 19,4 % - män 21,0 % 23,6 % 16,4 % Domstolshandläggare 9,2 % 11,5 % 12,4 % - kvinnor 9,4 % 11,4 % 9,1 % - män 7,7 % 12,0 % 14,6 % Administration 7,4 % 9,4 % 10,8 % - kvinnor 8,3 % 9,6 % 11,8 % - män 6,4 % 8,5 % 9,0 % Extern personalomsättning tillsvidareanställda som lämnat Sveriges Domstolar Personalomsättningen inom Sveriges Domstolar ökade under 2017 i alla yrkesgrupper förutom för icke ordinarie domare. Den högsta omsättningen stod föredragande- och beredningsjurister för. En förklarande faktor är att i gruppen föredragande och beredningsjurister finns många notarier som 62 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

63 UTVECKLINGSINSATSER valt att stanna kvar i Sveriges Domstolar en tid efter notariemeriteringen innan de söker sig vidare. Det är också en stor konkurrens om denna typ av yrkesgrupper. Inom gruppen domstolshandläggare var också personalomsättningen hög, speciellt i storstadsregionerna. Domstolshandläggarna har en kompetens som värdesätts av övriga arbetsgivare inom den juridiska sektorn. Därmed blir det en ökad konkurrens om denna personalgrupp. Personalomsättningen bland kvinnliga ordinarie domare ökade och hade sin förklaring i fler pensionsavgångar än året innan. En ökad personalomsättning innebär ökade kostnader för rekrytering och introduktion samt ett ökat behov av kompetensutveckling. Det kan också innebära effektivitetsförluster. Detta sammantaget gör att det är av största vikt för Sveriges Domstolar att inte ha en alltför hög personalomsättning och att kunna behålla personalen. Arbetsmiljö Varje myndighet inom Sveriges Domstolar ansvarar självständigt för sin arbetsmiljö och sitt arbetsmiljöarbete. Domstolsverket stödjer domstolarna i detta arbete. Stödet består bl.a. av utbildningsinsatser för chefer med arbetsmiljöansvar samt information och verktyg i form av förslag till policys, riktlinjer och mallar för arbetsmiljö- och rehabiliteringsarbetet. Varje domstol har en HRkontaktperson på Domstolsverket. Syftet med detta är att skapa en fördjupad kunskap om domstolens verksamhet och därigenom ytterligare höja kvaliteten på stöd och service i arbetsmiljöfrågor och andra HR-relaterade frågor Under 2017 lanserades två nya arbetsmiljöutbildningar för chefer. Det togs också fram ett omfattande stödmaterial kring rehabilitering i syfte att hjälpa domstolarna att bli bättre på att upprätta handlingsplaner för rehabilitering och att dokumentera processen. Nya riktlinjer för likabehandling samt en vägledning för arbetet med aktiva åtgärder lanserades också under året, liksom uppdaterade riktlinjer och rutiner samt en vägledning för arbetet mot kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Under året startade också ett arbete på temat Den goda arbetsplatsen. Detta var ett av tre teman på årets Chefsdagar och Domstolsverket kommer under 2018 fortsätta att stödja domstolarna i deras hälsofrämjande arbete. Tabell 50 Nyckeltal sjukfrånvaro Totalt sjukfrånvaro 1 4,1 % 4,6 % 4,4 % - kvinnor 5,0 % 5,6 % 5,3 % - män 2,0 % 2,3 % 2,3 % Andel långtidssjukfrånvaro 2 50,0 % 54,1 % 51,6 % - kvinnor 52,3 % 56,5 % 53,2 % - män 36,5 % 40,1 % 42,9 % Sjukfrånvaro 1 29 år 2,5 % 2,6 % 3,2 % - kvinnor 3,0 % 3,2 % 3,8 % - män 1,5 % 1,2 % 1,4 % Sjukfrånvaro år 4,2 % 4,9 % 4,7 % - kvinnor 5,1 % 5,8 % 5,6 % - män 2,0 % 2,4 % 2,5 % Sjukfrånvaro 1 50 år 4,7 % 5,4 % 4,8 % - kvinnor 5,9 % 6,7 % 5,9 % - män 2,3 % 2,7 % 2,5 % 1) Sjukfrånvaro i procent av tillgänglig arbetstid 2) Långtidssjukfrånvaro, 60 kalenderdagar eller mer, i förhållande till total sjukfrånvaro 3) Under 2017 har sjukfrånvaroberäkningen förändrats och siffrorna för har därför uppdaterats. Sjukfrånvaron inom Sveriges Domstolar minskade under 2017 något jämfört med föregående år. Den totala sjukfrånvaron var 4,4 procent av tillgänglig arbetstid. Den långa frånvaron (över 60 dagar) stod för ca 52 procent av den totala frånvaron under 2017, vilket var en mindre andel jämfört med föregående år. Kvinnornas långtidssjukfrånvaro var ca 53 procent av den totala sjukfrånvaron, motsvarande siffra för männen var ca 43 procent. Det innebär att kvinnornas sjukfrånvaro minskade något och männens sjukfrånvaro ökade marginellt i jämförelse med Medan sjukfrånvaron minskade i åldersgrupperna år och 50 år eller äldre, ökade den i åldersgruppen som är 29 år eller yngre. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

64 UTVECKLINGSINSATSER Tabell 51 Hälsorelaterade nyckeltal Frisktal 68,8 66,3 65,6 - varav kvinnor 63,9 60,7 59,8 - varav män 80,2 79,4 79,2 Sjukfall 81,0 86,1 88,0 - varav kvinnor 92,4 99,5 101,8 - varav män 54,2 54,6 55,7 Rehabinflöde 3,1 3,6 3,5 - varav kvinnor 3,8 4,5 4,3 - varav män 1,3 1,5 1,6 Rehabrisk 2,4 2,5 2,7 - varav kvinnor 2,9 3,1 3,4 - varav män 1,2 1,2 1,2 Rehabtrend 0,9 0,9 1,1 - varav kvinnor 0,9 1,0 1,1 - varav män 0,9 0,9 1,0 Frisktal visar total tillgänglig arbetstid för friska anställda med max 40 timmars sjukfrånvaro och max tre sjuktillfällen under en löpande 12-månadersperiod i förhållande till den tillgängliga arbetstiden. Frisktalet bör vara så högt som möjligt, högsta möjliga värde är lika med 100. Sjukfall beräknas utifrån antal påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig tid. Nyckeltalet bör vara så lågt som möjligt. Rehabinflöde visar antal påbörjade sjukfall den 29:e kalenderdagen under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Nyckeltalet beskriver andelen medarbetare som riskerar att gå in i långtidssjukfrånvaro och talet bör vara så lågt som möjligt. Rehabrisk visar antal anställda med minst sex påbörjade sjukfall under en löpande 12-månadersperiod i relation till total tillgänglig arbetstid. Talet ska vara så lågt som möjligt. Rehabtrend visar antal avslutade sjukfall efter minst 29 kalenderdagar under en löpande 12-månadersperiod i relation till antal påbörjade sjukfall som är minst 29 kalenderdagar. Om talet är 1,0 är det alltså lika många som kommer tillbaka som påbörjar ett längre sjukfall. Sammanfattningsvis visar nyckeltalen för sjukfrånvaro och de hälsorelaterade nyckeltalen att det främst var antalet korta sjukfall som ökade Samtidigt minskade den långa sjukfrånvaron något. I likhet med samhället i stort är det stora skillnader mellan kvinnornas och männens sjukfrånvaro, där männen tycks vara betydligt friskare. Avveckla och omorientera Domstolsverket fortsatte under 2017 att stödja domstolarnas arbete med avveckling och omorientering. Målsättningen med myndigheternas samverkan är en effektiv omställning, som gynnar verksamhetens och arbetstagarnas utveckling. Domstolsverket genomförde olika utbildningsinsatser för att öka chefers och andra berörda ansvarigas kunskap om omställning. Frågorna ingår bl.a. som en del i den grundläggande chefsutbildningen som från 2017 erbjuds nya chefer i Sveriges Domstolar. I Lokalt avtal om lokala omställningsmedel för Sveriges Domstolar för 2016 och fram t.o.m kom Domstolsverket och de lokala arbetstagarorganisationerna överens om hur avsatta medel ska användas. Under 2017 reserverades hälften av de avsatta medlen till aktiviteter vid enskilda myndigheter inom Sveriges Domstolar. Medlen fördelades till domstolarna med hänsyn tagen till antalet anställda. Resterande medel reserverades för insatser inom livs- och karriärplanering, tjänstgöring på annan plats, delpension och generationsväxling. Merparten av de avsatta medlen användes till aktiviteter vid enskilda myndigheter, samt för att underlätta kompetensöverföringen i samband med pensionsavgångar. Det totala antalet pensionsavgångar minskade något under 2017 till 138 st jämfört med 141 under Antalet pensionsavgångar är störst i gruppen domstolshandläggare, men är också hög i gruppen ordinarie domare. Antalet anställda i åldern 60 år eller äldre fortsatte att minska under Det var framförallt inom administration och i gruppen domstolshandläggare som antalet äldre medarbetare minskade, se bilaga 4. Trots detta var det en ökad personalomsättning 2017, vilket innebär att yngre personer inte stannar lika länge som tidigare utan det behövs fler insatser för att snabbare introducera nya medarbetare. Kompetensutveckling Ett av målen i Domstolsverkets strategiska inriktning för åren är att Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. Dessas kompetens utvecklas kontinuerligt och kunskaper tas till vara. Enligt Sveriges Domstolars strategier för kompetensutveckling ska satsningarna styras av domstolarnas behov och främja de mål som har satts upp för domstolarna. Domstolsverket erbjuder genom sin omfattande utbildningsverksamhet medarbetare inom Sveriges Domstolar mycket goda möjligheter till kompetensutveckling. Utbildningsinsatser sker både i Sverige och utomlands. Kompetensportalen är sedan 2011 Sveriges Domstolars verksamhetsstöd för utbildningsad- 64 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

65 UTVECKLINGSINSATSER ministration. Domstolsverket slutförde under 2017 upphandlingen av ett nytt verksamhetsstöd. Det nya systemet ska implementeras i september 2018 då avtalet med leverantören av Kompetensportalen löper ut. Pedagogiskt skickliga lärare är en förutsättning för att kunna erbjuda kompetensutveckling av hög kvalitet till medarbetarna. Domstolsverket fortsatte under 2017 att erbjuda pedagogisk utbildning för anställda som anlitas som lärare på kurserna. Under 2017 fortsatte Domstolsverket och Domstolsakademin det systematiska arbetet med att följa upp, kvalitetssäkra och utveckla de utbildningar som erbjuds personalen. Liksom tidigare år producerades ett stort antal e-utbildningar för att användas som fristående utbildningar eller som förberedande moment för att höja nivån på lärarledd utbildning. Centralt anordnad juridisk utbildning Domstolsakademin ansvarar för all juridisk kompetensutveckling för domare och andra domstolsjurister som arbetar med dömande verksamhet i Sveriges Domstolar. Domstolsakademins rektor beslutar självständigt om utbildningarnas innehåll inom ramen för tilldelad budget. I strategiska frågor samråder rektor med rådet vid Domstolsakademin som består av åtta domstolschefer och tre externa ledamöter som representerar Advokatsamfundet, Åklagarmyndigheten och universiteten. Genom det centrala kursutbud som främst riktar sig till ordinarie domare genomförde Domstolsakademin under 2017 totalt drygt 120 kurstillfällen inom en rad ämnesområden såsom domarrollen, familjerätt, förvaltningsprocessrätt, mark- och miljörätt, migrationsrätt, offentlig upphandling, offentlighet och sekretess, processrätt, skatterätt, socialförsäkringsrätt och straffrätt. Utbudet består främst av lärarledda kurser, men även e-utbildningar. Stora delar av utbudet är även öppet för andra domstolsjurister än ordinarie domare som har motsvarande utbildningsbehov och uppfyller gällande förkunskapskrav. Personer med andra utbildningsbehov kan också delta i fiskals- och notarieutbildningarnas kurser. Fiskalsutbildningen är ett obligatoriskt utbildningspaket som består av tio kurser. Kurserna är framtagna för att möta fiskalers och tf. assessorers utbildningsbehov under olika delar av den fyraåriga domarutbildningen. För att erbjuda utbildning till alla som genomgår domarutbildningen anordnade Domstolsakademin under 2017 totalt 64 kurstillfällen inom ramen för fiskalsutbildningen. Vidare genomförde Domstolsakademin under året en strukturerad översyn av fiskalsutbildningen som helhet. Översynen visade att fiskalsutbildningen håller en mycket hög nivå och motsvarar de syften som formulerades inför inrättandet Domstolsakademin kommer under 2018 att följa upp resultatet för att eventuella justeringar av utbildningen ska kunna genomföras till Notarieutbildningen är ett obligatoriskt utbildningspaket utformat för att möta notariers utbildningsbehov under olika delar av notarietjänstgöringen. Den består av tre kurser för notarier i allmän domstol och fem kurser för notarier i allmän förvaltningsdomstol. Domstolsakademin anordnade under 2017 totalt 100 kurstillfällen för att erbjuda utbildning till alla notarier vid landets domstolar. Övrig centralt anordnad utbildning Utöver de juridiska utbildningarna som ges av Domstolsakademin anordnar Domstolsverket utbildningar för all personal rörande bland annat administration, arkivering, chef- och ledarskap, ekonomisk uppföljning, handledarskap, IT och teknik, media och bemötande, offentlig upphandling, projektledning, säkerhet samt Vera. Utbildningarnas innehåll fastställs i dialog med de enheter på myndigheten som ansvarar för olika sakområden. Utbudet består av både lärarledda kurser och ett flertal e-utbildningar. Under året lanserades den nya grundläggande chefsutbildningen som har en tydlig koppling till Sveriges Domstolars chefspolicy. Därutöver ingår e- utbildningar och lärarledda fördjupningsutbildningar. Domstolarna har under ett stort antal år arbetat aktivt med frågor om bemötande och domskrivning. Under 2017 arrangerades Förtroendedagen i syfte att summera och dela domstolarnas erfarenheter hittills samt insprirera till fortsatt arbete på området. För att uppnå ett högt säkerhetsmedvetande bland de anställda och ge domstolarna förutsättningar att testa sitt systematiska säkerhetsarbete i praktiken genomförde Domstolsverket förutom utbildningar även ett antal krisövingar på domstol under Inom ramen för JiM-projektet lanserade Domstolsverket i slutet av året en e-utbildning för alla medarbetare inom Sveriges Domstolar för att öka SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

66 UTVECKLINGSINSATSER medvetenheten om vad jämställdhetsintegrering innebär. Genom domstolshandläggarutbildningen erbjuder Domstolsverket utbildning för domstolshandläggare vid samtliga domstolsslag. Utbildningen innehåller kurser på en rad olika teman och syftar särskilt till att ge stöd för en fortsatt utveckling av målkansliarbetet inom ramen för beslutsfattande genom delegation. Internationell samverkan kring kompetensutveckling Domstolsakademin representerar Domstolsverket i internationellt samarbete som rör utbildningsfrågor bl.a. inom det nordiska samarbetet SEND, EUnätverket för domarskolor EJTN (European Judicial Training Network) och Europarådets HELP-program (European Programme for Human Rights Education for Legal Professionals). Under året deltog Domstolsakademin i en arbetsgrupp inom ETJN som anordnar seminarier om metodfrågor. Svenska domare deltog under 2017 i ett utbytesprogram som organiseras av EJTN samt i ett utbytesprogram med de nordiska länderna. Svenska domstolar tog via de två utbytesprogrammen även emot utländska domare. Domstolsakademin har också sänt ut jurister från Sveriges Domstolar för tjänstgöring i de svenska kabinetten i EU-domstolen, hos den svenska generaladvokaten och i Europadomstolen. Vidare deltog svenska domare i ett antal seminarier och workshops i andra EU-medlemsstater. Domstolsakademin arrangerade dessutom i samarbete med EJTN ett migrationsrättseminarium i Stockholm med deltagare från andra medlemsstater. Domstolsakademin fortsatte även ett samarbete med sina franska, belgiska och bulgariska motsvarigheter avseende en serie seminarier för domare om terrorism i ljuset av rättighetsstadgan. Övrig kompetensutveckling Domstolar, grupper av medarbetare eller enskilda medarbetare som har behov av kompetensutveckling som inte tillgodoses genom de utbildningar som erbjuds via Domstolsverket kan ansöka om ekonomiskt stöd för att tillgodose det behovet. Domstolsverket beviljade under 2017 stöd till ett stort antal olika insatser av denna typ. Vidare bekostades domares deltagande i seminarier arrangerade av Lunds, Göteborgs och Umeå domarakademier. Nätverk är en särskild form av kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte mellan dem som ingår i nätverket och genom dessa även mellan domstolarna. Det finns ett flertal aktiva nätverk inom Sveriges Domstolar och Domstolsverket finansierade under året nätverksträffar för såväl nätverk inom olika juridiska områden som inom andra områden, bl.a. chef- och ledarskap samt administrativa nätverk. Domstolsverket har under året anordnat erfarenhetsutbyten mellan domstolar som stöd i deras verksamhetsutveckling, bland annat ett erfarenhetsutbyte mellan hyres- och arrendenämnderna och ett erfarenhetsutbyte mellan tingsrätter för att samla erfarenheter kring handläggning av stora brottmål. Det senare resulterade i ett metodstöd som kan användas av alla tingsrätter och även vara till nytta för överrätter vid handläggning av stora brottmål. Vidare har migrationsdomstolstolarna med stöd av Domstolsverket, inom ramen för ett tidigare under året redovisat regeringsuppdrag om effektivare handläggning av asylmål, kartlagt asylprocessen samt genomfört erfarenhetsutbyte som syftat till att identifiera framgångsfaktorer och gemensamma åtgärder för en effektivare handläggning av asylmål. Lokalförsörjning Lokalerna inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar med omstrukturering, koncentration och alltmer skärpta krav på yteffektivisering. Eftersatt underhåll, krav på tillgänglighet och god arbetsmiljö samt säkerhetsfrågor är faktorer som föranleder lokalförändringar. Det är en stor utmaning att upprätthålla en hög nivå på lokalförsörjningen med alltmer stigande hyreskostnader, komplexa säkerhetskrav, snabba demografiska förändringar samt omvärldsfaktorer som påverkar utformningen av domstolslokalerna. Ett stort antal lokalprojekt med om-, till- och nybyggnationer pågår och kommer att fortgå under de kommande åren. Under 2017 bedrev Domstolsverket 60 lokalprojekt på ett 50-tal domstolar fördelade över hela landet och med en koncentration kring Stockholms- och Öresundsregionen. Ett intensivt arbete med att förse migrationsdomstolarna med nya arbetsplatser innebar delvis att andra lokalprojekt fick skjutas på framtiden. Cirka 200 nya arbetsplatser för migrationsdomstolarna utrustades under Behovet av nya arbetsplatser är alltjämt stort och fler förhyrningar 66 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

67 UTVECKLINGSINSATSER och förtätningar av arbetsplatser på migrationsdomstolarna kommer att ske framöver. Införande och uppdatering av säkerhets- och teknikinstallationer fortsätter att bidra till ett utvidgat behov av lokalförändringar. Under året inleddes tillbyggnationen av Attunda tingsrätt. Bland det viktigaste i den nya byggnaden är två säkerhetssalar samt två extra stora förhandlingssalar med förhöjd säkerhet. De salarna kommer att kunna användas av andra domstolar i Stockholmsregionen, men också av domstolar i övriga delar av landet. För att möta ett ökat behov av säkerhetshöjande åtgärder utrustades flera domstolar med salar med förhöjd säkerhet, där ett säkerhetsglas skiljer åhörare från övriga deltagare i förhandlingssalen. Införandet av fasta säkerhetskontroller på flera domstolar har bidragit till säkrare domstolslokaler och arbetet fortgår med att förse ytterligare ett antal domstolar med säkra entréer. Under det gångna året lades stor vikt vid att tillgodose allmänhetens och externa nyttjares behov när de vistas i domstolslokalerna. Förankring kring lokalprojekt sker kontinuerligt med andra rättsvårdande myndigheter samt med organisationer för försvarare, nämndemän, tolkar samt brottsofferstödjare. Säkerhet Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska redovisa: åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna. Domstolsverkets säkerhetsarbete omfattar person-, egendoms- och informationssäkerhet. När det gäller informationssäkerhet har Domstolsverket föreskriftsrätt, i övriga säkerhetsfrågor har Domstolsverket en mer rådgivande roll. Under 2017 ökade antalet domstolar som genomför så kallad fast säkerhetskontroll, det vill säga daglig säkerhetskontroll som omfattat alla besökare till domstolen. I slutet av året var det 22 domstolar som genomförde sådan kontroll. Erfarenheter visar att domstolar som fattat beslut om fast säkerhetskontroll fortsatt bedömer att det behovet finns vid de omprövningar av beslutet som görs enligt lag. Domstolsverket bedömer det som sannolikt att dessa säkerhetskontroller kommer att utökas till att omfatta fler domstolar. Av de 21 domstolar som genomförde fast säkerhetskontroll var det 7 domstolar som även använde röntgenutrustning i säkerhetskontrollen. Ett naturligt steg för domstolar som en period bedrivit fast säkerhetskontroll är att komplettera med röntgenutrustning. Domstolsverket bedömer därför att antalet domstolar med röntgen kommer att öka och med det följer också krav på särskild utbildning för ordningsvakter. Utöver de domstolar som genomförde fast säkerhetskontroll har 33 domstolar genomfört säkerhetskontroll under en begränsad period. Dessa säkerhetskontroller var kopplade till särskilda mål där en högre säkerhetsnivå krävdes och varierade i tidsomfång. Totalt genomförde dessa 33 domstolar säkerhetskontroll 674 dagar under Säkerhetskontrollerna, som genomförs med såväl egna anställda som inhyrda ordningsvakter, är resurskrävande. Ett sätt att optimera resurserna kan vara att anställa egna ordningsvakter istället för att hyra in. Dessa kan då arbeta med andra arbetsuppgifter vid tidpunkter då in- och utpassering sker i begränsad omfattning. Vid årets slut fanns det 202 medarbetare med ordningsvaktsförordnande inom Sveriges Domstolar. Det är en ökning med 30 medarbetare sedan samma tid föregående år. Domstolsverket arbetade i stor omfattning med information och utbildning i säkerhetsfrågor och genomförde särskilda utbildningsinsatser för anställda med ordningsvaktsförordnande samt för växeltelefonister. Domstolverket genomförde även krisövningar för domstolar och en gemensam säkerhetskonferens för alla domstolar. Under 2017 mottog Domstolsverket 545 incidentrapporter jämfört med 2016 då antalet var 487. Rapporterna innehöll allt från mindre ordningsstörningar och stölder till allvarliga incidenter. Under 2017 rapporterade domstolarna in tre bombhot. Detta är en klar minskning från 2016 då antalet var 22. Domstolarna rapporterade även 17 trakasserier, 102 hot samt 6 fall av våld. För att motverka och hantera otillåten påverkan främst i form av trakasserier, hot och våld riktat mot medarbetare inom Sveriges Domstolar, ingår från och med 2017 dessa frågor i arbetsmiljöutbildning för chefer. För att möjliggöra tillfälle för dialog kring säkerhetsfrågor genomförde Domstolsverket säkerhetssamtal med nytillträdda domstolschefer samt ökade antalet besök på domstolar. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

68 UTVECKLINGSINSATSER För att öka resesäkerheten för medarbetare i internationella uppdrag ökade Domstolsverket under 2017 samverkan med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Nämnda myndighet bistod Domstolsverket med bland annat landrapporter och landanalyser. Att Domstolsverket har en överenskommelse med MSB och deras funktion, Tjänsteman i beredskap, ökar tryggheten och säkerheten för våra utsända. Domstolsverket tog även fram en metod för att få en fullgod översikt gällande utsänd personal på internationella tjänsteuppdrag. Detta i kombination med en framtagen checklista innehållande säkerhetsråd och strukturerad säkerhetsgenomgång innan avfärd borgar för en god resesäkerhet. Domstolsverket samverkade också i ett myndighetsgemensamt nätverk, G11-gruppen, där syftet var att dela med sig av erfarenheter kring utlandsuppdrag. Domstolsverket genomförde under 2017 en omfattande uppgradering av ledningssystemet för informationssäkerhet (LIS) för att öka systematiken i arbetet med informationssäkerhet inom Sveriges Domstolar. Den ökande systematiseringen av arbetet med informationssäkerhet har redan under året resulterat i ett ökat antal informationsklassningar och riskanalyser. Under året genomförde Domstolsverket även ett antal säkerhetsgranskningar för att öka den tekniska säkerheten i viktiga IT-system. I det löpande arbetet har flera interna utbildnings- och informationsinsatser genomförts för att höja säkerhetsmedvetandet inom informationssäkerhet. Förtroende och bemötande I detta avsnitt redovisas regeringsuppdrag och andra större utvecklingsinsatser som ligger vid sidan av områdena digitalisering, kompetensförsörjning, lokalförsörjning och säkerhet och som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna. Detta inkluderar åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden, vittnen och media får ett bra bemötande och relevant information. Bemötande, information och begriplighet Under 2017 fortsatte arbetet med bemötande och domskrivning i enlighet med den, för Sveriges Domstolar, gemensamma handlingsplanen från Detta innebar återkommande undersökningar av hur domstolens intressenter ser på bemötande och domskrivning och framtagande samt justeringar av förbättringsåtgärder. I oktober 2017 genomfördes Sveriges Domstolars första dag om förtroendefrågor, Förtroendedagen. Dagen arrangerades för att inspirera och engagera i det fortsatta arbetet. Deltagare var domstolschefer och medarbetare på domstolarna som är särskilt aktiva i förtroendearbetet, totalt 160 personer. Domstolsverkets stöttade domstolarna på olika sätt under Metodstöd för att genomföra kollegial återkoppling i syfte att följa upp och utvärdera arbetet med domskrivning erbjöds och även utbildning i intervjuteknik. För att kunna tillhandahålla ytterligare metodstöd lät Domstolsverket göra en förstudie med syftet att ta fram förslag på en kvantitativ metod för lokala mätningar av parters och vittnens förtroende för domstolarna. Arbetet med detta verktyg fortsätter tillsammans med domstolarna under Under året sammanställdes Sveriges Domstolars arbete med förtroendefrågor hittills. Resultatet finns i rapporten I andras ögon. Sveriges Domstolars arbete med förtroendefrågor igår, idag varje dag. Rapporten bygger på intervjuer med personer som arbetat med frågorna kontinuerligt, bl.a. åklagare, advokater och språkvetare samt enkätsvar från domstolscheferna. Effekterna av arbetet med bemötande och domskrivning är att medvetenheten och engagemanget för frågorna har ökat liksom delaktigheten och viljan att genomföra förbättringsåtgärder när domstolarna fått ett utifrånperspektiv på verksamheten. En del domstolar upplever effektivitetsvinster och även att rättssäkerheten har ökat. Vidare har frågorna blivit en naturlig del i det dagliga arbetet, bidragit till ökad arbetsglädje och förutom de uppenbara vinsterna för parter och vittnen med ett gott bemötande och begripligare domar och beslut, har det blivit tydligare att frågorna har stor betydelse för att upprätthålla eller öka förtroendet för domstolarna. Rapporten visar att det har skett en tydlig attitydförändring, på både organisations- och medarbetarnivå, att det har vidtagits en hel rad förbättringsåtgärder för att möta parters och vittnens förväntningar och att arbetet fortsättningsvis borde omfatta fler områden än tidigare. Exempel på sådana områden är säkerhetsfrågor samt domstolslokalernas utformning och dess betydelse för att skapa trygghet hos parter och vittnen. Vidare lyfts behovet att tydligare samordna arbetet med frågorna inom hela Sveriges Domstolar. 68 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

69 UTVECKLINGSINSATSER Vittnesstödsverksamhet Återrapporteringskrav: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder som vidtagits med anledning av förslagen i rapporten Vittnesstöd Förslag till en långsiktigt hållbar organisation (Ju2014/3767/KRIM). Domstolsverket har under året bidragit med förslag på arbetssätt, rutiner och mallar som kan användas av domstolarna för att förbättra informationen om kommande och inställda förhandlingar till vittnesstödsverksamheten. Domstolsverket har även uppmärksammat domstolarna på vikten och behovet av att upprätta skriftliga lokala riktlinjer med de lokala vittnesstödsverksamheterna och uppmanat domstolarna att överväga att införa rutiner som innebär att målsägande och vittnen ombes att anmäla sig i receptionen vid ankomst och att det vid ankomsten finns personal tillgänglig som har möjlighet att informera om rättsprocessen och vilka trygghetsskapande åtgärder som domstolen kan erbjuda. Domstolsverket har även utvecklat de kallelsemallar som används av domstolarna så att möjligheten att få vittnesstöd framgår tydligt. Effektivare användning av tolkar Regeringsuppdrag: Domstolsverket ska särskilt redovisa: uppdraget Effektivare användning av tolkar. Regeringen beslutade den 15 september 2016 (Ju2015/00831/DOM) att ge Domstolsverket i uppdrag att stödja en effektivare användning av tolkar i domstol. I uppdraget ingick att utveckla och bygga ut videotekniken vid domstolarna på ett sådant sätt att den underlättar för tolkar att tolka simultant för en domstol på annan ort. Uppdraget till Domstolsverket innefattade även att utveckla och erbjuda utbildningar i syfte att stärka domstolsmedarbetarnas kunskaper om tolkning och tolkanvändning. Det övergripande målet med det arbete som har bedrivits inom ramen för regeringsuppdraget är att det ska utgöra ett stöd för domstolarna att hantera tolkbristen genom att göra tolkanvändningen i domstolarna så effektiv och enhetlig som möjligt. En ytterligare målsättning är att arbetet ska bidra till att domstolarna i större utsträckning anlitar så kvalificerade tolkar som möjligt, främst i syfte att stärka rättssäkerheten i de mål där tolk anlitas. Domstolsverkets åtgärdspaket Arbetet med att stödja domstolarna i fråga om tolkhantering har resulterat i ett åtgärdspaket som huvudsakligen består av tre delar: Gemensamma riktlinjer för Sveriges Domstolar när det gäller anlitande av tolkar. E-utbildning för all domstolspersonal i frågor som rör tolkanvändning i domstol. Teknisk lösning för simultantolkning med stöd av videokonferensteknik. Riktlinjerna och e-utbildningen har färdigställts och levererades till domstolarna i december Den nya videokonferenstekniken för simultantolkning har under 2017 testats på ett tiotal pilotdomstolar. I början av 2018 påbörjas en successiv installation av den nya tekniken. Först ut är migrationsdomstolarna och de domstolar där man på grund av ny-, ombyggnad eller ålder på anläggning uppgraderar tekniken i förhandlingssalarna. Installationen beräknas vara helt genomförd i samtliga förhandlingssalar senast år Domstolsverket kommer även att inrätta särskilda tolkrum på olika domstolar i landet, dit tolken kan inställa sig för att genomföra simultantolkning med den nya tekniken. Sådana tolkrum har hittills inrättats i Attunda tingsrätt och i Förvaltningsrätten i Göteborg. Utöver dessa tre huvudsakliga delar i åtgärdspaketet har Domstolsverket bland annat utarbetat nya och enhetliga mallar för beställning av tolk och för reklamation av tolkuppdrag och tolkförmedlingstjänster. Vidare har all information om tolkanvändning gjorts lättillgänglig för domstolarna på Sveriges Domstolars intranät. Domstolsverket har, genom de åtgärder som nu redovisats, utfört regeringsuppdraget. Effekterna av de samlade insatserna förväntas uppstå inom de närmaste åren. Arbetet med att stödja domstolarna när det gäller tolkanvändning kommer emellertid att fortsätta. Bland annat kommer utbyggnaden av videokonferensteknik för simultantolkning att pågå de närmaste åren. I samband med att teknikinstallationen sker kommer personalen på respektive domstol också att erbjudas utbildning i den nya tekniken. Därtill kommer såväl riktlinjer som e-utbildning att uppdateras vid behov. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

70 UTVECKLINGSINSATSER Långsiktigt nämndemannauppdrag Domstolsverket har i uppdrag från regeringen att under åren arbeta med kontinuerliga kommunikationsinsatser i syfte att få till stånd en bredare rekrytering så att personer som står utanför partipolitiken ges möjlighet att bli nämndemän. Dessutom ska insatserna leda till en föryngring av nämndemannakåren. I arbetet ligger också att skapa intresse hos allmänheten för uppdrag som nämndeman inför det att val ska ske år Kunskapen hos presumtiva nämndemän om vad uppdraget innebär behöver öka för att minska risken för att valda nämndemän slutar sina uppdrag i förtid. Under 2017 arbetade Domstolsverket med faktainsamling och analys för att få bättre kunskap om förutsättningar och hur behovet av kommunikation ser ut hos de målgrupper som berörs av valen. Utifrån faktainsamlingen arbetade Domstolsverket under året också med strategier och planering av de kommunikationsinsatser som behöver göras i en genomförandefas som påbörjas Kommunikationsinsatserna kommer först att koncentreras till de nominerande och väljande organen för att de ska kunna förbereda sig inför det att en kampanj startar gentemot allmänheten innan val av nämndemän Jämställdhetsintegrering Regeringsuppdrag: Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering. Domstolsverket har sedan 2015 varit en så kallad JiM-myndighet, det vill säga en av de myndigheter som har ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering så att de jämställdhetspolitiska målen uppfylls. Domstolsverket ska ge stöd åt Sveriges Domstolar i arbetet utifrån den ambitionsnivå som myndigheterna själva bestämmer. Handlingsplanen som gäller för hela Sveriges Domstolar har fyra effektmål: Kunskapen och medvetandegraden om genus, könsnormer, jämställdhetsintegrering och de jämställdhetspolitiska målen ska vara hög hos chefer och medarbetare och genomsyra all verksamhet inom Sveriges Domstolar. Sveriges Domstolars verksamhet ska bedrivas med beaktande av de jämställdhetspolitiska målen och rättskipningen ska vara likvärdig oavsett kön. Förtroendet för Sveriges Domstolar ska vara högt hos såväl kvinnor som män. Sveriges Domstolar ska ge likvärdig service och likvärdigt bemötande oavsett kön. Medborgare som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar via muntlig, skriftlig eller digital information ska märka och förstå att Sveriges Domstolar är en jämställd organisation. Under 2017 fanns sex så kallade pilotdomstolar för jämställdhetsintegrering. Dessa var Göta hovrätt, Södertörns tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Värmlands tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö och Förvaltningsrätten i Karlstad. Pilotdomstolarna hade i uppdrag att undersöka verksamheten med jämställdhet för ögonen och ta fram goda exempel på hur arbetet kan bedrivas vid domstolarna. Domstolsverket samordnade arbetet och stöttade domstolarna i genomförandet. Erfarenheter från pilotdomstolarnas arbete ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med frågorna inom hela Sveriges Domstolar. Samtliga pilotdomstolar ordnade utbildnings- och informationsträffar med medarbetarna för att komma igång med arbetet. Olika metoder användes sedan för att kartlägga verksamheten. Exempelvis genomförde några av domstolarna en enkät om hur intern och extern jämställdhet upplevdes bland medarbetarna. Enkätresultatet visade bland annat att det fanns en uppfattning om att kvinnor och män bedömdes olika inom organisationen och att det existerade en könsstereotyp jargong internt. Resultaten från enkäten diskuterades vid arbetsplatsträffar och åtgärder fördes in i verksamhetsplanen. För att få en bild av hur verksamheten uppfattades utifrån avseende jämställdhet genomfördes dialoger med advokater, biträdande jurister och åklagare vid några av pilotdomstolarna. Vid dialogen framkom att man upplevde att kön spelar störst roll i sexualbrottmål, brottmål rörande relationsrelaterat våld och vårdnadsmål. Vidare ansåg man att härskartekniker och uttryck för machokultur förekom i förhandlingssalen. Det efterfrågades att sådana beteenden ska fångas upp och stävjas av ordföranden. En enkät till samma målgrupp samt nämndemän och domare genomfördes av en av pilotdomstolarna. Av enkätsvaren framkom att domare och nämndemän i lägre grad än åklagare och advokater anser att kön spelar roll 70 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

71 UTVECKLINGSINSATSER för rättens bemötande av tilltalade och målsägande. Vad gäller påföljderna var den rådande uppfattningen att kvinnor särbehandlas positivt, det vill säga får mildare påföljder än män. Några av domstolarna genomförde en så kallad genuspromenad för att undersöka hur inkluderande och trygg den fysiska miljön i domstolen var för alla oavsett kön. Utgångspunkten var att om lokalerna är trygga för de personer som behöver mest skydd så blir de trygga för alla. Trygga miljöer underlättar för den som känner sig utsatt att delge de berättelser som behövs för dömande. Några av de saker som framkom vid promenaderna var vikten av att utomhusmiljön närmast domstolen känns trygg, att det finns möjlighet att vänta i ett enskilt rum innan förhandlingen, betydelsen av tillgång till vittnesstöd och att vakterna har möjlighet att patrullera i lokalerna. Domstolsverket inledde under året ett samarbete med forskare vid Umeå universitet och Linnéuniversitetet för att genomföra studier om domskrivning utifrån ett genusperspektiv samt för att genomföra deltagande observationer av bemötande utifrån kön vid förhandlingar. Mål som är i fokus är lagen om vård av unga (LVU), vårdnadstvister, våldtäkt och misshandel i nära relation. Resultaten kommer sammanställas under En grundläggande e-utbildning om jämställdhetsintegrering inom Sveriges Domstolar togs fram under året. Den riktar sig till alla medarbetare och syftar till att höja kunskapen om vad som styr jämställdhetsarbetet inom Sveriges Domstolar, hur strukturer och normer påverkar verksamheten samt ge exempel hur Sveriges Domstolar kan arbeta vidare för att främja en jämställdhet. Utbildningen innehåller ett avsnitt för de som är aktuella för utlandstjänstgöring. Vid utgången av 2017 hade ca medarbetare genomfört utbildningen. Domstolsverket granskade under 2017 styrdokument utifrån ett jämställdhetsperspektiv och undersökte möjligheten att ta fram könsuppdelad statistik med hjälp av befintliga system. För att informera medarbetare om det pågående arbetet publicerades ett antal artiklar på intranätet och under #jimdomstol kommunicerades arbetet på twitter. Jämställdhetsintegrering syftar till att allmänheten ska få ta del av en jämställd verksamhet vid domstolarna. Det i sin tur ska leda till ett ökat förtroende för domstolarna. Effekterna kommer att synas på längre sikt. På kortare sikt kan Sveriges Domstolar åstadkomma resultat som att öka medvetenheten hos medarbetarna, ett upplevt och faktiskt jämställt bemötande och trygga lokaler för kvinnor och män. Mediestrategiskt arbete Under året uppdaterades Sveriges Domstolars gemensamma mediestrategi. Arbetet skedde i projektform i nära dialog med företrädare för domstolarna. Strategin uppdaterades för att bättre förhålla sig till de förändringar som skett i medielandskapet sedan 2010 då den ursprungliga mediestrategin fastställdes. Målet är att mediekommunikationen ska bidra till att öka allmänhetens kunskap om, och förtroende för, Sveriges Domstolar. Den nya uppdaterade strategin kommer tillsammans med nya stöd och aktiviteter att lanseras på domstolarna under Antalet pressmeddelanden från Sveriges Domstolar fortsatte att öka. Merparten av de pressmeddelanden som publicerades rörde enskilda mål och ärenden. Allt fler domstolar kommunicerar också via sociala medier. Under året upphandlades en ny tjänst för analysoch nyhetsbevakning, som kommer att vara ett värdefullt verktyg för domstolarna när det gäller att i ett tidigt skede kunna avgöra medieintresset i ett specifikt mål, men också för att kunna göra uppföljningar och analyser av nyhetsrapportering både i redaktionell media och i sociala medier. Domstolspodden lanserades 2017 och är ett samarbete mellan Helsingsborgs tingsrätt och Domstolsverket. Fyra avsnitt har producerats, som vid årets slut laddats ned närmare gånger. Domstolspodden är en ny kanal där man kan lyssna till intressanta samtal mellan olika personer som arbetar på domstolar runt om i landet. Samtalen rör frågor som handlar om domstolens roll, uppgift och utveckling. Under 2017 genomförde Domstolsverket medieutbildningar vid sex domstolar. Utbildningarna syftade till att domstolarna skulle utveckla sin kommunikation med massmedia på ett sätt som skapar nytta för såväl domstol som media. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

72 UTVECKLINGSINSATSER Sveriges Domstolars kontaktcenter Under 2017 påbörjades ett arbete med syfte att bilda Sveriges Domstolars kontaktcenter. Chefer från de fyra telefonväxlarna och Domstolsverket arbetar tillsammans, med målet att utveckla och ensa rutiner, arbetssätt och servicenivåer. Sedan flera år är de flesta domstolar och nämnder anslutna till någon av de fyra telefonväxlarna i landet. Verksamheten har succesivt utvecklats och det är många frågor som kan besvaras redan i växeln och därmed inte behöver kopplas vidare. Med rätt utbildning och gemensamma rutiner ska ett kontaktcenter kunna besvara och hantera fler frågor än vad som görs i dag och då frigöra tid för personalen på domstolarna. Ett kontaktcenter ska exempelvis i en högre utsträckning än i dag kunna ge allmänna upplysningar och svara på frågor som inte är av juridisk karaktär eller kräver handläggning från enskilda domstolar samt utföra olika typer av tjänster till domstolarna. Ett kontaktcenter ska bidra till att ge ett professionellt bemötande och en hög enhetlig servicenivå vilket medverkar till att öka allmänhetens tillgänglighet till domstolarnas sevice och till ökat förtroende för domstolarna. Dessutom avlastas domstolarnas kärnverksamhet genom att färre kontakter behöver kopplas vidare till de anslutna domstolarna. 72 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

73 INTERNATIONELL VERKSAMHET INTERNATIONELL VERKSAMHET Återrapporteringskrav Domstolsverket ska redovisa: omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och sammanfatta vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser åtgärder för att säkerställa att utsänd personal till fredsfrämjande insatser och krishanteringsinsatser har kunskap om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att utbildningen är anpassad för det specifika uppdraget i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet (UD2016/07898/KH) Sveriges Domstolars internationella biståndsfinansierade verksamhet består av utvecklingssamarbete och fredsfrämjande verksamhet som initieras och samordnas av Domstolsverket. Verksamhetens inriktning styrs ytterst av Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik, som bl.a. kommer till uttryck genom regleringsbreven. Inriktningen styrs också av ett av Domstolsverkets generaldirektör beslutat strategidokument som omfattar perioden För utförande av insatser i den internationella verksamheten finns en expertbas med personal som har kompetens för internationella uppdrag. Till den internationella verksamhet som Domstolsverket bedriver hör också samordning av förfrågningar om internationella studiebesök. Nedan beskrivs den internationella verksamheten under fyra rubriker. Återrapporteringskraven besvaras i avsnittet Fredsfrämjande verksamhet. Utvecklingssamarbete Under året deltog Sveriges Domstolar i två stora utvecklingssamarbetsprojekt. För det första ett projekt i Bosnien-Hercegovina som syftar till att effektivisera landets domstolsväsende. Samarbetspartner i mottagarlandet är The High Judicial and Prosecutorial Council of Bosnia and Herzegovina (HJPC) och finansieringen lämnas av Sida genom ambassaden i Sarajevo. Projektet är inriktat på arbetsmetoder i domstolarna, delegation av arbetsuppgifter och det administrativa stödet till en domstolschef. Metodiken är uppbyggd kring systerdomstolssamarbeten mellan två pilotdomstolar i Bosnien-Hercegovina och tre svenska domstolar. Under året har en överenskommelse träffats med HJPC och Sida om en förlängning av utvecklingssamarbetet, så att det nu löper till och med utgången av år Den totala budgeten för hela projektperioden uppgår till ca 7,2 mnkr. För det andra inledde Sveriges Domstolar under året, i nära samarbete med Polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, ett gemensamt projekt för att stärka rättsväsendet i Albanien med inriktning på behandlingen av unga lagöverträdare. Projektet har förberetts under flera år. Det inledande arbetet startade under 2017 men den egentliga genomförandefasen påbörjas under Projektet finansieras med medel från Sida genom ambassaden i Tirana. Budgeten för hela projekttiden, som löper fram till den 30 juni 2020, är ca 28,5 mnkr. Sveriges Domstolar deltog under året även i kortare EU-finansierade utvecklingssinsatser, främst EU-kommissionens Technical Assistance and Information Exchange instrument (TAIEX). Sveriges Domstolar hjälpte under året EU-kommissionen att genomföra TAIEX-uppdrag till förmån för Bosnien- Hercegovina, Egypten, Makedonien och Ukraina. Uppdragen berörde urval och grundträning av domare och åklagare, vidareutbildning av domare och åklagare, könsrelaterat och sexualiserat våld samt asylprocessen och förfarandet i migrationsmål. Fredsfrämjande verksamhet Tre experter från Sveriges Domstolar var under året utsända på längre fredsfrämjande uppdrag i EU:s rättsstödsinsats EULEX Kosovo; en rådman som domare samt en fiskal och en beredningsjurist som legal officers. Samtliga tjänstgjorde i appellationsdomstolen och Högsta domstolen i Pristina inom ramen för missionens exekutiva mandat. Under året var vidare en rådman utsänd till EU:s polisinsats för den palestinska myndigheten EUPOL COPPS. Han tjänstgjorde där som biträdande chef för missionens rättsstatsdivision, vars huvuduppgift är att stödja de palestinska myndigheterna inom rättsväsendet. I syfte att stödja missionen och för att öka värdet av personalinsatsen från Domstolsverket deltog två experter från Sveriges Domstolar under hösten i en kortare utbildningsinsats om e-lärande för palestinska domare och åklagare. Flera liknande korta insatser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

74 INTERNATIONELL VERKSAMHET planeras för kommande år, då främst på temat könsrelaterat våld. Domstolsverket hade under året även en fiskal sekonderad till Europeiska utrikestjänstens huvudkontor i Bryssel. Han tjänstgjorde där vid det strategiska direktoratet (Global) på en division inriktad på frågor om mänskliga rättigheter, i första hand vid internationell civil krishantering. Eftersom Domstolsverket ska eftersträva att delta även i andra insatser, arbetade verket under året också med att rekrytera och nominera experter bl.a. till EU:s rådgivande insats i Ukraina (EUAM). Personal från Domstolsverket besökte under året utsända på plats i EULEX Kosovo och EUPOL COPPS och träffade då även högt uppsatta representanter i missionerna och företrädare för svenska beskickningar på respektive ort. Flera experter kompetensutvecklades under året inför framtida tjänstgöring i internationella krishanteringsinsatser. Två ordinarie domare deltog i EU:s högnivåutbildning. När det gäller uppdraget enligt den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet, arbetade Domstolsverket med detta på flera sätt utifrån åtgärder som tidigare identifierats. Enligt den rutin som numera gäller anordnas alltid en utsändandedag före det att en expert sänds ut till en fredsfrämjande insats. Under denna dag sker bl.a. genomgångar om vad jämställdhetsintegrering är, av FN:s, EU:s och Sveriges ramverk på området samt vad den feministiska utrikespolitiken går ut på. En film visas om jämställdhetsfrågor och landspecifik information lämnas om kvinnors och flickors situation på utstationeringsorten. Experterna får också information om vad jämställdhetsarbete kan innebära i praktiken och vad de särskilt ska tänka på. De experter som deltar i det internationella arbetet uppmanas alltid att ta del av Sveriges Domstolars e-utbildning om jämställdhetsintegrering. Utsända experter upprättar varje månad rapporter och har ålagts att rapportera om jämställdhetsfrågor. Under året inleddes även ett arbete med jämställdhetsintegrering av interna styrdokument för det internationella arbetet. Sveriges Domstolars uppdrag är att kunna ställa kvalificerad personal till förfogande för EU:s fredsfrämjande missioner. Domstolsverket har de senaste åren bedrivit ett långsiktigt arbete med att bygga upp en verksamhet inom Sveriges Domstolar som kan ge bidrag till den internationella civila krishanteringen. Resultatet börjar nu visa sig, främst genom att det finns en större medvetenhet som medför bättre förutsättningar för att finna kunnig personal att sända ut. Den sammanlagda kostnaden för Sveriges Domstolars bidrag till civil krishantering uppgick 2017 till omkring 4,7 mnkr, varav ca 0,5 mnkr avsåg insatsnära verksamhet och ca 0,5 mnkr avsåg förvaltningskostnader. Nästan alla sekonderingar som inleddes under året löper vidare under Intresset för utlandstjänstgöring verkar gå att upprätthålla och med fortsatta ansträngningar på samma nivå som under 2017 bör Sveriges Domstolar framöver kunna leverera bidrag till den internationella civila krishanteringen som fordrar en viss anslagshöjning för kommande år. Studiebesök Domstolsverket ansvarar för samordning av förfrågningar om studiebesök som kommer från annat land än land inom EU eller EES. Verket är även behjälpligt om det kommer mer omfattande förfrågningar från EU- och EES-länder. Intresset för att besöka Sveriges Domstolar är stort och antalet förfrågningar har ökat under senare år. Under året tog Sveriges Domstolar emot studiebesök från bl.a. Australien, Brasilien, Förenade Arabemiraten, Japan, Kina (flera tillfällen), Lettland (flera tillfällen), Litauen, Norge, Palestina och USA. Temana för studiebesöken var skiftande, men återkommande inslag var effektiv målhantering, teknik i domstol och organisatoriska frågor. Stort intresse visades också för Domstolsverket som myndighet. Myndighetsnätverk och annan extern samverkan Domstolsverket representerar Sveriges Domstolar i en rad nätverk som rör internationell verksamhet. Övergripande internationella frågor diskuteras i Rådet för myndighetssamverkan inom internationell fredsfrämjande verksamhet (Rådet) och mer detaljerade sakfrågor i olika undergrupper till Rådet. Domstolsverket deltog även i Myndighetsforum, Det informella myndighetsnätverket och i möten som Sida anordnat kring den biståndspolitiska plattformen och arbetet med Agenda Domstolsverket utvärderar löpande samverkan i myndighetsnätverken. Upplevelsen är att samverkan fungerar bra, särskilt inom Fredsfrämjande rådet, och att myndigheterna har fördjupat samarbetet och erfarenhetsåterföringen under året. 74 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

75 FINANSIELLA DOKUMENT FINANSIELLA DOKUMENT Sammanställning över väsentliga uppgifter Tabell 52 Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) Låneram i Riksgälden Beviljad låneram Utnyttjad låneram Kontokredit i Riksgälden Beviljad kredit på räntekonto Maximalt utnyttjad kredit Räntekonto intäkter Räntekonto kostnader Intäkter av avgifter och andra ersättningar som disponeras Utfall Intäkter av avgiftsintäkter med mera som inte disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Utfall Anslagskrediter och anslagssparande Beviljad anslagskredit Utnyttjad anslagskredit Summa anslagssparande Personal Antal årsarbetskrafter Medelantalet anställda Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

76 FINANSIELLA DOKUMENT Resultaträkning Tabell 53 Resultaträkning (tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not Intäkter av bidrag Not Finansiella intäkter Not Summa Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Not Kostnader för lokaler Not Övriga driftkostnader Not Finansiella kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar Not Summa Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras Not Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Lämnade bidrag Not Saldo 0 0 Årets kapitalförändring Not SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

77 FINANSIELLA DOKUMENT Balansräkning Tabell 54 Balansräkning (tkr) Tillgångar Immateriella anläggningstillgångar Not 11 Balanserade utgifter för utveckling Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar Summa Materiella anläggningstillgångar Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Pågående nyanläggningar Summa Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Not Övriga kortfristiga fordringar Not Summa Periodavgränsningsposter Not 15 Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not Summa Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Not Kassa och bank Summa SUMMA TILLGÅNGAR Kapital och skulder Myndighetskapital Not 18 Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not Övriga avsättningar Not Summa Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Not Kortfristiga skulder till andra myndigheter Not Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Not Summa Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Not Oförbrukade bidrag Summa SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Ansvarsförbindelser Övriga ansvarsförbindelser Not SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

78 FINANSIELLA DOKUMENT Finansieringsanalys Tabell 55 Finansieringsanalys (tkr) Drift Kostnader Not Finansiering av drift: Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not Ökning (+) av kortfristiga skulder Not Förändring av myndighetskapital Not KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT Investeringar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar: Lån från Riksgäldskontoret Not amorteringar Ökning (+) av statskapital med medel som erhållits från statens budget Not Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Ökning (+) av kortfristiga skulder Not KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras av myndigheten Ökning (-) av kortfristiga fordringar Not Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet: Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringar KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 0 0 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL SPECIFIKATION AV FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Minskning (-) av kassa och bank Ökning (+) av tillgodohavande hos Riksgälden Minskning (-) avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

79 FINANSIELLA DOKUMENT Anslagsredovisning Tabell 56 Redovisning mot anslag (tkr) Anslag/anslagspost Utgiftsområde 4 Rättsväsendet Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enl regleringsbrev Omdisponerade anslagsbelopp Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Not 30 Not 31 Not 32 Not 33 Utgående överföringsbelopp 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 7 Internationellt Bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Summa totalt SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

80 FINANSIELLA DOKUMENT Tabell 57 Redovisning mot inkomsttitel (tkr) Inkomsttitel Beräknat belopp 2017 enligt regleringsbrev Inkomster 2017 Inkomster Expeditions- och ansökningsavgifter Ansökningsavgifter Not Kungörandeavgifter Not Summa inkomsttitel Miljöskyddsavgifter Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Efterbevaknings- och tillsynsavgifter Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Övriga inkomster av statens verksamhet Återbetalning i brottmål m.m. Not 9, Domstolarna m.m. Not Summa inkomsttitel Summa inkomsttitlar SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

81 FINANSIELLA DOKUMENT Andra finansiella villkor Tabell 58 Redovisning av anslagskredit (tkr) Anslagskredit enligt regleringsbrev Beviljad kredit Utnyttjad kredit Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg 96 0 Tabell 59 Redovisning av övriga finansiella villkor (tkr) Övriga finansiella villkor Räntekonto Kredit på räntekonto enligt regleringsbrev Lägsta saldo på räntekonto under året Anslaget 1.1 Biståndsverksamhet ap. 43 Internationell civil krishantering Av medlen får högst 500 tkr användas till förvaltningskostnader Sveriges Domstolars användning av medel till förvaltningskostnader under Finansiering av anläggningstillgångar Låneram för anläggningstillgångar enligt regleringsbrev Utnyttjad låneram, upptagna lån per balansdagen Summa anläggningstillgångar per balansdagen, vilka kommer finansieras med lån SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

82 FINANSIELLA DOKUMENT Tilläggsupplysningar och noter Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Redovisningen följer god redovisningssed enligt ESV:s allmänna råd till 2 kap. 5 FÅB respektive allmänna råd till 6 i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Avrundningsdifferenser kan förekomma eftersom beloppen huvudsakligen redovisas i hela tusental kronor. Värdering av fordringar och skulder Fordringar och skulder har tagits upp till de belopp som de efter prövning beräknas bli betalt respektive betalas. Periodavgränsningsposter För periodiseringar tillämpas en beloppsgräns på 50 tkr. Värdering av anläggningstillgångar Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd överstigande 3 år och med ett anskaffningsvärde på minst 30 tkr redovisas som anläggningstillgång. Egen ny- och vidareutveckling av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger tkr, under förutsättning att villkoren enligt 5 kap. 2 FÅB är uppfyllda. Licensavgift och motsvarande för anskaffande av IT-system aktiveras om kostnaden överstiger 100 tkr per licens. När det gäller aktivering av reparations- och underhållskostnader är gränsen 100 tkr. Kulturtillgångar, såsom invärderad konst från Statens Konstråd, bedöms ha en obegränsad ekonomisk livslängd och skrivs därför inte av. Avskrivningsprinciper och avskrivningstider för anläggningstillgångar Anläggningstillgångar skrivs av proportionellt över bedömd ekonomisk livslängd. Avskrivningstider IT-utrustning samt multifunktionsskrivare Egen ny- och vidareutveckling av IT-system Licensavgift och motsvarande för anskaffning av IT-system Förmånsbilar Maskiner, videokonferensutrustningar, övriga kontorsmaskiner och övrig teknisk utrustning Telefonväxlar, larm och påropsanläggningar Förbättringsutgifter på annans fastighet Inredningsinventarier 4 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 5 år 10 år 82 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

83 FINANSIELLA DOKUMENT Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter enligt 4 Avgiftsförordningen (1992:1) År 2017 År 2016 Uthyrning av lokaler Intäkter av utbildning och konferens Uthyrning av personal m.m Försäljning av publikationer m.m Intäkter enligt 15 Avgiftsförordningen (1992:1) Avgifter för kopior m.m Reavinster vid försäljning av anläggningstillgångar Övriga intäkter Summa Minskade intäkter avseende uthyrning av personal m.m. beror på att Sveriges Domstolar under föregående år hyrt ut personal till Migrationsverket (ca 1,7 mnkr). Not 2 Intäkter av bidrag (tkr) År 2017 År 2016 Lönerelaterade bidrag från Arbetsförmedlingen Bidrag från SIDA Övriga bidrag Summa Bidragen från SIDA har i år ökat. Nya projekt har startats upp i Bosnien/Hercegovina och i Albanien. SIDA finansierar dessa bidrag men för vissa är Polisen samordnande myndighet och rekvireringen av medel sker från Polisen. Övriga bidragsintäkter visade föregående år ett negativt belopp, till följd av en återbetalning till Kammarkollegiet av bidrag erhållet tidigare år, uppgående till 670 tkr. Not 3 Finansiella intäkter (tkr) År 2017 År 2016 Finansiella intäkter från Riksgälden Finansiella intäkter från övriga Summa De finansiella intäkterna från Riksgälden avser i huvudsak ränta som under året varit negativ på rörliga lån. I enlighet med vad ESV rekommenderar redovisas den negativa räntan på lån som en finansiell intäkt. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

84 FINANSIELLA DOKUMENT Not 4 Kostnader för personal (tkr) År 2017 År 2016 Löner till anställd personal Arvoden till nämndemän m fl Andra ersättningar och naturaförmåner Arbetsgivaravgifter och andra avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader, premier avtalsförsäkringar och partsorgan m m Sjuk- och hälsovård Utbildning och kursavgifter Övriga personalkostnader Summa Kostnaderna för personal har ökat med ca 7 %, vilket till stor del förklaras av årets lönerevision samt att antal årsarbetskrafter ökat med 249 från till Personalökningen har skett främst på migrationsdomstolarna som en följd av ökad måltillströmning. Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal uppgår till mnkr (fg år mnkr) varav arvoden till styrelse och ej anställd personal uppgår till 145 mnkr (fg år 130 mnkr). Not 5 Kostnader för lokaler (tkr) År 2017 År 2016 Lokalhyror El, värme, reparation och underhåll av lokaler Årets förändring avsättningar för lokalkostnader Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

85 FINANSIELLA DOKUMENT Not 6 Övriga driftkostnader (tkr) År 2017 År 2016 Övriga driftkostnader i administrativ verksamhet Reparation, service och underhåll Resor och logi Kungörelser och annonsering Korttidsinvesteringar Trycksaker, publikationer och pappersvaror IT-tjänster Post- och teletjänster inklusive datakommunikation Bevakning Stämningsmannadelgivning Interna kurser och verksamhetsplanering Övriga Summa Övriga driftkostnader i mål/ärenden God man Konkursförvaltare Sakkunnig Tolk och översättare Vittne Övriga Summa Summa övriga driftkostnader Kostnaderna för IT-tjänster har ökat med 54 mnkr. Detta beror huvudsakligen på att delar av dessa kostnader redovisades som reparation, service och underhåll samt korttidsinvesteringar föregående år. Dessa kostnader har således minskat mot föregående år. Minskningen avseende övriga driftskostnader i mål/ärenden, beror dels på minskade konkursförvaltarkostnader som är en följd av minskat antal inkomna konkursansökningar senaste åren och dels på ersättning till tilltalade för rättegångskostnader i ett större mål föregående år, vilken uppgick till ca 25 mnkr. Kostnaden för tolk och översättare har ökat till följd av fler mål där tolkning krävs. Not 7 Finansiella kostnader (tkr) År 2017 År 2016 Räntekostnader Övriga finansiella kostnader Summa Räntekostnaderna avser i huvudsak ränta på räntekontot som följd av negativ ränta. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

86 FINANSIELLA DOKUMENT Not 8 Avskrivningar och nedskrivningar (tkr) År 2017 År 2016 Avskrivningar Utrangeringar och nedskrivningar Summa Not 9 Intäkter av avgifter med mera som inte disponeras (tkr) År 2017 År 2016 Ansökningsavgifter, inkomsttitel 2511: Kungörandeavgifter, inkomsttitel 2511: Miljöavgifter, inkomstitel Efterbevaknings- och tillsynsavgifter, inkomsttitel Återbetalning i brottmål m.m., inkomsttitel 2811: Avgifter, domstolarna m.m., inkomsttitel 2811: Summa Not 10 Lämnade bidrag (tkr) År 2017 År 2016 Lämnad rättshjälp, transfereringar till hushåll avseende Offentlig försvarare Offentligt biträde Målsägandebiträde Rättshjälpsbiträde Särskild företrädare för barn Övriga Summa Övriga lämnade bidrag Nämndemännens riksförbund, Brottsförebyggande rådet m fl Summa Summa lämnade bidrag Kostnaden för offentligt biträde har ökat till följd av den ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna. 86 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

87 FINANSIELLA DOKUMENT Not 11 Immateriella anläggningstillgångar (tkr) Balanserade utgifter för utveckling IB anskaffningsvärde Årets anskaffning 0 0 UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde varav pågående utveckling av Balanserade utgifter för utveckling 0 0 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning, köpta rättigheter Utrangerat UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Summa bokfört värde immateriella anläggningstillgångar SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

88 FINANSIELLA DOKUMENT Not 12 Materiella anläggningstillgångar (tkr) Förbättringsutgifter på annans fastighet IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering tidigare år Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde Förbättringsutgifter på annans fastighet under uppförande IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering tidigare år UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde förbättringsutgifter Summa bokfört värde förbättringsutgifter på annans fastighet Det pågår ett flertal olika ombyggnadsprojekt bl. a vid tingsrätterna i Kalmar, Södertörn, Norrtälje, Nacka, Lund, Helsingborg samt Svea hovrätt och Domstolsverket vilket är skälet till att det bokförda värdet på förbättringsutgifter på annans fastighet har ökat. Maskiner, inventarier, installationer m.m. IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering tidigare år Försäljning Utrangering UB anskaffningsvärde IB ackumulerade avskrivningar Årets avskrivning Avskrivning försäljning Avskrivning utrangering UB ackumulerade avskrivningar Summa bokfört värde maskiner, inventarier, installationer m.m SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

89 FINANSIELLA DOKUMENT Pågående nyanläggningar IB anskaffningsvärde Årets anskaffning Aktivering tidigare år Utrangerat/nedskrivet tidigare år 0 0 UB anskaffningsvärde / Summa bokfört värde pågående nyanläggningar Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar Not 13 Fordringar hos andra myndigheter (tkr) Fordran Skatteverket ingående moms Kundfordringar på statliga myndigheter Övriga fordringar på statliga myndigheter Summa Not 14 Övriga kortfristiga fordringar (tkr) Övriga kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar avser i huvudsak fordringar på konkursförvaltare samt återkrav i brottmål. Minskningen mot föregående år beror främst på minskade fordringar avseende återkrav i brottmål. Not 15 Periodavgränsningsposter, fordringar (tkr) Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror för lokaler Övriga förutbetalda kostnader Summa Övriga upplupna intäkter Avser ej fakturerade återkrav i brottmål m m Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

90 FINANSIELLA DOKUMENT Not 16 Avräkning med statsverket (tkr) Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel (-) Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde (+) Skulder avseende uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag (+) Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde (-) Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Övertaget bokfört värde, avveckling av Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten (-) Redovisat mot anslag (+) Anslagsmedel som tillförts räntekonto (-) Återbetalning av anslagsmedel (+) Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans 0 0 Övertagen fordran avseende semesterlöneskuld, avveckling av Marknadsdomstolen och Patent- och besvärsrätten Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag 0 0 Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde (+) Utbetalningar i icke räntebärande flöde (-) Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar (+) Saldo Avräkning med statsverket SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

91 FINANSIELLA DOKUMENT Not 17 Behållning räntekonto i Riksgälden (tkr) Behållning räntekonto i Riksgälden Behållning på räntekontot beror huvudsakligen på utgående anslagssparande på totalnivå för de räntebärande anslagen. Not 18 Förändring av myndighetskapitalet (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändring, anslagsfinansiera d verksamhet Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa Utgående balans Ingående balans Under året invärderad konst från Statens konstråd Under året återlämnad konst till Statens konstråd Summa årets förändring Utgående balans Statskapital består av konst som inköpts av Statens Konstråd efter och som initialt invärderades år 2006 i enlighet med direktiv från Statens Konstråd. Under året har ny konst invärderats samtidigt som konst också återlämnats. Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser (tkr) Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Pensionsavsättningarna avser beviljade delpensioner m.m. Not 20 Övriga avsättningar (tkr) Avsättning avseende lokalkostnader Avsättning avseende kompetensutvecklingsåtgärder Utgående avsättning Bokförda avsättningar avseende lokalkostnader har minskat med 700 tkr under året. De avsättningar som kvarstår avser lokaler i Gävle och omfattar framtida utgifter för ingångna hyresavtal, som är en följd av omstruktureringen av förvaltningsrättsorganisationen. Av dessa avsättningar förväntas 700 tkr regleras under nästa räkenskapsår. Under året har 0,3 % av utbetalda löner avsatts för kompetensutvecklingsåtgärder. Avsatta medel används till att bekosta generationsväxlingar samt till kompetenshöjande aktiviteter. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

92 FINANSIELLA DOKUMENT Not 21 Lån i Riksgälden (tkr) Ingående skuld Lån upptagna under året Årets amortering Utgående balans Beviljad låneram för år 2017 uppgår till tkr. Not 22 Kortfristiga skulder till andra myndigheter (tkr) Kortfristiga skulder till andra myndigheter Skulderna avser i huvudsak leverantörsskulder till andra myndigheter och skuld avseende arbetsgivaravgifter. Not 23 Övriga kortfristiga skulder (tkr) Övriga kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder avser i huvudsak preliminärskatt. Not 24 Periodavgränsningsposter, skulder (tkr) Upplupna kostnader Upplupna löner och arvoden inklusive sociala avgifter Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa Upplupna löner och arvoden föregående år avser retroaktiva löner. I årets bokslut finns inga retroaktiva löner. Föregående år uppbokades semesterlöneskulden utifrån fel rapport från lönesystemet. Detta innebär att semesterlöneskulden inklusive sociala avgifter föregående år var 9,9 mnkr för hög. Semesterlöneskulden inklusive sociala avgifter skulle därmed rätteligen varit tkr per Not 25 Ansvarsförbindelser (tkr) Hyresavtal, Hovrätten över Skåne och Blekinge Hyresavtal, Attunda tingsrätt Hyresavtal, Södertörns tingsrätt Summa Samtliga ansvarsförbindelser avser hyresavtal där avflyttningshyra ska erläggas, med ett belopp som motsvarar den sammanlagda kapitalhyran för de sista fyra kvartalen av den avtalade hyrestiden, om avtalet sägs upp vid den första 20-åriga hyrestidens utgång. 92 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

93 FINANSIELLA DOKUMENT Not 26 Drift; kostnader (tkr) Kostnader enligt resultaträkningen Avskrivningar och nedskrivningar Realisationsförlust Avsättningar Kostnader enligt finansieringsanalysen Not 27 Drift; intäkter av avgifter och andra ersättningar (tkr) Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt resultaträkningen Realisationsvinst Intäkter av avgifter och andra ersättningar enligt finansieringsanalysen Not 28 Förändring av kortfristiga fordringar (tkr) Ökning (-) fordringar hos andra myndigheter Ökning (-) kundfordringar Minskning (+) övriga fordringar (exkl. uppbörd) Ökning (-) periodavgränsningsposter Delsumma drift Ökning (-) kortfristiga fordringar (uppbörd) Summa Not 29 Förändring av kortfristiga skulder (tkr) Ökning (+) skuld till andra myndigheter Ökning (+) leverantörsskulder avseende drift Ökning (+) övriga kortfristiga skulder Minskning (-) förskott från kunder Minskning (-) periodavgränsningsposter Delsumma drift Ökning (+) leverantörsskulder avseende investeringar Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

94 FINANSIELLA DOKUMENT Not 30 Årets tilldelning enligt regleringsbrev (tkr) Regleringsbrev Tilldelning Utgiftsområde 4 Rättsväsendet 1:5 ap.1 Sveriges Domstolar :12 ap.1 Rättsliga biträden m.m Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering Utgiftsområde 8 Migration 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål :5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm :14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg Under året tilldelades ytterligare 650 mnkr på anslaget 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. utifrån prognoser. Not 31 Omdisponerade anslagsbelopp (tkr) Enligt regleringsbrev har 79 tkr avseende 1:11 ap.1 Trängselskatt i Stockholm, och 411 tkr avseende 1.14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg, utgiftsområde 22 Kommunikationer, omdisponerats. Not 32 Indragning (tkr) Enligt regleringsbrev har 368 tkr avseende anslag 1:1 ap.43 Internationell civil krishantering, dragits in. Enligt regleringsbrev har tkr avseende 1:5 ap.1 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål dragits in. 94 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

95 FINANSIELLA DOKUMENT Not 33 Utgifter 2017 enligt anslagsredovisningen (tkr) För anslagen 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m., 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål och 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg avviker årets utgifter gentemot de tilldelade medlen med mer än 10 %. Vad gäller anslaget 1:12 ap.1 Rättsliga biträden m.m. beror avvikelsen på att utfallet på anslaget blev lägre än vad som prognostiserats, bland annat beroende på färre stora mål och minskad debiterad tid per förordnande. För anslaget 1:4 ap.1 Domstolsprövning i utlänningsmål beror avvikelsen på att det inte har varit möjligt att uppnå den personalstyrka som behövts för verksamheten, trots omfattande rekryteringar till migrationsdomstolarna. För anslaget 1:14 ap.4 Trängselskatt i Göteborg är avvikelsen beloppsmässigt mycket liten. Not 34 Återbetalning i brottmål m.m. (tkr) Medel som flyter in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Återbetalningar har gjorts till Rättshjälpsmyndigheten med tkr ( tkr, 2016). Återbetalning har även gjorts till Skatteverket med tkr ( tkr, 2016), dvs. sammanlagt tkr ( tkr, 2016). Till Skatteverket har under 2017 restförts: Skatteverkets återvunna fordringar under 2017, fördelat på restföringsår: Faktureringsår Belopp (tkr) Restföringsår Belopp (tkr) eller tidigare Summa Summa SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

96 FINANSIELLA DOKUMENT Ersättningar till insynsrådet Tabell 60 Ersättningar och förmåner (skattepliktiga) räkenskapsåret 2017 samt styrelse/rådsuppdrag m.m. för Domstolsverkets chef och ledamöter i DV:s insynsråd Namn Befattning/uppdrag Ersättning/förmån kr Styrelse-/rådsuppdrag Martin Holmgren Generaldirektör och ordförande i DV:s insynsråd Arbetsgivarverkets styrelse Rådet för en god förvaltningskultur Överstyrelsen för KÅPAN Jan R Andersson Rådsledamot ISP:s exportkontrollråd Försvarsmaktens insynsråd Fredrik Beijer Rådsledamot Maria Billing Rådsledamot Domarnämnden Susanne Eberstein Rådsledamot Riksbanken Domarnämnden Säpos insynsråd Riksåklagarens insynsråd Matz Hammarström Rådsledamot 0 Gunilla Hedwall Rådsledamot Skyddsdelegationen Säkerhets.- och integritetsskyddsnämnden Eva Nordqvist Rådsledamot Kungafonden Kerstin Skarp Rådsledamot Domarnämnden Caroline Szyber Rådsledamot ISP:s exportkontrollråd Kronofogdens insynsråd Boverkets insynsråd 96 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

97 INTERN STYRNING OCH KONTROLL INTERN STYRNING OCH KONTROLL Generaldirektören ansvarar för den interna styrningen och kontrollen inom Sveriges Domstolar. Myndighetscheferna vid myndigheterna inom Sveriges Domstolar är skyldiga att genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för. Samtliga chefer på Domstolsverket har ansvar för den interna styrningen och kontrollen inom sitt sakområde enligt arbetsordningen. Det långsiktiga arbetet med att utveckla Domstolsverkets ledningsprocess har även 2017 haft stort fokus. Utveckling och förbättringar Inom ramen för arbetet med ledningsprocessen har nyckeltal, målnivåer samt strategiska utvecklingsinsatser tillsammans med de strategiska målen visualiserats i en strategikarta. I praktiken innebär detta att ledningen tydligare styr genom fastställda mål och bättre uppföljning. Uppföljningen av verksamheten utifrån strategikartan har också utvecklats under året. Detta möjliggör ett agerande på avvikelser från satta mål och målnivåer. Under våren 2017 startade arbetet med att utveckla ett systemstöd för Domstolsverkets ledningsprocess. I verktyget Stratsys har det skapats en struktur för målstyrning och ledningsprocessens olika delar. Arbetet med systemstödet har följt ledningsprocessens utveckling och har under året fokuserat på att dokumentera och visualisera Domstolsverkets strategikarta så att den kunde användas som grund och förutsättning i årets verksamhetsplanering. Flera insatser har genomförts för att utveckla ledarskapet mot en mer målstyrd verksamhet där tydligt ledarskap och engagerade medarbetare är viktiga förutsättningar. En mätning av internkommunikationen inom Domstolsverket har legat till grund för att utveckla ledningskommunikationen kopplat till ledningsprocessen. Främst har insatserna riktat in sig på att ge ledningen en gemensam bild av de utmaningar och prioriteringar som behövts. Fokus i utvecklingsarbetet har legat på forum och kanaler som primärt används för ledningskommunikation. Samverkan på strategisk nivå mellan domstolarna och Domstolsverket har utvecklats genom fortsatt dialog i det under 2016 inrättade domstolschefsrådet. Därigenom har det skapats förutsättningar för delaktighet och ansvarstagande för inriktning och prioritering i viktiga gemensamma frågor för Sveriges Domstolar. I slutet av 2016 påbörjades arbetet med att införa ett processorienterat arbetssätt inom Domstolsverket. Syftet är att öka effektivitet och kvalitet i den verksamhetsutveckling som Domstolsverket leder och driver inom Sveriges Domstolar. Ett ramverk med tillhörande huvudprocesskarta beskriver hur ett processorienterat arbetssätt ska tillämpas. Det för tingsrätterna interna stöd för ansökningsavgifter som i en första version infördes 2016 har under 2017 utvecklats till en komplett betaltjänst på som både underlättar för den som ska betala och förenklar mottagandet av ansökningsavgifter. Syftet är att förenkla, förbättra och effektivisera inbetalningsprocessen. Processen för intern styrning och kontroll har utvecklats genom att fokusera på de åtgärdsrekommendationer som internrevisionen lämnat i sina senaste granskningar. Förbättringar har genomförts avseende den myndighetsövergripande riskhanteringen, uppföljning av domstolarnas följsamhet av föreskriften om intern styrning och kontroll samt självutvärderingsmallens innehåll och struktur. Processen I arbetet med intern styrning och kontroll är riskhantering en central del. Utifrån riskanalyser beslutas om kontrollåtgärder som följs upp och utvärderas för att se om förväntade effekter har uppnåtts. Riskanalyser Domstolsverkets övergripande riskanalys upprättas årligen utifrån målen i den strategiska inriktningen. Den fastställs av generaldirektören och har för 2017 innehållit elva risker. Den risk som 2017 bedömdes allvarligast var Måltillströmning migration. Därefter kom risker kopplade till Tolkar, Trakasserier, hot eller våld samt Rekrytering. Risker hanteras också i den löpande verksamheten och i aktuella projekt. Olika riskanalyser har varit utgångspunkten för genomförandet av åtgärder i syfte att hantera riskerna. Myndigheterna inom Sveriges Domstolar upprättar sina egna riskanalyser. Identifierade risker som man anser Domstolsverket behöver hjälpa till SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

98 INTERN STYRNING OCH KONTROLL att hantera för Sveriges Domstolar som helhet rapporteras till Domstolsverket. Kontrollåtgärder För att hantera riskerna kopplade till målen i den strategiska inriktningen har det funnits en beslutad åtgärdsplan. Den allvarligaste risken Måltillströmning migration hanteras sedan våren 2016 i ett projekt där Domstolsverket både samordnar och ger stöd i de insatser som domstolarna själva löpande vidtar. Domstolsverket ger också stöd i att utveckla arbetsformer och få fram förbättrade prognoser för att underlätta planeringen och genomförandet av arbetet med målavverkning på domstolarna. Läs mer om detta i avsnittet om Migrationsdomstolarna. I samband med att tolkproblematiken 2016 identifierades som en allvarlig risk togs ett åtgärdspaket fram. Åtgärderna genomfördes till viss del 2016 och har fortsatt Arbetet finns beskrivet i avsnittet Effektivare användning av tolkar. En viktig åtgärd kopplad till risken för hot, våld och trakasserier har varit att ta fram en vägledning gällande utsatthet för trakasserier på nätet. För att hantera rekryteringsrisken har förslag till åtgärder arbetats fram, och ett genomförande påbörjats, utifrån den analys av kompetensförsörjningsprocessen som genomfördes I syfte att säkerställa att olika processer fungerar finns det också internkontrollplaner med återkommande kontrollåtgärder. Uppföljning Uppföljning av den övergripande riskanalysens beslutade riskåtgärder visade att knappt 80 procent av det som skulle genomföras under 2017 blivit genomfört. För två av riskerna har riskvärdena förändrats i positiv riktning men för övriga risker är riskvärdena oförändrade. Orsaken är att vissa åtgärder tagit längre tid än planerat att genomföra men också att för vissa risker tar det tid innan åtgärderna får någon påtaglig effekt. Resultatdialoger har genomförts med samtliga domstolar vid tre tillfällen under året. Vid resultatdialogerna sker en uppföljning och analys av domstolarnas verksamhet och ekonomi. Även vissa delar inom intern styrning och kontroll följs upp. Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar ska bedöma och till Domstolsverket intyga om den egna myndighetens genomförande av intern styrning och kontroll varit betryggande. Alla myndigheter utom en intygade att så var fallet. Den domstol som redovisade brister angav att arkivet inte uppfyllde de krav som finns. Domstolsverkets avdelningar har ansvar för att inom sina respektive sakområden systematiskt och regelbundet följa upp verksamheten. I samband med uppföljningen ska respektive avdelningschef intyga om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Samtliga avdelningar intygade att den interna styrningen och kontrollen varit betryggande. Uppföljning av internrevisionens rapporterade skrivelser under perioden med tillhörande förslag till åtgärder har genomförts. Några skrivelser har kunnat avslutas men för andra har nya tidplaner fått upprättas. Under 2017 har internrevisionen rapporterat fem skrivelser. Beslutade åtgärdsplaner har enligt internrevisionens bedömning varit helt, eller i huvudsak, i enlighet med lämnade rekommendationer. För två skrivelser lämnades kommentarer. Den ena var om behovet av att ha underlag som styrker bedömningar av följsamheten till styrande principer. Den andra var om vikten av att inkludera även teknikstöd i avbrottshanteringen. Riksrevisionen lämnade för 2016 en revisionsberättelse med ett uttalande i standardutformning och i Revisors rapport avseende Domstolsverkets delårsrapport 2017 framkom inga allvarliga iakttagelser. Årsredovisningens undertecknande Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens 1 ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande. Jönköping den 20 februari 2018 Martin Holmgren 1 Med myndigheten avses myndigheterna inom Sveriges Domstolar. 98 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

99 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 1 Verksamhetsmål enskilda domstolars resultat Tabell 61 Tingsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen, regeringens mål 5 månader Tvistemål totalt exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 75:e percentilen, regeringens mål 7 månader Domstol Alingsås 5,1 4,8 5,8 7,2 5,8 7,0 Attunda 4,9 5,3 5,0 4,9 6,7 6,8 Blekinge 4,4 4,0 2,9 7,6 8,4 5,3 Borås 4,9 5,1 4,9 8,2 7,6 7,0 Eksjö 3,6 3,8 3,0 3,2 3,4 2,7 Eskilstuna 3,0 2,7 2,6 5,7 5,3 5,6 Falun 6,2 4,8 5,1 7,6 7,7 7,4 Gotland 4,9 4,0 3,7 8,7 7,1 8,2 Gällivare 3,2 3,3 4,1 4,8 5,9 7,2 Gävle 4,7 4,5 4,5 6,8 6,8 6,5 Göteborg 4,8 4,4 4,1 6,8 6,4 6,1 Halmstad 4,0 4,3 3,6 6,5 7,3 6,3 Haparanda 4,9 4,4 4,5 6,8 8,6 6,8 Helsingborg 4,1 4,0 4,0 5,7 5,8 6,0 Hudiksvall 4,3 4,3 4,1 7,3 6,8 5,3 Hässleholm 3,2 2,4 3,2 5,3 5,3 5,9 Jönköping 3,7 3,9 4,3 6,8 6,9 6,6 Kalmar 4,2 4,2 4,2 7,6 6,7 7,0 Kristianstad 4,4 4,4 3,9 6,5 6,7 6,3 Linköping 3,4 3,4 3,1 6,3 6,1 5,6 Luleå 5,1 4,5 4,8 9,1 7,8 6,4 Lund 4,4 3,8 4,1 6,4 6,4 6,6 Lycksele 1,6 1,7 1,5 2,1 2,7 1,8 Malmö 4,0 3,9 3,5 6,6 6,8 6,4 Mora 3,7 2,5 2,6 6,9 5,1 5,5 Nacka 4,3 4,2 3,8 6,6 7,0 6,5 Norrköping 4,5 3,8 3,9 6,8 7,1 5,4 Norrtälje 2,7 2,4 2,6 4,9 6,7 7,0 Nyköping 2,9 3,1 2,8 4,7 5,8 3,7 Skaraborgs 3,8 3,7 4,2 7,2 5,9 5,4 Skellefteå 3,3 3,5 4,2 6,9 7,0 5,8 Solna 5,1 5,2 4,2 6,8 6,6 6,3 Stockholm 5,9 5,5 5,3 12,6 8,5 8,9 Sundsvall 6,9 5,6 4,7 6,9 7,3 6,3 Södertälje 4,6 3,5 2,8 6,6 6,2 4,9 Södertörn 3,8 3,7 3,7 5,7 5,7 5,6 Uddevalla 7,7 4,9 4,5 7,7 7,7 6,6 Umeå 4,7 4,1 2,8 8,8 7,0 5,3 Uppsala 4,6 4,6 4,4 7,0 6,2 6,0 Varberg 4,0 4,0 4,4 6,1 5,8 6,3 Vänersborg 5,3 5,5 5,2 6,5 5,7 5,9 Värmland 4,5 5,1 5,5 7,3 6,9 7,2 Västmanland 4,8 4,6 4,2 8,1 7,7 6,9 Växjö 3,4 3,3 3,0 7,3 6,9 7,0 Ystad 4,9 4,9 4,5 7,1 6,2 6,1 Ångermanland 3,5 3,6 3,7 8,1 6,1 5,6 Örebro 4,9 4,7 4,4 6,6 6,3 5,5 Östersund 4,6 4,4 5,7 6,5 5,8 5,1 Totalt 4,5 4,3 4,2 7,0 6,7 6,4 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

100 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 62 Hovrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Brottmål exkl. förtursmål 75:e percentilen Regeringens mål 5 månader Tvistemål, fram till PT beslut 75:e percentilen Regeringens mål 2 månader Tvistemål, där PT beviljats 75:e percentilen Regeringens mål 10 månader Domstol Svea hovrätt 8,5 7,2 7,5 1,2 1,3 1,3 11,4 11,6 11,3 Göta hovrätt 6,7 6,0 6,1 1,9 2,1 1,9 11,0 10,1 10,1 Hovrätten över Skåne och Blekinge 6,5 6,9 5,3 3,0 2,7 1,9 13,1 12,3 10,3 Hovrätten för Västra Sverige 6,4 5,5 5,2 2,7 2,6 2,1 12,5 11,4 10,0 Hovrätten för Nedre Norrland 7,7 6,3 6,1 2,7 2,5 2,9 13,5 14,2 10,6 Hovrätten för Övre Norrland 4,0 4,5 6,0 1,3 1,3 1,3 9,6 9,8 9,8 Totalt 7,1 6,5 6,1 1,9 1,9 1,6 11,7 11,5 10,7 Tabell 63 Högsta domstolen måluppfyllelse av domstolens egna satta mål Median 75:e percentilen Mål Resultat Mål Resultat Dispensmål exkl. förtursmål 1,0 1,1 0,9 1,1 3,0 2,6 1,8 1,7 Dispenserade mål exkl. förtursmål 12,0 13,8 15,9 11,8 18,0 19,7 19,1 14,7 Extraordinära mål exkl. förtursmål 6,0 6,1 1,8 2,0 10,0 12,5 7,7 7,1 Tabell 64 Förvaltningsrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen Regeringens mål 6 månader Domstol Falun 8,4 10,1 9,0 Göteborg 5,9 5,1 5,8 Härnösand 7,2 7,4 8,7 Jönköping 7,0 8,1 8,2 Karlstad 5,4 5,8 6,2 Linköping 8,7 7,3 5,4 Luleå 7,0 4,0 4,4 Malmö 5,7 4,5 5,8 Stockholm 5,2 5,6 6,3 Umeå 6,8 6,0 5,4 Uppsala 6,9 7,1 11,9 Växjö 5,3 4,9 5,8 Totalt 6,0 5,8 6,5 100 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

101 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 65 Förvaltningsrätter (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Avlägsnandemål, ensamkommande barn 90 percentilen Regeringens mål 2 mån Övriga avlägsnandemål 90 percentilen Regeringens mål 4 mån Verkställighetsmål 90 percentilen Regeringens mål 1 mån Övriga migrationsmål 90 percentilen Regeringens mål 5 mån Domstol Göteborg 3,3 4,0 5,5 9,9 7,1 11,9 1,2 1,5 1,8 4,2 3,0 6,8 Luleå 2,1 2,9 3,1 9,2 6,4 7,2 0,5 0,5 0,6 6,4 4,5 4,8 Malmö 3,2 2,8 4,8 7,4 6,8 9,2 0,5 0,6 0,6 5,9 5,1 7,1 Stockholm 2,4 2,4 3,3 3,9 4,2 5,3 0,5 0,8 0,8 2,8 3,6 3,9 Totalt 2,8 2,7 4,0 7,3 5,8 9,5 0,7 0,8 0,9 4,8 4,0 6,3 Tabell 66 Kammarrätter måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Totalt exkl. förtursmål och migrationsmål 75:e percentilen, Regeringens mål 6 månader Domstol Kammarrätten i Göteborg 7,5 7,4 5,9 Kammarrätten i Jönköping 9,0 8,1 10,6 Kammarrätten i Stockholm 8,3 8,3 24,3 Kammarrätten i Sundsvall 6,1 5,1 5,2 Totalt 7,9 7,4 11,3 Tabell 67 Kammarrätten i Stockholm (migration) måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål 90: e percentilen.regeringens mål 2 månader Totalt migrationsmål 2,1 1,9 1,5 Tabell 68 Högsta förvaltningsdomstolen måluppfyllelse av domstolens egna satta mål 90:e percentilen Mål PT beslut 6,0 6,7 7,9 7,0 Tabell 69 Hyres- och arrendenämnderna måluppfyllelse av regeringens verksamhetsmål Hyres- och arrendenämndsärenden exkl. avstående- och lokalmedlingsärenden 75:e percentilen. Regeringens mål 4 månader Hyres- och arrendenämnd Göteborg 5,2 9,6 11,3 Jönköping 6,2 6,9 9,1 Linköping 3,3 3,2 4,4 Malmö 3,6 5,4 2,8 Stockholm 7,2 6,9 9,3 Sundsvall 3,5 10,2 4,0 Umeå 10,3 6,5 9,1 Västerås 3,7 3,2 4,3 Totalt 5,7 7,0 11,2 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

102 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 2 Styckkostnader 2 Tabell 70 Styckkostnader per domstolsslag Tingsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål exkl. gemensam ansökan (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser Styckkostnad fastighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad fastighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad PBL-mål (kr), fasta priser Styckkostnad PBL-mål (kr), löpande priser Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), fasta priser Styckkostnad konkurs och företagsrekonstruktion (kr), löpande priser Styckkostnad utsökningsärenden (kr), fasta priser Styckkostnad utsökningsärenden (kr), löpande priser Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), fasta priser Styckkostnad övriga domstolsärenden (kr), löpande priser Hovrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr) löpande priser Styckkostnad miljömål (kr), fasta priser Styckkostnad miljömål (kr), löpande priser Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), fasta priser Styckkostnad fastighetsmål och PBL-mål (kr), löpande priser Med styckkostnader för verksamhetens kostnader avses domstolarnas löne- och förvaltningskostnader, övergripande administration, utvecklings- och kvalitetsarbete samt utgifter för konkursförvaltare, tolk och vittnen. För fördelning av kostnader mellan de olika målkategorierna används tidredovisning. Under 2017 tidredovisade samtliga domstolar under en tvåmånadersperiod, förutom Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen som inte redovisade någon tid. Migrationsdomstolarna samt Domstolverket har under 2017 redovisat tid dagligen. För de domstolsslag som saknar tidredovisning 2017 antas styckkostnaderna för samtliga måltyper ha förändrats så som domstolsslagets totala styckkostnad. Årsmedelvärdet för Statistiska centralbyråns (SCB:s) konsumentprisindex har använts vid samtliga fastprisberäkningar. 102 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

103 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Högsta domstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad brottmål (kr), fasta priser Styckkostnad brottmål (kr), löpande priser Styckkostnad tvistemål (kr), fasta priser Styckkostnad tvistemål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga mål (kr), löpande priser Förvaltningsrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser Migrationsdomstolar Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser Kammarrätter Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

104 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Migrationsöverdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), fasta priser Styckkostnad avlägsnandemål (kr), löpande priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad verkställighetsmål (kr), löpande priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), fasta priser Styckkostnad övriga målkategorier exklusive avlägsnandemål och verkställighetsmål (kr), löpande priser Högsta förvaltningsdomstolen Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad för ett mål (kr), löpande priser Styckkostnad skattemål (kr), fasta priser Styckkostnad skattemål (kr), löpande priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), fasta priser Styckkostnad socialförsäkringsmål (kr), löpande priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), fasta priser Styckkostnad mål enligt socialtjänstlagen (kr), löpande priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), fasta priser Styckkostnad målkategorin övriga mål (kr), löpande priser Hyres- och arrendenämnderna Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), fasta priser Genomsnittlig styckkostnad per ärende (kr), löpande priser SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

105 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 3 Verksamhetens kostnader och transfereringar Tabell 71 Verksamhetens kostnader Andel Förändring tkr Förändring % Kostnader för personal % % Kostnader för lokaler % % Övriga driftkostnader % % Finansiella kostnader % % Avskrivningar och nedskrivningar % % Summa % % Tabell 72 Kostnader per domstolsslag (tkr) Andel Förändring tkr Förändring % Högsta domstolen % % Hovrätter % % Tingsrätter % % Hyresnämnder % % Rättshjälpsmyndigheten % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Kammarrätter % % varav Migrationsöverdomstolen % % Förvaltningsrätter % % varav Migrationsdomstolar / % % Gemensamma kostnader % % Summa % % Tabell 73 Transfereringar per domstolsslag (tkr) Andel Förändring tkr Förändring % Högsta domstolen % % Hovrätter % % Tingsrätter % % Hyresnämnder % % Rättshjälpsmyndigheten % % Högsta förvaltningsdomstolen % % Kammarrätter % % varav Migrationsöverdomstolen % % Förvaltningsrätter % % varav Migrationsdomstolar % % Gemensamma kostnader % % Summa % % 1 I gemensamma kostnader ingår kostnader som lokalhyror, IT, avskrivningar m.m. samt Domstolsverket SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

106 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 4 Personalstatistik Tabell 74 Medelantalet anställda Ord domare Icke ordinarie domare Notarie Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna Förvaltningsrätterna Domstol totalt Domstolsverket Hyres-och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt ) I siffran för Domstolsverket ingår anställda på domstolar som är fackliga företrädare, arbetar delvis åt Domstolsakademin och viss säkerhetspersonal och förstärkningsstyrkan. För att få könsuppdelad statistik har siffror för åren tagits fram på nytt. Det kan därför skilja sig åt mot föregående årsredovisning pga att sena inregistreringar från tidigare år har påverkat statistiken. 106 SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

107 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Totalt Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna Förvaltningsrätterna Domstol totalt Domstolsverket Hyres-och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

108 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 75 Årsarbetskrafter Ord domare Icke ordinarie domare Notarie Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna varav Migrationsöverdomstolen Förvaltningsrätterna varav migrationsdomstolarna Domstol totalt Domstolsverket Hyres-och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

109 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Totalt Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Kvinna Man Total Högsta domstolen Hovrätterna Tingsrätterna Högsta förvaltningsdomstolen Kammarrätterna varav Migrationsöverdomstolen Förvaltningsrätterna varav migrationsdomstolarna Domstol totalt Domstolsverket Hyres-och arrendenämnderna Rättshjälpsmyndigheten Sveriges Domstolar totalt SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

110 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Tabell 76 Antal anställda per personalkategori 60 år eller äldre Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt Kvinna Man Totalt år Ord domare Icke ord domare Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Summa år eller äldre Ord domare Icke ord domare Föredr/beredn Domstolshandläggare Administration Summa Totalsumma SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING 2017

111 BILAGOR TILL RESULTATREDOVISNINGEN Bilaga 5 Sidhänvisning till återrapporteringskrav Förteckning över återrapporteringskrav Återrapporteringskrav enligt regleringsbrevet Dömande verksamhet Domstolsverket ska särskilt redovisa: handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade. Internationella uppdrag Domstolsverket ska redovisa: omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och sammanfatta vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser åtgärder för att säkerställa att utsänd personal till fredsfrämjande insatser och krishanteringsinsatser har kunskap om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att utbildningen är anpassad för det specifika uppdraget i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet (UD2016/07898/KH). Sidhänvisning Sid 15 Sid 73 f. Övriga återrapporteringskrav i regleringsbrevet Domstolsverket ska särskilt redovisa: det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten åtgärder för att hantera den beräknade ökade måltillströmningen till migrationsdomstolarna antalet mål, fördelat per målkategori, som lämnats över till följd av förslagen i prop. 2016/17:27 Utökade möjligheter för migrationsdomstolar att överlämna mål. åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna åtgärder som vidtagits med anledning av förslagen i rapporten Vittnesstöd Förslag till en långsiktigt hållbar organisation (Ju2014/3767/KRIM). Uppdrag i regleringsbrevet som ska redovisas i årsredovisning Domstolsverket ska särskilt redovisa: åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering uppdraget Effektivare användning av tolkar Redovisning enligt förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. 7 kap. 3 Uppgift skall lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Uppgift skall också lämnas om den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer, sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, år och 50 år eller äldre. Sid 57 ff. Sid 37 ff. Sid 37 Sid 57 ff. Sid 67 f. Sid 69 Sid 70 f. Sid 69 Sid 60 ff. Sid 63 f. SVERIGES DOMSTOLAR ÅRSREDOVISNING

112

113

114

115 BILDEN TILL VÄNSTER En av föreläsarna under Chefsdagarna 2017 var Clas Malmström, läkare och forskare, som talade om Den goda arbetsplatsen. BILDEN OVAN Sofia Kacim, kommunikationsstrateg, pratade om vikten av att vara ödmjuk inför det som händer på digitaliseringsfronten: Hitta ett område du vet mer om, som kan tillföra något på din arbetsplats. Ta inte hela internet på en gång, menade hon. Foto: Carl Johan Erikson

116