ARBETSPAPPER I TEMA 3 INTEGRITETSHOT OCH KOMPLEXITET SOM ARBETSMILJÖFRÅGOR Denna text ingår i forskarbyns arbete att utforska vilka teorier som kan skapa relief och trovärdighet åt praktikers reflektioner I den fortsatta bearbetningen av texten är vi därför mer intresserade av om textens tolkning av Bourdieu kan bidra till förbättrade analyser och diskussioner mellan praktiker inom området än om Bourdieu har uppfattats och tolkats rätt enligt den akademiska traditionen 081228 Filnamn: tema30101 Kan Bourdieus modeller av sociala system bidra till en ökad förståelse av aktuella arbetsmiljöproblem? Reflektioner av Bengt-Åke Wennberg efter samtal med Ole Jacob Thomassen i forskarbyn hösten 2008 Pierre Bourdieu är en fransk filosof som många forskarskolor refererar till när man behandlar frågor om organisation och samverkan Det tar tid, arbete och tankemöda att tränga in i Bourdieus tankevärld Jag har därför bara kunnat bli ytligt bekant med hpnom Det var därför värdefullt att Ole-Jacob ägnat tid att förankra sitt doktorsarbete i Bordieu En stor del av samtalet med Ole Jacob Thomassen upptogs därför av hans presentation av Pierre Bourdieus tänkande om sociala system Skälet till Ole-Jacobs intresse för Bourdieu är att i Bourdieus modeller är människan inte bara en instrumentell görare Bourdieu bryter med den traditionella diskursen och argumentationen om organisatoriska frågor det vill säga den vi tränas in igenom arbetsliv och massmedia I denna diskurs har den enskilda människan placerats in i ett organisatoriskt sammanhang där hon identifierats och identifierat sig själv utifrån vad som i det organisatoriska sammanhanget behöver göras Bourdieu ser människan som en varelse som också riktar sitt intresse mot vad som behöver bli gjort Att tillämpa Bourdieu kan därför vara ett sätt att bryta diskursens makt och bättre förstå konserverande och utvecklande processer i samhälle och organisationer SAMARBETSDYNAMIK AB Ölsdalen 134, 693 91 Degerfors, telefon 0586 726 121 bengt-akewennberg@samarbetsdynamikse
Pierre Bourdieu (1930 2002) var en fransk sociolog och kulturantropolog Han är mest känd för sin teori om det symboliska eller kulturella kapitalet Genom att tillägna sig vissa habitus (ung kollektiv livsstil, innefattande sätt att föra sig, tänkesätt, smak mm) bär olika samhällsklasser på särskiljande kännetecken Dessa sociala distinktioner är enligt Bourdieu centrala för förståelsen av hur makteliter formeras och reproduceras och av hur karriärvägar öppnas och stängs inom olika "sociala rum" Dessa bestämmer också handlingsmönster och skeenden i sociala system exempelvis organisationer Inom sociala grupperingar utvecklas enligt Bourdieu också en speciell doxa Med doxa avser han det aktuella sociala systemets vedertagna föreställningar, det vill säga sådant som inte kan betvivlas eller diskuteras inom systemets ram Med utgångspunkt från Bourdieu är det enligt min mening rimligt att påstå att man inom de grupper som diskuterar organisationsfrågor har ett eget språk en diskurs som gör att vissa aspekter av det sociala systemets funktion blir dolda och inte kan diskuteras Denna blockering medför enligt min erfarenhet olämpliga och ofullständiga analyser, effektivitetsförluster och medför arbetsmiljöproblem 1 Jag har efter samtalen med Ole-Jacob kommit till slutsatsen att vi med Bourdieus begreppssystem bättre än vad som är möjligt med dagens doxa, kan beskriva skeendet i en verksamhet särskilt med hänsyn till de frågor som i dag står i fokus nämligen arbetsmiljö, motivation, integritet och ansvarstagande Jag skall i denna artikel med utgångspunkt från samtalen med Ole-Jacob bidra med mina funderingar om i vilken grad Pierre Bourdieus beskrivningar av sociala fenomen kan vara av värde för resonemang om samarbets- och organisationsfrågor 1 Informationen hämtad från Nationalencyklopedin - http://wwwnese/artikel/155946-2
Vägen till dagens doxa Under början av1900-talet var den tekniska utvecklingen enorm Det var därför rimligt att produktionssystemen utformades utifrån vad som kan göras med de nya möjligheter som öppnades Det var därför i olika organisationsanalyser naturligt att utgå från tekniken och sättet att producera Människan blev en del av det tekniska systemet och hennes roll var att utföra sådant som en maskin ännu inte klarade av Varje sådan industriell produktionsprocess karaktäriseras av komplexitet Med komplexitet menar jag då förhållandet att den inte styrs av förutbestämda lagbundenheter utan att det finns ett oändligt antal möjliga utfall varav endast några få är lämpliga och önskvärda För att skapa produktivitet och kvalitet måste därför processen aktivt styras och stabiliseras så att det händer som man vill skall hända För att beskriva denna styrning används hierarkiska tankemodeller och olika regelsystem, policies, föreskrifter och instruktioner Dessa kan aldrig helt greppa de processer det är fråga om För att få grepp om och styra dem behöver de som engagerar sig i styrningen ledningen och staben göra komplexitetsreduktioner (Jämför exempelvis med väderprognoser) I ett massproducerande och repetitivt produktionssystem kan dessa komplexitetsreduktioner formuleras utifrån erfarenhet av tidigare insatser Man kan göra beräkningar byggda på best practice En förutsättning för stabilitet är då att de förutsättningar som legat till grund för analysen kan hållas konstanta Stort intresse har därför visats det som kallas framgångsfaktorer det vill säga vad man måste ta hänsyn till och ta med i beräkningen när man formulerar instruktioner och regelsystem Detta sätt att använda komplexitetsreduktioner har lett till beskrivningsmodeller som huvudsakligen bygger på statistisk och mekanistisk logik Styrningen förväntas vara sådan att produktionen uppstår automatiskt som en följd av systemet Ingrepp, vare sig dessa görs av medarbetare eller ledning, skall endast behövas vid avvikelser och störningar eller vid större omställningar Teorier och modeller om människan i produktionen har därför främst handlat om hennes förmåga till anpassning till systemet och ledningsformerna - 3
Den moderna produktionens villkor Under slutet av 1900-talet och början på 2000-talet har tekniken blivit mer kraftfull och distribuerad Enstaka enheter kan numera utföra sådant som det tidigare krävdes en hel fabrik för att göra Ju mer kraftfull tekniken har blivit desto mer kundorienterad kan man bli Man kan producera en mycket större variation Det blir då inte lika viktigt att planera för vad som kan göras utan för vad som måste bli gjort Eftersom det som måste bli gjort styrs av kundernas krav och därför inte är lika konstant och oföränderligt som vad som kan göras så kan man inte längre förlita sig på samma typ av komplexitetsreduktioner som man använt tidigare Produktionsprocessen drivs framåt genom handskakningsmöten där de olika enheterna anpassar sina insatser till de andras behov I mer avancerade och ännu mer komplexa system uppstår en nätverksstruktur där produktionen leds fram genom olika noder precis som signalerna i hjärnan Det är i detta läge som en gammal doxa inte längre räcker till Det är nu som Bourdieus tankar kan vara till hjälp I de komplexitetsreduktioner som måste skapas måste man nämligen ta hänsyn till den mänskliga kompetensen i systemet Denna kompetens är avgörande, inte bara för att utföra de aktuella arbetsmomenten, utan också för att medverka till att styra processen mot vad som behöver bli gjort Styrningen måste beskrivas med en annorlunda doxa än den som bygger på hierarki och regler eftersom den fysiska konfigurationen av produktionsenheter och den infrastruktur som knyter dem samman måste erbjuda maximal frihet till enheterna att var för sig och gemensamt medverka till att forma en så effektiv process som möjligt den IT-lösning som är möjlig att etablera erbjuder både överblick och precision och därmed gör det möjligt för de distribuerade enheterna (noderna) att både på kort och lång sikt effektivt bidra till processen och lokalt utveckla det kunnande som i framtiden kan ge en än bättre styrning personalen har ett engagemang och ett eget intresse att använda sina erfarenheter och sitt kunnande för att göra de insatser och skapa de lösningar som en effektiv produktion och processtyrning kräver De har eller måste ha en egen ambition medverka till att utveckla produktionen och styrningen Arbetsmiljö, engagemang och ansvarstagande måste då bygga på det förhållandet att människor under gynnsamma förhållanden vill göra ett gott arbete och känna en professionell heder Om verksamheten, så som den är ordnad, skapar onödiga begräns- - 4
ningar i detta så mår man dåligt Om man kränker människors integritet Om man bestämmer över deras huvuden eller om styrningen, så som den etablerats, misslyckas så blir risken stor att man förlorar engagemanget I värsta fall uppstår en omfattande skuldbeläggning både av sig själv och av andra Det skapas en gnällkultur Därmed försämras arbetsmiljön Att beskriva och förstå existerande psykologiska och sociala begränsningar för att medarbetare skall kunna uppfylla sina förpliktelser Möjligheterna för den enskilde medarbetaren att medverka till en bra samordning och att det önskvärda blir gjort begränsas av en mängd praktiska förhållanden som exempelvis maskiner, layout, lokaler, närhet, material etc De begränsas också av ITsystemet som måste kunna ge tillräcklig överblick och ha tillräcklig precision för att göra det möjligt att simulera olika utfall och se och följa upp konsekvenserna av olika åtgärder och beslut I de flesta moderna verksamheter särskilt när det rör samverkansfrågor och mänskliga behov och ambitioner krävs kvalificerade bedömningar av vilka rutiner och lösningar som i den givna situationen är mest lämpliga Det räcker inte att handla efter instruktion Man måste ha tillgång till en hel palett av tänkbara och etablerade lösningsmodeller Avgörande för framgång är då att annan berörd personal är införstådda med hur de tänkbara handlingslinjerna fungerar och hur de resurser man disponerar skall användas Det räcker således inte med att individen själv förstår vad som skall göras Även de andra måste förstå vad agerandet syftar till (vad som behöver bli gjort), hur lösningen skall kunna förverkligas och vara beredda att stödja detta I sådana samspel kan berörda personer inte undgå att uppmärksamma att man är med att skapa de processer som uppstår De flesta inser då att man bör vara medveten om vad man bidrar till och att man inte bara passivt kan flyta med Man har egna krav på sig att man måste utveckla en känsla av sammanhang och mening Detta innebär att dagens medarbetare i högre grad än tidigare generationers arbetare tvingas ta ställning till de samspel de deltar i En aspekt av detta ställningstagande är frågan om professionell heder För att ha en konstruktiv position i samspelet måste man skydda sin professionella heder Därför blir individens känsla av dignity eller värdighet mera betydelsefull för verksamhe- - 5
tens effektivitet än den var tidigare Den professionella hedern kan man inte upprätthålla på egen hand Den vidmakthålls och uppstår i samspelet med andra Ett samspel som skyddar den professionella hedern är ett samspel där man får en identitet man kan känna sig tillfreds med, i vilket man upplever sig ha ett egenvärde och som utformas så att man inte behöver dagtinga med sina värderingar En person som har stora engagemang utanför arbetet kan exempelvis inte lika entusiastiskt gå in i arbetets olika problem som en som ser arbetet som en del av sitt livsprojekt I en verksamhet som ordnas så att sådana engagemang inte kan fullföljas leder till att personen måste dagtinga med sitt samvete och därför mår dåligt Det finns andra faktorer som kan göra att man måste dagtinga med sitt samvete Intresset att engagera sig i samspelet i arbetet minskar exempelvis snabbt om man ställs inför uppgifter som uppfattas omöjliga att klara, verkar leda till oönskade resultat, skapar problem för andra, stödjer personer som man uppfattar som ohederliga och opålitliga, etablerar destruktiva maktrelationer etc Det finns således i moderna verksamheter ett stort antal psykologiska och sociala begränsningar, som man tidigare inte behövde uppmärksamma, men som i dag medför att aktuella medarbetare inte aktivt kan delta i arbetet Det handlar således inte som förr enbart om moral och ansvarstagande Agentbegreppet Ett viktigt begrepp i Bourdieus tänkande är agent Detta begrepp är knutet till individens tillhörighet i ett socialt system och de krav denna tillhörighet ställer Bourdieus tänkande skiljer sig i detta avseende från traditionella organisationsdiskussioner Samspelet mellan individ och organisation omfattar vanligen inte individens känsla av tillhörighet till andra individer i systemet eller till systemet som sådant (den horisontella dimensionen) Modellerna har istället byggt på tanken om lojalitet och anpassning Därmed blir reaktionerna en följd av exponering Enligt en sådan argumentation så uppstår de som en följd av det arbetssätt och den ledning man utsatts för (den vertikala dimensionen) Arbetsmiljö och effektivitet har enligt denna tankefigur bestäms av i vilken grad som denna externa styrning uppfyllt individens olika behov Man talar exempelvis om betydelsen av en balans mellan krav och kontroll nämligen att de yttre kraven måste - 6
knytas till individens möjligheter att påverka sin arbetssituation och man talar om behovet av socialt stöd etc Exponeringstanken grundar sig också i föreställningen om behovet av en hierarkisk styrning Modeller byggda på denna tankefigur har allt mer kommit att förkastas Inte för att hierarkisk styrning skulle vara olämplig Man har emellertid allt mer börjat förstå att ett auktoritärt tilltal leder till reaktioner som är oönskade om man vill dra nytta av medarbetarnas engagemang och deras vilja att bidra till en god styrning av produktionen Därför måste andra resonemang och tilltal skapas Man har i denna argumentation tagit utgångspunkt i individens behov av autonomi och självstyrning Man formulerar det så att genom att få ansvar så kommer individen också ta ansvar Om detta vore sant så skulle någon extern styrning inte behövas Därmed är problemet löst Slutsatsen av sådana resonemang blir att man måste lita på att individen av sig själv om man blir väl behandlad självständigt och ansvarsfullt medverkar i produktionen Man talar därför om att arbetsformerna måste ordnas (naturligtvis uppifrån) så att de uppfyller individens behovstillfredsställelse, egenintresse och kompetens Viktiga begrepp blir då delaktighet och lärande organisationer Risken med detta resonemang är att det öppnar upp för ett omfattande hyckleri och manipulation där människor luras att tro att de själva bestämmer trots att de egentligen osynligt påverkas att handla så som någon annan önskar Hyckleri och manipulation uppstår således eftersom modellen inte är förenlig med det faktiska agerandet Den låtsas undvika hierarkisk styrning men bygger likväl på denna Dilemmat kan upplösas om man lutar sig mot Bourdieu Ovanstående begreppsvärld tar inte hänsyn till den horisontella aspekten det vill säga vad vi enligt Bourdieu vet om individens samspel med andra individer i sociala system Individen är visserligen en autonom aktör som inte lyder någon överordnad myndighet eller lagbundenhet Hon är också fri i meningen att hon inte är förutbestämd att agera och reagera på ett visst sätt när hon möter vissa förhållanden Men hon är därmed inte fri att agera som hon vill Hennes handlande är socialt styrt men i det enskilda fallet obestämbart Det kan utvecklas i många olika riktningar Vilken riktning det tar styrs av den handlingsförståelse som hon har Denna är vanligen inte möjlig att utifrån bestämma och är okänd för omvärlden Låt oss pröva Bourdieus perspektiv på detta självständighetsdilemma Bourdieu skulle säga att alla som deltar i verksamheten är agenter De är vare sig styrda enbart av yttre omständigheter och krav eller av subjektiva impulser De är bundna av förvänt- - 7
ningar och förpliktelser på varandra Förväntningar och förpliktelser finns både i relationerna inom systemet och i relationerna till andra utanför systemet De är dock annorlunda om man betraktas som agent för systemet eller om man inte gör det I dagens arbetsliv definieras vanligen de inre kraven och förväntningarna av om vi gemensamt förmår leverera det vi förväntas kunna leverera Kommer det finnas en efterfrågan på det vi gör? Kommer andra att vara villiga att betala tillräckligt för det vi kan leverera? Om inte har vi då enligt den förhärskande ekonomiska teorin inget existensberättigande Detta är ett förhållande som var och en som deltar i en kommersiell verksamhet tvingas ta ställning till Man kan ogilla den förhärskande ekonomiska teorin och diskursen men man kan inte negligera den eftersom den styr de andras handlande Genom att delta i samspelet är man med om att göra teorin till en sanning Genom att delta accepterar man således de spelregler som satts upp även om man misstycker Man blir därmed också drabbad om samspelet misslyckas även om man innerst inne haft en annan uppfattning Vare sig man vill det eller inte blir man i Bourdieus mening en agent för den doxa och den handlingsmodell som systemet manifesterar Nu är inte den ekonomiska teorin allenarådande i samhället och gäller ännu inte för alla verksamheter Många personer styrs av en annan doxa Man kan exempelvis arbeta ideellt och politiskt Då blir man agent för något annat Men min poäng är att då måste man ta ställning till just det Man är alltid en agent Hur individen förhåller sig till samspelet beror således enligt Bourdieu av hur hon bedömer det kontrakt och de maktförhållanden som hon tror finns inom sin egen sociala värld Detta kontrakt är ömsesidigt Det består av en gemensam och outtalad handlingsförståelse Det är denna som leder till att andra gör som de gör när individen själv gör som hon gör Individen lever i ett socialt rum i vilket hon för sin sociala existens är beroende av att förhandla med de andra om vad som krävs av henne Det största hotet en människa kan uppleva är att man skall bli utesluten och därmed förlora sin position i dessa förhandlingar Makten att formulera vad som behöver bli gjort och vem som är inne och vem som är ute är ojämnt fördelad Det finns i detta fall ingen absolut sanning Den formulering av regelverket som existerar kan därför radikalt skilja sig från vad man själv tycker, vill ställa upp på eller kan leva upp till Så som förhållandena är ordnade så kan det dessutom visa sig att man inte kan komma till tals om detta, inte komma till sin rätt och inte komma till rätta med de praktiska förhållanden som skulle behöva förändras Det kanske då heller inte finns möjligheter att lämna systemet eller ignorera det Man är inlåst Man måste dagtinga med sitt samvete Hotet är reellt Det handlar inte om - 8
moral eller ansvar Att bli ställd utanför är inget liv När man lever under ett sådant hot vare sig det är faktiskt eller bara inbillat uppstår risk för frustration och ohälsa Detta är en av de moderna arbetsmiljöriskerna Formen för individernas deltagande i samspelet och deras möjligheter att påverka det bestäms således av deras olika positioner och inflytande samt av deras praktiska förståelse av samspelet och dess betydelse Positioner, inflytande och praktisk förståelse visar sig genom hur man kommunicerar det framgår av de samtal som förs om verksamheten och hur agenterna förhandlar om (eller avstår från att förhandla om) vad som är ett gott arbete och vad som behöver bli gjort Vad hindrar och vad hjälper medarbetare att göra det som behöver bli gjort? Så som man samtalar den aktuella doxan avslöjar således inte bara olika psykologiska och sociala begränsningar utan också deltagarnas uppfattning av vad som är ett gott arbete och en god arbetsinsats Doxan ger också en bild av hur olika föreställningar om verksamhetens natur och förpliktelser växer fram och på vilka grunder Doxan indikerar också vad som skulle kunna kränka medarbetarnas professionella heder om det inträffade Den definierar vad som krävs för att vara inne och vad som medför uteslutning För att som utomstående ta del av verksamhetens doxa och påverka den kan man använda sig av fokussamtal Fokussamtal för detta syfte kan karaktäriseras som en form för iscensättande forskning, utvärdering och utredning De är samtal som skapas utöver andra samtal som är möjliga att arrangera i verksamheten Genom sin iscensättande karaktär ger de en ny arena i vilken aspekter av doxan kan bli synliga som inte omedelbart kan uppfattas i de ordinarie mötena och samtalen Fokussamtal kan designas på ett sådant sätt att samtalet mellan deltagarna kommer att syfta till att försöka generera den doxa som behövs för att finna svar på sådana rågor om kopplingen mellan individen och det tekniska och sociala systemet som man brottas med inom verksamheten - 9
Exempel: Vill man utforska värdet av ett IT-system kan man fråga deltagarna när i deras arbete de upplever osäkerhet och ovisshet om hur de kan samordna sitt arbete med andra Samtal om detta ger en mängd information som är viktig att få grepp om för att förstå IT-systemets påverkan men också andra tänkbara arbetsmiljöproblem knutna just till planeringsprocessen Dessa berättelser kan sedan användas för att visa svagheter och styrkor i olika IT-system både när det gäller att ge agenterna önskad överblick av processen och ökad precision i deras agerande och deras möjligheter att påverka föreställningar om vad som behöver bli gjort, vad som är ett gott arbete och vad som är en god arbetsinsats Ett sådant samtal skiljer sig från en vanlig probleminventering I denna brukar man fråga om IT-systemet är bra eller dåligt och vad det ger för problem Ett kvalificerat svar skulle kräva en IT-kunskap som deltagarna inte kan förväntas ha För att få relevant information som är av värde för att konstruera ett tillräckligt bra IT-system behöver man således istället ha information om vad som behöver bli gjort och vilka begränsningar och svårigheter medarbetarna anser finns när det gäller att göra detta Samma typ av frågor som ovan refererar till IT-systemet kan naturligtvis användas för att skapa berättelser som erbjuder information om en stor mängd andra områden där deltagarnas handlingsförståelse och deras engagemang för verksamheten är kritiska faktorer Berättelserna kan då bilda underlag för att förstå vilka åtgärder som underlättar för agenterna att handla klokt och/eller vilka som blir meningslösa eller till och med motverkar sitt syfte Fokussamtal av denna typ medför en utveckling av agentrollen hos de som deltar De får genom samtalen en ökad förståelse för sin egen och andras bidrag till samspelet och den betydelse som externa faktorer som exempelvis ett IT-system har Fokussamtal av detta iscensättande slag kan därför lika väl ses som en utvecklingsaktivitet som en forsknings- eller utvärderingsaktivitet Samarbetsdynamik 2008-10