Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02

Transkript

1 YTTRANDE 1 (6) Justitiedepartementet Stockholm Remissyttrande avseende departementspromemorian Patent- och Marknadsdomstol, Ds 2014:02 ( Ert dnr Ju 2014/129/DOM) Allmänt Domstolsverket som beretts tillfälle att yttra sig över promemorian har följande synpunkter. Domstolsverket har granskat promemorian främst ur perspektivet vilka konsekvenser förslagen har på domstolarnas organisation samt behov av resurser och verksamhetsstöd. Domstolsverket lämnar i detta yttrande allmänna synpunkter på förslaget men också mer detaljerade synpunkter på de delar som berör Domstolsverkets roll och ansvarsområden i det fortsatta reformarbetet. Domstolsverket instämmer i promemorians påstående om att förutsättningarna för domstolarna att handlägga och avgöra immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga mål och ärenden behöver förbättras. De skäl som anförs i promemorian för detta är starka och talar för sig själva, t.ex. det som anförs om Patentbesvärsrättens vikande målunderlag, men även andra faktorer. Utgångspunkterna för de förändringar som behöver göras ska vara att domstolsprövningen av de immaterialrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen och ärendena ska vara enhetlig och koncentrerad. Också här talar det som anförs i promemorian med styrka för de slutsatser som dras. I promemoria föreslås att den samlade domstolsprövningen av de immateriellrättsliga, marknadsföringsrättsliga och konkurrensrättsliga målen ska ske i en R2B Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: domstolsverket@dom.se Expeditionstid: Måndag-fredag kl. 8-12, 13-16

2 YTTRANDE 2 (6) tingsrätt i första instans och i en hovrätt i andra instans och att dessa domstolar ska utgöra särskilda domstolar. För detta talar enligt Domstolverkets mening ett flertal omständigheter. Det som anförs i promemorian om att ingå i en större tingsrättsorganisation innebär en ökad flexibilitet och minskad sårbarhet samt medför även ett mer rationellt utnyttjande av resurserna. Kopplingen till en sådan domstols övriga verksamhet säkerställer vidare att domarna vid sidan av specialiseringen har en bred generell kompetens, vilket är nödvändigt med tanke på de civil- och straffrättsliga frågor som domstolen ska pröva. Att domstolen förmår erbjuda goda utvecklingsmöjligheter för de anställda utgör också en god rekryteringsgrund. Genom att förlägga prövningen till allmän domstol säkerställs också tillgång till de generella moderniseringar som kontinuerligt sker där av t.ex. administration, IT och processrättsregler. Det stöd som de allmänna domstolarna och domarna i dessa domstolar får av Domstolsverket och Domstolsakademin kan också säkerställas. Domstolsverket tillstyrker förslaget att de särskilda domstolarna ska benämnas Patent- och marknadsdomstolen respektive Patent- och marknadsöverdomstolen och att Stockholms tingsrätt ska vara Patent- och marknadsdomstol och att Svea Hovrätt ska vara Patent- och marknadsöverdomstol. Domstolsverket kan se att det finns argument som talar för att förlägga Patent- och marknadsdomstolen till Nacka tingsrätt men att de skäl som i promemorian anförs för att lägga den i Stockholms tingsrätt tar över. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer ska utse vilka av de lagfarna domarna i Stockholms tingsrätt respektive Svea hovrätt som ska tjänstgöra i de särskilda domstolarna. Den särskilda domstolen bör inrymmas i en avdelning i tingsrätten respektive hovrätten och att handlägga de aktuella målen bör vara den avdelningens främsta och huvudsakliga uppgift. Domstolsverket är skeptiskt till att i tings- och hovrättsinstruktionerna införa föreskrifter om att de aktuella måltyperna ska handläggas på en särskild avdelning. Enligt domstolsverkets mening bör dessa frågor lösas internt i domstolarna med beaktande av vad som anförts i promemorian. Domstolarna bör ges så stor frihet som möjligt att, med användande av befintliga resurser, forma sin inre organisation. Genom detta utnyttjas resurserna på bästa sätt.

3 YTTRANDE 3 (6) Högsta domstolen ska vara sista instans med ansvar för prejudikatbildningen. Patent- och marknadsöverdomstolens avgöranden i ärenden som inletts genomöverklagande till Patent- och marknadsdomstolen, ska dock kunna överklagas till Högsta domstolen endast om Patent och marknadsöverdomstolen gör bedömningen att ärendet rör frågor av intresse från prejudikatsynpunkt och tillåter det (s.k. ventil). I förhållande till dagens läge innebär detta en betydande förbättring. I promemorian föreslås att vid handläggning av mål i de föreslagna domstolarna ska rättegångsbalkens bestämmelser om tvistemål och brottmål tillämpas, om inte annat föreskrivs. Vid handläggning av mål om utdömande av vite tillämpas rättegångsbalkens bestämmelser om bötesbrottmål. Vid handläggning av ärenden som inleds i domstol genom ansökan tillämpas ärendelagens bestämmelser, om inte annat föreskrivs. Härutöver föreslås en särskild lag om patentoch marknadsdomstolar som reglerar handläggningen i de föreslagna domstolarna. I lagen regleras bl.a. frågor om domstolarnas namn, vilka måltyper som ska handläggas av domstolarna, frågor om överklagande och särskilda rättsmedel, ledamöter i domstolarna, förfarandet vid handläggning av mål och ärenden i domstolarna, rättens sammansättning m.fl. processuella frågor. Domstolsverket, kan mot bakgrund av rättsområdenas komplexitet och synesmellan relativa olikhet, se ett behov av en särskild lagreglering av förfarandet i de nyinrättade domstolarna. De regler som föreslås förefaller väl avvägda och avstämda mot rättegångsbalkens och ärendelagens bestämmelser. Domstolsverket har inget att invända mot yrkesbeteckningen patentråd. I promemorian föreslås att bestämmelsen i 11 lagen om marknadsdomstol m.m. förs in i den nya lagen om patentoch marknadsdomstolar. I den nuvarande bestämmelsen föreskrivs att det ska finnas en konsumentombudsman som utses av regeringen och ska vara jurist. Konsumentombudsmannen är f.n. också generaldirektör och chef för konsumentverket. Av 10 instruktionen för konsumentverket framgår att generaldirektören också är konsumentombudsman. Domstolsverket ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen hör hemma i en lag om patentoch marknadsdomstolar. Domstolsverket har inga invändningar mot övriga förslag till författning sändringar som i många fall innebär att redan gällande bestämmelser flyttas eller endast språkliga förändringar.

4 YTTRANDE 4 (6) Ikraftträdande I promemorian föreslås att reformen ska träda i kraft den 1 juli Med hänsyn till det relativt stora antalet praktiska frågor som dessförinnan måste vara lösta kan det ifrågasättas om inte den tidsplanen är för optimistisk. Domstolsverket vill här särskilt peka på frågan om vilken tingsrätt som ska hysa Patentoch marknadsdomstolen och lösandet av de lokalbehov som uppstår vid inrättandet av den nya domstolen. Domstolsverket tillstyrker att Stockholms tingsrätt blir Patent- och marknadsdomstol, men vill i sammanhanget framhålla att lokalfrågorna måste vara lösta när ikraftträdandet sker. Det kan inte komma ifråga att låta medarbetarna i den nya domstolen sitta kvar i Marknadsdomstolens eller Patentbesvärsrättens lokaler. Också frågor relaterade till rekrytering av medarbetare till de nya domstolarna, anpassning av målregistersystem m.fl. omställningsfrågor måste vara lösta när verksamheten startar. Mot övergångsbestämmelserna i övrigt har Domstolsverket inget att erinra. Konsekvenser Domstolsverket delar uppfattningen i promemorian att reformen sannolikt kommer att leda till ett bättre resursutnyttjande och en effektivare handläggning av de måltyper som berörs. När det sedan gäller de ekonomiska konsekvenserna av förslagen finns det en risk för att de bedömningar som görs i promemorian kan visa sig alltför optimistiska. Domstolsverket vill framhålla att det i detta tidiga skede av beredningen är svårt att uppskatta det slutliga resursbehovet och kostnaderna för patentoch marknadsdomstolarna. Inte minst erfarenheter från dimensioneringsprocessen av mark- och miljödomstolarna har visat detta. Finansieringen av de nya domstolarna kommer att ske dels genom medel som redan finns tillgängliga inom Sveriges Domstolar dels, såvitt avser den verksamhet som överförs från Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten, med medel som överförs från andra anslag. Enligt promemorian skall de permanenta kostnadsökningar som denna verksamhet innebär täckas genom att Sveriges Dom-

5 YTTRANDE 5 (6) stolars anslag ökas med resurser som motsvarar Marknadsdomstolens och Patentbesvärsrättens respektive nuvarande anslag. Ramanslaget för Marknadsdomstolen uppgick 2013 till 11,1 mnkr. Verksamhetens kostnader uppgick till omkring 11,2 mnkr, varav 8,2 mnkr avsåg personalkostnader. Ramanslaget för Patentbesvärsrätten uppgick 2013 till cirka 20,4 mnkr. Verksamhetens kostnader uppgick till 20,4 mnkr, varav 16,2 mnkr avsåg personalkostnader. I princip all verksamhet i Marknadsdomstolen och vid Patenbesvärsrätten kommer enligt förslaget att överföras till Patent- och marknadsdomstolen, låt vara att ett fåtal mål vid Marknadsdomstolen enligt den nuvarande ordningen överklagats från tingsrätt och alltså redan varit föremål för handläggning i tingsrätt. Undantaget är Patenbesvärsrättens mål om namn och utgivningsbevis, som är få till antalet, vilka föreslås föras till allmän förvaltningsdomstol. Mot denna bakgrund anser Domstolsverket att den tillkommande kostnaden för Stockholms tingsrätt kommer att ligga i nivå med de samlade ramanslagen för Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten som 2013 totalt uppgick till 31,5 mnkr. Till detta kommer tillkommande kostnader i Svea hovrätt. Med utgångspunkt i de bedömningar Svea hovrätt gjort om det personella resursbehovet i Patent- och marknadsöverdomstolen uppskattar Domstolsverket denna tillkommande kostnad till totalt mellan 7 mnkr och 9 mnkr, inkluderande förvaltnings- och lokalkostnader. Sammantaget anser således Domstolsverket att anslaget Sveriges Domstolar bör tillföras i storleksordningen 40 mnkr för att täcka de permanenta kostnadsökningar som kan hänföras till förslagen om överförande av verksamhet från Marknadsdomstolen respektive Patenbesvärsrätten till den nya organisationen. Förslagen kommer också att ha viss påverkan på verksamheten i Högsta förvaltningsdomstolen och vid Högsta domstolen; ett minskat resursbehov i Högsta förvaltningsdomstolen och ett ökat resursbehov vid Högsta domstolen. Sannolikt kommer dessa kostnadsminskningar och kostnadsökningar att, i stort, ta ut varandra. Om beslut fattas om den föreslagna reformen kommer Domstolverket i samverkan med berörda domstolar att närmare dimensionera Patent- och marknadsdomstolarna. Det finns dock redan nu skäl att notera att den verksamhet som enligt den nuvarande ordningen bedrivs vid andra tingsrätter och hovrätter än Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt är i de flesta fall av liten volym vid respek-

6 YTTRANDE 6 (6) tive domstol och därför inte berör hela anställningar. Detta innebär att någon minskning på kort sikt inte kan göras vid övriga tingsrätter och hovrätter avseende de personella resurserna. Först efter en övergångsperiod kan resurserna vid dessa övriga domstolar anpassas till den nya organisationen. Omställningskostnaderna, såvitt avser överföringen av verksamheten i Marknadsdomstolen och vid Patensbesvärsrätten till patentoch marknadsdomstolarna, uppskattas av Domstolsverket till omkring 2 mnkr. Med nuvarande förslag i promemorian är dessa kostnader ofinansierade. Det finns anledning att efter genomförandet av reformen följa frågan om kostnadsutvecklingen och vid behov tillföra Sveriges Domstolar ytterligare resurser. Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Barbro Thorblad. I beredningen har även deltagit strategen Dan Töllborn (föredragande) Barbro Thorblad Dan Töllborn