Nor o mer e o c o h c h ann n a n t s änn n a n nd n e D u v äl ä j l e j r! Uppgift f s t t s y t per

Relevanta dokument
Varför ska vi prata om grupper?

Organisation Individ och grupp

En grupp. varandra. gruppen, normer

Gruppers utveckling I II III IV. Tillit & Struktur. Arbete & Produktivitet. Opposition & Konflikt. Tillhörighet & Trygghet

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Med kränkande särbehandling

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Det moderna ledaroch medarbetarskapet

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Frågor till dig som söker arbete hos oss

PERSONLIGT LEDARSKAP

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

policy Medarbetarpolicy för Söderköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige

Normer är regler för hur vi ska bete oss. Det finns två olika typer av normer:

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Systemperspektiv på grupputveckling och processledning

Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning

Maktbegrepp. Ledarskap

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Projektgruppens utveckling

Mer kvalitetstid på jobbet

Bängans Bygge. Vad är jargong?

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

Arealens Förskola Arealens Förskola A. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

Välkommen till HAST Ärligt talat! Kontakta oss på

Frågor som en grupp kan ställa sig om sig själva är:

Professionella pedagogiska samtal

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

Grupper, roller och normer

TILL DIG SOM ÄR MEDARBETARE.

PEDAGOGIK MÅLFORMULERING KOMMUNIKATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

LIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!

GRUPPER OCH REGLER. Scen 1

Arbetsgruppens dimensioner

Ingenjörsprofessionalism del 6 TDDD98


Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13

Ny chef mental och praktisk beredskap för ledare

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Likabehandlingsplan - för att förebygga diskriminering och annan kränkande behandling.

Handlingsplan mot kränkande särbehandling

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRÄLDRAKOOPERATIV DUNDERKLUMPEN EN FÖRSKOLA I TECKOMATORP

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roller behövs. Rolldifferentiering vanligare vid målkonflikter. Tomas Jungert 2009

TILL DIG SOM ARBETSGIVARE. PRAO I PRAKTIKEN Tips och information för dig som tar emot prao-elever

Barnets rättigheter. Lågstadie: UPPGIFT 1. Lär känna rättigheterna. Till läraren:

Mobbning från olika perspektiv. Docent/forskare Christina Björklund

Mitt medarbetarskap ÖVNING INSTRUKTIONER TILL HANDLEDAREN. Delar

Rollsökning Topp Botten Vem styr båten? IDYLL. Samhörighet Nära - Långt ifrån Hur nära får jag sitta?

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

Xxxx Motivation och drivkrafter

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

NORMER OCH VÄRDEN LÄRANDE OCH UTVECKLING ANSVAR OCH INFLYTANDE SAMARBETE MED HEMMET ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN OMVÄRLDEN

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kulturella skillnader

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER TÄPPANS FÖRSKOLA 2017

Intervjuguide - förberedelser

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

Författningssamling. Riktlinje mot trakasserier, sexuella trakasserier, kränkande särbehandling och repressalier på arbetsplatsen

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Kolibri AB Rotorvägen 6, Västerås Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Arbetsplan. Killingens förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Personalenheten Åstorps kommun 2005

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Konflikthantering. Detta kan ske genom att vi respekterar varandra och accepterar varandras värderingar och åsikter

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

Pussel DISC/Morot Kombination

Prestation Resultat Potential

Välkommen! Grupplivet som en flygresa med. sig saker handlar om att plötsligt förstå något man alltid ett tt

Världens Bästa Coach!

LÄRA AV SVÅRA SITUATIONER

Kommunikation i grupp

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Risk, säkerhet och rättslig analys för migrering till molnet ÖVERSIKT: VERBAL KOMMUNIKATION

Att lyssna är en konst. Del 1.

Att ta gruppen genom konfliktfasen - och överleva. Bengt Kallenberg

Transkript:

Normer och annat spännande Du väljer! Additiva uppgifter Uppgiftstyper - Styrs av den sammanlagda ansträngningen Disjunctiva uppgifter - Styrs av den mest kompetente i gruppen Conjunctiva uppgifter - Styrs av den minst kompetente i gruppen 1

Gruppens klimat/identitet Medlemmarnas behov -----x------ ------ Gruppens uppgifter Arbetsuppgifterna -----x------ ------ Medlemmarnas kompetens. Arbetsgivarnas intressen ------x------ Arbetstagarnas intressen Trygghet -----x------ ------ Utveckling Gränser - Individens yttre och inre ramar Att upprätthålla sina gränser Kunna säga nej Ha tillgång till sin aggressivitet I vardagen med små medel: visa när man är oengagerad tex. För svaga /vida gränser Har svårt att säga nej Har ej tillgång till sin aggressivitet Vag i sin identitet Risk för att bli utnyttjad 2

För stela/snäva gränser En oförmåga att respektera andras gränser Svårt med outtalade regler och normer Svårt med icke verbala signaler lite påklistrat Svårt att bedöma när man ska vara intim och personlig Gruppens gränser För vaga gränder = gruppidentiteten går förlorad För snäva gränser = Gruppen sluter sig mot omvärlden, Konformitet Group think Största problemet: Inte vaga eller snäva gränder -- OUTTALADE Hur tydliggör man gränser i en grupp? Tydliga mål Organisation och medel anpassade till målen Jobbass det aktivt med mål och vison? Klara och uttalade regler och normer Vaga gränser osäkerhet i gruppen Snäva gränser Begränsad handlingsfrihet Lever vi våra värderingar? 3

Fundera över dina egna psykologiska gränser i förhållande till dina föräldrar, din chef, arbetskamrater, bästa vän. Vem ger du rätt att ha positiva omdömen resp. kritiska omdömen på nedan uppgifter? Hur du sköter ditt arbete? Hur du uttrycker dig? Ditt sätt att klä dig? Dina personliga svagheter Dina personliga åsikter om religion och värderingar? Roller Sociala roller Medvetna roller Instrumentella roller Socioemotionella roller Självcentrerade roller Roller -Vad är en roll och vilka typer av roller finns i en grupp? Rolldefinition: det mönster av beteende som förväntas av en individ i en given situation eller position Formella roller: roller som är framtagna av gruppen. Informella roller: roller som utvecklats som ett resultat av individernas samspel och interaktion. 4

Roller -Hur utvecklas rollerna i en grupp? Grupproll Aktivitetsnivå Uppgiftsförm. Hur omtyckt Uppgifts- Hög Hög Specialist Social- Hög Hög specialst Ledare Underaktiv avvikare Överaktiv avvikare Hög Hög Hög Hög Roller -Hur påverkar rollfördelningen gruppens effektivitet? Individuella roller Klarhet över rollen Rollacceptans Rollprestation Gruppens effektivitet Carron & Hausenblas, 1998 Normer Normdefinition: Normer är riktlinjerna för vad som gäller i en grupp. De utgör standarden för vad som förväntas av gruppmedlemmarna Formella (öppna) normer Informella (outtalade) normer 5

Normer -Vad har normer för funktion? 1. Ger individen i gruppen referensramar, vilket skapar trygghet och undviker konflikter. 2. Stärker gruppidentiteten och sammanhållningen 3. Påverkar gruppens prestationer - Produktivitetsnorm Tips från coachen! Klargör och förklara de olika rollerna i gruppen. Uppmärksamma varje roll och gör klart att allas uppgifter är viktiga. Undvik att det bildas negativa subgrupper i gruppen. Dessa kan skapa en negativ stämning i gruppen. Detta kan göras genom att låta olika individer arbeta tillsammans vid olika uppgifter. Gör en normbeskrivning och kom överens om vilka sanktioner som gäller om dessa bryts. Klargör för informella ledare att de har en viktig roll i att etablera gruppnormer. Föregå med gott exempel själv som ledare/chef Inför regelbundna gruppmöten där gruppnormer diskuteras. Använd dig informella ledare för att hålla dig à jour med stämningen i gruppen. Johari fönster Jag/Gruppen Det jag vet om Det jag inte vet om Andra Det andra vet Det andra inte vet Öppet område Dolt område Blint område Okänt område 6

Fönsterstilar Idealt fönster Intervjuaren Elefant i glasaffär Sköldpaddan French & Ravens 6 Maktursprung Belöningsmakt Bestraffningsmakt Legitimitetsmakt Identitets/attraktions makt Expertmakt Informationsmakt När någon söker makt Säger till andra vad dom ska göra. Tolkar andra gruppmedlemmars uttalanden, Tolkningsföreträde Håller med eller säger emot andra gruppmedlemmar. (Min åsikt är så viktig i sammanhanget att alla bör veta den) Summerar eller reflekterar över innebörden i vad någon annan sagt. 7

Status Förväntningar Specifika status karaktäristika Status generalisering Vad är Feedback? Feedback är ett sätt att göra en person eller en grupp medveten om hur DU ser på den personens/gruppens beteende samt hur det berör DIG Att ge feedback Feedbackregler Mottagaren skall förstå vad jag säger. Var konkret och rakt på sak. När du talat om hur du upplever personen skall du också säga varför du har denna upplevelse Mottagaren skall kunna göra något åt feedbacken Feedback skall vara aktuell och specifik. Där och då och det. Ta inte upp gamla saker som mottagaren hunnit glömma Mottagaren skall vara villig att acceptera feedbacken. Välj rätt tidpunkt i avspänd atmosfär. Var lugn till sinnes, annars är det lätt att känslorna svämmar över. 8

Feedbackregler Att ta emot feedback Gå inte i försvar. En person som hela tiden kommer med invändningar och ursäkter till allt som sägs är omöjlig att nå fram till. Lyssna aktivt. Ta emot och analysera feedbacken Fråga om du inte förstår. Upprepa gärna för att checka av att du har fattat budskapets innebörd på rätt sätt 9