utbildning for hallbar utveckling i Sverige

Rekommendationer 2014.. Genomforande av larande och... utbildning for hallbar utveckling i Sverige..

Innehåll Inledning 3 Så togs rekommendationerna fram 4 Översikt 5 I. Rekommendationer för att öka och förbättra policy och praxis för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige 6 A. Avancera policy 8 B. Transformera lärandemiljöer 9 C. Bygga kapacitet hos utbildare 10 D. Stärka och mobilisera ungdomar 11 E. Accelerera hållbara lösningar på lokal nivå 12 II. Rekommendationer för ökat svenskt deltagande i det internationella genomförandet av utbildning och lärande för hållbar utveckling 13 2

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Inledning Samordnade åtgärder på lokal, nationell och global nivå är en förutsättning för att bryta ohållbara ekologiska, sociala och ekonomiska trender och utgör grunden för en hållbar framtid. Utbildning och lärande är fundamentalt viktiga för att forma och förbättra villkoren för hållbara liv och försörjningsmöjligheter för alla, nu och i framtiden. För att möta frågor och utmaningar i tider av allt snabbare förändringar behöver individer, organisationer och samhällen nya och kritiskt reflekterade kunskaper, färdigheter och värderingar. Både informellt och formellt lärande för hållbar utveckling behöver accelereras, och för att utbildningssektorn ska kunna bli en kraft som stödjer människor att hantera dessa förändringar måste också den förändras. FN:s årtionde för utbildning för hållbar utveckling (UNDESD), avslutades i november 2014 med Unescos världskonferens om utbildning för hållbar utveckling i Nagoya, Japan. Där lanserade Unesco ett globalt handlingsprogram för lärande och utbildning för hållbar utveckling Global Action Programme (GAP). 1 Föreliggande rekommendationer togs fram i syfte att stödja den svenska delegationen inför och vid världskonferensen i Japan, samt att utgöra grund för att accelerera och förbättra utbildning och lärande för hållbar utveckling i Sverige. 1 UNESCO Roadmap for Implementing the Global Action Programme on Education for Sustainable Development, UNESCO 2014. http://goo.gl/uujfuq. 3

Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Rekommendationer ESD - Call for Action 3 Juni 2014 vid Uppsala universitet. Så togs rekommendationerna fram Den globala skolan vid Universitets- och högskolerådet, Svenska Unescorådet, WWF Sverige och SWEDESD Internationellt center för lärande för hållbar utveckling vid Uppsala universitet, inledde under 2014 en process för att formulera svenska rekommendationer för utbildning och lärande för hållbar utveckling. Utgångspunkten för denna process var att Sveriges röst vid världskonferensen i Nagoya skulle baseras på erfarenheter och insikter som gjorts i svensk förskola, skola och högskola, liksom inom offentliga, privata och icke-statliga organisationer där utbildning och lärande för hållbar utveckling bedrivits under UNDESD. En utgångspunkt var även att Sveriges officiella hållning skulle stärkas av att genomsyras av synpunkter och reflektioner från beslutsfattare och experter inom området. Arbetet inleddes med seminariet ESD Call for Action, som arrangerades den 3 juni 2014 vid Uppsala universitet. 120 praktiker, forskare och beslutsfattare samlades för att tillsammans arbeta fram ett utkast till rekommendationer. Slutsatserna debatterades och bearbetades vid seminariet Making ESD Action Possible den 27 augusti 2014 på Rosenbad i Stockholm. Här deltog representanter från sju av riksdagens partier och över 100 beslutsfattare, forskare och praktiker. Resultatet av arbetet vid dessa två seminarier blev följande rekommendationer. 4

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Översikt Rekommendationerna är uppdelade i två huvudgrupper: I. Rekommendationer för att öka och förbättra policy och praxis för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige. II. Rekommendationer för att stärka det svenska engagemanget i internationellt arbete kring lärande och utbildning för hållbar utveckling. Rekommendationerna i den första gruppen är organiserade i enlighet med de fem prioriterade områdena inom GAP: A. Avancera policy: Stärk policyutveckling och integration av utbildning och lärande för hållbar utveckling på alla myndighetsnivåer. B. Transformera lärandemiljöer: Förändra lärandet i formell utbildning på alla nivåer och i icke-formell utbildning. Hela utbildningsorganisationen, och inte bara själva undervisningen, skall genomsyras av utbildning och lärande för hållbar utveckling. C. Bygga kapacitet hos utbildare: Stärk kapaciteten hos lärare, utbildare och andra förändringsagenter att inkludera utbildning och lärande för hållbar utveckling. D. Stärka och mobilisera ungdomar: Stärk ungdomars förmåga och synliggör deras nyckelroll i att driva på förändringar för en bättre värld. 2 E. Accelerera hållbara lösningar på lokal nivå: Utöka samverkan för hållbara lösningar på lokal nivå. 2 Denna formulering används för att tydliggöra barns och ungdomars roll för en hållbar utveckling. Se Unescos tidigare formulering http://goo.gl/uujfuq. 5

Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Rekommendationer I. Rekommendationer för att öka och förbättra policy och praxis för lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige A. AVANCERA POLICY 1. Regeringen bör ta initiativ till en bred och inkluderande process med målet att utveckla en gemensam vision för lärande och utbildning för hållbar utveckling. Den ska inspirera till handling och visa på lärandets och utbildningens roll för att skapa ett gott liv för alla inom planetens gränser. 2. Regeringen bör inleda en bred och inkluderande process för att utveckla en nationell handlingsplan baserad på GAP. Handlingsplanen ska baseras på forskning och beprövad erfarenhet, innehålla konkreta förändringsförslag, samt ge tydliga mål och medel för uppföljning och utvärdering. Planen bör även beskriva hur arbetet kan bedrivas på regional och lokal nivå. 3. Regeringen bör utse en samordningsfunktion en fokalpunkt med ansvar för uppföljning och implementering av den nationella handlingsplanen och ställa resurser till förfogande för detta. Samordningsfunktionen får en nyckelroll för att stärka, stimulera, samordna och följa upp genomförandet av den nationella handlingsplanen. Den bör också stödja gemensamt lärande och aktiviteter bland alla aktörer inom området (ungdomar, lärare, forskare, myndigheter, utbildningsinstitutioner, frivilligorganisationer, fackföreningar, kulturella och konstnärliga institutioner och organisationer, medier samt organisationer inom privat sektor). Den bör visa att de fem insatsområdena inom GAP är nära länkade och stimulera möjligheter för gemensamt lärande mellan kulturer, generationer, sektorer, roller och ansvarsområden. Den bör även vara ett nationellt kunskapscentrum för genomförandet av utbildning för hållbar utveckling i förskolans och skolans läroplaner. 4. Alla relevanta departement och myndigheter bör inkludera utbildning och lärande för hållbar utveckling i sin verksamhet och ge aktörer inom formell, icke-formell och informell utbildning möjlighet att delta i utveckling och genomförande av policys och planer. 6

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige 5. Alla nivåer och sektorer av utbildningssystemet bör arbeta målmedvetet för att konsekvent inkludera utbildning och lärande för hållbar utveckling. Därför behövs förändringar i styrdokument när de gäller innehåll, metoder och kompetenser för förskola, skola och högre utbildning: Regeringen bör ta initiativ till en ändring av skollagen så att den överensstämmer med formuleringen i högskolelagen om att universitet och högskolor i sin verksamhet ska främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekonomisk och social välfärd och rättvisa. Regeringen bör ta initiativ till att kunskaper och färdigheter i hållbar utveckling förs in i lärandemålen för all högskoleutbildning (inklusive yrkesutbildning) på liknande sätt som har gjorts i högskoleförordningen när det gäller utbildning för ingenjörer och lärare. Regeringen bör se till att i policys och styrdokument ge tydliga mandat och roller till lärarutbildningsinstitutioner att prioritera och genomföra utbildning och lärande för hållbar utveckling (se också rekommendation 16). 6. Regeringen bör uppdra till Skolinspektionen och Universitetskanslersämbetet att följa upp och utvärdera hur utbildning för hållbar utveckling omsätts i praktiken. 7. Regeringen eller forskningsråd bör inrätta finansiering för tvärvetenskaplig integrerad och kollaborativ forskning om utbildning och lärande för hållbar utveckling. 8. Regeringen bör inrätta ett program för lärande om entreprenörskap som svarar mot utmaningarna inom hållbar utveckling. Nya program och redan existerande program för entreprenöriellt lärande bör präglas av lärande för hållbar utveckling. På samma sätt bör andra program för utbildning för hållbar utveckling inkludera att entreprenörer och entreprenörstänkande kan spela en avgörande roll för omställningen till hållbarhet. 9. Politiker på nationell, regional och lokal nivå bör visa innovativt ledarskap och understryka betydelsen för utbildning och lärande för hållbar utveckling, samt genom handling och uppföljning stärka genomförande av detta på alla nivåer. Kapacitetsutveckling för politiker om utbildning och lärande för hållbar utveckling bör också erbjudas. 7

Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Rekommendationer B. TRANSFORMERA LÄRANDEMILJÖER 10. Alla utbildnings- och lärandeinstitutioner bör sträva efter att inkludera utbildning för hållbar utveckling i hela utbildningsorganisationen, och inte bara i själva undervisningen. Samtliga institutioner och organisationer med formell, icke-formell och informell ställning bör arbeta fram visioner, planer och uppföljning inom detta område och säkerställa stöd och gemensamt lärande för förändring. Utbildning för hållbar utveckling bör utgöra grunden för policyutveckling och ett brett deltagande från alla berörda parter, samt för ledarskap, uppföljning och utvärdering. Även när det gäller undervisning och lärandeprocesser, såväl elevlett som lärarlett lärande, samarbete med omgivande samhälle, skolor och andra intressenter, bör utbildning och lärande för hållbar utveckling utgöra grunden. Av yttersta vikt är förbättrad och utökad samverkan kring utmaningar för hållbar utveckling mellan utbildnings institutioner, lokalsamhällen och samhället i stort. 11. Ledningen för formella, icke-formella och informella utbildnings- och lärandeinstitutioner bör ta ansvar för genomförandet av utbildning och lärande för hållbar utveckling, samt utveckla samarbeten och betona behovet av utbildning och lärande för hållbar utveckling på alla nivåer. 12. Regeringen bör uppdra till Skolverket och Universitets- och högskolerådet att förstärka, fördjupa och utvidga arbetet för att utbildning och lärande för hållbar utveckling ska prägla utbildningsinstitutionernas hela arbete, och inte enbart undervisningen. 13. Utbildningsanordnare (inklusive kommuner och privata aktörer) bör sätta tydligt mätbara mål och stödja förskolor, skolor och andra utbildningsinstitutioner när de utvecklar sitt arbete för hela institutionen inom utbildning för hållbar utveckling. De bör också se till att utbildningssektorn samarbetar med andra sektorer i arbetet för hållbar utveckling. 8

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige C. BYGGA KAPACITET HOS UTBILDARE 14. Lärande för hållbar utveckling är en livslång process och alla personer bör ses som möjliga drivkrafter i detta arbete. Lärare, andra utbildare och de som kan möjliggöra förändring på olika nivåer ska ges tid och utrymme för gemensamt lärande och kompetensutveckling för att öka medvetenheten om utbildning och lärande för hållbar utveckling. Gemensamt lärande och kritisk reflektion ska stimuleras, liksom etiska och estetiska uttryck. Innovativt tänkande behövs kring utbildningens innehåll, metoder och tekniker. Ämnesövergripande lärande, socialt lärande, mångfald och dialog utifrån olika perspektiv kan utforskas, och elever och studenter ska stimuleras att vara aktiva medskapare i sitt och andras lärande. 15. Universitet, högskolor och utbildningsorganisationer inom högre utbildning bör se till att utbildning och lärande för hållbar utveckling (innehåll såväl som metoder och kompetens) blir en integrerad del i all utbildning på alla nivåer. 16. Universitet och högskolor med lärarutbildning bör leda genomförandet av utbildning för hållbar utveckling. Detta bör bland annat ske genom större delaktighet i, och integration av, utbildning och lärande för hållbar utveckling i lärarutbildning och i fortbildning för lärare. Utbildning för hållbar utveckling ska prägla all verksamhet och inte enbart undervisningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen ger en unik möjlighet att sprida, tillämpa, genomföra och utvärdera utbildning och lärande för hållbar utveckling under skolpraktiken, också i lokalsamhället genom föräldrars och lokala organisationers deltagande. 17. Universitet, högskolor, frivilligorganisationer och privata organisationer bör erbjuda högkvalitativ och effektiv utbildning i att mäta och utvärdera effekten av utbildning för hållbar utveckling i och utanför skolan, samt sprida resultat av utvärderingar och uppmuntra till diskussion om kvalitet och prioriteringar. 18. Institutioner och organisationer bör stödja, stimulera och samordna produktion av läromedel och sprida metoder relevanta för utbildning och lärande för hållbar utveckling. Media har en viktig roll i att stimulera informellt lärande genom att oftare och mer större insikt och djup rapportera om aktiviteter och program relaterade till utbildning och lärande för hållbar utveckling. 9

Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Rekommendationer D. STÄRKA OCH MOBILISERA UNGDOMAR 19. Alla intressenter bör Arbeta med ett ungdomsperspektiv och med FN:s barnkonvention, och se till att barn och ungdomar får en aktiv roll och möjlighet att delta i förändringar inom alla delar av GAP. Skapa möjligheter för gemensam och elev- och studentledd pedagogik som bygger på frågeställningar, problemformuleringar och visioner från yngre generationer. De bör också stimulera mentorskap samt andra metoder för samarbete mellan generationerna. Använda den fantasi och dynamik som finns i ungdomsrörelser för att förnya och omvandla institutioner och samhällen och ge ungdomar erkännande för detta arbete. Se till att det finns tid och resurser och skapa strukturer för generations- och sektorsövergripande dialog, samarbete och lärande för en hållbar framtid. Underlätta, inspirera och skapa strukturer för ungdomar att ifrågasätta normer, förstå värdet av mångfald och utveckla attityder som bidrar till och är en resurs för att skapa mer motståndskraftiga, inkluderande och samverkande samhällen och organisationer. Genomföra gemensamma eller ungdomsledda projekt relaterade till utbildning och lärande för hållbar utveckling (med till exempel studenter, ungdomsorganisationer och politiska ungdomsförbund) vilka definierade av ungdomarna själva kan stimulera grönt och socialt nytänkande, handlingskapacitet, värdebaserat ledarskap, delaktighet i beslutsfattande, engagemang i offentliga debatter och andra viktiga områden och aktiviteter. 20. Institutioner och organisationer bör inrätta ungdomsledda nätverk för utbildning och lärande för hållbar utveckling på nationell, regional och internationell nivå eller vid institutioner med fokus på utveckling, genomförande och uppföljning av föreliggande rekommendationer. 10

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige E. ACCELERERA HÅLLBARA LÖSNINGAR PÅ LOKAL NIVÅ 21. Kommuner, regioner och landsting bör avsätta särskilda resurser för att stödja utvecklingsarbete, inklusive genomförande och utvärdering, inom utbildning och lärande för hållbar utveckling på lokal nivå. Detta kan ske genom gemensamma projekt mellan myndigheter, skolor, privat sektor, fackföreningar och frivilligorganisationer. Ungdomsledda projekt som är del av barn- och ungdomars utbildning eller för dem som är i början av yrkeskarriären bör prioriteras. 22. Media är en viktig aktör för både lärande och hållbar samhällsutveckling. Media bör ta ansvar för att rapportera både ofta och ingående om aktiviteter och program för utbildning och lärande för hållbar utveckling. 23. Alla företag bör utarbeta ambitiösa planer och strategier för engagemang, lärande och samverkan för ökad välfärd för alla inom planetens gränser. 24. Utbildnings- och lärandeinstitutioner och -organisationer uppmuntras att utvidga och intensifiera samarbetet med organisationer som företräder arbetsliv och samhällssektorer, till exempel genom gemensamt lärande i ungdomsledda projekt, samt att utvidga och intensifiera sitt engagemang i existerande samarbeten mellan institutioner som Regional Centres of Expertise (RCEs) eller initiera nya sådana samarbeten. 25. Samhällen och städer bör undersöka metoder för hur utbildning och lärande för hållbar utveckling kan prägla hela verksamheten och inte bara utbildningssektorn. De bör stärka ledarskapet för hållbar utveckling, se till att utbildning och lärande för hållbar utveckling utgör grunden för utvecklingen, och stärka genomförandet och deltagandet av alla medborgare och aktörer inom hållbar utveckling. De bör även stödja inrättandet av arenor för innovationer som kan öppna nya vägar att tänka och handla, och särskilt uppmana ungdomar att på olika sätt delta och leda sådant arbete. 11

Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige Rekommendationer II. Rekommendationer för ökat svenskt deltagande i det internationella genomförandet av utbildning och lärande för hållbar utveckling 26. Sida bör stärka och utvidga sitt arbete med utbildning för hållbar utveckling i det bilaterala stödet till utbildningssektorn i partnerländer samt i regionala och multilaterala organisationer. Sida bör också garantera att denna dimension rapporteras i samtliga program. 27. Svenska aktörer i internationellt arbete som rör utbildning och lärande för hållbar utveckling bör skapa nätverk och partnerskap för gemensamma åtgärder för att kartlägga deras särskilda strategiska roller, utbyta erfarenheter och undvika dubbelarbete. De bör också sprida internationella erfarenheter nationellt. 28. UNESCO bör öka stödet för att genomföra GAP, särskilt när det gäller att förbättra policys och skapa de institutionella strukturer som medlemsstaterna behöver för att implementera GAP. 29. Sverige bör aktivt bidra till att lärandemål och indikatorer för utbildning och lärande för hållbar utveckling inkluderas i utformningen och genomförandet av globala jämförbara utvärderingsprogram för utbildning, som föreslagits av Learning Metrics Task Force 2.0. 3 30. Regeringen och dess myndigheter bör aktivt bidra till genomförande, uppföljning och utvärdering av utbildning och lärande för hållbar utveckling relaterat till FN:s nya hållbarhetsmål. 12 3Learning Metrics Task Force 2.0 är en internationell intressentsamverkan i syfte att förbättra utbildningsresultat bland barn och unga. http://goo.gl/c3cekc.

Rekommendationer Genomförande av lärande och utbildning för hållbar utveckling i Sverige 31. Regeringen bör uppdra till berörda myndigheter och organisationer att identifiera områden där Sverige har särskilda kompetenser inom utbildning och lärande för hållbar utveckling och där det finns möjligheter att internationellt lärande och partnerskap kan bidra till att stärka implementeringen av GAP, till exempel: Utbildning och lärande för hållbar utveckling i förskola Strategier för utbildning och lärande för hållbar utveckling inom hela institutioner och samhällen Forskning om utbildning och lärande för hållbar utveckling särskilt integrerad och kollaborativ forskning Entreprenöriellt lärande för hållbar utveckling Ledarskap för hållbar utveckling Unga som förändringsagenter Globalt medborgarskap/demokratisering av lärande Elev- och studentlett lärande Eftersom Sverige har kommit relativt långt i att integrera utbildning och lärande för hållbar utveckling i läroplaner är erfarenheterna av detta viktigt att sprida internationellt. 32. Regeringen, Universitets- och högskolerådet och Svenska institutet bör arbeta för att utbildning och lärande för hållbar utveckling blir integrerat i internationella utbildningsinitiativ och utbildningsprogram så som Erasmus+. 13

Dessa rekommendationer togs fram inför Unescos världskonferens om utbildning för hållbar utveckling i Nagoya, Japan 2014.