Protokoll. Byggnadsnämnden A

Transkript

1 Byggnadsnämnden 3 14A

2 Byggnadsnämndens sammanträde 03 Detaljplan för Västra Bordarna FÖRSKOLA VID SOLDATVÄGEN 04 Detaljplan för Ingared INGAREDS SKOLA 05 Detaljplan för Alingsås VERKSAMHETER I NORDVÄSTRA SÄVELUND 06 Detaljplan för Alingsås TRYGGHETSBOENDE VID NORRA RINGGATAN Detaljplan för Alingsås BOSTÄDER MM VID PRÄSTERYDSVÄGEN 08 Remiss Detaljplan för Alingsås STADSSKOGEN VÄSTERSLUTTNINGARNA 09 Detaljplan för Alingsås BOSTÄDER VID ENEVÄGEN 10 MM 10 Nämndbudget MBK program för Detaljplanebeställning, budget 13 Meddelanden 14 Delgivningar 14A Extra ärenden utöver kallelsen

3 Byggnadsnämnden Sida 1 Plats och tid Skräddaren, Sveagatan 12, , Föredragning , Gruppmöten Paragraf 3 14A Beslutande S Birgitta Carlsson v ordf, Lars Larsson, Gudrun Granberg, Thomas Olofsson, Ralf Olofsson M Anita Skoglund ordf, Björn Dahlin FP Lena Gunnarsson, Lars Bolminger C Rolf Engman KD Magnus Martinsson Övriga deltagare M Fredrik Larsson Ola Ljungman, Siv Danielsson, Hans Nerstu, Mattias Westblom ( ), Nermina Ombasic ( ), Katja Saranka ( ) Utses att justera Lena Gunnarsson Justeringens plats och tid Plan och byggkontoret, Skräddaren, Sveagatan Sekreterare Ordförande Justerande Siv Danielsson Anita Skoglund Lena Gunnarsson Anslag / Bevis et är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Byggnadsnämnden 3 14A Sammanträdesdatum Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för et Underskrift Plan och byggkontoret Siv Danielsson BN sekr Utdragsbestyrkande

4 Byggnadsnämnden Sida 2 BN 3 Dnr Detaljplan för Västra Bodarna, Förskola vid Soldatvägen Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens detaljplanebeställning, antagen den 22 juni 2009, bör ett förslag till rubricerad plan gå ut på samråd under hösten Förslaget ska avse byggande av förskola. Byggnadsnämnden informerades om ärendet vid mötet Beredning Plan och byggkontoret har upprättat ett förslag till detaljplan som är redovisat i plan och illustrationskarta, planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. Planprövningen föreslås ske med enkelt förfarande. Om det skulle behövas kan man efter samrådet övergå till normalt planförfarande och göra en formell utställning innan planen antas. Plan och byggkontoret bedömer att förslaget till detaljplan inte ger en betydande miljöpåverkan : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden bedömer att förslaget till detaljplan inte ger en betydande miljöpåverkan. Byggnadsnämnden låter planförslaget gå ut samråd enligt plan och bygglagen 5:28. Exp: Planavd

5 Byggnadsnämnden Sida 3 BN 4 Dnr Detaljplan för Ingared, Ingareds skola Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens detaljplanebeställning bör ett förslag till rubricerad detaljplan gå ut på samråd våren Syftet med planen är att föreslå en ny förskola med 5 avdelningar, sydväst om befintligt skolområde. Förslag på samrådshandlingar beräknas vara framtagna till nästa nämnd. Beredning Plan och byggkontoret har gett information om aktuell detaljplan : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden antecknar ärendet som information. Exp: Planavd

6 Byggnadsnämnden Sida 4 BN 5 Dnr Detaljplan för Alingsås, Verksamheter vid Nordvästra Sävelund Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens detaljplanebeställning bör ett förslag till rubricerad detaljplan gå ut på samråd våren Syftet med planen är att utöka industriområdet Sävelund åt nordväst för att medge utvidgning av befintlig verksamhet. Förslag på samrådshandlingar beräknas vara framtagna till nästa nämnd. Beredning Plan och byggkontoret har gett information om aktuell detaljplan : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden antecknar ärendet som information. Exp: Planavd

7 Byggnadsnämnden Sida 5 BN 6 Dnr Detaljplan för Alingsås, Trygghetsboende vid Norra Ringgatan 14 Ärendebeskrivning Ett förslag till rubricerad plan har varit utställt under tiden 2 december januari Beredning Plan och byggkontoret har i UTSTÄLLNINGSUTLÅTANDE kommenterat de synpunkter som kom in under utställningstiden samt föreslagit revideringar. Förutom utlåtandet utgörs antagandehandlingarna av plan och illustrationskarta, planbeskrivning samt genomförandebeskrivning. Av planbeskrivningen framgår att planförslaget är förenligt med bestämmelserna om hushållning med mark och vattenresurser samt skydd av naturen enligt miljöbalken samt med aktuell översiktsplan ÖP 95/fördjupning av översiktsplanen för Alingsås kommun Staden : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden godkänner det reviderade planförslaget och föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Detaljplan för Alingsås, TRYGGHETSBOENDE VID NORRA RINGGATAN 14 (plankartan med bestämmelser är det juridiskt bindande dokumentet). Av antagandeprotokollet ska framgå att detaljplanen bedöms vara förenlig med bestämmelserna om hushållning med mark och vattenresurser samt skydd av naturen enligt miljöbalken samt med aktuell översiktsplan ÖP 95/fördjupning av översiktsplanen för Alingsås kommun Staden. Exp: KS, Planavd

8 Byggnadsnämnden Sida 6 BN 7 Dnr Detaljplan för Alingsås, Bostäder och förskola vid Prästerydsvägen/Köpmansgatan Ärendebeskrivning Enligt kommunstyrelsens detaljplanebeställning (våren 2010 hösten 2012) bör ett förslag till rubricerad detaljplan gå ut på samråd under våren Beredning Plan och byggkontoret arbetar med att ta fram planhandlingar inför samråd i dialog med TB gruppen (Tuvebo 1:29) och två mindre privata fastighetsägare (Lingonriset 9 och 10 samt Tuvebo 1:36). Då exploatörerna har kommit olika långt vad gäller att ta fram underlag till bebyggelseutformning föreslår kontoret en delning av detaljplanen för att inte i onödan försena arbetet : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden beslutar att detaljplanen delas så att den del av planen som omfattar huvudsakligen Tuvebo 1:36 tas fram som en egen plan. I övrigt antecknar byggnadsnämnden ärendet som information. Exp: Planavd

9 Byggnadsnämnden Sida 7 BN 8 Dnr Remiss utställning, Detaljplan för Alingsås, Stadsskogen Bostäder mm vid Västersluttningen (Kommunledningskontorets dnr: KS) Ärendebeskrivning Ett utställningsförslag till detaljplan för Alingsås, Stadsskogen Bostäder mm vid Västersluttningen har tagits fram av kommunledningskontoret. Förslaget har remitterats till byggnadsnämnden för synpunkter senast den 5 februari Beredning , plan och byggkontorets yttrande: Förslaget till detaljplan för Alingsås, Stadsskogen Bostäder mm vid Västersluttningen kännetecknas av en tydlig gatugestaltning som tar hänsyn och ansluter till områdets topografi. Föreslagen bebyggelse förefaller knyta an väl till befintliga delar av Stadsskogen och uppvisar en variation i hustyper. Många av tomterna gränsar mot naturmark. Den befintliga Villa Decum med omgivande skogslekplats kommer med sitt centrala läge i området att utgöra en stor kvalité. Många av bostäderna kommer att få en fin utsikt västerut mot Mjörn. Plan och byggkontoret vill generellt poängtera att gångvägarna inom planområdet i möjligaste mån måste göras tillgängliga. Grankullegatan och Bergkullegatan slutar båda två (söderut) i vändplaner, så kallade säcklösningar. För Bergkullegatans del anges på illustrationskartan att en framtida utbyggnad mot söder/sydost kan komma att ske. Vad gäller Grankullegatans del föreslås inte, på grund av den starka lutningen, någon fortsättning. Plan och byggkontoret anser att det åtminstone bör illustreras någon form av gångväg (och eventuellt även cykelväg) som förbinder slutet av dessa båda gator (även om det inte är möjligt att skapa ytterligare byggrätter och sammanhängande gator för fordonstrafik). En möjlighet att på ett ordnat sätt ta sig runt i en slinga mellan Grankullegatan och Bergkullegatan bedöms höja boendekvalitén (även om terrängens lutning gör att förbindelsen inte uppnår full tillgänglighet). Plan och byggkontoret anser vidare att flerbostadshusen i kv. Bergkullen bör undantas från denna etapp och tas med i kommande etapp när möjlighet att ordna kollektivtrafik ges (viktig del av hållbart stadsbyggande). I förslaget är det ca 800 m från flerbostadshusen till busshållplats vid Stadsskogsgatan. Detta avstånd bedöms inte vara acceptabelt då boende i flerbostadshus (om upplåtelseformen är hyresrätt) har ett lägre bilinnehav än boende i småhus. Plan och byggkontoret vill förtydliga att placeringen av nämnda flerbostadshus (i samspel med småhusen på andra sidan gatan) i grunden är positiv. Plan och byggkontoret bedömer att två av byggnadsnämndens resultatmål inte är tillgodosedda.

10 Byggnadsnämnden Sida 8 BN 8, fortsättning Det gäller målet om att det i alla detaljplaner skall anges att byggnaders stommar och fasader i huvudsak skall utföras i trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktions eller brandskyddssynpunkt. Detaljplanen har inte någon sådan bestämmelse. Byggnadsnämnden förutsätter att denna fråga hanteras i planförslaget. Det gäller även målet att byggnadsnämnden är beredd att i bygglov pröva mindre avvikelser från detaljplan om avvikelserna beror på energieffektivt byggande. Följande planbestämmelse föreslås införas: Energieffektiva byggnader (enligt definition under denna rubrik i planbeskrivningen) får ha ytterligare 10 m 2 byggnadsarea. Syftet är att bostadens area inte ska behöva minskas för att man väljer ytterväggar med extra tjock isolering. Dessutom bör bestämmelsen skogslek (söder om Villa Decum) utvecklas så att den lyder; skogslek/samvaro (Skogslekplats/aktivitetsyta för alla åldrar). Planbestämmelserna Ljusplan ska redovisas i samband med bygglov samt Belysningsarmaturer ska vara väl avbländade bör införas. Det bör inte ställas lägre krav än i detaljplanen för Stadsskogen Centrum. Slutligen föreslås en bestämmelse införas om att vind inte får inredas på 7 våningshuset. Byggnadsnämnden tillstyrker i övrigt detaljplan för Alingsås, Stadsskogen Bostäder m.m. vid Västersluttningen : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden tar plan och byggkontorets yttrande som sitt yttrande till kommunledningskontoret. Exp: Kommunledningskontoret

11 Byggnadsnämnden Sida 9 BN 9 Dnr Detaljplan för Alingsås, Bostäder vid Enevägen 10 mm Ärendebeskrivning Förslag till rubricerad plan har varit ute på samråd under 22 december februari Efter detta har en utredning om översvämningsrisker utförts vilket byggnadsnämnden informerades om vid mötet Beredning Plan och byggkontoret har i SAMRÅDSREDOGÖRELSE kommenterat de synpunkter som kom in under samrådstiden samt föreslagit revideringar. Plan och illustrationskarta, planbeskrivning samt genomförandebeskrivning föreslås revideras i enlighet med samrådsredogörelsen : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Byggnadsnämnden godkänner revideringarna av detaljplaneförslaget samt låter ställa ut det enligt plan och bygglagen 5:23. Exp: Planavd

12 Byggnadsnämnden Sida 10 BN 10 Dnr Nämndbudget 2010 Ärendebeskrivning Enligt kommunens styrmodell ska varje nämnd ha en nämndbudget. Nämndbudgeten ska bygga på de ekonomiska ramar och den inriktning som ges i kommunbudgeten. Den ska närmare redovisa olika förutsättningar för verksamheten samt ange hur den ska bedrivas under året. Nämndbudgeten är ett internt handlingsprogram för nämnden och beslutas där. Plan och byggkontoret har tagit fram ett förslag till nämndbudget. Eftersom kommunfullmäktige i november 2009 beslutat om slutlig budget för verksamhetsåret kan nämndbudgeten antas av byggnadsnämnden. Till nämndbudgeten hör även Miljöprogram för plan och byggkontoret 2010 (bilaga 1), Arbetsmiljöplan för plan och byggkontoret 2010 (bilaga 2) och Jämställdhetsplan för planoch byggkontoret 2010 (bilaga 3). Kontoret föreslår att Nämndbudget 2010 för byggnadsnämnden, med bilagor, antas : Arbetsutskottets beredning inför beslut i byggnadsnämnden. Beslut Nämndbudget 2010 för byggnadsnämnden antas. Till nämndbudgeten hör Miljöprogram för plan och byggkontoret 2010, Arbetsmiljöplan för plan och byggkontoret 2010 och Jämställdhetsplan för plan och byggkontoret Exp: Ledam/Ers BN, P&B

13 Byggnadsnämnden Sida 11 Nämndbudget 2010 för byggnadsnämnden Bakgrund Enligt kommunens styrmodell ska varje nämnd ha en nämndbudget. Nämndbudgeten ska bygga på de ekonomiska ramar och den inriktning som ges i kommunbudgeten. Den ska närmare redovisa olika förutsättningar för verksamheten samt ange hur den ska bedrivas under året. Nämndbudgeten är ett internt handlingsprogram för nämnden och beslutas där. Uppläggning Mot bakgrund av dels begränsade resurser dels att ett antal styrdokument redan finns för byggnadsnämndens verksamhet har denna nämndbudget getts karaktären av ett samlingsdokument. Det ska kortfattat kunna ge en överblick över verksamhet och inriktning. Där material redan finns utarbetat hänvisar dokumentet till detta. För byggnadsnämndens del förutsätts det utgöra underlag för kommande budgetförslag. Det kan antas av nämnden efter att slutlig budget för verksamhetsåret beslutats av kommunfullmäktige. Innehåll sid Förutsättningar allmänt 2 Byggnadsnämnden 2 Plan och byggkontoret 2 Verksamheten 2 Ärendebehandling och allmän service 2 Lovverksamhet 3 Planverksamhet 4 Kart och mätningsteknisk verksamhet/gis 5 KS beslut om budgetramar för perioden Verksamhetens huvudsakliga syfte 7 Inriktningsmål Ekonomiska ramar Byggnadsnämndens resultatmål Styrtal 8

14 Byggnadsnämnden Sida 12 Detaljbudget 8 Hantering av kommunpolicys 8 Konkurrensplan 9 Åtgärdsplan för integrationsarbetet 9 Internkontrollplan 9 Uppföljning 9 Bilaga 1: Miljöprogram för plan och byggkontoret 2010 Bilaga 2: Arbetsmiljöplan för plan och byggkontoret 2010 Bilaga 3: Jämställdhetsplan för plan och byggkontoret 2010 Förutsättningar allmänt Byggnadsnämnden Uppdraget som kommunfullmäktige givit byggnadsnämnden, och de närmare förutsättningar som gäller för nämndens verksamhet, framgår av Reglemente för byggnadsnämnden, antaget av KF , 130 (Separat bilaga) Verksamheten omfattar lov och planverksamhet med tillhörande råd och servicefunktioner samt ansvar för kommunens kart och mätningstekniska service. Plan och byggkontoret Plan och byggkontoret är byggnadsnämndens administrativa organ. Rollfördelningen mellan nämnden och kontoret har noga stämts av över åren och framgår av punkt 5 i Kontorshandboken (Separat bilaga). I kontorshandboken redovisas de allmänna förutsättningarna för kontorets verksamhet. I innehållsförteckningen ställs 21 frågor som alla på kontoret ska kunna svara på om verksamheten. Handboken hålls hela tiden aktuell genom att den stäms av på de månatliga arbetsplatsträffarna. Kontoret har en bygglovavdelning och en planavdelning. Kontoret har 25 anställda tjänstemän (varav 1 vikarierande Administratör och 1 visstidsanställd Planarkitekt) i januari 2010, motsvarande totalt 21,3 fasta tjänster (1,0 Stadsarkitekt, 0,333 Receptionist, 1,0 Administratör/Ekonom, 1,0 Administratör, 1,167 Assistent, 1,0 Bygglovchef/Bitr förvaltningschef, 2,0 Bygglovarkitekt, 1,0 Granskningsingenjör/Byggnadsinspektör, 2,0 Byggnadsinspektör, 1,0 Planchef, 0,8 Planassistent/Byggnadsantikvarie, 5,0 Planarkitekt, 2,0 GIS tekniker, 1,0 GIS ingenjör och 1,0 GISsamordnare). Fr o m 2009 arbetar dels en assistent 50 % gemensamt för plan och byggkontoret, miljöskyddskontoret och tekniska kontoret (varav 16,7 % på planoch byggkontoret) och dels en receptionist 100 % gemensamt för plan och

15 Byggnadsnämnden Sida 13 byggkontoret, miljöskyddskontoret och tekniska kontoret (varav 33,3 % på planoch byggkontoret). Följande förändringar avseende anställningar beräknas ske på plan och byggkontoret under 2010: En bygglovarkitekt har slutat vid årsskiftet 2009/2010. Tjänsten är vakant och återbesätts inte förrän 2011 med hänsyn till de osäkerheter som ny organisation fr o m rymmer. För att klara behovet av bygglovarkitekttjänsten under 2010 avses konsult anlitas. En visstidsanställning som GIS tekniker beräknas fr o m maj 2010 t o m mars Kommunfullmäktige har i 226, beslutat om ny nämndstruktur för mandat perioden Enligt beslutet samlas exploatering, detaljplanering, översiktsplanering, bygglovshantering och naturvårdsfrågor under en ny samhällsbyggnadsnämnd. Den nya nämndstrukturen innebär att byggnadsnämnden ersätts av den nya samhällsbyggnadsnämnden fr o m Beslutet om ny nämndstruktur kommer bl a att påverka byggnadsnämndens budgetarbete under Verksamheten Ärendebehandling och allmän service Byggnadsnämnden har utifrån PBL att verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads och landskapsmiljö. Alingsås kommun har 2008 fastställt Vision 2019: Alingsås är den moderna mötesplatsen, med småstadens fördelar och storstadens möjligheter. Alingsås har en central roll i Västsveriges utveckling och satsar på hållbarhet och livskvalitet i hela kommunen. Alingsås har invånare 2019 Visionen innebär för nämnden en uppfordran att bevaka kvalitet, skönhet, trivsamhet och god miljö inom ramen för lagstiftningens möjligheter i verksamheten. Byggnadsnämnden eftersträvar i all verksamhet kompetens och oväld, effektiv handläggning, bra rådgivning och allmän service samt tillgänglighet. Byggnadsnämnden har de senaste åren behandlat ca 1300 ärenden per år, varav ca en femtedel förts upp till nämndbeslut. I de flesta ärenden berörs såväl allmänna som enskilda intressen och det är en grannlaga uppgift att väga ihop dessa. Förutom sökandens intressen kan grannar och olika andra intressen beröras. Visionen om Alingsås måste vägas in och plan och bygglagen utgöra grunden för arbetet. Under perioden har nämnden behandlat 6318 ärenden varav 52 har överklagats. Av dessa har 5 återförvisats till nämnden för ny handläggning. Under perioden har 156 detaljplaner vunnit laga kraft. 32 av dessa planer var överklagade men ingen av dem ändrades i högre instanser. Antal årliga kundkontakter uppskattas till minst Det ställer stora krav på rådgivningen och den allmänna servicen.

16 Byggnadsnämnden Sida 14 För 2010 bedöms inga större förändringar ske i verksamhetens omfattning vad gäller ärendebehandling och allmän service. Ett särskilt projekt som är aktuellt under 2010 är fortsatt installation av nytt digitalt system för byggnadsnämndens arkiv. Ny upphandling har gjorts 2009 gällande skanning och mikrofilmtjänster. Nytt ramavtal avses tecknas under Byggnadsnämnden hanterar ca 1000 lovärenden per år. Lovärenden som avslutats skall digitaliseras när de arkiveras. Digitalisering är hittills klar för lovärenden som avslutats år och arbete med sådana handlingar före 2000 pågår. Med nuvarande skanningstakt beräknas det ta ca 10 år innan alla äldre ärenden är färdigskannade. I kommunbudget 2010 framgår att arbetet på grund av besparingskrav inte är aktuellt under Denna situation har emellertid ändrats genom ny ekonomiredovisning för detaljplaner som ger bättre ekonomiska förutsättningar i andra delar av byggnadsnämndens verksamheter. Lovverksamhet Verksamheten är i sin helhet lagreglerad. Plan och bygglagen med förordningar formulerar minimikraven de är omfattande. Verksamheten som helhet kan inte avgiftsfinansieras. Den lagstadgade servicedelen står utanför. Endast höjning av avgifterna kan öka intäkterna men de får ej överstiga självkostnaden för de delar som får avgiftsfinansieras. Verksamheten kräver kommunens stöd för övriga delar. Lovverksamheten består huvudsakligen av lovgranskning och handläggning av bygganmälan samt att ge råd och upplysningar i frågor som hör till verksamheten. Utöver detta ingår ytterligare ett antal uppgifter. (Uppskattad resursandel för de olika aktiviteterna inom lovverksamheten anges i %). Bygglovgivning omfattar bl a prövning av ansökningar om bygglov, bygglov för tillfällig åtgärd, rivningslov, marklov, förhandsbesked och strandskyddsdispens. (35 %) Bygganmälan och rivningsanmälan omfattar förutom tillsyn över byggandet bl a att besluta om kontrollplan, rivningsplan och slutbevis. Dessutom ingår att hålla samråd samt att för visst arbete godkänna kvalitetsansvarig. Brandfarlig vara omfattar tillståndsgivning. När det gäller ventilationskontroll och energideklarationer har byggnadsnämnden tillsynsansvar. Hissar prövas i bygganmälan. Dessutom ligger tillsynsansvaret för hissar i bostäder på byggnadsnämnden. I övrigt delas tillsynsansvaret mellan byggnadsnämnden och Arbetsmiljöverket. (25 %) Olovlig åtgärd (s k svartbygge) skall enligt lag behandlas av byggnadsnämnden så snart det finns anledning att anta att överträdelser skett av bestämmelserna. (7 %) Kundservice är en mycket omfattande och tidskrävande uppgift. Myndighetsrollen i kombination med servicerollen gör att missförstånd lätt uppstår om rollfördelningen. I plan och bygglagens kapitel 11, som handlar om byggnadsnämndens uppgifter, ges ramarna för såväl myndighets som servicekraven. Informationsdelen ägnas stor uppmärksamhet bl a genom den av byggnadsnämnden framtagna "Information till dig som tänker bygga". Denna informationsskrift lämnas eller skickas tillsammans med blanketter för förhandsbesked, bygglov och bygganmälan. (25 %) Expertmedverkan avseende bebyggelsemiljö och utformning i olika arbetsgrupper och övrig kommunal planering t ex fysisk planering, avfallshantering, handikappfrågor osv. (3 %) Internservice som kontorsutveckling, praktikanter, ADB utveckling, IT samordning, Utbildning mm. (5 %) 2010: Under 2010 avses enheten Företagslussen, som ingår i lovverksamheten, utvecklas

17 Byggnadsnämnden Sida 15 ytterligare. Ansvar för efterlevnad av krav på upprättande av energideklarationer har påförts byggnadsnämnden fr o m I kommunbudget 2010 ingår följande inriktningsmål, vilka i hög grad berör lovverksamheten: A. Nämnden skall gemensamt med miljöskyddsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändning för uppvärmning. B. Nämnden skall verka för möjligheter till samvaro för alla åldrar i bostadsområden. C. Nämnden skall gemensamt med tekniska nämnden verka för en tillgänglig och trygg miljö i det offentliga rummet. D. Nämnden skall verka för ett ökat miljöanpassat byggande. Planverksamhet Fysisk översiktsplanering och detaljplanering är som process helt lagreglerad. Minimikraven formuleras i plan och bygglagen. Bygglov förutsätter i många situationer detaljplanestöd. För detaljplaner tas avgifter ut för PBL planer. Plankostnaderna finansieras som regel genom avtal med exploatörer. I vissa fall kan dock avgiften tas ut genom planavgift i samband med bygganmälan. Övrig verksamhet kan ej avgiftsfinansieras. Planverksamheten består av två delar; planproduktion och service. Sett ur kommunekonomisk synvinkel har planproduktionen två dimensioner: 1) Verksamheten i sig skall producera planer till en låg kostnad, 2) Planernas innehåll skall gynna en sund ekonomisk utveckling. Långsiktigt är den andra dimensionen helt överskuggande den första, eftersom den handlar om avsevärt mycket mer pengar och spänner över samtliga verksamheter. Denna förutsätts kommunledningen bevaka. Här behandlas därför endast den första dimensionen av planproduktionen samt servicedelen. Verksamheten kan kortfattat beskrivas enligt följande: (Uppskattad resursandel för de olika aktiviteterna inom planverksamheten anges i %) Detaljplanebeställning (Separat bilaga) ses över två gånger om året för ställningstagande i kommunstyrelsen. Det är kommunstyrelsens beställning till byggnadsnämnden/plan och byggkontoret av den önskade planproduktionens omfattning samt tidsplaner. Det är ett tydligt och rationellt styrdokument, där verksamhetens ambitionsnivå läggs fast. (1 %) Fysiska planer enligt detaljplanebeställningen omfattar detaljplaner och områdesbestämmelser. Fördelningen mellan dem varierar över tiden utifrån behovet enligt detaljplanebeställningen. Detaljplaner utgör regelmässigt den största delen i planproduktionen. Områdesbestämmelser är en billig metod att säkerställa översiktsplanens syfte om det endast handlar om ett begränsat antal frågor (t ex att bevara ett sommarstugeområde eller en kulturhistoriskt värdefull miljö). (55 %) Fastighetsplaner anger hur kvarter ska indelas i tomter. När avstyckning önskas kan upphävande av äldre fastighetsplan ibland vara en förutsättning. (1 %) Särskilda projekt, uppbyggnad av geoarkiv, GIS skikt, kulturhistoriska utlåtanden m m. (7 %) Kundservice är inte så omfattande som den på bygglovsidan. Den innefattar råd och information såväl internt som externt, service till kunder och byggnadsnämnd. (15 %) Expertmedverkan i externa arbetsgrupper översiktsplanering, ljusplanering m m. (10 %) Internservice som kontorsutveckling, praktikanter, IT utveckling inkl CAD, GIS, Map info, ITsamordning, utbildning, m m. (10 %)

18 Byggnadsnämnden Sida 16 MBK samordning, uppföljning av kart och mätningstekniska tjänster. (1 %) 2010: En viktig förändring är arbetet med detaljplaner för väg E20. I detaljplanebeställningen finns angivet att aktör (Vägverket) styr tidplanen. För att klara arbetsbelastningen för dessa planer, som innebär en särskild, tillfällig utökning av beställningen, är det aktuellt med anlitande av konsult. För att ha en god planberedskap finns detta arbete med i Kommunbudget Byggnadsnämnden förutsätter att kommunfullmäktige kommer att anslå medel för finansiering av arbetet om det kommer i gång under Karaktären hos detaljplanerna för E20 gör att kostnadstäckningen för planarbetet beräknas bli betydligt lägre än normalt. Att genomförandetiden för planerna är relativt lång är ytterligare ett skäl till att planerna till mycket stor del måste ha kommunens stöd. Byggnadsnämnden har fått i uppdrag (KS 250/07) att, i samråd med berörda nämnder, utarbeta ett förslag till framtida användning av Mjörnstranden med stöd av fördjupad översiktsplan. Detaljplanearbete pågår. För att byggnadsnämnden ska kunna genomföra kommunstyrelsens detaljplanebeställning kommer förutom egen personal konsulter att användas. Det finns dock en begränsning i hur stor del av planarbetet en plankonsult kan utföra. Arbetsledning, nämndmöten samt all administration avseende samråd, utställning och arkivering måste skötas av ordinarie personal på planavdelningen. Kart och mätningsteknisk verksamhet/gis Ett fungerande kartverk är ett nödvändigt underlag för all fysisk förändring och teknisk försörjning inom en kommuns tätortsområden. Bland annat finns lagkrav att nybyggnadskarta på begäran ska levereras av byggnadsnämnden. Kartverket nyttjas till större delen i dag av skattefinansierade verksamheter, varför kartverket till den delen måste ha kommunens stöd. Den kart och mätningstekniska servicen (MBK) sköts i dag av GIS enheten med bl a ajourhållning av stomnät och primärkartor och utförs fr o m 2006 så att kartverksamheten klaras med egen personal (2,75 personer för kartproduktion) medan ramavtal finns med Metria och Norconsult för mätning mm. För byggnadsnämndens del sker avstämning/uppföljning/styrning av verksamheten månadsvis i samband med fakturering enligt särskild rutin. För MBK verksamheten har formulerats ett särskilt program som består av: Verksamhet enligt avtal med konsulter: Stommätning. Ajourhållning och utvidgning av stomnät i plan och höjd. (5 %) Mätning och fältinventering. Mätningsverksamhet enligt projekt respektive detaljplanebeställningar för framställning av grundkarta till planverksamheten. (3 %) Inmätning. Mätningsverksamhet för ajourhållning och uppdatering av befintligt kartverk och kontroll. (10 %) Fotogrammetrisk bearbetning. Stereobearbetning för ajourföring och komplettering av primärkartverket från 2009 års flygning (södra kommundelen). (19 %) Mätning och fältinventering och framställning av nybyggnadskarta. Mätningsverksamhet enligt projekt och för framställning av nybyggnadskarta. (7 %)

19 Byggnadsnämnden Sida 17 Utsättning. Husutstakning och sättning av byggfix efter kontinuerliga beställningar från kunder. (3 %) Lägeskontroll. Mätningsverksamhet på uppdrag av byggherre för lägeskontroll vid byggnation. (3 %) Verksamhet i egen regi: Personalkostnader. För drift av verksamheten sysselsätter fn 2.75 personer för framställning och ajourföring av kommunens olika kartverk och att ge service åt övriga kommunala förvaltningar. Leverans av kartor till externa användare efter beställningar och avtal samt att ge upplysningar till allmänheten ingår också. I verksamheten ingår framställning av nybyggnadskartor övriga översiktskartor, mätningsförberedande verksamhet, förande av adresskarta och gatunamnsförteckning, adressändringar samt förande av byggnadsregister. (43 %) Utbildning. För MBK verksamheten behövs utbildningsinsatser med specialinriktning på system och verktyg för hantering, ajourföring och framställning av register och kartor för berörd personal. (2 %) Lokaler för MBK verksamheten. (5%) GIS projektet (Geografiska InformationsSystem) är ett kommungemensamt projekt där kommunstyrelsen är uppdragsgivare för projektet och ansvaret för utförandet ligger hos byggnadsnämnden. Etapp 1 av kommunens GIS projekt avslutades Denna etapp hade bl a som syfte att visa hur GIS ger möjligheter till verksamhetsförnyelser/rationaliseringar. Hösten 2001 påbörjades etapp 2, som bl a innebar en kartläggning av förvaltningarnas och bolagens behov. Etapp 3 innebar bl a införandet av GIS systemet Geosecma för handläggare. Slutrapport för GIS projektets etapp 2 och 3 har godkänts av kommunstyrelsen Efter att etapp 2 och 3 avslutats har GIS arbetet gått in i en driftsfas. Etapp 4 (kort beskrivning finns i slutrapporten för etapp 2 och 3) är planerad och syftar till att föra ut webbaserad geografisk information till kommuninvånarna genom integration med kommunens externa hemsida. GISenheten svarar idag för drift och underhåll av det kommungemensamma GIS systemet och har tillsammans med kommunens förvaltningar och bolag publicerat ett drygt trettiotal olika kartprodukter, med kopplingar till olika verksamhetssystem och register, som kan nås av anställda och politiker via kommunportalen kommer kontoret att arbeta vidare med MBK samt utvecklingen av GIS enligt redogörelsen ovan. År har drift av GIS finansierats genom att deltagande förvaltningar och bolag betalat en årsavgift som fördelats efter bedömd nytta. GIS avses år 2010 finansieras på motsvarande sätt. En viktig förändring är införandet av lägenhetsadresser i Sveriges kommuner (Lag om lägenhetsregister 2006:378). Grunden för lägenhetsadresserna var när det s k basadressregistret infördes i kommunerna. I Alingsås kommun utfördes basadressregister av Metria enligt KF beslut 124/97. Registret utfördes till ett fast pris på 1180 tkr, som finansierades dels med byggnadsnämndens egna kapital och dels med tillfälliga särskilda anslag som kommunfullmäktige beviljade. Lantmäteriet har regeringens uppdrag att förbereda ett nytt rikstäckande lägenhetsregister, som underlag för en övergång till registerbaserad hushålls och bostadsstatistik i stället för traditionella folk och bostadsräkningar. Även detta register skall ajourföras av kommunerna. Av Kommunbudget 2010 framgår att byggnadsnämnden förutsätter att kommunfullmäktige kommer att anslå medel för finansiering av arbetet om det kommer i gång under Allt tyder nu på att lägenhetsregistret kommer att börja införas Detta kommer att kräva ytterligare personella resurser för plan och byggkontoret. Byggnadsnämnden avser att ta upp detta som ett separat ärende till kommunfullmäktige med begäran om anslag för en ny visstidsanställning (GIS tekniker), se även sid 2 ovan.

20 Byggnadsnämnden Sida 18 Kommunstyrelsens beslut om budgetramar Verksamhetens huvudsakliga syfte Byggnadsnämnden har som syfte att ge en god och effektiv service i plan och byggfrågor. Nämnden skall verka för en god byggnadskultur samt en god och estetiskt tilltalande stads och landskapsmiljö. Syftet är också att verka för en god hushållning med mark, vatten och andra resurser, att prioritera service till företagsamhet och till bostadsbyggande samt att ansvara för den gemensamma mottagningsfunktionen Företagslussen. Inriktningsmål för 2010 A Byggnadsnämnden skall gemensamt med miljöskyddsnämnden och tekniska nämnden verka för att minska energianvändning för uppvärmning. B Byggnadsnämnden skall verka för möjligheter till samvaro för alla åldrar i bostadsområden. C Nämnden skall gemensamt med tekniska nämnden verka för en tillgänglig och trygg miljö i det offentliga rummet. D Nämnden skall verka för ett ökat miljöanpassat byggande. Belopp i tkr Bokslut 2008 Budget 2009 Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Kommunbidrag Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Förändring av eget kapital Eget kapital vid årets slut Ekonomiska ramar för perioden

21 Byggnadsnämnden Sida 19 Investeringsramar Belopp i tkr Budget 2010 Ram 2011 Plan 2012 Plan 2013 Plan 2014 Datorer och IT 1) Inventarier Flygfotografering Summa ) Av 291 resp 450 tkr för Datorer och IT år 2011 resp 2014 utgörs 200 tkr av reinvestering för GIS. Av 450 tkr år 2014 utgörs dessutom 150 tkr av kostnader för ny kopieringsmaskin. Byggnadsnämndens resultatmål 2010 A1 För bygglov som redovisar ett energieffektivt byggande och som kräver nämndprövning gäller styrtalet att de skall klaras om kompletta handlingar inkommit 3 veckor före nämndmöte. Målet är att styrtalet skall uppfyllas i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A2 För bygglov som redovisar ett energieffektivt byggande och som tas på delegation gäller styrtalet att de skall klaras inom 2 veckor om kompletta handlingar finns. Målet är att styrtalet skall uppfyllas i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A3 Byggnadsnämnden är för sin del beredd att i bygglov pröva mindre avvikelser från detaljplan om avvikelserna beror på ett energieffektivt byggande. Målet är att avvikelserna kan genomföras i minst 80 % av det totala antalet ärenden av denna typ. A4 I alla detaljplaner skall anges att vid energieffektivt byggande, med bl a extra tjock isolering i ytterväggar, skall ökad byggnadsarea tillåtas så att bostadens area inte behöver minskas. B Samlingsplatser och aktivitetsytor för alla åldrar, förutom traditionella lekplatser med gungställning och sandlåda, skall redovisas i alla detaljplane och bygglovsprojekt som gäller flerbostadshus och grupphus med undantag av stadskärnan. C1 I alla detaljplane och bygglovsprojekt skall redovisas hur man skall genomföra att miljön blir tillgänglig och trygg för alla. C2 I samband med att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet undanröjs på allmänna platser skall nämnden tillse att även aspekten att göra miljön trygg beaktas. D1 I alla detaljplaner skall anges att byggnaders stommar och fasader i huvudsak skall utföras i trä, om detta inte visar sig olämpligt från t.ex. estetisk, konstruktions eller brandskydds synpunkt.

22 Byggnadsnämnden Sida 20 D2 I alla detaljplaner skall anges att installationsteknik som medför låg vattenanvändning skall användas och att dessa installationer skall ha individuell mätning för varje bostad/verksamhet. Styrtal Antal behandlade ärenden Antal nämndbeslut Antal delegationsbeslut Antal detaljplaner (laga kraft) ) 6 2) Antal fastighetsplaner (laga kraft) Antal nya bostadslgh (bygglov) ) 126 4) Antal årsarbetare 16,5 20,0 20,5 20,5 20,5 Främ tjänster, ej MBK (tkr) ) Att antalet detaljplaner som vunnit laga kraft är lägre än tidigare år beror dels på att det varit huvudsakligen omfattande och tidskrävande projekt under 2008 och 2009 samt dels på omsättning och utlåning av personal. 3) Varav 26 rum, korttidsboende i kv Kvarnbackenskolan. 4) Antalet lägenheter är missvisande lågt jämfört med 2006 beroende på regler för statlig bostadsbyggnadssubvention, som medförde tidigareläggning av bygglovgivning för många projekt. Planändring med enkelt förfarande ska som regel klaras på 8 veckor. Nybyggnadskarta ska levereras inom 4 veckor. Bygglov som gäller företagsärenden och som kräver nämndprövning skall klaras om kompletta handlingar inkommit 3 veckor före nämndmöte. Delegationsärenden som gäller företag och som har kompletta handlingar skall klaras inom 2 veckor. Bygglov för övriga ärenden som kräver nämndprövning skall klaras om kompletta handlingar inkommit 6 veckor före nämndmöte. Övriga delegationsärenden med kompletta handlingar skall klaras inom 4 veckor. Bygglov beviljas för minst en ny återvinningsstation per år. Bygganmälan skall bevakas så att erforderliga åtgärder från byggnadsnämndens sida alltid vidtas inom lagstadgad treveckorsperiod. Alla "spontana" besökare skall under expeditionstid kunna få en god allmän service och erforderliga allmänna upplysningar. Bokningar för kunder med särskilda ärenden skall ske i "veckan". Detaljbudget I samband med att årets budgetförslag tagits fram har en detaljbudget tagits fram som underlag. (Separat bilaga) Hantering av kommunpolicys Det finns ett stort antal kommunpolicys för Alingsås kommun (t ex för IT säkerhet) för vilka det finns behov av överblick för nämnden. En sammanställning har därför gjorts. (Separat bilaga)

23 Byggnadsnämnden Sida 21 Konkurrensplan Byggnadsnämnden beslutade att konkurrensutsättning även fortsättningsvis skall prövas för del av MBK verksamheten samt för planverksamheten, då egna personella resurser saknas och för vissa utredningar. Åtgärdsplan för integrationsarbetet Byggnadsnämnden arbetar kontinuerligt med integration i samband med detaljplanering av nya bostadsområden. Internkontrollplan Reglemente för intern kontroll i Alingsås kommun antogs av kommunfullmäktige Enligt reglementet skall nämnderna varje år anta en särskild plan för uppföljning av den interna kontrollen. Planen skall innehålla dels en generell internkontrollplan som antagits av kommunstyrelsen och dels de kontrollområden som byggnadsnämnden för övrigt anser behövs för den interna kontrollen. Kontrollerna i byggnadsnämndens internkontrollplan skall utföras så att resultatet av kontrollen kan rapporteras till nämnden i delårsrapporten och årsredovisningen. Resultatet av kontrollerna redovisas till stadsarkitekten (förvaltningschefen) som i sin tur redovisar till byggnadsnämnden. Kommunstyrelsen har antagit generell internkontrollplan för år 2010 (KS 256, ). I denna anges bl a att tidigare år har de generella internkontrollplanerna varit medvetet inriktade på redovisningskontroller. Syftet var att långsamt och säkert få igång själva arbetet med intern kontroll. Av flera olika orsaker har inte den interna kontrollen utvecklats till att bli det styr och ledningsverk tyg som är syftet. De viktigaste faktorerna som påverkat utvecklingen är att risk och väsentlig hetsanalyser saknats samt att samarbetet kring att utforma intenkontrollarbetet avstannat. Genom att lyfta fram grunden för ett effektivt internt kontrollarbete i den generella planen läggs förutsättningarna till det framtida arbetet med styrning och kontroll. Följande kontrollområden ingår i generell internkontrollplan år 2010: 1. Process/rutinbeskrivning 2. Risk och väsentlighetsanalys på nämndnivå 3. Internkontrollplan per nämnd för år Efterlevnad av åtgärder föranledda av tidigare års genomförd internkontroll 5. Kontroll av hur förvaltningarna säkerställer att korrekt information finns i verksamhetssystemen Varje förvaltning måste avgöra hur många kontroller som skall utföras för att kunna klarlägga att fastställda reglementen, regler och policys följs. Enligt reglementet skall resultatet av kontrollen rapporteras till nämnden. Upptäcks brister skall förslag på åtgärder lämnas. Debiteringsrutin (stickprov utförs av bygglovchefen). Debiteringsrutin för plan och byggkontoret i Alingsås (060913)

24 Byggnadsnämnden Sida 22 Kontroller (stickprovskontroller skall utföras på ca 5 % av underlaget i någon typ av åtgärd som nämns i debiteringsrutinen): Debitering till rätt belopp Debitering vid rätt tillfälle Uppföljning Löpande uppföljning av kommunbudgeten ska enligt styrmodellen göras fyra gånger om året. Det bedöms dock tillräckligt att en gång om året följa upp nämndbudgeten. Detta kommer normalt att ske genom att nämndbudgeten ses över och tas upp för antagande i nämnden i början av året när kommunfullmäktiges beslut om slutlig budget för verksamhetsåret föreligger.

25 Byggnadsnämnden Sida 23 Miljöprogram för plan och byggkontoret 2010 Bilaga 1 Enligt kommunens miljöpolicy ska varje förvaltning ha ett miljöprogram för den egna verksamheten. Programmet ska utgå från kommunens övergripande mål, kommunens policies som berör miljön samt de gemensamma gröna nyckeltalen (några förvaltningsspecifika gröna nyckeltal som är lämpliga för plan och byggkontoret har ännu inte kunnat preciseras). Miljöhänsyn vid inköp: Upphandlingspolicy för Alingsås kommun och dess bolag (gällande från och med 1 januari 2003) följs. Miljöutbildning: Utbildning av nyckelpersoner sker efter hand. Alla medarbetare involveras för att stimulera ett aktivt miljöarbete inom förvaltningen. Tidskriften Miljö och utvecklings veckobrev mailas ut till samtliga medarbetare på plan och byggkontoret (samt miljöskyddskontoret och tekniska kontoret). På ett kommande idémöte under våren 2010 ska filmen I elfte timmen (Leonardo DiCaprio) visas. Källsortering och kompostering: Alla förvaltningar på Sveagatan 12 använder återvinningshuset vid parkeringen. Här lämnas allt material (förutom miljöfarligt avfall och grovt avfall); returpapper, wellpapp och grov kartong, biologiskt nedbrytbart avfall, färgat och ofärgat glas, metallförpackningar, hårdplastförpackningar. Till brännbart avfall (för energiutvinning) sorteras t.ex. mjukplast, plastband, cellplast (frigolit), trasor, handskar m.m. Till deponi sorteras t.ex. porslinskross, förpackningar med innehåll, mineraliska produkter, avfall med blandad materialsammansättning. I det förvaltningsgemensamma lunchrummet källsorteras de flesta fraktioner innan det bärs ner till återvinningshuset. Kasserade lysrör och övrigt miljöfarligt avfall (batterier, kemikalier m.m.) samt elektroniskt avfall planeras att förvaltningsgemensamt samlas i källarplan (i plan och byggs f.d. garage) i väntan på bortforsling till miljöstation eller återvinningscentral. Uttjänta datorer, möbler m.m. (grovavfall) skänks till personalen/skolor/andrahandförsäljning eller körs till Bälinge återvinningscentral. Tonerkassetter återvinns (återsänds) alternativt källsorteras beroende på fabrikat. De papperskorgar som finns kvar töms av lokalvården och sorteras till fraktionen brännbart avfall. Skriv och kopieringspapper: Nordic environmental label märkt papper (Svanen) används. Förbrukningen av papper minskas genom dubbelsidiga utskrifter, att kopiering sker på båda sidor av papperet när det är lämpligt, att förminskning används vid kopiering när läsbarheten inte försämras, att e post används i så hög grad som möjligt samt att baksidor på makulaturpapper används för anteckningar. Övergången till digitala presentationer (pdf filer m.m.) gör att OH film används i mycket liten omfattning. Datorer: Genom den kontinuerliga uppdateringen av förvaltningens datorer erhålls högt ställda krav rörande energiförbrukning, emission (strålning) och ergonomi. Miljömärkta produkter m.m: RÄTTVISE märkt kaffe, KRAV märkt frukt samt BRA MILJÖVAL märkta varor såsom diskmedel, kaffefilter, servetter m.m. används. Personalen använder porslinsmuggar. Efter ombyggnaden av lokalerna nyttjas numera diskmaskiner. Användningen av pappersmuggar, engångstallrikar m.m. har tydligt minskat.

26 Byggnadsnämnden Sida 24 Tjänsteresor: Två tjänstecyklar finns som används vid kortare resor. Tjänstebilar används för längre resor om inte passande kollektivtrafik finns. Genom den gemensamma bilpoolen kan plan och byggkontoret nyttja miljöbilar (el och etanoldrift). Vid resor utanför regionen nyttjas i första hand tåg. Energisparande: Lågenergilampor används i stället för vanliga glödlampor. Lokalerna släcks helt och hållet nattetid. Datorer stängs av när de inte används. Nya bildskärmar som köps in har automatisk avstängning. Uppföljning: Avstämning av miljöprogrammet görs efter varje års slut. Mattias Westblom, miljösamordnare, Plan och byggkontoret

27 Byggnadsnämnden Sida 25 Nämndbudget 2010 Bilaga 2 Arbetsmiljöplan Arbetsmiljöplan för plan och byggkontoret 2010 Arbetsgivare: Alingsås kommun Arbetsplats/ enhet: Plan och byggkontoret Besöksadress: Sveagatan 12 Postadress: ALINGSÅS Telefonnummer: Ansvarig (inom kontoret): Förvaltningschef Ola Ljungman Godkänd av plan och byggkontoret på arbetsplatsträff

28 Byggnadsnämnden Sida 26 Syfte Syftet med arbetsmiljöplanen är att arbetsplatsen skall vara säker och trivsam. För att säkerställa detta krävs ett sytematiskt arbetsmiljöarbete med tydlig ansvarsfördelning. Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Arbetsmetodik Arbetsmiljöarbetet utgår från kommunens personalpolicy. För att arbetsmiljöarbetet skall vara integrerat i plan och byggkontorets och byggnadsnämndens övriga verksamhet ingår arbetsmiljö planen liksom jämställdhetsplan och miljöprogram som bilagor till nämndbudgeten som antas av byggnadsnämnden i början av varje år. För insatser i arbetsmiljön på kontoret tas varje år fram mål och åtgärder. Dessa utgår från en behovsinventering (PA handboken) och arbetsmiljöprotokoll (separat bilaga). Kommunen är ansluten till företagshälsovård genom Boråshälsan. Alla kontakter med Boråshälsan sker via förvaltningschefen. Som komplement vad gäller mer privata frågor finns avtal med Falck Healthcare. Gratis rådgivning kan erhållas, utan att arbetsgivaren behöver kontaktas, enligt särskild broschyr, som alla medarbetare får tillgång till. Arbetsrelaterade olyckor och tillbud ska redovisas på blanketter som finns i PAhandboken. Blanketterna kan hämtas och skrivas ut från Dokument i Kommunportalen (Handböcker. Allmänna Handböcker). En undersökning (hälsoenkät) av arbetsklimatet på kontoret skall genomföras inom 2 5 år från senaste undersökning. En undersökning för kontoret genomfördes 2002 (Feelgood) samt kommunövergripande 2007 och 2009 (Boråshälsan). Vid kontorets arbetsplatsträffar, som hålls var fjärde vecka, tas aktuella arbetsmiljöfrågor upp och eventuella åtgärder beslutas. Vid en arbetsplatsträff om året (november) genomförs en grund läggande genomgång av mål och åtgärder för arbetsmiljön och beslut tas om arbetsmiljöplanen för det kommande året. Friskvårds och personalförmåner framgår av PA handboken, se ovan. Bland annat innebär förmånerna gratis tillgång till sim eller trimhallen i Nolhaga 52 gånger per år. Möjlighet finns att byta till årskort/motsvarande förmån hos lokal näringsidkare i Sollebrunn. Förmånerna innebär även ett individuellt bidrag till annan friskvård om 500 kr per anställd och år. Vilken typ av friskvård som ersätts framgår av

29 Byggnadsnämnden Sida 27 punkt 11.4 i PA handboken. Den anställde ska redovisa på blanketten personligt utlägg där även redovisningskrav framgår. Tillämpliga lagrum Arbetsmiljölagen (1977:1160) och arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Hänvisning till Allmänna råd och föreskrifter Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) Arbetsanpassning och rehabilitering (AFS 1994:1) Belastningsergonomi (AFS 1998:1) Arbete vid bildskärm (AFS 1998:5) Arbetsplatsens utformning (AFS 2000:42) Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Egna principer eller policy Personalpolicy för Alingsås kommun (innehåller arbetsmiljöpolicy). Denna arbetsmiljöplan som ingår som bilaga till byggnadsnämndens nämndbudget. Delegation Arbetsplatsens storlek (22 anställda) gör det inte meningsfullt att delegera arbetsmiljöansvaret. Förvaltningschefen har arbetsgivaransvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljögrupp En arbetsmiljögrupp för arbetet med arbetsmiljöplanen har utsetts och består av följande personer: Inger Ernstson (skyddsombud), Sven Agneman och Evelyn Henrichsen. Handlingsplan Det är viktigt för ett bra arbetsresultat att arbetsplatsen och arbetsuppgifterna upplevs som attraktiva, utmanande och trivsamma. För att klara detta och därmed också bidra till en god arbetsinsats och ett gott resultat är det viktigt att arbetsmiljön är tillfredsställande och att den enskilde upplever ett gott arbetsklimat. En jämställd arbetsplats (se även jämställdhetsplan) med en bra spridning av olika åldrar och bakgrund bland de anställda bidrar också till ett bra arbetsklimat. Hösten 2009 har en kommunövergripande hälsoenkät genomförts (Boråshälsan). Med stöd av svaren på enkäten kommer kontoret att arbeta vidare med vad som kan bidra till att bevara och förbättra hälsa, arbetsglädje och välbefinnande på kontoret (Lokal handlingsplan kommer att tas fram).

30 Byggnadsnämnden Sida 28 Mål Medarbetarna ska ha mycket stor möjlighet att påverka arbetets innehåll och kvalitet. Åtgärder Regelbunden genomgång av kontorshandboken på arbetsplatsträffar. Medarbetarsamtal genomförs i december. Mål Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska stödjas. Åtgärder Bidrag lämnas till individuella friskvårdsinsatser. Gemensam fritidsaktivitet ska genomföras för att stärka kondition och styrka (festkommitténs ansvar). Mål Ett gott psykosocialt arbetsklimat ska främjas. Åtgärder Gemensam obligatorisk fritidsaktivitet (utöver konditionsaktiviteten) ska genomföras (fest kommitténs ansvar). Kombinerat obligatoriskt studiebesök och följande samvaro ska genomföras (delvis festkommitténs ansvar) Mål En rutin för arbetsmiljöarbetet ska utvecklas och genomföras. Åtgärder Skyddsrond genomförs varje år och arbetsmiljöprotokoll från föregående år gås igenom och revideras, bl a med hänsyn till budget. Vid arbetsplatsträff i november genomförs grundläggande genomgång av mål och åtgärder för arbetsmiljön och beslut tas om arbetsmiljöplanen för det kommande året. Jämställdhetsplan I jämställdhetsplan för kontoret finns mål och åtgärder för bl a följande arbetsmiljörelaterade områden: Arbetsförhållanden, Möjlighet att förena föräldraskap och arbete samt Kompetensutveckling.