Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden

Transkript

1 DOMSTOLSVERKETS R APPORTSERIE 2009:5 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden Ett regeringsuppdrag angående förbättring av statistik och uppföljning

2 ISSN: Diarienummer Omslagsfoto: Patrik Svedberg Tryckt på Danagårds Grafiska, Ödeshög, juli 2009

3 Förord Regeringen gav den 26 juni 2008 Domstolsverket i uppdrag att dels utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden, dels genomföra en enkät i domstolarna angående byte av offentlig försvarare. Det senare uppdraget redovisades den 15 januari Domstolsverket överlämnar här sin slutrapport angående förbättring av statistik och uppföljning av utgiftsutveckling för rättsliga biträden. I arbetet med rapporten har deltagit de personer som redovisas under avsnitt 3. Jönköping i juni 2009 Barbro Thorblad Ulla Pålsson 1

4 2

5 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Uppdraget Organisation Utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m Inledning Allmän utveckling Timkostnadsnormens utveckling Offentliga försvarare Målsägandebiträden Rättshjälpsbiträden Offentliga biträden Konkursförvaltare Övriga biträden Statens nettoutgifter Föreskrifter om styrning och kontroll Inledning Regeringens och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter Föreskrifter inom Sveriges Domstolar Nuvarande teknikstöd Inledning Vera Agresso Kim Siv Räven Nuvarande rutiner för uppföljning och kontroll Allmänt Offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde Antal förordnanden Timkostnadsnormen Debiterad tid per förordnande Rättshjälpsbiträde Konkursförvaltare Övriga biträden Revision och kontroll Behovet av förändringar Inledning Förordnande och byte Omfattning Art Överväganden och förslag Förordnande och byte Omfattning och art

6 Bilagor 1. Regeringsuppdraget 2. Sammanfattning av DV-rapport 2009:1 3. Nytt mål, tingsrätt 4. Nytt mål, hovrätt och Högsta domstolen 5. Nytt mål, länsrätt 6. Nytt mål, kammarrätt och Regeringsrätten 7. Nytt mål, hyres- och arrendenämnd 8. Aktörer, tingsrätt 9. Aktörer, hovrätt och Högsta domstolen 10. Aktörer, länsrätt samt hyres- och arrendenämnd 11. Aktörer, kammarrätt och Regeringsrätten 12. Målgrupps- och måltypskoder, förvaltningsdomstol 13. Målgrupps- och måltypskoder, tingsrätt 14. Målkategorier i Siv, förvaltningsdomstol och tingsrätt 15. Analysrapport - Datavaruhus 4

7 Sammanfattning Domstolsverket har fått i uppdrag att utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning på en mer detaljerad nivå av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden. Verket ska ta ställning till hur man åstadkommer en bättre redovisning av olika faktorer för att få ökad kunskap om mål där rätten tar ställning till frågor om förordnande eller byte av rättsligt biträde. Sådana faktorer kan enligt uppdraget vara omfattningen och arten av de mål där rätten förordnar eller tillåter byte av rättsligt biträde eller avslår en begäran om förordnande eller byte. Domstolsverket skulle även genomföra en enkät angående byte av offentliga försvarare under oktober och november Samtliga tingsrätter och hovrätter deltog i undersökningen. Denna del av uppdraget redovisades till regeringen den 15 januari 2009 (DV-rapport 2009:1). Redan i dag finns möjlighet att redovisa antal förordnade biträden och att göra en kontroll av antalet byten av biträden. Uppgifterna är emellertid osäkra och omfattar inte beslut om avslag på framställan om förordnande eller byte. Förbättrad statistik i dessa delar kräver att en ny funktion för registrering införs i verksamhetsstödet Vera, en funktion som bör vara tvingande för att statistiken ska vara tillförlitlig. Enligt Domstolsverket bör ett sådant införande föregås av övervägande i ett större sammanhang av vilka statistiska uppgifter som är önskvärda. Vid sådana överväganden är det av vikt att domstolarna ges möjlighet att påverka arbetet eftersom varje förändring innebär ändrade och troligen utökade arbetsmoment för domstolens personal. Redan nu bör dock Domstolsverkets uppföljning av antal förordnanden utökas till att avse även rättshjälpsbiträden och konkursförvaltare. Vidare bör, för att förbättra möjligheten att följa upp arten på mål, ett arbete inledas för att samordna definitionerna av målgrupper i de olika verksamhetsstöden. Möjligheten att använda registreringskoder för förbättrad statistik gällande förtursmål bör också undersökas och registreringen i verksamhetsstödet Kim utökas. Biträdenas nedlagda tid, avseende arbete och tidsspillan, bör registreras samt uppgifter om ersättning för arbete, tidsspillan och utlägg specificeras. På så sätt förbättras möjligheterna att domstolsvis och mer detaljerat följa upp hur anslaget belastas av de olika kostnadsposterna. Det bör övervägas om inte krav ska ställas på konkursförvaltare att redovisa tid för nedlagt arbete och att göra det mer enhetligt. För att göra det möjligt att samköra de olika faktorerna i mål där biträde förordnats är det önskvärt att arbetet med utformningen av ett datavaruhus fortsätter. 5

8 1 Bakgrund Anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m., utgiftsområde 4, (tidigare anslaget 4:12 Rättsliga biträden m.m. och dessförinnan Rättshjälpskostnader m.m.) ska bl.a. finansiera olika typer av juridiskt stöd som ges till allmänheten. Anslaget disponeras av Domstolsverket men får efter delegering disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden. Från anslaget ska avräknas de utgifter som enligt rättegångsbalken ska betalas av allmänna medel i samband med ersättning till offentligt försvar eller ombud, ersättning till målsägandebiträde samt till rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande ska betala. Därutöver ska från anslaget avräknas utgifter för offentligt biträde, dock inte sådana utgifter som avser offentligt biträde i ärenden enligt utlänningslagen. De senare utgifterna belastar utgiftsområde 8, anslag 1:5. Anslaget 1:12 ska dessutom finansiera utgifter som uppkommer i samband med förvaltararvoden m.m. i konkurser, ersättning till särskild företrädare för barn, ersättning för rådgivning samt ersättning för diverse kostnader för rättsväsendet såsom översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationell straff- och civilrättsligt samarbete inom centralmyndighetens ansvarsområde. Från anslaget ska även vissa domstolskostnader avräknas. Det handlar om ersättning för god man, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare, ersättning till bouppteckningsförrättare samt utgifter som uppkommit i samband med förhandlingar och som avser bevisföring, tolkar och parter. Den andel av kostnaderna som den rättssökande själv ska betala tillbaka för offentligt försvar, målsägandebiträde och för rättshjälp tillgodofördes tidigare anslaget. Fr.o.m. år 2002 ska medel som staten får på grund av återbetalningsskyldighet istället redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. Utgifterna på anslaget är regelstyrda, vilket innebär att dessa är reglerade i den svenska lagstiftningen. De faktorer som styr utgifterna är framförallt antalet inkomna mål och ärenden, målens och ärendenas svårighetsgrad samt ersättningsnivån till rättsliga biträden. Utgifterna på anslaget 1:12 har de senaste åren ökat drastiskt. De har ökat från mnkr år 2003 till mnkr år Några förklaringar till utgiftsökningarna är taxehöjningar, att antalet inkomna brottmål har ökat och att utgifterna för bl.a. tolkar och vittnen år 2006 flyttades från domstolsanslaget till anslaget 1:12. Det saknas för närvarande utförlig statistik angående förordnanden och byte av rättsliga biträden. Uppgifter finns om den totala kostnaden för var och en av delposterna på anslaget. Statistik finns även om antalet förordnanden och den genomsnittligt nedlagda tiden per förordnande. Uppgifter saknas om omfattningen och arten av de mål där rättsliga biträden förordnas. I fråga om byte av offentlig försvarare finns inte heller någon statistik. Det finns således behov av förbättrad statistik avseende rättsliga biträden för att göra det möjligt att på en mer detaljerad nivå följa utgiftsutvecklingen. 6

9 2 Uppdraget I beslut den 26 juni 2008 gav regeringen i uppdrag åt Domstolsverket att utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning på en mer detaljerad nivå av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden. Uppdraget bifogas denna rapport som bilaga 1. Regeringens uppdrag består av två delar. För det första ska Domstolsverket i utredningsarbetet ta ställning till hur man åstadkommer en bättre redovisning av olika faktorer för att få ökad kunskap om mål där rätten tar ställning till frågor om förordnande eller byte av rättsligt biträde. Sådana faktorer kan vara omfattningen och arten av de mål där rätten förordnar eller tillåter byte av rättsligt biträde eller avslår en begäran om förordnande eller byte. Uppgifter om målets omfattning och art kan bl.a. gälla förhandlingstid, vad målet rört och om det handlagts med förtur. Antalet bifall till respektive avslag på en begäran om förordnande eller byte bör också redovisas. För det andra skulle Domstolsverket under oktober och november 2008 genomföra en enkät angående byte av offentlig försvarare i det antal domstolar som verket fann lämpligt. Enkäten skulle syfta till att få en bild av förekomsten av byte av offentlig försvarare, skälen till byte av offentlig försvarare, i vilka mål byte av offentlig försvarare sker, exempelvis uppgifter om målets omfattning och art, samt när i processen byte sker. Denna del av uppdraget redovisade verket till regeringen den 15 januari 2009 (DV-rapport 2009:1 Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden, m.m. En delrapport angående byte av offentlig försvare). En sammanfattning av resultatet av den undersökningen bifogas denna rapport som bilaga 2. Syftet med en förbättrad statistik i fråga om rättsliga biträden är enligt regeringen att göra det möjligt att följa utgiftsutvecklingen på en mer detaljerad nivå än vad som är möjligt i dag. 7

10 3 Organisation Utredningsarbetet har bedrivits i en projektorganisation som har bestått av en styrgrupp och en arbetsgrupp. Styrgruppen har övervakat planering och genomförandet av arbetet. Frågor av principiell betydelse, övergripande förslag och slutrapporten till regeringen har underställts styrgruppen och slutligen Domstolsverkets generaldirektör. Styrgruppen har bestått av utvecklingschefen Rita Aspegren, ekonomichefen Ann Härelind och chefsjuristen Jörgen Nilsson. Arbetsgruppen har utfört utredningsarbetet och rapporterat till styrgruppen. I arbetsgruppen har deltagit företrädare för Domstolsverkets juridiska avdelning, ekonomiavdelning och utvecklingsavdelning. Gruppen har bestått av Ulla Pålsson, projektledare, Eva Fernqvist, hovrättsassessor, Owe Liljegren, controller, Pierre Szöke, controller, Sari Joelsson, systemanalytiker, Berna Davidsson, IThandläggare, Karin Sandgren, IT-handläggare, samt David Helmers och Cecilia Welander, jurister. 8

11 4 Utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m. 4.1 Inledning Av de tabeller som redovisas i följande avsnitt framgår hur de olika faktorer som enligt Domstolsverket påverkar utvecklingen på anslaget har förändrats, dvs. förändring av antalet förordnanden, timkostnadsnormens utveckling och förändring i genomsnittligt debiterad tid av det rättsliga biträdet under perioden Avslutningsvis redovisar verket under detta avsnitt statens inkomster i anledning av de för förordnanden som belastar anslaget och presenterar därigenom statens nettoutgifter. 4.2 Allmän utveckling Som angetts i det föregående har utvecklingen på anslaget ökat drastiskt under senare år. Av nedanstående diagram framgår tilldelade och förbrukade medel för anslaget budgetåren , inklusive den tidigare anslagsposten Vissa domstolsutgifter. Mnkr Anslaget rättsliga biträden Totala utgifter Totalt tilldelat anslag Av tabellen i det följande framgår att utgifterna på anslaget uppgick till mnkr under 2008, vilket är en ökning med drygt 10 procent eller 151 mnkr jämfört med föregående år. Vid en närmare uppdelning av anslaget kan konstateras att utgifterna för offentligt försvar ökade med 129 mnkr under 2008, att utgifterna för målsägandebiträde ökade med 24 mnkr, att utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen ökade med 2 mnkr samt att utgifterna för offentligt biträde ökade med 7 mnkr. Utgifterna för förvaltararvoden i konkurser minskade under 2008 med 24 mnkr jämfört med 2007 samtidigt som utgifter för bevisning, tolkar och parter under samma period ökade med 10 mnkr. Övriga utgifter på anslaget, dvs. utgifter för särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, diverse kostnader för rättsväsendet, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt bouppteckningsförrättare och likvidator, ökade sammantaget med 3 mnkr från föregående år. 9

12 Utfall (Mnkr) Differens Differens (Procent) Offentligt försvar ,5 % Målsägandebiträde ,5 % Rättshjälp enligt rättshjälpslagen ,2 % Offentligt biträde ,6 % Förvaltararvoden i konkurser % Utgifter för bevisning, tolkar och parter ,2 % Övriga utgifter på anslaget Rättsliga biträden ,5 % Summa ,4 % Diagrammet nedan redovisar utgiftsutvecklingen på de fyra största utgiftsposterna mellan åren Utgifterna för offentligt försvar, som utgör cirka 57 procent av samtliga utgifter på anslaget, uppgick till 914 mnkr under 2008, vilket är en ökning med 256 mnkr (39 %) sedan Ersättningen till målsägandebiträden ökade under samma period med 72 mnkr (74 %) till cirka 169 mnkr. Utgifterna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen uppgick till 175 mnkr under 2008, vilket är en ökning med 11 mnkr (6,5 %) sedan Utgifterna för offentligt biträde ökade under perioden med 20 mnkr (26 %) till 96 mnkr. Mnkr Offentligt försvar M ålsägandebiträde Rättshjälp enligt rättshjälpslagen Offentligt biträde Utgifter för förvaltararvoden i konkurser har sedan 2004 minskat med 18 mnkr (14 %). Utgifter för bevisning, tolkar och parter har under samma period ökat med 36 mnkr (45 %) och uppgick under 2008 till 117 mnkr. Övriga utgifter på anslaget uppgick under 2008 till 27 mnkr, vilket är en ökning med ca 14 mnkr (98 %) för hela perioden. Förändringen kan delvis förklaras av att en ny anslagspost tillkom 2005 för diverse kostnader. Dessa kostnader, som avser översättning, delgivning m.m. för internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom centralmyndighetens ansvarsområde, uppgick under 2008 till 3 mnkr. Dessutom har utgifter för särskilda företrädare för barn ökat från 4 mnkr till 12 mnkr under perioden. 4.3 Timkostnadsnormens utveckling Timkostnadsnormen höjdes fr.o.m. den 1 januari 2009 med 2,13 procent till kr exklusive mervärdesskatt. Domstolsverket kan, redan i denna inledande del av rapporten, konstatera att förändringar av timkostnadsnormen har relativt stort genomslag på utvecklingen av utfallet på anslaget. En höjning av den norm som gällde under 2008 med en procent innebar en utgiftsökning på anslaget med över 16 mnkr. Den höjning av 10

13 normen som genomfördes vid årsskiftet medför med automatik en utgiftsökning med 34 mnkr, vid oförändrade förutsättningar i övrigt. Fr.o.m har regeringen efter förslag från Domstolsverket beslutat att timkostnadsnormen ska beräknas med hänsyn tagen till kostnadsutvecklingen för de tre senaste åren. Tabellen visar timkostnadsnormens utveckling de sex senaste åren Belopp exkl. moms (kr) Årlig procentuell förändring Ackumulerad procentuell förändring från ,63 % 0,80 % 2,08 % 2,62 % 2,37 % 2,13 % 3,63 % 4,46 % 6,63 % 9,43 % 12,02 % 14,40 % 4.4 Offentliga försvarare Utgifterna för offentligt försvar uppgick under 2008 till 914 mnkr, vilket är en ökning med 129 mnkr jämfört med föregående år. Utgifterna har i genomsnitt ökat med 4,3 procent per år mellan Antalet förordnade försvarare, har sedan 2004 ökat med ca 15,8 procent. Den debiterade tiden per förordnande har omväxlande ökat och minskat för att år 2008 ligga på en nivå som är 9,5 procent högre än nivån år Tabellen nedan visar i hur stor omfattning de olika komponenterna medverkar till utvecklingen av utgifterna för offentlig försvarare. Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått. Offentligt försvar Procentuell förändring Antal förordnanden ,8 % Debiterade timmar per förordnande 9,85 9,59 9,12 10,19 10,78 9,5 % Procentuell förändring debiterad tid/förordnande -2,54 % -2,56 % -4,92 % 11,69 % 5,78 % Det totala antalet inkomna brottmål, exklusive notariemål, har under de senaste åren ökat kontinuerligt. Mellan åren var ökningen 9,2 procent. Beträffande antalet avgjorda sådana brottmål har det även skett en ökning de senaste åren. Mellan 2007 och 2008 blev ökningen 9,8 procent. Sammantaget inkom fler 11

14 brottmål under 2008 än vad som avgjordes under samma år, vilket fick till följd att brottmålsbalanserna ökade med närmare 1,3 procent vid tingsrätterna. Eftersom antalet inkomna brottmål har ökat i större utsträckning än antalet avgjorda brottmål under 2008 gör Domstolsverket den bedömningen att det finns ett ackumulerat antal mål som troligen leder till att kostnaderna för offentliga försvarare kommer att stiga även de närmast kommande åren. Till detta kommer förstärkningen av polis- och åklagarorganisationen som förväntas bidra till att målantalet och därmed antalet förordnanden ökar. Domstolsverket gör bedömningen att antalet avgjorda brottmål kommer att öka med 4 procent under 2009 samt med 5 procent för vart och ett av åren 2010 till Den debiterade tiden per förordnande bedöms öka med 1 procent under 2009 och med 0,5 procent årligen under , allt under förutsättning att regelverket för förordnande av och ersättning till offentlig försvarare inte ändras. Volymökningen beräknas, tillsammans med timkostnadsnormens ökning, ge ett utfall på 980 mnkr för För perioden 2010 till och med 2012 beräknas utgifterna för offentligt försvar till mnkr, mnkr respektive mnkr, exklusive en eventuell ökning av timkostnadsnormen. 4.5 Målsägandebiträden Utgifterna för målsägandebiträde uppgick vid utgången av 2008 till 169 mnkr, vilket är en ökning med 24 mnkr jämfört med Utgifterna har i genomsnitt ökat med 4,6 procent per år mellan 2004 och Av tabellen i det följande framgår att antalet förordnade målsägandebiträden fortsatt stiger och att uppdragen sedan 2004 har ökat med 40,2 procent. Den debiterade tiden har under perioden ökat med 13,4 procent. Av tabellen kan sammantaget konstateras att det framför allt är ökningen av antalet förordnanden som har påverkat utgiftsökningen för målsägandebiträden. Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Målsägandebiträde Procentuell förändring Antal förordnanden ,2 Debiterade timmar per förordnande Procentuell förändring debiterad tid/förordnande 5,35 5,74 5,59 5,91 6,06 13,4-3,50 % 7,27 % -2,47 % 5,62 % 2,63 % Den 1 april 2008 infördes bland annat en obligatorisk rätt till målsägandebiträde för sexualbrottsoffer, en ny bestämmelse om målsägandebiträde för barn vid grövre brottslighet och en regel om att åklagare kan förordna målsägandebiträde under förundersökningen (prop. 2007/08:47). Lagstiftningen förmodas medföra kostnadsökningar, i vilken utsträckning är dock svårt att bedöma. 12

15 Antalet avgjorda brottmål, exklusive notariemål, förväntas öka med 4 procent under 2009 samt med 5 procent årligen under Den debiterade tiden/förordnanden beräknas öka med 0,5 procent för vart och ett av åren Efter uppräkning med höjningen av timkostnadsnormen beräknas utgifterna komma att uppgå till 180 mnkr för För perioden beräknas utgifterna för målsägandebiträde uppgå till 190 mnkr, 200 mnkr respektive 212 mnkr, höjningen av timkostnadsnormen oräknad och under förutsättning att lagstiftningen är oförändrad. 4.6 Rättshjälpsbiträden Av de totala utgifterna på anslaget uppgick kostnaderna för rättshjälp enligt rättshjälpslagen under 2008 till 175 mnkr, vilket är en ökning med ca 2 mnkr eller 1,2 procent jämfört med föregående år. Trots de senaste årens kostnadsökningar kan emellertid konstateras att utgifterna sammantaget har minskat med ca 130 mnkr eller 43 procent sedan 1998 då nivån låg på 305 mnkr. Nedgången är huvudsakligen orsakad av den reform som genomfördes per den 1 december 1997 då ett antal sakområden upphörde att vara generell grund för att bevilja rättshjälp och rättshjälpen gjordes subsidiär till rättsskydd i försäkring. Utgifterna minskade fram till Att utgifterna på nytt ökar efter 2005 kan ha sin förklaring i att antalet ärenden inte minskar i samma utsträckning som tidigare. På grund av att ärendeminskningen har börjat avstanna kan det konstateras att det är timkostnadsnormens utveckling som bidrar till ökade kostnader. En annan förklaring kan vara att Rättshjälpsmyndigheten i allt större utsträckning än tidigare följer upp och avslutar äldre ärenden. Vid en närmare uppdelning av utgifterna kan noteras att kostnaderna för rättshjälp, enligt den nya lagstiftningen, steg under år 2008 med drygt 5 mnkr jämfört med föregående år, vilket motsvarar en ökning på 3 procent. Utgifterna beträffande rättshjälp, enligt äldre lagstiftning, minskade emellertid under 2008 med ca 3 mnkr, vilket motsvarar en nedgång på ca 44 procent i förhållande till Antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till Rättshjälpsmyndigheten minskade kraftigt under Minskningen uppgick till ca 14 procent jämfört med Om man ser till perioden har antalet ansökningar om rättshjälp som kom in till myndigheten stadigt minskat. Sammantaget för hela perioden har ansökningarna minskat med ca 60 procent. Domstolsverket har ingen uppgift på antalet inkomna ansökningar till domstolarna, men det kan konstateras att antalet till tingsrätterna inkomna familjemål, exklusive gemensam ansökan, har ökat med 10 procent de två senaste åren, varav 8,8 procent under 2008, vilket torde få till effekt att utgifterna för rättshjälp i domstolsärenden fortsatt kommer att öka. Avräknade ärenden i vilka rättshjälp har beviljats i domstol under 2008 ökade med omkring 3,5 procent. En trolig förklaring till att antalet avräknade ärenden ökat 2008 är att domstolarna avgjort fler mål under 2008 än tidigare år. Avräknade ärenden i vilka rättshjälp har beviljats av Rättshjälpsmyndigheten har minskat med 4,7 procent. De senaste årens nedgång av beviljade ärenden vid myndigheten kan delvis förklaras av att ett stort antal ärenden avseende samma art inkom 2006 men förklaringen är också relaterad till att inkomsttaket har varit oförändrat sedan den 1 januari

16 Domstolsverket bedömer, att antalet avräknade rättshjälpsärenden, enligt nuvarande lagstiftning kommer att ligga kvar på samma nivå under 2009 som föregående år. För de kvarvarande ärendena där rättshjälp beviljats enligt äldre lagstiftning är förhållandena mera osäkra. En lika stor ärendeminskning som under är dock inte sannolik. Med hänsyn tagen till de förutsättningar som nu angivits beräknar Domstolsverket att utgifterna för rättshjälp, inklusive timkostnadsnormens ökning, ger ett utfall på 179 mnkr under För perioden beräknas volymen vara oförändrad, vilket medför att förbrukningen skulle ligga kvar på ungefär samma nivå, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 4.7 Offentliga biträden Utgifterna för offentligt biträde på nu aktuellt anslag uppgick 2008 till 96 mnkr vilket är en ökning med 7 mnkr i förhållande till Totalt sett har utgifterna allt sedan 2004 ökat med i genomsnitt 4,2 procent per år. Antalet förordnade rättsliga biträden har sedan 2004 ökat med 8,5 procent. Den debiterade tiden har omväxlande ökat och minskat under perioden för att år 2008 ligga på en nivå som är 6,4 procent högre än nivån år Tabellen redovisar de faktorer, utöver timkostnadsnormen, som anses vara förklaringsfaktorer till hur utgiftsökningarna uppstått Offentligt biträde Procentuell förändring Antal förordnanden ,5 % Debiterade timmar per förordnade Procentuell förändring debiterad tid/förordnande 4,07 4,03 4,09 4,29 4,33 6,4 % -9,12 % -0,97 % 1,53 % 4,92 % 0,88 % Måltillströmningen till länsrätterna i de mål vari offentligt biträde kan förordnas har endast ökat marginellt, knappt 1,9 procent, under LVU/LVM-målen har ökat med drygt 4,2 procent medan psykiatrimålen endast ökat marginellt med 1,1 procent. Från och med november 2006 prövas omvandling av livstidsfängelse till tidsbestämt straff av Örebro tingsrätt och Göta hovrätt. I dessa ärenden kan offentligt biträde förordnas. För kommande år beräknas volymökningen uppgå till 2 procent för vart och ett av åren Den debiterade tiden beräknas öka med 0,5 procent årligen för Utgifterna för 2009 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till 100 mnkr. För perioden 2010 till och med 2012 beräknas utgifterna för offentligt biträde till 103 mnkr, 106 mnkr respektive 108 mnkr, exklusive en framtida ökning av timkostnadsnormen. 14

17 4.8 Konkursförvaltare Antalet inkomna samt avslutade konkurser har under 2008 minskat i förhållande till föregående år med 9,2 procent respektive 6,2 procent. Jämfört med 2006 uppgår minskningen till 12,1 procent respektive 12,3 procent. Utgifterna för förvaltararvoden m.m. uppgick vid utgången av 2008 till 109 mnkr, vilket är en minskning med 24 mnkr eller 18 procent jämfört med Om man bortser från taxehöjningen per den 1 januari 2008, som uppgick till 2,35 procent eller 3 mnkr, skulle en total utgiftsminskning ha blivit 27 mnkr. Domstolsverket har i sina prognoser antagit en kraftig ökning av antalet inkomna konkursärenden under kommande år på grund av rådande lågkonjunktur. Effekten väntas därför, med en viss eftersläpning, medföra en markant ökning av utgiftsposten under närmast kommande år. Under 2009 beräknas antalet konkurser öka med ca 15 procent. I prognosen ingår höjning av konkursförvaltartaxan den 1 januari 2009 på 2,35 procent. Utgifterna för 2009 beräknas med dessa förutsättningar komma att uppgå till 128 mnkr. För antas konkurserna öka med ytterligare 25 procent för vart och ett av åren för att under 2012 förbli oförändrad. Domstolsverkets bedömning är att utfallet under angivna förutsättningar budgetåren blir 160, 200 respektive 200 mnkr i 2009 års prisnivå. 4.9 Övriga biträden Övriga utgifter för rättsliga biträden som belastar anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. avser särskild företrädare för barn, god man, rådgivning, ersättningsgaranti för bodelningsförrättare samt bouppteckningsförrättare och likvidator. Det sammanlagda utfallet för dessa utgiftsslag 2008 var 27,6 mnkr. I beloppet ingår även det som rubriceras som diverse kostnader för rättsväsendet. De tre först nämnda utgiftsslagen, det vill säga utgifter för särskild företrädare för barn, god man och rådgivning, svarar för största delen av beloppet. Samtliga antas öka något under perioden medan de övriga antas bli i stort sett samma som Domstolsverkets prognos är sammantaget för dessa sex utgiftsslag 29 mnkr 2009 och 30 mnkr per år i 2009 års prisnivå Statens nettoutgifter Medel som betalas in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet redovisas på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet. En post på inkomsttiteln avser återbetalning av rättshjälpskostnader. Posten omfattar återbetalning av kostnader för offentligt försvar, målsägandebiträde eller rättshjälpsbiträde. En jämförelse mellan utgifterna på anslaget och de intäkter som erhållits utvisar statens nettoutgifter på anslaget. Resultatet redovisas i följande tabell. Nettokostnad (tkr) Utgifter Återbetalning av rättshjälpskostnader Statens nettokostnad

18 5 Föreskrifter om styrning och kontroll 5.1 Inledning En första utgångspunkt för en analys av behovet av förändringar av Sveriges Domstolars statistik och uppföljning av utvecklingen på anslaget Rättsliga biträden m.m. är att studera de föreskrifter om styrning och kontroll som har beslutats av dels regeringen och Ekonomistyrningsverket, dels Domstolsverket. I det följande lämnas därför en övergripande redogörelse för regelsystemet. Under avsnitt 7 redovisas de nuvarande rutinerna inom Sveriges Domstolar för styrning och kontroll och därefter återkommer verket under avsnitt 8 till behovet av förändringar. 5.2 Regeringens och Ekonomistyrningsverkets föreskrifter Det regelverk som styr redovisningen för Sveriges Domstolar, liksom för andra statliga myndigheter, finns i huvudsak i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring. Föreskrifterna kompletteras av Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd. Den 1 januari 2008 trädde ett delvis förändrat regelsystem och samtidigt ett nytt system för intern styrning och kontroll i kraft för de statliga förvaltningsmyndigheterna. Regelverken som styr myndigheternas ansvar är myndighetsförordningen (2007:515), förordningen (2007:603) om intern styrning och kontroll (FISK), internrevisionsförordningen (2006:1228) och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Ekonomistyrningsverket har utfärdat föreskrifter och allmänna råd till internrevisionsförordningen (ESV Cirkulär 2008:1). Domstolsverket är en av de myndigheter som har att följa internrevisionsförordningen och som följd av detta även ska följa FISK. Till dessa föreskrifter tillkommer att 15 anslagsförordningen ( 1996:1189) föreskriver att myndigheten snarast ska rapportera till regeringen när tilldelat belopp, inklusive anslagskredit, kommer att visa sig otillräckligt och föreslå nödvändiga åtgärder. I förordningens 16 regleras hur redovisning mot anslag ska ske. Denna reglering har ändrats på så sätt att en myndighet numera ska avräkna utgifter för transfereringar av varor och tjänster mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Ekonomistyrningsverket har emellertid i beslut den 8 maj 2009 i allmänna råd till bestämmelsen lämnat anvisningar med innebörden att Domstolsverket i fråga om redovisning av ersättning till rättsliga biträden alltjämt kan avräkna utbetalningarna till det år betalning sker (ESV Cirkulär 2009:1). Det finns också krav på myndigheterna att upprätta riskanalyser enligt förordningen (1995:1300) om myndigheternas riskhantering och förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap. I ett årligt regleringsbrev begär regeringen att Domstolsverket ska lämna prognoser beträffande de anslag som verket disponerar. Enligt regleringsbrevet för år 2009 ska verket lämna prognoser för förvaltningsutgifterna vid fem olika tillfällen. Prognoserna vid de två första tillfällena ska i enlighet vad som gällt tidigare lämnas i utgiftstermer. De senare prognoserna ska lämnas i kostnadstermer. 16

19 Kännetecknande för en god intern styrning och kontroll inom redovisningsområdet vid en myndighet är bl.a. att flera personer ska vara delaktiga i den process som omfattar mottagande, förvaltning och förbrukning av medel. Detta åstadkommer man genom en kombination av en väl genomtänkt arbetsfördelning på myndigheten och kontrollmoment inlagda i redovisningen. En grundläggande tanke är att ingen person ensam ska handlägga en transaktion från början till slut. Med intern styrning och kontroll avses enligt 2 FISK den process som syftar till att myndigheten med rimlig säkerhet fullgör de krav som framgår av 3 myndighetsförordningen. Av 3 myndighetsförordningen framgår att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt, och hushållar väl med statens medel. Med undantag av redovisningsskyldigheten, som vilar på Domstolsverket, ligger enligt instruktionerna för respektive domstolsslag motsvarande ansvar på cheferna vid domstolarna. Det framgår också av instruktionerna att domstolscheferna är skyldiga att vid myndigheten genomföra den interna styrning och kontroll som verket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Intern styrning och kontroll kan uppnås genom att myndighetens kontrollsystem i form av organisation, system och rutiner är uppbyggda på ett sådant sätt att det skapar rättvisande redovisning och ekonomisk rapportering, att myndigheten aktivt förebygger uppkomsten av fel, att myndigheten upptäcker fel som redan har inträffat, och att uppgifter utförs enligt uppdragsgivarens (regering och riksdag) intentioner. En god intern styrning och kontroll ska också motverka såväl avsiktliga som oavsiktliga fel i det dagliga arbetet. 5.3 Föreskrifter inom Sveriges Domstolar Även inom Sveriges Domstolar finns föreskrifter om styrning och kontroll. Domstolsverkets har utfärdat föreskrifter och allmänna råd för redovisningsverksamheten (DVFS 2003:2). I dessa regleras bl.a. hantering av den löpande bokföringen, förfogande över medel i den dömande, den rättstillämpande verksamheten och i rättshjälpsverksamheten samt kravet på god intern kontroll m.m. En översyn av dessa föreskrifter planeras. Domstolsverket har också publicerat en handbok för redovisning, som förutsätts följas av myndigheterna inom verksamhetsområdet. 17

20 För konkurskostnader finns en särskild författning, nämligen föreskrifter om redovisning av konkurskostnader och betalning av konkursavgifter m.m. (DVFS 2005:3). I dessa föreskrifter regleras bl.a. vilka rutiner som ska gälla vid betalning av arvode till konkursförvaltare. 18

21 6 Nuvarande teknikstöd 6.1 Inledning En förutsättning för att kunna redovisa tillförlitliga statistiska uppgifter är att uppgifter av olika slag registreras i verksamhetsstöd. Dessa uppgifter ska sedan kunna återsökas och jämföras. I detta avsnitt lämnas en övergripande redogörelse för Sveriges Domstolars nuvarande teknikstöd samt möjligheterna till återsökning av uppgifter och framtagning av statistik ur de olika systemen. 6.2 Vera Vera är det verksamhetsstöd som Domstolsverket utvecklat och samtliga domstolar och nämnder har tillgång till för mål- och ärendehantering. I systemet hanteras mål och ärenden från det att en ansökan kommer in till en domstol eller nämnd till dess att målet eller ärendet är slutligt avgjort. I överinstanser finns möjlighet att från egna mål direkt få tillgång till uppgifter som registrerats i underinstansers mål t.ex. aktörsuppgifter, händelser, dokument, förhör och avgöranden. Vera är inte konstruerat som ett statistiksystem men från Vera plockas uppgifter till statistiksystemet Siv. Det är ändå möjligt att från Vera få viss statistik med hjälp av de sökfunktioner som finns i systemet. Basversionen av Vera blev klar under 2004 och vidareutvecklas kontinuerligt med nya versioner som sätts i drift ett par gånger per år. Nytt mål När en ansökan kommer in till en domstol eller nämnd registreras ett nytt mål eller ärende i Vera. Vid en tingsrätt kan t.ex. ett mål anhängiggöras genom en ansökan om förordnande av offentlig försvarare eller målsägandebiträde, en ansökan om häktning eller stämning. I Vera kan en mängd uppgifter registreras, t.ex. datum när en ansökan kom in, målgrupp som anger kategori av mål eller ärende och måltyp som är en finare indelning av kategorin, vad målet eller ärendet rör och om det är av förturskaraktär. Den angivna målgruppen avgör sedan bl.a. vilken typ av aktörer, dokument och avgöranden som är valbara och kan registreras i målet. Det finns möjlighet att i Vera söka och få information om mål och ärenden med hjälp av registrerade uppgifter. Ett undantag är vad målet eller ärendet rör vilket inte är ett tillåtet sökbegrepp förutom för hyres- och arrendenämnder. Uppgifterna är sökbara till dess att målet eller ärendet har gallrats ur systemet. Vilka uppgifter som är sökbara i Vera framgår av bilaga 3-7. Aktörer Alla aktörer som kan förekomma i ett mål eller ärende kan registreras i Vera. Olika typer av aktörer knyts till varandra så att det tydligt framgår t.ex. vilken part en offentlig försvarare, ett målsägandebiträde eller ett offentligt biträde företräder. Uppgifter som registreras är bl.a. namn, adresser, vilken roll aktören har, om personen har rättshjälp, är underårig, minderårig eller frihetsberövad. Registrerade aktörsuppgifter är sedan tillgängliga vid skapandet av dokument och av- 19

22 göranden. Aktörsuppgifter som registrerats i underinstanser kan återvinnas i mål på överinstanser. Med hjälp av registrerade aktörsuppgifter är det möjligt att i Vera söka och få information om i vilka öppna och avslutade mål och ärenden en aktör förekommer. Vilka uppgifter som är sökbara i Vera framgår av bilaga Händelser Händelser i Vera kan jämställas med dagboksanteckningar som beskriver vad som händer i ett mål, vilka handlingar som kommit in, dokument som skapats i Vera och beslut som fattats. Händelser kan registreras manuellt men registrering sker också med automatik när vissa funktioner genomförs i målet. Händelser kan av Vera tilldelas ett i målet löpande aktbilagenummer eller vara en anteckning utan aktbilagenummer. Händelser kan inte raderas av alla användare men dessa kan stryka över och lägga till ytterligare händelsetext. En lokal systemadministratör kan däremot ta bort eller sekretessbelägga händelsetext med skyddade eller sekretessbelagda uppgifter. Det finns i Vera en sökfunktion som ger möjlighet att söka fram vissa typer av händelser i ett mål eller i en organisatorisk enhet under en viss tidsperiod. Sökfunktionen är emellertid inte användbar för statistikuppgifter. Dokument Alla dokument som behövs för att handlägga ett mål eller ärende från början till slut kan skapas i Vera. Vissa dokument skapas direkt i en dokumentfunktion och andra skapas i samband med att ett avgörande registreras. Som underlag för dokumenten finns en mängd mallar som är indelade i olika dokumentkategorier. När en mall har valts och redigering begärts öppnas dokumentet i ordbehandlingsprogrammet Word och är då helt redigerbart. När ett rättsligt biträde förordnas eller byte sker skapas dokumentet i de flesta fall direkt i dokumentfunktionen utan att något avgörande dessförinnan registrerats. Detta innebär att det inte är möjligt att i Vera få någon statistik på förekomsten av förordnanden och byten av rättsliga biträden. Det finns i Vera ingen sökfunktion för dokument. Möten Samtliga möten som äger rum på en domstol eller nämnd kan men behöver inte registreras i Vera. När ett möte registrerats och bokats in i en kalender kan kallelsedokument skapas till samtliga aktörer som ska delta i mötet. Det är också möjligt att skapa ett flertal andra dokument och rapporter utifrån de uppgifter som finns registrerade i mötet. När ett möte har ägt rum krävs i de flesta fall att den verkliga förhandlingstiden rapporteras innan målet kan avslutas. Kammarrätter och Högsta domstolen är undantagna från det kravet och så även föredragningar vid hovrätt och länsrätt. Det finns i Vera ingen möjlighet att använda förhandlingstid som sökbegrepp. 20

23 Avgöranden Alla olika typer av avgöranden kan registreras i Vera och de flesta måste registreras för att ett mål ska kunna avslutas, för att kunna registrera överklaganden, för integrering med överinstanser, för att kunna få statistik och för att kunna gallra målet ur systemet. Till avgöranden kan olika dokument kopplas och rapporter skapas och skrivas ut. Vilka typer av avgöranden som kan registreras i Vera beror på vilken typ av domstol som handlägger målet och vilken typ av mål som registrerats i Vera. Det finns möjlighet att registrera både beslut som fattas under rättegång och slutliga avgöranden. När det gäller vissa brottmålsavgöranden finns en särskild strukturerad brottmålsdom där elektronisk rapportering sker automatiskt till externa myndigheter när avgörandet är definitivt. Till ett avgörande knyts de parter i målet som omfattas av avgörandet. Även andra aktörer i målet kan knytas till avgörandet. När ett överklagande registreras möjliggör det för överinstansen att från det egna målet få tillgång till uppgifter i underinstansens mål. Vissa av de uppgifter som registreras i ett avgörande ger möjlighet att i Vera kunna söka och få uppgifter om avgörandet, dess utgång och innehåll. En sådan möjlighet finns inte när det gäller beslut om förordnanden, avslag eller byten av rättsliga biträden. 6.3 Agresso Agresso är det ekonomisystem som används inom Sveriges Domstolar. För den dömande verksamheten används ett särskilt företag i Agresso som är benämnt DD. Det är ett relativt flexibelt standardsystem, vilket gör att Domstolsverket på egen hand kan avgöra t.ex. vilka internredovisningskoder (bl.a. kostnadsställe, verksamhetsgren, budgetpost/anslagspost) som ska användas. Utöver att utgöra en förutsättning för att strukturera ekonomisk information så är det ekonomisystemets huvuduppgift att se till att mottagaren får betalt för framförda anspråk. Detta sker via Agressos leverantörsreskontra. Det är endast i undantagsfall som personal vid domstolarna använder sig av Agresso DD, i så fall är det vid sökning av information. Domstolarna har ingen möjlighet att registrera direkt i Agresso, utan det sker via försystemet Kim se nedan. Agressos konstruktion, med ett relativt omfattande tabellverk, möjliggör varierade sökningar på all inregistrerad information. Agresso är det verktyg som används för att få fram ackumulerad information om kostnader för t.ex. en viss domstol, på en viss verksamhetsgren, en viss leverantör etc. I viss mån går det även att få fram särskild betalningsinformation i det enskilda målet. Avgörande för vilka uppgifter som går att få fram är hur uppgifterna registrerats initialt. 6.4 Kim Kim, kostnader i mål, är ett egenkonstruerat försystem till ekonomisystemet Agresso. Det har utvecklats successivt sedan driftstarten för ca tio år sedan. Kim 21

24 ersatte manuella ersättningsbesked som tidigare skickades från domstolarna för inregistrering vid Domstolsverket. Huvudsyftet med systemet är att det på ett enkelt och användarvänligt sätt ska skapa nödvändig redovisnings- och betalningsinformation till ekonomisystemet Agresso DD. Det är nödvändigt att systemet är lättanvänt eftersom det nyttjas av många användare inom domstolen. Sammanlagt finns ca registrerade användare i systemet. Kim är konstruerat så att användaren väljer aktör, mål/ärendeslag m.m. via olika rullister. Beroende på vilken aktör och vilket mål/ärendeslag som ska ersättas så visas enbart tänkbara giltiga alternativ. Aktörerna, mål/ärendeslag och med vilket stöd ersättning betalas ut visas för användaren i klartext. I tabellverket bakom Kim översätts därefter de gjorda valen till olika baskonton (aktörerna) och objektkoder (kostnadsställe, måltyp/verksamhetsgren och budget-/anslagspost), som sedan läses in via filer till Agresso DD. Viss integration finns sedan hösten 2008 mellan Vera och Kim. Mellan Kim och Agresso DD sker daglig integration. Kim går att använda för att söka information i det specifika målet. Det är dock inte möjligt att göra ackumulerade sökningar på en viss typ av utbetalningar etc. I dag sker ingen särredovisning av betalningar som avser ersättning för uppdrag som bytt försvarare. 6.5 Siv Allmänt Siv är ett verktyg för analys och uppföljning av verksamheten på domstolarna. Siv har skapats av Domstolsverket i samarbete med domstolarna och har följt Veras införande. Siv är ett gemensamt statistiksystem som alla domstolar har tillgång till. Systemet består i en databas med målstatistik. Siv är ett webbaserat statistikprogram med vilket man kan ta fram rapporter för sin egen och andra domstolar. Statistiken kan brytas ned på arbetsenheter inom en domstol. Statistiksystemet nås via Sveriges Domstolars intranät. Siv:s aktiva källa är Vera. Uppgifter som registreras i Vera och som är av statistiskt intresse läses över till Siv:s databas. Systemet laddas med uppgifter från Vera varje natt. Statistiken i Siv är avidentifierad och innehåller således inga personuppgifter. Innehåll Siv innehåller statistik som huvudsakligen kan indelas i fyra delområden, nämligen mål, avgöranden, möten och aktörer. Måluppgifterna består av antalet inkomna, avgjorda och balanserade mål. Man kan även få information om balanserade mål som är äldre än ett visst antal månader och om medianomloppstid i månader för avgjorda mål. Inom området Avgöranden får man information om hur målen avgjorts. Exempel på avgörandetyper är dom, beslut och avskrivning. I denna del kan även 22

25 uppgifter hämtas om det antal mål i överrätterna som kräver och beviljas prövningstillstånd. När det gäller möten redovisas antal förhandlingar och tiden som dessa pågått. Slutligen kan man få information om vilka aktörer som ingått i ett mål. Exempelvis kan antalet tilltalade, offentliga försvarare och målsägandebiträden sökas fram avseende brottmål. Siv innehåller ett antal arbetsböcker. Varje arbetsbok innehåller ett antal fasta statistikrapporter som kan modifieras. Varje domstolsslag i Siv har ett antal arbetsböcker och rapporter. Det finns också en totalrapport för Sveriges Domstolar. Användningsområde Förutom att användas som ett led i budgetdialogen med domstolarna och för Sveriges Domstolars egna analyser och uppföljningar av målutveckling och arbetsbelastning, används statistiken i Siv huvudsakligen till: Sveriges Domstolars verksamhetsberättelse (årsredovisning mm). Verksamhetens mål- och balansutveckling samt måluppfyllelse. Sveriges Officiella Statistik (årlig publikation). Publicering av statistiska uppgifter för Sveriges Domstolar. Andra myndigheters utredningar. Sökning av uppgifter som är kopplade till annan myndighets verksamhet. Förfrågningar från allmänhet och media samt för forskning och utbildning. 6.6 Räven Verksamhetsstödet Räven används av Rättshjälpsmyndigheten i arbetet med dels de ärenden där det är myndigheten själv som beslutar angående förordnanden av rättshjälpsbiträde, dels där domstol beslutat om biträde och Rättshjälpsmyndigheten sköter frågorna om avräkning och betalning. Räven är ett egenkonstruerat försystem till ekonomisystemet Agresso RH. Systemet är driftsatt under år Räven utvecklades efter kravspecifikationer från Rättshjälpsmyndighetens och Domstolsverket. Några större utvecklingsinsatser har inte skett efter det att systemet togs i bruk. För närvarande pågår dock en mindre rättningsrelease som syftar till att bl.a. möjliggöra utbetalningar till bankgiro. Räven används enbart av Rättshjälpsmyndigheten, och det är ett fåtal användare i systemet. Systemet är uppbyggt kring en stor mängd s.k. statuskoder, vars främsta syfte är att skapa möjlighet för automatkontering av alla i reskontran förekommande händelser. Statuskoderna är också ett hjälpmedel för användaren för att snabbt kunna utläsa i vilket skede en utställd faktura befinner sig. I Räven hanteras också fordringar avseende återkrav av rättshjälp samt utbetalningar till rätthjälpsbiträden. Återkraven av rättshjälp är den mest omfattande och det komplexa i hanteringen. Utbetalningar till rättshjälpsbiträden är dock 23

26 inte oväsentliga. Under år 2008 gjordes ca utbetalningar till ett totalt belopp på ca 175 miljoner kr. Det innebär att den genomsnittliga utbetalningen till rättshjälpsbiträden uppgick till ca kr. Utbetalningar sker med stöd av de avgöranden som domstolarna per post har skickat till Rättshjälpsmyndigheten. Fullständiga kontosträngar för utbetalningstransaktionerna skapas i Räven med hjälp av tabellstyrningar. T.ex. hämtas kostnadsställekod (domstol), kontofält 2, från aktuell RI-kod för det ärende som utbetalningen avser. Verksamhetsgrenen, kontofält 3, hämtas från den angelägenhetskod som är aktuell för ärendet. Även budgetposten styrs av registrerade uppgifter i Räven. I Räven, till skillnad från i Kim, sker inregistrering av utbetald ersättning på de olika delposter som anges enligt 20 rättshjälpsförordningen (1994:404), dvs. arbete, tidspillan och utlägg. Vid överföringen till Agresso läggs dessa uppgifter dock samman till en kontering, vilket gör att det inte är möjligt att söka i Agresso på delposterna. Det är dock möjligt att få fram denna information ur Accesstabeller i Räven. På samma sätt som för övriga utbetalningar inom Sveriges Domstolar sker en särskild kontroll avseende mottagare och belopp på utbetalningar som överstiger kr, inkl. mervärdesskatt. 24

27 7 Nuvarande rutiner för uppföljning och kontroll 7.1 Allmänt Enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag ska Domstolsverket senast den 22 februari varje år lämna en årsredovisning till regeringen avseende det senast avslutade räkenskapsåret. Årsredovisningens delar ska ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Domstolsverket ska dessutom senast den 1 mars varje år lämna ett budgetunderlag till regeringen. Budgetunderlaget ska innehålla myndighetens förslag till finansiering av verksamheten de tre närmast följande räkenskapsåren. I det regleringsbrev som utfärdas årligen för Domstolsverket uppställs vissa villkor för tilldelade anslag. För anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. anges att dispositionsrätten åvilar Domstolsverket men att anslaget efter beslut även får disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden. Utgifterna på anslaget avser i huvudsak s.k. transfereringar till biträden/försvarare och målsägandebiträde, vilket innebär att inkomstöverföring sker från stat till klient utan någon direkt motprestation. I årsredovisningen redovisas utfallet på anslaget. Vidare redovisas den årliga utvecklingen av utfallet på anslaget 1:12 samt utfallsprognoser för de tre nästkommande åren i budgetunderlaget som tillställs regeringen. Analyserna och prognoserna har till syfte att förklara utgiftsutvecklingen på anslaget och exponera de komponenter som har störst inverkan på utfallet. De faktorer som har störst inverkan är framförallt antal förordnanden, timkostnadsnormen samt den genomsnittliga debiterade tiden per förordnande. I regleringsbrevet anges också att Domstolsverket disponerar över anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Till skillnad från anslaget 1:12 som utgör finansiering av den dömande verksamheten i form av ersättning till advokater och andra kostnader ska anslaget 1:5 Sveriges Domstolar finansiera samtliga Sveriges domstolars administrativa verksamhet, såsom lönekostnader och förvaltningskostnader. I det årliga budgetbeslutet som Domstolsverket upprättar och som fastställer budgetramen för respektive domstol beslutar generaldirektören om förfoganderätt över medlen i anslaget 1:5 Sveriges Domstolar. Ekonomiska uppföljningar görs varje månad av samtliga anslag som Domstolsverket disponerar. Fem gånger per år ska ekonomiska prognoser redovisas till regeringen och till Ekonomistyrningsverket. Inför dessa prognostillfällen görs fördjupade uppföljningar och analyser. Beträffande anslaget för rättsliga biträden har medelstilldelningen under i stort sett hela 2000-talet varit otillräcklig. Verket har därför under pågående budgetår i särskilda skrivelser begärt och fått ökad tilldelning på tilläggsbudget och anslagskrediterna har vissa år använts fullt ut. Dessa förhållanden har medfört att de löpande ekonomiska analyserna och uppföljningarna av anslaget måste göras med största noggrannhet. Prognoser över framtida anslagsbelastning är emellertid svåra att göra eftersom det i stora mål kan bli fråga om enstaka mycket stora utbetalningar vissa månader. Någon möjlighet att styra utbetalningarna finns inte eftersom de är regelstyrda. 25

28 Ett hjälpmedel som kan användas för att göra ekonomiska prognoser under pågående budgetår är att följa utfallet i Agresso månad för månad och göra jämförelser med tidigare år. Effekterna av timkostnadsnormens ändring kan beräknas och beaktas. Återstående förändringar utgör volymförändringar, antingen avseende antal avgjorda mål eller tidsåtgången per avgjort mål. Som komplement kan målutvecklingen följas i Siv. 7.2 Offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde Utgifterna för posterna offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt biträde uppgår sammantaget till ca 3/4 av det totala anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Riksrevisionsverket gjorde på uppdrag av regeringen en granskning av utgiftsutvecklingen av posterna under 2001 och kunde konstatera att den progressiva utvecklingen i allt väsentligt kunde hänföras till de tidigare nämnda faktorerna antal förordnanden, timkostnadsnormen samt genomsnittlig debiterad tid per förordnande. Den metod som Riksrevisionsverket tog fram i samband med uppdraget används till stor del även idag för att verifiera utfallet på posterna Antal förordnanden Antal förordnanden anger volymutveckling för respektive post offentligt försvar, målsägandebiträde samt offentligt biträde. Att antalet förordnanden har ökat de senaste åren kan förklaras av en stigande tillströmning av brottmål men också av omfattning och svårighetsgrad på antalet inkomna mål. En annan faktor kan vara att domstolarna oftare än förr förordnar offentliga försvarare i mål av normal storlek och svårighetsgrad Timkostnadsnormen Enligt 27 rättshjälpslagen och 21 kap. 10 rättegångsbalken är det regeringen som bestämmer den timkostnadsnorm som ligger till grund för det allmännas ersättning för arbete inom rättshjälpsområdet. På uppdrag av regeringen tar Domstolsverket årligen fram förslag till nivå på timkostnadsnormen för nästkommande kalenderår. Sedan 2001 beräknar verket timkostnadsnormen enligt en metod som på uppdrag av regeringen togs fram i samband med nedläggningen av de allmänna advokatbyråerna. Metoden innebär att timkostnadsnormen för år 2000, som byggde på de allmänna advokatbyråernas kostnader, utgör bas för de framtida beräkningarna. För de kostnadskomponenter som ingår i normen, lönekostnader och lönebikostnader för jurister, lönekostnader och lönebikostnader för biträden, lokalkostnader samt övriga kostnader, görs en omräkning med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån för var och en av komponenterna. Juristernas lönekostnader omräknas med genomsnittet av de tre senaste årens löneutveckling för ordinarie domare på rådsnivå och icke ordinarie domare inom Sveriges Domstolar samt för kammaråklagare och assistentåklagare inom Åklagarmyndigheten. Biträdespersonalens lönekostnader omräknas med genomsnittet av de tre senaste årens löneutveckling för domstolssekreterare inom Sveriges Domstolar. Lokalkostnader omräknas med genomsnittet av de tre senaste årens förändringar i Statskontorets s.k. rikthyror. Övriga kostnader omräknas med genomsnittet av de tre senaste årens förändringar i konsumentprisindex (KPI). 26

29 Med stöd av gällande lagstiftning fastställer Domstolsverket taxor på grundval av timkostnadsnormen för bl.a. offentliga försvarare och målsägandebiträden. Arvoden utanför taxesatta områden följer också timkostnadsnormens utveckling Debiterad tid per förordnande Debiterade timmar per förordnande är ett mått som anger hur lång tid ett ombud har lagt ned på ett genomsnittligt mål och är en av de mest betydelsefulla faktorerna när man ska försöka förklara utgiftsutvecklingen på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Utgiftsutvecklingen på grund av den debiterade tiden per förordnande är på samma sätt som antal förordnanden starkt sammanbunden med omfattningen på och svårighetsgraden av antalet inkomna mål men kan även förklaras av att domstolarna oftare än förr förordnar offentliga försvarare i mål av normal storlek och svårighetsgrad. För att få fram ett genomsnitt på antalet debiterade timmar per förordnande ska det årliga utfallet för en viss post divideras med antalet förordnanden samt timkostnadsnormen för innevarande år. 7.3 Rättshjälpsbiträde Till skillnad från posterna offentligt försvar, målsägandebiträde och offentligt försvar där volymfaktorer såsom antal förordnanden, timkostnadsnorm samt debiterad tid per förordnanden styr utgiftsutvecklingen är posten Rättshjälp enligt rättshjälpslagen mer regelstyrd och strikt utformat. Utgifterna är bl.a. avhängiga av det s.k. inkomsttaket som är en viktig faktor vid bedömningen av om rättshjälp ska beviljas för den enskilde. Eftersom anslagsposten är mer regelstyrd tar de årliga utfallsprognoserna främst fasta på utvecklingen av antalet avräknade ärenden som återfinns i Rättshjälpsmyndighetens ärendehanteringssystem Räven och fastställd timkostnadsnorm. En faktor som har stor inverkan på utfallsprognoserna är förändringar i konjunkturläget vilket påverkar ärendemängden. 7.4 Konkursförvaltare Ersättningar till konkursförvaltare är starkt varierande över tiden och följer förändringar i konjunkturläget. Det viktigaste underlaget för Domstolsverkets ekonomiska prognoser är antaganden om förväntat antal konkurser, närmare bestämt antalet avgjorda konkurser där det saknas tillgångar som täcker konkurskostnaderna. Ett antagande som är nödvändigt att göra är när i tiden kostnaderna uppkommer, dvs. hur lång tid merparten av konkurserna i en konjunkturcykel kommer att pågå. Ett användbart hjälpmedel för sådana antaganden är att studera tidigare konjunkturcykler och anta liknande utveckling. Domstolsverket tar därför årligen ur målstatistiksystemet Siv fram sammanställningar över antalet inkomna och avgjorda konkursansökningar samt antalet avslutade konkurser. Ur redovisningssystemet Agresso tas också fram sammanställningar över förvaltararvoden och antal betalningsposter. En iakttagelse är att arvodena per utbetalning successivt ökar efter en lågkonjunktur, vilket visar att ett antal konkurser pågår länge och medför stora utbetalningar när de avslutas. 27

30 7.5 Övriga biträden De flesta av dessa poster är förhållandevis små och förhållandevis stabila. Ett undantag är särskild företrädare för barn. Denna post tillkom år 2000 som följd av ändrad lagstiftning och har successivt ökat från ca 1 mnkr årligen de första åren till drygt 12 mnkr år Några särskilda underlag för att göra prognoser för dessa sex poster har hittills inte bedömts nödvändiga utan prognoserna har byggt på uppskattningar om oförändrade utfall eller en viss mindre ökning. 7.6 Revision och kontroll Riksrevisionen gör årligen ett antal planlagda revisionsbesök hos några domstolar. Dessa genomgångar omfattar hela redovisningen, dvs. också ersättningar till rättsliga biträden. Samma sak gäller för de planlagda besök som Domstolsverkets internrevisorer gör. Enligt Domstolsverkets föreskrifter (DVFS 2003:2) ska betalningar på kr, inkl. mervärdesskatt, och däröver genomgå särskilda kontroller avseende mottagare och belopp. Genomförda kontroller ska dokumenteras på verifikationerna. Kontrollerna ska enligt verkets rekommendationer bl.a. säkerställa att det är rätt mottagare och att beloppen överensstämmer med domslut, protokoll eller motsvarande handling. Före den 1 april 2005 hade Domstolsverket s.k. talerätt avseende ersättningar till rättsliga biträden. Domstolarna hade då skyldighet att skicka in kopior av samtliga utbetalningar till rättsliga biträden på kr och däröver till verket. Den 1 april 2005 flyttades talerätten inom rättshjälpen från Domstolsverket till Justitiekanslern (JK) efter förslag från verket. Samtidigt utökades talerätten så att JK kan överklaga beslut om ersättning i större utsträckning än vad verket kunde. 28

31 8 Behovet av förändringar 8.1 Inledning I regeringsuppdraget anges att möjligheterna till förbättrad statistik och uppföljning bör utredas angående beslut om förordnande av rättsligt biträde och byte av sådant biträde. Uppföljning ska också kunna göras av omfattningen och arten av de mål där begäran om förordnande eller byte av biträde framställs. Det ska även vara möjligt att redovisa antal bifall respektive avslag på begäran om förordnande och byte. I föregående avsnitt har redovisats vilka analyser som görs i dag och vilka teknikstöd som används i verksamheten. I det följande presenteras vilka av uppgifterna som efterfrågats i uppdraget som är sökbara i befintliga system och vad som krävs för att samtliga efterfrågade uppgifter ska kunna redovisas. 8.2 Förordnande och byte Efter Riksrevisionsverkets rapport 2001 används, som redan nämnts, förändring i antal förordnanden av rättsliga biträden som en faktor för att analysera kostnadsutvecklingen. Registrering av ett biträdesförordnande sker i verksamhetsstödet Vera och uttag av uppgifterna om antal förordnande görs genom statistiksystemet Siv. Det är uppgifter i avslutade mål som används. Hittills har Domstolsverket valt att följa upp utvecklingen av antalet förordnanden såvitt gäller offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden. Däremot har inte förändringar av antal förordnanden av rättshjälpsbiträden eller konkursförvaltare följts upp. Uppgifterna om sådana förordnanden kan hämtas från Räven och Vera. När det gäller antal byten av biträden finns det en möjlighet att på visst sätt studera dessa redan i dag. Uppgiften är dock inte knuten till en registrering av själva beslutet av byte. När ett byte av biträde sker registreras det nya biträdet som aktör kopplad till aktuell part medan det biträde som entledigats registreras som inaktualiserad. I Vera är den senare registreringen synlig genom att det inaktualiserade biträdet står med kursiverad stil. En jämförelse mellan de aktiva biträdena och dem som är inaktualiserade under en viss period ger en bild av i hur stor utsträckning byte av biträde sker. En sådan jämförelse för år 2008 ger följande resultat. 29

32 2008 Totalt antal biträden Inaktiverade biträden Procentuell andel inaktiva Konkursförvaltare ,1 % Målsägandebiträde ,8 % Offentlig försvarare ,7 % Offentligt biträde ,2 % Biträde enligt rättshjälpslagen % Summa totalt ,8 % Jämförelsen är emellertid osäker. Även vid felregistrering av ett biträde kan det första biträdet komma att registreras som inaktualiserat biträde. Uppfattningen att siffrorna är osäkra stöds även av resultatet av den enkätundersökning som Domstolsverket genomförde under oktober och november 2008 angående byte av offentlig försvarare. Resultatet av den var att byte i tingsrätt sker i ca 5 procent av antalet fall där ett biträde förordnats. Enligt tabellen ovan skulle byte ske i 12,7 procent. En annan brist med nuvarande metoder för att söka fram antal förordnanden och byten av biträden är att uppgifterna endast avser bifall till en motsvarande framställan. När det däremot gäller beslut om avslag på en framställan om förordnande eller byte av biträde saknas statistiska uppgifter om dessa. En framställan registreras som regel endast i funktionen händelser (motsvarande dagbok), för att diarieföras. Det innebär att inga registreringar sker som är möjliga att följa upp statistiskt. För att åstadkomma statistiskt sökbara uppgifter om avslag och mer tillförlitliga uppgifter om bifallsbesluten krävs att registrering i Vera sker av beslutet kopplat till framställan om förordnande eller byte av biträde. Användande av registreringsbilden Avgörande i Vera möjliggör att önskvärd statistik kan erhållas. Registrering i bilden Avgörande skulle kunna göras i samband med att ett beslut expedieras. Olika typer av beslut som redan i dag kan väljas är beslut under rättegång eller ej slutligt beslut. I samma funktion kan som följd till detta val en beskrivning av beslutets innehåll anges, exempelvis byte av målsägandebiträde. Slutligen kan, i samma bild, utgång väljas dvs. bifall eller avslag. Bilden nedan visar sidan där avgörande registreras. 30

33 8.3 Omfattning Domstolsverket ska även analysera hur en redovisning kan ske av uppgifter om omfattningen av de mål där rätten tar ställning till förordnande eller byte av rättsligt biträde. Första frågan som måste ställas är vad som avses med omfattning av ett mål. Det kan exempelvis vara förhandlingstid, antal inblandade parter eller aktörer och antal timmar som biträdet arbetat med målet. Den vanligast förekommande biträdestypen är offentlig försvarare. I brottmål kan förhandlingstid vara ett sätt att mäta omfattningen på ett mål. Huvudförhandling hålls i de allra flesta brottmål i tingsrätten. I hovrätten hålls emellertid inte huvudförhandling i lika stor utsträckning och när det gäller andra måltyper och domstolsslag är inte förhandlingstid ett lämpligt sätt att mäta måls omfattning. Ett omfattande och under lång tid pågående tvistemål kan till exempel avslutas med en förlikning utan att någon förhandling hållits. Likaså passar mätmetoden sämre i förvaltningsdomstol eftersom huvudregeln är att förfarandet där är skriftligt. Förhandlingstiden speglar därför generellt sett inte storleken på målet. Att mäta omfattningen av ett mål med hjälp av antalet inblandade aktörer är inte heller en tillfredsställande metod. Ett brottmål kan involvera ett stort antal tilltalade där samtliga erkänt åtalade gärningar och de offentliga försvararna därför kan begränsa antalet arbetstimmar. Dessutom kommer förhandlingstiden inte att vara så lång som om omfattande bevisning skulle presenteras och ifrågasättas. Målet är således inte omfattande men kommer att framstå så i statistiken om antal aktörer eller biträden är den variabel som används för att mäta omfattningen av målet. Metoden lämpar sig också mindre väl för förvaltningsdomstol eftersom det sällan är fler en ett biträde i samma mål och omfattning i dessa fall i större utsträckning borde bedömas efter mängden både muntligt och skriftligt processmaterial. 31

34 Ett tredje sätt att mäta omfattningen av ett mål är nedlagd tid som domstolen tillerkänt biträdet ersättning för. Nedlagd tid är en metod som är oberoende av i vilken form som processen bedrivs och om den är huvudsakligen muntlig eller skriftlig. Enligt 20 rättshjälpsförordningen (1997:404) ska ett rättshjälpsbiträde i sin kostnadsräkning i skilda poster ta upp den ersättning som begärs för arbete, tidsspillan och utlägg. Även offentliga försvarare, målsägandebiträden och offentliga biträden ska redovisa sina kostnadsyrkanden på detta sätt. Uppgift om nedlagd tid finns således i biträdenas kostnadsräkningar och tillsammans med domstolens avgörande kan den nedlagda tiden som biträdet får ersättning för redovisas. För att möjliggöra uppföljning av den nedlagda tiden måste en mer detaljerad registrering ske i systemet Kim. I dag registreras endast den totala ersättningen till försvararen och mervärdesskatt. Om en registrering i Kim sker av delposterna arbete, tidsspillan och utlägg samt av det antal timmar som biträdet tillerkänts ersättning för avseende arbete och tidsspillan kan tillförlitlig statistik redovisas avseende omfattningen på mål där biträde förekommer. Registreringen av ersättning till rättshjälpsbiträden inför utbetalning görs av Rättshjälpsmyndigheten i systemet Räven. Redan i dag registreras arbete, tidsspillan och utlägg specificerat i Räven varför någon förändring inte krävs för uppföljning i denna del. För att kunna följa upp timantalet krävs emellertid ett tillägg så att även uppgift om antal timmar avseende arbete och tidsspillan registreras. I ett brottmål med endast en tilltalad och i vilket förhandlingstiden är 3 timmar och 45 minuter eller därunder tillämpas brottmålstaxa för offentlig försvarare och målsägandebiträde. Taxan omfattar ersättning för allt arbete i målet samt normala kostnader för telefon m.m. Arvodet omfattar även en timmes tidsspillan. Det är inte möjligt att ange hur stor del av taxan som utgör ersättning för arbete. Därför är det inte heller möjligt att i dessa fall registrera annat än totalsumman som ska utbetalas till biträdet. Inte heller är möjligt att med hjälp av timkostnadsnormen beräkna hur många timmar som biträdet lagt ned på uppdraget. Även när det gäller arvodesframställningar från konkursförvaltare finns svårigheter att med hjälp av registreringen av ersättning räkna ut den nedlagda tiden. Reglerna om arvodesframställan ser annorlunda ut än dem för övriga biträden. I 14 kap. 6 andra stycket konkurslagen (1987:672) anges att förvaltaren i arvodesframställningen ska ange det belopp han begär. Till framställningen ska bifogas en redogörelse för det arbete som uppdraget har medfört med en specificerad räkning, som utvisar det begärda beloppets fördelning på de olika förvaltningsåtgärderna. Konkursförvaltaren får lyfta arvodet ur boet i den mån detta täcker kostnaderna och annars ansöka hos Domstolsverket om att få ersättning från staten med resterande del. Visserligen är det vanligt förekommande att konkursförvaltare också anger den tid de lagt ned på de olika förvaltningsåtgärderna och det totala yrkade beloppet för varje åtgärd. Tidsangivelserna kan emellertid vara olika och anges i timmar eller dagar vilket försvårar jämförelser mellan olika konkurser. Eftersom någon timkostnadsnorm inte tillämpas är det heller inte möjligt att registrera det totala beloppet i Kim och därefter beräkna hur lång tid som lagts ned i ärendet. 8.4 Art För att analysera möjligheten att redovisa uppgifter om arten av de mål där rätten tar ställning till förordnande eller byte av rättsligt biträde måste först be- 32

35 stämmas vad som avses med art. Exempel som anges i regeringsuppdraget är vad målet rört och om det har handlagts med förtur. Uppgift om vad ett mål eller ärende rör är sökbart genom Vera och Räven. Emellertid registreras uppgifterna olika beroende på domstolsslag och verksamhetsstöd. I förvaltningsdomstolarna används i Vera indelningen i målgrupper och måltyper. Varje måltyp motsvaras oftast av en lag som reglerar en måltyp som kan handläggas av domstolen. Alla tre instanserna använder samma indelning i målgrupper och måltyper, se bilaga 12. I Vera för de allmänna domstolarna används inte samma tydliga specificerade indelning. Målgrupper och måltyper används, men till skillnad från vad som gäller i förvaltningsdomstol är måltyperna inte styrda efter vissa lagar. Det beror i första hand på att målen i allmän domstol inte på samma sätt är lämpliga att dela in på det sättet. Exempelvis är det inte lämpligt att ange brottsbalken som målgrupp eftersom det då blir omöjligt att göra de uppföljningar av specifika brott som är önskvärda. För målgrupper och måltyper i Vera för tingsrätt, se bilaga 13. I Vera för hovrätterna används inte samma indelning i målgrupper och måltyper som vid tingsrätt. Indelningen skiljer sig också mellan hovrätterna. En jämförelse i detta avseende mellan tingsrätt och hovrätt eller mellan hovrätterna är därför osäker. Statistiksystemet Siv, som hämtar uppgifter från Vera, använder målgrupper och måltyper men även en tredje grövre indelning, målkategori, se bilaga 14. Exempel på målkategori är brottmål. Under denna kategori ligger brott mot person som en målgrupp och därunder allmänt eller enskilt åtal som måltyp. Väljer man i stället målgruppen övriga brottmål kan måltypen ekomål väljas. Inom förvaltningsdomstol kan som exempel anges målkategorin skatt. Inom denna kategori kan målgruppen inkomst- och förmögenhetsskatt väljas och måltypen inkomsttaxering. En lämplig indelning för definition av art är målgrupp. Svårigheten är emellertid att registreringen är olika mellan systemen. En annan kategorisering av arten av ett mål är om det är ett s.k. förtursmål. Definitionen av förtursmål kan sägas vara att målet på grund av lag eller förordning ska handläggas inom vissa tidsgränser eller i övrigt mer skyndsamt än vad som krävs för andra måltyper. Exempelvis är brottmål med frihetsberövad person eller mål med särskilt ung tilltalad ett förtursmål. Andra exempel är mål och ärenden enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och mål enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Domstolarna bestämmer själva vilka typer av mål de vill registrera i Vera som förtursmål. Oftast anger domstolarna detta i sina arbetsordningar. Uppgifter om ett mål ska handläggas med förtur kan antingen registreras i Vera manuellt genom att en ruta kryssas i eller följa automatiskt genom att man använder en så kallad registreringskod. En registreringskod är ett snabbkommando som kan användas när aktuell typ av mål registreras. I registreringskoden, som administreras lokalt på varje domstol, kan man lägga information om ev. frihetsberövande i målet, om målet är ett ungdoms- eller annat förtursmål eller om det kräver prövningstillstånd. Genom att använda registreringskoder när ett nytt mål registreras följer på förhand vald information med till målregistreringsbilden och 33

36 risken minskar att rutan om förtur inte fylls i. Registreringskod används till exempel när en aktör registreras som frihetsberövad. När en registrering görs om att en part är frihetsberövad fylls automatiskt rutan med förtur i. Inom kort börjar Domstolsverket använda en funktion för att säkerställa statistiken när det gäller antalet ungdomsmål, en måltyp som är förtursmål. Utöver användning av rutan som kryssas i vid registrering av målet kommer sökningar att göras mot personnummer i de mål där stämningsansökan förekommer. På detta sätt blir statistiken över antal minderåriga mer tillförlitlig. Även om de flesta i regeringsuppdraget angivna faktorerna kan redovisas i dag eller kommer att kunna redovisas efter mindre justeringar av systemen är det nödvändigt med någon form av samordnande system för att alla faktorer ska kunna samköras. Exempelvis måste uppgifterna i Vera angående arten av ett mål kunna samköras med uppgiften i Kim om nedlagd tid. En möjlighet att samköra uppgifter för att kunna hitta förklaring till kostnadsutvecklingen på ett anslag kan vara användning av s.k. datavaruhus. Vi återkommer till detta under överväganden och förslag. 34

37 9 Överväganden och förslag Bedömning och förslag: Övervägande av vilka statistiska uppgifter som är önskvärda bör ske i ett större sammanhang innan krav ställs på särskild registrering i Vera av beslut om förordnande och byte av biträde. Uppföljningen av antal förordnanden bör utökas till att avse även rättshjälpsbiträden och konkursförvaltare. Registreringen i verksamhetsstödet Kim bör utökas till att avse biträdenas nedlagda tid avseende arbete och tidsspillan samt kostnaden för arvode, tidsspillan respektive utlägg. Det bör övervägas om inte krav ska ställas på konkursförvaltare att redovisa tid för nedlagt arbete och att göra det mer enhetligt. Ett arbete bör påbörjas för att samordna definitionerna av målgrupper i de olika verksamhetsstöden. Möjligheten att använda registreringskoder för att förbättra statistiken om förtursmål bör utredas. Arbetet med att utforma ett datavaruhus bör fortsätta. Flera av de uppgifter som efterfrågas i regeringsuppdraget kan som nämnts redovisas redan i dag. Andra kräver emellertid förändringar av både verksamhetsstöd och rutiner i domstolarna. Det är därför viktigt att noggrant överväga vilken nytta som kan erhållas av förändringarna i förhållande till kostnaderna för att genomföra dem och det ytterligare arbete som kan komma att krävas av främst domstolssekreterare. 9.1 Förordnande och byte Antal förordnanden av biträde redovisas redan i dag och används också som en faktor för att förklara kostnadsutvecklingen på anslaget Rättsliga biträden. Däremot saknas säkra uppgifter om byte av biträden. Uppgifter om avslag både avseende förordnande och byte saknas helt. Dessutom saknas möjligheten att på ett enkelt sätt samköra uppgifter om förordnande i förhållande till målens omfattning och art. För att uppnå önskvärda sökmöjligheter måste som ett första steg registrering av ett avgörande ske i Vera. En sådan registrering sker som huvudregel inte i dag och skulle innebära ett moment ytterligare för den domstolssekreterare som ska expediera aktuellt beslut. För att statistiken som bygger på dessa registreringar ska vara användbar är det nödvändigt att registrering av beslut under rättegång görs obligatorisk. Risken är annars att domstolarna registrerar olika vilket får till följd att statistiken inte blir tillförlitlig. Exempel på när en registrering är obligatorisk är när ett brottmål ska avslutas. Om en dom eller ett slutligt beslut inte har registrerats kan inte målet avslutas i Vera. Således är registreringen tvingande i dessa fall och statistiken om slutliga avgöranden i brottmål blir därigenom tillförlitlig. En ändring av Vera som kräver att ett beslut under avgörande blir obligatorisk kräver dock närmare överväganden som bör ske i ett sammanhang där en övergripande genomgång görs av vilka övriga statistiska uppgifter som är av intresse 35

38 att kunna hämta från Vera. En sådan genomgång bör inte begränsas till att avse enbart möjlighet till kostnadsuppföljning utan bör innehålla samtliga uppgifter som kan vara av intresse att följa upp. Det gagnar inte verksamheten att förändra systemet för en statistisk uppgift isolerat. Till det kommer att det är viktigt att även domstolarna ges möjlighet att påverka förändringsarbetet i systemen eftersom varje förändring i aktuella avseenden innebär ändrade och kanske även utökade arbetsuppgifter för personalen på domstolarna. I ett mer övergripande sammanhang blir det också mer naturligt att behandla frågan om registrering av avslagsbeslut. Sådana har inte något direkt syfte när det gäller uppföljning av kostnader. Däremot är det av andra skäl av stort intresse att kunna följa upp i hur stor utsträckning parter får bifall till eller avslag på sina ansökningar. När det gäller beslut angående en ansökan om byte av biträde finns anledning att särskilt överväga om ett sådant krav bör införas över huvud taget. Av enkätundersökningen som genomfördes under oktober och november 2009, se DVrapport 2009:1, framgår att byte av offentlig försvarare vid tingsrätt tilläts i ca 5 procent av fallen. I hovrätt var motsvarande siffra 3 procent. En stor mängd byten skedde i ett tidigt stadium av målets handläggning exempelvis när den först utsedde försvararen förordnats på grund av att försvararen tjänstgjort som jouradvokat och därefter inte hade möjlighet att närvara vid kommande huvudförhandling. En annan vanlig orsak till byte var att den tilltalade inte av olika anledningar tillfrågats om val och försvarare och därefter önskade en annan än den först förordnade. I dessa fall torde statens extra kostnader på grund av bytet vara små. Det faktum att ett ökat antal byten av biträde således historiskt sett inte torde ha utgjort någon större del av kostnadsökningen på anslaget måste ställas i relation till den extra tid det tar för en domstolssekreterare att registrera beslutet och innehållet i det. Förhållandet talar därför emot att införa ett krav på registrering av besluten angående byten. Samma skäl kan anföras angående registrering av avslagsbeslut. Även om registrering av dessa beslut inte har något direkt syfte för en ekonomisk uppföljning kan det ändå statistiskt vara av intresse att med en godtagbar tillförlitlighet kunna verifiera antalet byten och avslag på begäran om förordnande och byte. De närmare överväganden som Domstolsverket föreslagit kring vilka förändringar av Vera som bör genomföras för förbättrad statistik kan innebära att ett krav införs på registrering av ett beslut under rättegång gällande avslag och bifall på begäran om förordnande av biträde. Om så blir fallet bör även en skyldighet att registrera motsvarande avgörande avseende byte införas. Eftersom de allra flesta av aktuella beslut gäller just förordnanden kommer registrering avseende beslut om byte troligtvis inte att upplevas som särskilt betungande. Det kommer också att vara naturligare att registrera dessa beslut om även registrering av beslut angående förordnande sker. En förändring som bör genomföras redan i dagsläget är en utökad uppföljning av antalet förordnanden av rättshjälpsbiträden och konkursförvaltare. Uppgifterna finns att hämta i de verksamhetsstöd som Domstolsverket förfogar över. En sådan utökad redovisning av antal förordnanden innebär således inga stora förändringar av befintliga system. Inte heller kräver förändringen några ökade personella resurser. Kostnaderna för denna ändring skulle därför vara försumbara. 36

39 9.2 Omfattning och art Enligt Domstolsverkets uppfattning är det lämpligaste sättet att mäta omfattning av ett mål att utgå från den nedlagd tid för vilken biträdet tillerkänts ersättning. Redan i dag används nedlagd tid per uppdrag som en faktor för att förklara viss del av kostnadsutvecklingen på anslaget. Emellertid är den faktorn osäker beroende på den modell som används för att räkna ut nedlagd tid. I Kim registreras uppgift om den totala ersättningen som ett biträde tillerkänts för ett uppdrag. Ersättningen består dock av posterna arbete, tidsspillan och utlägg. Vid beräkningen av nedlagd tid divideras ersättningen med gällande timkostnadsnorm. Eftersom även tidsspillan och utlägg ingår i ersättningen blir resultatet inte korrekt. Dessutom är det viss del av ersättningen som utgått enligt taxa och som därför inte kan beräknas med utgångspunkt i timkostnadsnormen. Resultatet blir då inte tillförlitligt. För att undvika att siffrorna blir missvisande bör i stället för en totalsumma, de tre olika posterna som biträdets ersättning består av registreras. Så är fallet redan i dag när ersättningen registreras i Rättshjälpsmyndighetens system Räven. En specificerad registrering i Kim skulle också göra det möjligt att följa upp hur anslaget belastas på domstolsnivå. Med en tydligare redovisning förbättras också domstolarnas möjligheter att själva följa upp kostnadsutvecklingen gällande rättsliga biträden. Ett annat exempel på när uppföljning av faktisk tid och ersättning för tidsspillan kan vara intressant är i samband med omstrukturering av domstolarna. Med en mer detaljerad redovisning blir det i dessa fall möjligt att undersöka om kostnaderna för tidsspillan ökar i stor omfattning. För att på ett enkelt och tillförlitligt sätt få uppgift om omfattning av ett mål med hjälp av nedlagd tid bör även en funktion läggas till i Kim som gör att registrering även ska ske av antal timmar avseende arbete och tidsspillan som ersättning utbetalas för. I de fall taxa används kan en beräkning inte göras av nedlagd tid med hjälp av timkostnadsnormen. Inte heller på annat sätt finns möjlighet att på ett effektivt sätt kontrollera vilken arbetstid biträdet lagt ned på uppdraget. I stället framstår det som mest lämpligt att ersättning enligt taxa registreras skilt från övrigt arvode. Det möjliggör i vart fall en tillförlitlig uträkning av nedlagd tid i de mål där taxan inte tillämpas. Dessutom kan statistik erhållas om hur ofta taxan tilllämpas. Uppföljning kan då ske exempelvis av hur ofta taxan frångås i olika typer av brottmål. När det gäller konkursförvaltare kan som nämnts inte heller någon tillförlitlig uträkning göras av nedlagd tid. Enligt lagens förarbeten anses att avgörande för arvodesbestämningen i konkurser ska vara en allmän bedömning av kvantitet och kvalitet som förvaltaren lagt ned. Något krav finns inte på förvaltare att ange nedlagd tid på visst sätt. Det är därför inte möjligt att statistiskt ange omfattning i konkurserna på samma sätt som för övriga mål där rättsliga biträden förekommer. Ersättning till konkursförvaltare är en av de största posterna på anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. Visserligen granskas arvodesframställningarna av Tillsynsmyndigheten i konkurser innan tingsrätten beslutar om ersättningen. Det kan dock ändå finnas anledning att följa upp utvecklingen av kostnaderna. En sådan uppföljning skulle exempelvis kunna ske genom enkätundersökningar i domstolarna. Med hänsyn till svårigheterna att jämföra omfattningen av olika konkurser kan det emellertid finnas anledning att överväga om inte krav ska ställas på konkursförvaltare att redovisa tid och att göra det mer enhetligt. 37

40 Det utökade kravet på registrering i Kim innebär att momenten blir fler för de personer som registrerar biträdesersättningen i Kim. En sådan registrering tar i dag ca två minuter. Genomförs Domstolsverkets förslag kommer denna tid med stor sannolikhet att minst fördubblas. Med en kalkylmässig beräkning utifrån arbetstid och timkostnad skulle det innebära en ökad kostnad för Sveriges Domstolar med ca 775 tkr per år. Kostnaderna för ändring av systemet Kim kan med en timkostnad på 850 kr och 200 timmars arbete beräknas till ca 170 tkr. Nyttan av den utökade registreringen är totalt sett så stor att den klart överväger den ökade arbetsinsatsen och kostnaderna för den. I brottmål kan även verklig förhandlingstid användas som mätmetod. I de mål där förhandlingstid är en lämplig faktor för mätning av omfattning på målet registreras den redan i dag. Någon förändring krävs därför inte i denna del. Arten på de mål där förordnande och byte av biträde är aktuellt anges bäst i form av målgrupper. I den delen krävs ett arbete som innebär att samma modeller används dels i de olika verksamhetsstöden dels mellan olika instanser. Domstolsverket har för avsikt att inleda ett sådant arbete. Emellertid är av stor vikt att samordning sker med det pågående arbetet inom RIF, rättsväsendets informationsförsörjning. I det arbetet pågår för närvarande utveckling av ett system för användning av elektronisk stämningsansökan från Åklagarmyndigheten till domstol. Där ingår även att definiera olika brottstyper. Som nämnts kan användningen av registreringskoder i Vera utöka användningen av registrering av vilka mål som kategoriseras som förtursmål. Ett utökat användande av dessa koder skulle kunna förbättra tillförlitligheten av statistiken över förtursmålen. Det vore därför befogat att undersöka möjligheten att i större utsträckning använda dessa koder i domstolarna. Sedan en tid tillbaka har ett projekt bedrivits inom Domstolsverket för att utforma ett s.k. datavarhus. Ett sådant innebär att flera uppgifter hämtas från samma eller olika system och förs samman i ett. Syftet är att kunna söka resultat utifrån en mängd olika variabler. Systemet skulle också innebära att sökningar kan göras av domstolarna själva på ett enklare sätt än vad som är möjligt i dag. Ett datavaruhus är en mycket lämplig lösning för att genomföra de kombinerade sökningar i specifika mål som efterfrågas i regeringsuppdraget. Arbetet med projektet har hittills resulterat i en förstudie som avslutats med en analysrapport, se bilaga 15. Kostnaderna för att fullfölja projektet har beräknats till minst 10 mkr. Domstolsverket har för avsikt att fortsätta arbetet men det är inte klart när så kan ske eller när projektet kan vara slutfört. 38

41 39 Bilaga 1

42 Bilaga 1 40

43 41

44 42

45 Bilaga 2 1 (2) Sammanfattning av rapporten Utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden, m.m. DV-rapport 2009:1 I beslut den 26 juni 2008 gav regeringen i uppdrag åt Domstolsverket att utreda möjligheterna att förbättra statistik och uppföljning på en mer detaljerad nivå av utgiftsutvecklingen för rättsliga biträden. En del av uppdraget var att under oktober och november 2008 genomföra en enkät angående byte av offentliga försvarare i det antal domstolar som verket fann lämpligt. Någon eller några hovrätter borde enligt regeringen ingå i undersökningen. Syftet med undersökningen var att få en bild av förekomsten av byte av offentlig försvarare, skälen till byte, i vilka mål byte sker samt när i processen byte sker. Samtliga tingsrätter och hovrätter deltog i undersökningen. Resultatet av tingsrättsundersökningen utvisar att 432 framställningar om byte av offentlig försvarare ingavs under den aktuella tvåmånadersperioden. Av dessa avslogs 51 och bifölls 381. Av undersökningen framgår också att det huvudsakliga skälet till byte var att försvararen inte kunde närvara vid huvudförhandling på grund av att denne var upptagen med ett annat mål. Därefter angavs som skäl i ungefär lika stor omfattning att försvararen var jävig, att förtroendekris mellan försvararen och dennes huvudman förelåg, att den misstänkte inte hade tillfrågats om val av försvarare eller att försvararen i övrigt saknade möjlighet att fullfölja uppdraget, exempelvis på grund av flytt eller sjukdom, eller att denne avlidit, blivit försatt i konkurs eller inte längre var advokat. Den vanligaste måltypen där byte tilläts var misshandelsbrott. Drygt 60 procent av bytena skedde efter åtal men före huvudförhandling. Endast åtta procent av bytena skedde efter huvudförhandlingen. Resultatet av undersökningen i hovrätt utvisar att 90 framställningar om byte av offentlig försvarare ingavs under den aktuella tvåmånadersperioden. Av dessa avslogs 41 och bifölls 49. Hovrätterna uppgav att det huvudsakliga skälet till byte var att försvararen i övrigt saknade möjlighet att fullfölja uppdraget. Det näst vanligaste skälet var att försvararen inte kunde närvara vid förhandling på grund av att denne var upptagen med ett annat mål. På ungefär samma nivå låg att det hade uppstått en förtroendekris mellan försvararen och dennes huvudman. Även i hovrätten var misshandelsbrott den vanligaste måltypen där framställan om byte bifölls. Samtliga byten skedde före huvudförhandlingen utom ett. Det bytet skedde i samband med huvudförhandlingen. Domstolsverket konstaterade att om resultatet av undersökningen slogs ut på årsbasis skulle det handla om ca byten i tingsrätt och 270 byten i hovrätt. För tingrättens del utgör det ca fem procent av antalet förordnanden av offentli- R1C, , DV info.avd Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: [email protected] Expeditionstid: 43Måndag-fredag

46 Bilaga 2 2 (2) ga försvarare och för hovrättens del ungefär tre procent. Resultatet gav enligt verket inte anledning till oro vad gäller den kostnadsutveckling som skulle kunna tänkas bero på byte av offentlig försvarare. Enligt Domstolsverket fanns det ändå anledning att uppmärksamma att de övervägande skälen till byten av offentlig försvarare i såväl tingsrätt som hovrätt är att försvararen av olika skäl inte kan närvara vid förhandling eller av andra skäl inte kan fullfölja sitt uppdrag. För tingsrätterna kan en del av förklaringen vara att jouradvokater inledningsvis har uppträtt vid häktningsförhandling och därefter inte haft möjlighet att fullfölja uppdraget. Ytterligare ett skäl kan vara att en del mål måste sättas ut till huvudförhandling inom kort tid efter det att åtal väckts. 44

47 Bilaga 3 1 (2) Nytt mål Tingsrätt Sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Ansökningsavgift Avg. datum i underinstans Diarienummer i underinstans Förtur Geografisk enhet Inkommandedatum Målgrupp Måltyp Underinstans Uppskattad tid 45

48 Bilaga 3 2 (2) Fliken Ärendemening Ärendemeningen är ett fritextfält Fliken Fastighet Fastighetsbeteckning Gata Kommun Ort Fliken Kompletterande målgrupp/måltyp Målgrupp Måltyp Inte sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avgörandetyp i underinstans Frihetsberövad Fristdag Jäv Kompl. målvikt Saken Ungdomsmål Fliken Miljö Koordinat X och Y SNI-kod 46

49 Bilaga 4 1 (2) Nytt mål Hovrätt och Högsta domstolen Sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avg. datum i underinstans Förtur Geografisk enhet Inkommandedatum Målgrupp Målnummer i underinstans Måltyp Prövningstillstånd Underinstans 47

50 Bilaga 4 2 (2) Uppskattad tid Fliken Ärendemening Ärendemeningen är ett fritextfält Fliken Fastighet Fastighetsbeteckning Gata Kommun Ort Fliken Kompletterande målgrupp/måltyp Målgrupp Måltyp Inte sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avgörandetyp i underinstans Frihetsberövad Förhandlingstid i underinstans Jäv Saken Sammansättning i underinstans Ungdomsmål Fliken Miljö Koordinat X och Y SNI-kod 48

51 Bilaga 5 1 (2) Nytt mål Länsrätt Sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avg. datum i underinstans Diarienummer i underinstans Förtur Geografisk enhet Inkommandedatum Lagrum Målgrupp Måltyp Taxeringsår Underinstans 49

52 Bilaga 5 2 (2) Fliken Ärendemening Ärendemeningen är ett fritextfält Fliken Fastighet Fastighetsbeteckning Gata Kommun Ort Fliken Kompletterande målgrupp/måltyp Lagrum Målgrupp Måltyp Inte sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avgörandetyp i underinstans Jäv Kompl. målvikt Redovisningsperiod Saken 50

53 Bilaga 6 1 (2) Nytt mål Kammarrätt och Regeringsrätten Sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avg.datum i underinstans Förtur Geografisk enhet Inkommandedatum Lagrum Målgrupp Målnummer i underinstans Måltyp Prövningstillstånd Taxeringsår 51

54 Bilaga 6 2 (2) Underinstans Uppskattad tid Fliken Ärendemening Ärendemeningen är ett fritextfält Fliken Fastighet Fastighetsbeteckning Gata Kommun Ort Fliken Kompletterande målgrupp/måltyp Lagrum Målgrupp Måltyp Inte sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Avgörandetyp i underinstans Jäv Kompl. målvikt Redovisningsperiod Saken 52

55 Bilaga 7 1 (2) Nytt mål Hyres- och arrendenämnd Sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Fastighet - Fastighetsbeteckning Fastighet - Gata Fastighet - Kommun Fastighet - Ort Geografisk enhet Inkommandedatum Målgrupp Måltyp 53

56 Bilaga 7 2 (2) Saken Fliken Ärendemening Ärendemeningen är ett fritextfält Fliken Kompletterande målgrupp/måltyp Målgrupp Måltyp Inte sökbara uppgifter i Vera Fliken Måluppgifter Jäv Kompl. målvikt 54

57 Bilaga 8 1(1) Aktörer Tingsrätt Sökbara uppgifter i Vera Fliken Aktör Roll, endast om Nummer, Efternamn eller Förnamn har angivits Nummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, myndighetsnummer eller snabbkod Efternamn Förnamn 55

58 56

59 Bilaga 9 1(1) Aktörer Hovrätt och Högsta domstolen Sökbara uppgifter i Vera Fliken Aktör Roll, endast om Nummer, Efternamn eller Förnamn har angivits Nummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, myndighetsnummer eller snabbkod Efternamn Förnamn 57

60 58

61 Bilaga 10 1(1) Aktörer Länsrätt samt hyres- och arrendenämnd Sökbara uppgifter i Vera Fliken Aktör Roll, endast om Nummer, Efternamn eller Förnamn har angivits Nummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, myndighetsnummer eller snabbkod Efternamn Förnamn 59

62 60

63 Bilaga 11 1(1) Aktörer Kammarrätt och Regeringsrätten Sökbara uppgifter i Vera Fliken Aktör Roll, endast om Nummer, Efternamn eller Förnamn har angivits Nummer, personnummer, samordningsnummer, organisationsnummer, myndighetsnummer eller snabbkod Efternamn Förnamn 61

64 62

65 Bilaga 12 MÅLTYPSKODER ORDNADE I MÅLGRUPPER Senast uppdaterad NYA KODER 0118 Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, i kraft INKOMST- OCH FÖRMÖGENHETSTAXERING 0101 Inkomsttaxering 0102 Lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, upph. (1999:1230) 0103 Förmögenhetstaxering, upph. (2007:1403) 0104 Uppskov med realisationsvinstbeskattning, upph (1999:1230) 0105 Lagen (1927:321) om utskiftningsskatt; upph. (1990:1452) 0106 Lagen (1958:295) om sjömansskatt; upph. (1996:1330) 0107 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt samt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift 0108 Lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta 0109 Lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation 0110 Lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl Lagen (1996:725) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus; upph. (1999:1293) Lagen (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus samt lagen (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus 0112 Förelägganden m.m. i mål om inkomst- och förmögenhetstaxering (jfr KOD 1937) 0113 Lagen (1995:1623) om skattereduktion för riskkapitalinvesteringar, upph.(1999:1292) 0114 Lagen (1999:1305) om forskarskattenämnden 63

66 Bilaga Lagen (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt; upph. (2007:1420) och lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt; upph. (2007:1410) 0116 Dispensärenden enligt inkomstskattelagen m.m Lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid års taxeringar 0118 Lagen (2007:346) om skattereduktion för utgifter för hushållsarbete och lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, i kraft FASTIGHETSTAXERING 0201 Hyreshusenheter 0202 Industrienheter 0203 Småhusenheter 0204 Lantbruksenheter 0205 Elproduktionsenhet RESERVKODER 05 MERVÄRDESSKATT 0501 Mervärdesskatt 0502 Lagen (1991:119) om återbetalning av mervärdesskatt till utländska företagare; upph. (1994:200) 0503 Förordningen (1994:224) om återbetalning av mervärdesskatt och vissa punktskatter till hjälporganisationer, utländska beskickningar m.fl Lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting; upph. (2005:807) och lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner och landsting 06 VISSA PUNKTSKATTER OCH AVGIFTER 0601 Vägtrafikskattelagen (2006:227) och lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt 0602 Lagen (1972:435) om överlastavgift 0603 Lagen (1984:1090) om inbetalning på förnyelsekonto; upph. (1990:686) 0604 Lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon; upph. (2000:1326) 0605 Lagen (1976:339) om saluvagnsskatt; upph. (2006:227) 64

67 Bilaga Lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto; upph. (1990:686) 0607 Lagen (1961:372) om bensinskatt; upph. (1994:1776) 0608 Lagen (1994:1563) om tobaksskatt 0609 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam 0610 Lagen (1941:251) om särskild varuskatt; upph. (1990:591) 0611 Lagen (1957:262) om allmän energiskatt; upph. (1994:1776) 0612 Lagen (1989:471) om investeringsskatt på vissa byggnadsarbeten; upph (1996:482) 0613 Förordningen (1989:598) om avgift för myndigheters verksamhet enligt miljöskyddslagen (1969:387); upph. (1998:940) 0614 Förordningen (1989:216) om kemikalieavgifter; forum upph. (1998:942) 0615 Lagen (1979:609) om allmän investeringsfond; Upph (1990:684) 0616 Lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga fordon 0617 Förordningen (1984:380) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (1969:387); upph. (1989:598) 0618 Förordningen (1984:381) om täktavgift; upph. (1998:940) 0619 Förordningen (1984:463) om avgifter i ärenden om närradio; upph. (1998:313) 0620 Lagen (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst 0621 Lagen (1985:1061) om avgifter i ärenden om lokala kabelsändningar; upph.(1991:2027) 0622 Lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift; upph. (1995:710) 0623 Lagen (1990:587) om svavelskatt; upph. (1994:1776) 0624 Lagen (1990:528) om koldioxidskatt; upph. (1994:1784) 0625 Lagen (1990:613) om miljöavgift på utsläpp av kväveoxider vid energiproduktion 0626 Kupongskattelagen (1970:624) 0627 Lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m m 0628 Lagen (1983:1053) om skatt på omsättning av vissa värdepapper; upph. (1991:1466) 0629 Förordningen (2006:1166)) om avgifter för offentlig kontroll av livsmedel 0630 Förordningen (1981:247) om importlicensavgift; upph. (1991:1169) 0631 Lagen (1991:1482) om lotteriskatt 0632 Lagen (1973:1216) om särskild skatt på oljeprodukter och kol; upph. (1990:592) 65

68 Bilaga Förordningen (1998:1827) om avgifter för trafik på statens spåranläggningar; upph. (2004:526) 0634 Lagen (1982:1200) om skatt på videobandspelare; upph. (1990:596) 0635 Lagen (1994:1776) och förordningen (1994:1784) om skatt på energi 0636 Lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft; upph. (1996:221) 0637 Lagen (1984:405) om stämpelskatt på aktier; upph. (1994:1900) 0638 Lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel 0639 Lagen (1990:615) och förordningen (1991:914) om avgifter på vissa jordbruksprodukter; upph. (1994:1710) resp. (1994:1715) 0640 Lagen (1999:673) om skatt på avfall 0641 Lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel 0642 Förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten 0643 Lagen (1978:234) om nämnder för vissa trafikfrågor 0644 Lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror Lagen (1984:351) om totalisatorskatt; upph. (1991:1482) 0646 Lagen (2000:466) om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer 0647 Lagen (1982:691) om skatt på vissa kassettband; upph. (1990:597) 0648 Lagen (1991:1483) om skatt på vinstsparande m.m Terrängtrafikkungörelsen (1972:594); upph. (2002:574) 0650 Trafikförordningen (1998:1276) 0651 Lagen (1992:72) om koncessionsavgift på televisionens och radions område 0652 Förordningen (2000:672) om naturgasavgift Lagen (1994:1564) om alkoholskatt 0655 Lagen (1990:1427) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m Lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter; upph. (1994:1776) 0657 Lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja; upph. (2000:491) Lagen (1988:1567) om miljöskatt på inrikes flygtrafik; upph. (1996:1407) 0660 Förordningen (1995:1296) om vissa avgifter på elområdet 0661 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel 0662 Fordonsskatteförordningen (1993:1028); upph. (2006:242) 0663 Lagen (1986:1225) om tillfällig förmögenhetsskatt för livförsäkringsbolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser; upph. (1996:479) 66

69 Bilaga Förordningen (1976:247) om vissa avgifter till Statens strålskyddsinstitut upph. (2008:463) 0665 Lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar; upph. (1996:1242) Lagen (1994:1704) om lageravgift på vissa jordbruksprodukter; upph (2002:433) 0667 Lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel; upph. (2003:809) 0668 Lagen (2007:162) om bilskrotningsfonden 0669 Lagen (1995:1132) om lagerskatt på dieselolja för förbrukning i vissa motordrivna fordon; upph. (2000:491) Lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus 0671 Lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter 0672 Förordningen (1997:183) om kartavgift i ärenden om jordbruksstöd; upph. (2000:288) Lagen (1972:820) om skatt på spel Lagen (2004:629) om trängselskatt Lagen (2008:205) om lagerskatt på flygbensin 07 TULL M M 0701 Tullmål i allmänhet 0702 Lagen (1984:502) om exportdepositioner för skogsprodukter; upph. (1994:103) 0703 Förordningar om frihandel i varuutbytet mellan Sverige/EFTA och vissa andra länder 0704 Lagen (1988:328) om fordonsskatt på utländska fordon; upph. (1999:415) 0705 Lagen (1994:1552) och förordningen (1994:1559) om tullkontroll av varumärkesintrång; upph. (2000:1281 resp. 2000:1306) 0706 Lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen 08 SKATTEBETALNING OCH UPPBÖRD 0801 Skattebetalning och uppbörd i allmänhet 0802 Lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar 0803 Lagen (1997:324) om begränsning av skatt; upph.(2007:1401) 0804 Företrädaransvar enligt skattebetalningslagen 0805 Lagen (2005:1117) om deklarationsombud 09 SÄRSKILDA AVGIFTER 0901 Skattetillägg - utan samband med annat mål 67

70 Bilaga Förseningsavgift - utan samband med annat mål 0903 Skattetillägg betr. arbetsgivaravgifter - utan samband med annat mål 0904 Lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift - utan samband med annat mål 10 LÖNEAVGIFTER 1001 Socialavgiftslagen (2000:980) 1002 Pensionsgrundande inkomst (PGI) och egenavgifter 1003 Lagen (1990:912)om nedsättning av socialavgifter; upph. (2001:1261) 1004 Lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift 1005 Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare; upph. (1997:483) 1006 Lagen (1989:474) om tillfälligt sparande; upph. (1996:483) 1007 Lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader 1008 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster 1009 Lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift; upph (2006:1428) 11 ARVS- OCH GÅVOSKATT M.M Arvsskatt enligt lagen (1941:416) om arvs- och gåvoskatt; upph. (2004:1341) 1102 Gåvoskatt enligt lagen (1941:416) om arvs- och gåvoskatt; upph. (2004:1341) 1103 Frågor enligt ärvdabalken (tidigare under kod 1101) RESERVKODER FÖR SKATTER, TULL OCH AVGIFTER 15 RÄTTSHJÄLP, RÄTTEGÅNGSKOSTNADER M M 1501 Rättshjälpslagen (1996:1619) 1502 Lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m Lagen (1977:654) om kungörande i mål och ärenden hos myndighet, m.m Lagen (1996:1620) om offentligt biträde; ej migrationsdomstol, se målgrupp Lagen (1999:988) om förhör m.m. hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas författningsskyddande verksamhet 16 KÖRKORT, TRAFIK OCH TRANSPORTER 1601 Körkort 1602 Yrkestrafiklagen (1998:490) och yrkestrafikförordningen (1998:779) 1603 Bilregisterkungörelsen (1972:599); upph. (2001:558) 68

71 Bilaga Turistvagnskungörelsen (1972:601); upph. (2001:558) 1605 Bilskrotningsförordningen (1975:348); upph. (2007:186) 1606 Kungörelsen (1973:766) om interimslicens för fordon; upph. (2001:558) 1607 Förordningen (1988:1108) om direktregistrering i bilregistret; upph. (2001:650) 1608 Exportvagnskungörelsen (1964:39); upph. (2001:558) 1609 Luftfartslagen (1957:297) 1610 Terrängkörningsförordningen (1978:594) 1611 Lagen (1985:449) om rätt att driva viss linjetrafik; upph. (1998:490) 1612 Lagen (1979:560) om transportförmedling; upph. (1998:504) 1613 Lagen (1998:492) om biluthyrning 1614 Förordningen (1988:1505) om biluthyrning; upph. (1998:780) 1615 Lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg 1616 Förordningen (1993:1053) om användning av vattenskoter 1617 Militära vägtrafikkungörelsen (1974:97) 1618 Internationella transporter 1619 Lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled 1620 Förordningen (1996:734) om statens spåranläggningar; upph. (2004:526) 1621 Järnvägslagen (2004:519) 1622 Lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter upph. (2009:121) 1623 Lagen (2001:558) och förordningen (2001:650) om vägtrafikregister samt förordningen (2001:652) om avgifter inom vägtrafikområdet - utom såvitt avser beslut enligt lagen som rör rättelse och information enligt 26 personuppgiftslagen (1998:204); jfr kod Lagen (2004:1167) om vägtransportledare Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel 1626 Lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar 1627 Lagen (2007:1157) om yrkesförarkompetens 17 ARBETSMILJÖ, MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD SAMT LIVSMEDEL 1701 Hälsoskyddslagen (1982:1080); upph. (1998:811) 1702 Renhållningslagen (1979:596); upph. (1998:811) 1703 Naturvårdslagen (1964:822); upph. (1998:811) 1704 Miljöskyddslagen (1969:387); upph. (1998:811) 1705 Lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen samt förordningen (2001:1085) om motorfordons avgasrening 1706 Förordningen (1997:645) om batterier; forum upph. (1998:954) 1707 Förordningen (1976:1055) om svavelhaltigt bränsle; upph. (1998:946) 1708 Förordningen (1997:186) om högsta tillåtna koncentration av vissa tungmetaller i förpackningar; upph. (1998:944) 69

72 Bilaga Lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor 1710 Lagen (1975:1154) om varningstext och innehållsdeklaration på tobaksvaror; upph. (1993:581) 1711 Lagen (1985:426) och förordningen (1985:835) om kemiska produkter; upph. (1998:811) resp. (1998:941) 1712 Förordningen (1979:349) om kvicksilverbetning av utsäde; upph. (1998:947) 1713 Livsmedelslagen (2006:804) 1714 Livsmedelsförordningen (1971:807); upph. (2006:813) 1715 Kungörelsen (1974:271) om kontroll vid utförsel av livsmedel 1716 Kungörelsen (1974:270) om kontroll vid införsel av livsmedel; upph. (1994:1717) 1717 Utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330) 1718 Förordningen (1977:994) om försäljning och förvaring av vissa flyktiga lösningsmedel m.m Förordningen (1995:636) om ämnen som bryter ned ozonskiktet; forum upph. (1998:953) 1720 Förordningen (1998:122) om bortskaffande av PCB m.m.; forum upph. (1998:925) 1721 Förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel; upph. (1998:944) 1722 Förordningen (1991:1290) om vissa kvicksilverhaltiga varor; upph. (1998:944) 1723 Lagen (1991:639) och förordningen (1991:1288) om förhandsgranskning av biologiska bekämpningsmedel; upph. (1998:811) resp. (1998:947) 1724 Förordningen (1985:836) om bekämpningsmedel; upph. (1998:947) 1725 Förordningen (1993:1268) om spillolja; forum upph. (1998:951) 1726 Lagen (2006:924) om Antarktis 1727 Arbetsmiljölagen (1977:1160) 1728 Lagen (1994:900) om genetiskt modifierade organismer; upph. (1998:811) 1729 Förordningen (1994:1236) om producentansvar för däck; forum upph. (1998:935) 1730 Förordningen (1994:1235) om producentansvar för förpackningar; forum upph Förordningen (1994:1205) om producentansvar för returpapper; forum upph. 70

73 Bilaga Förordningen (2006:812) om offentlig kontroll av livsmedel som importeras från tredje land 1733 Förordningen (1991:338) om vissa dryckesförpackningar; upph. (2005:220) 1734 Förordningen (2002:956) om frivillig miljöledning och miljörevision 1735 Förordningen (1995:555) om HFC; forum upph. (1998:952) 1736 Förordningen (1985:837) om PCB, m.m.; forum upph. (1998:924) 1737 Förordningen (1996:971) om farligt avfall; forum upph. (1998:948) 1738 Förordningen (1985:997) om anmälningsskyldighet beträffande asbest i ventilationsanläggningar; upph. (1998:941) 1739 Förordningen (1986:683) om förbud mot asbesthaltiga friktionsbelägg i fordon; forum upph. (1998:920) 1740 Förordningen (1995:701) om gränsöverskridande transporter av avfall; forum upph. (1998:934) 1741 Förordningen (1985:838) om motorbensin; forum upph. (1998:922) 1742 Förordningen (1985:839) om kadmium; upph. (1998:944) 1743 Förordningen (1985:840) om vissa hälso- och miljöfarliga produkter; upph. (1998:944) 1744 Lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner samt förordningen (2001:1084) om buller från viss utomhusutrustning 1745 Förordningen (1998:1709) om avgaskrav för vissa förbränningsmotordrivna mobila maskiner 1746 Arbetstidslagen (1982:673). Lagen (1970:943) om arbetstid m.m. i husligt arbete 1747 Lagen (2005:395) om arbetstid vid visst vägtransportarbete 1748 Lagen (2005:426) om arbetstid m.m. för flygpersonal inom civilflyget 1749 Lagen (2008:475) om kör- och vilotid vid internationell järnvägstrafik 18 BISTÅND TILL ENSKILDA 1801 Socialtjänstlagen (2001:453) 1802 Studiestödslagen (1999:1395) 1803 Familjebidragslagen (1978:520); upph. (1991:462) 1804 Lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl; upph. (1993:388) 1805 Lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m fl 1806 Lagen (2003:491) om konsulärt ekonomiskt bistånd 1807 Förordningen (1997:22) om stöd till skogliga åtgärder inom jordbruket; upph. (2000:577 och 1060) 71

74 Bilaga Värnpliktsförmånsförordningen (1976:1008); upph. (1995:239) 1809 Förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige 1810 Lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar 1811 Lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag 1812 Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 1813 Lagen (1997:735) om riksfärdtjänst 1814 Lagen (1993:719) om särskilt studielån för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning och förordningen (1993:722) om särskilt studielån och särskild dagpenning för den som genomgår arbetsmarknadsutbildning; upph. (1994:1836) 1815 Förordningen (1995:1174) om kompensationsbidrag till jordbruk i bergsområden och mindre gynnade områden; upph. (2000:577 och 1060) 1816 Förordningen (1995:1195) om startstöd till yngre företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag; upph. (2000:577 och 1060) 1817 Förordningen (1996:1431) om investeringsstöd till företagare med jordbruks-, trädgårds- eller renskötselföretag; upph. 2000:577 och 1060) 1818 Förordningen (1997:75) om anläggningsstöd till plantering av fleråriga grödor för produktion av biomassa 1819 Lagen (1997:736) om färdtjänst 1820 Lagen (2000:625) och förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 1821 Lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag 1822 Lagen (2005:340) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund, i kraft Lagen (2008:962) om valfrihetssystem, i kraft TVÅNG MOT PERSON SAMT EKONOMISKT TVÅNG 1901 LVU (1990:52) 1902 LVM (1988:870) kap föräldrabalken (1949:381); upph. (2006:458) 1904 Lagen (1989:14) om erkännande och verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m.och om överflyttning av barn; upph. (2006:462) 1905 Smittskyddslagen (2004:168) 1906 Lagen (1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall; upph. (1991:1128) 1907 Lagen (1996:981) om besöksinskränkningar vid viss tvångsvård 1908 Utlänningslagen ( 2005:716), ej migrationsdomstol 1909 Lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt 72

75 Bilaga Lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m m 1911 Lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m m 1912 Lagen (1944:133) om kastrering 1913 Disciplinmål och mål angående läkarundersökning 1914 Disciplinåtgärder enligt högskolelagen (1992:1434) och lagen (2009:128) om yrkeshögskolan, den senare i kraft Förordningen (1982:976) om disciplinära åtgärder mot studerande i statlig och kommunal högskoleutbildning; upph. (1993:100) 1916 Lagen (1970:375) om utlämning till Danmark, Finland, Island eller Norge för verkställighet av beslut om vård eller behandling 1917 Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) 1918 Lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV) 1919 Lagen (1991:1137) om rättspsykiatrisk undersökning 1920 Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård 1921 Uppskjuten villkorlig frigivning enligt 26 kap. 6-7 brottsbalken (1962:700) 1922 Lagen (1991:572) om särskild utlänningskontroll 1923 Lagen (1985:569) om införande av lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m fl; upph. (1993:388) 1924 Lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl Reservkoder 1930 Lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter 1931 Kvittning av gäldenärs fordran på EU-bidrag enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m Vite 1933 Konsumentkreditlagen (1992:830) 1934 Marknadsföringslagen (1975:1418); upph. (1995:450) 1935 Lagen (1998:514) om särskild skattekontroll av torg- och marknadshandel m.m Lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering 1937 Lagen (1994:466) om särskilda tvångsåtgärder i beskattningsförfarandet 1938 Lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll 1939 Tvångsåtgärder enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter; upph. (2002:400) 1940 Delgivningslagen (1970:428) 1941 Lagen (1987:1231) om automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. upph. (1999:97) 1942 Tvångsåtgärder enligt taxeringslagen (1990:324) 73

76 Bilaga Lagen (1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m Lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder Lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher 1946 Lagen (2007:592) om kassaregister 20 BYGGANDE, MARK OCH VATTEN SAMT ÖVRIGA NATURRESURSER 2001 Byggnadsmål i allmänhet - ej mål om laglighetsprövning enligt kommunallagen, ej 10 kap PBL kap plan- och bygglagen (1987:10) 2003 Anläggningslagen (1973:1149) 2004 Väglagen (1971:948) 2005 Lagen (1939:608) om enskilda vägar; upph. (1997:620) 2006 Lagen (1933:269) om ägofred 2007 Kungörelsen (1968:379) om uppläggande av nytt fastighetsregister m.m.; upph. (2000:308) 2008 Lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar; upph. (2006:412) 2009 Naturgaslagen (2005:403) och Naturgasförordning (2006:1043) 2010 Vattenlagen (1983:291); upph. (1998:811) 2011 Lagen (1976:997) om vattenförbund 2012 Minerallagen (1991:45) 2013 Lagen (1974:890) om vissa mineralfyndigheter; upph. (1991:45) 2014 Lagen (1966:314) kontinentalsockeln 2015 Lagen (1988:950) om kulturminnen m m 2016 Förordningen (1987:589) om träfiberråvara; upph. (1993:564) 2017 Lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark; upph. (1998:811) 2018 Skogsvårdslagen (1979:429) och skogsvårdsförordningen (1993:1096) 2019 Ädellövskogslagen (1984:119); upph. (1993:553) 2020 Jordförvärvslagen (1979:230) 2021 Åborätt - endast regeringsrätten 2022 Lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon 2023 Lagen (1992:1368) om tillstånd till vissa förvärv av fast egendom;upph. (1999:846) 2024 Lagen (1994:448) och förordningen (1994:598) om pantbrevsregister 2025 Lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering 2026 Förordningen (1908:74 s.1) angående jordregister; upph. (2000:308) 2027 Stadsregisterkungörelsen (1971:1010); upph. (2000:308) 74

77 Bilaga Lagen (2000:224) om fastighetsregister och förordningen (2000:308) om fastighetsregister 2029 Förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om fastighetsregister för stad; upph. (2000:308) 2030 Lagen (1995:1649) om byggande av järnväg 2031 Lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning samt förordningen (1998:929) om gaturenhållning och skyltning 2032 Lagen (1999:292) om avvecklingen av stadgad åborätt och landgille 2033 Lagen (1993:320) om byggfelsförsäkring m.m Lagen (2006:378) om lägenhetsregister 2035 Lagen (2006:985) om energideklaration för byggnader 2036 Lagen (2008:1075) och förordningen (2008:1080) om inteckningsbrevsregister 2037 Lagen (1945:119) om stängselskyldighet för järnväg m.m. 21 FOLKBOKFÖRING OCH ANNAN REGISTRERING AV MEDBORGARNA 2101 Folkbokföringslagen (1991:481) 2102 Lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap; fr o m enbart migrationsdomstol, se målgrupp Namnlagen (1982:670) 2104 Lagen (1989:329) om folk- och bostadsräkning 2105 Äktenskapsbalken (1987:230) 2106 Kungörelsen (1973:948) om hindersprövning för vigsel inför svensk vigselförrättare utom riket 2107 Kungörelsen (1969:123) om äktenskapscertifikat 2108 Lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet i vissa fall 2109 Lagen (1998:1593) om trossamfund 2110 Passlagen (1978:302) 2111 Registrering enligt 6 kap 4 föräldrabalken (1949:381) 2112 Lagen (1992:288) om medlemskap i icke-territoriella församlingar; upph. (1998:1592) 2113 Utredning om faderskap enligt 2 kap föräldrabalken (1949:381) 2114 Lagen (1989:1007) om överenskommelse mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring 2115 Lagen (2005:130) om dödförklaring. 22 AVLÖNING, PENSION OCH ANNAN ERSÄTTNING FRÅN STATEN 2201 Avlöning och tjänstepension m m; jfr. KOD Anmärkningsmål 75

78 Bilaga Förordningen (1998:1379) om ersättning för sakskada till polismän och anställda inom kriminalvården m.fl Förordningen (1976:504) om inkomstgarantier för konstnärer 2205 Förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m m; forum upph. (1998:1091) 2206 Lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m m 2207 Förordningen (1988:1082) om personalföreträdare i de allmänna försäkringskassornas styrelser; forum upph. (1998:1063) 2208 Återbetalning av utskylder, böter eller andra allmänna medel 2209 Förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur; upph. (1995:1187) - ej beslut enligt sametingslagen (1992:1433) 2210 "Annan ersättning som utgår av statsmedel" 2211 Förordningen (1988:1102) med instruktion för statens ansvarsnämnd; upph. (2007:831) 2212 Förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m m Förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m. fl Förordningen (1982:814) om ersättning till nämndemän och vissa andra uppdragstagare inom domstolsväsendet m.m Viltskadeförordningen (2001:724) 2215 Utlandsreseförordningen (1991:1754); upph. (2005:167) 2216 Förordningen (1993:890) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut; upph. (1996:595) 2217 Förordningen (2004:760) om EG:s direktstöd för jordbrukare m.m Lagen (1994:243) om allmänna arvsfonden 2219 Kungörelsen (1964:811) om ersättning för intrång i fiske till följd av militär verksamhet 2220 Förordningen (1978:45) om ersättning vid kommittéuppdrag; forum upph. (1996:1529) 2221 Förordningen (1985:728) om krigsplaceringspremie för flygförare i flygvapnet 2222 Förordningen (1977:486) om statsbidrag till organisationer som bedriver nykterhetsarbete; upph. (1998:1814) 2223 Förordningen (1995:1044) om bidrag till ekologisk omställning; upph. (1996:1378) 2224 Förordningen (1990:573) om stöd till vissa icke-statliga kulturlokaler 2225 Förordningen (1985:781) om ersättning till gode män vid fastighetsbildningsförrättning m.m. 76

79 Bilaga Sametingslagen (1992:1433) - beslut om rovdjursskadeersättning 2227 Förordningen (1994:1994) om extra statliga stöd för förbättring av bostäder 2228 Förordningen (1988:764) om statligt stöd till näringslivet 2229 Förordningen (2002:23) om bidrag till anläggning av ädellövskog på stormfällda områden; upph (p.g.a.tidsbegränsning) 2230 Förordningen (2002:366) om tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner och landsting; upph. (p.g.a. tidsbegränsning) 2231 Lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter 2232 Förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb 23 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2301 Lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område; upph. (1998:532) 2302 Patientdatalag (2008:355) 2303 Läkemedelslagen (1992:859) 2304 Lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården; upph. (1998:532) 2305 Förordningen (1968:70) med vissa bestämmelser om injektionssprutor och kanyler 2306 Lagen (1993:584) om medicintekniska produkter 2307 Lagen (1996:1152) om handel med läkemedel m.m Lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit m.m Lagen (1995:831) om transplantation m.m Stadgan (1970:88) om enskilda vårdhem; upph. (1996:786) 2311 Lagen (1991:115) om åtgärder i forsknings- eller behandlingssyfte med befruktade ägg från människa; upph. (2006:351) 2312 Lagen (1991:114) om användning av viss genteknik vid allmänna hälsoundersökningar; upph. (2006:351) 2313 Lagen (1994:953) om åligganden för personal inom hälso- och sjukvården; upph. (1998:532) 2314 Förordningen (1956:296) om ersättning från staten i vissa fall vid ingripande för att förhindra spridning av en smittsam sjukdom 2315 Lagen (1998:531) och förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område 2316 Lagen (2002:160) och förordningen (2002:687) om läkemedelsförmåner m.m Lagen (2001:499) om omskärelse av pojkar 2318 Lagen (1988:711) om befruktning utanför kroppen; upph. (2006:351) 2319 Lagen (1984:1140) om insemination; upph. (2006:351) 2320 Lagen (2002:297) om biobanker i hälso- och sjukvården m.m. 77

80 Bilaga Lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor 2322 Lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m Lagen (2006:496) om blodsäkerhet 2324 Lagen (2007:1455) om detaljhandel med nikotinläkemedel 2325 Lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler 24 JAKT, FISKE, DJUR OCH VÄXTER M.M Jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905) 2402 Lagen (2000:592) om viltvårdsområden 2403 Fiskelagen (1993:787) 2404 Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden 2405 Djurskyddslagen (1988:534) 2406 Rennäringslagen (1971:437) 2407 Epizootilagen (1999:657) och epizootiförordningen (1999:659) 2408 Zoonoslagen (1999:658) och zoonosförordningen (1999:660) 2409 Förordningen (1984:306) om bekämpande av salmonella hos djur; upph. (1999:660) 2410 Bisjukdomslagen (1974:211) 2411 Lagen (2006:807) om kontroll av husdjur, m. m Lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter 2413 Förordningen (1975:542) om tillämpning av konventionen den 3 mars 1973 om internationell handel med utrotningshotade vilda djur och växter; upph. (1994:2027) 2414 Växtskyddslagen (1972:318) och förordningen (1995:681) om växtskydd m.m. upph. (2006:817) 2415 Förordningen (1994:1248) om införsel och utförsel av växter; upph. (1995:681) 2416 Förordningen (2000:577) om miljöstöd; upph. (2007:481), samt förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder 2417 Förordningen (1977:945) om trädgårdsväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet 2418 Kräftpestförordningen (1975:184); upph. (1993:1097) 2419 Lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter 2420 Förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m Förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m Förordningen (1998:8) om röjningsbidrag till äppel- och päronodlare 78

81 Bilaga Förordningen (1979:288) om införsel av djursperma m.m.; upph. (1992:56) 2424 Förordningen (1970:300) om skydd mot flyghavre 2425 Lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa 2426 Lagen (1992:1684) om EG-handelsgödsel 2427 Lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m Förordningen (1998:1345) om stöd till biodling 2429 Lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken och förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen 2430 Förordningen (1999:1319) om mjölkkvoter 2431 Lagen (1994:1710) och förordningen (1999:1148) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter m.m Lagen (1994:1708) om EG:s förordningar om miljö- och strukturstöd samt förordningen (2007:14) om förvaltning av EG:s strukturfonder 2433 Lagen (1994:1818) om åtgärder beträffande djur och växter som tillhör skyddade arter; upph. (1998:811) 2434 Kungörelsen (1974:661) om uppgifter för galt- och betäckningsstatistiken 2435 Förordningen (1995:1271) om stöd till investeringar som avser förädling eller saluföring av produkter från jordbruket eller skogsbruket; upph. (2000:577 och 1060) 2436 Lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar; upph. (2007:1150) 2437 Lagen (2007:629) och Förordningen (2007:630) om tävling med hästdjur 25 PRODUKT- OCH VERKSAMHETSKONTROLL 2501 Vapenlagen (1996:67) och vapenförordningen (1996:70) 2502 Förordningen (1993:1598) om hissar och vissa andra motordrivna anordningar; upph. (1999:371) 2503 Lagen (1992:1119) om teknisk kontroll 2504 Lagen (1979:357) om yrkesmässig försäljning av dyrkverktyg 2505 Lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet 2506 Lagen (2006:263) om transport av farligt gods 2507 Lagen (1983:1097) med vissa bestämmelser om larmanläggningar m m 2508 Lagen (1966:742) om hotell- och pensionatrörelse 79

82 Bilaga Förordningen (1981:402) om handel med skrot; upph. (1999:274) 2510 Lagen (1999:271) och förordningen (1999:272) om handel med begagnade varor 2511 Ordningslagen (1993:1617) 2512 Lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning 2513 Lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling 2514 Lagen (1974:191) om bevakningsföretag 2515 Närradiolagen (1982:459); upph. (1996:844) 2516 Lagen (1997:218) om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende 2517 Lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel 2518 Lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.; upph. (1992:1309) 2519 Alkohollagen (1994:1738) och alkoholförordningen (1994:2046) 2520 Lagen (1998:150) om allmän kameraövervakning 2521 Lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram 2522 Lagen (2004:46) om investeringsfonder 2523 Förordningen (1991:93) om införande av OECDs principer för god laboratoriesed 2524 Lagen (1991:981) om värdepappersrörelse; upph (2007:528) Lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden 2525 Lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument 2526 Lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande 2527 Lagen (1997:867) om energieffektivitetskrav för elektriska kylskåp och frysar; Upph. (2008:113) 2528 Lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet; upph. (2004:297) 2529 Lagen (1981:508) och förordningen (1981:512) om radiotidningar; upph. (1996:844) respektive (1997:1210) 2530 Lagen (1991:2027) om kabelsändningar till allmänheten; upph. (1996:844) 2531 Förordningen (1997:969) om import- och exportreglering 2532 Lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet upph (2007:528) 2533 Lagen (1992:888) och förordningen (1992:1032) om uppgiftsskyldighet på jordbrukets område;upph. (2001:99 och 2001:100) 2534 Förordningen (1992:1085) om utförsel av ekologiskt framställda produkter m.m.; upph. (1995:702) 2535 Lagen (1992:1672) om paketresor 2536 Radio- och TV-lagen (1996:844) 80

83 Bilaga Lagen (2008:418) med tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio 2538 Lagen (1992:1356) om satellitsändningar av televisionsprogram till allmänheten; upph. (1996:844) 2539 Tobakslagen (1993:581) 2540 Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation 2541 Lagen (1993:599) om radiokommunikation; upph. (2003:390) 2542 Lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet 2543 Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling och lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster 2544 Lagen (1992:1231) om märkning av textilier 2545 Lagen (1992:1514) om måttenheter, mätningar och mätdon 2546 Lagen (1998:31) om standarder för sändning av TV-signaler 2547 Lagen (1992:1326) om personlig skyddsutrustning för privat bruk 2548 Lagen (1992:860) om kontroll av narkotika 2549 Lagen (2000:121) om radio- och teleterminalutrustning 2550 Förordningen (1993:1634) om besiktning av tivolianordningar 2551 Postlagen (1993:1684) 2552 Lagen (1993:1392) och förordningen (2008:1420) om pliktexemplar av dokument 2553 Produktsäkerhetslagen (2004:451) 2554 Lagen (1992:1328) om farliga livsmedelsimitationer 2555 Förordningen (1994:99) om vatten- och värmemätare 2556 Förordningen (1980:1070) om godkännande av enskilda tandtekniska laboratorier; upph. (1998:561) 2557 Lagen (1994:615) om ingripande mot otillbörligt beteende vid upphandling; upph. (2008:587), i kraft Lagen (1995:551) om EG:s förordning om ekologiskt framställda produkter och förordningen (2009:27) om EG:s förordning om ekologisk produktion Förordningen (1994:796) om information och samråd om priser på råolja och oljeprodukter 2560 Lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor 2561 Lotterilagen (1994:1000) 2562 Förordningen (1982:481) om avgifter för datainspektionens verksamhet; upph. (1998:1220) 2563 Fordonslagen (2002:574) och fordonsförordningen (2002:925) 2564 Kreditupplysningslagen (1973:1173) 2565 Inkassolagen (1974:182) 2566 Lagen (1995:669) och förordningen (1995:670) om märkning av skor 81

84 Bilaga Lagen (1995:1336) och förordningen (1995:1345) om skydd för beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel, m.m Lagen (1995:1571) om insättningsgaranti 2569 Lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd 2570 Lagen (1992:1300) om krigsmateriel 2571 Lagen (1996:18) om vissa säkerhets- och miljökrav på fritidsbåtar 2572 Förordningen (1990:415) om tillstånd till införsel av vissa farliga föremål 2573 Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m Lagen (1999:158) om investerarskydd 2575 Lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg 2576 Lagen (1999:779) om handel med ädelmetallarbeten 2577 Lagen (2000:150) om marktjänster på flygplatser 2578 Lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer 2579 Lagen (2000:1336) om järnvägssystem för höghastighetståg; upph. (2004:519) 2580 Resegarantilagen (1972:204) 2581 Lagen (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter Lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter, forum upph. (2006:643) 2583 Lagen (2006:24) om nationella toppdomäner för Sverige på Internet Lagen (2006:449) om skydd för störningskänslig forskning 2585 Lagen (2006:1006) om tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher 2586 Lagen (2006:1329) om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr, m.m Lagen (2007:58) om elektroniska vägavgiftssystem 2588 Lagen (2008:1049) om förbud mot utsläppande på marknaden av päls av katt och hund m.m Lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2590 Kasinolagen (1999:355) 26 KOMMUNALA MÅL 2601 Laglighetsprövning enligt kommunallagen (1991:900) 2602 Laglighetsprövning enligt 22 kap. kyrkolagen (1992:300); upph. (1998:1592) 2603 Kommunalförbundslagen (1985:894)); upph. (1997:550) 2604 Lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting 2605 Lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelegerade 2606 Lagen (1996:945) om sammanläggningsdelegerade för Skåne läns landsting; upph. (1999:627) 82

85 Bilaga kap kyrkolagen (1992:300) - kyrkliga indelningsdelegerade; upph. (1998:1592) kap kyrkolagen (1992:300) - kyrkomusiken; upph. (1998:1592) 2609 Förordningen (1990:1080) om tillfälliga bilförbud 2610 Förordningen (1994:250) om förvaltningen av kyrklig jord m.m. (upph.1998:1592) 2611 Lagen (1994:566) om lokal försöksverksamhet med finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård och socialtjänst; (upph. p.g.a. tidsbegränsning) 2612 Lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar 2613 Lagen (1995:1285) om försöksverksamhet med gemensam nämnd för flera landsting; (upph. p.g.a. tidsbegränsning) 2614 Förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan 2615 Lagen (1996:1415) om försöksverksamhet med regionförbund i Kalmar och Skåne län; upph. (2002:35) 2616 Förordningen (1997:642) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen; upph. (p.g.a. tidsbegränsning) 2617 Lagen (1997:222) om sammanläggningsdelegerade för Västra Götalands läns landsting; upph. (1999:629) 2618 Lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser 27 IMMATERIALRÄTT - ENDAST REGERINGSRÄTTEN 2701 Patentlagen (1967:837) 2702 Varumärkeslagen (1960:644) 2703 Mönsterskyddslagen (1970:485) 2704 Växtförädlarrättslagen (1997:306) 28 ALLMÄN HANDLING OCH SEKRETESS, M.M Tryckfrihetsförordningen (1949:105) och sekretesslagen (1980:100); jfr Lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden 2803 Personuppgiftslagen (1998:204); se även Handlingsoffentlighet hos kommunala bolag, föreningar och stiftelser enligt 1 kap 9 sekretesslagen (1980:100)

86 Bilaga Lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i kronofogdemyndigheternas verksamhet Lagen (2001:99) om den officiella statistiken 2810 Författningar om behandling av personuppgifter i vissa myndigheters verksamhet såvitt gäller beslut om rättelse och information 2811 Lagen (2005:181) om miljöinformation hos vissa enskilda organ 29 SÄRSKILDA RÄTTSMEDEL 2901 Resning 2902 Återställande av försutten tid 30 RÄTTSPRÖVNING 3001 Lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut 31 ENERGI OCH STRÅLSKYDD 3101 Ellagen (1997:857) 3102 Elberedskapslagen (1997:288) 3103 Förordningen (1993:1068) om elektrisk materiel 3104 Strålskyddslagen (1988:220) och strålskyddsförordningen (1988:293) 3105 Lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet 3106 Lagen (1977:439) om kommunal energiplanering 3107 Starkströmsförordningen (2009:22) 3108 Lagen (1992:1232) om märkning av hushållsapparater 3109 Lagen (1992:1512) om elektromagnetisk kompatibilitet 3110 Radiostörningsförordningen (1985:625) 3111 Lagen (1994:618) om handel med el, m.m.;upph. (1997:857) 3112 Lagen (1994:791) med bemyndigande att meddela vissa föreskrifter på energiområdet 3113 Förordningen (1995:1179) om mätning och rapportering av överförd el; upph. (1999:716) 3114 Lagen (2001:1253) om energieffektivitetskrav för förkopplingsdon till lysrör; Upph. (2008:114) 3115 Lagen (2003:113) om elcertifikat och förordningen (2003:120) om elcertifikat 3116 Lagen (2003:436) om effektreserv 3117 Lagen (2006:329) om ursprungsgarantier för högeffektiv kraftvärmeel och förnybar el 3118 Lagen (2004:875) om särskild förvaltning av vissa elektriska anläggningar Lagen (2004:1196) om program för energieffektivisering Lagen (2008:112) om ekodesign 3121 Fjärrvärmelag (2008:263) 84

87 Bilaga SJÖFART 3201 Lagen (1987:773) om fritidsbåtsregister; upph. (1992:1653) 3202 Förordningen (1987:906) om fritidsbåtsregister; upph. (1992:1657) 3203 Skeppsklarerarförordningen (1934:119); upph. (1994:1797) 3204 Kungörelsen (1954:555) angående mätbrev för fart genom Suezkanalen 3205 Kungörelsen (1954:556) angående mätbrev för fart genom Panamakanalen 3206 Förordningen (1977:1118) om fyravgift; upph. (1997:1121) 3207 Förordningen (1997:1121) om farledsavgift 3208 Fartygssäkerhetslagen (2003:364) 3209 Mönstringslagen (1983:929) 3210 Förordningen (1994:1162) om skeppsmätning 3211 Lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg 3212 Sjötrafikförordningen (1986:300) 3213 Lagen (1998:958) om vilotid för sjömän 3214 Förordningen (1999:215) om lotsavgifter 3215 Förordningen (1998:1355) om trafik med höghastighetsfartyg 3216 Förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd 3217 Svävarfartsförordningen (1986:305) 3218 Lagen (2003:367) om lastning och lossning av bulkfartyg 3219 Lagen (2004:487) om sjöfartsskydd 3220 Lagen (2006:1209) om hamnskydd 33 KYRKLIG FÖRVALTNING kap kyrkolagen (1992:300) - biskopsval m.m.; upph. (1998:1592) 3303 Förordningen (1989:7) med instruktion för ansvarsnämnden för biskopar; upph. (1999:883) Begravningslagen (1990:1144) kap kyrkolagen (1992:300) - Val av prästledamot i domkapitel; upph. (1998:1592) 3308 Kyrkotillhörighet enligt 3 kap. kyrkolagen (1992:300); upph. (1998:1592) 34 FÖRSVAR, SAMHÄLLETS KRISPLANERING OCH KATASTROF- BEREDSKAP 3401 Förordningen (1990:1334) om skydd för samhällsviktiga anläggningar m m 3402 Lagen (2006:545) om skyddsrum 85

88 Bilaga Lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol 3404 Lagen (1976:295) om skyldighet för näringsidkare att medverka vid lagring för försörjningsberedskap 3405 Lagen (1985:635) om försörjningsberedskap på naturgasområdet; upph. (2008:899) 3406 Oljekrislagen (1975:197) 3407 Lagen (2003:778) och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor 3408 Lagen (1990:712) om undersökning av olyckor 3409 Lagen (1992:1402) om undanförsel och förstöring 3410 Lagen (1993:1742) om skydd för landskapsinformation 3411 Ransoneringslagen (1978:268) 3412 Lagen (1999:568) och förordningen (1999:569) om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten 3413 Lagen (1999:890) om försäkringsverksamhet under krig eller krigsfara m.m Lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap 35 ASSOCIATIONSRÄTT - BOLAG, FÖRENINGAR ETC 3501 Aktiebolagslagen (2005:551) 3502 Lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument 3503 Lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse 3504 Försäkringsrörelselagen (1982:713) 3505 Handelsregisterlagen (1974:157) 3506 Stiftelselagen (1994:1220) 3507 Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 3508 Bostadsrättslagen (1991:614) 3509 Lagen (1972:262) om understödsföreningar 3510 Lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 3511 Lagen (1952:166) om häradsallmänningar 3512 Lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna 3513 Revisionslagen (1999:1079) 3514 Lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument 3515 Lagen (1975:417) om sambruksföreningar 3516 Lagen (1993:1302) om EES-försäkringsgivares verksamhet i Sverige; upph. (1998:293) 3517 Lagen (1994:1927) om europeiska ekonomiska intressegrupperingar 3518 Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar 3519 Pantbankslagen (1995:1000) 3520 Bokföringslagen (1999:1078) 86

89 Bilaga Lagen (1995:1570) om medlemsbanker 3522 Sparbankslagen (1987:619) 3523 Bankaktiebolagslagen (1987:618); upph. (1998:1500) 3524 Lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 3525 Lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag; upph. (1999:1112) 3526 Årsredovisningslagen (1995:1554) 3527 Lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag 3528 Lagen (1999:1309) om system för avveckling av förpliktelser på finansmarknaden 3529 Lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag 3530 Lagen (2001:845) om upplösning av stiftelser i vissa fall 3531 Lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt 3532 Lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar 3533 Lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl Lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer Lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet 3536 Lagen (2004:575) om europabolag 3537 Lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden 3538 Lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat 3539 Lagen (2006:595) om europakooperativ 36 BEHÖRIGHET ATT UTÖVA YRKE OCH NÄRING M M 3601 Lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården, m.m.; upph. (1998:532) 3602 Förordningen (1984:545) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården; upph. (1998:1513) 3603 Lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och sjukvårdens område; upph. (1998:532) 3604 Lagen (1994:844) och förordningen (1994:845) om behörighet att utöva veterinäryrket 3605 Fastighetsmäklarlagen (1995:400) 3606 Lagen (2005:405) om försäkringsförmedling 3607 Revisorslagen (2001: 883) 3608 Lagen (1980:578) om ordningsvakter och ordningsvaktsförordningen (1980:589) 3609 Lagen (1992:160) om utländska filialer m.m Lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige 87

90 Bilaga Förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare 3612 Förordningen (2007:237) om behörigheter för sjöpersonal 3613 Lagen (1998:493) och förordningen (1998:978) om trafikskolor 3614 Elinstallatörsförordningen (1990:806) 3615 Förordningen (1987:886) om licens för yrkesfiske; upph. (1993:1097) 3616 Förordningen (1993:594) om behörighet som husläkare; upph. (1995:1219) 3617 Förordningen (1993:1486) om godkännande av hovslagare 3618 Förordningen (1991:1273) om funktionskontroll av ventilationssystem 3619 Lagen (1990:515) om auktorisation av handelskamrar 3620 Lagen (1995:1255) och förordningen (1995:1256) om mästarbrev för hantverkare 3621 Förordningen (1996:222) om schweiziska försäkringsföretags skadeförsäkringsverksamhet i Sverige 3622 Mätningskungörelsen (1974:339) 3623 Lagen (2009:121) om utbildning till förare av mopeder, snöskotrar och terränghjulingar i kraft UTBILDNING 3701 Skollagen (1985:1100) 3702 Förordningen (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda 3703 Förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning 3704 Förordningen (2002:1013) om utbildning vid Nationellt Centrum för flexibelt lärande; upph. (2008:612) 3705 Gymnasieförordningen (1992:394) 3706 Högskoleförordningen (1993:100); se även Förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet 3708 Förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan 3709 Förordningen (2000:521) om statligt stöd till kompletterande utbildningar 3710 Lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning;upph (2009:130) 3711 Förordningen (2001:626) om stöd till utbildning av anställda; upph. (2003:1101) 3712 Lagen (2008:290) om godkännande av foskningshuvudmän att ta emot gästforskare 3713 Förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionshinder 38 ALLMÄN FÖRSÄKRING 88

91 Bilaga Socialförsäkringslagen (1999:799) 3802 Sjukvårdsersättning, ersättning till smittbärare och för närståendevård, bidrag till arbetshjälpmedel 3803 Sjukpenning enligt 3 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring respektive havandeskapspenning enligt 9 samma kapitel 3804 Föräldrapenning enligt 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring 3805 Sjuk- och aktivitetsersättning enligt 7 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring 3806 Handikappersättning enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag 3807 Vårdbidrag enligt lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag 3808 Lagen (1969:205) om pensionstillskott; upph. (2001:498) 3809 Kommunalt bostadstillägg; (upph. p.g.a. tidsbegränsning) 3810 Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn och lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn 3811 Lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn 3812 Lagen (1991:1047) om sjuklön 3813 Lagen (1993:16) om försäkring mot vissa semesterlönekostnader; upph. (2007:1005) 3814 Lagen (1993:737) om bostadsbidrag 3815 Ålderspension enligt 12 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring; kap. upphävt (2000:774); jfr. KOD Lagen (1993:389) om assistansersättning 3817 Lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl Lagen (1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension; upph; (2000:781) 3819 Lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag; upph. (1994:1567) 3820 Rehabiliteringsersättning enligt 22 kap lagen (1962:381) om allmän försäkring 3821 Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension och lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 3822 Lagen (1998:702) om garantipension 3823 Förordningen (1998:1773) om ersättning vid särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning 3824 Lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd 89

92 Bilaga Lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna Lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd 3899 Övrigt 39 ARBETSSKADEFÖRSÄKRING 3901 Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring - Olycksfall - även livräntor 3902 Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring - Annan skadlig inverkan - även livräntor 3999 Övrigt 40 YRKESSKADEFÖRSÄKRING 4001 Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring; upph. (1976:380) 4002 Militärersättningslagen (1950:261); upph. (1977:265) 4003 Andra äldre författningar rörande ersättning för yrkesskada 41 STATLIGT PERSONSKADESKYDD 4101 Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd 42 DELPENSIONSFÖRSÄKRING 4201 Lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring; upph. (1998:675) 43 UTBILDNINGSFÖRMÅNER 4301 Utbildningsförmåner enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 4302 Förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander 4303 Förordningen (2002:744) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande; (upph. 2006:1475) 44 TOTALFÖRSVARSFÖRMÅNER 4401 Förmåner till totalförsvarspliktiga 4402 Förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän 45 BARNBIDRAG 4501 Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag 4502 Lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag 46 UNDERHÅLLSSTÖD 4601 Lagen (1996:1030) om underhållsstöd 90

93 Bilaga Lagen (1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande; upph. (1996:1030) 4603 Lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn; upph. (1996:1030) 4604 Lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn 47 BILSTÖD TILL HANDIKAPPADE 4701 Förordningen (1988:890) om bilstöd till personer med funktionshinder 48 ARBETSLÖSHETSERSÄTTNING M.M Arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadsutbildningsbidrag, ungdomspraktikanter m.m. (Jfr och 4802) 4802 Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring Förordningen (1995:711) om arbetsplatsintroduktion; upph. (1998:1781) 4805 Lagen (1997:1266) om arbetslivsutveckling; upph. (1998:1781) 4806 Lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor 4807 Förordningen (1997:1287) om generationsväxling på arbetsmarknaden, upph. (2000:632) 49 SÄRSKILDA BIDRAG OCH STIMULANSÅTGÄRDER M M 4901 Lagen (1992:148) om särskilt bidrag till ensamstående med barn 4902 Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus RESERVKODER FÖR SOCIALFÖRSÄKRING 59 TILLFÄLLIG KOD FÖR NYA MÅLGRUPPER INOM SOCIALFÖR- SÄKRINGSOMRÅDET SOM VID REGISTRERINGSTILLFÄLLET INTE KAN HÄNFÖRAS TILL BEFINTLIG KOD 5901 Tillfällig kod för nya måltyper inom socialförsäkringsområdet som vid registreringstillfället inte kan hänföras till befintlig kod 60 MIGRATIONSDOMSTOL - AVVISNING OCH UTVISNING (AVLÄGSNANDEMÅL) 6001 Asylsökande 6002 Ej asylsökande 6003 Barn utan medföljande vårdnadshavare 6010 Återreseförbud 6020 Omedelbar verkställighet 6021 Omedelbar verkställighet, Dublinförordningen 91

94 Bilaga Omedelbar verkställighet och förvar 6023 Omedelbar verkställighet och förvar, Dublinförordningen 6024 Förvar 6025 Dublinkonventionen 6026 Uppehållstillstånd upphört att gälla eller återkallats 6027 Uppehållsrätt för EES-medborgare m.fl. ifrågasatt eller har upphört att gälla 61 MIGRATIONSDOMSTOL - UPPEHÅLLSTILLSTÅND, ARBETSTILLSTÅND, TREDJELANDSMEDBORGARES STÄLLNING SOM VARAKTIGT BOSATT I SVERIGE OCH VISERING 6101 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, partner som inte är make/maka eller sambo 6102 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, barn 6103 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, föräldrar 6104 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, övriga anhöriga 6105 Uppehållstillstånd på grund av studier 6106 Uppehållstillstånd på grund av EES-avtalet 6107 Uppehållstillstånd, övrigt 6108 Återkallelse av uppehållstillstånd 6109 Arbetstillstånd 6110 Tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige 6111 Återkallelse av tredjelandsmedborgares ställning som varaktigt bosatt i Sverige 6112 Visering eller återkallelse av visering 6113 Uppehållstillstånd på grund av anknytning, make/maka och sambo 62 MIGRATIONSDOMSTOL - PRÖVNING ENLIGT 12 KAP. 19 UTLÄNNINGSLAGEN 6201 Prövning enligt 12 kap. 19 utlänningslagen 63 MIGRATIONSDOMSTOL - FLYKTINGFÖRKLARING OCH RESEDOKUMENT 6301 Flyktingförklaring och resedokument 64 MIGRATIONSDOMSTOL - OMHÄNDERTAGANDE AV BILJETTER OCH FÖRVAR 6401 Omhändertagande av biljetter 6402 Förvar 6403 Behandling eller placering av utlänning i förvar 65 MIGRATIONSDOMSTOL - OFFENTLIGT BITRÄDE, ERSÄTTNING OCH OMBUD 6501 Offentligt biträde 92

95 Bilaga Ersättning i ärende enligt utlänningslagen (ej offentligt biträde) 6503 Avvisande av ombud eller biträde 6504 Ersättning för kostnader för DNA-analys 66 MIGRATIONSDOMSTOL - MEDBORGARSKAP 6601 Förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan 6602 Naturalisation 6603 Förklaring 67 MIGRATIONSDOMSTOL - ANSÖKNINGSAVGIFT 6701 Medborgarskap 6702 Avgifter enligt utlänningsförordningen (2006:97) 68 MIGRATIONSDOMSTOL - RESERVKOD 69 MIGRATIONSDOMSTOL KOD FÖR MÅL INOM MIGRATIONSOMRÅDET SOM VID REGISTRERINGSTILLFÄLLET INTE KAN HÄNFÖRAS TILL BEFINTLIG KOD 6901 Migrationsdomstol - tillfällig kod för mål inom migrationsområdet som vid registreringstillfället inte kan hänföras till befintlig kod 6902 Väckt fråga som inte ankommer på migrationsdomstol (eller på allmän förvaltningsdomstol i övrigt) och som inte skall registreras i det administrativa diariet RESERVKODER I ÖVRIGT 97 VÄCKT FRÅGA SOM INTE ANKOMMER PÅ ALLMÄN FÖRVALTNINGS- DOMSTOL 9701 Väckt fråga som inte ankommer på allmän förvaltningsdomstol (och som inte skall registreras i det administrativa diariet) 98 TILLFÄLLIG KOD FÖR NYA MÅLGRUPPER SOM INTE GÄLLER SOCIALFÖRSÄKRING OCH SOM VID REGISTRERINGSTILLFÄLLET INTE KAN HÄNFÖRAS TILL BEFINTLIG KOD 9801 Tillfällig kod för nya måltyper som inte gäller socialförsäkringsmål eller migrationsmål och som vid registreringstillfället inte kan hänföras till befintlig kod 93

96 94

97 Bilaga 13 Målgrupps- och måltypskoder, tingsrätt Nr Prefix Namn 10 T Tvistemål 11 T Notariemål T-mål 12 T Familjemål 13 T Gemensamma ansökningar 14 T Grupptalan 20 FT Förenklade tvistemål 21 FT Förenklat notariemål 31 M Miljömål - Första instans 32 M Miljömål - Överklagade 39 M Miljöärenden 40 F Fastighetsmål 41 FFT Förenklat fastighetsmål 42 FÄ Fastighetsärenden 50 B Övriga brottmål 51 B Undanröjande 53 B Beredskapsmål (annan domstol) 54 B Omvandling av fängelse på livstid 55 B Bötesmål 56 B Ekonomisk brottslighet 57 B Brott mot person 58 B Förmögenhetsbrott 60 K Konkursmål 70 Ä Domstolsärenden 95

98 Bilaga 13 Målgruppsnr Måltypsnr Namn Inaktiv Gallringsvärde Arbetstvist 11 Näringslivstvister 21 Hyres-/bostadsrättstvist, överlämnat från kronofogdemyndigheten 22 Hyres-/bostadsrättstvist, övrigt 23 Hyrestvist, lokal 31 Associationsrättsliga mål 32 Betalningsfastställelse fast egendom/tomträtt 33 Betalningsfastställelse skepp/flyg 34 Bevisupptagning * 35 Dispasch 36 Hävning m.m. fast egendom/tomträtt 37 Klander av konkursförvaltares slutredovisning 38 Klander av skiljedom 39 Klander av testamente 40 Konkurrensmål 41 Lönegarantimål 42 Marknadsföringsmål 43 Miljömål 44 Olja 45 Patentmål 46 Sjölagen 47 Transporter 48 Tryckfrihetsmål 49 Återvinning i konkurs 50 Överlämnat från kronofogdemyndigheten 51 Övriga immaterialrättsliga mål 52 Diskrimineringsmål 53 Klander av bodelning 54 Entreprenadmål där konsumenttjänstlagen inte är tillämplig 55 Bevisupptagning åt utländsk domstol 99 Övriga tvistemål Mål om parkering * 11 Trafikförsäkring * 99 Övriga notariemål Bevisning till framtida säkerhet 11 Faderskap 12 Klander av bodelning enligt Äktenskapsbalken * 13 Sambotvist 14 Underhållsbidrag 15 Upplösning partnerskap 16 Vårdnad 17 Äktenskapsskillnad 99 Övriga familjemål Upplösning partnerskap 11 Vårdnad 12 Äktenskapsskillnad Enskild grupptalan 11 Organisationstalan 12 Offentlig grupptalan Arbetstvist 11 Näringslivstvister 21 Hyres-/bostadsrättstvist, överlämnat från kronofogdemyndigheten 96

99 Bilaga Hyres-/bostadsrättstvist, övrigt 23 Hyrestvist, lokal 31 Associationsrättsliga mål 32 Betalningsfastställelse fast egendom/tomträtt 33 Betalningsfastställelse skepp/flyg 35 Dispasch 36 Hävning m.m. fast egendom/tomträtt 37 Klander av konkursförvaltares slutredovisning 38 Klander av skiljedom 40 Konkurrensmål 41 Lönegarantimål 42 Marknadsföringsmål 43 Miljömål 44 Olja 45 Patentmål 46 Sjölagen 47 Transporter 48 Tryckfrihetsmål 49 Återvinning i konkurs 50 Överlämnat från kronofogdemyndigheten 51 Övriga immaterialrättsliga mål 99 Övriga förenklade tvistemål Mål om parkering 11 Trafikförsäkring 99 Övriga förenklade notariemål Tillstånd till miljöfarlig verksamhet 02 Omprövning, återkallelse eller förbud rörande medgivet tillstånd till miljöfarlig verksamhet 03 Ändring av villkor i medgivet tillstånd till miljöfarlig verksamhet 04 Förlängning enligt 24 kap. 2 andra stycket MB, miljöfarlig verksamhet 21 Tillstånd till vattenverksamhet 22 Omprövning, återkallelse eller förbud rörande medgivet tillstånd till vattenverksamhet 23 Ändring av villkor i medgivet tillstånd till vattenverksamhet 24 Lagligförklaring av vattenanläggning 25 Ersättning för skador, intrång och inlösen och andra stämningsmål, vattenverksamhet 26 Utrivning eller ändring av vattenanläggning m.m. 27 Markavvattning överlämnande 28 Godkännanden enligt 11 kap. 16 MB, vattenverksamhet 29 Förlängning enligt 24 kap. 2 andra stycket MB, vattenverksamhet 30 Överflyttning enligt 8 kap. 3 lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 31 Godkännande av överenskommelse enligt 7 kap. 18 lagen om särskilda bestämmelser om vattenverksamhet 32 Oförutsedda skador vattenverksamhet 39 Övrigt vattenverksamhet 51 Ersättning för skador, intrång och inlösen i övrigt (31 kap. MB) 52 Miljöskademål (32 kap. MB) 97

100 Bilaga Utdömande av vite 54 Grupptalan enligt 32 kap. 13 MB 59 Övrigt miljömål i de regionala miljödomstolarna och Miljööverdomstolen Överklagade tillståndsbeslut rörande miljöfarlig verksamhet 02 Överklagade tillsynsbeslut, miljöfarlig verksamhet 03 Föreläggande om att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 andra stycket MB 09 Övrigt miljöfarlig verksamhet 21 Överklagade tillsynsbeslut rörande vattenverksamhet 22 Markavvattning överklagande 51 Skydd av områden (7 kap. MB) 52 Särskilda bestämmelser om skydd för djur och växtarter (8 kap. MB) 53 Hälsoskydd (9 kap. MB) 54 Förorenade områden (10 kap. MB) 55 Jordbruk och annan verksamhet (12 kap. MB) 56 Genteknik (13 kap. MB) 57 Kemiska produkter och biokemiska organismer (14 kap. MB) 58 Avfall och producentansvar (15 kap. MB) 59 Överklagade tillsynsbeslut i övrigt m.m. (26 kap. MB) 60 Tillträde m.m. (28 kap. MB) 61 Miljösanktionsavgifter (30 kap. MB) 62 Avgiftsbeslut Bidrag ur bygdeavgiftsmedel 02 Förordnande av besiktningsman 99 Övrigt - miljödomstolsärenden Avstyckning 11 Fastighetsbestämning 12 Fastighetsreglering 13 Förrättningskostnader 14 Klyvning 15 Sammanläggning 16 Övriga fastighetsbildningsmål 20 Arrende 30 Expropriation 40 Anläggningsförrättning 41 Gatukostnader 42 Klandertalan enligt samfällighetslagen 43 Ledningsrättsförrättning 44 Miljömål 45 Miljöskadelagen 46 Plan- och bygglagen 47 Tomträttsmål enl. 13 kap. 23 JB 48 Väglagen 49 Övriga fastighetsmål Samfälligheter 11 Ägofred 99 Övriga fastighetsärenden Enskilt åtal 98

101 Bilaga Immaterialrätt 22 Miljömål 23 Narkotika/varusmuggling 24 Rikets säkerhet 25 Rättshjälp 26 Sjölagen 27 Tryckfrihet 28 Europeisk arresteringsorder 29 Frysningsbeslut 30 Arbetsmiljölagen 50 Lagen om viten 51 Viten enl konkurrensl 52 Viten enl marknadsföringl 53 Bevisupptagning åt utländsk domstol 99 Övriga brottmål Ordningsbot 11 Strafföreläggande Beredskapsmål (annan domstol) Omvandling av fängelse på livstid Bötesmål, allmänt åtal 20 Bötesmål, enskilt åtal Ekonomisk brottslighet, allmänt åtal 20 Ekonomisk brottslighet, enskilt åtal Brott mot person, allmänt åtal 20 Brott mot person, enskilt åtal Förmögenhetsbrott, allmänt åtal 20 Förmögenhetsbrott, enskilt åtal Ansökan annan 11 Ansökan borgenär 12 Ansökan staten 13 Begäran om edgång 14 Egen ansökan Adoption 11 Arvskungörelsen 12 Blodundersökning 13 Bodelningsförrättare, entledigande 14 Bodelningsförättare, förordnande 15 Bouppteckningsed 16 Boutredningsman, entledigande 17 Boutredningsman, förordordnande 18 Föreläggande enligt 19kap 14a ÄB 19 Förordnande enligt 9kap 8 ÄktB 20 Förordnande av förmyndare/vårdnadshavare 21 Förvaltare 22 God man 23 Registrering enligt ÄktB 24 Testamentvittnesförhör 25 Tillstånd enligt 19 kap 13 ÄB 26 Tillstånd enligt 7kap 8 ÄktB 27 Överklagande av överförmyndarens beslut 28 Verkställighet enligt 21 kap FB 29 Verkställighet av utländska vårdnadsavgöranden m.m. 40 Annan verkställighet i utsökningsmål 41 Avhysning 42 Exekutiv försäljning av fast egendom 99

102 Bilaga Exekutiv försäljning, övrigt 44 Kallelse på okända borgenärer 45 Lösöreköp 46 Utmätning i lön m.m. 47 Utmätning, ej lön m.m. 48 Övriga utsökningsärenden 50 Försäljning enligt samäganderättslagen 60 Ansökan om registrering av båtbyggnadsförskott 61 Ansökan om beviljande av ersättningsgaranti 62 Ansökan om utbetalning av ersättningsgaranti 63 Associationsrättsliga ärenden 64 Besöksförbud 65 Ärenden om rättslig hjälp 66 Disciplinärende 67 Domared 68 Dödande av förkommen handling 69 Dödande av förkommen inteckning 70 Dödande av inteckning i fartyg 71 Dödande av inteckning i luftfartyg 72 Dödförklaring 73 Edgång 74 Fusion aktiebolag 75 Fusion ekonomist förening 76 Företagsrekonstruktion 77 Konkurrensrättsliga ärenden 78 Kvarsittningsrätt sambo 79 Likvidation 80 Marknadsföringsärenden 81 Namnärende 82 Nedsättning av aktiekapital 83 Nedsättning av pengar hos myndighet 84 Näringsförbud 85 Parkeringsanmärkning 86 Skiftesman 87 Skuldsanering, överklagad 88 Särskild företrädare, entledigande 89 Särskild företrädare, förordnande 90 Ärende enligt Sjölagen 91 Ärenden enligt skiljemannalagen 92 Skuldsanering, övrig 93 Begäran om offentlig försvarare 94 Begäran om målsägandebiträde 95 Ärenden om fingerade personuppgifter 96 Tillträdesförbud 97 Informationsföreläggande 99 Övriga domstolsärenden 100

103 Bilaga 14 Målkategorier i Siv Förvaltningsdomstol Målkategori Skatt (01,05,06 exkl 0674,08,09,10,11,1930,1937,1942,1945) Trängselskatt (0674) SocF (38-59) SoL (1801) Psyk. mål (1907,1917,1918,1919) LVU (1901) LVM (1902) LOU (2543) Mängdmål: Fast.tax, folkbokföring, kriminalvård, körkort och studiestödsmål (02,2101,1909,1601,1802) Utlännings- och medborgarskapsmål (60-69) Övriga mål Tingsrätt Brottmål Gemensam ansökan Övriga familjemål Övriga tvistemål FT:Övriga tvistemål Fastighetsmål FT:Fastighetsmål Utsökningsärenden Fastighetsärenden Företagsrekonstr Konkursärenden Skuldsanering Registrering enligt Äktenskapsbalken Miljömål Övriga domstolsärenden 101

104 102

105 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 1(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Distributionslista: Mottagare: Maria Isaksson Anneli Linder Marina Fältskog Ann Härelind Anna-Carin Holmgren Åke Carlsson Annika Alenskog Anders Grehn Håkan Sonesson Marianne Hassel David Jonsson Herbert Adams Fredrik Elwing Christian Gunnarsson Leif Carlsson Christer Boklund Per Lehto Stefan Karlsson Jan Hoppe Personalavdelningen Personalavdelningen Personalavdelningen Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen Administrativaavdelningen Juridiskaavdelningen Säkerhetsavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen ITavdelningen Logica För information: DV Snabbstudiebegäran, mallproduktnummer R1D, Rev A, , Olof Jansson Domstolsverket Central förvaltningsmyndighet för domstolsväsendet Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Telefax: E-post: 103

106 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 2(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Gemensamt Datavaruhus på DV, Analysrapport Innehållsförteckning: Gemensamt Datavaruhus på DV, Analysrapport Sammanfattning Bakgrund Syfte Genomförande Omfattning Avgränsning Översikt Behovsanalys och utbildningsbehov Bakgrund Informationsbehov Ämnesområden Rapport/analys Dimensionalitet och detaljeringsgrad Behovsbild Förväntad nyttoleverans Rapporter och utdata Behörigheter Juridiska aspekter Användarkategorier Utbildningsbehov Dataanalys Datamodell Källsystemanalys Översikt källsystem Vera (Målstatistik) Palasso (Personaldata) Agresso (Ekonomi och senare tidredovisning) Teknisk analys Teknisk infrastruktur Maskinvara Programvara Genomförande Förvaltningsorganisation Bilagor Revisionshistorik av detta dokument Domstolsverket

107 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 3(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Sammanfattning 1.1 Bakgrund Under vintern 2007/2008 genomfördes en utredning som hade till uppgift att få fram krav och behov som avdelningarna på DV kunde ha på ett gemensamt datavaruhus. Utredningen visade att det fanns behov, men att djupare analysering krävdes för att kunna skapa ett beslutsunderlag för ett kommande utvecklingsprojekt. Beslut fattades då att genomföra en analysfas. 1.2 Syfte Syftet med analysfasen är att få en detaljerad kartläggning inom ett antal områden så att DV kan använda detta som ett underlag för beslut om ett ev. utvecklingsprojekt. 1.3 Genomförande För att kunna genomföra detta bildades en styrgrupp; Marianne Hassel DV ITavdelningen Maria Isaksson DV Personalavdelningen Ann Härelind DV Ekonomiavdelningen Projektgruppen har bestått av; Stefan Karlsson DV Projektledare Anna-Carin Holmgren DV Verksamhetsexpert Åke Carlsson DV Verksamhetsexpert Marina Fältskog DV Verksamhetsexpert Anneli Linder DV Verksamhetsexpert Annika Alenskog DV Verksamhetsexpert Christian Gunnarsson DV Arkitekt/Informationsmodellerare Fredrik Elwing DV Arkitekt/Informationsmodellerare David Jonsson DV Infrastruktur Jan Hoppe Logica Behovsanalytiker och Teknisk arkitekt Andra experter från olika källsystem, säkerhet, juridik och IT har involverats i arbetet. Arbetet har bedrivits i första hand via workshopar. Utifrån dessa har en del öppna frågor tagits om hand och utretts vid sidan av. Traditionella intervjuer och enskilt arbete har också använts. Styrgruppen har fått information ca var tredje vecka via styrgruppsmöten som dokumenterats. Information har löpande förts in i Stratsys. All tid har redovisats på konto Allt material är sparat på projektmappen, G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus. Domstolsverket

108 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 4(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Omfattning Styrgruppen beslutade att de verksamheter som analysen skulle fokusera på var Ekonomi, Personal och Administrativa. De verksamhetspersoner som utsågs fick i uppgift att tänka på både DV och Sveriges domstolars behov. Följande områden har gåtts igenom; - Behovsanalys och utbildningsbehov, beskrivning över vilken information som ska hanteras - Dataanalys, beskrivning av informationsbehovet i ett första steg mot en datamodell - Källsystemanalys, beskrivning över vilka källor som berörs och vilken information de innehåller - Teknisk analys, beskrivning av de tekniska förutsättningarna för realisering av lösningen - Genomförande, beskrivning över vad och hur man bör genomföra ett utvecklingsprojekt - Förvaltningsorganisation, beskrivning över att det som görs i utvecklingsprojektet måste förvaltas på ett visst sätt 1.5 Avgränsning Inom analysfasen har det inte varit någon involvering i pilotprojektet Målstatistik. Avstämning med dem har skett för att fånga upp vad de har gjort så att hänsyn har kunnat tas till detta i analysen. Involvering har heller inte skett i arbetet med att köpa in och installera verktyget Cognos. Avstämning har skett med dem så att hänsyn har kunnat tas till detta i analysen. När det gäller systemet Räven har det bestämts efter samtal med personer på IT- och Ekonomiavdelningen att man inte gör någon förfrågan till Rättshjälpsmyndigheten eftersom det pågår diskussioner om hur man ska göra med Räven framöver. Samtal har också förts med Ekonomiavdelningen gällande kommande krav på uppföljning av anslaget rättsliga biträden. Eftersom kraven är oklara idag har ingen fördjupning gjorts i denna analys. Frågorna måste en kommande systemägare bevaka. 1.6 Översikt Ett datavaruhus på Domstolsverket är ett IT-system för att sammanställa information från ett antal olika källor och via en portal presentera denna integrerade information på ett sätt som passar de olika användarkategorier på domstolar och Domstolsverket efter deras behov. Domstolsverket

109 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 5(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr VERA PALASSO AGRESSO E T L Datalager E T L Nyckeltal HR D a t a b a s v y M E T A D A T A A n v ä n d a r v y Frågeverktyg Rapportbibliotek Rapportverktyg Analysverktyg P O R T A L AD Behörighet 2 Behovsanalys och utbildningsbehov 2.1 Bakgrund I arbetet som skedde under vintern 2007/2008 var alla avdelningarna med i kartläggningen. I detta arbete identifierades behov av att kunna få fram statistik och kunna vrida och vända på den på ett sätt som inte går idag. Detta kan man läsa mer om i rapporterna Rapport fas 1 version 1.0, samt Slutlig rapport Störst behov fanns hos Ekonomi, Personal och Administrativa avdelningarna. Beslut fattades då att fördjupa analysen inom deras behov. 2.2 Informationsbehov Ämnesområden De övergripande ämnesområden som identifierats under behovsanalysen kan indelas i - Ekonomi - Personal Området ekonomi omfattar nyckeltal som baseras på information från såväl målstatistik som ekonomi- och lönesystem. Målstatistik motsvarar huvudsakligen dagens system SIV, med data från VERA som f.n. tagits fram som en pilot av datavaruhuset. Planerad driftsättning hösten Personalområdet omfattar huvudsakligen information från Palasso, och kan delas i två kategorier, information för gemensam och allmän uppföljning samt information specifikt för HR-ansvariga (t.ex. uppgifter om enskilda personer) för att komplettera informationsuttaget från t.ex. Palasso. Den senare nog så viktig, och kan ur ett behörighetsperspektiv vara föremål för noggrannare kontroll (se avsnitt behörigheter) Under förstudien har rapportbehovet inventerats och dokumenterats, under analysfasen har fokus varit på den information som ingår i dessa rapporter och dokumenterat den i en s.k. mått/objektsmatris som ligger till grund för källsystemsanalys och övergripande informations/datamodell. Se bilaga 1. Domstolsverket

110 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 6(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Rapport/analys Behovet att ta del av uppföljnings- och analysinformation och på vilket sätt är olika beroende på vilken roll en medarbetare har. Grovt kan man dela in åtkomstmöjligheten i två delar: Rapporter: Användaren kan via informationsportalen välja att köra olika fördefinierade rapporter, rapporterna är låsta till vilken information de innehåller samt hur de presenteras (tabeller, grafer). Vidare kan användaren, inom ramen för sin behörighet, välja innehåll i rapporten avseende ingående tidsperioder, organisatoriska enheter och andra sorterings- och selekteringsbegrepp. Frågor/analyser: För användare med behov av att kunna se och sammanställa information utöver vad de fasta rapporterna kan ge, behöver man tillgång till en funktionalitet där man, återigen inom ramen för behörigheten, fritt kan kombinera, selektera, summera och beräkna nyckeltal med hjälp av en gemensam begreppsdefinition (Metadata). I Cognosverktyget finns funktion för såväl enkla frågor som mer komplex analys. Dessa frågor/analyser kan sparas för att återanvändas eller delas med andra Dimensionalitet och detaljeringsgrad Vid informationsanalysen och arbetet med mått/objektsmatrisen har man identifierat ett antal dimensioner som i några fall är gemensam för all information. De tydligaste exemplen är tid och organisation. Tid: viss information kan behöva mätas på dagnivå för att kunna aggregeras till månads-, kvartalsoch årsnivå. Detta bör man beakta när man beslutar om data från källsystem ska laddas salderad eller på detaljnivå. Organisation: Den tydligaste gemensamma dimensionen i datavaruhuset är organisation. Möjligheten att knyta information från olika källor till en gemensam organisatorisk dimension är själva knutpunkten för gemensam information. Men det är också en komplikation, data i de olika källsystemen lagras på olika nivå och (i värsta fall) med olika identiteter. Den hittills lägsta gemensamma nivån som kunnat identifieras är domstol. Viss information kan brytas ned på lägre nivå, men inte entydigt mellan olika system. För att kunna harmonisera data från olika källor kan det komma att krävas upprättande och underhåll av s.k. mappningstabeller för att kunna se vilka koder i olika källor som motsvarar varandra. Är detta gjort kan man däremot utnyttja information om den gemensamma organisationen på all information i datavaruhuset. T.ex. kan man då se HRinformation per domstolsslag (vilket inte går att göra i Palasso). Långsiktigt bör DV skapa upp en process och rutiner för att skapa enhetlighet i källsystemen, t.ex. när nya domstolar tillkommer. Andra exempel på gemensam information som kan hittas i olika system är Aktivitet och Måltyp. 2.3 Behovsbild Förväntad nyttoleverans I analysarbetet har en nytto- och lönsamhetskalkyl tagits fram. Kostnaderna i denna kalkyl är dels faktiska, men också uppskattningar på vad ett ev. utvecklingsprojekt kan kosta. Domstolsverket

111 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 7(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr När det gäller nyttorna har verksamheterna gjort försök att uppskatta hur mycket tid de kan tjäna på sikt om detta realiseras. Sedan är det uppsatt ett antal svårvärderade nyttor. Sammanfattar man dessa nyttor handlar det om ökad service och höjd kvalité. När det gäller kvalité menas det att data som plockas fram är säkrare än dagens. Underlagen blir bättre och skapar mer tid för analys, planering och beslut. Styrgruppen har beslutat att i dagsläget prissätts inte de svårvärderade nyttorna. Dock finns en viktig koppling till DV:s övergripande mål, Domstolsverket ska stärka domstolarnas självständighet samt frigöra tid och resurser för den dömande verksamheten. Att kunna ge domstolarna fler möjligheter att kunna nå sitt data ligger i linje med ökad självständighet. Dessutom kan de få ökad tid för den dömande verksamheten när vi tillhandahåller bättre verktyg för administrationen. Hela nytto- och lönsamhetskalkylen finns som bilaga Rapporter och utdata I analysfasen har fokus varit på att dokumentera informationsbehovet snarare än enskilda rapporter Behörigheter I sin enklaste form kan portalens information vara öppen för alla utan urskillning. I ett sådant fall har alla tillgång till alla rapporter för allt data. Analysen har dock identifierat ett behov av att delar av datavaruhuset bör omfattas av behörighetskontroll. Behörigheten bör vara knuten till roller, inte personer, och det personliga ID t knyts till en eller flera roller i AD. När en användare loggar in på datavaruhusportalen, identifieras användaren mot AD (Active Directory, samlad information om våra användare) och ges ett antal roller som styr behörigheten. Behörighetsrollerna i AD kan styra tillgången till datavaruhuset ur tre olika perspektiv: Vilken typ av användare man är. Denna behörighet styr vilka verktyg i portalen man har tillgång till, exempelvis om man är administratör, har rätt att skapa rapporter, ställa egna frågor eller bara köra/läsa färdiga rapporter. De allra flesta användare tillhör den senare kategorin. Vilka (ämnes) områden man ska ha tillgång till. Portalen kan delas upp i olika ämnesområden, till exempel målstatistik, gemensamma nyckeltal, HR-rapporter, verksledningsrapporter. En rolls behörighet kan styra om en användare har läs- eller skrivrättigheter till rapporter inom detta område. Behörigheten kan kopplas till individuella rapporter inom ett sådant område. Vilka delmängder data man ska ha tillgång till. För viss information kan också krävas att en användare bara kan ta ut rapporter eller ställa frågor på en delmängd av datat i datavaruhuset, t.ex. så ska en HR-ansvarig på en domstol enbart kunna ta ut rapporter på individnivå för personal på den domstol som man har ansvar för. Denna typ av behörighet styrs via säkerhetsfilter i Cognos metadata. Detta innebär att man behöver upprätta en tabell över kombinationen roll/organisatorisk enhet/informationsobjekt. Denna tabell (tabeller) är en del av datalagret och behöver underhållas/uppdateras av en behörighetsansvarig. För att undvika dubbelarbete bör man Domstolsverket

112 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 8(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr undersöka om definitioner av behörigheter som idag görs t.ex. i Palasso kan exporteras till datalagret och kompletteras med en enkel inmatningsfunktion eller via import av excelark. Den legala aspekten av vilka krav som ställs på denna behörighetsadministration behöver förtydligas Juridiska aspekter En genomgång av vilka juridiska krav som kan ställas på ett datavaruhus har påbörjats under analysarbetet. Det finns inget principiellt hinder mot ett datavaruhus eller insamling av data från olika system, men det finns ett antal krav man behöver se närmare på. Krav ställs framför allt ur tre synvinklar: Behandling av personuppgifter och PuL. PuL hindrar inte att personuppgifter används för statistikuppgifter, däremot ställs krav på att obehöriga ej kan se information om personer på t.ex. andra domstolar (se behörigheter). Att samköra uppgifter på personnivå från olika register är däremot inte självklart tillåtet. Detta kommer initialt inte att vara fallet då personuppgifter endast tas från Palasso, men om man senare kompletterar med t.ex. Tur& Retur och system med information om utbildningar och kurser aktualiseras denna frågeställning. Dessa krav understryker vikten av att noga definiera vad som är statistikinformation för gemensam uppföljning och styrning, och vad som är mer att betrakta som HR-information avsett för en begränsad skara HR-ansvariga. Registerförfattning och Vera. Enligt de registerförfattningar som reglerar användandet av Vera och dess information regleras t.ex. sökbegrepp. För att DV ska kunna plocka fram uppgifter ur Vera och sammanställa dessa över domstolsgränser krävs ett uppdrag från varje enskild domstol. Datavaruhuset ställer å andra sidan inga andra krav än vad som täcks av SIV och målstatistik. Offentlighetsprincipen och allmän handling. Frågan om de rapporter som finns i ett datavaruhus är allmän handling kan kollidera med kravet på behörighetskontroll, särskilt gäller de den funktionalitet i datavaruhuset där man kan ställa ej i förväg definierade frågor. Är dessa också föremål för offentlighetsprincipen? Mer information om detta finns i bilaga 3. För att underlätta vidare arbete bör en informationsklassning av datavaruhusets information genomföras. Riktlinjerna för hur denna informationsklassning ska göras bör tas fram av Säkerhetsavdelningen. I dagsläget finns inte någon metod, utan den håller på och tas fram av Säkerhetsavdelningen. I denna klassning behöver Juridiska avdelningen vara med liksom berörda verksamheter och systemägarna. 2.4 Användarkategorier Användarkategorier som har identifierats är: - Utvecklare/administratörer, utvecklar datalagret och definierar ETL-processer (omvandla data från en databas till en annan). från källsystem till datalagret. Svarar också för utveckling och underhåll av metadatat. Finns på DV/IT. Domstolsverket

113 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 9(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Rapportförfattare, utvecklar standardrapporter för den vanlige användaren. Finns till att börja med på DV/IT men ska på sikt finnas även hos t.ex. avdelningarna för Ekonomi, Personal eller Administrativa på DV. - Superanvändare, kan förutom att köra färdiga rapporter också skapa egna enkla rapporter/frågor eller använda analysverktyget för avancerade analyser. En typisk superanvändare är en controller på DV eller på en domstol. - Rapportmottagare, den vanligaste typen av användare. Kan köra/titta på fördefinierade rapporter i portalen och med hjälp av parametrar styra innehållet i rapporten t.ex. tidsperiod, måltyp, organisatorisk enhet. - Passiv mottagare, kommer att få rapporter via mail och kommer ej att behöva använda den gemensamma portalen. 2.5 Utbildningsbehov Som utgångspunkt för utbildningsbehovet har de uppskattningar som Ekonomiavdelningen gjorde i samband med köpet av slutanvändarverktyget Cognos använts, bilaga 4. De gjorde då följande uppskattning; Moduler/Studios Viewer Query/Analysis Utbildningsbehov Bedömningen är att det räcker med en webbaserad utbildning och/eller en avancerad lathund för användarna tillsammans med den befintliga interna statistiksupporten. Detta grundar sig på att användarna till stor del redan har kunskap om den verksamhet som statistiken omfattar. Analysverktyget kräver normalt sett 1 dags lärarledd utbildning som kan behovsanpassas. Det bör räcka med att dimensionera för en utbildningsplats för respektive domstol. I den bedömningen antas att vissa små domstolar ej ser behovet medan större domstolar har behovet av flera utbildningsplatser. Vidare bedöms behovet av ett utbildningstillfälle för DV:s controllers. Antal personer som behöver lärarledd utbildning är ca 220 st. Denna siffra kan bli lite högre beroende på hur man i slutändan väljer att utbilda, men i dagsläget ger det en tillräckligt god härad. Report Administratörsutbildning (certifierad), 4 dagar. Man kan se det som två avsnitt. Report, då ska man behärska verktyget Report Studio för att kunna designa rapporter inom sitt verksamhetsområde. Admin, då ska man förutom Report även kunna administrera portalen och inte minst designa metadata som all rapportkonstruktion och Query/Analys bygger på. Antal personer som behöver lärarledd utbildning är ca 4 st, men några extra läggs Domstolsverket

114 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 10(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr till eftersom fler avdelningar på DV blir involverade. Siffran sätts till 10 st i stället. På ovanstående har DV fått en offert från Cognos och det är den som använts i nytto- och lönsamhetskalkylen. Parallellt med konkreta utbildningar bör man arbeta igenom en införandeplan, d.v.s. information e.t.c. till DV:s kunder om vad är ett datavaruhus, portal e.t.c. En egen summa för detta finns upptagen i kalkylen. I detta arbete bör Informationsavdelningen bli involverad. 3 Dataanalys 3.1 Datamodell Byggt på det material som tagits fram i behovs- och källsystemanalysen, samt den modell som finns för målstatistik, har ett första steg mot en datamodell tagits. 6 stjärnor är identifierade; - Medarbetare Ekonomi - Medarbetaren Personal - Budget Ekonomi - Budget Personal - Tidredovisning - Kostnad för arbetad tid. I dokumentationen finns beskrivet vad varje stjärna innehåller. Ur ett utvecklingsperspektiv rekommenderas att man börjar med stjärnan för medarbetare Ekonomi. De som slutligen avgör vad man börjar med är verksamheten (beställarna). En stjärna uppskattas ta ca 800 timmar att skapa för en utvecklare. I dessa timmar ingår viss delaktighet i design, programmering, test och driftsättning. Till detta tillkommer tid för krav/design, test och driftsättning för andra roller. Totalt ca 520 timmar. Eftersom t.ex. organisationsbegreppet är olika i olika källor behöver man skapa en mappningstabell för detta. För att underlätta för verksamheten bör man bygga en enkel applikation där man kan registrera in uppgifter. I kalkylen har en kostnad för denna tagits upp, samt lagt på tid för verksamheten att fylla tabellen. För att ytterligare säkra en datamodell krävs en djupare analys/design. Detta blir ett steg i ett kommande utvecklingsprojekt där man bl.a. gör upp hur data hämtas, hur den ska lagras e.t.c. Domstolsverket

115 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 11(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Materialet runt datamodellen finns i bilaga 5. 4 Källsystemanalys 4.1 Översikt källsystem Efter genomgång av användarkrav är tre huvudkällor identifierade, analysen av dessa redovisas nedan. Ytterligare några källor kommer att behöva analyseras för att täcka hela behovet, men dessa kan man vänta med till designfasen. Exempel på sådana källor är: Tur & Retur KIM SCB (Nöjd medarbetar index) Vera (Målstatistik) För informationsområdet målstatistik, vars källa är Vera, har ett pilotprojekt bedrivits som tagit fram en modell för datafångst tvättning och lagring i detalj- respektive analyslager. Denna modell kommer väl att täcka det behov av data som finns avseende målstatistik och ytterligare källsystemsanalys behöver ej göras Palasso (Personaldata) Personalrelaterad information återfinns i huvudsak i Palasso, andra möjliga källor kommer att vara t.ex. Tur & Retur. Informationen i Palasso lagras i princip i tre olika delar: - Personinformation - Anställningsinformation - Transaktioner/händelser I personinformationen finns uppgifter om varje anställd, kön, ålder, adress etc. Denna information är en ögonblicksbild och en daglig överföring till ett datalager skulle möjliggöra att man skapar historik kring denna information. Anställningsinformationen innehåller uppgifter om varje anställning (en person kan ha upp till fyra anställningar), lön, tjänstebenämning, tjänstgöringsgrad, personalkategori, kostnadsställe etc. Varje anställning har från- och till och med datum vilket gör att historik finns. I transaktioner finns alla lönehändelser i form av lön, frånvaro och närvaro utöver ordinarie arbetstid. Registrerad närvarotid finns inte, men kan räknas fram baserat på ett standardschema. Alla transaktioner är märkta med ett händelsedatum samt en löneperiod. Händelsedatum är det datum som är intressant för nyckeltalsberäkningar medan löneperioden är mer intressant vid uppföljning ur ett HR-perspektiv. Tankning av data från Palasso till datalagret kan antingen göras på transaktionsnivå eller på salderad/beräknad nivå. Fördelen att föra över på transaktionsnivå är att man blir oberoende av Domstolsverket

116 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 12(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Palasso, nackdelen är att all beräkningslogik behöver definieras i ETL-processen i datalagret. Väljer man att ta salderad/beräknad data till datalagret kan man göra det via tidsanvändningsstatistiken och/eller via analysområden. I Palasso finns en funktion som kallas Tidsanvändningsstatistik, det är en funktion som beräknar ett stort antal nyckeltal för den tidsperiod man väljer vid beställningen. Dessa nyckeltal skulle kunna överföras till ett datalager för vidare användning. Statistiken beställs manuellt i Palasso och detta flöde skulle i så fall bli beroende av en manuell process. Ett annat begrepp i Palasso är Analysområden, detta är en samling vyer som finns beskrivna i Palassos analyshandbok och som troligen täcker databehovet från Palasso. Dessa analysområden täcker var och en ett specifikt behov och är överlappande, varför man får göra en noggrann analys över från vilka vyer vilket data ska hämtas. Överföringen från Palasso till datalagret kan ske antingen via att läsa tabeller/vyer i Palassos Oracledatabas, eller genom att Palasso exporterar datat till textfiler som läses in i datalagret Agresso (Ekonomi och senare tidredovisning) Informationen i Agresso lagras i princip med uppgift om kronor med angivande av följande konteringsbegrepp: - Datum - Kostnadsställe - Konto - Budgetpost - Aktivitet/Verksamhetsgren. Till de olika konteringsbegreppen finns också relationer definierade som beskriver hierarkier, samlingsbegrepp och summeringsnivåer. Ur dessa kan man t.ex. få organisationsstrukturen baserat på kostnadsställen. En komplexitet i sammanhanget är att kostnadsställestrukturen skiljer sig åt mellan olika delar i organisationen. Grundstrukturen är att ett kostnadsställe är 3-ställigt och motsvarar en domstol. För större domstolar kan det dessutom finnas en finare indelning i 4, 5 och 6-ställiga kostnadsställen. Detta gäller dock enbart de administrativa enheterna, de dömande enheterna finns enbart med 3-ställig kod. Dessutom är domstolarna uppdelade på 2 företag i Agresso, ett för de dömande enheterna samt ett för de administrativa samt Domstolsverket. För tidredovisning gäller motsvarande struktur, med tillägget att varje post också har en personidentitet och timmar i stället för kronor. Överföring av data från Agresso till datalagret kan göras antingen via att läsa vyer/tabeller direkt i Oracle eller genom export av textfiler som senare läses in i datalagret. En öppen fråga är huruvida man ska läsa över data på transaktionsnivå eller saldodata (på månadsnivå), ur ett behovsperspektiv kan man idag klara sig med saldodata, men om man tar transaktionsdata så skapar man en frihet inför framtida krav. Man bör här beakta skillnaden i datavolymer och överförings/laddningstider. För att skapa tidredovisningsdata per vecka så är det nödvändigt att hämta data på transaktionsnivå, då saldering till vecka inte görs i Agresso. Domstolsverket

117 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 13(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Det kan vara problem att åstadkomma jämförbar historik då Domstolsverket fram till 2007 legat i ett eget företag i Agresso med en struktur som delvis skiljer sig åt från domstolarna. 5 Teknisk analys 5.1 Teknisk infrastruktur I Domstolsverkets infrastruktur finns alla de komponenter som behövs för att realisera ett datavaruhus enligt analysrapportens förslag. Systemlösningen baseras på ett datalager i Oraclemiljö (Oracle 10) för både datalager och användarverktygets repository. För dataförsörjning används ETL-verktyget Oracle Warehouse Builder (OWB) och som slutanvändarverktyg Cognos 8 BI. Cognos8 är ett webbaserat portalverktyg vilket betyder att inga programvaror utöver en webbläsare (Internet Explorer) behövs på klienterna. Windows server HP UX Oracle http: I I S Cognos8 BI Datalager OWB Palasso Agresso Metadata Vera AD-server logg Maskinvara OWB och Oracle databaser körs på HP UX befintlig plattform inom Domstolsverket. Cognos8 körs på Windows server 2003 och kommer till en början att utnyttja en enkel installation gjord för målstatistiken. Vid behov kan denna byggas ut genom att separera olika skikt (webb och applikation) i Cognos8 och på så sätt fördela belastning bättre och ge ökad prestanda. Domstolsverket planerar att genomföra en konsolidering och virtualisering av sin servermiljö, Cognos8 ställer inga specifika krav i detta sammanhang utan kommer väl att passa in i denna miljö. Översynen planeras att påbörjas under hösten 2008 och slutföras runt våren Det har inte tagits höjd för några sådana kostnader i dagens kalkyl. Domstolsverket

118 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 14(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Programvara Ytterligare programvaror utöver Oracle 10 Databas, OWB och Cognos 8 BI som utnyttjas, är Microsoft IIS som webserver och AD (Active Directory) för autenticering och tilldelning av behörighetsroller. 6 Genomförande Innan ett genomförande påbörjas måste DV fatta beslut om vem som ska vara systemägare. Själva genomförandet behöver metodmässigt ske i följande steg; - Krav och Design - Konstruktion - Test - Produktionssättning I samband med krav och design kommer den juridiska delen bli väldigt viktig. I denna fas måste man avgöra om krav kan realiseras p.g.a. juridiken. Detta kommer att påverka hur man gör designen. Källsystemen kommer ett utvecklingsprojekt också att behöva fördjupa sig i. Framför allt Palasso som i denna utredning visat sig vara komplext. En viktig faktor för ett lyckat genomförande är att inte ta för stora bitar i taget. Rekommendationen är en uppdelning i ett antal iterationer, en stjärna i taget (se under punkt 3.1). Längden på iterationerna bör vara runt 3 4 månader vid normal bemanning. I respektive iteration kan man göra delleveranser under arbetets gång. Byggt på 6 stjärnor kan man se ett projekt på ca 1,5-2 år. Parallellt med detta behöver ett utvecklingsprojekt arbeta med följande; - bygga applikation för mappning, t.ex. organisationsnivåer, och fylla med data - uppbyggnad av behörighetsadministration - design och uppbyggnad av portalen - införandeaktiviteter och utbildning Efter varje iteration bör en utvärdering genomföras så att man kan dra lärdom av föregående. Dessutom får DV en beslutspunkt om att gå vidare eller inte. Domstolsverket

119 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 15(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Förvaltningsorganisation För att ett gemensamt datavaruhus ska kunna fungera krävs en väl etablerad förvaltningsorganisation. Grunden för förvaltningen bör vara som för övriga produkter på DV. Datavaruhuset blir en egen produktgrupp med en utpekad systemägare. Eftersom datavaruhuset är verksamhetsdrivet och det är verksamheten som i första hand ska hämta hem nyttorna bör ägaren vara någon från verksamheterna. Eftersom ett gemensamt datavaruhus går över avdelningsgränser måste en ägare se till helhet och inte bara för ett visst område. Därför bör man i produktgruppen sätta in resurser från verksamheten, systemsidan och infrastruktur IT. Man bör också ta ställning till om domstolarna ska ha någon representant i produktgruppen. Initialt har beslut fattats att Ekonomiavdelningen tar ansvar för systemägarskapet. Följande roller är identifierade utöver systemägaren i ett framtida datavaruhus; - användarsupport - superanvändaren, sitter t.ex. ute på en avdelning på DV - designer, är länken mellan superanvändaren och utvecklaren. - utvecklare, specialiserad på datavaruhuset - infrastruktur, olika roller, t.ex. databas, Cognosverktyg och nät Hur stor insats dessa roller kommer att ta i anspråk beror på många faktorer. I denna fas har en schablon på uppskattad utvecklingskostnad använts. 8 Bilagor 1. G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus\Kravdokument\Ekonomi resp. Personal (Beskrivning av mått- och objektmatrisen, d.v.s. begrepp, fakta och dimensioner) 2. G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus\Rapporter\Nytto- och lönsamhetskalkyl efter Analysfasen 3. G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus\Kravdokument\Juridiska och Säkerhet\Datavaruhus (Beskrivning av juridiska förutsättningar att ta hänsyn till vid ett utvecklingsprojekt) 4. G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus\Kravdokument\Bedömning av behovet av antalet Cognos licenser SIV (Beskrivning över hur många som bör få utbildning och på vilken nivå) 5. G:\Gemensam på DV\Projekt\Förstudie Datavaruhus\Datamodell (Beskrivning över de stjärnor som uppskattats och vad respektive täcker för verksamhetskrav) Domstolsverket

120 Bilaga 15 Beredd av (ämnesansvarig) Analysrapport 16(16) Dokumentnummer Stefan Karlsson, Godkänd av Kontrollerad Datum Rev. Referenser Styrgruppen Diarienr Revisionshistorik av detta dokument Datum Beskrivning Författare Utkast skapat och avstämt med Christer Boklund och Marianne Hassel Stefan Karlsson och Jan Hoppe Justerat i och lagt till att berörda Stefan Karlsson verksamheter och systemägare behöver vara med i informationsklassningar. I övrigt inga synpunkter från remissrundan hos teamet Uppdaterat med information om Stefan Karlsson systemägarskapet. Rapporten godkänd på styrgruppsmötet. Domstolsverket

121

122

123

124 Domstolsverket Postadress: Jönköping Besöksadress: Kyrkogatan 34 Telefon: Fax: E-post: