PROGNOS Arbetsmarknad Dalarna

PROGNOS Arbetsmarknad Dalarna 2010

1 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 Nationell bedömning...3 Dalarnas län...3 Antalet sysselsatta minskar under 2010...3 Arbetskraften minskar...3 Arbetslösheten ökar under 2010...3 Utmaningar på länets arbetsmarknad...4 EFTERFRÅGAN PÅ ARBETSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNINGSUTVECKLING...4 Lediga platser...5 Kapacitetsutnyttjande...6 Rekryteringsproblem...6 Varsel...7 Sysselsättningen i länet...8 NÄRINGSGRENAR OCH YRKEN...8 Jord- och skogsbruk...8 Industri...9 Byggnadsverksamhet... 10 Privat tjänsteproduktion... 10 Offentlig verksamhet... 11 UTBUDET AV ARBETSKRAFT... 13 Befolkningsutveckling... 13 Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program... 13 Inflöde av personer från sjuk-/arbetsskadeförsäkringar... 13 ARBETSLÖSHET OCH PROGRAMINSATSER... 13 Arbetslöshetens struktur... 14 YRKESBAROMETERN... 16

3 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län Sammanfattning Nationell bedömning Försvagningen i den globala ekonomin har varit den största sedan andra världskriget, men såväl framåtriktade indikatorer som faktiska siffror indikerar att botten har passerats och att en återhämtning har inletts. Detta har gynnat den svenska ekonomin och även den har gått in i en återhämtningsprocess. BNP föll fritt under fjärde kvartalet 2008 och nedgången fortsatte första kvartalet 2009. Därefter, det vill säga under andra och tredje kvartalet, har BNP ökat svagt och alla framåtriktade indikatorer signalerar att BNP-tillväxten förstärks under fjärde kvartalet. Trots detta faller BNP med 4,5 procent mellan 2008 och 2009. Nästa år pekar bland annat Arbetsförmedlingens intervjuundersökning på att BNP-tillväxten fortsätter uppåt och ökningen bedöms till 2,3 procent. Dalarnas län Arbetsmarknaden i Dalarna har genomgått en kraftig avmattning under slutet av 2008 och hela 2009. Länet har tappat ca 5 700 arbetstillfällen under det senaste året och det kommer att finnas ytterligare ca 800 färre sysselsatta i slutet av 2010. Den privata sektorn växer marginellt, medan minskningen drabbar offentlig sektor. Antalet sysselsatta minskar under 2010 Den kraftiga högkonjunkturen nådde sin kulmen under 2008 och vände sedan under hösten. Arbetslösheten började stiga samtidigt som sysselsättningen började minska. Efter sommaren 2009 märktes en förändring då företagen räknade med en ökad efterfrågan på produkter och tjänster. Både efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet inom privata näringslivet var på en hög nivå fram till hösten 2008. Nästan vartannat företag har hösten 2009 ett ledigt produktionsutrymme som överstiger 10 procent. Trots att konjunkturen nu är på väg uppåt innebär det att det lediga produktionsutrymmet kommer att vara högt i de flesta branscher, vilket medför ett lågt behov av nyrekrytering. Antalet sysselsatta i länet beräknas minska med 800 personer under 2010. Arbetskraften minskar Länets befolkning i åldrarna mellan 16 och 64 år minskade med ca 100 personer mellan åren 2007 och 2008 och beräknas minska med nästan 600 personer under 2010 exklusive flyttnetto som varit positivt de senaste åren. Arbetskraften minskade med drygt 1 700 personer det senaste året, främst på grund av ökat studiedeltagande men också till följd av omfattande pensionsavgångar. Förändringen till slutet av 2010 beräknas bli svagt negativ. Våren 2010 lämnar en stor grupp ungdomar, ca 4 000 personer, gymnasieskolan. Arbetslösheten ökar under 2010 Den öppna arbetslösheten bedöms öka med ungefär 660 personer under 2010, som ett resultat av den svaga efterfrågan på arbetskraft. Till detta kommer arbetssökande i program med aktivitetsstöd som beräknas öka med 130 personer under samma tid. Trots den högre arbetslösheten kvarstår matchningsproblemen då arbetsgivarnas önskan om kompetens inte alltid stämmer överens med utbudet. Detta leder till att problemet med bristyrken kvarstår till stor del. Däremot ökar antalet överskottsyrken, framför allt när det gäller yrken med lägre krav på utbildning. En stor del av sysselsättningsminskningen under året kommer troligen att ske genom

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 4 pensionsavgångar, antingen som ålderspension eller förtida avtalspension. Fortsatt hög arbetslöshet bedöms kvarstå för funktionshindrade, ungdomar och utrikes födda. Den stora ungdomskull som avslutar sin gymnasieutbildning under våren 2010 bedöms få stora problem att komma ut på arbetsmarknaden under rådande konjunkturläge, vilket innebär en ökande ungdomsarbetslöshet. Som andel av befolkningen 16 64 år ökar arbetslösheten och sökande i program från 6,6 till 7,0 procent under 2010. Antal arbetssökande, öppet arbetslösa och i program med aktivitetsstöd, kvartalsgenomsnitt 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4 Utfall Prognos Arbetslösa Program med aktivitetsstöd Källa: Arbetsförmedlingen Utmaningar på länets arbetsmarknad Fortsatt mismatch brist på högutbildad arbetskraft och överskott på arbetssökande med lägre utbildning. Dalarna måste konkurrera med omvärlden om kompetens. Risk för stopp i den goda spiralen,branschbredd Utbildning Befolkningsökning Tillväxt. Risk för utslagning; ungdomar, invandrare och funktionshindrade. Ett allt större antal företag som saknar succession Efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsutveckling Under hösten 2009 har arbetsförmedlingarna i länet haft kontakt med drygt 400 arbetsställen inom privat och offentlig verksamhet, som ingått i ett centralt uttaget prognosurval. Avmattningen i konjunkturen som startade hösten 2008 fortsatte en bit in på 2009. Från halvårsskiftet 2009 märks en tydlig trend där företagen ser betydligt mer optimistiskt på utvecklingen under 2010. Utfallet i efterfrågan för föregående sexmånadersperiod motsvarar de förväntningar som företagen hade i våras (jämför kommande 6 månader våren 2009 med senaste 6 månader hösten 2009) utom inom industrin. Då bedömde 24 procent av arbetsställena inom privat sektor att efterfrågan på deras varor/tjänster skulle öka och 19 procent att den skulle minska under kommande sex månader. Utfallet för de senaste sex månaderna visar att efterfrågan ökade för 32 procent av företagen men minskade för 25 procent, ett blandat men trots allt något bättre utfall än förväntat. En lägre efter-

5 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län frågan än väntat noterades främst inom industrin, medan bygg och privata tjänstesektorn gick bättre än vad företagen förutspådde våren 2009. Arbetsförmedlingens intervjuer med företagen speglar deras bedömningar och förväntningar vid intervjutillfället. Ju högre värden som anges i nedanstående tabell, desto fler företag bedömer att efterfrågan kommer att öka. Trenden visar på en positiv utveckling, framför allt bedömningen av efterfrågan på produkter och tjänster 6 12 månader framöver hösten 2009. Detta skulle innebära en stor ökning i efterfrågan bland privata tjänsteföretag men även inom industrin. Byggsektorn är mera återhållsam i bedömningen, men visar ändå en positivare utveckling än för ett år sedan. Man kan notera att vintern 2008 2009 blev betydligt sämre än bedömningen som gjordes hösten 2008 visade, när det gäller efterfrågan. Andel av företagen som bedömer ökning av efterfrågan på varor och tjänster minus andel av företag som bedömer minskning Senaste 6 månaderna Kommande 6 månader 6-12 månader framöver Höst Vår Höst Höst Vår Höst Höst Vår Höst 2008 2009 2009 2008 2009 2009 2008 2009 2009 Industri 28-49 - 15-3 - 7 29 17 17 60 Bygg 1-25 11 0 7 7 0 10 17 Privata tjänster 56-12 46 15 23 97 33 54 106 Totalt 84-85 29 5 19 118 55 81 187 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning med arbetsställen med +2 anställda Lediga platser Antalet lediga platser som anmälts till arbetsförmedlingarna i länet under de tre första kvartalen 2009 minskade jämfört med motsvarande period 2008. Under årets nio första månader anmäldes totalt 10 307 lediga platser i Dalarna, vilket är en minskning med 27 procent jämfört med samma period 2008. Antalet nyanmälda platser i oktober uppgick till 818 vilket är drygt 100 platser färre än oktober 2008. Den minskade efterfrågan på arbetskraft ligger bakom denna utveckling, en utveckling som väntas fortsätta under första halvåret 2010. Sammantaget blir vår bedömning att antalet lediga platser kommer att bli samma som under 2009.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 6 Till Arbetsförmedlingen nyanmälda lediga platser under perioden januari 1996 till oktober 2009, Dalarnas län. 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2006-01 2007-01 2008-01 2009-01 2009-10 Källa: Arbetsförmedlingen Kapacitetsutnyttjande En viktig indikator när det gäller företagens kommande efterfrågan på arbetskraft är nivån på den produktionsökning som bedöms kunna ske innan rekrytering av ytterligare personal blir nödvändig. I vårens undersökning uppgav 53 procent av företagen att de inte kunde öka produktionen med mer än 10 procent innan rekryteringar behövs, vilket är nästan samma siffra som i höstens undersökning, 52 procent. Andelen företag som har ett ledigt produktionsutrymme på 10 procent eller mer ligger på 48 procent. Detta innebär att det lediga produktionsutrymmet kommer att vara fortsatt högt i de flesta branscher, vilket medför att behovet av nyrekryteringar är relativt lågt. Kapacitetsutnyttjande i den privata sektorn Bransch 0 procent 1 10 procent 11 20 procent 21 30 procent Över 30 procent Industri 18 % 28 % 21 % 10 % 23 % Bygg 36 % 29 % 16 % 5 % 14 % Privata tjänster 24 % 28 % 21 % 12 % 15 % Totalt 24 % 28 % 20 % 11 % 17 % Kapacitetsutnyttjandet anger hur mycket företagen kan öka sin produktion utan att behöva anställa mer personal. Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Rekryteringsproblem I takt med kraftigt ökande efterfrågan på företagens varor och tjänster under de senaste åren, ökade också sysselsättningen och alltfler företag upplevde rekryteringsproblem. Det största antalet bristyrken fanns i byggverksamheterna, tillverkningsindustrin samt inom vård och omsorg. Under 2009 har antalet bristyrken minskat och höstens bristyrken omfattar också betydligt mindre yrkesgrupper än de gjort tidigare. Antalet bristyrken har minskat jämfört med i våras, men trots detta kvarstår rekryteringsproblemen. 17 procent av arbetsgivarna inom privat sektor och 20 procent inom den offentliga i vår undersökning, uppgav att de haft rekryteringsproblem under de senaste 6 månaderna. Även om arbetslösheten beräknas öka något och därmed även utbudet av arbetskraft kommer bristyrkesproblematiken att kvarstå.

7 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län Andel privata arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret, per bransch. Viktade värden. Finansiell verksamhet, företagstjänster Jordbruk, skogsbruk o fiske Byggverksamhet Handel Tillverkning och utvinning, energi och miljö varav övrig tillverkning, exkl utvinning, energi och miljö varav Tillverkning av verkstadsvaror Hotell och restaurang Personliga och kulturella tjänster Transport Vård och omsorg 0 0,05 0,1 0,15 0,2 0,25 0,3 0,35 0,4 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Andel offentliga arbetsgivare som angett att man upplevt brist på arbetskraft det senaste halvåret. Viktade värden. Vård och omsorg Gymnasieskola Grundskola Barnomsorg Övrig kommunal verksamhet 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 Källa: Arbetsförmedlingens intervjuundersökning, hösten 2009 Rekryteringsproblemen består till stor del av den mismatch som finns på Dalarnas arbetsmarknad, med brist på välutbildad arbetskraft och ett överskott på arbetssökande med lägre utbildningsnivå och sådana som saknar arbetslivserfarenhet. Det är emellertid också brist på många hantverksyrken. Varsel Under 2007 steg sysselsättningen i Dalarna, framför allt inom tillverkningsindustrin. Lågkonjunkturen drabbade branschen särskilt hårt under hösten 2008 och medförde en kraftig minskning av sysselsättningen. Jämfört med befolkningen i åldern 16 64 år har Dalarna haft lägre nivå på varsel än riket de flesta månaderna under 2009. Av dem som varslats om uppsägning från hösten 2008 till våren 2009 har 37 procent blivit arbetslösa. I flertalet fall har antingen varslen dragits tillbaka, situationen lösts genom olika slag av förtida pensionsavtal eller övergång till annat arbete. Dalarnas demografi, som är ogynnsam för länet på sikt, har fungerat som en dämpande faktor. Det har funnits relativt många lediga platser då företagen varit i behov av ersättningsrekrytering under året. Antalet varsel har minskat stadigt under 2009 från en nivå på 460 varslade i januari till under 200 i augusti och september. I oktober varslades drygt 300 personer.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 8 Antal personer berörda av varsel i Dalarnas län från 1992 och framåt 6 000 Dalarnas län Antal berörda Under perioden 1992-2009 inkomna varsel 5 000 4 973 4 000 3 412 3 000 2 455 2 370 2 000 1 000 1 157 844 1 468 967 1 538 1 682 1 247 1 180 1 159 980 1 545 1 206 868 734 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 janokt 2009 Källa: Arbetsförmedlingen. Sysselsättningen i länet Sysselsättningen i länet har under perioden 1993-2007 varierat mellan 117 800 och 128 000 personer, enligt SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Antalet var högst under 2007, då det ökat med 1 400 personer på ett år. Eftersom den registerbaserade sysselsättningsstatistiken på länsnivå släpar efter, finns inga exakta uppgifter efter 2007, men data från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) för 2008 och 2009 indikerar att sysselsättningen minskat med drygt 3 000 personer mellan 2007 och 2008. Minskningen beräknas ha fortsatt under 2008 och sammanlagt har sysselsättningen i Dalarna minskat med ca 6 000 personer under det senaste året och uppgår under det fjärde kvartalet 2009 till 119 400 personer. Sysselsättningen kommer att minska under 2010 som ett resultat av övertalighet främst inom offentlig sektor. Minskningen uppskattas till omkring 800 personer. Näringsgrenar och yrken Andelen sysselsatta i de olika näringsgrenarna har förändrats. Dalarna är av tradition ett industrilän, men andelen sysselsatta i denna bransch har minskat under de senaste åren i förhållande till tjänstesektorn. Sysselsättningsutvecklingen har alltså varit stark i privata tjänstesektorn jämfört med industrin. Tjänstesektorn sysselsätter fler, men är ändå starkt beroende av industrisektorn, som är ekonomiskt dominerande bland annat på grund av sin starka export. Jord- och skogsbruk På lång sikt har antalet sysselsatta inom jord- och skogbrukssektorn minskat dramatiskt till följd av den ökade mekaniseringen i skogen och stordrift i jordbruket. Men fortfarande arbetar traditionella huggare med motorsågen sida vid sida med skördare i det moderna och effektiva skogsbruket. Antalet sysselsatta i länet är 3 300 personer enligt senaste tillgängliga uppgift. Skogsbruket sysselsätter omkring 800 fler än jordbruket. Även i Dalarna är kombinationen jordbruk och skogsbruk vanlig, liksom att verksamheten bedrivs i stordriftsform och som familjeföretag med endast

9 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län få anställda. Kvalificerad arbetskraft med utbildning utgör ett problem och lediga platser kan vara mycket svåra att besätta. Skogen är en mycket viktig råvara för massa- och sågverksindustrin i länet. Efterfrågan på produkter dämpades till följd av lågkonjunkturen, men bedöms öka svagt under vintern 2009/2010 för att ta fart under senare delen av 2010. Antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruket beräknas bli oförändrat. Industri Dalarna är ett industrilän med både basindustri och tillverkning av verkstadsprodukter. Antalet sysselsatta inom länets tillverkningsindustri uppgick enligt senaste tillgängliga uppgift samt enkätsvar och egna beräkningar till drygt 25 600 personer i slutet av 2009. Lågkonjunkturen har huvudsakligen slagit mot verkstadsindustrin och tillsammans med flytten av Scanias verksamhet har detta inneburit en kraftig minskning av sysselsättningen, ca 2 400 personer under det senaste året. Sannolikt kommer ännu under 2010 ett antal varsel inom industrin, även om volymerna avtagit avsevärt. Liksom i övriga landet har efterfrågan inom verkstadsindustrin dämpats. Det är svårt för företagen att bedöma orderläget under 2010, men företagen är ändå positiva när det gäller efterfrågan på produkter. 70 procent av företagen i höstens intervjuomgång bedömer att efterfrågan kommer att öka. Då många arbetsgivare anpassat antalet arbetstagare till rådande förhållanden är det hela 46 procent av företagen som inte klarar en 10-procentig ökning av efterfrågan utan att nyanställa. Samtidigt kvarstår problematiken med bristyrken inom industrin och det är inte helt lätt att hitta ny kompetens i dagens läge, framför allt inte inom specialistyrken. Trävaruindustrin, som sysselsätter omkring 2 500 personer, varav 14 procent kvinnor, har haft en tämligen god avsättning även under lågkonjunkturen. De små byggföretagen, som haft fortsatt god arbetsmarknad under det senaste året, står för en betydande del av försäljningen. Sågverken har genomfört en rationalisering av verksamheten och automationen har ökat markant på arbetsplatserna, vilket medfört att efterfrågan på arbetskraft och kompetens ser annorlunda ut idag än för några år sedan. I framtiden kommer det framför allt att behövas processoperatörer i allt större utsträckning i branschen. Processindustrin är en viktig basindustri i Dalarna, även om antalet sysselsatta minskat kontinuerligt under de senaste åren. 2007 var ca 7 000 personer sysselsatta inom denna bransch, varav ca 4 500 inom stålindustrin. Idag beräknas sysselsättningen till drygt 6 000 personer. Det finns investeringsplaner inom branschen, men dessa har man väntat med att förverkliga i avvaktan på en stabilisering av efterfrågan. Arbetsplatserna i Dalarnas län är attraktiva och det har varit lätt att hitta den kompetens man behöver. Fram till och med utgången av 2010 beräknas antalet sysselsatta minska med knappt 300 personer.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 10 Byggnadsverksamhet Sysselsättningen inom byggnadsbranschen ökade under nästan hela 2000- talet. 2007 fanns det ungefär 9 700 sysselsatta i länet, den högsta siffran sedan 1992. Byggbranschen har haft en mycket stark efterfrågan de senaste åren, men från hösten 2008 vände trenden nedåt till ca 8 500 sysselsatta under 2009. Trots lågkonjunkturen har småföretagen inom byggbranschen varit fullt sysselsatta under 2009, inte minst tack vare ROT-avdragen. Byggbranschen har lidit svårt av bristen på lämpliga sökande under de senaste åren, framför allt på anläggningssidan. Närmare hälften av byggföretagen har regelbundet uppgett att de haft rekryteringsproblem sommartid. Det har tidvis varit mycket stor brist på hantverkare inom branschen. Även hösten 2009 toppar byggbranschen listan över bristyrkesindex, och närmare 35 procent uppger att de haft svårt att hitta lämpliga sökande. Byggprogrammet i länets gymnasieskolor går för fullt. Byggarbetsmarknadens parter har ett unikt avtal som ger lärlingar förtur till vissa platser för att garantera att de får sina lärlingstimmar. I början av 2000-talet fanns ett uttalat problem med säsongsanställningar inom anläggningsbranschen. Varje vinter ökade antalet arbetssökande som väntade på att arbetet skulle komma igång till våren och under flertalet år var antalet över 300. Idag har man kommit tillrätta med problemet, främst genom att erbjuda sysselsättning året om. Antalet säsongsarbetslösa har varit nere i 100 personer de senaste vintrarna. Bygg bedömer att vintern 2009/2010 kommer att bli svag när det gäller sysselsättning, men tror att efterfrågan kommer igång under våren. Drygt 60 procent av företagen kan i dagens läge inte öka produktionen med mer än 10 procent, vilket innebär en stark efterfrågan under andra kvartalet 2010. Vi bedömer att sysselsättningen kvarstår oförändrad under 2010. Privat tjänsteproduktion Sysselsättningen inom den privata tjänstesektorn har ökat de senaste 10 åren och branschen sysselsatte 2007 drygt 40 000 personer i länet. Sysselsättningen inom branschen har påverkats i stor utsträckning av de senaste årens högkonjunktur, inte minst för att utvecklingen inom branschen är starkt kopplad till efterfrågan inom industrin och bygg. Andelen sysselsatta i Dalarnas län är lägre än i riket, framför allt inom företagstjänster. Branschen har därför expanderat snabbt de senaste åren. Nedgången i konjunkturen har inte påverkat handeln i länet. Tvärtom har sysselsättningen ökat något under 2009. Omsättningen av personal inom branschen är traditionellt stor och antalet lediga platser bedöms bli fortsatt hög under 2010. IKEA:s etablering i Borlänge kommer dock inte att påverka sysselsättningen under prognosperioden, då dessa rekryteringar ligger längre fram i tiden. Genomsnittsåldern bland anställda i branschen är låg, men trots detta kommer ca 200 ersättningsrekryteringar att bli aktuella varje år under de närmaste åren. Sysselsättningen inom handeln förväntas minska marginellt i länet.

11 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län Behovet av personal inom transport bedöms kvarstå oförändrad under prognosperioden, men eftersom branschen är beroende av industritransporter finns vissa möjligheter till expansion beroende på hur konjunkturen utvecklas inom industrin. Branschen har under ett antal år haft vissa problem med rekrytering och en brist på buss- och lastbilsförare kommer att kvarstå. Sysselsättningen inom transport- och kommunikationsbranschen kvarstår oförändrad under prognosperioden. Inom finans- och uppdragsverksamheten har sysselsättningen ökat kraftigt de senaste fem åren. I branschen finns ännu stor potential för tillväxt i länet, eftersom andelen sysselsatta är relativt sett mycket lägre än i riket. Bemanningsföretagen räknar med fortsatt behov av rekrytering, men det finns också behov av personal till de renodlade konsultföretagen. Generellt är detta en bransch där det ofta krävs hög kompetens, såväl när det gäller utbildning som erfarenhet, vilket på sikt kan medföra rekryteringsproblem. Genomsnittsåldern bland anställda inom bank- och försäkringsverksamheten är hög, och det kommer inom något eller några år att leda till ökad efterfrågan på personal. Sysselsättningen inom branschen förväntas öka under 2010. Besöksnäringen är stor i Dalarna. Framför allt vinterturismen har gynnats av den svaga kronkursen och fjällanläggningarna ser fram emot en ny rekordsäsong. Även utanför den traditionella fjällvärlden har investeringar i boende och anläggningar gjorts under året. Branschen har ett typiskt säsongsmönster och många sysselsatta under vintersäsongen har sin hemvist på annan ort än i Dalarna. I takt med återhämtningen inom ekonomin gynnas även konferensbesöken, som i sin tur genererar högre sysselsättning året om. Sysselsättningen förväntas öka under prognosperioden. Offentlig verksamhet Kommunernas och landstingets budgetar blir avgörande för hur sysselsättningen utvecklas under kommande år. Många varsel under 2009 har återtagits, då man hittat andra sätt att klara sparbetingen, men marginalerna är mycket små. En viss hjälp får kommunerna genom demografin. Den sista riktigt stora årsklassen lämnar gymnasiet våren 2020 och därefter minskar årsklasserna kraftigt. Behovet att ersätta lärare inom gymnasiet som går i pension minskar därför också. 37 procent av gymnasielärarna i Dalarna är över 57 år och genom naturlig avgång eller i samband med förtida avgångar kan skolan spara in en del av utgifterna. Den offentliga sektorn sysselsatte ca 46 000 personer 2008 och antalet bedöms ha minskat till drygt 45 000 under 2009. Under 2010 kommer minskningen i sysselsättning att bli ännu större då närmare 2 000 personer lämnar den offentliga sektorn.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 12 Inom vård och omsorg, som sysselsatte ca 25 000 personer år 2007, kommer det att bli svårt att rationalisera verksamheten ytterligare då allt större åldersgrupper kommer in i skedet när de behöver mer omsorg. Läget kompliceras av att det är brist på specialister inom primärvården, som dels höjer kostnaderna, dels förlänger rekryteringsförfarandet. I dagens läge råder det en övertalighet i förhållande till budget på ca 400 personer. Sysselsättningen förväntas minska med 400 personer under prognosperioden som ett resultat av sämre ekonomi. År 2007 var drygt 12 800 personer sysselsatta inom de offentliga utbildningsverksamheterna i länet. Efterfrågan på förskoleplatser kommer att ligga på en oförändrad nivå. Stora ungdomskullar lämnar nu gymnasiet, vilket gör att behovet av gymnasielärare minskar. Detta leder till ökat överskott och det finns en stigande risk för övertalighet inom yrkesgrupperna. Minskningen av sysselsatta inom grundskolan och gymnasieskolan kommer främst att ske genom uteblivna ersättningsrekryteringar och att man troligen minskar antalet timanställningar och visstidsanställningar, men det går inte att utesluta framtida varsel. Trots övertalighet kommer det att vara fortsatt brist på yrkeslärare och vissa språklärare. Vuxenutbildningen har minskat kraftigt de senaste åren, men börjar nu prioriteras av regeringen. Hur de utökade anslagen påverkar de olika delarna av utbildningen samt hur det kommer att bidra till sysselsättningen är för tidigt att säga. Sysselsättningen förväntas minska under prognosperioden, dels på grund av att åldersgruppen 0-18 år minskar 2010, dels på grund av kommunernas svaga ekonomi. Inom de administrativa verksamheterna i offentlig förvaltning sysselsattes år 2007 drygt 7 200 personer. Under år 2009 har antalet minskat med ca 1 000 personer. Utvecklingen bedöms fortsätta även under 2010. Trots den sammantaget minskande sysselsättningen i offentlig förvaltning, förekommer lokalt ett fåtal bristyrken där rekryteringssvårigheterna kan medföra produktionsstörningar. Antalet sysselsatta inom de administrativa verksamheterna bedöms minska något under prognosperioden. Sysselsättningsutvecklingen under prognosperioden Bransch/näring Sysselsättning Utveckling till fjärde kvartalet 2010 Industri, jord & skog 25 600 Svag minskning Bygg och anläggning 8 500 Oförändrat Handel, kommunikation 20 200 Svag minskning Finans, uppdrag 10 100 Ökning Personliga & kulturella tjänster 9 600 Ökning Utbildning, vård, offentlig förvaltning 45 400 Minskning Totalt 119 400 Svag minskning

13 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Under 2008 ökade befolkningen i Dalarna med 249 personer till 275 867 vid det senaste årsskiftet. Förra gången länets befolkning ökade i antal var 1994. Födelsenettot var negativt, medan ett flyttningsöverskott noterades i sex av länets kommuner; Borlänge med den största ökningen på 429 personer, Smedjebacken, Mora, Falun, Avesta och Ludvika. I åldrarna 16 64 år minskade befolkningen med omkring 100 personer. Under de tre första kvartalen 2008 har länets befolkning ökat med 609 personer. Länet hade ett negativt födelsenetto medan flyttningsnettot var positivt. Vår bedömning är att befolkningen i de arbetsaktiva åldrarna 16-64 år minskar med omkring 600 personer under 2010. Utbildning och arbetsmarknadspolitiska program Antalet nybörjare vid universitet och högskolor ökade ytterligare något höstterminen 2009 jämfört med förra året. I Dalarnas län var antalet nyfödda högst år 1991 vilket innebär att antalet sökande till högre utbildning bör fortsätta att öka ännu några år. Denna effekt förstärks för närvarande av att personer som förlorar sin anställning ofta ser studier som ett bra alternativ till arbetslöshet. Man kan även se en tidigare övergång från gymnasie- till högskolestudier, vilket är gynnsamt med tanke på generationsväxlingen. Antalet studerande vid den kommunala vuxenutbildningen har minskat under senare år och utbildningarna har ändrat inriktning. Fler yrkesinriktade utbildningar startas och samarbete mellan kommuner sker i större omfattning. Vår bedömning är att antalet kommer att öka under 2010 jämfört med tidigare antaganden till följd av den svaga situationen på arbetsmarknaden. Även detta innebär att antalet personer i arbetskraften minskar, men att arbetslösheten samtidigt hålls nere. Vi utgår också från att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program kommer att öka under 2010 jämfört med åren innan. Mest efterfrågat bland arbetssökande är arbetsmarknadsutbildning, som innebär en kompetenshöjning, och praktikplatser, som ger den arbetssökande chansen att visa sina färdigheter på en arbetsplats. Inflöde av personer med ersättning från sjuk-/arbetsskadeförsäkringar Under 2010 ökar inflödet av utförsäkrade från Försäkringskassan. Ett hundratal personer kommer att prövas mot arbetsmarknaden under året och arbetsutbudet hos dessa varierar avsevärt. De kommer att erbjudas Arbetslivsintroduktion under de tre första månaderna, för att sedan gå vidare i sitt arbetssökande. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten låg på en relativt låg nivå under hela 2007 och första halvan av 2008. Arbetsförmedlingens bedömning är att arbetslösheten kommer att öka under 2010. Även arbetssökande i program med aktivitetsstöd har ökat kraftigt under 2009 och kommer att öka ytterligare under 2010. Utvecklingen blir motsatt när det gäller antalet personer i arbete med stöd, där bedöms antalet personer minska under 2009 och 2010.

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 14 Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd och i arbete med stöd Utfall 2008, prognos för 2009 och 2010 Arbetslösa Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2008 kv4 5 071 2 261 3 151 2009 kv4 6 540 29 4 770 111 3 000-5 2010 kv4 7 200 10 4 900 3 2 900-3 Arbetslösa, i program med aktivitetsstöd i olika områden Arbetsmarknadsområde Antal Procent av bef 16-64 år 2009 kv4 2010 kv4 2009 kv4 2010 kv4 Falun 6 216 6 651 6,5% 7,0% Mora 2 264 2 422 7,1% 7,6% Avesta 1 495 1 600 6,4% 6,9% Ludvika 1 334 1 427 6,0% 6,4% HELA LÄNET 11 310 12 100 6,6% 7,0% Arbetslöshetens struktur Medan de senaste årens mycket starka industrikonjunktur har skapat rekryteringsbehov inom i första hand traditionellt manliga yrken, med en alltmer sjunkande arbetslöshet bland män som följd, kan vi nu se den andra sidan av detta fenomen, nämligen att männen också är de som drabbas först i en lågkonjunktur där nedgången i efterfrågan märks först. Dessa män arbetar i stort sett uteslutande i privat sektor. För ett år sedan var arbetslösheten jämnt fördelad mellan könen, men i oktober 2009 var 56 procent av de arbetslösa och deltagarna i program män. Av de öppet arbetslösa var i oktober 2009 3 662 män och 2 819 kvinnor, en ökning med 1 378 respektive 645. Ökningen sedan förra året bland männen var dubbelt så stor som för kvinnorna. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd var jämnare fördelat, 2 194 män och 2 034 kvinnor, men ökningen bland männen var större än bland kvinnorna, 1 183 respektive 952. Stora arbetsplatser med övervägande kvinnor är inte sällan politiskt styrda, vilket innebär att effekterna av ekonomiska nedgångar oftast kommer med en betydande fördröjning. Dessutom handlar det ofta om att, på olika sätt, ta hand om och hjälpa människor, vilket innebär att politikerna har att göra delikata val med ett antal svåra överväganden innan beslut kan fattas. Andelen ungdomar har under det gångna året ökat från 24 till 25 procent, vilket motsvarar en ökning med 1 239 personer till 2 740. Till största delen rör det sig om personer som aldrig tidigare har varit inskrivna på Arbetsförmedlingen och som helt saknar erfarenhet från arbetslivet. Vår bedömning är att andelen kommer att öka ytterligare under prognosperioden och åter bli ett av de svårare problemen för Arbetsförmedlingen att hantera. Å andra sidan har andelen äldre minskat från drygt 18 till 16 procent. I reella tal har gruppen ökat med 552 personer till 1 661 personer, men som andel av samtliga sökande är deras andel lägre. Av gruppen arbetslösa eller i program kvarstår gruppen utrikes födda på 14 procent, en låg siffra i jämförelse med rikets 29 procent. Antalet var i

15 Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län september 2009 1 512. Andelen är lägst, 9 procent i arbetsmarknadsområde Mora och högst, 17 procent, i arbetsmarknadsområde Falun. Av samtliga personer i gruppen är 1 547 personer eller 23 procent långtidsarbetslösa denna höst. Detta är en ökning med drygt 800 personer respektive sju procentenheter under perioden. Av samtliga arbetslösa män var 25 procent långtidsarbetslösa, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 20 procent. Långtidsarbetslösa ungdomar har ökat från 3 procent för ett år sedan till 11 procent av samtliga arbetslösa ungdomar i år. Ungdomar som riskerar att bli långtidsarbetslösa är en mycket viktig målgrupp för Arbetsförmedlingens insatser. Bland utrikes födda, som också är en prioriterad grupp hos Arbetsförmedlingen, uppgår genomsnittet för antalet långtidsarbetslösa i september 2009 till drygt 260 personer, vilket motsvarar 27 procent av samtliga i gruppen. För ett år sedan var andelen 20 procent. Under den senaste 12-månadersperioden har antalet personer med nedsatt funktionsförmåga ökat med drygt 400 personer till 1 579 i länet. Det motsvarar ett genomsnitt på 15 procent av hela gruppen. Andelen är högst i arbetsmarknadsområde Mora och arbetsmarknadsområde Ludvika och lägst i arbetsmarknadsområde Avesta. När det gäller utbildningsbakgrund har en majoritet av de inskrivna på Arbetsförmedlingen i länet gymnasiekompetens. Detta gäller drygt 5 970 av 10 544 personer eller 56 procent. 18 procent har eftergymnasial utbildning. Andelen inskrivna med gymnasieutbildning är relativt jämnt fördelad mellan arbetsmarknadsområdena. Arbetslöshetens struktur Andelen personer som är arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, i procent av samtliga arbetslösa och i program med aktivitetsstöd. Tredje kvartalet 2009. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar AMO Falun 42% 58% 25% 16% 14% 17% 26% 11% 27% 54% 19% AMO Mora 46% 54% 24% 18% 17% 9% 19% 13% 25% 58% 16% AMO Avesta 49% 51% 27% 13% 13% 14% 20% 9% 26% 57% 17% AMO Ludvika 46% 54% 26% 17% 17% 11% 21% 11% 27% 59% 14% Dalarnas län 44% 56% 25% 16% 15% 14% 23% 11% 26% 56% 18% RIKET 44% 56% 24% 14% 14% 29% 27% 12% 25% 51% 24% Långtidsarbetslösa i förhållande till arbetslösa. Långtidsarbetslösa ungdomar i förhållande till arbetslösa ungdomar ej av totalen. Arbetslöshetens struktur, andelen arbetslösa och i program fördelat på olika sökande grupper. Kvartal 3 2009. Andel resp grupp av samtliga arbetslösa+program med aktivitetsstöd LÄNET i fjol LÄNET i år RIKET i år Kvinnor 50% 44% 44% Män 50% 56% 56% Ungdomar - 24 år 24% 25% 24% Äldre 55-64 år 18% 16% 14% Funktionshindrade 18% 15% 14% Utlandsfödda 14% 14% 29% Andel resp grupp av utlandsfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Utlandsfödda, grundskola 37% 39% 35% Utlandsfödda, gymnasium 39% 37% 38% Utlandsfödda, högskola 24% 24% 27% Andel resp grupp av svenskfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Svenskfödda, grundskola 27% 24% 21% Svenskfödda, gymnasium 58% 59% 56% Svenskfödda, högskola 16% 17% 22% Andel resp grupp av totalt arbetslösa för resp grupp' Långtidsarbetslösa -24 år (100 dagar), andel av totalt arbetslösa -24 år. 3% 11% 12% Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män. 14% 25% 28% Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor. 18% 20% 25% Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda. 20% 26% 33% Långtidsarbetslösa funktionshinder, andel av totalt arbetslösa funktionshinder. 28% 35% 40% Långtidsarbetslösa 16-64 år, andel av totala arbetslösheten. 16% 23% 27%

Arbetsmarknadsutsikter 2009 för Dalarnas län 16 YRKESBAROMETERN: Bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt. Naturvetenskap, teknik och data Nu Om ett år Utbildning Nu Om ett år SYSTEMERARE/PROGRAMMERARE Överskott Överskott UNIVERSITETS- O HÖGSKOLELÄRARE Brist Brist IT-STRATEG, IT-ANALYTIKER Överskott Överskott GYMNASIELÄRARE I MATEMATIK Överskott Balans DATATEKNIKER (NÄTVERKSTEKNIKER) Överskott Överskott GYMNASIELÄRARE NATURVETENKAPL. ÄMNEN Överskott Balans SERVICETEKNIKER, IT Överskott Överskott GYMNASIELÄRARE I HISTORIA, SAMHÄLLSKUNSKAP Överskott Överskott ARKITEKTER Brist Brist GYMNASIELÄRARE I SPRÅK Överskott Balans CIVILINGENJÖRER, BYGG OCH ANLÄGGNING Brist Brist GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN Balans Brist CIVILINGENJÖRER, ELKRAFT Balans Balans GYMNASIELÄRARE I PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN Balans Balans CIVILINGENJÖRER, ELEKTRONIK OCH TELETEKNIK Brist Brist GRUNDSKOLLÄRARE, Överskott Överskott CIVILINGENJÖRER, MASKIN Balans Balans FRITIDSLEDARE Överskott Överskott CIVILINGENJÖRER, KEMI Balans Balans SPECIALPEDAGOGER Brist Brist CIVILINGENJÖRER, METALLURGI Brist Brist FÖRSKOLLÄRARE Balans Balans LANTMÄTARE Balans Balans FRITIDSPEDAGOGER Balans Balans LABORATORIEINGENJÖRER Balans Balans Ekonomi och administration mm Nu Om ett år BYGGNADSINGENJÖRER/-TEKNIKER Balans Balans REVISORER Brist Brist ELINGENJÖRER OCH ELTEKNIKER Balans Balans REDOVISNINGSEKONOMER Balans Balans INGENJÖRER OCH TEKNIKER INOM ELEKTRONIK Balans Balans PERSONALTJÄNSTEMÄN Balans Balans MASKININGENJÖRER OCH MASKINTEKNIKER Balans Balans STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE Balans Balans VVS-INGENJÖR Balans Balans MARKNADSANALYTIKER Balans Balans KEMIINGENJÖRER OCH KEMITEKNIKER Balans Balans ORGANISATIONSUTVECKLARE Balans Balans INGENJÖRER INOM GRUVTEKNIK, METALLURGI Balans Balans JURISTER Brist Brist GIS-INGENJÖR Brist Brist BIBLIOTEKARIER Balans Brist Hälso och sjukvård samt omsorg Nu Om ett år SAMHÄLLS- OCH SPRÅKVETARE Balans Balans LÄKARE Brist Brist JOURNALISTER Balans Balans TANDLÄKARE Brist Brist INFORMATÖRER Balans Balans VETERINÄR Brist Brist UTREDARE I OFFENTLIG FÖRVALTNING Balans Balans APOTEKARE Brist Brist PSYKOLOGER Brist Brist LOGOPED Brist Brist SOCIALSEKRETERARE Balans Balans BARNMORSKOR Brist Brist BISTÅNDSBEDÖMARE Balans Balans SJUKSKÖTERSKOR INOM AKUTSJUKVÅRD Brist Brist KURATORER Balans Balans BARNSJUKSKÖTERSKOR Brist Brist ADMINISTRATÖR/SEKRETERARE Balans Balans DISTRIKTSSKÖTERSKOR Brist Brist EKONOMIASSISTENTER/LÖNEASSISTENTER Överskott Överskott ARBETSTERAPEUTER Balans Balans RECEPTIONISTER Överskott Överskott DIETISTER Balans Balans Företagssäljare och försäljare inom detaljhandeln Nu Om ett år OPTIKER Brist Brist VÄRDEPAPPERSMÄKLARE Balans Brist TANDHYGIENISTER Brist Brist FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMÄN Brist Brist SJUKGYMNASTER Brist Brist FASTIGHETSMÄKLARE Balans Balans RECEPTARIER Brist Brist FÖRETAGSSÄLJARE Överskott Överskott SJUKSKÖTERSKOR (GRUNDUTBILDADE) Balans Brist INKÖPARE Balans Balans OPERATIONSSJUKSKÖTERSKOR Brist Brist BANKTJÄNSTEMÄN Balans Balans GERIATRIKSJUKSKÖTERSKOR Brist Brist FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR Överskott Överskott SJUKSKÖTERSKOR, PSYKIATRISK VÅRD Brist Brist FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL Överskott Överskott RÖNTGENSJUKSKÖTERSKOR Brist Brist BILFÖRSÄLJARE Balans Balans BIOMEDICINSKA ANALYTIKER Balans Brist TELEFONFÖRSÄLJARE Överskott Överskott LÄKARSEKRETERARE Balans Brist Tillverkning Nu Om ett år BEHANDLINGSASSISTENTER Överskott Överskott GLASMÄSTARE/GLASTEKNIKER Balans Balans UNDERSKÖTERSKOR Överskott Överskott GRUVARBETARE Balans Balans PERSONLIGA ASSISTENTER Överskott Överskott GJUTARE Brist Brist VÅRDBITRÄDEN Överskott Överskott SVETSARE Överskott Överskott SKÖTARE OCH VÅRDARE Överskott Överskott TUNNPLÅTSLAGARE EXKL. BYGGNADSPLÅT Brist Brist TANDSKÖTERSKOR Balans Balans GROVPLÅTSLAGARE Balans Balans MILJÖ- O HÄLSOSKYDDSINSPEKTÖR Balans Balans SMEDER Balans Balans BARNSKÖTARE Överskott Överskott VERKTYGSMAKARE Balans Balans ELEVASSISTENT Överskott Överskott LACKERARE Balans Balans Service, restaurang mm Nu Om ett år BILMEKANIKER Överskott Överskott RESESÄLJARE Balans Balans LASTBILSMEKANIKER Balans Brist TÅGMÄSTARE Balans Balans MASKINREPARATÖRER Överskott Balans RESELEDARE Balans Balans ELMONTÖRER Balans Balans KOCKAR Brist Brist STYR- OCH REGLERTEKNIKER Balans Balans BARISTA/KAFFEBARTENDER Balans Balans DISTRIBUTIONSELEKTRIKER Brist Brist SERVITÖRER Balans Balans LÅSSMED Brist Brist BARTENDERS Balans Balans GULD- O SILVERSMEDER Balans Balans KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN Överskott Överskott PROCESSOPERATÖRER VID STÅL- OCH METALLVERK Balans Balans FRISKVÅRDKONSULENT (FRISKVÅRD) Balans Balans PROCESSOPERATÖRER, TRÄ, PAPPEROCH MASSA Balans Brist FRISÖRER Balans Balans DRIFTMASKINISTER Balans Balans HUDTERAPEUTER Balans Balans CNC-OPERATÖRER Överskott Balans FOTVÅRDSSPECIALISTER Balans Balans VERKSTADSMEKANIKER Överskott Överskott MASSÖRER Balans Balans MASKINOPERATÖRER, STEN, CEMENT O BETONG Balans Balans STÄDARE/LOKALVÅRDARE Överskott Överskott MASKINOPERATÖRER, GUMMI- OCH PLASTINDUSTRI Överskott Överskott BRANDMÄN Balans Balans MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI Överskott Balans POLISER Balans Balans MASKINOPERATÖRER, GRAFISK INDUSTRI Balans Balans VÄKTARE Balans Balans MASKINOPERATÖRER, LIVSMEDELSINDUSTRI Balans Balans KRIMINALVÅRDARE Balans Balans FORDONSMONTÖRER Överskott Överskott Jord- och skogsbruk Nu Om ett år MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING Balans Balans JÄGMÄSTARE Balans Balans MONTÖRER, METALL OCH PLAST Överskott Överskott LANTMÄSTARE Balans Balans Transport Nu Om ett år SKOGSMÄSTARE Balans Balans LAGERARBETARE Överskott Överskott TRÄDGÅRDSARBETARE Överskott Överskott LOGISTIKER Balans Balans PARKARBETARE Överskott Överskott SPEDITÖR Balans Balans DJURUPPFÖDARE/DJURSKÖTARE Överskott Överskott TRANSPORTLEDARE Balans Balans SKOGSARBETARE Brist Brist LOKFÖRARE Brist Brist FÖRARE AV SKOGSMASKINER Balans Brist TAXIFÖRARE Balans Balans MASKINFÖRARE, LANTBRUK Balans Balans BUSSFÖRARE Balans Balans Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare Nu Om ett år LASTBILS- OCH LÅNGTRADARFÖRARE Balans Balans MURARE Balans Brist TRUCKFÖRARE Överskott Överskott PLATTSÄTTARE Brist Brist Övriga yrken Nu Om ett år BETONGARBETARE Balans Brist SLAKTARE Brist Brist TRÄARBETARE Överskott Balans STYCKARE Brist Brist ANLÄGGNINGSARBETARE Balans Brist BAGARE/KONDITOR Balans Balans ANLÄGGNINGSMASKINFÖRARE Balans Balans BREVBÄRARE Balans Balans BYGGNADSPLÅTSLAGARE Brist Brist TIDNINGSDISTRIBUTÖRER Balans Balans TAKMONTÖRER Balans Brist VAKTMÄSTARE Överskott Överskott GOLVLÄGGARE Brist Brist RENHÅLLNINGS- OCH ÅTERVINNINGSARBETARE Balans Balans ISOLERINGSMONTÖRER Balans Brist GODSHANTERARE, EXPRESSBUD Balans Balans VVS-MONTÖRER Balans Brist INSTALLATIONSELEKTRIKER Överskott Balans FASTIGHETSSKÖTARE Överskott Överskott MÅLARE Balans Balans

Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år. De arbetsställen som intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser arbetsställen med minst en anställd. Urvalet är stratifierat utifrån bransch, arbetsställenas storlek samt län. Resultatet av den genomförda intervjuundersökningen utgör basen för prognosbedömningarna. En sannolikhetsbedömning och analys av svaren görs på grundval av annan statistik och kriterier som påverkar arbetsmarknaden De prognossiffror som presenteras är således Arbetsförmedlingens egna slutsatser angående den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. December 2009 Text: Jan Sundqvist Grafisk form: ETC Arbetsförmedlingen i Dalarnas län Eftertryck tillåten med angivande av källa