Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen

Att förstå språket bakom den konstnärliga upplevelsen Utredande rapport, Marcus Gustafsson, Kulturverkstan våren 2010

Index ----------------------------------------------------------------------------------- Sid 2 Sid 3 Sid 4 Sid 5 Sid 6 Sid 7 Sid 8-11 Sid 12 Index Sammanfattning Bakgrund och introduktion Syfte Metod Resultat - Metodsamtalet Resultat Intervjuer med teatrar Reflekterande diskussion 2

Sammanfattning ----------------------------------------------------------------------------------- Jag hade själv upplevt hur både ett rollspel och en teaterföreställning fått mig att tänka till. En Aha-känsla i stor mening med många diskussioner som efterrätt till upplevelsen. Eller som spelteoretikern Ralph Koster uttrycker det i sin bok A theory of fun, Stimulerat min hjärna att tänka i nya mönster 1. Både konst och spel - bra sådana - utmanar våra tankesätt och får oss att reflektera kring ett ämne ännu en gång. Kunde man inte förena konsten och rollspelet på ett lekfullt sätt? Denna fråga har drivit mig att göra denna rapport. Intentionen var till en början att under min Lia på Folkteatern konstruera ett rollspel som publiken kunde delta i efter föreställningen. Rollspelet kunde då erbjudas till skolklasser som ett fördjupande komplement till föreställningen. Parallellt med detta har jag intervjuat Folkteatern, Backa Teater, Angeredsteatern och Masthuggsteatern kring deras publikarbete och hur de ser på deras ansvar för publikens möte med teatern. Denna rapport är en genomgång av föreställningsmetoden, en redovisning kring hur några av Göteborgs teatrar arbetar publikt med barn och ungdomsuppdrag. 1 Ralph Koster A theory of fun, sid 146 Chapter nine, Games in context 3

Bakgrund och introduktion ----------------------------------------------------------------------- Den 6 oktober 2009 var jag på ett seminarium arrangerat av Barnteaterakademin. Cecilia Nelson, konstpedagog och tidigare chef för konsthallen i Lund, berättade då om hur hon arbetat som pedagog mellan barn och bildkonst. Ett arbete som jag tyckte gav ett sådant otroligt mervärde för de barn och ungdomsgrupper som besökte muséet. Konstpedagogarbetet i korta drag Cecilia tog emot publiken och berättade om vem som hade målat tavlorna och vad konstnären hade velat uttrycka med sina verk. Cecilia styrde sedan in samtalet till om barnen eller ungdomarna någonsin själva hade känt någon av de känslor som konstverken tangerade vid (saknad, kärlek, ilska mm). När publiken hade fått relatera till känslorna fick de leta upp ett konstverk som de tyckte representerade deras känslor. På så sätt fick de själva sätta ord och relatera till det bakomliggande temat/undertexten i konstverket. - Vi är ju med om det här vidunderliga att en ganska modig konstnär bjuder in oss och beskriver sitt liv och sina tankar. Det är pedagogens uppgift att ta fram det, menar Cecilia Nelson. 2 Jag tyckte att detta var ett väldigt intressant sätt att närma sig konstupplevelsen vad det gällde bildkonst specifikt (jag hade själv ett motstånd till bildutställningar) men konst i allmänhet. Kunde man inte göra samma sak med teater? Min första idé var att genom ett rollspel kunna leka med konflikter och teman. Men sedan blev jag nyfiken på att ta reda på hur Göteborgs teatrar tar hand om sin publik idag. Finns det någon motsvarighet till konstpedagogen på Göteborgs teaterinstitutioner? Jag har bestämt mig för att kartlägga hur några av Göteborgs teaterscener, med barn och ungdomsuppdrag, arbetar med sin publik. Vad är deras erfarenheter av att jobba med fördjupande kringaktiviteter till konst och hur ser arbetet ut? 2 Citat, Cecilia Nelson, Barnteaterakademin den 6 oktober 2009 4

Syfte ----------------------------------------------------------------------- Jag vill ta reda på hur teatrar idag arbetar med kringaktiviteter (samtal, publikbesök mm) till föreställningar. Efter att jag tagit reda på hur arbetet kring fördjupande aktiviteter ser ut idag kan jag gå vidare och utveckla egna idéer. Genom att intervjua några av de institutioner och scener som jobbar aktivt med detta sprids kompetensen och informationen i ämnet. Förhoppningsvis skapas också ett underlag för att ta arbetet med konstpedagogik vidare. Parallellt med detta har jag uppfattat ett behov av att hitta ett lustfyllt sätt att jobba med kringaktiviteter till föreställningar, speciellt när man som teater ska vända sig mot skolor. Detta är något som en teater som inte har ett uttalat barn- och ungdomsuppdrag också skulle kunna använda sig av. En teater som inte har ett sådant uppdrag brukar ändå ofta fråga sig om inte just denna föreställning går att sälja till skolor ändå 3 I kontakten med skolor tror jag att det är viktigt erbjuda något mer än ett häfte med papper för läraren att sätta sig in i. Jag tycker att teatern ska ta makten och specialutforma kringaktivitet som hjälper publiken att ta till sig vad de just sett. Det kan också öppna attityderna för vad en konstupplevelse kan vara och vara ett tillägg som både är roligt och lärorikt. Konstpedagogen ville hjälpa åskådarna att hitta en kontext att placera konstverket i. Jag vill hitta en metod för publiken att sätta ord på sin upplevelse och blotlägga de tecken som tillsammans har skapat föreställningen. 3 Mina egna erfarenheter under marknadssamtal vid Folkteatern våren 2010 5

Metod ----------------------------------------------------------------------- Jag har intervjuat några av de teatrar i Göteborg som jag tycker gör intressant teater och som jag vet arbetar med skolklasser som sin publik. Parallellt med detta har jag läst litteratur som behandlar den metod jag i början var ute efter som redan fanns. Detta arbete är ett resultat av alla dessa intervjuer samt mina egna tankar i rollen som utbildad teaterpedagog. Litteratur Jag har läst in mig och sökt upp de som har arbetat med föreställningsanalyser förut. I Sverige är det Riksteatern som arbetar mycket med ganska exakt den typ av föreställningsanalys som jag har sökt efter. De två första böckerna täcker in just det området. Den tredje boken som är på engelska behandlar spelteori och viktiga delar att tänka på när man designar spel. En väv av tecken Sven Åke Heed Att öppna nya världar Karin Helander A theory of fun Raph Koster Intervjuer Stephan Holmström på Konst och kulturutveckling Lisa Nowotny, producent vid Angeredsteatern Bengt Funset, ansvarig för publikarbete vid Folkteatern i Göteborg Anneli Eriksson, informatör backa Teater Sassa Wickman, Producent Masthuggsteatern Seminariesamtal Biennalen för barn och ungdomsteater i Lund 2010-05-07 1. Backa/Publiken med Mattias Andersson, Konstnärlig ledare Backa Teater, 2010-05-07 2. SWOT-analys, Skapande Skola, 2010-05-07 6

Resultat ----------------------------------------------------------------------- Metodsamtalet Gemensamt för bildkonst och skulpturkonst (som Cecilia Nelson jobbade med) är att den är bestående och går att komma tillbaka till om och om igen. Det intressanta med teater är att här gäller nästan det omvända. Teatern är förgänglig. I samma stund som föreställningen är slut så är upplevelsen över 4. Kvar finns små fragment av bilder som snabbt riskerar att övergå i värderingar. Den fortsatta diskussionen om föreställningen riskerar att handla om vad som var bra eller ej. Samtalsformen hittade jag hos Riksteatern genom boken Att öppna nya världar. Begreppet - en väv av tecken-, som bygger på en bok av Sven Åke Heed, betyder att man med publiken diskuterar och blottlägger vilket språk som en regissör använder sig av för att bygga en föreställning. Språket är alla de olika visuella och ljudmässiga delar av föreställningar som skapar en helhet. Exempelvis en ljuskägla som lyfter fram en av skådespelare eller valet av en speciell låt i en viktig scen. Att förstå språket är en nyckel för att börja förstå processen som både skådespelare, regissör, scenograf och alla medverkande har gått igenom för att slutligen bestämma sig för resultatet (föreställningen) 5. Att närma sig processen är alltså enligt denna rapports mening också ett närmande av de konstnärliga val som ensemblen gjort. Det finns väldigt många nivåer man kan analysera en föreställning på. Denna metod bygger på att man med sokratiska frågor ber publiken att berätta vad de har sett, hört eller med något annat av sina sinnen tagit in. Vi utgår också ifrån att allting i föreställningen berättar något, det vill säga att det är ett medvetet val som presenteras. Metoden finns som en bilaga till rapporten. 4 En väv av tecken Sven Åke Heed 5 Intervju med Stephan Holmström Konst och kulturutveckling 7

Hur arbetar de teatrar som riktar sig mot barn- och ungdomar som målgrupp med kringaktiviteter idag? Folkteatern 6 Eftersom Folkteatern inte har något uttalat uppdrag att spela teater för barn och unga är det inte nödvändigtvis så att skolklasser fyller deras stolar. Men samtidigt vill teatern ha mycket publik och då är det inte ovanligt att de vänder sig till skolor. Oftast erbjuder Folkteatern ett lärarmaterial på hemsidan. Detta är ett material för läraren att sätta pjäsen i en kontext i förväg eller att arbeta med pjäsen i skolan efteråt. - Det enklaste är ju att om vi kommer ut i deras miljö, det är ju vårat dragplåster, konstaterar Bengt när jag frågar om de inte själva ansvarar för förarbete ibland Bengt menar att teatern då får en personlig relation till klassen vilket ökar chansen för att eleverna är öppna och redan har en relation till den kommande upplevelsen. I föreställningar där det passat har delar ur ensemblen åkt ut och läst ur en scen för att klassen ska få en smak av pjäsen och samtala om tematiken. Detta är det så kallade förarbetet. Det har också funnits efterarbete tidigare men sedan har teatern kommit till ett läge där man, av resursmässiga skäl, tvingats välja mellan för eller efterarbete. Då har man prioriterat förarbetet då det skapar förutsättningar för att själva teaterupplevelsen ska bli bra. Skolklasserna har större koncentration och, på grund av det personliga mötet, en respekt. Bengt tror att tematiken eller problematiken i en föreställning skulle fördjupas om teatern tog ansvaret för samtalet. - Lärarna som går på teater vill ju inte känns sig dumma när de är där, förklarar Bengt och tror att det på vissa håll finns en försiktighet i att samtala om vad en pjäs handlar om. Angereds teater 7 Med sitt kommunala uppdrag att spela teater för både barn, unga och vuxna är Angereds teater vana att ta emot 6 Stycket om Folkteatern baseras på telefonintervju med Bengt Funseth, ansvarig för publikarbetet på Folkteatern, 2010-05-19. 7 Stycket om Angereds teater baseras på telefonintervju med Lisa Nowotny, marknadsansvarig och projektledare för Barnteaterakademien, 2010-05-19 8

skolklasser. Lisa Nowotny understryker att Angeredsteaterns arbete med kringaktiviteter har utvecklats de senaste åren och påpekar att kringaktiviteter är viktiga, men inte alltid nödvändiga. Risken finns att kulturen hamnar i, och måste argumentera ur, ett nyttoperspektiv. Att konstupplevelsen inte räcker i sig utan hela tiden måste kopplas till andra aktiviteter som rättfärdigar dess existens. Men Angeredsteater såg det snarare som att de själva ville ta makten över eftersnacket. Varför detta arbete tagit fart just nu tror Lisa beror på främst två faktorer. Dels har de en anställd pedagog som är intresserad av att arbeta med dessa frågor och därmed blir arbetet lättare att driva. Men framförallt finns det ett behov. Inspirationen kommer från museerna där varje konstinstitution med någon slags professionell status har en pedagog, vilket inte alltid varit självklart. Här handlar det om resurser. Det finns ju inte någonstans nerskrivet att teatern ska bistå med pedagogisk handledning till skolklasser så finns det inte resurser så är det inte en prioriterad fråga. Möjligheterna, effekterna och metoderna att arbeta med fördjupande samtal är däremot många. En klass som deltog i en föreställningsanalys (liknande den som beskrivs i bilagan) uttryckte att de gick ifrån föreställningen Med en känsla av befrielse. De upptäckte att de inte var tvungna att förstå något speciellt och att de annars var dumma. Istället insåg de som medverkade vid föreställningsanalysen att deras individuella tolkning var det intressanta vilket klart ledde till en befrielse inför nästa konstbesök. På det sättet tycker Lisa teatern ska hjälpa eleverna att lotsa dem i konstupplevelsen och här är det viktigt att skilja på konst och pedagogik. Det finns fallgropar om konsten direkt ska knytas till kringliggande teman och därmed bli en springare i skolans ärenden. Men om man vet vad man vill och varför man håller i samtalen kan det också räcka med en skådespelare som stannar kvar. Vara tillgänglig. Backa Teater 8 Med både statligt, regionalt och kommunalt stöd är Backa teater den del av Stadsteatern som har i uppdrag att göra teater för en yngre publik. De har alltså en stor vana och erfarenhet av att ta emot och spela teater för stora barngrupper. Kontakten med skolor har gjort att de jobbar väldigt mycket med provpublik och referensgrupper. Men 8 Stycket om Backa Teater baseras på en telefonintervju gjord med Anneli Eriksson, informatör vid Backa Teater, 2010-05-19 samt seminariet Backa/Publiken som hölls på Bibu (Biennalen för barn och ungdomsteater) 2010-05-06. 9

teatern har inget särskilt sätt att arbeta i efterhand med föreställningen. I princip har det tagits ett beslut att jobba med lärarhandledningsmaterial och på deras hemsida finns det väldigt många olika PDF-er att ladda ner för lärare, så kallat lärarhandledningsmaterial. Men i övrigt har Backa ingen uppföljning eller pedagogisk personal som arbetar med detta. Istället ger Backa verktygen till lärarna att hålla i dessa samtal. Samtidigt har Backa hösten 2009 problematiserat sitt förhållande till sin publik. Faktumet att just deras publik är förstagångsbesökare och att de inte själva valt besöket har gjort att Backa ställt sig frågan, - Hur kan vi skapa scenkonst för just vår målgrupp? 9 Svaret tycks ha blivit att leka med formen på föreställningarna vilket har gett skolföreställningar som 4018 dagar och Lille kung Mattias. 4018 dagar spelas i Backa Teaters foajé och har en mycket speciell idé när det gäller tilltalet och mötet med publiken. Lille kung Mattias bryter upp hela fjärdeväggen-idén och låter publiken ta över makten över föreställningen (som de i och för sig tar tillbaka igen i slutet). Samtidigt är jag nyfiken på hur vi kan arbeta med skolklasser (förutom att göra viktig och intressant teater) om vi inte bryter upp formen. Masthuggsteatern 10 I många år har Masthuggsteatern spelat teater för skolklasser i sina lokaler. De har tillhandahållet lärarhandledning och samtal (dock inte av den metoden som redovisas i bilagan) för de grupper som varit intresserade. Men den senaste tiden har det hänt något mer i deras arbete med sin publik. I och med det nya Regeringsbeslutet Skapande skola har Masthuggsteatern tänt på idén att öka samarbetet med skolor i deras nätverk. Skapande skola är ett sätt att få mer resurser för att ta konsten ut i skolan. I den SWOT analys som gjordes under Bibu 2007 11 gjordes riskbedömningen att de 112 miljoner som sattes av till projektet Skapand skola inte skulle användas konstnärligt utan i pedagogiska syften. Risken är ganska uppenbar eftersom pengarna som söks av Kulturrådet söks av en huvudman inom skolan. Det är alltså 9 Citat av Mattias Andersson, konstnärlig ledare Backa teater, från seminariet Backa/publiken 2010-05-06 10 Stycket om Masthuggsteatern baseras på telefonintervju med Sassa Wickman, producent vid Masthuggsteatern, 2010-05-20. 11 Lis Hellström under SWOT-analys för Skapande skola under Bibu, 2010-05-06 10

till skolan som pengarna kommer i första läget. Men Sassa är inte orolig och menar att Masthuggsteatern i sitt samarbete med skolorna varit överens om att pengarna ska gå till konstnärlig verksamhet. De kommer alltså att fortsätta göra föreställningar men arbeta mer ute i skolor. Både Sassa och jag tycker att det ska bli väldigt spännande att se hur pengarna till Skapande skola kommer användas. 11

Reflekterande diskussion ----------------------------------------------------------------------- Det är ingen tvekan att alla teatrar vill nå ut till sina målgrupper. Arbetet med att hitta spännande sätt att arbeta med skolklasser och lyssna till sina målgrupper är i allra största grad väldigt levande. Dock har jag blivit lite besviken över att det inte finns en större vilja att samtala om den konstnärliga upplevelsen med barn- och ungdomsgrupper. Föreställningsanalysen är för mig det sättet att fördjupa sig i det konstnärliga perspektivet av en föreställning i efterhand, och ett lärorikt sådant. Här kommer en viktig distinktion, nämligen skilja mellan att fördjupa sig konstnärligt eller tematiskt. Många teatrar erbjuder lärarhandledningsmaterial men det är bara en teater, Angeredsteatern, som kommit långt i sitt konstnärliga fördjupningsarbete med föreställningar. Det behövs möjligtvis mer underlag för att påvisa hur den konstnärliga självkänslan förstärks av föreställningsanalyser, eller som Cecilia Nelson uttrycker det Att växa inuti. Några av teatrarna söker svaren i Skapande skola där det kommer att finnas pengar. Men pengarna är fortfarande knutna till skolan och arbetet ska ske ute i skolorna. Jag skulle hellre se mer öronmärkta pengar till pedagogiskt arbete som går till teatrarna direkt. Varför inte genomföra samma standardisering av pedagogisk personal som konstinstitutionerna har gjort? De teatrar, med några ekonomiska medel att tala om överhuvudtaget, har i dagsläget bara ett uppdrag om att spela teater. Det är alltså upp till varje styrelse eller konstnärliga ledning att prioritera det pedagogiska efterarbetet själva. Samtalen om att arbeta med pedagoger finns redan, i all fall inne på teatrarna. Jag tycker att de som kan påverka, det vill säga stat, region och kommun, ska bli tydligare i vad som ligger i uppdraget. Vågar de vara tydligare och ge resurser till teatrarna för att arbeta fördjupande med konstupplevelsen skapar vi en publik med ett rikt språk att prata om sina upplevelser. Exemplen på att detta har fungerat bra finns tydlig inom framförallt konstinstitutionerna och nu är det dags att relationen mellan teatern och skolan utvecklar också sig. Inte bara genom att konsten kommer ut till skolan och arbetar med pedagogiskt arbete. Utan genom att konsten får mer resurser att ta hand om skolan när skolan väl är där. Visst vore det intressant att utveckla begreppet Skapande skola och ge medlen direkt till konstnärerna? 12