Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2

3 Under Chefsdagarna 2015, där samtliga myndighetschefer inom Sveriges Domstolar träffades tillsammans med företrädare för Domstolsverket var temat verksamhetsutveckling möjligheter och hinder. Chefsdagarna bidrog med viktig input till det fortsatta arbetet med att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling inom Sveriges Domstolar. Foto: Carl Johan Erikson

4 Vision Sveriges Domstolars rättskipning är av hög kvalitet, med snabb handläggning och enhetlig rättstillämpning. Verksamheten har ett högt förtroende hos allmänheten. Mål 1 Sveriges Domstolars dömande verksamhet bedrivs professionellt. Mål och ärenden avgörs snabbt, med bibehållen hög kvalitet, och det finns få mål i balans. 2 De personer som kommer i kontakt med Sveriges Domstolar bemöts på ett professionellt sätt. Det råder en hög och enhetlig servicenivå. Kommunikationskanalerna är väl utvecklade och den information som lämnas är lättillgänglig, relevant och begriplig. 3 I Sveriges Domstolar finns ett högt säkerhetsmedvetande. Lokalerna är säkra och uppfattas som trygga. 4 Sveriges Domstolar har lätt att rekrytera och behålla kvalificerad personal. Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt och deras kunskaper tas till vara. 5 Sveriges Domstolar har effektiva verksamhetsstöd. 6 Sveriges Domstolars yttre organisation skapar förutsättning för en funktionell verksamhet. 7 Sveriges Domstolar arbetar kontinuerligt med utveckling av inre organisation. Administrationen är effektiv. Ledarskapet är väl utvecklat, personalen är engagerad i hela verksamheten och kommunikationen inom verksamheten är effektiv. 8 Sveriges Domstolar har tillräckliga ekonomiska resurser och en ändamålsenlig resursfördelning, som ger alla myndigheter inom Sveriges Domstolar rätt förutsättningar för att bedriva sitt arbete. 9 Domstolarna och Domstolsverket samverkar effektivt. Ansvars- och arbetsfördelningen mellan domstolarna och Domstolsverket utgår från domstolarnas självständighet och Domstolsverkets uppdrag. Producerad av Domstolsverket. Diarienummer OMSLAGSBILDEN Kompetensförsörjningsfrågor i stort och särskilt rekrytering och personalomsättning är högt prioriterade frågor från domstolarna samt dessutom högt värderade risker i den årligt genomförda riskanalysen. I syfte att vidta rätt åtgärder för att nå målen kommer inledningsvis en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen att genomföras. På bilden: Fiktiv huvudförhandling vid Jönköpings tingsrätt. Foto: Patrick Svedberg

5 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Innehållsförteckning 1 Generaldirektören har ordet Delarna i verksamhetsplaneringen Planeringsförutsättningar för Domstolsverket Domstolsverkets uppdrag Basuppdrag och tidsbegränsade utvecklingsinsatser Domstolsverkets organisation och forum för samverkan Ekonomiska förutsättningar Behov av övergripande utvecklingsinsatser Bakgrund Utveckling av ledning och styrning Organisation och kompetens på Domstolsverket Utveckling av samarbetsformer med domstolarna Fokusområden Effektivisera administrationen Digitalisera målhanteringen Kompetensförsörjning Säkerhet Lokalförsörjning Andra insatser Utveckling av IT-infrastruktur Förstudie ny extern webbplats Översyn Sveriges Domstolars mediestrategi Implementering av domstolsdatalagen Pågående regeringsuppdrag Domstolsverkets organisation DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

6 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET 1 Generaldirektören har ordet Domstolsverkets verksamhetsplan för planeringsperioden innehåller bland annat en beskrivning av behov och insatser av en övergripande karaktär, som ska göra det möjligt för Domstolsverket att samverka bättre med domstolarna och leda verksamhetsutveckling för hela Sveriges Domstolars del, med nyttan för medborgaren i centrum. Därtill finns beskrivningar av mål på kort och lång sikt och planerade aktiviteter för ett antal fokusområden, som identifierats utifrån omvärlds-, nuläges- och riskanalyser gjorda på Domstolsverket och domstolarna. Planen handlar med andra ord om hur vi ska utveckla delar av verksamheten rent konkret den närmaste tiden, men också hur vi kan skapa förutsättningar för att bedriva verksamhetsutveckling på sikt, utifrån delvis förändrade men framför allt mer påtagliga krav utifrån. Jag skulle vilja ta tillfället i akt att sätta in det här i ett sammanhang. Runtom i Sveriges Domstolar pågår ett ständigt utvecklingsarbete, utifrån behov på olika nivåer. Domstolsverket bedriver utvecklingsarbete utifrån ett helhetsperspektiv på Sveriges Domstolars samlade behov, som översiktligt presenteras varje år i verksamhetsplaner som den här. Domstolarna och nämnderna bedriver också ett omfattande eget utvecklingsarbete, i enskilda insatser och som en del av de löpande ansträngningar som krävs för att ständigt kunna utöva rättskipning av hög kvalitet allt utifrån de specifika behov den enskilda domstolen ser. Så har det naturligtvis alltid varit och det är förutsättningen för att verksamheten idag åtnjuter ett högt förtroende hos allmänheten, och för att den bedrivs så effektivt att regeringens verksamhetsmål numera är antingen uppnådda eller inom nära räckhåll på de flesta håll. För Domstolsverkets del har vi ett ansvar och uppdrag att se till vad som är de generella och mest prioriterade behoven som domstolarna har av stöd, samordning och verksamhetsutveckling från Domstolsverket. Det är ibland en utmaning att lyckas med detta, inte minst eftersom domstolarna många gånger har genuint olika förutsättningar och också uppdrag: Allmänna förvaltningsdomstolar och allmänna domstolar skiljer sig åt, stora och små domstolar har olika behov, liksom bitvis överrätter och underrätter. Det finns lokala variationer i måltillströmning, olika attraktionskraft på potentiella medarbetare beroende på allt det ovan nämnda och därtill saker som geografisk placering. Utifrån de lokala behoven har domstolarna fokuserat i olika grad och på olika områden i sin egen interna verksamhetsutveckling och därmed kommit olika långt och ibland funnit lika goda men olika lösningar på samma problem. En princip för att inte börja springa på för många bollar eller fokusera för mycket på ett enskilt behov som kanske inte är det viktigaste ur ett helhetsperspektiv, är att i högre grad se på behoven utifrån och in. Analysen av behov måste med andra ord ta avstamp i de krav som framför allt medborgaren, men även riksdag, regering och andra aktörer och faktorer i omvärlden, ställer på oss i Sveriges Domstolar. Gör vi det ser vi också att kraven riktas mot Sveriges Domstolar som helhet i stor utsträckning inte mot en enskild domstol och inte mot Domstolsverket för sig själv. Den intensivare massmediebevakningen av verksamheten och den sociala medier-verklighet där enskildas berättelser snabbt får spridning långt utanför den närmaste kretsen av bekanta, gör det hela tiden tydligare att vad en domstol gör eller inte gör påverkar bilden av och inställningen till alla Sveriges domstolar. Med den digitala tekniken, exempelvis e-tjänster och möjligheter till ökad interaktion, kommer också högre krav på tillgänglighet från de medborgare vår verksamhet ytterst är till för. Det krävs ett allt större mått av enhetlighet och högre kvalitet vad gäller sådant som bemötande, service och tillgänglighet, säkerhet, liksom i handläggningen av mål och ärenden, för att medborgaren ska känna tilltro till domstolarnas förmåga att garantera rättssäkerhet och trygghet för de som är i kontakt med dem. Det åligger dessutom domstolarna, precis som all annan offentlig verksamhet, att hela tiden bli effektivare, bland annat genom regeringens årliga avdrag för produktivitetsutveckling på anslaget. Det finns med andra ord ett ständigt tryck på verksamheten ur den här aspekten, som även återspeglas i de verksamhetsmål som regeringen meddelar varje år i regleringsbrevet, och exempelvis genom det nu aktuella kravet på obligatorisk anslutning till Statens servicecenter i lönerelaterade frågor. Regering och riksdag ställer också krav på verksamheten på andra sätt, genom regeringsuppdrag som att arbeta med jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten, reformer som inordnande av patentoch marknadsdomstol, lagförändringar som den nya domstolsdatalagen, och så vidare. 6 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

7 GENERALDIREKTÖREN HAR ORDET Andra omvärldshändelser som har stor påverkan på verksamheten finns naturligtvis också. En förväntad mycket kraftig ökning av migrationsmål under de närmaste åren är ett exempel på en omfattande utmaning som ligger framför oss och kommer att kräva samverkan och samordning på delvis nya sätt och flera nivåer under den kommande planeringsperioden. Kraven utifrån är ändå på många sätt desamma som de alltid har varit det är samma krav på öppenhet och tillgänglighet, rättssäkerhet, att kunna hantera plötsliga händelser i omvärlden och så vidare men trycket bakom kraven ökar och ansvaret för att svara upp mot dem har till viss del förskjutits från den enskilda myndigheten till Sveriges Domstolar som helhet. För Sveriges Domstolars del handlar det nu inte minst om att mer samlat och gemensamt börja arbeta för att möta utmaningarna i tiden och kunna ta tillvara på de nya möjligheter som erbjuds, till exempel genom teknikutvecklingen. Domstolsverket har en unik position, när det gäller möjligheterna att kunna överblicka och bedöma helheten av alla ovan nämnda krav och behov såväl utifrån som inifrån Sveriges Domstolar. Domstolsverket kan genom sin nyckelroll och sitt uppdrag möjliggöra en gemensam utveckling av Sveriges Domstolar. Men det krävs också att domstolarnas egen utvecklingskraft resurser och kompetenser kan användas på ett effektivt sätt i det gemensamma, övergripande utvecklingsarbetet. En större enhetlighet i processer och arbetssätt är en förutsättning för detta, liksom tydliga och gemensamma mål inom Sveriges Domstolar. För att uppnå detta behöver vi etablera nya samverkansformer på olika nivåer och former för hur domstolarna kan låta sig representeras av andra i olika utvecklingsarbeten. Redan idag pågår en mängd viktiga utvecklingsinsatser som har stor potential för verksamheten och medborgaren. Den här verksamhetsplanen beskriver en del av dessa. Till exempel är vi på väg mot en omställning från i huvudsak pappersbaserad målhantering till en helt digitaliserad hantering, ett enhetligare och ett ökat digitalt utbyte med omvärlden allmänhet, brukare, professionella aktörer och andra myndigheter. Och det finns idag en tydlig vilja inom hela Sveriges Domstolar att arbeta mer tillsammans och mot gemensamma mål, med nyttan för medborgaren i fokus. Under planeringsperioden ser jag att vi kan komma en bra bit på väg mot att kunna samla ihop den utvecklingskraft som finns inom Sveriges Domstolar och rikta den på ett tydligare sätt för att möta omvärldens behov, krav och förväntningar. Martin Holmgren DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

8 DELARNA I VERKSAMHETSPLANERINGEN 2 Delarna i verksamhetsplaneringen Verksamhetsplanen beskriver den verksamhet som Domstolsverket planerar för åren , med särskild inriktning på Utgångspunkten är att verksamhetsplanen är del av den långsiktiga inriktningen av verksamheten och att den innehåller övergripande prioriteringar för de aktuella verksamhetsåren. Syftet med verksamhetsplanen är att redovisa: de förutsättningar som varit styrande för Domstolsverkets planering, avdelningarnas huvudsakliga ansvarsområden, det vill säga deras löpande arbete basuppdrag, inriktningen och prioriteringar av verksamheten. Domstolsverkets verksamhetsplanering utgår från statsmakternas uppdrag via instruktion, regleringsbrev och generella regelverk, till exempel myndighetsförordningen. Utifrån uppdraget finns det en strategisk inriktning omfattande perioden som innehåller övergripande vision, mål och strategier. Den strategiska inriktningen togs fram i samverkan med domstolarna och utgör en viktig plattform för Domstolsverkets planering. Visionen och målen i den strategiska inriktningen återfinns i inledningen av denna verksamhetsplan. Utifrån målen i den strategiska inriktningen genomförs riskanalyser inom verksamheten som resulterar i en övergripande riskanalys för hela Sveriges Domstolar. Riskanalys innebär att identifiera, analysera och värdera riskerna i verksamheten. Därefter beslutas åtgärder alternativt att riskerna accepteras. Till grund för inriktningen av verksamheten ligger också en omvärldsanalys och en nulägesanalys. Ett resultat av dessa analyser är att verksamhetsområden identifieras som övergripande behöver prioriteras de närmaste åren, så kallade fokusområden. För dessa fokusområden anges bland annat långsiktiga mål, delmål och de utvecklingsinsatser som planeras under perioden. Målen inom fokusområdena ligger sedan till grund för prioriteringar inför genomförande i organisationen. Se vidare avsnitt 3 och 5. Ett annat resultat av årets verksamhetsplaneringsprocess är också att övergripande utvecklingsinsatser har identifierats som behöver genomföras i syfte att öka Domstolsverkets förutsättningar och förmåga att leda och styra i syfte att genomföra verkets uppdrag, se vidare avsnitt 4. De olika delarna i Domstolsverkets årliga planeringsprocess kan illustreras i följande bild: Planeringsprocessen Förmåga att leda och styra Uppdrag från regeringen Strategiska inriktningen Analyser Nuläge, Övergripande risker, Omvärld Fokusområden Verksamhetsplan Genomförande i organisationen 8 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

9 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET 3 Planeringsförutsättningar för Domstolsverket 3.1 Domstolsverkets uppdrag Av instruktionen för Domstolsverket framgår att Domstolsverkets uppdrag är brett. I Domstolsverkets uppdrag ingår en mängd uppgifter som bidrar till en rättssäker och effektiv verksamhet i domstolarna och övriga myndigheter inom Sveriges Domstolar. Uppdraget ska genomföras med respekt för domstolarnas självständighet i dömandet och tilllämpning av rättsregler i enskilda fall. Domstolsverkets uppdrag kan huvudsakligen sammanfattas i följande tre delar, att ge domstolarna (med domstolarna avses de allmänna domstolarna, förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna och Rättshjälpsmyndigheten) service och i vissa fall också service direkt till allmänheten och andra myndigheter, att driva och stödja utveckling inom domstolarna, samt att i vissa fall leda och samordna domstolarna, till exempel när det gäller resursfördelning och utfärdande av föreskrifter. Eftersom varje domstol är en självständig myndighet är det viktigt att Domstolsverket genomför sitt uppdrag i nära dialog med domstolarna för att få effektivitet och kvalitet i verksamheten. Dialogen är också särskilt viktig dels för att avgöra vad som under olika perioder behöver satsas på för att utveckla verksamheten, dels för att få effekt av satsningarna. Hur Domstolsverket ser på sitt uppdrag illustreras i figuren. Så här ser Domstolsverket på sitt uppdrag DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

10 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET 3.2 Basuppdrag och tidsbegränsade utvecklingsinsatser Varje avdelning och enhet på Domstolsverket har i grunden ett basuppdrag. Dessa framgår av arbetsordningen. Med basuppdrag avses löpande eller återkommande arbetsuppgifter som ofta bedrivs i form av olika arbetsprocesser. Utöver basuppdraget finns också ett varierande utrymme för tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan bland annat utgöras av: regeringsuppdrag eller utvecklingsinsatser som måste göras på grund av nya lagkrav, särskilda tidsbegränsade utvecklingsinsatser inom olika områden som valts ut av avdelning och ledning, ofta i form av projekt, tidsbegränsad utvecklingsinsats av basuppdraget. Huvuddelen av de medel som Domstolsverket förfogar över används för basuppdrag Domstolsverkets löpande verksamhet som måste genomföras. Det innebär att utrymmet för Domstolsverkets tidsbegränsade utvecklingsinsatser är begränsat. I början av varje planeringsperiod är dessutom redan en del av utrymmet uppbokat genom regeringsuppdrag eller motsvarande samt av redan pågående uppdrag. Prioritering av de återstående resurserna sker genom den modell som har beskrivits i avsnitt 2. Generaldirektören har för 2016 fastställt att de Så här fördelar vi våra resurser särskilda fokusområdena ska vara: Effektivisera administrationen Digitalisera målhanteringen Kompetensförsörjning Säkerhet Lokalförsörjning Utöver utvecklingsinsatser inom dessa fem områden genomförs även andra tidsbegränsade utvecklingsinsatser. Dessa kan vara regeringsuppdrag eller insatser som måste genomföras på grund av till exempel lagkrav eller tekniska krav. Verksamhetsplanen är inriktad mot områden där det finns behov av utvecklingsinsatser inklusive de mål som ska uppnås. Verksamhetsplanen ligger till grund för aktivitetsplanering inom Domstolsverket. För prioritering, start av och uppföljning av tidsbegränsade utvecklingsinsatser finns sedan år 2015 en process för portföljstyrning. Denna process syftar till en bättre samordning, överblick och styrning av de tidsbegränsade utvecklingsinsatserna. Start av sådana insatser sker löpande under året i takt med att rätt förutsättningar finns. Verksamhetsplanen innehåller därför inte alla utvecklingsinsatser som planeras för perioden. 10 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

11 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET 3.3 Domstolsverkets organisation och forum för samverkan Generaldirektör Generaldirektören styr, leder och organiserar Domstolsverket i syfte att genomföra verkets uppdrag och uppnå de av regeringen fastställda verksamhetsmålen. Generaldirektören är ytterst ansvarig för att verksamheten bedrivs effektivt och målinriktat. GD-stab GD-stab ansvarar för att utifrån ett helhetsperspektiv biträda generaldirektören i ledningen och uppföljningen av Domstolsverkets verksamhet. GD-stab ansvarar för att identifiera, driva och följa upp strategiska frågor för Domstolsverket som helhet och för övergripande samordning inom Domstolsverket. GD-stab ansvarar också för den IT-strategiska styrningen inom Sveriges Domstolar. I övergripande strategiska frågor ansvarar staben för samverkan inom Sveriges Domstolar, för samverkan med andra myndigheter och för samordning av dialoger med regeringskansliet. Chefen för GDstab är även Domstolsverkets planeringsdirektör. Avdelningen för domstolsutveckling Avdelningen för domstolsutveckling ansvarar för att driva och stödja domstolarnas arbete med att utveckla kärnverksamheten, det vill säga mål- och ärendehanteringen. Avdelningen ansvarar även för att samordna Domstolsverkets utvecklingsinsatser när det gäller domstolarnas administrativa verksamhet och kärnverksamhet genom den så kallade domstolsutvecklingsgruppen, samt bistå med verksamhetskunskap och metodstöd vid utvecklingsinsatser som faller inom andra avdelningars ansvarsområden. Avdelningen ansvarar även för Domstolsverkets arbete med Rättsväsendets informationsförsörjning. Ekonomiavdelningen Ekonomiavdelningen ansvarar för finansieringsfrågor avseende Sveriges Domstolar samt resursfördelningen inom verksamheten. Avdelningen ansvarar för ekonomistyrningen inom Sveriges Domstolar i vilken ingår uppföljning, analys och prognostisering av Sveriges Domstolars ekonomi och verksamhet. Avdelningen ansvarar också för redovisning, ekonomi- och löneadministration inom Sveriges Domstolar. I avdelningens ansvar ingår att ta fram årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Avdelningen för HR och kommunikation Avdelningen för HR och kommunikation ansvarar för att driva övergripande kompetensförsörjnings-, arbetsgivar- och kommunikationsfrågor inom Sveriges Domstolar, och att biträda och stödja chefer och övriga medarbetare inom Sveriges Domstolar i strategiska och operativa arbetsgivaroch kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för att skapa förutsättningar för ett tydligt ledarskap och medarbetarskap. Förutom enheternas sakområden ansvarar avdelningen även för förstärkningsstyrkans kansli. Avdelningen utvecklar och förvaltar dessutom Sveriges offentliga rättsinformationssystem, inom ramen för Domstolsverkets särskilda uppdrag att vara samordningsmyndighet i dessa frågor. Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer Avdelningen för kompetensutveckling och internationella relationer ansvarar för kompetensutvecklingsfrågor, innefattande att identifiera och att samla in behovet av kompetensutveckling, internationell biståndsfinansierad verksamhet samt initiering och samordning av Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Chefen för avdelningen är även rektor för Domstolsakademin. Rektor leder Domstolsakademins verksamhet när det gäller kompetensutveckling. I förhållande till generaldirektören och Domstolsverket i övrigt ansvarar rektor självständigt för vilka utbildningar avseende den dömande verksamheten som, inom ramen för av generaldirektören tilldelad budget, ska erbjudas domstolarna och nämnderna och för innehållet i dessa utbildningar. Till Domstolsakademin finns knutet ett särskilt råd. Rådets ledamöter består av domstolschefer och vissa ytterligare externa ledamöter. Avdelningen för säkerhet och service Avdelningen för säkerhet och service ansvarar för frågor om lokalförsörjning, teknik, upphandling, säkerhet samt miljö- och energieffektiviseringsåtgärder. Chefen för avdelningen är även Domstolsverkets säkerhetsskyddschef med ansvar för säkerhetsskyddet i enlighet med säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Enhetschefen för säkerhetsenheten är Domstolsverkets säkerhetschef och informationssäkerhetschef. Säkerhetschefen leder säkerhetsarbetet inom Domstolsverket. I rollen ingår också att ha en rådgivande roll i säkerhetsfrågor inom Sveriges Domstolar och att samordna säkerhetsfrågor mot andra myndigheter och aktörer. IT-avdelningen IT-avdelningen ansvarar för drift, utveckling och förvaltning av Sveriges Domstolars gemensamma DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

12 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DOMSTOLSVERKET system och infrastruktur. IT-avdelningen ansvarar vidare för utförandet av Sveriges Domstolars ITtjänster. Internrevisionen Internrevisionen ansvarar för intern revision inom Domstolsverkets verksamhetsområde i enlighet med internrevisionsförordningen (2006:1228) och de riktlinjer för internrevisionen vid Domstolsverket som generaldirektören fastställt. Insynsrådet Insynsrådets uppgift är att utöva insyn i verksamheten och ge generaldirektören råd. Rådet består av högst tio ledamöter. Generaldirektören är ordförande i rådet och ska hålla rådet informerat om verksamheten. Personalansvarsnämnden Personalansvarsnämnden fattar beslut i personalansvarsärenden. Personalansvarsnämndens uppgifter framgår i huvudsak av 7 förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket och 25 myndighetsförordningen (2007:515). Generaldirektören är ordförande i personalansvarsnämnden. Notarienämnden Domstolsverket utför administrativa och handläggande uppgifter åt Notarienämnden som är en självständig myndighet. Strategiska rådet Strategiska rådet består av fyra domstolschefer med uppdrag att vara rådgivande till generaldirektören i den övergripande verksamhetsplaneringsprocessen. DC-grupper De sex domstolschefsgrupperna (DC-grupper) är forum för dialog och samverkan mellan Domstolsverket och domstolarna i gemensamma frågor. 3.4 Ekonomiska förutsättningar Målet är att Sveriges Domstolar har tillräckliga ekonomiska resurser och en ändamålsenlig resursfördelning som ger alla myndigheter inom Sveriges Domstolar rätt förutsättningar för att bedriva sitt arbete. Med ändamålsenlig resursfördelning avses att resurserna ska fördelas på det sätt som leder till den högsta måluppfyllelsen totalt. Även spridningen i måluppfyllelse mellan olika domstolar bör vara låg. En viktig förutsättning för hög måluppfyllelse, utifrån givna ekonomiska ramar, är att måltillströmningen är relativt konstant. Antalet inkomna mål under aktuell period prognostiseras vara i stort oförändrade jämfört med föregående år, med undantag av måltillströmningen till migrationsdomstolarna. Vid migrationsdomstolarna beräknas målen öka kraftigt under perioden till följd av kraftigt ökat antal asylsökande. Ett ökat antal mål beräknas ha effekter, inte enbart på migrationsdomstolarna utan också på verksamhet inom Sveriges Domstolar i övrigt. Domstolsverket kommer därför att analysera de effekter som en förväntad ökning av målen kan komma att medföra. Syftet är att planera för de särskilda åtgärder som kan komma att behöva vidtas för att så långt möjligt ha beredskap för ett ökat antal inkomna mål. En direkt effekt av ökat antal asylmål är att det kommer att behövas resurstillskott till migrationsdomstolarna. Det nuvarande ekonomiska läget för Sveriges domstolar ger förutsättningar för Domstolsverket att arbeta för ökad långsiktighet i den ekonomiska planeringen. Långsiktigheten handlar såväl om den enskilda domstolen som om Sveriges Domstolar som helhet. Målsättningen är att de budget- och planeringsramar som tilldelats respektive domstol under treårsperioden ska vara stabila, bortsett från migrationsdomstolarna där resurstillskott kommer att behövas vid en ökning av mål. 12 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

13 BEHOV AV ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSINSATSER 4 Behov av övergripande utvecklingsinsatser 4.1 Bakgrund Några av Domstolsverkets och domstolarnas mer betydande utmaningar de kommande åren är medborgarnas och omvärldens ökande krav när det gäller effektivitet och kvalitet. Statsmakterna ställer ökade krav på myndigheterna att effektivisera den administrativa verksamheten. Det finns också behov av ett utökat digitalt informationsutbyte i målhanteringen samt behov av utveckling av digitala tjänster för att tillgodose bland annat medborgarnas krav på service. För att möjliggöra effektiv användning av systemstöd ställs också ökade krav på enhetliga processer inom verksamheten. För att Sveriges Domstolar ska kunna möta dessa utmaningar och för att Domstolsverket ska kunna vara den drivande kraften i utvecklingen av domstolarnas verksamhet behöver vissa förutsättningar finnas och vissa insatser genomföras, vilka utvecklas nedan. En viktig inriktning för Domstolsverket under den aktuella planeringshorisonten kommer därför vara att tillsammans med domstolarna arbeta för att stärka Sveriges Domstolars gemensamma förmåga att möta de krav som medborgare och omvärld ställer på oss. Se också avsnitt 2. Behov av insatser som beskrivs under detta avsnitt syftar till att skapa dessa förutsättningar. 4.2 Utveckling av ledning och styrning Inom planeringsperioden finns ett behov av att uppdatera den strategiska inriktningen för att upprätthålla en aktualitet och förbättra dess användbarhet som styrdokument. Arbetet kommer fokusera mer på Domstolsverkets förmåga till strategisk planering än att bara ta fram ett nytt styrdokument. Målformuleringsarbetet bör fortsätta att utvecklas så att det tar utgångspunkt i helheten för verksamheten inom Sveriges Domstolar. Genom ett gemensamt målarbete med domstolarna kan förutsättningarna för effektivt genomförande förbättras och sannolikheten för bättre hemtagning av nyttoeffekter ökas. I strävan mot en mer sammanhållen och kraftfull verksamhetsutveckling för Sveriges Domstolar behöver Domstolsverket fortsätta arbetet med att skapa de förutsättningar som behövs för en sådan utveckling. Det handlar bland annat om att skapa en tydlig beskrivning av verksamhetens indelning i syfte att kunna beskriva behov av utveckling och förändring samt om att definiera och beskriva gemensamma processer och tydliggöra ägarskap för dessa. Det handlar vidare om att fortsätta det pågående arbetet med att utveckla en modell för en behovsdriven utveckling av IT-stöd till verksamheten. Syftet med det arbetet är att säkerställa att det finns en tydlighet gällande ansvar och roller som skapar goda förutsättningar för att få till en välfungerande och effektiv styrning av verksamhetsstödjande IT och de tjänster som hanteras. En första version av arbetet, ett så kallat ramverk för behovsdriven utveckling och förvaltning av IT-tjänster, levereras under första delen av Detta arbete kommer sedan att förvaltas och fortsätta utvecklas under planeringsperioden. Ett fortsatt arbete för att skapa förutsättningar för jämförelser mellan Domstolsverkets IT-tjänster och IT-tjänster på marknaden är också nödvändigt för att möjliggöra benchmarking och därmed faktabaserade överväganden om den mest effektiva anskaffningen av IT-tjänster. 4.3 Organisation och kompetens på Domstolsverket Som ett led i att förstärka Domstolsverkets förmåga att svara upp mot förväntningar på samordning, ledning och leverans krävs en fortsatt aktiv utveckling av kompetens och organisation. En övergripande kompetensanalys för Domstolsverket är därför planerad att genomföras under Utöver denna generella analys behöver frågan om organisering och dimensionering av resurser för verksamhetsutveckling och verksamhetsanalys ses över. Målet är en tydligare organisation och ett tydligare ansvar för ett samordnat nyttjande av resurserna oavsett om behovet finns inom verksamheternas kärn- eller stödprocesser. Domstolsverket behöver också fortsätta att utveckla sin beställarkompetens för en ökad förmåga att förse verksamheten med effektiva och ändamålsenliga IT-stöd. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

14 BEHOV AV ÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSINSATSER 4.4 Utveckling av samarbetsformer med domstolarna Domstolsverket har under 2015 bedrivit en intern förstudie med inriktning att klargöra vilka förutsättningar som behövs för att myndigheterna inom Sveriges Domstolar ska kunna driva verksamhetsutveckling på ett mer kraftfullt sätt än idag. I detta arbete har frågor om Domstolsverkets mandat, roll- och ansvarsfördelning mellan Domstolsverket och domstolarna samt former för samverkan behandlats. Under chefsdagarna i november 2015 presenterade Domstolsverket en preliminär uppfattning som domstolscheferna fick ge sin syn på. Under 2016 kommer Domstolsverket i ett nära samarbete med domstolarna att fortsätta arbetet med att fastställa roller och ansvar för verksamhetsutveckling samt att hitta ändamålsenliga samarbets- och samverkansformer på både operativ och strategisk nivå. I syfte att skapa bättre förutsättningar för verksamhetsutveckling planerar Domstolsverket att under 2016 utarbeta nya samarbetsformer för att på ett bättre sätt än i dag ta tillvara den samlade kunskap som finns inom Sveriges Domstolar. Det handlar om att domstolsanställda med rätt kompetens ges möjlighet att medverka i Domstolsverkets utvecklingsarbete med bibehållen anställning i domstolen. En viktig förutsättning för ett effektivt samarbete mellan domstolarna och Domstolsverket är en utvecklad kommunikation. Inledningsvis under planeringsperioden fortsätter utvecklingen av kommunikationen mellan Domstolsverket och chefer inom det administrativa området. Därefter kommer ett arbete påbörjas med att se över och utveckla andra delar av kommunikationssystemet, med fokus på andra viktiga målgrupper och aktörer på domstolarna och Domstolsverket. 14 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

15 FOKUSOMRÅDEN Fokusområden Utifrån genomförda analyser inom ramen för verksamhetsplaneringsprocessen har fem prioriterade verksamhetsområden, så kallade fokusområden, identifierats. Se också avsnitt 2 och 3. Fokusområdena för planeringshorisonten är; Effektivisera administrationen Digitalisera målhanteringen Kompetensförsörjning Säkerhet Lokalförsörjning För respektive fokusområde redovisas bakgrund, långsiktigt mål, delmål samt en sammanfattning av de prioriterade aktiviteterna och/eller inriktning inom området. 5.1 Effektivisera administrationen Bakgrund Det finns ökade krav från statsmakterna att myndigheterna effektiviserar sin administration bland annat genom att digitalisera verksamheten men också genom regeringens uttalade inriktning med krav på obligatorisk anslutning till Statens servicecenter. I den strategiska inriktningen för Sveriges Domstolar är ett av målen att verksamheten ska ha en effektiv administration som utvecklas utifrån verksamhetens behov och omvärldens krav på förändringar. Att administrationen effektiviseras inom Sveriges Domstolar är också nödvändigt för att ekonomiskt utrymme ska frigöras till kärnverksamheten och att därmed anslagna medel kan användas på ett mer effektivt sätt. Det finns också en stor efterfrågan från domstolarna på utveckling av systemstöd för de administrativa processerna. Det finns en beslutad strategi för att effektivisera administrationen. Strategin är väl förankrad inom Sveriges Domstolar och omfattar bland annat fem fastlagda styrande principer. Dessa styrande principer ska ha en avgörande roll i det fortsatta prioriteringsarbetet. De styrande principerna framgår också av delmålen för fokusområdet, se nedan. Långsiktigt mål Administrativa uppgifter utförs kostnadseffektivt och med rätt kvalitet. Delmål önskat läge om tre till fem år Administrativa uppgifter utförs med rätt kvalitet där det är mest kostnadseffektivt. Effektiviserings- och utvecklingsarbete ska tidigt involvera domstolarna och bedrivas med ett verksamhetsperspektiv. Prioriterade administrativa processer ska vara domstolsgemensamma, generella och leda till gemensamma arbetssätt i domstolarna. Prioriterade administrativa processer ska så långt möjligt vara digitaliserade. Det finns ett etablerat och känt kommunikationssystem som stödjer effektiviteten i administrationen. Insatser Redan pågående insatser ska fullföljas. Bland dessa kan nämnas; framtagande av gemensam representationspolicy, införande av systemstöd för hantering av ansökningsavgifter, framtagande av en handlingsplan avseende vilka tjänster som ska erbjudas av växeltelefonisterna/kundtjänst till domstolarna samt arbete med informations- och kommunikationsstrukturer för chefer inom det administrativa området. Planerade insatser är förbättrat och i vissa fall nya verksamhetsstöd för HR-processer som personalplanering, utbildningsadministration och notarieantagning. Vidare planeras en mallbank för befintliga policys, riktlinjer, anvisningar med flera. Insats för att öka stödet för inventering av anläggningstillgångar planeras också. En analys av möjligheter till en övergång till digital hantering av den posthantering på domstol som även fortsatt kommer att vara pappersbaserad kommer att genomföras för att därefter ta ställning till fortsatt hantering. Till följd av regeringens inriktning att lönerelaterade tjänster ska tas över av Statens servicecenter kommer också förberedelser inför en sådan anslutning att genomföras. I samband med anslutningen kommer även det befintliga lönesystemet att ersättas. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

16 FOKUSOMRÅDEN Digitalisera målhanteringen Bakgrund Digitaliseringen påverkar domstolarna på olika sätt. Det finns ett stort intresse från både andra myndigheter i rättskedjan som från parter och professionella aktörer att kunna utbyta information med domstolarna digitalt. Detta innebär krav på en integration av domstolarnas verksamhetsstöd med andra myndigheters verksamhetsstöd men också behov av portaler för medborgare och professionella aktörer som till exempel advokater. Denna typ av digitalisering innebär en omställning från en i huvudsak pappersbaserad hantering som dagens verksamhetsstöd underlättar till en allt igenom digitaliserad hantering som eliminerar pappershanteringen. Fler och fler myndigheter går över till digital akthantering och vill därför lämna in sina akter och övriga handlingar elektroniskt. Vid sidan av brottmålshanteringen finns det i dag endast begränsat stöd för detta. Inom den nära framtiden kommer allt fler handlingar att lämnas in i digital form, vilket aktualiserar frågor om bland annat e-arkiv, gallringsregler och personuppgiftshantering. Långsiktigt mål Sveriges Domstolar utnyttjar digitaliseringens möjligheter för att skapa en mer effektiv och rättssäker informationshantering som inger förtroende. Detta innefattar bland annat ett utökat digitalt utbyte med omvärlden, effektiva stöd för att arbeta digitalt i hela processen och en mer enhetlig hantering gentemot domstolsaktörer, andra myndigheter och medborgare. Delmål önskat läge om tre till fem år Målen inom fokusområdet digitalisera målhanteringen innefattar följande delmål: Effektivare brottmålsprocess; o En strukturerad informationshantering som innefattar ett digitalt informationsutbyte med andra myndigheter och integration mellan instanserna Effektivare stöd föreligger för att hantera digitala handlingar inom hela målhanteringsprocessen innefattande bl.a. o möjlighet att hålla en e-akt o möjlighet för ett elektroniskt bevarande, e-arkiv, för brottmålsprocessen och förvaltningsprocessen Effektivare personuppgiftshantering och ett gott integritetsskydd Insatser Arbetet med brottmålsprocessen präglas av den informationshantering som Domstolsverket kommit överens om med övriga RIF-myndigheter inom ramen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Analysen av hur domstolarna kan få största möjliga nytta av en strukturerad informationshantering kommer att fortsätta och då även ta höjd för de möjligheter som förslagen i Straffprocessutredningen ger. Den pågående verksamhetsanalysen ska resultera i en beskrivning av hur vi genom en strukturerad informationshantering kan skapa förutsättningar för en alltigenom digital hantering av brottmål. Detta innefattar mottagande av mer strukturerad digital information av åklagarna, integration mellan domstolsinstanserna och en möjlighet att förse andra myndigheter med digitala och strukturerade brottmålsavgöranden från samtliga instanser. Utgångspunkten är att på sikt utveckla en papperslös och alltigenom digital hantering i brottmål. Detta innebär en genomgripande förändring av verksamheten i det att inriktningen går från att hantera papper som den primära informationsbäraren till att det digitala stödet ska utgöra den primära informationsbäraren. Detta förutsätter digitala original och därmed signering av avgöranden i det digitala stödet. Den pågående och planerade analysen är primärt inriktad på brottmål men planeras att skapa förutsättningar för en alltigenom digital hantering även för andra processer. Analysen som beräknas bli färdigställd under första halvåret 2016 innefattar också en konsekvensbeskrivning som ska ligga till grund för ett strategiskt ställningstagande till om arbetet ska fortgå när det gäller att utveckla brottmålshanteringen enligt dessa nya utgångspunkter. Modulariseringen av verksamhetsstödet för målhantering (Vera) kommer att fortsätta och nya Vera-releaser kommer att ge domstolarna och deras intressenter bland annat bättre stöd för elektroniskt ostrukturerade informationsutbyten och säker e-post direkt från Vera. Inom förvaltningsprocessen kommer en handlingsplan tas fram som syftar till att möjliggöra en effektivare målhantering på förvaltningsdomstol genom att övergå till en digital hantering och skapa oberoende till pappersakten. Behovet av ett e-arkiv är stort. Idag hanterar domstolarna allt fler handlingar endast digitalt. Arbetet med en fördjupad förstudie har påbörjats. Förstudien ska förtydliga målbilden för införande och användning av e-arkiv och utmynna i en handlingsplan för det fortsatta införandet. Införande av 16 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

17 FOKUSOMRÅDEN e-arkiv skapar förutsättningar för att så småningom övergå till en helt digital hantering av handlingar. Den 1 januari 2016 trädde domstolsdatalagen med tillhörande förordning i kraft. Lagen reglerar behandlingen av personuppgifter i de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna. Med den nya domstolsdatalagen påverkas domstolarnas åtkomst till information på olika sätt, vilket Domstolsverket har analyserat. Analysarbetet kommer att resultera i en handlingsplan över vilka förändringar i verksamhetsstödet som bör prioriteras och genomföras på sikt. Fortsatt utveckling av ny funktionalitet för stöd till hanteringen av nämndemän planeras under perioden. Det handlar bland annat om hanteringen av nämndemännens grunduppgifter, utveckling av en självbetjäningsportal för nämndemännen samt utbetalning av nämndemannaersättning. Under perioden kommer också uppgradering av tekniken i förhandlingssalarna från den analoga till den digitala tekniken att fortsätta. 5.3 Kompetensförsörjning Bakgrund Kompetensförsörjning är en strategiskt viktig process och att lyckas väl med den är oftast den viktigaste framgångsfaktorn för genomförande av uppdraget för alla typer av organisationer. Så även för myndigheterna inom Sveriges Domstolar. Kompetensförsörjningsfrågor i stort och särskilt rekrytering och personalomsättning är högt prioriterade frågor från domstolarna samt dessutom högt värderade risker i den årligt genomförda riskanalysen. En ny risk från hösten 2015 är att måltillströmningen till migrationsdomstolarna förväntas öka kraftigt med anledning av det stora antalet asylsökande. Problembilden är komplex. Vid rekrytering till domstolar, särskilt de som är belägna långt ifrån större orter, är det i flera fall otillräckligt med sökanden till såväl domaranställningar som chefsdomaranställningar. Rekryteringsproblemen kan också handla om att de sökande inte anses ha tillräckliga kvalifikationer för chefsdomareller domaranställningar. Inom kategorierna föredragande/beredningsjurister samt domstolshandläggare är personalomsättning ett utpekat problemområde. Beträffande domstolshandläggare på domstolar i storstadsområden har personalomsättningen ökat avsevärt under de senaste åren, vilket innebär stora påfrestningar i verksamheten. Långsiktigt mål Det långsiktiga målet är att säkra kompetensförsörjningen innefattande alla delar av kompetensförsörjningsprocessen ARUBA (Attrahera, Rekrytera, Utveckla, Behålla, Avveckla) så att alla verksamheter inom Sveriges Domstolar kan klara nuvarande och framtida uppdrag. Delmål önskat läge om tre till fem år Sveriges Domstolar har tillräckligt många kvalificerade sökanden till samtliga chefs- och domaranställningar. Med kvalificerade sökanden åsyftas här att till domaryrket ska rekryteras de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna. Tillsvidareanställda medarbetare inom kategorin föredragande/beredningsjurist stannar minst tre år på samma domstol. Tillsvidareanställda medarbetare inom kategorin domstolshandläggare stannar minst fem år på samma domstol. Insatser I syfte att vidta rätt åtgärder för att nå målen kommer inledningsvis en kartläggning och analys av dels befintliga insatser, dels olika föreslagna åtgärder i alla stegen i kompetensförsörjningsprocessen att genomföras. Därefter kommer förslag att tas fram för fortsatta insatser inför beslut om genomförande. Åtgärder kommer också att behöva planeras och vidtas i syfte att möta den förväntade målökningen vid migrationsdomstolarna. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

18 FOKUSOMRÅDEN Säkerhet Bakgrund Det pågår ett kontinuerligt säkerhetsarbete inom Sveriges Domstolar. Säkerhetsnivån och säkerhetsmedvetandet har höjts de senaste åren. Genomförda omvärlds- och riskanalyser visar på att det även fortsatt finns behov av insatser för att öka säkerheten och tryggheten vid domstolarna. Långsiktigt mål I den strategiska inriktningen anges att det i Sveriges Domstolar finns ett högt säkerhetsmedvetande. Lokalerna ska vara säkra och uppfatttas som trygga. Målet ska nås genom ett antal strategier vilka innebär att Domstolsverket ska: verka för ett ökat säkerhetsmedvetande inom Sveriges Domstolar, genomföra säkerhetshöjande åtgärder, verka för ökad trygghet för besökare och tydliggöra för allmänheten att Sveriges Domstolar värnar om säkerhet och trygghet. Delmål önskat läge om tre till fem år Säkerhetskontroller genomförs med ett bra bemötande med hänsyn till den personliga integriteten. Alla incidenter ska rapporteras in till Domstolsverket och ligga till grund för det strategiska säkerhetsarbetet. Alla medarbetare ska känna sig trygga på sin arbetsplats och i sin yrkesutövning. Alla domstolar som har behov av ordningsvakt bör ha minst en ordningsvakt anställd. Förhandlingar och sammanträden utanför domstolens ordinarie lokaler samt utlandstjänstgöring ska genomföras på ett säkert sätt. Alla medarbetare inom Sveriges Domstolar ska erbjudas säkerhetsutbildningar av hög kvalitet och vars innehåll är både aktuellt och relevant mot bakgrund av medarbetarens arbetsuppgifter och/eller ansvar för säkerhetsfrågor på domstolen. Insatser De områden som kommer att få särskilt fokus och där insatser planeras är följande: Säkerhetskontroll i domstol, incidentrapportering, motverka otillåten påverkan, användning av ordningsvakter, arbete utanför ordinarie domstolslokaler och utlandstjänstgöring, utbildning och övning, omvärldsanalys samt säkerhetsskydd. 5.5 Lokalförsörjning Lokalprojekten utgörs till stor del av om- och tillbyggnader samt förändringsarbeten för att ta hand om eftersatt underhåll, ytskiktsförbättringar, ökade krav på tillgänglighet, förbättring av arbetsmiljön samt säkerhetshöjande åtgärder i entréer, publika ytor och i salar. Arbete pågår för att tillgodose behovet av större salar, säkerhetssalar samt salar med förhöjd säkerhet. Underhållsbehovet är alltjämt stort, varför detta arbete kommer att fortgå ett antal år framöver med olika åtgärder för att förse domstolarna med ändamålsenliga lokaler. Lokalerna inom Sveriges Domstolar genomgår stora förändringar till följd av skärpta krav på effektivisering och standardisering. Upphandlingsfrågorna kring byggentreprenader är komplexa och tar tid. Långa ledtider för produktion innebär att det strategiska arbetet är viktigt. Detta ställer sammantaget stora krav på långsiktighet och strategisk planering. Därför har ett arbete påbörjats som syftar till att ta fram en lokalförsörjningsstrategi för Sveriges Domstolar. Lokalförsörjningsstrategin kommer att färdigställas under Stor vikt kommer att läggas kring dialog och samverkan med såväl domstolarna som med externa brukare. 18 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

19 ANDRA INSATSER 6 Andra insatser Det finns också andra prioriterade insatser som planeras under perioden och som inte faller inom de fem fokusområdena eller inom basuppdraget, se vidare avsnitt 2 och 3. Vilka dessa är framgår av detta avsnitt. 6.1 Utveckling av IT-infrastruktur För att stödja en fortsatt digitalisering behöver nya tjänster utvecklas i Sveriges Domstolars ITinfrastruktur. Det finns bland annat behov av tjänster för att stödja elektronisk signering och legitimering av användare för olika e-tjänster och hantering av elektroniska original. Det finns behov av lösningar för e-legitimation och stöd för hantering av tjänstecertifikat som behöver tillgodoses inom planeringsperioden. En rad fortsatta åtgärder för teknisk följsamhet kommer också att bli aktuella under planeringsperioden. Bland annat behöver Microsoft Windows och Office uppgraderas till nya versioner. 6.2 Förstudie ny extern webbplats Sveriges Domstolars externa webbplatser omfattar den gemensamma webbplatsen domstol.se, domstolarnas egna webbplatser och tillfälliga kampanjwebbplatser. Den befintliga webbplattformen har utvecklats under årens lopp, men är nu tio år gammal. De senaste årens digitala utveckling har skapat förväntningar och krav hos brukare, allmänhet, media och domstolar som dagens plattform inte kan motsvara, vare sig när det gäller tekniska förutsättningar eller innehåll. I förstudien ska domstolarnas kommunikationsbehov kartläggas, likaså intressenternas och målgruppernas behov av innehåll och funktioner. Förstudien ska också presentera ett konkret förslag till hur en framtida externwebb ska se ut och vilket innehåll och vilka funktioner den ska ha. 6.3 Översyn Sveriges Domstolars mediestrategi Det strategiska mediearbetet har utvecklats kraftigt sedan lanseringen av Sveriges Domstolars gemensamma mediestrategi 2011, men fortfarande finns en hel del kvar att göra. Områden har identifierats som kräver ytterligare utveckling för att strategins uttalade intentioner ska kunna uppfyllas, inte minst vad gäller att ta hänsyn till mediernas behov och att ta egna initiativ för att skapa bilden av verksamheten. Under planeringsperioden ska såväl mediestrategin som stöden ses över och kommuniceras för att Sveriges Domstolar gemensamt ska kunna hantera media på ett mer enhetligt sätt, för att kunna bredda bilden av verksamheten och bli mer delaktiga i den offentliga debatten kring vår verksamhet. 6.4 Implementering av domstolsdatalagen Förutom behov av förändringar av verksamhetsstödet för målhantering behövs förändringar även i andra verksamhetsstöd till följd av införandet av Domstolsdatalagen, vilka successivt kommer att analyseras och genomföras. En analys av förutsättningarna för att tillhandahålla Vera via fjärråtkomst kommer att vara klar under första delen av år Resultatet kommer att vara styrande för när en sådan åtkomst kan bli aktuell. Vidare kommer stödpaket till domstolarna att successivt tas fram. Syftet är att ge stöd i domstolarnas och hyres- och arrendenämndernas arbete med att implementera den nya lagen, samt underlätta för medarbetarna i vardagen. Det handlar bland annat om rekommendationer, mallar, utbildning samt frågor och svar på intranätet. DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN

20 6.5 Pågående regeringsuppdrag Vittnesstödsverksamhet Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter. Jämställdhetsintegrering Domstolsverket har i enlighet med tidigare uppdrag om jämställdhetsintegrering redovisat en plan för hur myndigheten avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering under i syfte att verksamheten inom Sveriges Domstolar ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen. Domstolsverket ska redovisa åtgärder och resultat av arbetet med jämställdhetsintegrering i årsredovisningen för Myndigheten ska även lämna en delredovisning i särskild ordning den 22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete Utvecklat prognosarbete Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Domstolsverket i samverkan med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analyserna genomgående håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognoserna ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottsmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlaget. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet. Inordnandet av uppgifter från Statens va-nämnd Regeringen har uppdragit åt Domstolsverket att förebereda inordnande av uppgifter från Statens vanämnd i mark- och miljödomstolarna den 1 januari Domstolsverket ska senast den 1 april 2016 lämna en slutredovisning av uppdraget. Inordnandet av Patent- och marknadsdomstolen och Patent- och marknadsöverdomstolen Domstolsverket, Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt ska förbereda inordnandet av Patent- och marknadsdomsstolen i Stockholms tingsrätt och Patentoch marknadsöverdomstolen i Svea hovrätt den 1 september Uppdraget ska skriftligen slutredovisas senast den 1 april Introduktions- och repetitionsutbildning för nämndemän Domstolsverket ska ta fram en introduktionsutbildning och en repetitionsutbildning att användas vid obligatorisk utbildning av nämndemän. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars Långsiktiga kommunikationsinsatser inför nästa nämndemannaval Domstolsverket ska under perioden genomföra kontinuerliga kommunikationsinsatser som vänder sig till de organ som nominerar och väljer nämndemän, det vill säga politiska partier och fullmäktige. Syftet är att få till stånd en bredare rekrytering så att personer som står utanför den partipolitiska kretsen ges faktisk möjlighet att bli nämndemän. Dessutom ska insatserna leda till en föryngring av nämndemannakåren. Arbetet ska bedrivas i dialogform med partierna. Resultatet av uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 mars Ta emot nyanlända arbetssökande för praktik m.m. Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar har, tillsammans med andra statliga myndigheter, i uppdrag att under tiden den 1 april 2016 den 31 december 2018 ställa praktikplatser till förfogande åt Arbetsförmedlingen och ta emot nyanlända arbetssökande från Arbetsförmedlingen för praktik. Myndigheterna ska senast den 1 oktober 2016, 1 april 2017, 1 april 2018 och den 15 januari 2019 redovisa till Statskontoret hur uppdraget genomförs och vilka resultat som nåtts. 20 DOMSTOLSVERKET VERKSAMHETSPLAN