1. Sammanfattning 2 (18) Innehållsförteckning

Transkript

1 1 (18)

2 2 (18) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Fakta om prognosen Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Utbudet av arbetskraft Arbetslöshet och programinsatser...10 Tabellbilagor och yrkesbarometer Sammanfattning Mycket tyder på att vändningen i konjunkturen kommer tidigare än väntat för Dalarnas största näringsgren, tillverkningsindustrin. Företagens bedömning av efterfrågan på produkter under tre olika perioder, de senaste sex månaderna, kommande sex månader och sex till tolv månader framöver, indikerar en avvaktande sommar 2009 efter en rejäl nedgång under de två senaste kvartalen. Under tidig höst väntas ökad efterfrågan på varor inom både verkstadsindustri och övrig industri. Sysselsättningen kommer dock att fortsätta minska, både under 2009 och Det beror dels på lagda varsel, dels är det en följd av att det finns ett stort överskott i produktionskapaciteten. Efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, främst civilingenjörer, kvarstår under hela prognosperioden. Besöksnäringen har haft en god konjunktur i länet vintern 2008/2009. Sysselsättningen har ökat och företagen är positiva i bedömningen för de kommande två åren. Handeln har också klarat lågkonjunkturen väl och sysselsättningen ligger kvar på en stabil nivå. Företagstjänster räknar med ökning av sysselsättningen på kort sikt och oförändrad nivå under Övriga branscher i Dalarna kommer att minska i sysselsättning. Sammanlagt beräknas länet tappa mellan och sysselsatta mellan fjärde kvartalet 2008 och motsvarande period Därmed raderas de senaste åren tillväxt ut och sysselsättningen kommer att ligga på samma nivå som vid ingången av 2000-talet. Efterfrågan på arbetskraft vid den kommande konjunkturuppgången beräknas bli kraftig och det finns risk för omfattande flaskhalsproblem. Detta kan bli verklighet i början av 2011 och det är därför viktigt att rusta arbetssökande genom fortsatt utbildning och kompetensutveckling under de kommande två åren. Arbetslösheten kommer att öka till omkring personer i slutet av 2010, vilket motsvarar 4,3 procent av befolkningen i åldern år. Räknar man även in arbetssökande i program med aktivitetsstöd når siffran upp till personer eller 6,2 procent av befolkningen. Ökningen av arbetslösheten kommer i första hand att drabba de nytillträdande, det vill säga ungdomar som lämnar gymnasier och högskolor våren 2009 och Det är viktigt att dessa tas om hand och aktiveras för att vara beredda på den efterfrågan på arbetskraft som kommer. Dalarnas län har en ogynnsam demografi och det finns risk för att ungdomarna inte räcker till när de stora årgångarna av 40-talister lämnar arbetsmarknaden.

3 3 (18) 2. Fakta om prognosen Arbetsförmedlingen gör två prognoser per år, en på våren (intervjuperiod mars-april och presentation i början av juni) och en på hösten (intervjuperiod september-oktober och presentation i början av december). Basen för undersökningen är urvalet av arbetsställen, som kan definieras som ett företags lokala arbetsplats. De arbetsställen som ska intervjuas utgör ett slumpmässigt urval från SCB:s företagsregister och avser från och med år 2007 arbetsställen med en anställd och uppåt. Tidigare prognosurval bestod av arbetsställen med minst fem anställda. För arbetsställen med fler än 100 anställda är undersökningen en totalundersökning, men för arbetsställen med 1-99 anställda görs ett urval. Detta är stratifierat utifrån bransch, arbetsställestorlek och län. Samma urval används normalt i cirka två år (fyra prognostillfällen) innan det byts ut mot ett nytt. För att vara en urvalsundersökning är antalet intervjuade arbetsställen mycket stort vilket gör att tillförlitligheten totalt sett bedöms som god. I vårens undersökning består basurvalet av drygt arbetsställen med 5 eller fler anställda samt knappt arbetsställen med mellan 1 och 4 anställda. Till detta kommer knappt arbetsställen i tilläggsurvalet. I Dalarnas län inkom svar från 452 arbetsställen inom privat och offentlig sektor. Svarsfrekvensen i vårens undersökning var drygt 79 procent för näringslivet inklusive småföretag i Dalarnas län. Svarsfrekvensen är således mycket högre än i många liknande undersökningar, dels på grund av att frågorna ställs vid ett direkt möte eller via telefon, dels genom Arbetsförmedlingens redan upparbetade kontakter med arbetsgivarna. 3. Efterfrågan på arbetskraft, sysselsättning Marknadsbedömning Underlaget för prognosen ger en splittrad bild av den närmaste framtiden, både mellan olika branscher och mellan företag i samma bransch. De flesta bedömare tror att vändningen i ekonomin kommer under 2010, men att 2009 och början av 2010 medför fortsatt dålig efterfrågan och minskad sysselsättning. I svaren från prognosföretagen kan man emellertid utläsa en optimism när det gäller efterfrågan på varor och tjänster redan från hösten Diagrammet nedan visar företagens bedömning av efterfrågan under de senaste sex månaderna. Efterfrågan senaste sex månaderna Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel Hotell och restaurang Jordbruk, skogsbruk o fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö varav tillverkning av verkstadsvaror varav övrig tillverkning Transport -0,6-0,5-0,4-0,3-0,2-0,1 0 0,1 0,2 0,3

4 4 (18) Diagrammet visar tydligt lågkonjunkturen och den minskning i produktionen som lågkonjunkturen lett till. Den enda positiva trenden står besöksnäringen för och den bekräftas av andra indikatorer. Vintersäsongen har varit en av de bästa på länge för länets skidcentra, också det en typisk reaktion på en svagare ekonomi bland hushållen och en låg kurs på den svenska valutan. I dåliga tider föredrar många att semestra i hemlandet och kronkursen lockar många turister från andra delar av Europa till Sverige. För de kommande sex månaderna väntar sig företagen inom tillverkningsindustrin att efterfrågan på varor och tjänster blir oförändrad. Det drar med sig transportsektorn, som till stor del är beroende av tillverkningsindustrin. Byggbranschen har traditionellt en bättre säsong under sommarhalvåret och räknar därför med en viss ökning. Hotell och restaurang kommer att gå bra även under sommaren Efterfrågan kommande sex månader Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel Hotell och restaurang Jordbruk, skogsbruk o fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö varav tillverkning av verkstadsvaror varav övrig tillverkning Transport -0,5-0,4-0,3-0,2-0,1 0 0,1 0,2 0,3 Företagens bedömning av efterfrågan på sex till tolv månaders sikt är mycket intressant. Byggbranschen samt jord och skog är de enda näringsgrenar som bedömer att efterfrågan minskar. För byggnadsindustrin är detta naturligt när vinterhalvåret närmar sig. Det är värt att notera att hela industrisektorn är försiktigt optimistisk. Detta gäller både verkstadsindustrin och övrig tillverkningsindustri. Förändringen jämfört med sommarhalvåret är inte stor men tydlig och stämmer överens med andra indikatorer, framför allt bedömningar från branschföreträdare och från företag som inte ingår i prognosurvalet.

5 5 (18) Efterfrågan sex till tolv månader Byggverksamhet Finansiell verksamhet, företagstjänster Handel Hotell och restaurang Jordbruk, skogsbruk o fiske Tillverkning och utvinning, energi och miljö varav tillverkning av verkstadsvaror varav övrig tillverkning Transport -0,3-0,2-0,1 0 0,1 0,2 0,3 0,4 Beräkningen av efterfrågan visas som en summa av antal företag som bedömer att efterfrågan ökar minus antalet företag som bedömer att efterfrågan minskar. Ett värde större än noll innebär alltså att flertalet företag tror på en ökad efterfrågan. Hänsyn har tagits till företagens storleksklass när det gäller sysselsatta. En ökad efterfrågan på produkter innebär inte med automatik en ökning av sysselsättningen. Många varuproducerande företag har i lågkonjunkturens spår en överkapacitet på personal och har således möjlighet att öka produktionen innan det blir dags för rekryteringar. Våren 2008 uppgav 22 procent av industriföretagen att de inte kunde öka produktionen utan nyanställning. I år är siffran nere i 17 procent. På motsvarande sätt uppger en fjärdedel av verkstadsföretagen i år att de kan öka produktionen med mer än 30 procent utan att öka personalstyrkan jämfört med endast 18 procent för ett år sedan. Det behövs alltså en ökning av efterfrågan på produkter under en längre tid, innan efterfrågan på arbetskraft kommer igång. En kraftigare ökning av efterfrågan på produkter kan påskynda utvecklingen. Situationen är annorlunda inom personalintensiva branscher som företagstjänster och handel. Här kan efterfrågan på arbetskraft bli snabbare och leda till samma svårigheter att hitta rätt kompetens som under expansionen åren En annan faktor som kraftigt påverkar efterfrågan på arbetskraft är demografin. I Dalarna är antalet personer som lämnar arbetskraften till följd av ålders- eller andra pensionsavgångar större än antalet ungdomar som träder in på arbetsmarknaden. Detta är också en orsak till att arbetslösheten inte ökat i samma proportion som minskningen i sysselsättningen. Många varsel och personalminskningar har kunnat lösas med naturlig avgång utan att personerna blivit arbetslösa. Platser som har anmälts till Arbetsförmedlingen Antalet lediga platser som anmälts till Arbetsförmedlingen i Dalarna under tiden januari till april 2009 uppgick till Det är en minskning med 22 procent jämfört med samma period året innan och ska jämföras med riket där motsvarande minskning var 38 procent. Detta indikerar att omsättningen på Dalarnas arbetsmarknad fortfarande är stor och att det kommer att finnas en efterfrågan på arbetskraft

6 6 (18) lågkonjunkturen till trots. Om denna trend fortsätter, vilket förefaller rimligt mot bakgrund av diskussionen ovan, skulle antalet lediga platser på årsbasis bli cirka Den totala omsättningen på länets arbetsmarknad blir då omkring platser under Antalet lediga platser kommer under 2010 att bli högre då framför allt de varuproducerande branscherna räknar med tillväxt. Sysselsättningsutveckling I november 2007 var personer sysselsatta i Dalarna. För att få ett värde för sysselsättningen sista kvartalet 2008 bör man jämföra uppgifterna från SCB:s Arbetskraftsundersökning (AKU), Kortperiodisk Sysselsättningsstatistik (KS) och prognosföretagens egna uppgifter om förändring. AKU indikerar en minskning om sysselsatta, KS en minskning om och prognosföretagens uppgifter antyder en minskning om sysselsatta. Enligt KS var minskningen i länet mellan fjärde kvartalet 2008 och första kvartalet 2009 ytterligare sysselsatta. Detta ger ett troligt värde för det sista kvartalet 2008 på sysselsatta. Om lågkonjunkturen behåller sitt grepp om arbetsmarknaden både under 2009 och 2010 kommer sysselsättningen att minska med ytterligare personer under 2009 och ytterligare under Detta är emellertid ytterst osäkra beräkningar. Det troliga är att minskningen inte blir så stor, framför allt inte under En tidigare återhämtning och ökad efterfrågan på produkter inom tillverkningsindustrin kan bromsa sysselsättningsnedgången under Samtidigt är det osäkert hur kommunerna kommer att använda de anslag som regeringen beviljat för I ett gynnsamt läge kan den beräknade nedgången under 2010 halveras. Beroende på takten i återhämtningen och den efterfrågan på arbetskraft som följer kommer Dalarnas facit för minskningen i sysselsättningen från slutet av 2007 till slutet av 2010 att ligga mellan minus och minus personer. En grafisk bild av sysselsättningen i Dalarna från 1985 och en prognos med dessa båda scenarier får följande utseende: Scenario 1 Scenario 2 Jord- och skogsbruk Sysselsättningen inom jord- och skogsbruk var stabil fram till årsskiftet 2008/2009. Drygt personer var sysselsatta i branschen under fjärde kvartalet En minskad efterfrågan på råvaror medför en minskad sysselsättning men det är inte frågan om några stora volymer. Sysselsättningen

7 7 (18) beräknas minska med 100 personer årligen och uppgå till i slutet av Skogsbruket har en relativt hög snittålder bland sysselsatta och det kommer att finnas efterfrågan på arbetskraft även om sysselsättningen minska. Bristen på skogsarbetare som varit akut de senaste åren lindras, men en viss efterfrågan kvarstår. Tillverkningsindustri Tillverkningsindustrin är den stora förloraren under lågkonjunkturen. Nästan 70 procent av alla varsel som lagts i Dalarna under perioden från september 2008 till april 2009 berör industrin. Trots detta finns många företag i branschen som knappt märkt någon nedgång. Bilden är således oerhört splittrad. I samband med att varslen kulminerade under december 2008 kom också flytten av Scanias verksamhet från Falun. I samband med avvecklingen där minskade också sysselsättningen för många underleverantörer och ett stort antal visstidsanställda fick inte sina anställningar förlängda. Under 2009 minskar industrisysselsättningen i Dalarna med cirka personer och till slutet av 2010 med ytterligare Under förutsättning att efterfrågan kommer igång tidigare än vi bedömt, kan minskningen under 2010 bli avsevärt lägre. Ett av branschens problem är brist på kvalificerad arbetskraft, främst ingenjörer inom olika branscher, och detta kommer också att hämma sysselsättningen. Verkstadsindustrin drabbas hårdast men även processindustrin kommer att ha färre sysselsatta om två år. Däremot förutspås inga stora förändringar inom trävaruindustrin. Industrin har också regionalt hög genomsnittsålder och det betyder att trots lågkonjunkturen kommer det att finnas efterfrågan på arbetskraft. Många av dem som lämnar arbetsmarknaden under de kommande två åren har både kvalificerad utbildning och lång arbetslivserfarenhet. Det finns därför ett stort behov av civilingenjörer inom el och elektronik, maskinbyggnad, gruvteknik och metallurgi. Dessa kompetenser är mycket svåra att hitta för företagen. Länet kommer därför att ha en bristsituation på kvalificerade industriarbetare samtidigt som det finns ett överskott på arbetare med lägre kompetens. Byggnadsverksamhet I många av Dalarnas mindre byggföretag rullar verksamheten på utan några större förändringar i sysselsättningen. De större företagen har däremot uppenbara problem. Även här är alltså bilden mycket splittrad. Efterfrågan på byggtjänster har minskat under det senaste halvåret och sysselsättningen har minskat med ett hundratal personer. Under sommaren 2009 kommer branschen att ta igen en del av de förlorade arbetstillfällena, men när byggverksamheten avtar till hösten 2009 finns åter risk för en viss övertalighet. En osäker faktor är hur rot-avdraget kommer att påverka branschen under 2009 och hur omfattande administration detta kräver av företagen. Bedömningen är att sysselsättningen fortsätter med en svag minskning under 2009 och Minskningen blir dock inte så stor, sysselsättningen beräknas till cirka personer i slutet av Det innebär en minskning med cirka 200 personer under prognosperioden. Privat tjänstesektor Handeln har gått tämligen intakt genom lågkonjunkturen. Även om branschen sett en nedgång i efterfrågan på varor under de senaste sex månaderna bedömer företagarna att efterfrågan ökar under det kommande året. Sysselsättningen har varit god och till och med ökat svagt. Branschens företag bedömer också att ökningen fortsätter under prognosperioden. Utgångsvärdet för sysselsättningen 2007 var personer. Under 2008 ökade antalet med 400 och branschen kommer i slutet av 2010 att sysselsätta cirka personer.

8 8 (18) Sysselsättningen inom transport har under de senaste åren legat på en stabil nivå omkring personer. Efterfrågan på godstransporter beräknas gå ner till följd av minskat transportbehov inom industrin. Detta medför en minskning av sysselsättningen under 2009 men det blir trots allt frågan om små förändringar, mindre än 100 personer. Till slutet av 2010 kan sysselsättningen ha minskat med 200 personer, men en upphämtning inom industrin genererar en snabb ökning av efterfrågan på transporter. Det troliga är då att sysselsättningen i branschen återgår till cirka personer. För persontransporter kvarstår sysselsättningen oförändrad och här finns också en del svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens. Företagstjänster har till skillnad från utvecklingen i riket med många varsel gått stabilt i Dalarna. Sysselsättningen var i slutet av 2007 drygt personer i länet och bedöms öka under 2009 med 500 personer för att sedan ligga kvar på omkring sysselsatta i slutet av Branschen är ung i länet och har relativt få sysselsatta om man jämför med riket. Den expanderar därför snabbt och söker arbetskraft inom många olika yrken. Lokalvårdare är ett av de mest eftersökta och här kräver endast sju procent av arbetsgivarna att de sökande har utbildning. Däremot önskar i stort sett alla arbetsgivare att arbetssökande har någon form av erfarenhet i branschen, vilket gör att det inte är alldeles lätt för personer som är helt nya på arbetsmarknaden att komma in i branschen. Vidare söks kvalificerad personal inom IT, konstruktion och ekonomi och här ställs det givetvis krav på utbildning och/eller erfarenhet. Genomsnittsåldern i branschen är låg, varför det inte kommer att behövas några stora volymer för ersättningsrekrytering. Bank, försäkring samt fastighetsbolag och förvaltning är dock delbranscher med en betydligt högre snittålder. Offentlig sektor Sysselsättningen inom offentlig sektor är mycket svårbedömd i dagens konjunkturläge. Både kommuner och landsting har en besvärlig ekonomisk situation och 2009 kommer att bli ett tungt år för kommunerna som inte kan räkna med statliga tillskott förrän under Samtidigt ökar belastningen av försörjningsstöd och skatteintäkterna minskar på grund av ökad arbetslöshet. Det råder övertalighet i nästan hälften av kommunernas olika förvaltningar i länet, i första hand inom administration och utbildning. Landstinget har tidigare aviserat att minskningar i sysselsättningen kommer att ske genom att man inte återbesätter avgångar men det kan även bli fråga om varsel av personal. Omsättningen på personal i branschen är stor och uteblivna ersättningsrekryteringar kommer att påverka sysselsättningen kraftigt. Antalet anställda inom administration och förvaltning kommer att minska. I slutet av 2007 var antalet sysselsatta och beräknas minska med ett drygt hundratal per år för att hamna på cirka sysselsatta i slutet av Branschen har hög genomsnittsålder och många avgångar kommer att ske genom ålderspension. En stor del av dem som lämnar arbetsmarknaden har kvalificerad utbildning och lång arbetslivserfarenhet och kommer att vara svåra att ersätta. Bristyrken i branschen idag är arkitekter och samhällsplanerare. Utbildningssektorn beräknas minska med närmare 600 personer mellan fjärde kvartalet 2008 och motsvarande period År 2007 var antalet sysselsatta och minskar till i slutet av Minskade årskullar i grund- och gymnasieskolan medför övertalighet bland lärare. Under några år har varje årsklass i gymnasieskolan varit uppe i drygt elever och dessa ersätt nu av betydligt lägre volymer. Elever i åldrarna sju till tolv år är nu cirka i varje årsklass i länet. Trots detta är det svårt att rekrytera lärare i vissa ämnen till högstadiet och gymnasiet.

9 9 (18) Sysselsättningen inom vård och omsorg kommer att minska kraftigt under de kommande åren. Samtidigt är det stor omsättning i yrkena vilket medför att det kommer att finnas lediga platser i branschen. På sikt finns det stor risk för brist på arbetskraft inom samtliga utbildningsnivåer inom vården, varför det är viktigt att planerade och påbörjade utbildningssatsningar i branschen fullföljs. Under 2007 var antalet anställda och beräknas minska till i slutet av Det finns emellertid ett behov av stora ersättningsrekryteringar både under de kommande två åren och på längre sikt. Utvecklingen i branschen styrs därför i stor utsträckning av ekonomiska förutsättningar. Det råder en kontinuerlig brist på läkare, tandläkare, psykologer och sjuksköterskor med specialistkompetens i länet. Inom några år befaras en brist även på gymnasieutbildade undersköterskor och personliga assistenter, inte bara i Dalarna utan i hela riket. 4. Utbudet av arbetskraft Befolkningsutveckling Dalarnas län lider av en besvärande obalans mellan mycket stora åldersgrupper som lämnar arbetsmarknaden och relativt få ungdomar som ska ersätta dessa. Antalet invånare i arbetsför ålder, år, minskar med drygt personer mellan 2007 och Pensionsavgångarna kommer att vara omfattande under de kommande fem åren då de stora årsklasserna födda lämnar arbetsmarknaden både genom ålderspensionering och på grund av förtida avgångar. Följderna av detta kommer att märkas främst genom att det blir fortsatt stora svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Många äldre som nu lämnar arbetsmarknaden har en akademisk utbildning och lång erfarenhet från arbete inom teknik och tillverkning, offentlig förvaltning, utbildning och vård. På fem års sikt beräknas behovet av ersättningsrekryteringar till cirka i länet. Det motsvarar det antal ungdomar som under samma period kommer ut på arbetsmarknaden. Då många unga idag inte alltid väljer en utbildning som matcher behovet på länets arbetsmarknad, kvarstår en brist på rätt kompetens som blir svår att fylla. Då konjunkturen vänder och sysselsättningen åter ökar kommer efterfrågan på arbetskraft att överstiga utbudet i länet. Det är därför viktigt att under de kommande två åren med låg efterfrågan utbilda så många som möjligt mot de branscher där efterfrågan kommer att vara störst. Det gäller framför allt kvalificerad personal inom teknik och tillverkning, inom datayrken och alla kategorier inom vård och omsorg. Utbildningsplatserna vid högskolorna kommer att vara fyllda till hösten Den kommunala vuxenutbildningen har minskat i volym under senare år och kan inte ta emot nämnvärt fler elever. Detta medför att arbetskraften hålls på en hög nivå samtidigt som sysselsättningen minskar, vilket leder till en ökad arbetslöshet, framför allt bland unga. Våren 2009 kommer cirka ungdomar att lämna gymnasiet i länet. En del av dessa fortsätter studierna på högskolenivå och en del kommer att hitta sysselsättning på arbetsmarknaden under kortare eller längre tid. De ungdomar som inte har någon av dessa möjligheter måste tas om hand på ett bra sätt för att inte hamna för långt ifrån arbetsmarknaden där de kommer att behövas inom något eller några år. Kommunerna i länet har genom Region Dalarna agerat föredömligt och det kommer att finnas många möjligheter för ungdomar att vara fortsatt aktiva i väntan på vändning i konjunkturen och ökad efterfrågan på arbetskraft. Den demografiska effekten, det vill säga att det är fler som lämnar arbetsmarknaden än som slutar skolan och börjar jobba, medför vid sidan av lågkonjunkturen en kompetensbrist som under de senaste åren varit en källa till oro inom många näringsgrenar och yrken. Även om bristsituationen dämpats under 2008 och kommer att fortsätta dämpas under 2009 och 2010, ligger andelen företag som uppgett brist på arbetskraft under de senaste tre månaderna på 12 procent. Bristproblematiken har varit störst inom hotell och restaurang, 28 procent uppger brist, och bygg med 35 procent.

10 10 (18) 5. Arbetslöshet och programinsatser Arbetslösheten i Dalarnas län har ökat sedan hösten 2008 men inte i samma utsträckning som sysselsättningen har minskat. Det tyder på att en stor del av övertaligheten i företag har hanterats med hjälp av naturliga avgångar. Många varsel har inte heller fallit ut helt. Den stora varselmånaden under 2008 inföll i Dalarna under slutet av året och summan av varsel 2008 blev personer. Inte sedan 1993 har så många varslats under ett och samma år men å andra sidan varslades personer om uppsägning under 1992 och Samtidigt måste man hålla i minnet att antalet varslade under 2008 endast var drygt 700 fler än 2003, som inte var något katastrofalt dåligt år på arbetsmarknaden. Nedanstående diagram visar antalet varsel i länet sedan Dalarnas län Antal berörda Under perioden inkomna varsel t.o.m. april Vi ser också att antalet varsel är höga i början av 2009 då personer varslats fram till och med april. Omfattningen avtar dock alltmer och antalet berörda planar ut under våren. Det är troligt att varslen inom privat sektor minskar ytterligare under resten av 2009, men det finns också risk för nya varsel inom offentlig sektor. Risken att bli arbetslös efter varsel är något mindre i Dalarna än i riket. Av samtliga varsel i länet under september och oktober 2008 har 56 procent lett till arbetslöshet. Lägsta värdet har Stockholms län med 31 procent och högst risk för arbetslöshet finns i Västmanlands län med 75 procent. Dalarna tillhör de fem län i riket där risken för arbetslöshet efter varsel är lägst. Som andel av befolkningen i ålder år ligger varslen på en lägre nivå i Dalarna än i riket. Andelen varsel som kommit in under perioden september 2008 till maj 2009 motsvarar 1,7 procent av befolkningen i åldern år i Dalarna. Motsvarande värde för riket är 1,9 procent. Eftersom endast hälften av varslen hittills har lett till arbetslöshet motsvarar detta en ökning av arbetslösheten i länet med 0,9 procent. Ökningen är inte alarmerande utan det är andra omständigheter som är oroande för Dalarnas arbetsmarknad på sikt. Den allra största delen av ökad arbetslöshet under 2009 och 2010 består av

11 11 (18) nytillträdande på arbetsmarknaden, huvudsakligen ungdomar som lämnar gymnasiet och högskolan i vår och nästa vår. De saknar arbetslivserfarenhet och kommer i många fall inte att vara lika attraktiva för arbetsgivarna som de personer som varit arbetslösa endast en kort tid och snabbt kan slussas in i nya jobb när efterfrågan ökar. Risken att helt tappa fotfästet på arbetsmarknaden är också stor för ungdomar som aldrig haft ett arbete som pågått under en längre tid. Samtidigt vet vi att dessa ungdomar kommer att behövas på Dalarnas arbetsmarknad inom något eller några år. Det är alltså av största vikt att skapa ett brett samarbete mellan alla parter på arbetsmarknaden, statliga institutioner, kommuner, landsting och näringsliv för att aktivera ungdomarna under den tid de väntar på arbete. Under 2009 kommer ett stort antal arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantin att ha deltagit mer än 450 dagar i garantin. Det innebär att de går över i nästa fas och kommer att slussas ut på arbetsmarknaden i en form av praktik som till viss del är subventionerad för anordnaren. Cirka 800 personer kommer att söka sig ut på länets arbetsmarknad den vägen. Samtidigt behövs många fler praktikplatser för arbetssökande som inte varit inskrivna på Arbetsförmedlingen lika länge. Sammanlagt behövs cirka platser i länet bland privata och offentliga arbetsgivare under det kommande året för dessa grupper. Arbetsmarknadsutbildningen som sker inom Arbetsförmedlingen kommer att intensifieras. Ett antal nya utbildningar startar under 2009, både inom branscher där det råder eller kommer att råda brist på rätt kompetens och i branscher med stor omsättning på arbetskraft. Arbetsförmedlingen bedömer att arbetslösheten, som under det första kvartalet 2008 uppgick till personer, kommer att stiga till under det sista kvartalet Deltagare i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd kommer att öka från till personer under samma tid. Sammanlagd arbetslöshet beräknas således till personer till slutet av Detta ska jämföras med mitten av 1990-talet då Dalarna hade en motsvarande arbetslöshet på personer. Nedanstående diagram visar utfallet av den samlade arbetslösheten och prognosen till slutet av Arbetslösa och i program kv1 2007kv2 2007kv3 2007kv4 2008kv1 2008kv2 2008kv3 2008kv4 2009kv1 Prognos 2009kv2 2009kv3 2009kv4 2010kv1 2010kv2 2010kv3 2010kv4

12 12 (18) Tabellbilagor Arbetskraften, Sysselsatta och Arbetslösa Arbetskraft Sysselsatta Arbetslösa (Summa förändring av (Af:s intervjuundersökning och Af:s verksamhetsstatistik sysselsatta och arbetslösa) annan sysselsättn. statistik) Förändring Förändring Förändring Period jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka jämförelse ett år tillbaka 2008kv kv kv Arbetslösa, i program med aktivitesstöd och i arbete med stöd Skattning av antalet arbetslösa, antalet i program med aktivitetsstöd och antalet i arbete med stöd som kvartalsgenomsnitt samt procentuell förändring ett år bakåt. A r b e t s l ö s a Program med aktivitetsstöd I arbete med stöd Period Antal Diff. % Antal Diff. % Antal Diff. % 2007kv kv kv kv kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2008kv % % % 2009kv % % % Prognos 2009kv % % % 2009kv % % % 2009kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % % 2010kv % % %

13 13 (18) Arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd Skattning av antal samt andel (%), kvartalsgenomsnitt Prognosbedömning enligt Af:s sökanderegister Region eller Antal Procent av bef år kommun 2008kv4 2009kv4 2008kv4 2009kv4 AMO Falun ,3% 6,2% AMO Mora ,8% 7,1% AMO Ludvika ,0% 5,4% AMO Avesta ,7% 5,8% HELA LÄNET ,3% 6,2% Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp region. Region Kvin- Män Ungd Äldre Funktions- Utlands- Långtids- Långtids- Utbildnings- Län nor -24 år 55- år hindrade födda arbetslösa arbetslösa bakgrund Riket totalt ungdomar Grund Gymn Högsk av a-lösa av a-lösa totalt ungdomar AMO Mora 40% 60% 25% 18% 11% 10% 19% 27% 26% 61% 13% AMO Falun 40% 60% 23% 17% 9% 14% 23% 14% 27% 56% 17% AMO Avesta 49% 51% 27% 13% 10% 14% 19% 16% 27% 58% 14% AMO Ludvika 44% 56% 26% 15% 12% 10% 24% 14% 29% 59% 12% LÄNET 41% 59% 24% 16% 10% 13% 22% 17% 27% 58% 15% RIKET 42% 58% 22% 15% 10% 29% 25% 17% 27% 51% 22% Arbetslöshetens struktur Andelen personer arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd fördelat på olika sökandegrupper, april 2009 och i procent av samtliga "arbetslösa och i program med aktivitetsstöd" i resp län eller resp. grupp. Andel resp grupp av samtliga arbetslösa+program med aktivitetsstöd LÄNET i fjol LÄNET i år RIKET i år Kvinnor 47% 41% 42% Män 53% 59% 58% Ungdomar - 24 år 19% 24% 22% Äldre år 20% 16% 15% Funktionshindrade 20% 10% 10% Utlandsfödda 14% 13% 29% Andel av utlandsfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Utlandsfödda, grundskola 37% 38% 35% Utlandsfödda, gymnasium 40% 39% 38% Utlandsfödda, högskola 23% 23% 27% Andel av svenskfödda totalt arbetslösa+program med aktivitetsstöd' Svenskfödda, grundskola 29% 26% 24% Svenskfödda, gymnasium 55% 60% 56% Svenskfödda, högskola 16% 14% 20% Andel resp grupp av totalt arbetslösa för resp grupp' Långtidsarbetslösa -24 år (100 dagar), andel av totalt arbetslösa -24 år. 8% 17% 17% Långtidsarbetslösa män, andel av totalt arbetslösa män. 19% 20% 23% Långtidsarbetslösa kvinnor, andel av totalt arbetslösa kvinnor. 21% 25% 27% Långtidsarbetslösa utlandsfödda, andel av totalt arbetslösa utlandsfödda. 23% 27% 30% Långtidsarbetslösa funktionshinder, andel av totalt arbetslösa funktionshinder. 27% 35% 38% Långtidsarbetslösa år, andel av totala arbetslösheten. 20% 22% 25%

14 14 (18) Yrkesbarometer Yrkesbarometer ger en bild av arbetsmarknadsläget inom ett urval av yrken om ett år. Den ska därför inte ses som grund för studie- och yrkesval på lång sikt. Den osäkra konjunkturen gör dessutom yrkena mycket svårbedömda denna gång. Yrkesbarometer är en sammanvägd bedömning gjord av arbetsförmedlare i Dalarnas län. Naturvetenskap, teknik och data Yrken med brist på arbetskraft CIVILINGENJÖRER, ELEKTRONIK OCH TELETEKNIK VVS-INGENJÖR INGENJÖRER OCH TEKNIKER INOM GRUVTEKNIK OCH METALL CIVILINGENJÖRER, ELKRAFT CIVILINGENJÖRER, BYGG OCH ANLÄGGNING GIS-INGENJÖR CIVILINGENJÖRER, MASKIN IT-STRATEG, IT-ANALYTIKER ARKITEKTER CIVILINGENJÖRER, KEMI CIVILINGENJÖRER, GRUVTEKNIK OCH METALLURGI SYSTEMERARE/PROGRAMMERARE INGENJÖRER OCH TEKNIKER INOM ELEKTRONIK OCH TELETE BYGGNADSINGENJÖRER OCH BYGGNADSTEKNIKER ELINGENJÖRER OCH ELTEKNIKER LABORATORIEINGENJÖRER DATATEKNIKER (NÄTVERKSTEKNIKER) SERVICETEKNIKER, IT Hälso och sjukvård samt omsorg Yrken med brist på arbetskraft PSYKOLOGER SJUKSKÖTERSKOR, PSYKIATRISK VÅRD LÄKARE OPERATIONSSJUKSKÖTERSKOR ARBETSTERAPEUTER AKUTSJUKSKÖTERSKOR TANDLÄKARE DISTRIKTSSKÖTERSKOR BIOMEDICINSKA ANALYTIKER BARNMORSKOR TANDHYGIENISTER SJUKGYMNASTER TANDSKÖTERSKOR LÄKARSEKRETERARE RECEPTARIER

15 15 (18) Utbildning Yrken med brist på arbetskraft UNIVERSITETS- O HÖGSKOLELÄRARE GYMNASIELÄRARE I YRKESÄMNEN FÖRSKOLLÄRARE SPECIALPEDAGOGER GYMNASIELÄRARE I PRAKTISKA-ESTETISKA ÄMNEN GYMNASIELÄRARE I MATEMATIK GYMNASIELÄRARE NATURVETENKAPL. ÄMNEN GYMNASIELÄRARE I HISTORIA, SAMHÄLLSKUNSKAP GYMNASIELÄRARE I SPRÅK FRITIDSPEDAGOGER GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTNING MOT SENARE ÅR FRITIDSLEDARE GRUNDSKOLLÄRARE, INRIKTNING MOT TIDIGARE ÅR Ekonomi och administration mm Yrken med brist på arbetskraft REVISORER REDOVISNINGSEKONOMER SOCIALSEKRETERARE BISTÅNDSBEDÖMARE PERSONALTJÄNSTEMÄN JURISTER BIBLIOTEKARIER UTREDARE I OFFENTLIG FÖRVALTNING KURATORER STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE MARKNADSANALYTIKER,MARKNADSFÖRARE JOURNALISTER INFORMATÖRER SAMHÄLLS- OCH SPRÅKVETARE EKONOMIASSISTENTER/LÖNEASSISTENTER RECEPTIONISTER ORGANISATIONSUTVECKLARE ADMINISTRATÖR/SEKRETERARE Företagssäljare och försäljare inom detaljhandeln FASTIGHETSMÄKLARE INKÖPARE BANKTJÄNSTEMÄN FÖRETAGSSÄLJARE VÄRDEPAPPERSMÄKLARE FÖRSÄKRINGSTJÄNSTEMÄN BILFÖRSÄLJARE TELEFONFÖRSÄLJARE FÖRSÄLJARE, FACKHANDEL FÖRSÄLJARE, DAGLIGVAROR

16 16 (18) Yrken med brist på arbetskraft KOCKAR BRANDMÄN TÅGMÄSTARE RESELEDARE BARTENDERS HUDTERAPEUTER FOTVÅRDSSPECIALISTER MASSÖRER POLISMÄN KRIMINALVÅRDARE VÄKTARE FRISÖRER RESEBYRTJÄNSTEMÄN SERVITÖRER BARISTA/KAFFEBARTENDER FRISKVÅRDKONSULENT (FRISKVÅRD) STÄDARE/LOKALVÅRDARE KÖKS- OCH RESTAURANGBITRÄDEN Jord- och skogsbruk FÖRARE AV SKOGSMASKINER JÄGMÄSTARE LANTMÄSTARE SKOGSMÄSTARE MASKINFÖRARE, LANTBRUK SKOGSARBETARE TRÄDGÅRDSARBETARE PARKARBETARE DJURUPPFÖDARE/DJURSKÖTARE Byggnadsarbetare och byggnadshantverkare Yrken med brist på arbetskraft VVS-MONTÖRER KRANFÖRARE ISOLERINGSMONTÖRER PLATTSÄTTARE BYGGNADSPLÅTSLAGARE INSTALLATIONSELEKTRIKER GOLVLÄGGARE TAKMONTÖRER BETONGARBETARE ANLÄGGNINGSMASKINFÖRARE FASTIGHETSSKÖTARE MURARE ANLÄGGNINGSARBETARE MÅLARE GROVARBETARE INOM BYGG OCH ANLÄGGNING TRÄARBETARE

17 17 (18) Tillverkning Yrken med brist på arbetskraft GLASMÄSTARE/GLASTEKNIKER STYR- OCH REGLERTEKNIKER LASTBILSMEKANIKER TUNNPLÅTSLAGARE EXKL. BYGGNADSPLÅTSLAGARE GROVPLÅTSLAGARE LINJEMONTÖR ELKRAFT MASKINOPERATÖRER, STEN-, CEMENT- O BETONGVAROR LÅSSMED DRIFTMASKINISTER GJUTARE SMEDER LACKERARE GRUVARBETARE MASKINREPARATÖRER GULD- O SILVERSMEDER PROCESSOPERATÖRER, KEMISK BASINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, KEMISK INDUSTRI MASKINOPERATÖRER, GRAFISK INDUSTRI, PAPPERSVARUIND CNC-OPERATÖRER VERKTYGSMAKARE ELMONTÖRER PROCESSOPERATÖRER, TRÄ- PAPPERS- OCH MASS MASKINOPERATÖRER, GUMMI- OCH PLASTINDUSTRI MASKINOPERATÖRER, LIVSMEDELSINDUSTRI VERKSTADSMEKANIKER SVETSARE BILMEKANIKER MONTÖRER, EL- OCH TELEUTRUSTNING MASKINOPERATÖRER, TRÄVARUINDUSTRI FORDONSMONTÖRER PROCESSOPERATÖRER VID STÅL- OCH METALLVERK MONTÖRER, METALL, GUMMI OCH PLAST Transport Yrken med brist på arbetskraft LOKFÖRARE BANGÅRDSARBETARE TAXIFÖRARE TRANSPORTLEDARE/-PLANERARE LOGISTIKER SPEDITÖR BUSSFÖRARE LASTBILS- OCH LÅNGTRADARFÖRARE TRUCKFÖRARE LAGERARBETARE

18 Övriga yrken Yrken med brist på arbetskraft SKORSTENSFEJARE BRANDSKYDDSKONTROLLANT STYCKARE SLAKTARE KONDITORER BAGARE FOTOGRAF RENHÅLLNINGS- OCH ÅTERVINNINGSARBETARE GODSHANTERARE, EXPRESSBUD BREVBÄRARE TIDNINGSDISTRIBUTÖRER VAKTMÄSTARE 18 (18)