V i s i o n 2 0 1 0 Byggnadsnämnden 2-8 www.alingsa
Byggnadsnämndens sammanträde 002 Budget 2009 003 Byte av personuppgiftsombud 004 Detaljplan Kavlåsvägen (söder om Melodivägen) 005 Detaljplan för bostäder och trafik vid Fritidsvägen 006 Remiss Planprogram för utveckling av Färgens Östra strand 007 Meddelanden 008 Rapport om meddelade delegationer
Byggnadsnämnden Sida 1 Plats och tid Rådslaget, Rådhuset 19.50 21.45, Föredragning 17.00-19.30 Gruppmöten 19.30-19.50 Paragraf 2-8 Beslutande s Birgitta Carlsson, Lars Larsson, Thomas Olofsson, Sture Hallgren, Alidor Ilunga m Anita Skoglund ordf, Björn Dahlin fp Lena Gunnarsson, Lars Bolminger c Rolf Engman kd Evert Johansson Övriga deltagare m Birgit Josefsson, Fredrik Larsson kd Magnus Martinsson s Lennart Pettersson (17.00-19.30) Ola Ljungman, Gabriella Köhler Graf (17.00-19.30), Siv Danielsson, Hans Nerstu (17.00-19.15), Anna Uhrbom (17.00-17.50), Katja Saranka (17.00-18.30), Anna-Karin Fridh (17.00-17.40) Program Färgens östra strand, Bo Norling (19.15-19.30) Detaljplan Nolhaga. Utses att justera Birgitta Carlsson Justeringens plats och tid Plan- och byggkontoret kl 16.00 2009-02-11 Sekreterare Ordförande Justerande Siv Danielsson Anita Skoglund Birgitta Carlsson Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden 2-8 Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande 2009-02-12 Datum för anslags nedtagande 2008-03-06 Förvaringsplats för et Underskrift Plan- och byggkontoret Siv Danielsson BN sekr Utdragsbestyrkande
Byggnadsnämnden Sida 2 BN 2 Dnr 2009-0012 077 Nämndbudget 2009 Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrmodell ska varje nämnd ha en nämndbudget. Nämndbudgeten ska bygga på de ekonomiska ramar och den inriktning som ges i kommunbudgeten. Den ska närmare redovisa olika förutsättningar för verksamheten samt ange hur den ska bedrivas under året. Nämndbudgeten är ett internt handlingsprogram för nämnden och beslutas där. Plan- och byggkontoret har tagit fram ett förslag till nämndbudget. Eftersom kommunfullmäktige i november 2008 beslutat om slutlig budget för verksamhetsåret kan nämndbudgeten antas av byggnadsnämnden. Till nämndbudgeten hör även Miljöprogram för plan- och byggkontoret 2009 (bilaga 1), Arbetsmiljöplan för plan- och byggkontoret 2009 (bilaga 2) och Jämställdhetsplan för planoch byggkontoret 2009 (bilaga 3). Kontoret föreslår att Nämndbudget 2009 för byggnadsnämnden, med bilagor, antas. 2009-01-26: Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Nämndbudget 2009 för byggnadsnämnden antas. Till nämndbudgeten hör Miljöprogram för plan- och byggkontoret 2009, Arbetsmiljöplan för plan- och byggkontoret 2009 och Jämställdhetsplan för plan- och byggkontoret 2009. Exp: Ledam/Ers BN, P&B
Byggnadsnämnden Sida 3 Nämndbudget 2009 för byggnadsnämnden Bakgrund Enligt kommunens styrmodell ska varje nämnd ha en nämndbudget. Nämndbudgeten ska bygga på de ekonomiska ramar och den inriktning som ges i kommunbudgeten. Den ska närmare redovisa olika förutsättningar för verksamheten samt ange hur den ska bedrivas under året. Nämndbudgeten är ett internt handlingsprogram för nämnden och beslutas där. Uppläggning Mot bakgrund av dels begränsade resurser dels att ett antal styrdokument redan finns för byggnadsnämndens verksamhet har denna nämndbudget getts karaktären av ett samlingsdokument. Det ska kortfattat kunna ge en överblick över verksamhet och inriktning. Där material redan finns utarbetat hänvisar dokumentet till detta. För byggnadsnämndens del förutsätts det utgöra underlag för kommande budgetförslag. Det kan antas av nämnden efter att slutlig budget för verksamhetsåret beslutats av kommunfullmäktige. Innehåll sid Förutsättningar allmänt 2 Byggnadsnämnden 2 Plan- och byggkontoret 2 Verksamheten 2 Ärendebehandling och allmän service 2 Lovverksamhet 3 Planverksamhet 4 Kart- och mätningsteknisk verksamhet/gis 5 KS beslut om budgetramar för perioden 2009 2011 6 Verksamhetens huvudsakliga syfte 6 Inriktningsmål 2009 6 Ekonomiska ramar 2009-2011 6 Byggnadsnämndens resultatmål 2009 7 Styrtal 7
Byggnadsnämnden Sida 4 Detaljbudget 8 Hantering av kommunpolicys 8 Konkurrensplan 8 Åtgärdsplan för integrationsarbetet 9 Internkontrollplan 9 Uppföljning 9 Bilaga 1: Miljöprogram för plan- och byggkontoret 2009 Bilaga 2: Arbetsmiljöplan för plan- och byggkontoret 2009 Bilaga 3: Jämställdhetsplan för plan- och byggkontoret 2009 Förutsättningar - allmänt Byggnadsnämnden Uppdraget som kommunfullmäktige givit byggnadsnämnden, och de närmare förutsättningar som gäller för nämndens verksamhet, framgår av Reglemente för byggnadsnämnden, antaget av KF 2006-09-06, 130 (Separat bilaga) Verksamheten omfattar lov- och planverksamhet med tillhörande råd- och servicefunktioner samt ansvar för kommunens kart- och mätningstekniska service. Plan- och byggkontoret Plan- och byggkontoret är byggnadsnämndens administrativa organ. Rollfördelningen mellan nämnden och kontoret har noga stämts av över åren och framgår av punkt 5 i Kontorshandbo-ken (Separat bilaga). I kontorshandboken redovisas de allmänna förutsättningarna för kontorets verksamhet. I innehållsförteckningen ställs 21 frågor som alla på kontoret ska kunna svara på om verksamheten. Handboken hålls hela tiden aktuell genom att den stäms av på de månatliga arbetsplatsträffarna. Kontoret har en bygglovavdelning och en planavdelning. Kontoret har 25 anställda tjänstemän (varav 1 vikarierande Administratör och 1 visstidsanställd Planarkitekt) i januari 2009, motsvarande totalt 21,417 fasta tjänster (1,0 Stadsarkitekt, 1,0 Administratör/Eko-nom, 1,0 Administratör, 1,667 Assistent, 1,0 Bygglovchef/Bitr förvaltningschef, 2,0 Bygglovarki-tekt, 1,0 Granskningsingenjör/Byggnadsinspektör, 2,0 Byggnadsinspektör, 1,0 Planchef, 0,75 Planassistent/Byggnadsantikvarie, 5,0 Planarkitekt, 2,0 GIS-tekniker, 1,0 GIS-ingenjör och 1,0 GIS-samordnare). Fr o m januari 2009 arbetar dels en assistent 50 % gemensamt för plan- och byggkontoret, miljöskyddskontoret och tekniska kontoret (varav 16,7 % på plan-
Byggnadsnämnden Sida 5 och byggkontoret) och dels en assistent 100 % gemensamt för plan- och byggkontoret och miljöskyddskontoret (varav 50 % på plan- och byggkontoret). Följande förändringar avseende anställningar beräknas ske på plan- och byggkontoret under 2009: En planarkitekt slutar i februari. Tjänsten återbesätts inte. I stället planeras en visstidsanställning som planarkitekt 80 % fr o m mars 2009 t o m januari 2011. En visstidsanställning som GIS-ingenjör 100 % beräknas fr o m maj 2009 t o m mars 2011. En gemensam receptionist 100 % (fast anställning) för plan- och byggkontoret, miljöskyddskontoret och tekniska kontoret beräknas anställas fr o m april 2009 (varav 33,3 % på plan- och byggkontoret). Verksamheten Ärendebehandling och allmän service Byggnadsnämnden har utifrån PBL att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads- och landskapsmiljö. Alingsås kommun har 2008 fastställt Vision 2019: Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har 42 000 invånare 2019 Visionen innebär för nämnden en uppfordran att bevaka kvalitet, skönhet, trivsamhet och god miljö inom ramen för lagstiftningens möjligheter i verksamheten. Byggnadsnämnden eftersträvar i all verksamhet kompetens och oväld, effektiv handläggning, bra rådgivning och allmän service samt tillgänglighet. Byggnadsnämnden har de senaste åren behandlat ca 1200 ärenden per år, varav ca en femtedel förts upp till nämndbeslut. I de flesta ärenden berörs såväl allmänna som enskilda intressen och det är en grannlaga uppgift att väga ihop dessa. Förutom sökandens intressen kan grannar och olika andra intressen beröras. Visionen om Alingsås måste vägas in och planoch bygglagen utgöra grunden för arbetet. Under perioden 2004-2008 har nämnden behandlat 6355 ärenden varav 64 har överklagats. Av dessa har 10 återförvisats till nämnden för ny handläggning. Under perioden 1987-2008 har 150 detaljplaner vunnit laga kraft. 32 av dessa planer var överklagade men ingen av dem ändrades i högre instanser. Antal årliga kundkontakter uppskattas till minst 5000. Det ställer stora krav på rådgivningen och den allmänna servicen. För 2009 bedöms inga större förändringar ske i verksamhetens omfattning. En viktig förändring under året är dock att en ombyggnad av lokalerna på Sveagatan kommer att färdigställas. Avsikten är bland annat att lokalerna ska bli mer
Byggnadsnämnden Sida 6 tillgängliga och välkomnande för allmänheten, vilket möjliggörs genom öppnare planlösning och en gemensam reception på bottenvåningen för de kommunala förvaltningarna i huset. Enligt beslut av KF 2004-12-08 147 skall kommunen delta i kommunförbundets projekt avseende kvalitetsdeklarationer. Byggnadsnämnden fastställde 238, 2005-11-08 ett förslag till kvalitetsdeklaration för bygglov att gälla under en tvåårsperiod från januari 2006. En uppföljning av projektet pågår. Ett särskilt projekt som är aktuellt under 2009 är fortsatt installation av nytt digitalt system för byggnadsnämndens arkiv. I samband med detta finns ett ramavtal t o m 2009-12-31 gällande skanning- och mikrofilmtjänster. Ny upphandling kommer att göras under 2009. Byggnadsnämnden hanterar ca 1000 lovärenden per år. Lovärenden som avslutats skall digitaliseras när de arkiveras. Digitalisering är hittills klar för lovärenden som avslutats år 2000-2006 och arbete med sådana handlingar före 2000 pågår. Med nuvarande skanningstakt beräknas det ta ca 10 år innan alla äldre ärenden är färdigskannade. För digitalt arkiv får eget kapital användas under åren 2008-2010 enligt kommunbudget 2008 (KS 250/07). Lovverksamhet Verksamheten är i sin helhet lagreglerad. Plan- och bygglagen med förordningar formulerar minimikraven de är omfattande. Verksamheten som helhet kan inte avgiftsfinansieras. Den lagstadgade servicedelen står utanför. Endast höjning av avgifterna kan öka intäkterna men de får ej överstiga självkostnaden för de delar som får avgiftsfinansieras. Verksamheten kräver kommunens stöd för övriga delar. Lovverksamheten består huvudsakligen av lovgranskning och handläggning av bygganmälan samt att ge råd och upplysningar i frågor som hör till verksamheten. Utöver detta ingår ytterligare ett antal uppgifter. (Uppskattad resursandel för de olika aktiviteterna inom lovverksamheten anges i %). Bygglovgivning omfattar bl a prövning av ansökningar om bygglov, bygglov för tillfällig åtgärd, rivningslov, marklov, förhandsbesked och strandskyddsdispens. (35 %) Bygganmälan och rivningsanmälan omfattar förutom tillsyn över byggandet bl a att besluta om kontrollplan, rivningsplan och slutbevis. Dessutom ingår att hålla samråd samt att för visst arbete godkänna kvalitetsansvarig. Brandfarlig vara omfattar tillståndsgivning. När det gäller ventilationskontroll och energideklarationer har byggnadsnämnden tillsynsansvar. Hissar prövas i bygganmälan. Dessutom ligger tillsynsansvaret för hissar i bostäder på byggnadsnämnden. I övrigt delas tillsynsansvaret mellan byggnadsnämnden och Arbetsmiljöverket. (25 %) Olovlig åtgärd (s k svartbygge) skall enligt lag behandlas av byggnadsnämnden så snart det finns anledning att anta att överträdelser skett av bestämmelserna. (7 %) Kundservice är en mycket omfattande och tidskrävande uppgift. Myndighetsrollen i kombination med servicerollen gör att missförstånd lätt uppstår om rollfördelningen. I plan- och bygglagens kapitel 11, som handlar om byggnadsnämndens uppgifter, ges ramarna för såväl myndighets- som servicekraven. Informationsdelen ägnas stor uppmärksamhet bl a genom den av byggnadsnämnden framtagna "Information till dig som tänker bygga". Denna informationsskrift lämnas eller skickas tillsammans med blanketter för förhandsbesked, bygglov och bygganmälan. (25 %) Expertmedverkan avseende bebyggelsemiljö och utformning i olika arbetsgrupper och övrig
Byggnadsnämnden Sida 7 kommunal planering t ex fysisk planering, avfallshantering, handikappfrågor osv. (3 %) Internservice som kontorsutveckling, praktikanter, ADB utveckling, IT-samordning, Utbildning mm. (5 %) 2009: Under 2009 avses enheten Företagslussen utvecklas ytterligare, bland annat genom att lokalerna på Sveagatan blir mer tillgängliga och välkomnande genom ombyggnad. Ansvar för efterlevnad av krav på upprättande av energideklarationer har påförts byggnadsnämnden fr o m 2009-01-01. I kommunbudget 2009 ingår följande inriktningsmål, vilka i hög grad berör lovverksamheten: A. Nämnden skall gemensamt med miljöskyddsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändning för uppvärmning. B. Nämnden skall verka för möjligheter till samvaro för alla åldrar i bostadsområden. C. Nämnden skall gemensamt med tekniska nämnden verka för en tillgänglig och trygg miljö i det offentliga rummet. D. Nämnden skall verka för ett ökat miljöanpassat byggande. Planverksamhet Fysisk översiktsplanering och detaljplanering är som process helt lagreglerad. Minimikraven formuleras i plan- och bygglagen. Bygglov förutsätter i många situationer detaljplanestöd. För detaljplaner tas avgifter ut för PBL-planer. Plankostnaderna finansieras som regel genom avtal med exploatörer. I vissa fall kan dock avgiften tas ut genom planavgift i samband med bygganmälan. Övrig verksamhet kan ej avgiftsfinansieras. Planverksamheten består av två delar; planproduktion och service. Sett ur kommunekonomisk synvinkel har planproduktionen två dimensioner: 1) Verksamheten i sig skall producera planer till en låg kostnad, 2) Planernas innehåll skall gynna en sund ekonomisk utveckling. Långsiktigt är den andra dimensionen helt överskuggande den första, eftersom den handlar om avsevärt mycket mer pengar och spänner över samtliga verksamheter. Denna förutsätts kommunledningen bevaka. Här behandlas därför endast den första dimensionen av planproduktionen samt servicedelen. Verksamheten kan kortfattat beskrivas enligt följande: (Uppskattad resursandel för de olika aktiviteterna inom planverksamheten anges i %) Detaljplanebeställning (Separat bilaga) ses över två gånger om året för ställningstagande i kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsens beställning till byggnadsnämnden/plan- och byggkontoret av den önskade planproduktionens omfattning samt tidsplaner. Det är ett tydligt och rationellt styrdokument, där verksamhetens ambitionsnivå läggs fast. (1 %) Fysiska planer enligt detaljplanebeställningen omfattar detaljplaner och områdesbestämmelser. Fördelningen mellan dem varierar över tiden utifrån behovet enligt detaljplanebeställningen. Detaljplaner utgör regelmässigt den största delen i planproduktionen. Områdesbestämmelser är en billig metod att säkerställa översiktsplanens syfte om det endast handlar om ett begränsat antal frågor (t ex att bevara ett sommarstugeområde eller en kulturhistoriskt värdefull miljö). (55 %) Fastighetsplaner anger hur kvarter ska indelas i tomter. När avstyckning önskas kan upphävande av äldre fastighetsplan ibland vara en förutsättning. (1 %)
Byggnadsnämnden Sida 8 Särskilda projekt, uppbyggnad av geoarkiv, GIS-skikt, kulturhistoriska utlåtanden m m. (7 %) Kundservice är inte så omfattande som den på bygglovsidan. Den innefattar råd och information såväl internt som externt, service till kunder och byggnadsnämnd. (15 %) Expertmedverkan i externa arbetsgrupper översiktsplanering, ljusplanering m m. (10 %) Internservice som kontorsutveckling, praktikanter, IT-utveckling inkl CAD, GIS, Map-info, ITsamordning, utbildning, m m. (10 %) MBK-samordning, uppföljning av kart- och mätningstekniska tjänster. (1 %) 2009: En viktig förändring är arbetet med detaljplaner för väg E20. I detaljplanebeställningen finns angivet att aktör (Vägverket) styr tidplanen. För att klara arbetsbelastningen för dessa planer, som innebär en särskild, tillfällig utökning av beställningen, är det aktuellt med anlitande av konsult. Arbetet, som ännu inte kommit i gång, belastade nämndens budget med 800 tkr per år 2005-2007. För att ha en god planberedskap tas detta arbete upp i budget 2009. Byggnadsnämnden förutsätter att kommunfullmäktige kommer att anslå medel för finansiering av arbetet om det kommer i gång under 2009. Karaktären hos detaljplanerna för E20 gör att kostnadstäckningen för planarbetet beräknas bli betydligt lägre än normalt. Att genomförandetiden för planerna är relativt lång är ytterligare ett skäl till att planerna till mycket stor del måste ha kommunens stöd. Byggnadsnämnden har fått i uppdrag (KS 250/07) att, i samråd med berörda nämnder, utarbeta ett förslag till framtida användning av Mjörnstranden med stöd av fördjupad översiktsplan. Detaljplanearbete pågår. För att byggnadsnämnden till så stor del som möjligt ska kunna genomföra kommunstyrelsens detaljplanebeställning får eget kapital användas för utökat planarbete under åren 2008-2010 enligt kommunbudget 2008 (KS 250/07). Det finns dock en begränsning i hur stor del av planarbetet en plankonsult kan utföra. All administration avseende samråd, utställning och arkivering måste skötas av ordinarie personal på planavdelningen. Kart- och mätningsteknisk verksamhet/gis Ett fungerande kartverk är ett nödvändigt underlag för all fysisk förändring och teknisk försörjning inom en kommuns tätortsområden. Bland annat finns lagkrav att nybyggnadskarta på begäran ska levereras av byggnadsnämnden. Kartverket nyttjas till större delen i dag av skattefinansierade verksamheter, varför kartverket till den delen måste ha kommunens stöd. Den kart- och mätningstekniska servicen (MBK) med bl a ajourhållning av stomnät och primär-kartor utförs fr o m 2006 så att kartverksamheten klaras med egen personal (2 personer för kart-produktion har anställts våren 2006) medan ramavtal finns med Metria för mätning mm. För byggnadsnämndens del sker avstämning/uppföljning/styrning av verksamheten månadsvis i samband med fakturering enligt särskild rutin. För verksamheten har formulerats ett särskilt program som består av: Löpande verksamheten omfattar bl a: Stommätning. Ajourhållning och utvidgning av stomnät i plan och höjd.
Byggnadsnämnden Sida 9 Kartframställning. Ajourhållning och uppdatering av befintligt kartverk, genom kontroll mot ortofoto och i samband med husutsättningar, inmätning och lägeskontroll, flygfotografering och fotogrammetrisk bearbetning samt arkivering. Service. Sammanträden, rådgivning, remisser, bygglovgranskning, provutsättning och övrig BN-service. Service åt övriga kommunala förvaltningar. Leverans av kartor till externa användare efter separat beställning och avtal, upplysningar till allmänheten, mm. Grundkartor. Mätning, kartering för projekt- och detaljplanebeställning. Fastighetsförteckningar, genomförandebeskrivningar, fastighetsplaner, mm. Nybyggnadskartor / utsättningar. Framställning, komplettering, leverans efter kontinuerliga beställningar från kunder. Finansieras helt genom kundavgifter enl kommunens taxa. Adresskarta/namn- och adresser. Namnberedning, nummersättning, förande av adresskarta och gatunamnsförteckning, adressändringar, övriga översiktskartor. Byggnadsregister. Utförs efter kontinuerliga beställningar och i enlighet med ABT-avtal med Lantmäteriverket. GIS-projektet (Geografiska InformationsSystem) är ett kommungemensamt projekt där kommunstyrelsen är uppdragsgivare för projektet och ansvaret för utförandet ligger hos byggnadsnämnden. Etapp 1 av kommunens GIS-projekt avslutades 1998. Denna etapp hade bl a som syfte att visa hur GIS ger möjligheter till verksamhetsförnyelser/rationaliseringar. Hösten 2001 påbörjades etapp 2, som bl a innebar en kartläggning av förvaltningarnas och bolagens behov. Etapp 3 innebar bl a införandet av GIS-systemet Geosecma för handläggare. Slutrapport för GIS-projektets etapp 2 och 3 har godkänts av kommunstyrelsen 2005-11-28. Efter att etapp 2 och 3 avslutats har GIS-arbetet gått in i en driftsfas. Etapp 4 (kort beskrivning finns i slutrapporten för etapp 2 och 3) är planerad och syftar till att införa ett webbaserat GIS-system för alla politiker/kommuninvånare. 2009 kommer kontoret att arbeta vidare med MBK samt utvecklingen av GIS enligt redogörelsen ovan. År 2006-2008 har drift av GIS finansierats genom att deltagande förvaltningar och bolag betalat en årsavgift (totalt ca 800 tkr per år) som fördelats efter bedömd nytta. GIS avses år 2009-2011 finansieras på motsvarande sätt. Av kommunbudget 2009 framgår att eftersom det finns en vakans på projekteringssidan på tekniska kontoret så kommer man att anlita plan- och byggkontorets GIS-enhet för administration av gatu- och parkregister samt vägdatabaser. För detta ändamål får tekniska nämnden använda eget kapital under 2009 med 1 400 tkr avseende upphandling av GIS-tjänst (KS 276/08). En visstidsanställning på GIS-enheten som GIS-ingenjör 100 % beräknas därför fr o m maj 2009 t o m mars 2011. Eftersom tjänsten beräknas finnas under 2/3 av 2009 ska verksamhetens intäkter respektive kostnader i budget 2009 (se ekonomiska ramar för perioden 2009-2011 nedan) ökas med 933 tkr (2/3 av 1 400 tkr). Kommunstyrelsens beslut om budgetramar 2009 2011 Verksamhetens huvudsakliga syfte Byggnadsnämnden har som syfte att ge en god och effektiv service i plan- och byggfrågor. Nämnden skall verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stadsoch landskapsmiljö. Syftet är också att verka för en god hushållning med mark, vatten och andra resurser, att prioritera service till företagsamhet och till bostadsbyggande samt att ansvara för den gemensamma mottagningsfunktionen Företagslussen. Inriktningsmål för 2009
Belo pitk r Budget 209 Ram P lan 201 02 01 Dat oreroch IT 91 91 291 10 1 0 Inve ntarier 6) 50 50 50 60 60 Inve ntarierf lyt 50 Sum ma 691 1 41 341 160 1 60 6)Av 291 tk rförda toreroc hitår 201 ut görs20 tkravr einveste ringför GIS. Res ultatmå lförby gnadsn ämnde n209 Plan 2012 Plan 2013 Bel opitk r Boks Blut udget Budg et Ram Plan 20 27 08 20 9 2010 201 Ver ksamhe tensint äkter 7 809 720 6 70 670 67 0 Ver ksamhe tensko stnader -14 514-1 5078-14 870-1480 -138 30 Avs krivnin gar - 310-370 - 358-319 -3 40 Ver ksamhe tensnet tokostn ader -7 015-8248 -8 528-809 -74 70 Kom munb idrag 7 090 6950 6 960 7150 74 70 Fin ansneto 87 85 60 70 0 Res Ans ultatfö lagför rextrao dp-arbe rdinära tee20 poster 162 80-1213 -1 508-879 0 För ändrin gavege tkapit al 962-1213 -1 508-879 0 Ege tkapita l vidåre tslut 3 60 2387 879 0 0 Byggnadsnämnden Sida 10 A Byggnadsnämnden skall gemensamt med miljöskyddsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändning för uppvärmning. B Byggnadsnämnden skall verka för möjligheter till samvaro för alla åldrar i bostadsområden. C Nämnden skall gemensamt med tekniska nämnden verka för en tillgänglig och trygg miljö i det offentliga rummet. D Nämnden skall verka för ett ökat miljöanpassat byggande. Ekonomiska ramar för perioden 2009-2011 Investe ri n g s r a m a r A1 För bygglov som redovisar ett energieffektivt byggande och som kräver nämndprövning gäller styrtalet att de skall klaras om kompletta handlingar inkom mit 3 veckor före nämndm öte. Målet är att styrtalet skall uppfyllas i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A2 För bygglov som redovisar ett energieffektivt byggande och som tas på delegation gäller styrtalet att de skall klaras inom 2 veckor om kompletta handlingar finns. Målet är att styrtalet skall uppfyllas i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A3 Byggnadsnämnden är för sin del beredd att i bygglov pröva mindre avvikelser från detaljplan om avvikelserna beror på ett energieffektivt byggande. Målet är att avvikelserna kan geno mföras i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A4 I alla detaljplaner skall anges att vid energieffektivt byggande, med bl a extra tjock isolering i ytterväggar, skall ökad byggnadsarea tillåtas så att bostadens area inte behöver minskas.
Byggnadsnämnden Sida 11 B Samlingsplatser och aktivitetsytor för alla åldrar, förutom traditionella lekplatser med gungställning och sandlåda, skall redovisas i alla detaljplane- och bygglovsprojekt som gäller flerbostadshus och grupphus med undantag av stadskärnan. C1 I alla detaljplane- och bygglovsprojekt skall redovisas hur man skall geno mföra att miljön blir tillgänglig och trygg för alla. C2 I samband med att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet undanröjs på allmänna platser skall nämnden tillse att även aspekten att göra miljön trygg beaktas. D1 I alla detaljplaner skall anges att byggnaders stom mar och fasader i huvudsak skall utföras i trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktionseller brandskydds- synpunkt. D2 I alla detaljplaner skall anges att installationsteknik som medför låg vattenanvändning skall användas och att dessa installationer skall ha individuell mätning för varje bostad/verksa m h et. Styrtal 2004 2005 2006 2007 2008 Antal beh a n d l a d e äre n d e n 13 2 1 13 1 6 13 5 2 12 1 0 11 5 6 Antal nä m n d b e s l u t 38 4 29 1 30 1 27 6 24 5 Antal delegationsbeslut 92 1 10 1 1 1039 922 900 Antal detaljplaner (laga kraft) 13 12 10 10 7 1) Antal fastighetsplaner (laga kraft) 1 2 9 2 0 Antal nya bostadslgh (bygglov) 303 239 374 2) 126 3) 73 Antal årsarbetare 15,5 16,5 20,0 20,5 20,5 Främ tjänster, ej MBK(tkr) 1 1 8 3 1 1 75 935 1247 757 1) Att antalet detaljplaner som vunnit laga kraft är lägre än tidigare år beror dels på att det varit huvudsakligen omfattande och tidskrävande projekt under 2008 och dels på omsättning och utlåning av personal. 2) Varav 26 rum, korttidsboende i kv Kvarnbackenskolan. 3) Antalet lägenheter är missvisande lågt jämfört med 2006 beroende på regler för statlig bostadsbyggnadssubvention, som medförde tidigareläggning av bygglovgivning för många projekt. Planändring med enkelt förfarande ska som regel klaras på 8 veckor. Nybyggnadskarta ska levereras ino m 4 veckor.
Byggnadsnämnden Sida 12 Bygglov som gäller företagsärenden och som kräver nämndprövning skall klaras om kompletta handlingar inkom mit 3 veckor före nämndmöte. Delegationsärenden som gäller företag och som har kompletta handlingar skall klaras inom 2 veckor. Bygglov för övriga ärenden som kräver nämndprövning skall klaras om kompletta handlingar inkom mit 6 veckor före nämndm öte. Övriga delegationsärenden med ko mpletta handlingar skall klaras ino m 4 veck or. Bygglov beviljas för minst en ny återvinningsstation per år. Bygganmälan skall bevakas så att erforderliga åtgärder från byggnadsnämndens sida alltid vidtas inom lagstadgad treveckorsperiod. Alla "spontana" besökare skall under expeditionstid kunna få en god allmän service och erforderliga allmänna upplysningar. Bokningar för kunder med särskilda ärenden skall ske i "veckan". Detaljbudget I samband med att årets budgetförslag tagits fram har en detaljbudget (tvåsiffernivå) tagits fram so m underlag. (Separat bilaga) Hantering av kommunpolicys Det finns ett stort antal kom munpolicys för Alingsås kom mun (t ex för ITsäkerhet) för vilka det finns behov av överblick för nämnden. En sammanställning har därför gjorts. (Separat bilaga) Konkurrensplan Byggnadsnämnden beslutade 2004-06-08 173 att konkurrensutsättning även fortsättningsvis skall prövas för del av MBK-verksamheten samt för planverksamheten, då egna personella resurser saknas och för vissa utredningar. Åtgärdsplan för integrations ar betet Byggnadsnämnden arbetar kontinuerligt med integration i samband med detaljplanering av nya bostadso m råden. Internkontrollplan Reglemente för intern kontroll i Alingsås kom mun antogs av kom munfullmäktige 2004-03- 31 36. Enligt reglementet skall nämnderna varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen skall innehålla dels en generell internkontrollplan som antagits av
Byggnadsnämnden Sida 13 kom munstyrelsen och dels de kontrollområden som byggnadsnämnden för övrigt anser behövs för den interna kontrollen. Kontrollerna i byggnadsnämndens internkontrollplan skall utföras så att resultatet av kontrollen kan rapporteras till nämnden i delårsrapporten och årsredovisningen. Resultatet av kontrollerna redovisas till stadsarkitekten (förvaltningschefen) som i sin tur redovisar till byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen beräknas anta generell internkontrollplan för 2009 den 9 februari 2009. Byggnadsnämnden kom m er därför att behandla internkontrollplan 2009 som ett separat ärende när den generella internkontrollplanen antagits av kom munstyrelsen. Uppföljning Löpande uppföljning av kom munbudgeten ska enligt styrmodellen göras fyra gånger om året. Det bedö ms dock tillräckligt att en gång om året följa upp nämndbudgeten. Detta kom m er normalt att ske genom att nämndbudgeten ses över och tas upp för antagande i nämnden i början av året när kom m u nfullmäktiges beslut om slutlig budget för verksa mh etsåret
Byggnadsnämnden Sida 14 Nämndbudget 2009- Miljöprogram Billaga 1 Miljöprogram för plan- och byggkontoret 2009 Enligt kommunens miljöpolicy ska varje förvaltning ha ett miljöprogram för den egna verksamheten. Programmet ska utgå från kommunens övergripande mål, kommunens policies som berör miljön samt de gemensamma gröna nyckeltalen (några förvaltningsspecifika gröna nyckeltal som är lämpliga för plan- och byggkontoret har ännu inte kunnat preciseras). Miljöhänsyn vid inköp: Upphandlingspolicy för Alingsås kommun och dess bolag (gällande från och med 1 januari 2003) följs. Miljöutbildning: Utbildning av nyckelpersoner sker efter hand. Alla medarbetare involveras för att stimulera ett aktivt miljöarbete inom förvaltningen. Tidskriften Miljö och utvecklings veckobrev mailas ut till samtliga medarbetare på kontoret. Källsortering och kompostering: Alla förvaltningar på Sveagatan 12 använder återvinningshuset vid parkeringen. Här lämnas allt material (förutom miljöfarligt avfall och grovt avfall); returpapper, wellpapp och grov kartong, biologiskt nedbrytbart avfall, färgat och ofärgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar. Till brännbart avfall (för energiutvinning) sorteras t.ex. mjukplast, plastband, cellplast (frigolit), trasor, handskar m.m. Till deponi sorteras t.ex. porslinskross, förpackningar med innehåll, mineraliska produkter, avfall med blandad materialsammansättning. I pentryt källsorteras de flesta fraktioner innan det bärs ner till återvinningshuset. Komposten töms av lokalvårdaren. Kasserade lysrör, glödlampor och övrigt miljöfarligt avfall (batterier, limrester m.m.) samlas i kopieringsrummet och lämnas på miljöstation eller återvinningscentral. Uttjänta datorer, möbler m.m. (grovavfall) skänks till personalen/skolor/andrahandförsäljning eller körs till Bälinge återvinningscentral. Tonerkassetter återvinns (återsänds) alternativt källsorteras beroende på fabrikat. De papperskorgar som finns kvar töms av lokalvården och sorteras till fraktionen brännbart avfall. Skriv- och kopieringspapper: FSC-märkt papper används (pappersmassa från uthålligt skogsbruk). Förbrukningen av papper minskas genom dubbelsidiga utskrifter, att kopiering sker på båda sidor av papperet när det är lämpligt, att förminskning används vid kopiering när läsbarheten inte försämras, att e-post används i så hög grad som möjligt samt att baksidor på makulaturpapper används för anteckningar. Användningen av OH-plastfilm minskar p.g.a. övergången till digitala presentationer. Datorer: Genom den kontinuerliga uppdateringen av förvaltningens datorer erhålls högt ställda krav rörande energiförbrukning, emission (strålning) och ergonomi. Miljömärkta produkter m.m: KRAV-märkt kaffe, BRA MILJÖVAL-märkta varor såsom diskmedel, kaffefilter, servetter m.m. används. Personalen använder
Byggnadsnämnden Sida 15 porslinsmuggar. Genom ombyggnaden av lokalerna så kommer diskmaskiner att börja nyttjas under 2009. Övergång från pappersmuggar till porslinskoppar vid nämndsammanträden m.m. är då möjligt. Tjänsteresor: Två tjänstecyklar finns som används vid kortare resor. En tjänstebil används för längre resor om inte passande kollektivtrafik finns. Genom den gemensamma bilpoolen kan plan- och byggkontoret nyttja miljöbilar (el- och etanoldrift). Vid resor utanför regionen nyttjas i första hand tåg. Energisparande: Lågenergilampor används i stället för vanliga glödlampor. Lokalerna släcks helt och hållet nattetid. Datorer stängs av när de inte används. Nya bildskärmar som köps in har automatisk avstängning. Uppföljning: Avstämning av miljöprogrammet görs efter varje års slut. Mattias Westblom, miljösamordnare, Plan- och byggkontoret
Byggnadsnämnden Sida 16 Nämndbudget 2009 Bilaga 2 Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan för plan- och byggkontoret 2009 Arbetsgivare: Alingsås kommun Arbetsplats/-enhet: Plan- och byggkontoret Besöksadress: Sveagatan 12 Postadress: 441 81 ALINGSÅS Telefonnummer: 0322-61 60 00 Ansvarig (inom kontoret): Förvaltningschef Ola Ljungman Godkänd av plan- och byggkontoret på arbetsplatsträff 2008-11-18
Byggnadsnämnden Sida 17 Syfte Syftet med arbetsmiljöplanen är att arbetsplatsen skall vara säker och trivsam. För att säkerställa detta krävs ett sytematiskt arbetsmiljöarbete med tydlig ansvarsfördelning. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmetodik Arbetsmiljöarbetet utgår från kommunens personalpolicy. För att arbetsmiljöarbetet skall vara integrerat i plan- och byggkontorets och byggnadsnämndens övriga verksamhet ingår arbetsmiljö-planen liksom jämställdhetsplan och miljöprogram som bilagor till facknämndsprogrammet som antas av byggnadsnämnden i början av varje år. För insatser i arbetsmiljön på kontoret tas varje år fram mål och åtgärder. Dessa utgår från en behovsinventering (PA-handboken) och arbetsmiljöprotokoll (separat bilaga). Kommunen är ansluten till företagshälsovård genom Boråshälsan. Alla kontakter med Boråshälsan sker via förvaltningschefen. Som komplement vad gäller mer privata frågor finns avtal med Falck Healthcare. Gratis rådgivning kan erhållas, utan att arbetsgivaren behöver kontaktas, enligt särskild broschyr, som alla medarbetare får tillgång till. Arbetsrelaterade olyckor och tillbud ska redovisas på blanketter som finns i PAhandboken. Blanketterna kan hämtas och skrivas ut från Dokument i Kommunportalen (Handböcker. Allmänna-Handböcker). En undersökning (hälsoenkät) av arbetsklimatet på kontoret skall genomföras inom 2-5 år från senaste undersökning. En undersökning för kontoret genomfördes 2002 (Feelgood) och en kommunövergripande 2007 (Boråshälsan). Vid kontorets arbetsplatsträffar, som hålls var fjärde vecka, tas aktuella arbetsmiljöfrågor upp och eventuella åtgärder beslutas. Vid en arbetsplatsträff om året (november) genomförs en grund-läggande genomgång av mål och åtgärder för arbetsmiljön och beslut tas om arbetsmiljöplanen för det kommande året. Friskvårds- och personalförmåner framgår av PA-handboken, se ovan. Bland annat innebär förmånerna gratis tillgång till sim- eller trimhallen i Nolhaga 52 gånger per år. Möjlighet finns att byta till årskort/motsvarande förmån hos lokal näringsidkare i Sollebrunn. Förmånerna innebär även ett individuellt bidrag till annan friskvård om 500 kr per anställd och år. Vilken typ av friskvård som ersätts framgår av punkt 11.4 i PA-handboken. Den anställde ska redovisa på blanketten personligt utlägg där även redovisningskrav framgår. Tillämpliga lagrum Arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166).
Byggnadsnämnden Sida 18 Hänvisning till Allmänna råd och föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Belastningsergonomi (AFS 1998:1) Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Egna principer eller policy Personalpolicy för Alingsås kommun (innehåller arbetsmiljöpolicy). Denna arbetsmiljöplan som ingår som bilaga till byggnadsnämndens nämndbudget. Delegation Arbetsplatsens storlek (22 anställda) gör det inte meningsfullt att delegera arbetsmiljöansvaret. Förvaltningschefen har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljögrupp En arbetsmiljögrupp för arbetet med arbetsmiljöplanen har utsetts och består av följande personer: Inger Ernstson (skyddsombud), Sven Agneman och Evelyn Henrichsen. Handlingsplan Det är viktigt för ett bra arbetsresultat att arbetsplatsen och arbetsuppgifterna upplevs som attraktiva, utmanande och trivsamma. För att klara detta och därmed också bidra till en god arbetsinsats och ett gott resultat är det viktigt att arbetsmiljön är tillfredsställande och att den enskilde upplever ett gott arbetsklimat. En jämställd arbetsplats (se även jämställdhetsplan) med en bra spridning av olika åldrar och bakgrund bland de anställda bidrar också till ett bra arbetsklimat. Våren 2007 genomfördes en kommunövergripande hälsoenkät (Boråshälsan). Med stöd av svaren på enkäten arbetar kontoret vidare med vad som kan bidra till att bevara och förbättra hälsa, arbetsglädje och välbefinnande på kontoret (Lokal handlingsplan håller på att tas fram). En ny kommunövergripande enkät kommer att genomföras 2009. Preliminärt planeras nästa enkät därefter genomföras 2014. Mål Medarbetarna ska ha mycket stor möjlighet att påverka arbetets innehåll och kvalitet. Åtgärder Regelbunden genomgång av kontorshandboken på arbetsplatsträffar. Medarbetarsamtal genomförs i december.
Byggnadsnämnden Sida 19 Mål Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska stödjas. Åtgärder Bidrag lämnas till individuella friskvårdsinsatser. Gemensam fritidsaktivitet ska genomföras för att stärka kondition och styrka (festkommitténs ansvar). Mål Ett gott psykosocialt arbetsklimat ska främjas. Åtgärder Gemensam obligatorisk fritidsaktivitet (utöver konditionsaktiviteten) ska genomföras (fest-kommitténs ansvar). Kombinerat obligatoriskt studiebesök och följande samvaro ska genomföras (delvis festkommitténs ansvar) Mål En rutin för arbetsmiljöarbetet ska utvecklas och genomföras. Åtgärder Skyddsrond genomförs varje år och arbetsmiljöprotokoll från föregående år gås igenom och revideras, bl a med hänsyn till budget. Vid arbetsplatsträff i november genomförs grundläggande genomgång av mål och åtgärder för arbetsmiljön och beslut tas om arbetsmiljöplanen för det kommande året. Jämställdhetsplan I jämställdhetsplan för kontoret finns mål och åtgärder för bl a följande arbetsmiljörelaterade områden: Arbetsförhållanden, Möjlighet att förena föräldraskap och arbete samt Kompetensutveckling.
Byggnadsnämnden Sida 20 Nämndbudget 2009 Bilaga 3 Jämställdhetsplan Jämställdhetsplan för plan- och byggkontoret 2009 Arbetsgivare: Alingsås kommun Arbetsplats/-enhet: Plan- och byggkontoret Besöksadress: Sveagatan 12 Postadress: 441 81 ALINGSÅS Telefonnummer: 0322-61 60 00 Jämställdhetsansvarig (inom kontoret): Förvaltningschef Ola Ljungman
Byggnadsnämnden Sida 21 Godkänd av plan- och byggkontoret på arbetsplatsträff 2008-11-18 Personalredovisning Antal anställda i olika yrkeskategorier Yrkeskategori Lönenivåer år 2008 tkr Antal kvinnor Antal män Assistent/Administratör 21-24 5 GIS-tekniker 23-24 2 Byggnadsinspektör 26-28 3 Ingenjör 30-37 1 2 Arkitekt 26-48 6 3 Arbetsförhållanden Mål På plan- och byggkontoret skall arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden lämpa sig för både kvinnor och män. Vidtagen åtgärd På arbetsplatsträff 2003-10-21 hölls en diskussion kring målet. Vi konstaterade att arbetsmetoder, arbetsorganisation och arbetsförhållanden lämpar sig för både kvinnor och män på kontoret. Möjlighet att förena föräldraskap och arbete Mål På kontoret skall både kvinnor och män ha samma möjlighet att förena förvärvsarbete och föräldraansvar. Vidtagna åtgärder Flextid Möjlighet till individuella arbetstider Möjlighet till deltid Underlättat för både kvinnor och män att utnyttja föräldraledighet
Byggnadsnämnden Sida 22 Sexuella trakasserier Mål På kontoret får det inte förekomma några former av sexuella trakasserier eller annan kränkande särbehandling. Vidtagen åtgärd På arbetsplatsträff 2007-12-11 informerades om kommunens guide för arbetstagare och arbetsgivare Stopp för kränkande särbehandling på arbetsplatsen!. Ojämn könsfördelning Kommentar Av personalredovisningen ovan framgår ojämn könsfördelning vad gäller yrkeskategorierna assistent/administratör, GIS-tekniker och byggnadsinspektör. Detta bör beaktas vid eventuell förändring av dessa tjänster. För övrigt finns inget behov av mål eller åtgärder på plan- och byggkontoret eftersom av 22 personer är 14 kvinnor och 8 män. Kompetensutveckling Mål Kontoret skall satsa på kompetensutveckling för både kvinnor och män för att öka möjligheterna att utföra mer kvalificerade uppgifter och/eller utvecklas i sin yrkesroll. Åtgärder Medarbetarsamtal. Utbildning (t ex kurser, konferenser, studiecirklar m m) för kontoret under det kommande året planeras i samband med medarbetarsamtal. (Alla ska efter behov utifrån arbetsuppgifterna kunna gå på någon kurs årligen.) Studieresa i någon form (i regel varje år) där alla deltar. Idémöten 1 gång/månad för alla på kontoret. Delegering/omfördelning av utvecklande arbetsuppgifter. Successiv överföring så att all personal blir handläggande med utvecklande arbetsuppgifter. Rekryteringsprocessen Kommentar För närvarande finns på plan- och byggkontoret inget behov av några mål eller åtgärder, jämför könsfördelning ovan. Dock har kontoret, för att uppmuntra kvinnliga sökande till handläggar-tjänst, använt följande textformulering i platsannons: Då flest handläggare är män ser vi gärna kvinnliga sökande.
Byggnadsnämnden Sida 23 Löner Mål Inga osakliga löneskillnader får förekomma på kontoret. Åtgärd I samband med löneförhandlingar kommer på plan- och byggkontoret att tillämpas kommunens lönepolitik som bl a innebär att löneskillnader mellan kvinnor och män som har lika eller likvärdiga arbeten inte beror på kön. BN 3 Dnr 2008-1113 209 Byte av personuppgiftsombud Ärendebeskrivning Magnus Nilsson har tillträtt tjänsten som kommunjurist i Alingsås kommun. I tjänsten ingår att vara personuppgiftsombud enligt personuppgiftslagen (1998:204). För att tillträda som personuppgiftsombud krävs beslut av samtliga nämnder och styrelser vilka omfattas av uppdraget. Därefter skall underrättelse skickas till Datainspektionen. Magnus Nilsson efterträder Monica Lindvall som personuppgiftsombud. Kommunstyrelsen har i 297, 2008-11-10 beslutat följande: 1. Kommunstyrelsen utser Magnus Nilsson till personuppgiftsombud för kommunstyrelsens verksamhetsområde, enligt personuppgiftslagen (1998:204). 2. Övriga nämnder och styrelser uppmanas att utse Magnus Nilsson till personuppgiftsombud för respektive nämnd/styrelse. Beredning 2009-01-26: Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden utser Magnus Nilsson till personuppgiftsombud för byggnadsnämndens verksamhetsområde, enligt personuppgiftslagen (1998:204). Exp: Klk
Byggnadsnämnden Sida 24 BN 4 Dnr 2009-0045 211 Detaljplan för Alingsås, Kavlåsvägen (söder om Melodivägen) Ärendebeskrivning Detaljplanen ingår inte i kommunstyrelsens detaljplanebeställning utan en förfrågan har kommit in från tekniska kontoret om en ny detaljplan för ändrad sträckning av Kavlåsvägen. Detaljplanen ska avse en ombyggnad av Kavlåsvägen, söder om Melodivägen, och dess anslutning till Hedvigsbergsvägen och Alingsåsparken. Enligt gällande detaljplan skall Kavlåsvägen ges en ny sträckning mellan Hedvigsbergsvägen och Melodivägen, men då nya hus har byggts utmed västra sidan av Kavlåsvägen behöver planerad vägsträckning revideras. Under 2009 kommer markförläggning av en luftledning genom Stadsskogen att ske och den kommer delvis att ligga i föreslagen ny sträckning av Kavlåsvägen. Risken är stor att den nya kabeln skadas om sprängningen av Kavlsåvägen sker vid ett senare tillfälle. Arbetet med markläggning av ledningen och utsprängning av den föreslagna vägsträckningen bör därför samordnas. Beredning Ett förslag till rubricerad plan föreslås gå ut på samråd under våren 2009. Finansiering av planarbetet kommer att ske med planavtal med tekniska kontoret. Planprövningen föreslås ske med enkelt förfarande eftersom förslaget bedöms vara av begränsad betydelse, bedöms sakna intresse för allmänheten samt vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. 2009-01-26: Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden ger plan- och byggkontoret i uppdrag att upprätta ett förslag till detaljplan.
Byggnadsnämnden Sida 25 Exp: Planavd, Tekniska kontoret BN 5 Dnr 2008-0908 211 Detaljplan för Alingsås, Bostäder och trafik vid Fritidsvägen Ärendebeskrivning Planuppdraget finns med i kommunstyrelsens detaljplanebeställning för perioden 2008-2011. Ett förslag till rubricerad detaljplan beräknas gå ut på samråd i februari 2009. Planförslaget ska ersätta den gällande planen som antogs av byggnadsnämnden 1998. Planen föreslår en alternativ vägdragning av Fritidsvägen samt komplettering av byggrätter för nya bostäder. Beredning Plan- och byggkontoret har upprättat ett förslag till detaljplan som är redovisat i plan- och illustrationskarta, planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. Planprövningen föreslås ske med enkelt förfarande eftersom förslaget bedöms vara av begränsad betydelse, sakna intresse för allmänheten samt vara förenligt med översiktsplanen och länsstyrelsens granskningsyttrande. Plan- och byggkontoret bedömer att förslaget till detaljplan inte ger en betydande miljöpåverkan. 2009-01-26: Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggandsnämnden beslutade att planbestämmelsen e2 Största sammanlagda byggnadsarea är 200 kvm per fastighet, endast en huvudbyggnad samt garage eller förråd får uppföras ändras till Största sammanlagda byggnadsarea för en huvudbyggnad får högst vara 200 kvm per fastighet. Därutöver får komplementbyggnader, såsom garage och förråd, uppföras med en högsta
Byggnadsnämnden Sida 26 byggnadsarea på 60 kvm. Byggnadsnämnden bedömer att förslaget till detaljplan inte ger en betydande miljöpåverkan. Byggnadsnämnden låter planförslaget gå ut samråd enligt plan- och bygglagen 5:28. Exp: Planavd BN 6 Dnr 2008-1148 210 Remiss, Planprogram för Färgens Östra strand Ärendebeskrivning Enligt beslut i kommunstyrelsen 2008-12-15 har ett förslag till program för utveckling av Färgens Östra strand skickats ut på samråd. Kommunstyrelsen antog år 2006 en strategi för vatten och avlopp i Alingsås kommun. Enligt strategin är en snabb utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp längs Färgens östra strand nödvändig och prioriterad. Anledningen är att området ligger inom det inre skyddsområdet för kommunens viktigaste vattentäkt. Detaljplaner ska, enligt 5 kap 18 Plan- och bygglagen, grundas på ett program som anger utgångspunkter för planen, om det inte anses onödigt. I de fall detaljplaner strider mot översiktsplanen krävs ett program. Färgens östra strand är i översiktsplanen utpekad som område för fritidshusbebyggelse samt område för kultur och fritid, turism. Åretruntbostäder strider mot översiktsplanen, vilket gör att ett program behövs för detaljplaneläggning av området. Programmet föreslår att befintliga fritidshus får möjlighet till omvandling till helårsboende. Även obebyggda fastigheter inom befintliga bebyggelseområden föreslås prövas för bostäder med möjlighet för inslag av verksamheter som inte är störande för omgivningen. Beredning Plan- och byggkontorets förslag till yttrande: Allmänt: Programmet behöver ges ut i en reviderad version efter att samrådsredogörelsen med förslag till ändringar godkänts. Programmet ska användas i flera år för flera detaljplaner och man ska inte behöva läsa två dokument parallellt.
Byggnadsnämnden Sida 27 Gränsen för planområdet i norr behöver anges i förslaget. Syfte: Komplettering bör ske med att utbyggnad av va till fritidshusområdena är nödvändigt eftersom de ligger inom skyddsområde för kommunens viktigaste vattentäkt (det är inte bara en bakgrund till planeringen). Väg och trafik: Utgångspunkter för planeringen är också att det finns önskemål om vandringsled runt hela Färgen. Detta talar för ett sammanhängande gångoch cykelvägnät längs stranden. Ny bebyggelse: Beräkning behöver redovisas om underlag för förskola och skola finns i programområdet. Om så är fallet behöver lämpligt delområde för förskola/skola anges (bl.a. med hänsyn till den trafik som alstras). BN 6, forts Dnr 2008-1148 210 Särskilt värdefulla naturområden: Programmet anger att användningen av badplatserna kommer att öka med den nya bebyggelsen. Det bör klart anges att det inte kommer att anordnas några nya allmänna parkeringsplatser för bilar vid de mindre badplatserna. Besökare får gå och cykla till områdena. Trafik: Möjlig framtida kollektivtrafik under utbyggnadsetapper och vid full utbyggnad behöver anges. Om inte en acceptabel kollektivtrafik kan anordnas bör området inte byggas ut eftersom kommunens vision 2019 om att satsa på hållbarhet inte är förenlig med att tvinga hushåll att ha två bilar. Om inte förskola kan anordnas i området är det också tveksamt om kollektivtrafiken kan få en sådan standard att den kan utnyttjas för att lämna och hämta barn på förskola i Alingsås i samband med resor till och från arbetsplatser. Ska i en första etapp kompletteringstrafik med taxi erbjudas så som görs i andra områden som ligger längre än 1 km från närmsta busshållplats? Ska skolskjuts köra genom bostadsområdena och samtidigt fungera som kollektivtrafik och i så fall med hur många turer per dag (måndag-fredag)? Kan en tätortslinje dras ut till området när det börjar bli fullt utbyggt och i så fall med ungefär hur många turer per dag (vardag/lördag)? Bussarna som går mellan Borås och Trollhättan kan inte köra genom området. Områden för cykelparkering behöver anges vid busshållplatser längs Boråsvägen. Parkeringarna måste ha cykelställ så att cyklar kan låsas fast och väderskydd är också önskvärt. Trafikanalys behöver göras för korsningarna med Boråsvägen. Vid vilka trafikmängder behöver korsningarna göras om med vänstersvängfält? Behöver hastigheten sänkas till 70 km/h för att man i framtiden med tillräcklig trafiksäkerhet ska kunna köra ut på vägen? Vägen kanske borde göras om till 2+1-väg? Teknisk försörjning: Dagvatten är svårt att ta hand om lokalt i de bergiga områdena men som en lösning anges att ordna utjämningsmagasin där toppflöden magasineras för att sedan avledas genom infiltration. Allt dagvatten kan inte