SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen 2015-12-08 SID 1 (1) ON/2015:119 TJÄNSTESKRIVELSE Omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget 2016 - reviderad version Sammanfattning Kommunfullmäktige fattade den 30 november beslut om budget för 2016 med inriktning för 2017 2018. Utifrån kommunfullmäktiges beslut har omvårdnadsförvaltningen reviderat omvårdnadsnämndens verksamhetsplan och budget 2016 med inriktning för 2017 2018. Jämfört med kommunstyrelsens beslut i juni har p.g.a. uppdaterad befolkningsprognos ramförändring skett för åren 2017 och 2018. Volymberäknad ram för omvårdnadsnämnden åren 2017 och 2018 minskar med 3 805 tkr respektive 3 756 tkr. Omvårdnadsnämndens ram för löpande driftkostnader för år 2016 är oförändrat 846 266 tkr netto. Ramen 2016 fördelas med 385 680 tkr till vård- och omsorgsboende, 165 662 tkr för hemtjänst, 206 630 tkr för LSS-verksamhet, 18 772 tkr för förebyggande verksamhet, 33 609 tkr för avdelningen för myndighetsutövning samt 35 913 tkr för övrig verksamhet. Solna stads nya styrsystem innebär att kommunfullmäktige fastställer dels en vision och fyra övergripande mål samt nämndmål med underliggande nyckeltal och skriftliga beskrivningar hur målen följs upp. För omvårdnadsnämnden är målen oförändrade jämfört med kommunstyrelsens beslut i juni. Den reviderade versionen innehåller av kommunfullmäktige beslutade nyckeltal och skriftliga beskrivningar av hur nämndmålen följs upp. Förslag till beslut 1. Omvårdnadsnämnden fastställer förvaltningens förslag till reviderad verksamhetsplan och budget för 2016, med inriktning för 2017 och 2018 inklusive mål, nyckeltal, ekonomiska ramar, internkontrollplan och konkurrensplan. Iréne Kallin Förvaltningschef Margareta Lennfalk Stabschef för ekonomi
Omvårdnadsnämnden verksamhetsplan och budget 2016 reviderad version 1
Innehållsförteckning Ändringar i dokumentet är gulmarkerade Ansvarsområde... 3 Mål... 4 Ny styrmodell... 4 Nämndmål med underliggande nyckeltal... 5 Kommunikationsinsatser... 5 Tvärsektoriella frågor... 6 Kvalitetsarbete... 7 Medarbetare/Personal... 8 Konkurrensplan... 10 Intern kontroll... 11 Ekonomisk ram... 12 Budget per verksamhet sammanfattning... 13 Volymökningar 2016 riskbedömning... 15 Flerårsbudget... 16 Investeringsbudget... 16 Befolkningsutveckling... 17 Verksamhetsförändringar... 19 Osäkerhetsfaktorer... 19 Vård- och omsorgsboende... 21 Omvärldsfaktorer... 21 Ekonomi... 22 Budgetprinciper... 22 Budgeterade dygnspriser och platser... 23 Hemtjänst... 24 Verksamhetsförändringar... 24 Ekonomi... 25 Budgetprinciper... 25 Omsorg om funktionshindrade enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)... 27 Omvärldsfaktorer... 28 Verksamhetsförändringar... 29 Ekonomi... 30 Budgetprinciper... 31 Daglig verksamhet... 31 Bostad med särskild service för unga respektive vuxna... 32 Förebyggande verksamhet... 33 Verksamhetsförändringar... 33 Ekonomi... 34 Budgetprinciper... 35 Biståndsbedömda dagverksamheter... 35 Avdelningen för myndighetsutövning... 36 Omvärldsfaktorer... 36 Verksamhetsförändringar... 36 Ekonomi... 37 Budgetprinciper... 37 Övrig verksamhet... 38 Verksamhetsförändringar... 38 Ekonomi... 39 Budgetprinciper... 40 Bilaga 1: Omvårdnadsnämndens mål 2016 och inriktning för 2017-2018 Bilaga 2: Konkurrensplan Bilaga 3: Risk- väsentlighetsanalys Bilaga 4: Internkontrollplan 2
Ansvarsområde Omvårdnadsnämndens ansvarsområde omfattar äldreomsorg, samt personer med funktionsnedsättning. Bland de verksamheter som nämnden ansvarar för finns boende, omsorg och service i ordinärt boende, trygghetslarm, nattpatrull, dagverksamhet, daglig verksamhet samt hälso-och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Verksamheterna bedrivs på entreprenad, (verksamhet som är konkurrensutsatt och som drivs av en privat utförare), i form av intraprenad (verksamhet som drivs i kommunal regi men som är konkurrensutsatt) samt i egen regi, (verksamhet som inte är konkurrensutsatt). Verksamheten styrs framför allt av socialtjänstlagen, hälso- och sjukvårdslagen samt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3
Mål Ny styrmodell I juni 2015 beslutade kommunstyrelsen om planeringsförutsättningarna för 2016 med inriktning för 2017 och 2018. Förutom de ekonomiska förutsättningarna beslutades om en ny styrmodell för staden. Styrmodellen har arbetats fram av gruppledarna i kommunstyrelsen under våren 2015. Den nya styrmodellen består av en reviderad vision, fyra övergripande mål för staden och tre till fem nämndmål per nämnd. Utgångspunkten för den nya styrmodellen är att den ska vara lätt att förstå, lätt att följa upp, innehålla en röd tråd, ge tydliga roller mellan politiker och tjänstemän, ge en tydlig målbild, ge uttryck för prioriteringar, skapa förutsättningar för politisk styrning och vara lätt att förmedla. Vision Solna skall vara en sammanhållen och levande stad, som växer och utvecklas hållbart för alla solnabor. Staden kännetecknas av trygghet och öppenhet, där allas potential tas tillvara. Vi erbjuder kunskap, kreativitet och upplevelser som ökar regionens attraktionskraft. Övergripande mål Visionen bryts ner i fyra övergripande mål; Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Uppföljning av övergripande mål och nämndmål Uppföljning av de övergripande målen och nämndmålen sker genom dels nyckeltal, dels skriftliga beskrivningar. Utgångspunkten är att den samlade uppföljningen ska innehålla svar på följande frågor: Utfall av nyckeltalet/nyckeltalen. Utvecklingen av nyckeltalet/nyckeltalen över tid. Genomförda/planerade åtgärder för att nå målet. Utmaningar/utvecklingsområden. Sammanvägd analys och bedömning om målet nås. Stadsledningsförvaltningen kommer att ta fram anvisningar för hur den samlade uppföljningen ska gå till. Nedan följer de av kommunfullmäktige beslutade nämndmålen och nyckeltalen för omvårdnadsnämnden. 4
Nämndmål och nyckeltal Omvårdnadsnämnden har följande nämndmål med nyckeltal för 2016: Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Brukarnöjdhet. Brukartrygghet. Brukarbemötande. Resultat från avtalsuppföljningar: Avvikelser från servicenivåer. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. Inget nyckeltal. Beskrivning av vilka samarbeten som pågår för att säkerställa helhetsperspektivet och vilka resultat som de har givit. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Utvecklingen av hemmaplanslösningar. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Andel brukare som besväras av ensamhet. Resultat från individuppföljning avseende upplevd ensamhet. Kommunikationsinsatser Den 15 januari 2015 öppnades ett stadsgemensamt kontaktcenter. Syftet är att förbättra servicen till medborgarna, öka tillgängligheten, förbättra bemötandet, förkorta kontaktvägar men även frigöra arbetstid och avlasta förvaltningarna genom att frågor kan besvaras i kontaktcenter. Dessutom skapas nya möjligheter till god överblick av vilka frågor som kommer in till staden och kommer på så sätt att bidra till kvalitets- och verksamhetsutveckling och strategisk kommunikation. För att kontaktcenter alltid ska ha korrekt information om förvaltningens verksamhet är det förvaltningen som äger och ansvarar för information och svar på vanliga frågor som hanteras i systemstödet. Det innebär att förvaltningen kontinuerligt måste uppdatera, komplettera och revidera informationen i systemstödet. Under 2016 fortsätter förvaltningen i samverkan med kontaktcenters medarbetare att utveckla verksamhet för att säkra att information om förvaltningens verksamheter är aktuell. Fånga upp utvecklingsbehov och skapa en fungerande informationsöverföring mellan förvaltning och kontaktcenter. Förvaltningen har kontaktpersoner, objektansvariga, supportgrupper och superanvändare för att arbetet mellan kontaktcenter och förvaltning ska löpa på. I övrigt fortsätter förvaltningen att utveckla sitt kommunikationsarbete i samverkan med stadens kommunikationsavdelning. 5
Tvärsektoriella frågor Omvårdnadsnämndens arbete med de tvärsektoriella frågorna, likabehandling, internationellt och miljöarbete, ska harmonisera med målarbetet, bidra till Solna stads vision och vara en del av stadens kvalitets- och verksamhetsutvecklingsarbete. Likabehandling Förvaltningen kommer att fortsätta arbetet för att stödja personer med funktionsnedsättning. Både för att öka deras anställningsbarhet och att utveckla metoder i syfte att de ska kunna leva ett så självständigt som möjligt. Arbetet mot våld i nära relation som riktar sig både till äldre och till personer med funktionsnedsättning fortsätter. Arbetet för att öka medvetenheten kring jämställdhet och genus i samband med biståndsbedömningar är idag delar av den ordinarie verksamheten. Vidareutveckling av likabehandlingsfrågorna kommer att ske genom utbildningsinsatser och metodutbildning. För övrigt fortsätter nämnden att erbjuda valfrihet att välja utförare av tjänster utifrån medborgarnas önskemål och behov samt arbeta aktivt för att öka hälsa och livsglädje hos äldre och att integrera frivilligorganisationer i verksamheten. Internationellt arbete Inom det internationella området fortsätter förvaltningen sitt arbete att genom internationellt erfarenhetsutbyte utarbeta metoder och verktyg för att försöka få fler personer med funktionsnedsättning i sysselsättning. Enligt en utarbetad plan kommer förvaltningen att aktivt delta i det tematiska undernätverket social inclusion som är en del av ENSA (European Network of Social Authorities). Målsättningen är ett fördjupat samarbete med den belgiska regionen Flandern som är ledande i utvecklingen av nätverket social inclusion. Under 2016 kommer medarbetare från förvaltningen att möta andra representanter från ENSA vid en konferens i Österrike. Förhoppningen är att undernätverket social inclusion kommer att få en fastställd agenda där Solna finns med som initiativtagare till ett fortsatt utvecklande arbete för att skapa sysselsättning för personer med funktionsnedsättning. Miljöarbete Kommunstyrelsen har den 15 juni 2015 beslutat om strategi för Solna stads miljöarbete 2016-2019. Utifrån denna ska stadens förvaltningar i sina verksamhetsplaner beskriva hur nämnden bidrar till att staden mål och strategier blir verklighet i verksamheterna. För att uppnå de övergripande målen för miljöarbetat ska verksamheterna fokusera på områdena en hållbar stadsutveckling, effektiv resursanvändning och en god livsmiljö för hälsa och välbefinnande. För att styra mot de övergripande målen för miljöarbetet i staden arbetar förvaltningen bland annat för att minska användandet av bilar, genom inköp av tjänstecyklar och elcyklar. Förvaltningen verkar också för att hemtjänstutförare köper in eller leasar bilar som drivs med förnyelsebara bränslen eller el. Dessutom erbjuds hemtjänstpersonal utbildning i sparsam körning. Att minimera mängden av avfall sker genom fortsatt källsortering och med målsättning att fler verksamheter börjar sortera matavfall. Förvaltningen fortsätter också med energibesparande åtgärder genom utbyte av befintliga armaturer, byte till lågenergilampor och i vissa fall närvarostyrd belysning. 6
För att skapa en god livsmiljö för hälsa och välbefinnande pågår arbete för att förbättra både inom- och utomhusmiljöer genom att se över ventilation och temperaturer i fastigheter där nämnden har verksamheter. Vidare att se över utemiljöer vid vård- och omsorgsboenden för att öka de äldres trivsel och välmående. För ökad kännedom om miljöpåverkan i vardagen erbjuds samtliga anställda grundläggande miljöutbildning. Kvalitetsarbete Omvårdnadsnämndens arbete med att utveckla kvaliteten inom omsorgen för personer med funktionsnedsättning och inom äldreomsorgen har hög prioritet och ställer stort krav på kravställande, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheterna och av de mål som sätts för de olika verksamhetsområdena Kvalitets- och verksamhetsförbättringar samt förväntade effekter För att säkerställa att kvalitetskraven uppfylls görs olika verksamhetsuppföljningar. Resultaten från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. För att på ett strukturerat sätt följa upp resultaten upprättar omvårdnadsförvaltningen årligen en uppföljningsplan. I uppföljningsplanen för 2016 beskrivs verksamheter, verksamhetsområden, processer och rutiner som ska följas upp. I planen beskrivs även de metoder som kommer att användas och vem som ansvarar för uppföljningen. Resultaten från avtalsuppföljningar, tillsyn av hälso- och sjukvård, brukarundersökningar, nationella jämförelser, olika fördjupade uppföljningar och uppföljningar av individuella biståndsbeslut ligger till grund för den fortsatta kvalitetsutvecklingen. Staben för kvalitetsutveckling och myndighetsavdelningen och ansvarar för att uppföljningsplanen följs. Omvårdnadsakademin Omvårdnadsförvaltningen i Solna har med sin Omvårdnadsakademi samarbete med Karolinska Institutet och FOU.nu, FoU Södertörn samt Socialhögskolan. Omvårdnadsakademin arbetar för att kvalitetssäkra utvecklingen av vården och omsorgen samt arbetar för en långsiktig kunskapsutveckling. Omvårdnadsakademin arrangerar två temadagar, en inspirationsdag på våren och kvalitetsdagen på hösten. I samband med kvalitetsdagen utses pristagare till årets kvalitetspriser. Nationella kvalitetsregistren Utförarna på vård- och omsorgsboenden fortsätter att göra registreringar i de nationella kvalitetsregistren palliativa registret, Senior Alert och BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom). Registreringarna ska vara ett stöd i metodutveckling och för framtida forskning inom vård- och omsorg. Brand- och säkerhetsarbete Förvaltningen har under 2015 i samverkan med brandförsvaret anordnat brand- och säkerhetskurser för personalen inom alla nämndens verksamheter. Under 2016 kommer förvaltningens satsning på brand- och säkerhetsarbete att fortsätta. Förvaltningen kommer med början under våren 2016 tillsammans med polisen, pensionärsorganisationerna, ABF och brandmyndigheterna även att anordna studiecirklar i brand och säkerhet för besökare på seniorträffarna. 7
Hemtjänstprojekt Under 2014 påbörjades ett projekt inom hemtjänsten för att förbättra kundnöjdheten. Projektet är 3-årigt och målet är att förbättra kundnöjdheten, öka kundernas upplevda trygghet, minska upplevd ensamhetskänsla och förbättra den självskattade goda hälsan. Åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer Omvårdnadsnämnden har antagit 14 kvalitetsdeklarationer med värdighetsgarantier för 14 olika verksamhetsområden. Kvalitetsdeklarationerna kommer att följas upp i dialog med brukare, utifrån klagomål och synpunkter och brukarundersökningar. Synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål registreras i förvaltningens särskilda verksamhetssystem för klagomål och synpunkter. Statistik över inkomna klagomål och synpunkter rapporteras en gång per år till omvårdnadsnämnden. Alla verksamheter har rutiner för klagomåls- och synpunktshantering. Omvårdnadsförvaltningen har utarbetat skriftliga klagomålsrutiner som staben för kvalitetsutveckling ansvarar för. Synpunkter och klagomål är en del av kvalitetsarbetet och ligger till grund för verksamhetsförbättringar. Medarbetare/Personal Kompetensbaserad rekrytering stadens anställda Staden arbetar med kompetensbaserad rekryteringsmetodik och kommer att implementera metoden bland stadens chefer parallellt med att ett nytt systemstöd införs. Det övergripande syftet med kompetensbaserad rekrytering är att säkerställa att den person som anställs väljs utifrån fastställda krav på kompetens. Med kompetensbaserad rekrytering ökar träffsäkerheten, risken för felrekrytering minskar och risken att rekryteraren omedvetet påverkas av osakliga faktorer som kan resultera i en rekryteringsprocess med inslag av diskriminering minskar. Omvårdnadsförvaltningen kommer att fortsätta att arbeta aktivt med kompetensbaserad rekrytering för att nya medarbetare med rätt kompetens rekryteras utifrån verksamhetens behov. Inom de kommande åren sker en betydande generationsväxling inom de centralt placerade funktionerna inom förvaltningen. Kompetensförsörjning En av nämndens strategiska frågor är att arbeta för den framtida kompetensförsörjningen. Förvaltningen har, tillsammans med Consensum i Sollentuna, certifierats som ett Vård- och omsorgscollege. Consensum bedriver utbildning inom vård och omsorg för ungdomar och vuxna, på såväl gymnasienivå, yrkeshögskolenivå samt uppdragsutbildningar. Vård- och omsorgscollege är en organisationsform där arbetsgivare och utbildningsanordnare har ett nära samarbete. Genom Vård- och omsorgscollege kan nämnden påverka utbildningen så att den motsvarar det framtida kompetensbehovet. Utbildningsanordnare och arbetsliv kan gemensamt arbeta för ökad attraktion och kvalitet i såväl utbildning som i yrken inom vård och omsorg. Den gemensamma målsättningen är att utveckla en högkvalitativ vård och omsorgsutbildning och attraktiva arbetsplatser tillsammans med skolledare, lärare och arbetsgivare samt arbetstagarorganisation. 8
Medarbetarnas engagemang - stadens anställda Nämnden fortsätter sitt arbete med att implementera stadens HR -policy och HR - strategi i den egna verksamheten. En gång per år genomförs en medarbetarundersökning som mäter hållbart medarbetar engagemang (HME). Tidigare mätningar har visat dels på en hög svarsfrekvens (84 %) och på ett fortsatt högt indexvärde (81 år 2015). Målet för 2016 blir därför att minst behålla indexvärdet 81 och fortsätta att verka för en hög svarsfrekvens. Utifrån arbetsplatsens resultat fortsätter respektive chef att arbeta med utvecklingsplaner på sin enhet tillsammans med enhetens medarbetare. Sjukfrånvaro Efter fler år av sjunkande sjukfrånvaro ökar sjukfrånvaron något. Sjukfrånvaron var 7,3 % för perioden december 2014 till juli 2015. Sjukfrånvaron för 2014 slutade på 6,7 %. Under 2016 kommer förvaltningen att fokusera på de faktorer som bidrar till ökad hälsa och till hållbar arbetshälsa över tid. Inom ramen för projektet hållbar arbetshälsa har en handlingsplan utformats med olika aktiviteter som genomförs under 2015 och 2016. Aktiviteterna är främjande, förebyggande och rehabiliterande både på organisationsnivå och på grupp- och individnivå. Målet för 2016 är att sjukfrånvaron i procent av tillgänglig tid inte ska överstiga 6,7 %. Ledarskap i partnerskap medarbetarskap- stadens anställda Under 2014-2015 har samtliga chefer deltagit i stadens ledarskapsprogram- Ledarskap i partnerskap och förvaltningens ledningsgrupper har genomfört sitt plattformsarbete i sina respektive ledningsgrupper. Under 2016 fortsätter satsningen på ett tredje steg för samtliga medarbetare partnerskap med fokus på medarbetarskap. Värdegrundsarbetet och värdigt liv - alla verksamheter Det sedan länge påbörjade värdegrundsarbetet fortsätter under 2016 i alla nämndens verksamheter. Förvaltningen fortsätter utvecklingen genom utbildningar, reflektionssamtal på enheterna samt uppföljning av befintliga kvalitetsdeklarationer. Detta som ett led i att skapa ökad trygghet och nöjdhet för de personer och deras närstående som på ett eller annat sätt är beroende av nämndens verksamhet. Omvårdnadsakademin fortsätter att stödja utvecklingen av värdegrundsfrågor inom äldreomsorgen och inom funktionshinderområdet. Kompetensutveckling - alla verksamheter Satsningen på att utbilda och kompetensutveckla personal inom nämndens ansvarsområde fortsätter under år 2016. Omvårdnadsakademin med sina två inriktningar, äldreakademin och omsorgsakademin, fortsätter sin regelbundna samverkan med högskolor och forskningscentra. Det övergripande målet är att verka för en vård och omsorg av hög kvalitet. Förvaltningen har under flera år, genom stimulansmedel Omvårdnadslyftet genomfört utbildningar för att stärka den grundläggande kompetensen för omvårdnadspersonalen. Dessa stimulansmedel finns inte längre. Däremot fanns under 2015 möjlighet att ansöka om premier för uppnådda resultat. Förvaltningen har ansökt och fått sin ansökan beviljad. Ytterligare 80 personer kunde därför påbörja sin utbildning hösten 2015. Utbildningen avslutas under våren 2016. Utbildningsäldreboende är en långsiktig satsning med syftet att främja kvaliteten på vård och omsorg, vårdutveckling, kompetensutveckling och äldreboendenas 9
lärandemiljöer. Detta genom att främja en evidensbaserad praktik, och genom att bedriva forskningsprojekt, utvecklingsprojekt och studentprojekt tillsammans med verksamheterna i samverkan med FOU nu och lärosätena. Satsningen leds av FOU nu. Tre vård- och omsorgsboenden i Solna deltar i arbetet. Inom Humaniora vård och omsorg fortsätter den planerade utbildningssatsning för att höja grundkompetensen inom LSS-området. Förvaltningen fortsätter sin medverkan i Forum Carpe, ett samverkansforum mellan Stockholms läns alla kommuner för att bevaka utvecklingen inom funktionshinderområdet samt främja kompetensutveckling. Förvaltningen fortsätter arbetet med att kvalitetssäkra vården i livets slut. Under 2016 kommer vård och omsorgsboenden övergå till en ny Nationell Vårdplan för palliativ vård. Utvecklingsarbetet har påbörjats under hösten 2015 då Solna deltar i betatest av den nya vårdplanen tillsammans med Palliativa utvecklingscentrum i Lund. Utbildningar anordnas för hälso- och sjukvårdspersonal samt omvårdnadspersonal i samband med övergången till den nya vårdplanen. Metodstöd i implementering Systematiskt förbättringsarbete och implementering av nya arbetsmetoder sker regelbundet. Verksamheterna har under 2015 erbjudits att delta i en utbildning under 2016 för att underlätta implementering av nya arbetsmetoder. Utbildningen sker i samverkan med Karolinska institutets enhet för implementering och vänder sig till nämndens verksamheter inom vård och omsorgsboenden, hemtjänst och LSS-verksamheter. Metodstödet består av fem workshoppar som ges under våren, alternativt hösten, 2016. Workshopparna innehåller föreläsningar och praktiska övningar. Mellan varje workshop gör deltagande verksamheter förankringsarbete i sin egen verksamhet med handledning från Enheten för implementering. Silviacertifiering 2016 Förvaltningen har under åren 2011 2014 sökt och erhållit statsbidrag för utarbetande av lokala värdighetsgarantier, enligt ett regeringsuppdrag som Socialstyrelsen har administrerat. Redovisning av resultat av uppföljning av införandet av lokala värdighetsgarantier har skett. Återstående medel kommer därför att kunna användas i verksamheterna. Under 2015 genomfördes utbildning av värdegrundsledare inom både äldreomsorgen och LSS-området. Under 2016 kommer resterande medel att användas för att Silviacertifiera vård- och omsorgsboendena. Silviacertifiering erbjuds samtliga vård- och omsorgsboende med gruppboende för personer med demenssjukdom som förvaltningen har LOU - avtal med. Undantag är Ametisten (som redan är Silviacertifierade sedan 2011) och Frösunda som blir enskild verksamhet 1 december 2015. Konkurrensplan Konkurrensplanen för omvårdnadsnämnden redovisar nuläge och planering för 2016, avseende driftformer, avtalstider och planerade upphandlingar. Konkurrensplanen bifogas i sin helhet i bilaga 2. 10
Intern kontroll Intern kontroll syftar till att säkerställa att styrelser och nämnder upprätthåller en tillfredsställande internkontroll, dvs. att de med en rimlig grad av säkerhet uppnår följande mål. - en ändamålsenlig och kostnadseffektiv verksamhet - en tillförlitlig finansiell rapportering och information om verksamheten - att tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer följs - säkerhet i system och rutiner Omvårdnadsnämnden ska i samband med sin verksamhetsplanering genomföra en riskoch väsentlighetsanalys. Potentiella risker och felkällor i verksamheten ska identifieras och riskanalysen ska leda till framtagandet av en internkontrollplan. Förvaltningsledningen har utifrån målsättningen gjort en övergripande risk- och väsentlighetsanalys för år 2016, bilaga 3. De riskområden som bedömts som väsentligast har tagits med i 2016 års internkontrollplan, bilaga 4. 11
Ekonomisk ram Enligt kommunfullmäktiges beslut i november har omvårdnadsnämnden erhållit en ram för löpande driftskostnader för 2016 på 846 266 tkr netto. Det är en ökning med 21 130 tkr vilket motsvarar en ökning med 2,56 procent jämfört med 2015. Omvårdnadsnämnden har i ramen för 2016 fått kompensation för befolkningsförändringen i för verksamheten relevanta åldersklasser. I ramen ingår även kompensation med 1 procent för löne- och prisutveckling. 1 oktober 2015 tog omvårdnadsnämnden över ansvaret för hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och i daglig verksamhet. Kompensation för denna verksamhet ingår ej i tilldelad ram 2016. Omvårdnadsnämnden ansvarar för att anpassa sin verksamhet till befintlig budgetram och förvaltningen är skyldig att föreslå åtgärder så att verksamhetens nettokostnader kan inrymmas i budgetramen. År 2015 tkr Volymberäknad ram 825 070 Tillskott höjd internränta 66 Ram 2015 825 136 År 2016 Volymberäknad ram 846 335 Avgår sänkt internränta -69 Ram 2016 846 266 År 2017 Volymberäknad ram 861 993 Ram 2017 861 993 År 2018 Volymberäknad ram 877 649 Ram 2018 877 649 I det här dokumentet presenteras hur den av kommunstyrelsen beslutade ramen fördelas på omvårdnadsnämndens verksamheter. Verksamheten har delats in i sex områden: - Vård- och omsorgsboende - Hemtjänst - Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS - Förebyggande verksamhet - Avdelningen för myndighetsutövning - Övrig verksamhet (förvaltningsledning, nämnd, förvaltningsövergripande verksamhet, IT, kommunikation, utbildning mm) 12
Budget per verksamhet sammanfattning Budget 2015 Budget 2016 Differens 2016/2015 Nettokostnad Nettokostnad Nettokostnad Kostnad Intäkt Mkr Kostnad Intäkt Vård- och omsorgsboende 463,6-86,1 377,5 472,9-87,2 385,7 8,2 Hemtjänst 179,1-21,7 157,4 186,7-21,0 165,7 8,3 Omsorg om personer med funktionsnedsättning enligt LSS 235,7-33,5 202,2 238,6-32,0 206,6 4,4 Förebyggande verksamhet 18,4-0,7 17,7 19,8-1,0 18,8 1,1 Avdelningen för myndighetsutövning *) 34,4 0,0 34,4 33,6 0,0 33,6-0,8 Övrig verksamhet **) 36,0-0,1 35,9 36,0-0,1 35,9 0,0 Summa 967,2-142,1 825,1 987,6-141,3 846,3 21,2 Ram 825,1 846,3 *) inkl bostadsanpassning och turbundna resor **) förvaltningsledning, nämnd, IT, utbildning, information, lokalunderhåll I budgetförslaget redovisade intäkter avser till största delen avgifter (78,7 mkr) och momsersättning (41,6 mkr). I intäkterna ingår även ersättning från försäkringskassan för personlig assistans ingår (19,5 mkr), stimulansmedel och hyror (1,5 mkr) samt övriga intäkter (0,8 mkr). Budgetförslaget bygger på att verksamheternas kostnader har räknats upp utifrån avtalsenliga prisuppräkningar samt antagna löneökningar på 2,5 procent från 1 april 2016 för verksamheter i egen regi. I budgeten ingår kostnader för helårseffekter av volymökningar 2015. Ekonomiska effekter av förändringar i verksamheten 2016: (9,5 mkr) SoL: Under 2016 sker utbyte av nuvarande trygghetslarm till digitala trygghetslarm. I budgeten för trygghetslarm och nattpatrull har budgeterats för de högre kostnaderna i samband med en ny upphandling som innebär ett helhetsåtagande som inkluderar trygghetstelefoner, installation, avinstallation, kommunikation, service, support samt larmmottagning. Även ökade kapitaltjänstkostnader ingår i budgeten. (2,8 mkr). SoL: Budgeten för hemtjänst upphandlad enligt LOV är beräknad enligt den nuvarande volym (augusti 2015) då budgeten beräknas. Eventuell volymökning 2016 är ej medräknad i budgeten. LSS: Den 1 oktober 2015 tog omvårdnadsnämnden över ansvaret för hälso- och sjukvården i bostad med särskild service och daglig verksamhet. För denna verksamhet budgeteras (3,7 mkr). Kompensation för denna verksamhet ingår ej i tilldelad ram. SoL och LSS: Skottdagen medför en ökad kostnad år 2016 (2,0 mkr). Övrig verksamhet: För ökade kostnader som en följd av digitalisering av verksamheten har högre kostnader för bl.a. licenskostnader och utvecklingskostnader av nya verksamhetssystem/portaler budgeterats. (1,0 mkr). 13
Nettokostnadsökningen för vård- och omsorgsboende 8,2 mkr beror på avtalsenliga prisuppräkningar för vård- och omsorgsboenden på entreprenad, externa platser och egen regi. För hemtjänsten totalt budgeteras 2016 en nettokostnadsökning med 8,3 mkr jämfört med budget 2015. Antalet budgeterade hemtjänsttimmar motsvarar volymen då budgeten beräknas (augusti 2015). Avtalsenlig prisuppräkning av hemtjänstpriset ingår i budgeten. För trygghetslarm och nattpatrull budgeteras ökade kostnader till följd av utbyte av nuvarande trygghetslarm till digitala trygghetslarm. Volymen för insatserna anhöriganställda, boendestöd och övrig hemtjänst har minskat vilket medför minskad budget för 2016. För vård- och omsorg om personer med funktionsnedsättning har 4,4 mkr högre nettokostnader budgeterats. Större delen av kostnadsökningen beror på kostnader i samband med att omvårdnadsnämnden 1 oktober 2015 fick över ansvaret från landstinget avseende hälso- och sjukvården i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Köpta platser i andra kommuner är budgeterade utifrån beslutade och verkställda insatser. I budgeten ingår kostnadsökningar för avtalsenliga prisuppräkningar. För förebyggande verksamhet har 1,1 mkr högre nettokostnader budgeterats. Ökningen beror på kostnader för avtalsenliga prisuppräkningar, löneökningar samt justering av lokalkostnader utifrån nyttjande av lokalytor. För avdelningen för myndighetsutövning har 0,8 mkr lägre kostnader budgeterats 2016. Minskningen beror främst på anpassning av budgeten för bostadsanpassning till förändra volym. Budgeten för övrig verksamhet 2016 är totalt i nivå med budget 2015. För ITkostnader budgeteras 1,0 mkr högre kostnader som en följd av digitaliseringen av verksamheten. Kostnader som t.ex. ökade licenskostnader samt utvecklingskostnader av nya verksamhetssystem/portaler som underlättar, förenklar och säkerställer det dagliga arbetet. Inom övriga förvaltningsövergripande kostnader budgeteras totalt 1,0 mkr lägre kostnader för bl.a. tomgångshyror, helårseffekt av minskade personalkostnader 2015 samt minskade administrativa kontorskostnader. Närmare förklaring till respektive budgetpost återfinns under respektive verksamhet. 14
Volymökningar 2016 riskbedömning Vid fördelningen av omvårdnadsnämndens tilldelade ram och budgeterade förändringar har till en viss del volymökningar 2016 för omsorg om personer med funktionsnedsättning (LSS) kunnat läggas in i budgeten. Volymökningar inom LSS-verksamheten kommer av erfarenhet och med hänsyn till befolkningsutvecklingen att komma även 2016. För att få en uppfattning om vad volymökningarna kan komma att innebära i kostnader har förvaltningen gjort en riskanalys. Riskanalysen är gjord utifrån samma metod som använts vid risk- och väsentlighetsanalysen 2016 se bilaga 3. Utifrån riskområdet Budget i obalans med riskindex 12 har en utvidgad risk- och väsentlighetsanalys gjorts när det gäller volymökningar inom LSS-verksamheten. Vid uppskattningen av sannolikheten för att volymökningar ska inträffa 2016 har tre riskgrupper använts. Sannolikhet. Sannolik 4 Det är mycket troligt att ökningen infaller 2016 Möjlig 3 Det finns risk att ökningen infaller 2016 Mindre sannolik 2 Risken är liten att ökningen infaller 2016 Konsekvenserna vid samtliga händelser är allvarlig eller kännbar. Insats Antal personer Kostnad tkr Sannolik Personlig assistans LASS 3 900 4 Daglig verksamhet 2 530 4 Boende vuxna 5 1 400 4 Summa 10 2 830 Möjlig Mindre sannolik Personlig assistans, LASS 1 300 3 Boende vuxna 2 2 555 3 Summa 3 2 855 Summa 11 5 685 Ovanstående uppskattade kostnader hamnar i intervallet 2,8 mkr till 5,7 mkr. Tabellen bygger på en riskanalys som grundar sig på en uppskattad sannolikhet att inkomna ansökningar blir beviljade. Förvaltningen har i tabellen gjort en uppskattning av den troliga kostnaden 2016 med hänsyn tagen till att ansökningar, beslut och verkställighet sker successivt under året. Uppskattade kostnader för boende vuxna är beräknade utifrån köp av extern plats. I dagsläget är alla platser i gruppbostäder drivna i egen regi eller på entreprenad belagda. För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2016 med plats för fem-sex personer. I dagsläget finns inget specifikt objekt för detta. I januari 2014 upphandlades enstaka platser i boende för vuxna och barn enligt lagen om valfrihetssystem (LOV). Avtalen utgår från en i förväg fastställd ersättning. Få utförare har ansökt om godkännande vilket innebär att förvaltningen är hänvisad till att köpa externa platser i boenden där avtal ej finns. Detta innebär en risk för högre kostnader. 15
Nettokostnaderna för LSS-verksamheten har ökat kraftigt mellan åren 2004 och 2014. Kostnaderna har mer än fördubblats mellan 2004 och 2014. Nettokostnaderna uppgick 2004 till 84,9 mkr och år 2014 till 184,5 mkr. Det är en kostnadsökning med 99,6 mkr vilket motsvarar en ökning med 117 procent. Från och med 2013 har dock kostnadsökningen varit betydligt lägre jämfört med tidigare år. Under motsvarande period har antalet personer med LSS-insats ökat med 113 personer. Från 184 personer år 2004 till 297 personer 2014, vilket motsvarar en ökning med 61 procent. För SoL-verksamheten och övriga verksamheter har kostnaderna ökat från 520,4 mkr 2004 till 605,9 mkr år 2014. Det är en ökning med 85,5 mkr vilket motsvarar en ökning med 16 procent. Flerårsbudget År 2017 Tkr Volymberäknad ram 861 993 Ram 2017 861 993 År 2018 Volymberäknad ram 877 649 Ram 2018 877 649 Den volymberäknade ramen för 2017 har räknats upp med 1,9 procent jämfört med 2016 års ram. 2018 års ram har räknats upp med 1,8 procent jämfört med 2017. I de volymberäknade ramarna för 2017 och 2018 ingår även en årlig uppräkning av ramarna med 1 procent som kompensation för löne- och prisökningar. Investeringsbudget Omvårdnadsnämnden har erhållit ett anslag för investeringsutgifter på 2 840 tkr. Budgeten ska användas till kapitalinventarier, arbetsmiljöåtgärder, utrustning av LSS gruppbostad samt digitala lås steg 1 inom hemtjänsten. 16
Befolkningsutveckling Solnas befolkning uppgår 2015 till nästan 77 609 personer. Fram till år 2025 beräknas befolkningen öka med nästan 35 000 personer och uppgå till ca 113 000 personer år 2025. Antalet barn i åldersgruppen 0-12 år beräknas öka med 392 personer från 10 669 personer år 2015 till 11 061 personer år 2016. 2025 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 15 443 personer. Inom åldersgruppen sker den största ökningen i åldersgruppen 6-12 år från 4 470 personer år 2015 till 4 800 personer år 2016. Det är en ökning med 330 personer. Barn med funktionsnedsättning kan ha behov av insatser från LSS. Man kan därför anta att ökningen inom åldersgruppen kan påverka resursbehovet. Skolungdomar över 12 år kan få insatsen korttidstillsyn. Antalet personer i åldersgruppen 13-19 år beräknas öka från 3 416 personer 2015 till 3 545 personer 2016. Det är en ökning med 129 personer. 2025 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 5 556 personer. Antalet personer i åldersgruppen 20-44 år beräknas 2015 till 35 269 personer. Gruppen beräknas öka med 1 932 personer till 37 202 personer 2016. 2025 beräknas åldersgruppen uppgå till 54 284 personer. Inom åldersgruppen ökar antalet personer i de yngre åldersgrupperna 20-24 år från 5 232 personer 2015 till 5 475 personer 2016. Det är en ökning med 243 personer. Det är i denna åldersgrupp ungdomar börjar flytta hemifrån. 16 268 personer beräknas vara mellan 45 och 64 år 2015. Åldersgruppen beräknas öka med 404 personer till 16 672 personer 2016. 2025 beräknas gruppen ha ökat till 2 528 personer. 17
Totalt beräknas antalet personer i åldern 20-64 år öka från 51 537 personer år 2015 till 53 873 personer år 2016. Det är en ökning med 2 337 personer. 2025 beräknas gruppen ha ökat till 76 812 personer. När antalet personer i åldern 20-64 år ökar är sannolikheten stor att även behovet av LSS-insatserna boende med särskild service och daglig verksamhet ökar. Antalet personer i åldersgruppen 65-79 år beräknas uppgå till 8 965 personer år 2016. Det är en ökning med 232 personer jämfört med år 2015. År 2025 beräknas 10 715 personer vara mellan 65-79 år i Solna. År 2016 beräknas antalet personer i åldersgruppen 80-84 år uppgå till 1 429 personer, vilket är en ökning med 7 personer jämfört med år 2015. Fram till år 2025 beräknas antalet personer i åldersgruppen ha ökat till 2 240 personer. Antalet personer i åldersgruppen 85-89 år beräknas uppgå till 1 023 personer år 2016, vilket är en minskning med 21 personer jämfört med 2015. Åldersgruppen beräknas fortsätta minska de närmsta tre åren för att från och med år 2020 börja öka igen. År 2025 beräknas antalet personer i åldersgruppen uppgå till 1 130 personer. År 2016 beräknas antalet personer i åldersgruppen 90-w år uppgå till 782 personer, vilket är en minskning med 8 personer jämfört med år 2015. År 2025 beräknas åldersgruppen minska till 686 personer. Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2016 2025. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. Prognosen utgår endast från den demografiska utvecklingen och ett antagande om att bistånd till omvårdnadsboende kommer att beviljas i samma omfattning som tidigare. 18
Verksamhetsförändringar För att möta kommande volymökning finns behov av ytterligare en gruppbostad 2016 med plats för fem-sex personer. I dagsläget finns inget specifikt objekt för detta. För att möta behov av platser inom äldreomsorgen krävs en noggrann uppföljning av behovet av vård- och omsorgsboende. Välfärdstekniken och digitalisering måste utvecklas för en effektivare verksamhet, mobilt arbetssätt som t.ex. nyckelfria lås, e-hälsa, trygghetslarm, webbaserade verksamhetsprogram är några exempel. Utbyte av nuvarande trygghetslarm till digitala trygghetslarm inom det ordinära boendet kommer att ske under 2016. Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Den 1 oktober 2015 tog omvårdnadsnämnden över ansvaret för hälso- och sjukvården i bostad med särskild service och daglig verksamhet. Uppdraget innebär att kommunen ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser inklusive rehabilitering och habilitering som sker i bostaden och på den dagliga verksamheten. Under 2016 behöver förvaltningen särskilt följa utvecklingen av den nya verksamheten Individuppföljningar: Förvaltningens myndighetsavdelning följer socialstyrelsens rekommendationer och har ändrat sin utredningsmetodik till ÄBIC (äldres behov i centrum). Det innebär en mer omfattande utrednings- och uppföljningsdel. Den nya utredningsmetodiken är tidskrävande men ger i gengälld en ökad kvalitet på utredningarna, dessutom höjs rättsäkerheten. Personalförsörjning: Rekrytering av erfarna biståndshandläggare blir allt svårare. Att det dessutom i en framtid även kan finnas behov av att kunna rekrytera personal för tjänstgöring på obekväm arbetstid, är en stor utmaning Osäkerhetsfaktorer Befolkningsökningen de närmsta åren, främst i åldersgrupperna 20 64 år, kan komma att påverka behovet av LSS-insatserna boende med särskilt stöd och daglig verksamhet. De är troligt att när denna åldersgrupp ökar så kommer det även att finnas personer med behov av ovanstående insatser. Det krävs lång planering för att möta behovet av framför allt boende. Förvaltningen ser det som angeläget att detta behov finns med vid planeringen av nya bostadsområden. I dagsläget gör förvaltningen bedömningen att behov finns för ytterligare ett nytt grupp eller serviceboende per år. Samhällsförändringar påverkar stödet för målgruppen LSS. Antalet personer med multiproblematik och med behov av insatser utöver LSS ökar. Dessa personer kan vara i behov av insatser från olika förvaltningar. Som exempel kan nämnas personer med Aspergers syndrom och missbruksproblematik. Både barn och vuxna får diagnoser eller omdiagnostiseras i större omfattning än tidigare, vilket innebär att möjligheten att få insatser enligt LSS ökar. Även personer med neuropsykiatriska diagnoser ökar. Ombyggnation av Karolinska sjukhuset pågår fortfarande. Nya Karolinska sjukhusets inriktning kommer att påverka Solnas äldre medborgare. Det kan även komma att påverka vårdtiden för Solnas medborgare samt medföra en ökad kostnad för förvaltningen. Solna har i förhållande till kranskommunerna fler personer på Karolinska sjukhuset. 19
I samband med ombyggnationen ser förvaltningen att det kan finnas risk för att vårdtiderna kortas ytterligare jämfört med idag. Strukturförändringar inom Landstinget avseende akut- och primärvård kan komma att påverka kommunen genom ökade krav på hälso- och sjukvård i särskilt boende och krav på mer avancerad vård. Landstingest svårigheter att rekrytera sjuksköterskor innebär att vårdavdelningar stängs. Det finns en risk att vårdtiderna kortas och vi kan se att patienterna är sköra när vi kallas till vårdplanering. Staden kan få ökade kostnader i form av fler korttidsplatser och ev. ett tidigare beslut om vård- och omsorgsboende. Regeringen fattade beslut om tillägg i Socialtjänstlagen gällande att parboende infördes från och med 1 november 2012. Det innebär att det i begreppet skälig levnadsnivå ingår att få fortsätta bo tillsammans med sin make/maka i särskilt boende, oavsett om maken har behov eller inte av att bo i sådant boende. Det medför att staden måste kunna erbjuda parboende i vård- och omsorgsboende. Lagändringen innebär endast att medboende får flytta med till boendet, inte att de har rätt till insatsen omvårdnad och service. Den medboendes möjlighet att bo kvar upphör när make med biståndsbeslut avlider. Ny lagstiftning SoU 2015:20 Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Syftet med lagändringen är att åstadkomma en god vård, korta ledtiderna mellan slutenvården och kommunal omsorg och undvika onödig vistelse på sjukhus. Lagförslaget innebär stora förändringar i arbetssätt och ansvarsfördelning mellan landstinget och kommunerna. Lagen ställer stora krav på samverkan och på att samverkansöverenskommelser finns lokalt. Kommunernas arbetssätt och samverkan med landstinget måste förändras. För kommunernas del befaras kostnadsökningar i form av personalkostnader, risk för ökat behov av korttidsplatser samt ökade kostnader för utskrivningsklara patienter. Det är inte troligt att lagändringen sker den 1 juli 2016. 20
Vård- och omsorgsboende Vård- och omsorgsboende ges till personer med stort omvårdnadsbehov efter beviljad ansökan. I Solna finns nio vård- och omsorgsboenden. På några finns även korttidsplatser. Vård- och omsorgsboendena består av ett antal lägenheter med eget badrum och trinettkök. Varje boende har tillgång till gemensamma matsalar och vardagsrum. Personal finns tillgänglig dygnet runt. Åtta vård- och omsorgsboenden drivs på entreprenad och ett drivs i egen regi. Från den 1 maj 2013 kan boende i Solna välja vård- och omsorgsboende även utanför stadens gränser utifrån nämndens beslut om upphandling av enstaka platser enligt LOV, Lagen om Valfrihetssystem. Omvärldsfaktorer Utifrån befolkningsprognosen har omvårdnadsförvaltningen gjort en prognos över behovet av vård- och omsorgsboende. I ett särskilt ärende har förvaltningen redogjort för det uppskattade behovet av omvårdnadsplatser under tiden 2016-2025. Dock finns osäkerhetsfaktorer som kan påverka behovet av platser som exempelvis förekomst av trygghetsboende, parboende, hälsoutvecklingen m.m. Prognosen utgår endast från den demografiska utvecklingen och ett antagande om att bistånd till omvårdnadsboende kommer att beviljas i samma omfattning som tidigare. 21
Ekonomi Vård- och omsorgsboende Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2014 2015 2015-2016 2016 2017 2018 Egen regi 68 035 69 516 1 309 70 825 72 459 73 765 Entreprenader 330 919 339 888-10 563 329 325 334 942 339 080 Köpta platser 54 451 54 164 18 528 72 692 70 322 71 715 Summa kostnader 453 405 463 568 9 274 472 842 477 724 484 560 Avgifter -58 640-60 435-570 -61 005-61 005-61 005 Moms -25 164-25 637-520 -26 157-24 316-24 648 Övriga intäkter -1 611 0 0 0 0 0 Summa intäkter -85 415-86 072-1 090-87 162-85 321-85 653 Nettokostnader 367 990 377 496 8 184 385 680 392 403 398 907 De budgeterade bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende 2016 uppgår till 472,8 mkr. Det är en ökning med 9,3 mkr jämfört med budget 2015. Bruttokostnaderna för vård- och omsorgsboende bedriven i egen regi ökar med 1,3 mkr beroende på prisjustering. Budgeten för vård- och omsorgsboende bedriven på entreprenad minskar med 10,6 mkr beroende på att avtalet med Frösunda vård- och omsorgsboende upphörde 2015-11-30. 18 platser på Frösunda vård- och omsorgsboende köps istället som LOV-platser och redovisas under köpta platser. I budgeten ingår även avtalsenliga indexökningar. Budgeten för köp av externa SoL-platser ökar med 18,5 mkr. På Frösunda vård- och omsorgsboende köps 18 platser från och med 2015-12-01 enligt LOV-avtal. Utöver indexökningar ingår en viss volymökning samt kostnader för personer från socialpsykiatrin som fyller 65 år under 2016. Betalningsansvaret för dessa personer övergår från socialnämnden till omvårdnadsnämnden då personen fyller 65 år. Budgeten för intäkter 2016 uppgår till 87,2 mkr, vilket är en ökning med 1,1 mkr jämfört med 2015. Ökningen beror på 0,6 mkr i ökade momsintäkter och 0,5 mkr i ökade avgiftsintäkter. Budgetprinciper Vård- och omsorgsboenden som drivs på entreprenad är budgeterade utifrån avtalade priser och platser. Skoga är budgeterat utifrån ramavtalspriser med avdrag för overheadkostnader samt ersättning för markunderhåll som Skoga själv ansvarar för. För de anslagsfinansierade verksamheterna som organisatoriskt tillhör Skoga har budgeterats för löneökningar och för övriga driftkostnader. Köpta platser i andra kommuner har budgeterats utifrån nuvarande behov. 22
Budgeterade dygnspriser och platser Boende Antal platser Utförare Uppräkning Pris/dygn 2016 Björkgården 51 Förenade Care enligt avtal 2016-01-01 1 635 kr AB 2016-03-01 1 668 kr Polhemsgården 84 Förenade Care enligt avtal 2016-01-01 1 825 kr AB 2016-03-01 1 862 kr Ametisten 80 Vardaga Äldreomsorg enligt avtal 2016-01-01 1 623 kr AB 2016-03-01 1 655 kr Hallen 51 Aleris omsorg enligt avtal 2016-01-01 1 666 kr AB 2016-03-01 1 699 kr Hallen korttidsboende 12 Aleris omsorg enligt avtal 2016-01-01 1 825kr AB 2016-03-01 1 862 kr Oskarsro 34 Temabo AB enligt avtal 2016-01-01 1 727kr 2016-03-01 1 762 kr Tryggheten 31 Aleris omsorg enligt avtal 2016-01-01 1 623 kr AB 2016-03-01 1 655 kr Frösunda 16 Attendo Care enligt avtal 2016-01-01 2 195 kr 2016-03-01 2 239 kr Köpta platser 87 enligt avtal 2016-01-01 Mini- och maxpris 677 kr 3 636 kr Berga 96 Temabo AB enligt avtal 2016-01-01 1 623 kr 2016-03-01 1 655 kr Skoga 88 Egen regi ramavtal minus overhead + markunderhåll 2016-01-01 1 570 kr 2016-03-01 1 601 kr + ersättning för markunderhåll Skoga korttidsboende 12 Egen regi ramavtal minus overhead 2016-01-01 1 767 kr 2016-03-01 1 802 kr S:a pl entreprenad 455 S:a pl egen regi 100 Summa platser 555 S:a externa platser 87 Totalt platser 642 23
Hemtjänst Till personer som behöver stöd i den dagliga livsföringen erbjuder kommunen hemtjänst. Hemtjänsten består av insatser i den enskildes hem i form av personlig omvårdnad och praktisk hjälp t ex med städning, tvätt och inköp. Insatserna kan ges under dygnets alla timmar. Hemtjänst kan också ges i form av larm via trygghetstelefoner som installeras hemma hos respektive kund. I hemtjänst ingår även larmmottagning, larmutryckningar samt nattpatrull. Boendestöd är en insats i hemmet som är till för att stödja den enskilde att klara av ett eget boende i dess praktiska planering och skötsel. Tanken med stödet är att den enskilde tillsammans med boendestödjaren ska utföra hemmets sysslor till skillnad från hemtjänst där personal går in med punktinsatser och utför de sysslor den enskilde inte klarar av Solna har fritt val för personer som har fått hemtjänst beviljad. Det innebär att kunden kan välja mellan ett flertal hemtjänstutförare. Från och med 1 november 2010 infördes LOV, Lagen om Valfrihetssystem, inom hemtjänsten. Det innebär att fler utförare ges möjlighet att erbjuda hemtjänst i Solna. I augusti 2015 finns totalt 29 privata utförare och en kommunal. Dessa utförare ger hemtjänst mellan klockan 07.00-22.00. Hemtjänst kan i särskilda fall utföras av anhöriga anställda av kommunen. Verksamhetsförändringar Utbyte av nuvarande trygghetslarm till digitala trygghetslarm inom det ordinära boendet kommer att ske under 2016. En upphandling pågår som innebär ett helhetsåtagande som inkluderar trygghetstelefoner, installation, avinstallation, kommunikation, service och support samt larmmottagning. 24
Ekonomi Hemtjänst Redovisning Budget Pris och volymförändringar Budget Flerårsbudget Belopp i tkr 2014 2015 2015-2016 2016 2017 2018 Upphandlad hemtjänst 147 755 150 092 7 629 157 721 161 361 164 269 Trygghetslarm och nattpatrull 16 264 17 447 2 819 20 266 20 733 21 107 Anhöriganställda, boendestöd, övrig hemtjänst 9 056 11 518-2 832 8 686 8 886 9 047 Summa kostnader 173 075 179 057 7 616 186 673 190 981 194 422 Avgifter -13 874-14 535 513-14 022-14 022-14 022 Moms -6 985-7 165 177-6 988-9 682-9 856 Övriga intäkter 0 0 0 0 0 0 Summa intäkter -20 859-21 700 690-21 010-23 704-23 878 Nettokostnader 152 216 157 357 8 305 165 662 167 277 170 544 De budgeterade bruttokostnaderna för hemtjänsten 2016 uppgår till 186,7 mkr. Det är en ökning med 7,6 mkr jämfört med 2015. De budgeterade bruttokostnaderna för den upphandlade hemtjänsten ökar med 7,6 mkr jämfört med 2015. Budgeten har räknats upp med avtalsenlig prisuppräkning av hemtjänstpriset. Budgeten är beräknad utifrån nuvarande volym och någon volymökning är ej medräknad i budget. Budgeterade bruttokostnader för trygghetslarm och nattpatrull ökar med 2,8 mkr. Förändringen beror huvudsakligen på högre kostnader i samband med utbyte av nuvarande trygghetslarm till digitala trygghetslarm. En ny upphandling som innebär ett helhetsåtagande som inkluderar trygghetstelefoner, installation, avinstallation, kommunikation, service och support samt larmmottagning. Ökade kapitaltjänstkostnader i form av avskrivningar och internränta samt kostnader för löne- och prisutveckling. Budgeterade bruttokostnader för anhöriganställda, boendestöd och övrig hemtjänst minskar med 2,8 mkr p.g.a. volymminskning. Budgeten för intäkter 2016 uppgår till 21,0 mkr, vilket är en minskning med 0,7 mkr jämfört med 2015. Minskningen beror på minskade avgifter och lägre momsintäkter. Minskningen av intäkter avseende avgifter beror på att år 2015 beräknades att prisbasbeloppet skulle öka mer än utfallet blev. Minskningen av intäkter avseende moms är en följd av att Humaniora hemtjänsts (egen regi) andel ökat av den upphandlade hemtjänsten. Budgetprinciper Den upphandlade hemtjänsten är budgeterad utifrån avtalat pris och volym. För serviceinsatser och fria insatser, 341 kr per timme för januari och februari och 348 kr per 25