Retorik är inte konsten att tala det är konsten att få folk att lyssna

Elaine kan konsten att få folk att lyssna. Som expert i retorik anlitas hon ofta av TV, radio och tidningar för att analysera allt från lögner till härskartekniker i vardagen samt i politisk retorik. Hon vet vad det är som gör Obama så trovärdig. Elaine delar med sig av verktygen att hantera besvärliga personer snyggt och förmågan att sätta fingret på subtila härskartekniker. Hon är VD för retorikbyrån Snacka snyggt och har gett ut tre böcker: Snacka snyggt konsten att få folk att lyssna, Härskarteknik och Du är din generation. Missa inte Elaine, som äger scenen - med humor och värme förmedlar hon insikter du inte vill missa!!"#$%&(&)*+,$-.!"##$%&()%*+,*$-./-*0( Retorik är inte konsten att tala det är konsten att få folk att lyssna /0)#..122%3&44&5.$,56771%$5#.$6%8&90,&) :1.;%5#234&7*)1%:";**#%:&-#5&)< 1. Skalet Beroende på hur du ser ut, vilket stereotypt fack du placeras i eller hur du står i förhållande till normskalan (man/kvinna, medelåders, svart/vit, homosexuell/heterosexuell) så hör folk inte vad du säger de första minuterna. Istället lyssnar de på sin inre röst som berättar vem du är tack vare eller på grund av ditt utseende. Vad tänker folk när de ser dig? Ta reda på det och bemöt det tidigt utan att verka hotad.! 1

2. Kläderna Dina kläder signalerar ekonomisk status, modeintresse eller ointresse, vad du jobbar med och det kan ta uppmärksamheten från det du säger. Dina kläder kan även förstärka dig som person och din position. Somliga säger t.ex. att röd slips är maktspråk. Huvudsaken är att klädsel inte tar uppmärksamheten från det du säger. Klä dig neutralt eller utnyttja din klädsel för att förstärka det du vill säga. Färg påverkar oss på det sätt att det ingår i vår generaliseringsmekanism. Vi gör associationer till färger undermedvetet vilket gör att vi också påverkas på ett fysiskt och psykiskt plan. Ser du exempelvis några herrar stå i svarta kostymer varav en av dem har en limefärgad kavaj vem kommer dina ögon automatiskt att dras till? Tänk strategiskt kring färgval, vill du synas välj någon av signalfärgerna, vill du smälta in, välj de jordnära färgerna. 3. Rösten Beroende på hur snabbt du pratar påverkar du andningen hos publiken. De orkar inte lyssna på en sportkommentator i en timme, i alla fall om det inte är sportsammanhang. Tänk också på att använda strategiska pauser och betoningar för att förstärka ditt budskap. Rösten visar även geografiskt ursprung, sociala kretsar, nervositet, övertygelse med mera. Folk lyssnar på din röst och värderar den innan de värderar det du säger. Oavsett dialekt, berätta vart du kommer ifrån så slipper de fundera på det och istället lyssna på det du säger. 4. Kroppsspråket En stor del av det vi förmedlar är via kroppsspråket. Det är viktigt att det är i harmoni med det vi säger. Studera dig själv, ditt kroppsspråk, när du pratar med någon du känner dig bekväm med. Använd samma kroppsspråk när du undervisar. Är du bekväm så blir publiken bekväm. Ha det som regel att försöka vara bekväm där uppe. Inkludera alla i din publik genom att titta på var och en (talar du inför en större publik; dela in dem i sektioner och se till att du inte missar någon sektion). På så sätt ser du att alla hänger med, och de som lyssnar känner sig i sin tur uppmärksammade. Våga också använda rummet, rör dig närmre din publik, istället för att stå fixerad vid en punkt (t ex vid ett bord). 5. Budskapet Är de fyra punkterna genomtänkta så kommer publiken tillslut lyssna till det du säger. Först och främst behöver du ha tesen solklar och formulerad i en mening. Strukturera det du ska säga enligt Partesmodellen som står längre ner. I din inledning, de tre första minuterna, behöver du väcka välvilja, nyfikenhet och! 2

trovärdighet. Dessa är de tre ingredienserna som behövs för att skapa en positiv haloeffekt kring dig och ditt budskap. Du ska alltså kort och gott svara på dessa frågor snabbt: 1. Vem är du? 2. Vad ska du prata om? 3. Varför ska jag lyssna på dig och ditt budskap? =)*17&%.#.$6%-.&5%$5 Sen ska du ordna 3 argument för tesen som inledningsvis är korta (du utvecklar dem i själva presentationen, det vill säga när de tre minuterna har gått). Du ordnar upp dem i styrka: 1. Det mellanstarka argumentet 2. Det minst starka argumentet Vederläggning av motargument 3. Det starkaste argumentet Det är bättre att argumentera för någonting än mot någonting. De som lyssnar bör välja ett förslag för att det är ett riktigt bra förslag, inte för att de andra alternativen är dåliga. Visar man förakt mot andras förslag blir ofta resultatet att ens motståndare vinner sympatierna från dem som ännu inte har bestämt sig för vilket alternativ de ska välja.! 3

>?@A5&"8&*)&2240)#..4346"5#.."@--%#< Ethos Presentatörens karaktär. Du kan med ditt ethos visa om du är trygg, snäll, förståndig, har god moral, utstrålning, pondus etc. Hur kan ett typiskt ethosargument se ut? Pratar du inför ett gäng föräldrar om barnuppfostran bör du berätta att du har barn. Eller så kan du vrida perspektivet (om du inte har barn) och berätta om dina fantastiska föräldrar och vad du tycker att de har lyckats med i sin uppfostran av dig. Logos Det du säger, ska vara relevant för åhörarna. Vad är det du vill att åhörarna ska minnas, vad är din tes? Formulera det i en, högst två meningar. Exempel på logosargument är när du tar upp fakta, statistik och forskningsresultat. Detta ger logisk tyngd till dina argumentationer. Pathos De känslor som du framkallar hos publiken - Vilken känsla vill du att de ska ha efter att de har hört dig? Glädje, sorg, hopp etc? Ett pathosargument kan exempelvis vädja till människors empati och moral, genom bland annat berättelser. Argumenterar du exempelvis för att din publik ska skänka pengar till en organisation som hjälper hemlösa barn; berätta en historia om ett hemlöst barn som levde i misär men med organisationens hjälp fick ett hem och mår bra idag. /"&)#%.$5#8&*)&22#..8)$"B&)#7&: Vir Bonus God människa eller God man. För att kunna vara en bra talare, måste man också, enligt Quintilianus vara en god människa, det vill säga, att publiken upplever han eller henne som god och hederlig eller helt enkelt rättskaffens. För att bli en bra talare bör man därför studera de som är bra talare Vir bonus. Copia Studera goda talare, gör som dem, men gör det till ditt eget. Ser du till exempel att humor är tacksamt för en publik så använd det. C#).&-76:&""&%D76:&""&%40)&%&44&5.$,6A9"@A5#:2)&-&%.#.$6%!! Partesmodellen är den antika modellen för hur man planerar och genomför sitt tal. Går man grundligt igenom del för del blir slutprodukten ett välplanerat och målgruppsanpassat tal, som håller en röd tråd rakt igenom. Att förstå uppgiften (Intellectio) Vilka lyssnar, hur ser rummet ut, vad är intressant för dem, åldersgrupp, etnicitet, bakgrund?! 4

Här skaffar sig talaren information om talsituationen, det vill säga, om syftet, mottagarna och den kontext som talet skall framföras i. Hitta uppslag (Inventio) Vad är det jag vill säga? Här tänker talaren ut vad talet skall innehålla. Genom brainstorming och att använda topiker (från grek. topos - platser) försöker man hitta alla aspekter av sitt ämne för att inte missa något väsentligt område som man bör ta upp. Eventuell research görs i detta skede. Till sist plockar man ut de mest relevanta aspekterna och punkterna. Handlingstopiker: Vem, vad, hur, varmed, var, när, varför? Allmänna topiker: Orsak - verkan, möjlighet - hinder, kvantitet - kvalitet, rum - tid, funktion - ekonomi, förändring - alternativ, händelse - resultat, person - moral, roligt - nytta, enkelt - positivt. Disponera budskapet (Dispositio) Disponera det effektivt på exempelvis följande sätt: Inledning (exordium) ska väcka intresse, trovärdighet och välvilja. Berättelse (narratio) Berätta något, gärna positiv händelse som förstärker åhörarnas motivation att lyssna på det du har att säga. Eller så kan du välja en bakgrundshistoria som stöd inför din argumentation. Förslag (propositio) - Säg det du tycker att publiken ska tycka t.ex. "Italien är det bästa resmålet!" Argument (argumentatio) - Tre stycken, varken mer eller mindre. Välj ut de starkaste argumenten och placera dem i ordningsföljden: mellanstarkt, det minst starka och till sist det starkaste argumentet. Det är här du får utveckla argumenten med längre formuleringar. Se till att ha med pathosargument (argument som påverkar åhörarnas känslor), logosargument (statistik eller annan fakta som stärker din tes) och ethosargument (argument knutna till dig t ex jag har sett att det här funkar ).! 5

Slutsats (conclusio) - Här upprepar du det du tycker omformulerat "Alltså är Italien det bästa resmålet! Andra dispositionsmodeller: 3 V - Handlingsmallen Vem Vad Varför Fyra P Problemlösning! Position Problem Possibility Proposal Den antika sjustegsmodellen Inledning Kalla fakta Motargument (contra) Konkreta argument (pro) Lösning Lösningskonsekvens Avslutning Säg det förtydliga! Säg vad du ska säga! Säg det! Säg vad du har sagt! Balansförsäkring! Erfarenhet (ethos - karaktär) Fakta (logos) Vad vinner lyssnaren på ditt budskap (pathos - känsla) Journalistiska modellen Vem Vad När Var Hur Varför Den klassiska argumentationsmodellen Inledning Berättelse Tes Struktur Argument 1 Argument 2 Vederläggning Argument 3 Sammanfattning Avslutning Kronologiska modellen pessimist blir optimist Igår Idag Imorgon Språknivå (Elocutio) Här får du tänka på ordval, terminologi, akademiskt eller inte? Viktigast är att göra sig förstådd istället för att göra sig smart. Krydda din presentation med exempel, berättelser, jämförelser etc för att göra ditt budskap lättförståeligt och konkret för dem som lyssnar. Minnesteknik (Memoria) Trovärdigheten sitter i ögonen och för att öka din trovärdighet behöver du memorera din presentation. Här läser du igenom ditt nya manus gång på gång så att du har det inpräntat. Framförandet (Actio) När du håller presentationen ska det i bästa fall vara 7:e gången du håller den (kommer du! 6

ihåg övningen på förmiddagen dag 2). I denna sista del övar talaren in själva framförandet. Action är läran om den visuella delen i framförandet av ett tal: hur kroppsspråk, ansiktsuttryck, gester, kläder och utseende används. Skall vara i harmoni med både talarens ethos, orden och talets innehåll. E&F9;)-5#).&5%$5&)%#D40)#..9#%.&)#&%B688$*218"$5G51%:G7&:#)8&.#)&H IE&.;).)35$*.#..:1.#):&.-3I Jag ingick i ledningsgruppen på förskolan. I en kvinnodominerad arbetsmiljö kände jag att jag som man inte togs på allvar. När jag började prata såg jag att blickarna talade med varandra och över mig, men bara när jag pratade. I början antog jag att det var viktiga meddelanden som mina arbetskamrater behövde delge varandra just då. Min optimistiska sida gav mig nomineringen omedveten idékläckare. Men vem försökte jag lura? Efter upprepade möten märkte jag att stämningen och uppmärksamheten ändrades så fort jag öppnade munnen. Så jag beslöt mig för att göra något åt det. - Så fort jag pratar blir det ovanligt tyst och ni ger varandra märkliga blickar. Tystnad och fler blickar utbyttes. - Som de ni ger varandra nu. Mer tystnad. - Vi sitter och diskuterar mobbning hos eleverna på skolan, men själva bedriver ni mobbning i lärarrummet. Rektorn som var samtalsledare lät sin blick lämna de andras och till slut möta min. Med en suck lutade hon sig framåt i pedagogisk anda. - Det är ju tråkigt att du tar det så och dessutom anklagar dina kollegor för mobbning. Det är riktigt lågt. Du måste förstå att vi blir chockade över dina anklagelser. Tystnad. - Anders Härskarteknik är ett verktyg som används för att rubba balansen jämställdhet. Den används av kvinnor och män, mot kvinnor och män. Den används medvetet men oftast omedvetet. Är tekniken medveten så finns det ett konkret syfte att göra någon i samtalet eller sällskapet mindre än hon eller han är. Är tekniken omedveten är resultatet exakt detsamma: någon görs mindre. Men förövaren vet inte att den tryckta stämningen beror på henne. Som till exempel rektorn på skolan. Kanske var hennes syfte att ta bort stämningen genom att låta Anders, som klagat på stämningen, också få ansvaret för den. 1. Projiceringsmetoden Har du något som tynger dig som du vill prata om så kan det bli öppet mål för härskare som använder projiceringsmetoden. Det är då du får skulden för det du klagar på trots att du inte har något med konsekvensen att göra mer än att du drabbas av den. Om du lättar ditt hjärta och det helt plötsligt känns tyngre så luktar det projicering.! 7

Den här typen av härskare har dessutom många gånger Messiaskomplex. Han tror sig vara allvetande och alla negativa värderingar eller kritik är ditt problem och inte hans. Messiaskomplexet anser att du bara inte har insett hur det egentligen är, men med tiden kommer du att göra det. Är du besviken på Messiaskomplexet så är det ditt fel om Messiaskomplexet får bestämma. Låt inte någon annan bestämma över dina besvikelser, utan ta fram spegeln så att också han/hon får en möjlighet att bli frälst med nya perspektiv. 2. Komplimangmetoden Det finns många former av vänliga härskartekniker. Men det finns sätt att känna igen dem på, genom att titta på de gemensamma nämnarna för alla. En vänlig härskarteknik inleds oftast med en komplimang, men tar inte slut där. Den syftar till att du ska göra något utöver det förväntade och lämnar dig med en olustig känsla trots den fina komplimangen och den fantastiska möjligheten. Leta efter inlindade konsekvenser, det vill säga hur härskaren beskriver det som för dig blir att jobba över, göra en tjänst eller kanske bära en väska Något som skulle göra det svårt för vänliga härskare att fortsätta är om alla övade upp sin förmåga att säga tack och slutade agera som om komplimanger kostar. 3. Stereotypmetoden Stereotypmetoden innebär att du bestraffar eller negativt särbehandlar den som gör något utöver eller mindre än det som förväntas av det stereotypa fack hon eller han passar i. Det är när du blir mer eller mindre trovärdig på grund av eller tack vare det stereotypa fack du tillhör. Är du vit man som ska undervisa i samba kan du bli mindre trovärdig på grund av den stereotypa bild av en sambadansare som många har. Är du kvinna och ska undervisa i teknik kan du ibland tas på mindre allvar. Likaså kan en man som inte är ett dugg teknisk anses vara märklig. Det blir en härskarteknik när du inte tas på allvar på grund av att du är just man, kvinna, homosexuell, av annan etnicitet, ung eller gammal. Det blir en härskarteknik när du missgynnas på grund av det som en sådan som du borde göra. 4. Uteslutningsmetoden Du blir inte sedd i en situation där du borde bli sedd. Det kan vara i allt från ett samtal på tre till en debatt med åtta personer. Det kan vara när du skulle hålla ett tal på ett bröllop och ditt tal glöms bort. Eller när en fest hålls hemlig för dig och resten av din umgängeskrets går. Situationerna många men känslan densamma: du blir osedd och därmed obetydlig. PR-branschen brukar ju säga: Syns du inte finns du inte. Så konsekvensen av uteslutningsmetoden är varken bra eller angenäm.! 8

5. Hierarkimetoden Det är inte ovanligt att härskaren definierar dig med personliga påhopp. Du får titlar knutet till det fack som du många gånger placeras i. Är du kvinna kan det bli allt ifrån lilla gumman till rasist. Är du man kan det bli allt ifrån gubbslem till rasist. Titlarna däremellan är tusentals och det beror på vilket sammanhang du ingår i och på vilken nivå i hierarkin som du befinner dig. Hur som helst är din position på arbetsplatsen, i samhället eller i gänget det som kommer att ges som skäl för dig att vara tyst. Oftast har härskaren nått en punkt där hon eller han är arg över det han eller hon tror att du är. Du har all rätt att bli arg tillbaka eftersom det är falska anklagelser. Men det är oftast inte mest effektivt. Kör teddymetoden ; berätta vad du menade och låt härskaren skämmas med sin nya insikt om sådana som du. 6. Tidsmetoden Många använder tid för att tysta ner. Det finns tre skäl som härskaren har för att du ska vara tyst: "# $%&!%(!)%(*+!,(!-,.&(/!,.!01!2!34!56(0/.#!! 7# $%&!%(!)%(*+!,(!-,.&(/!,.!01!2!34!3-%+8/.#!!! 9# $%&!%(!)%(*+!,(!-,.&(/!,.!01!2!*!&,.&/+#!. Självförvållad härskarteknik Du som härskar över dig själv brukar i regel avsluta meningar med nervösa skratt, eller jag vet inte, det kanske var dumt och listan fortsätter. Du inleder meningar med Jag har något litet, Det tar inte lång tid, Jag ska bara och så vidare. Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Man kan summera självförvållad härskarteknik med att du gör dig och det du säger mindre än vad du/det är. Var tyst, eller säg något som är bättre än tystnaden. - Europides! 9