Förord För sjuttonde gången redovisar Svenska Kommunförbundet kommunernas ansvar och kostnader inom väghållningen, och för sjunde gången, inom skötseln av kommunernas parker. Årets rapport gäller ansvar och kostnader år 2001. Alla kommunvisa uppgifter och nyckeltal finns på Svenska Kommunförbundets hemsida: www.svekom. se. Där kan man göra egna jämförelser avseende kostnader, mängder och nyckeltal. Man kan även se resultaten av 1998 och 1999 års undersökningar. Denna rapport innehåller endast uppgifter om kommunernas sammanlagda ansvar och kostnader för 2001. Kommunvisa uppgifter finns således inte med i rapporten. På grund av ett fel i enkätens svarsformulär har vi inte kunnat använda uppgifterna om total längd och yta för lokal- och huvudgator, gång- och cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Istället har vi använt 1999 års uppgifter. Ett icke försumbart antal av de svarande kommunerna har lämnat många frågor obesvarade, särskilt i parkenkäten. Detta, i kombination med att många inte svarat alls, innebär att osäkerheten i redovisningen är relativt stor. Även om uppgifterna angivits på exakt sätt, kan de vara behäftade med vissa fel. 168 kommuner har redovisat uppgifter i väghållningsenkäten medan 118 har gjort det i parkenkäten. Dessa kommuners uppgifter har använts som grund för en uppskattning av kostnader och mängder för alla landets kommuner. Den kommunvisa och jämförande redovisningen på hemsidan, bygger enbart på de svarande kommunernas uppgifter. Alla jämförelser mellan kommunerna måste göras med försiktighet. De kostnadsskillnader som finns kan bero på att man har olika principer för redovisning av ytor, dålig kunskap om ytor och kostnader eller att det finns stora skillnader i klimat, vägoch parkstruktur, trafikbelastning, markförhållanden samt standard på vägar och parker. Trots dessa osäkerhetsfaktorer är vi övertygade om att intressanta jämförelser mellan kommuner kan göras. Vår förhoppning är att redovisningen kommer att användas vid fördjupade analyser av kostnader och kvalitet i den egna kommunen samt att den leder till diskussion kommuner emellan. Kommunförbundet vill rikta ett varmt tack till alla som arbetat med och besvarat enkäten. Frågor och synpunkter tas emot av Kommunförbundets gatu- och fastighetssektion, e-post gata@svekom.se eller tfn 08-452 79 54. Insamlingen av material har utförts av Sonja Norell, och bearbetning, analys och sammanställning av Johanna Gardeström och Carmita Lundin. Svenska Kommunförbundet i december 2002 3
Innehåll Förord...1 Sammanfattning...3 Kommunernas väghållningsansvar...5 Kommunernas kostnader för väghållningen...9 Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1991 2001... 14 Var finns de kommunvisa uppgifterna?... 18 Kommunernas parkskötsel mängder... 19 Kommunernas parkskötsel kostnader... 22 Var finns de kommunvisa uppgifterna?... 28 Källförteckning... 29 Bilaga 1. Några definitioner av förekommande begrepp... 30 Klimatkarta... 32 Svenska Kommunförbundet 2002 Adress: 118 82 STOCKHOLM, tfn 08-452 71 00 E-post: gata@svekom.se ISBN 91-7289-135-1 Projektledare: Carmita Lundin Text: Carmita Lundin & Johanna Gardeström Form och produktion: Birgitta Granberg & Björn Hårdstedt Tryck: Katarina Tryck, Stockholm-Hammarby Distribution: Tfn 020-31 32 30, fax 020-31 32 40
Sammanfattning Väghållning 1999 underhöll kommunerna 58 000 km gator och vägar. Lokalgatorna utgör 56 %, huvudgatorna 13 % och enskilda vägar 32 % av den totala väglängden. Drift- och underhållskostnaderna för dessa vägar ökade från 1999 med 15 % i fasta priser till 4 780 mkr. De tre största delarna i kommunernas kostnader för väghållningen är vinterväghållningen, gatubelysningen och beläggningsunderhållet. Tillsammans står de för 74 % av kommunernas totala drift- och underhållskostnader. Jämfört med 1999 ökade den totala kostnaden för beläggningsunderhåll med 12 %, för barmarksrenhållning med 7,8 % och för vinterväghållning med 2,2 %. Kommunerna lät underhållsbelägga sammanlagt,3 milj kvm eller 3,6 % av den totala belagda ytan. Det motsvarar en genomsnittlig underhållscykel om cirka 28 år. Detta kan jämföras med den av Kommunförbundet rekommenderade nivån om 20 25 år. Kommunernas totala saltförbrukning minskade med 4 300 ton under 2001 jämfört med 1999 till 67 900 ton. Tabell 1. Sammanfattning kommunal väghållning 2001 (längd och yta 1999 års uppgifter) Exkl. enskilda vägar Inkl. enskilda vägar Längd underhållen väg, totalt 39 523 km 57 837 km Yta underhållen väg, totalt 287 milj kvm 358 milj kvm Drift- och underhållskostnader, totalt 4 630 mkr 4 780 mkr 3
Parkskötsel 2001 underhöll kommunerna totalt 715 milj kvm parkyta. 60 % av ytan (432 milj kvm) är naturmark medan de anlagda parkerna utgör 40 % av ytan (283 milj kvm). Gräsmattorna är den största delposten med 73 % (206 milj kvm) av de anlagda parkernas areal. Det kostade 1 452 mkr att sköta de kommunala parkerna under 2001. Kostnaderna för de anlagda parkerna var 1 326 mkr (91 %) och för naturmark 126 mkr (9 %). De största enskilda kostnadsposterna var skötseln av gräsytor, buskar och häckar, rabatter, träd samt lekplatser. Tillsammans utgör de cirka 66 % av kommunernas totala skötselkostnader för anlagda parker. Den totala kostnaden för gräsytor uppgick 2001 till 340 mkr. Skötselkostnaderna för gräs varierar med typ av gräsyta. Den högsta genomsnittliga skötselkostnaden har prydnadsgräsmattor (3,01 kr/kvm) medan högvuxen gräsyta har den lägsta (0,72 kr/kvm). Den relativt sett dyraste delposten är rabatter med en genomsnittlig kostnad av 268 kr/kvm. Tabell 2. Sammanfattning av kommunernas parkhållning 2001. Yta Total kostnad Kostnad per kvm Anlagd park 283 milj kvm 1 326 mkr 4,69 kr/kvm Naturmark 432 milj kvm 126 mkr 0,29 kr/kvm Totalt 715 milj kvm 1 452 mkr 2,03 kr/kvm
Kommunernas väghållningsansvar Av de 168 kommuner som besvarat årets väghållningsenkät har de flesta lämnat uppgifter om hur stort väghållningsansvar de har. På grund av ett fel i enkätens svarsformulär har vi emellertid inte kunnat använda uppgifterna om total längd och yta för lokal- och huvudgator, gångoch cykelvägar samt gångbanor med kantstöd. Istället har 1999 års uppgifter använts. På hemsidan återfinns dock de uppgifter kommunerna lämnat 2001. Vi har så långt som möjligt hållit isär kostnader för huvud- respektive lokalgator. Många kommuner har dock inte denna uppdelning och har istället angett en totalsumma avseende kostnader samt mängd- och ytuppgifter. I ytuppgifterna ingår emellertid inte torgytor, särskilda parkeringsanläggningar och dylikt som kommunerna ofta har huvudansvaret för. Med huvudgator menar vi gator som enligt klassificeringen i TRÅD (Råd för planering av stadens trafiknät) tillhör huvudnätet. Med lokalgator menas gator i lokalnätet. Om kommunen inte har gjort en klassificering enligt TRÅD kan den tidigare uppdelningen i statskommunala respektive kommunala gator användas. Kommunerna underhåller inte enbart de vägar de själva är huvudmän för. De sköter även vägar åt enskilda huvudmän, oftast vägföreningar och samfälligheter, både i tätorter och på landsbygden. Gator och vägar Räknat i kilometer väg som kommunen har underhållsansvar för, är Stockholm den största kommunala väghållaren, tätt följd av Gotland. På tredje plats kommer Göteborg och på fjärde Västervik (uppgifter från 1999 års undersökning). Att Gotlands och Västerviks kommun kommer så högt i statistiken beror på att deras vägnät till stor del består av enskilda vägar på landsbygden, så mycket som 84 % respektive 65 %. 35 30 25 20 15 5 32,2 Underhållen väglängd 1999 7,2 30,8 18,3 Lokalgator Huvudgator GC-väg/bana Enskild väg Tabell 3. Kommunalt underhållna gator och vägar 1999. Längd Lokal- & huvudgator samt enskilda tätortsvägar 39 523 km 287 milj kvm Enskilda vägar på landsbygden 18 314 km 71 milj kvm Totalt 57 837 km 358 milj kvm Yta
25 20 15 5 Vägverket underhåller nära dubbelt så mycket väg som alla kommuner tillsammans, knappt 0 000 km. I övrigt finns det i landet drygt 200 000 km privat väg utan statsbidrag och cirka 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag. Till kommunernas väglängd kommer även ca 30 800 km gångbanor och gångoch cykelvägar (1999 års uppgifter). Några kommuner har inte något väghållningsansvar, utan detta har överlåtits på enskilda väghållare. Kommunerna lämnar dock i regel bidrag till väghållningen. Beläggningsunderhåll Av kommunernas 39 500 km lokal- och huvudgator var 37 400 km belagda med asfalt. Den asfalterade vägbaneytan representerade 278 milj kvm eller 97 % av den totala vägbaneytan avseende lokal- och huvudgator. Under 2001 lät kommunerna underhållsbelägga sammanlagt cirka,3 milj kvm, det vill säga ca 3,6 % av det kommunala beståndet av lokal- och huvudgator samt gång- och Beläggningsunderhåll Median: cirka 2,72 Antal svar: 155 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 14 17 18 Procent av total yta cykelvägar. Det motsvarade en genomsnittlig underhållscykel om cirka 28 år. Av de 168 kommuner som besvarat vår enkät har kommuner uppgett att de inte lagt ner några pengar på beläggningsunderhåll under 2001. 1 kommun har inte besvarat frågan. 1999 underhållsbelade kommunerna motsvarande 3,2 % av sitt vägnät, vilket ger en underhållscykel på cirka 31 år. 1998 var motsvarande siffra 2,6 % med en underhållscykel om cirka 38 år. 1997 var motsvarande underhållscykel 40 år. Naturligtvis varierar situationen mycket i landets kommuner och i diagrammet nedan ses skillnaderna tydligt. Förutom asfaltbelagda vägar, sköter och underhåller kommunerna grusbelagda vägar. Dessa utgör i genomsnitt 3 % av lokal- och huvudgatornas ytor. Broar Kommunerna ansvarar för sammanlagt ca 6 400 broar, såväl körbroar som gång- och cykelbroar. Broarnas totala yta uppgår till cirka 1,7 milj kvm. Som bro betraktas brokonstruktion eller port med fri spännvidd större än tre meter, samt trumma med diameter större än tre meter. De kommuner som underhåller flest broar är storstäderna Stockholm med 1 133 broar, Göteborg med 422 och Malmö med 319. Trafiksignaler Kommunerna ansvarar för totalt ca 2 650 anläggningar med sammanlagt cirka 49 600 signallyktor. Detta motsvarar cirka 19 signallyktor per anläggning.
44 kommuner (främst mindre) har uppgett att de inte har några trafiksignaler. 16 av de 168 kommuner som lämnat uppgifter har inte besvarat denna fråga. Gatubelysning Gatubelysningen är en stor post i väghållningens drift- och underhållskostnader (24 %). Totalt underhåller kommunerna knappt 2 milj ljuspunkter. I detta antal ingår även gatubelysning som kommunen sköter och finansierar på vägar som kommunen ej har väghållaransvar för. När det gäller förbrukad energi var genomsnittet 124,4 kwh/inv och medianen 117,4 kwh/inv. Endast 54 kommuner har svarat på frågan om installerad effekt vilket innebär att det råder en viss osäkerhet om resultatet. I genomsnitt var den installerade effekten 29,3 W/inv och medianen 27,2 W/inv. 40 35 30 25 20 15 5 Gatubelysning förbrukad energi Median: 117,4 kwh/inv Antal svar: 117 1 25 50 75 0 125 150 175 200 225 250 Förbrukad energi (kwh/inv) Gång- och cykelvägar samt gångbanor Det finns sammanlagt cirka 30 800 km gång- och cykelvägar och gångbanor med kantstöd i kommunerna. Av de kommuner som besvarat frågan har Malmö, Stockholm och Uppsala mest gång- och cykelväg mätt i antal kilometer (uppgifter från 1999 års undersökning). Göteborg besvarade inte frågan men har enligt tidigare års enkäter ett stort antal gång- och cykelvägar och gångbanor. Gatubelysning installerad effekt 14 12 Median : 27,2 W/inv Antal svar: 54 8 6 4 2 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 Installerad effekt (W/inv)
Kommunernas saltanvändning Många kommuner väljer att på olika sätt använda sig av salt som halkbekämpningsmedel i sin vinterväghållning. I årets undersökning har kommunerna uppgett att de använt cirka 67 900 ton salt. Av de 168 kommuner som besvarat enkäten har emellertid 19 kommuner inte uppgett hur många ton salt som använts. 26 kommuner har angivit att de är saltfria och tre kommuner har lämnat frågan helt obesvarad. De kommuner som har angivit att de är saltfria är utspridda i landet. 120 Saltanvändning 0 80 60 40 43 % 46 % 20 11 % Helt saltfri Salt Saltblandad sand
Kommunernas kostnader för väghållningen Totala drift- och underhållskostnader Kostnaderna avser endast drift och underhåll samt mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte. Kapitalkostnader för anläggningar och kostnader för centralt övergripande gatuadministration såsom gatunämnd, central fakturakontroll, bokföring etc ingår ej. Årets sammanställning visar att kommunerna har ökat sina utlägg för drift och underhåll av gator och vägar med 15 % jämfört med 1999. Den totala kostnaden för 2001 har beräknats till 4 780 mkr vilket ger en genomsnittlig kostnad av 83 kronor per löpmeter väg inklusive drift- och underhållskostnader för enskilda vägar på landsbygden. Motsvarande kostnad exklusive enskilda vägar på landsbygden blir 117 kronor per löpmeter. Drift- och underhållskostnadernas fördelning Hur kommunernas väghållningskostnader (exklusive kostnaderna för enskilda vägar på landsbygden och gatubelysning) fördelade sig 2001 redovisas i diagrammet nedan. Vad är normala kostnader för olika åtgärder? För att göra kommunernas uppgifter jämförbara använder vi oss av t ex kostnad per kvadratmeter eller invånare. Beräkningarna bygger på kostnaderna för lokal- och huvudgator tillsammans. D&U-kostnadernas fördelning Beläggningsunderhåll Vinterväghållning Barmarksrenhållning Gröna ytor Trafikanordningar Trafiksignaler Konstbyggnader Dagvattenavledning Gatubelysning 3% 4% 2% 6% 3% 9% 23% 24% 27% 0 200 400 600 800 00 milj kr
D&U-kostnader per kvm 30 25 20 Median: 8,18 15 Antal svar: 158 5 0 2 4 6 8 12 14 16 18 20 22 42 kr/kvm 30 25 kr/kvm (exkl belysning & enskild väg) 20 15 28,01 13,7 5 7,21 8,04,2 11,52 6,59 0 15 30 50 70 0 200 Kommunstorlek i tusen inv 80 60 40 D&U-kostnader per kommunstorlek D&U-kostnader per invånare Median: 299 Gruppen Storstadskommuner, som har fler än 200 000 invånare, har en betydligt högre kostnad per kvadratmeter för olika åtgärder än övriga kommungrupper. Tidigare års sammanställningar har visat att det i många fall bara är storstadskommunerna som ligger över genomsnittsvärdet (se diagrammet). Detta medför att jämförelser med genomsnittsvärdet bör göras med viss försiktighet. Av denna anledning har vi i årets sammanställning valt att i figurerna bara redovisa medianvärdet, vilket i detta fall bör vara bättre lämpat för jämförelse. Total drift- och underhållskostnad Som ovan nämnts var den totala drift- och underhållskostnaden ca 15 % högre under 2001 jämfört med 1999. Den totala kostnaden exklusive belysning och enskilda vägar uppgick till ca 3 641 mkr. Medianvärdet var 8,18 kr/kvm med variationer från 0,42 till 43,00 kr/kvm. Av diagrammet framgår att det är kommunerna med flest invånare som har den högsta genomsnittliga totalkostnaden per kvadratmeter för drift och underhåll. Drift- och underhållskostnaden per invånare var i genomsnitt 314 kr och medianen 299 kr/invånare. De flesta kommuner ligger mellan 0 kr och 500 kr per invånare med betoning på intervallet 200 300 kr. Variationer finns mellan 9,70 kr och 847 kr. 20 0 0 200 300 400 500 600 700 kr/inv
Beläggningsunderhåll Totalt kostade beläggningsunderhållet cirka 927 mkr under 2001. Det är en ökning med 12 % jämfört med 1999. Under 1995 registrerades den lägsta årskostnaden som uppmätts sedan den här rapportseriens start. Därefter ökade kostnaderna fram till 1998 då inga större förändringar skedde. Under 1999 och 2001 ökade kostnaderna åter. 2001 var kostnaden för beläggningsunderhåll i genomsnitt 3,23 kr/kvm och medianen 2,30 kr/kvm med variationer från 0,23 kr/kvm till 8,80 kr/kvm. Som diagrammet visar är det storstadskommunerna som lägger ned mest pengar på underhållsbeläggningar per kvadratmeter. Den genomsnittliga kostnaden för åtgärdad asfaltyta uppgick 2001 till drygt 90 kr/kvm. Vinterväghållning Vinterväghållningen kostade under 2001 kommunerna 1 0 mkr. Den genomsnittliga kostnaden för vinterväghållningen av lokal- och huvudgator samt gång- och cykelvägar var 3,85 kr/kvm och medianen 2,73 kr/kvm. Lägsta redovisade kostnad per kvadratmeter var 0,53 öre och den högsta,67 kr. Kommunernas kostnader för vinterväghållning varierar naturligtvis med det geografiska läget och det lokala vinterklimatet. Även inom ett län kan variationerna vara stora, vilket den som går in på www.svekom.se och gör egna jämförelser kan märka. De högsta genomsnittliga kostnadsnivåerna hittar man i Jämtlands, Gävleborgs och Stockholms län. 30 20 6 5 4 3 2 1 50 40 30 20 Beläggningsunderhåll per kvm Median: 2,30 kr/kvm Antal svar: 159 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7,5 8 8,5 9 kr/kvm Beläggningsunderhåll per kommunstorlek kr/kvm 2,23 2,54 1,8 2,83 2,82 3,59 0 15 30 50 70 0 200 Kommunstorlek i tusen inv Vinterväghållning per kvm Median: 2,73 Antal svar: 158 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 5,53 kr/kvm 11
Barmarksrenhållning Gatubelysning 8 7 6 5 4 kr/kvm Totalt kostade barmarksrenhållningen kommunerna 390 mkr 2001. Den genomsnittliga kostnaden var 1,36 kr/kvm körbana och medianvärdet 0,69 kr/kvm. Kostnaderna för kommunernas barmarksrenhållning varierar mycket, från under 4,6 öre till nästan 7, kr/kvm. Storstadskommunerna har en betydligt högre kostnad för barmarksrenhållning än övriga kommuner. Deras genomsnittliga kostnad ligger en bra bit över såväl riksgenomsnittet som medianvärdet. Vinterväghållning per län Under 2001 var kommunernas kostnader för gatubelysning ca 989 mkr, vilket innebar en minskning med 1 % i fast penningvärde jämfört med 1999. Den genomsnittliga kostnaden per ljuspunkt var 498 kr och medianen 429 kr. Om- och tillbyggnader av gator och vägar När det gäller investeringar i omoch tillbyggnader av gator och vägar är skillnaderna stora mellan olika kommuner. Stockholm är den kommun som under 2001 totalt sett investerat mest, hela 534 mkr. Därefter följer Göteborg, Lund och Umeå som investerat med 189, 119 respektive 55 mkr. Lund, Vansbro, Storfors och Stockholm är de kommuner som investerat mest räknat per invånare. 3 2 1 6 5 4 3 2 1 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z ACBD Vinterväghållning per kommunstorlek kr/kvm 5,23 4,61 3,81 2,64 2,85 2,98 2,31 De tre storstadskommunerna har tillsammans med Lund totalt sett investerat mest på lokal- och huvudgator samt enskilda tätortsvägar. Ser man till invånarantal har Lund, Storfors, Nässjö och Kungälv investerat mest per invånare. De kommuner som totalt sett investerat mest i nyexploateringsområden är Stockholm, Göteborg, Lund och Kungsbacka. Sett till invånarantal har Vansbro, Kävlinge, Kungsbacka och Södertälje investerat mest. Mest investeringar i mindre ombyggnadsåtgärder i trafiksäkerhetssyfte totalt sett har Stockholm, Örebro, 15 30 50 70 0 200 Kommunstorlek i tusen inv 12
Helsingborg och Norrköping gjort. Räknat per invånare har Malung, Söderhamn, Örebro och Habo investerat mest. 30 Barmarksrenhållning per kvm Av de 168 svarande har endast nio kommuner uppgett att de inte gjort några investeringar alls, 26 kommuner har inte besvarat frågan. Kommunalt bidrag och nedlagda kostnader för enskild väghållning 135 kommuner svarade att de under 2001 betalade ut kommunalt bidrag för enskild väghållning. Tillsammans betalade de ut drygt 207 mkr vilket motsvarar en minskning med 7 % i fast penningvärde jämfört med 1999. Bidrag ges till enskilda vägföreningar och vägsamfälligheter som själva sköter sin väghållning. 14 av de svarande kommunerna gav inget bidrag alls och 19 har inte besvarat frågan. Årets sammanställning visar också att kommunernas drift- och underhållskostnader för enskild väghållning var 150 mkr 2001. 20 Median: 0,69 kr/kvm Antal svar: 158 0 0,4 0,8 1,2 1,6 2 2,4 2,8 3,2 3,6 5,2 5,6 7,2 kr/kvm 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 Barmarksrenhållning per kommunstorlek kr/kvm 4,45 1,36 0,84 0,68 0,78 0,98 0,94 15 30 50 70 0 200 Kommunstorlek i tusen inv 20 Gatubelysning per ljuspunkt 15 Median: 429 kr/ljp Antal svar: 155 5 180 280 380 480 580 680 kr/ljp 900 40 13
Variationer i mängder och kostnader inom den kommunala väghållningen 1991 2001 I detta avsnitt beskrivs variationer i kommunernas sammanlagda mängder och kostnader under åren 1991-2001. Alla kostnadsuppgifter avser 2001 års priser enligt nettoprisindex (NPI). Mängder Det har inte skett några större förändringar i kommunernas totala väghållningsansvar sedan 1991. Totalt fanns 2001 ca 7 400 km mer väg, till största delen enskilda vägar. Antalet broar har under tioårsperioden ökat med ca 300 stycken. Antalet anläggningar för trafiksignaler har minskat med ca 300 stycken mellan 1991 och 2001. Antalet ljuspunkter i gatubelysningen har minskat med ca 2500 stycken under tioårsperioden. omfattning 1991 underhölls ca 2,2 % av den asfaltbelagda ytan vilket var en bottennotering. Det motsvarar ett underhållsintervall om 45 år. Efter 1991 ökade beläggningsunderhållets omfattning och 1993 underhölls ca 3,1 % av den asfaltsbelagda ytan. Därefter minskade återigen beläggningsunderhållet och 1996 och 1997 underhölls 2,5 %, vilket motsvarar en beläggningscykel om 40 år. 1998 ökade beläggningsunderhållets omfattning något till 2,6 %. 1999 var man tillbaka på ungefär samma nivå som 1993 med 3,2 % av den asfalterade ytan. Under 2001 ökade beläggningsunderhållet ytterligare till 3,6 % vilket motsvarar en underhållscykel på 28 år. Beläggningsunderhållets Årligt beläggningsunderhåll 1991 2001 4 Procent av vägnätet 3 2 1 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 14
Saltförbrukning Saltförbrukningen ökade kraftigt mellan åren 1991 och 1995. Därefter har dock saltförbrukningen legat på en relativt konstant nivå och var totalt ca 62 000 ton 1997. 1998 ökade dock saltförbrukningen igen, och det mycket kraftigt till hela 74 500 ton. Under 1999 minskade saltförbrukningen till 72 250 ton och under 2001 minskade den ytterligare till 67 900 ton. Diagrammet visar kommunernas saltförbrukning under perioden 1991-2001. Kostnader Utvecklingen av den totala driftoch underhållskostnaden samt kostnaden per löpmeter i fasta priser kan studeras i diagrammen. Mellan 1993 och 1997 låg kostnaderna på en relativt konstant nivå. Kommunernas totala kostnader för väghållningen i fasta priser per löpmeter väg ökade något mellan 1997 och 1998. 1999 skedde ingen större förändring medan de ökade kraftigt 2001. Den procentuella fördelningen mellan kostnadsslagen har i stort sett varit densamma under de år som Kommunförbundet har samlat in statistik. Investeringskostnaden för 2001 kan inte redovisas på grund av ett fel i enkätens svarsformulär. Vinterväghållningen stod 2001 för 27 % följd av gatubelysningen med cirka 24 % av den totala kostnaden. De övriga kostnaderna inkluderar beläggningsunderhåll, barmarksrenhållning, dagvattenavledning, konstbyggnader, trafiksignaler, trafikanordningar och gröna ytor. Det är kostnaderna för vinterväghållning och beläggningsunderhåll 15 Kommunernas saltförbrukning 1991 2001 80 ton salt/år 70 60 50 40 30 20 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 D&U-kostnader 1991 2001 5 mdkr 4 3 2 1 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 D&U-kostnader per löpmeter 1991 2001 0 kr/löpmeter 90 80 70 60 50 40 30 20 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001
1200 00 800 600 400 200 1200 00 800 600 400 200 mkr/år som har varierat mest under perioden. Övriga åtgärder har legat på en relativt jämn kostnadsnivå under perioden 1991-2001. Vinterväghållning De milda vintrarna i slutet av 80- talet och början av 90-talet gjorde att kostnaderna för vinterväghållningen minskade och låg på förhållandevis låga nivåer under ett antal år. Under åren 1993 1996 ökade dock kostnaderna för vinterväghållningen med totalt 13 %. Under 1997 minskade de med 11 % och 1998 ökade kostnaderna för vinterväghållning igen med hela 32 %. Vinterväghållning 1991 2001 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 mkr/år Beläggning 1991 2001 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 Under 1999 och 2001 låg kostnaderna kvar på ungefär samma nivå som 1998. Barmarksrenhållning Kostnaderna för barmarksrenhållning har varierat kraftigt under denna tioårsperiod. Mellan 1991 och 1995 minskade dessa kostnader med hela 36 % men har därefter stadigt ökat och 2001 var de 42 % högre än 1995. Beläggningsunderhåll Kostnaderna för beläggningsunderhåll har de senaste åren legat på en betydligt lägre nivå än tidigare. Mellan 1993 och 1995 minskade kostnaderna för beläggningsunderhåll med drygt 14 %. 1996 ökade dock kostnaderna och fortsatte att öka 1997. 1997 låg kostnaderna för beläggningsunderhåll 4 % under 1993 års nivå. Under 1998 minskade kostnaderna marginellt. 1999 ökade kostnaderna med 9 % och 2001 ökade de med ytterligare 12 %. Kostnaderna i förhållande till beläggningsunderhållets omfattning har varierat under åren beroende på bland annat det ekonomiska läget i kommunerna. Under 1998 minskade kostnaden något, men låg i stort sett på samma nivå som 1997. Samtidigt ökade den underhållna ytan. Under 1999 och 2001 ökade såväl kostnaderna som andelen belagd yta ganska mycket. Gatubelysning Kostnaden för gatubelysning representerade 2001 en fjärdedel av de totala drift- och underhållskostnaderna. 16
Denna kostnad har varierat under perioden. Skillnaden mellan högsta och lägsta kostnad är 30 %. Lägsta kostnaden hade kommunerna 1993 och 1995 (848 mkr) och den högsta 1991 (1 5 mkr). 1995 minskade kostnaderna med 7,3 %. Under 1996 ökade kostnaderna igen och fortsatte att öka till 1999 då de uppgick till 998 mkr. Under 2001 vände trenden och kostnaderna sjönk med 1 %, till 989 mkr. 1200 00 800 600 400 mkr/år Belysning 1991 2001 200 91 92 93 94 95 96 97 98 99 2001 17
Var finns de kommunvisa uppgifterna om kostnader och mängder inom väghållningen 2001? Som tidigare nämnts återfinns de kommunvisa uppgifterna på Internet. Gå till Svenska Kommunförbundets webbplats www.svekom. se. Välj där Kommunal teknik och Nyckeltal. Då kommer ni till enkätsystemets startsida. Den som vill göra egna jämförelser klickar här på Väg. På redovisningssidan kan man i princip utan inskränkningar göra önskade sökningar och jämförelser. Sökresultat kan även enkelt kopieras och t ex klistras in i ett excel-ark för egen bearbetning. Anm. En nolla (0) i tabellerna betyder noll, till exempel inga trafikljus finns i kommunen. US betyder att uppgift ej lämnats. 18
Kommunernas parkskötsel mängder Säkerheten i resultaten Mycket tyder på att det inte varit helt lätt för kommunerna att redovisa de efterfrågade uppgifterna på önskat sätt. Detta kan t ex bero på någon eller några av följande faktorer: Man har dålig kunskap om hur stora ytor man sköter. Säkra kostnadsuppgifter saknas, vilket innebär att kommunerna inte kunnat särredovisa kostnaderna för de olika delverksamheterna. Kommunerna har haft svårt att fördela kapitalkostnader och administrativa kostnader för olika delverksamheter. Det finns ingen enhetlig kontoplan. Kommunerna samredovisar delverksamheterna på olika sätt. T ex samredovisas träd, häckar, buskar och rabatter i vissa fall, medan andra samredovisar, som önskat, enbart häckar och buskar. Definitioner För att underlätta jämförelser mellan olika kommuner och skapa en enhetlig nomenklatur bygger enkäten på de definitioner som beskrivs i Funktionella Parker (Svenska Kommunförbundet 1995) och Skötselmanual för utemiljö (Movium Sveriges Lantbruksuniversitet Gröna Fakta nr D3). Definitionerna redovisas i bilaga 1. Anlagda parker och naturmark Av de kommuner som besvarat enkäten har Malmö störst areal anlagd park, följd av Göteborg och Linköping. Dock har många av de större kommunerna, däribland Stockholm, inte lämnat några uppgifter om sin parkskötsel. I fråga om naturmark har Halmstad redovisat den största arealen, med Falun och Alingsås på andra respektive tredje plats. Tabell 4. Kommunala parkarealer fördelade på skötselytor Parktyp Yta Del av anlagd park Del av total parkyta (mkvm) (procent) (procent) Anlagd park 282,8 39,6 Gräsmattor 205,9 72,8 28,8 Häckar och buskar 26,6 9,4 3,7 Rabatter 0,6 0,2 0,08 Markbeläggningar 36,5 12,9 5,1 Vattenanläggningar 4,2 1,5 0,6 Markutrustning 7,4 2,6 1,0 Naturmark 432 60,4 Total parkyta 714,8 0 19
450 milj kvm 400 350 300 250 200 150 0 50 140 milj kvm 120 0 80 60 40 20 9 (4 %) 283 milj kvm (40 %) Kommun, anlagd park Av kommunernas sammanlagda uppskattade parkyta om 715 milj kvm utgör de anlagda parkerna 40 % och naturmarkerna 60 % av arealen. Som jämförelse kan nämnas att statens, det vill säga Byggnadsstyrelsens och Försvarets parker uppgår till 20 respektive 25 milj kvm, landstingens till ca 30 milj kvm och Svenska Kyrkans till 50 milj kvm (Stad & Land 1990:82 och 1987:60). Arealuppgifterna för stat, landsting och kyrka är mycket osäkra, och ska därför tolkas som storleksordningar. Ytor parkmark 112 (55 %) Gräsytor 432 milj kvm (60 %) Kommun, naturmark Totalt: 206 milj kvm 63 (30 %) 22 (11 %) Prydnadsgräs Bruksgräs Högvuxet gräs Ängsmark Gräsytor Av kommunernas 206 milj kvm gräsytor utgör bruksgräsmattorna den största andelen, 55 %. Därefter följer högvuxet gräs (30 %), ängsmark (11 %) och prydnadsgräs (4 %). Gräsytorna utgör 72,8 % av den sammanlagda anlagda parkarealen och är därmed den största enskilda delen. Häckar och Buskar Det finns sammanlagt cirka 27 milj kvm häck- och buskytor i Sveriges kommuner, varav prydnadsbuskar står för 14 %, bruksbuskage för 81 % och klippta häckar för 5 %. Av de kommuner som lämnat uppgifter har Malmö störst buskyta (887 900 kvm) följd av Halmstad (813 400 kvm) och Helsingborg (762 400 kvm). Träd Kommunerna ansvarar för totalt ca 885 000 st träd. Av de redovisande kommunerna har Malmö och Halmstad flest träd. Halmstad och Burlöv har flest träd per invånare. Rabatter Rabatter indelas i två huvudgrupper. Dessa är vår- och sommarblommor med och utan urnor, samt rabatter med perenner och rosor. Kommunerna har ca 26 000 st urnor med vår- och sommarblommor utsatta. Östra Göinge, Arjeplog och Oxelösund har flest urnor per invånare. Den totala rabattytan är cirka 583 000 kvm, varav rabatter med vår- och sommarblommor utgör 22 % och rabatter med perenner och rosor resterande 78 %. 20
Markbeläggningar I begreppet markbeläggningar ingår grus-, asfalt-, sten- och plattytor inklusive bollplaner som finns på parkmark. 36 milj kvm av den anlagda parkens yta består av markbeläggningar, vilket motsvarar 13 % av den anlagda parkytan. Vattenanläggningar Med vattenanläggning avses bland annat plaskdamm, prydnadsdamm, brygga och strandskoning. Badanläggningar redovisas under övriga skötselkostnader. Kommunerna underhåller ca 4,2 milj kvm vattenanläggningar, vilket utgör 1,5 % av kommunernas totala areal anlagda parker. Malmö, Helsingborg och Växjö har uppgivit de största arealerna av de svarande kommunerna. Lekplatser och övrig markutrustning Markutrustning delas upp i två huvudgrupper. Dessa är lekplatser med tillhörande mark och utrustning samt övrig markutrustning. Kommunerna ansvarar för och sköter ca 12 900 lekplatser. Av de svarande kommunerna har Växjö flest med 873 följt av Göteborg (450 st) och Lidingö (270 st). Växjö, Lidingö och Sala har flest lekplatser per invånare. Markutrustningarnas totala ytor uppgick till 7,4 milj kvm. 14 12 8 6 4 2 Belysning Antalet lyktor som finns inom parkverksamheten och därmed borde belasta parkbudgeten har inte kunnat uppskattas 2001 på grund av alltför dåligt underlag. De flesta kommuner uppger att de redovisar parkbelysningen inom ramen för gatubudgeten. Yta med markbeläggning Median: 9,38 kvm/inv Antal svar: 53 0 5 15 20 25 30 35 procent Städning och snöröjning Under 2001 städade kommunerna ca 294 milj kvm och snöröjde ca 9 milj kvm parkyta. Kostnaderna för detta belastade parkbudgeten. 21
Kommunernas parkskötsel kostnader 1400 1200 00 800 600 400 200 350 25,6% 300 250 200 150 0 50 1 326 mkr Kostnader för parkmark 40 % Anlagd park 12,7% 11,8% Ljus stapel: kostnad Mörk stapel: andel av yta 126 mkr Naturmark Skötselkostnader för anlagda parker 60 % 8,6% 7,2% 7,4% 6,0% 5,8%5,1% 6,2% 3,3% 0,2% 0,1% Totala skötselkostnader De totala skötselkostnaderna avser samtliga drift- och underhållskostnader. Dessutom inkluderas samtliga övriga kostnader som kan knytas till parkskötseln, dvs administration, lokaler, projektering, underhålls- och kapitalkostnader för fordon, maskiner, inventarier etc. Däremot ingår inte kapitalkostnader för mark och parkanläggningar, kostnader för OSA (offentligt skyddade anställda), för beredskapsanställda (ALU) samt för de politiska (beställar) nämnderna. 2001 uppgick de totala skötselkostnaderna till 1 452 mkr. Av dessa utgjorde 1 326 mkr kostnader för anlagda parker och 126 mkr kostnader för naturmark. Detta ger en genomsnittlig kostnad per kvadratmeter av 4,69 kr för anlagda parker och 0,30 kr för naturmark. Enligt 1999 års redovisning var denna kostnad 4,61 respektive 0,28 kr/kvm räknat i 2001 års penningvärde. Det verkar Tabell 5. Skötselkostnadernas fördelning på åtgärder i parkverksamheten Kostnad (mkr) Kostnad per yta (kr/kvm) Kostnad per enhet (kr) Gräs 340 1,65 Häckar och buskar 169 6,36 Rabatter 156 267,76 Träd 114 129 kr/träd Markbeläggningar 80 2,18 Vinterväghållning 44 4,93 Renhållning och städning 95 0,32 Konstnärlig utsmyckning 3 1 823 kr/konstverk Lekplatser 98 13,14 7 592 kr/lekplats Övrig markutrustning 77 7,43 Vattenanläggningar 67 15,86 Belysning 1 Övriga skötselkostnader 82 Summa 1 326 22
alltså som om kommunerna satsade något mer på parkskötseln under 2001 än under 1999. Den totala kostnaden per invånare uppskattas till cirka 157 kr. Av svaren framgår att 91 % av den totala skötselkostnaden läggs på anlagda parker vilka står för 40 % av den totala ytan. Fördelning av skötselkostnader för anlagda parker Hur kommunernas skötselkostnader för anlagda parker fördelade sig 2001 redovisas i tabellen och diagrammet till vänster. Hur sker jämförelsen mellan kommunerna För att kommunerna lättare ska kunna jämföra sig med varandra innehåller rapporten diagram som visar på skillnader i kommunernas kostnader för olika åtgärder i parkverksamheten. Kommunernas kostnader redovisas främst enligt följande principer: kr/kvm kr/invånare kr/invånare i olika kommuntyper kr/invånare i olika växtzoner För vidare definition av olika kommuntyper och växtzoner, se bilaga. medianvärdet låg på 143 kr med variationer mellan 8,67 och 467,66 kr/inv. Vid en jämförelse finner man att kommunerna i genomsnitt lägger ca tre gånger så mycket pengar på väghållningen (401 kr/inv inkl belysning och enskild väghållning) som på parkskötseln. Skötselkostnaderna varierar dock mycket mellan olika typer av kommuner. Storstadskommunerna lägger ned avsevärt mycket mer pengar per invånare på parker än landsbygdskommunerna. Eftersom klimatet och parkernas struktur varierar inom landet, har vi också studerat kostnaderna i olika växtzoner. Sju av de tio kommuner som har de högsta totalkostnaderna för anlagda parker per invånare ligger i zon 1, dvs i landets sydligaste delar. Gräsytor Den totala kostnaden för kommunernas skötsel av gräsytor har upp- 12 8 6 4 Skötselkostnad för anlagda parker per kvm Median: 4,44 kr/kvm Antal svar: 70 Totala skötselkostnader för anlagda parker Som framgår ovan var den totala skötselkostnaden för anlagda parker 1 326 mkr 2001. Medelvärdet var 4,69 kr/kvm och medianvärdet 4,44 kr/kvm med variationer från 1, till 15,72 kr/kvm. Den genomsnittliga skötselkostnaden per invånare var 148 kr medan 23 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 11 15,5 kr/kvm
14 12 8 6 4 2 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Skötselkostnad för anlagda parker per inv Median: 144,05 kr/inv Antal svar: 76 0 50 0 150 200 250 300 350 450 kr/kvm Skötselkostnad i kommunkategorier mörka stapeln = kr/kvm ljusa stapeln = kr/inv 250 200 150 0 50 0 skattats till ca 340 mkr, vilket ger en genomsnittlig kostnad av 1,65 kr/kvm. Kommunernas kostnader för gräsytor varierar högst väsentligt beroende på vald grästyp. Som framgår av tabellen nedan kostar skötseln av bruksgräsmattor mest (251 mkr) medan prydnadsgräsmattor har den högsta kostnaden per kvadratmeter (3 kr/kvm). Häckar och Buskar Kostnaderna för häckar och buskar uppskattas i årets undersökning till ca 169 mkr. Av dessa kostnader är prydnadsbuskarnas andel 30 mkr (18 %), bruksbuskarnas 125 mkr (74 %) och klippta häckar 14 mkr (8 %). Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter för häckar och buskar är 6,36 kr med variationer mellan 0,41 och 164 kr/kvm. Träd Att sköta de ca 885 000 träden i kommunerna kostar sammanlagt 114 mkr, vilket motsvarar ca 129 kr per träd. 1999 var kostnaden i 2001 års penningvärde 127 kr per träd. Tabell 6. Kostnader för olika grästyper Grästyp Kostnad Andel Kostnad Variationer (mkr) (kr/kvm) (kr/kvm) Prydnadsgräs 26 8 % 3,01 0,60 48,56 Bruksgräs 251 74 % 2,23 0,58 11,67 Högvuxna gräsytor 45 13 % 0,72 0,04 2,30 Äng 19 6 % 0,86 0,-6,98 24
Rabatter De sammanlagda kostnaderna för rabatter med vår- och sommarblommor och rabatter med perenner och rosor uppgick till ca 156 mkr. Kvadratmeterkostnaden är i genomsnitt ca 268 kr. Rabatter med vår- och sommarblommor (utgör 22 % av totalytan rabatter) kostar 126 mkr vilket är 81 % av den totala kostnaden för rabatter. Motsvarande kostnad för rabatter med perenner och rosor (78 % av totalytan rabatter) är 30 mkr. Kostnaden per kvadratmeter för rabatter med vår- och sommarblommor är ca 1 014 kr och för rabatter med perenner och rosor ca 66 kr. Markbeläggningar Kommunernas kostnader 2001 för markbeläggningar har beräknats till 80 mkr. Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter är 2,18 kr och medianvärdet 2,81 kr/kvm. Skillnaderna är stora kommunerna emellan. Den högsta redovisade kostnaden är 25,96 kr/kvm medan den lägsta är 0,64 kr/kvm. kostnad om 13,14 kr/kvm och 7 592 kr/st. Mediankommunen har spenderat 7 196 kr per lekplats! Kostnaderna för övrig markutrustning, till exempel cykelställ, papperskorgar, hundlatrinkärl, staket, räcken och utemöbler uppgår till ca 77 mkr. Konstnärlig utsmyckning Antalet konstverk som kommunerna (exklusive Stockholm och Göteborg) sköter och underhåller uppskattas till ca 1 480 st. Kostnaden för dessa uppskattas till ca 2,7 mkr. Den genomsnittliga underhållskostnaden per konstverk uppgick således till knappt 1 823 kr. Eftersom Stockholm och Göteborg, som innehar en mycket stor andel av den totala konstnärliga utsmyckningen, inte lämnat några uppgifter vare sig i år eller tidigare är en korrekt uppskattning i princip omöjlig att göra. Skötselkostnader för lekplatser Vattenanläggningar Att sköta kommunernas vattenanläggningar kostar knappt 67 mkr och medelvärdet uppgår till 15,86 kr/kvm. Markutrustning Antalet kommunala lekplatser uppskattas till ca 12 900 st. Kostnaden för att sköta dessa uppskattas till 98 mkr, vilket ger en genomsnittlig 8 6 4 2 Median: 7 196 kr/anläggning Antal svar: 72 0 5 15 20 25 30 tkr/anl 25
Övriga skötselkostnader Under kategorin övriga skötselkostnader faller åtgärder som skötsel av isbanor, motionsspår, kälkbackar, vinterlekutrustning, badanläggningar, djurhållning, hundrastplatser, julgranar och klottersanering. Kommunernas samlade kostnader för dessa verksamheter beräknas 2001 ha uppgått till ca 82 mkr. Renhållning och städning Kostnaderna för att städa de kommunalt anlagda parkerna uppgick till ca 95 mkr. Den genomsnittliga kostnaden per kvadratmeter var 32 öre och medianvärdet 29 öre/kvm. Den lägsta redovisade kostnaden per kvadratmeter är 6 öre och den högsta 2,90 kr. Snöröjning 2001 var totalkostnaderna för snöröjning inklusive sandupptagning ca 44 mkr. I många kommuner ingår dock inte kostnaden för snöröjning i parkbudgeten. Belysning Kostnaderna för den belysning som kommunerna 2001 låtit belasta parkbudgeten har uppskattats till endast ca 1 mkr. Kostnadsuppgiften är dock mycket osäker eftersom ganska få kommuner har uppgett någon kostnad. Även när det gäller kostnader för belysning är det vanligt att de inte ingår i parkbudgeten. 25 Kostnader för renhållning per inv 20 15 Median: 8,47 kr/inv Antal svar: 85 5 0 20 30 40 50 kr/inv 26
12000 000 kr/inv Jämförelse mellan verksamheter 8000 6000 4000 2000 Jämförelsen i diagrammet ovan visar nettokostnad, alltså kostnader minus intäkter för respektive verksamhetsområde. Nettokostnader omfattar inte den affärsmässiga delen utan bara den skattefinansierade. 27
Var finns de kommunvisa uppgifterna om kostnader och mängder inom parkskötseln 2001? Som tidigare nämnts återfinns de kommunvisa uppgifterna på Internet. Gå till Svenska Kommunförbundets webbplats www.svekom. se. Välj där Kommunal teknik och Nyckeltal. Då kommer ni till enkätsystemets startsida. Den som vill göra egna jämförelser klickar här på Park. På redovisningssidan kan man i princip utan inskränkningar göra önskade sökningar och jämförelser. Sökresultat kan även enkelt kopieras och t ex klistras in i ett excel-ark för egen bearbetning. Anm. En nolla (0) i tabellerna betyder noll, till exempel det finns inga lekplatser. US betyder att uppgift ej lämnats. 28
Källförteckning Vägverket 2001, Årsredovisning 2001 Svenska Kommunförbundet 1998, Kommunernas Väghållning 1997, Kommentus. Svenska Kommunförbundet 1999, Kommunernas väghållning och parkskötsel 1999, Kommentus. Dahlin, Anders 1987, Grönyteförvaltningens organisation Stad & Land 1987:60, Movium. Hansson, Lennart 1990, Grönsektorns organisation Stad & Land 1990:82, Movium. Lövkvist, Karl 1995, Vad kostar parken? Stad & Land 1995:131, Movium. Movium 1989, Skötselmanual för utemiljö Gröna Fakta D3. Movium 1990, Storskifte morgondagens skötselorganisation Gröna Fakta E2. Svenska Kommunförbundet 1998, Funktionella Parker, Kommentus. Svenska Kommunförbundet 2001, Vad kostar verksamheten i Din kommun? 29
Bilaga 1. Några definitioner av förekommande begrepp Gräs Prydnadsgräsmatta betecknar en gräsmatta som i första hand har prydnadsvärde och som inte är avsedd att användas för lek, bollspel m.m. Ska vara frisk, grön, tät, ogräsfri, välvårdad och inte uppvisa några skador. Bruksgräsmatta betecknar robusta gräsytor i parker, bostadsområden m.m. Är avsedd för och ska tåla att användas för lek, bollspel, vistelse osv. Ska dessutom ha ett vårdat utseende. Högvuxen gräsyta betecknar sidoytor och restytor där man i första hand vill ha en yta som sköts med liten resursinsats, men som ändå inte har ett ovårdat utseende. Inte avsedd att användas annat än tillfälligtvis. Äng betecknar ytor som främst ska ge en vacker ört- och gräsväxtlighet. Mera naturpräglade ytor som ger annorlunda biotoper för växter och djur. De sköts så att blomning och återväxt gynnas. Ej avsedda för lek och spel före slåttern. Buskar Prydnadsbuskar betecknar buskar i anläggningar som i första hand har ett skönhetsvärde, dvs har vacker blomning, växtsätt, bladverk etc. De kan stå ensamma eller växa i grupp. Bruksbuskage inklusive friväxande häckar och större buskfält Bruksbuskage är buskar som har 30 funktioner för lä, rumsavgränsning och för lek. De har ofta prydnadsvärden som blomning m m. Friväxande häckar är buskar av samma sort och med högst två rader i bredd. Sköts för att i första hand fungera som avgränsning. Buskfält är sidoytor och restytor där buskarna i första hand används för utfyllnad, dvs för att täcka ytan och där buskarna inte har någon annan specifik funktion. Träd Park- och prydnadsträd är enskilda träd eller trädgrupper som omges av gräs eller planteringar. Finns i gatu-, torg-, park- och bostadsmiljöer. Gatuträd betecknar träd som står i hårdgjorda ytor, t ex vid gator, på torg, gårdar eller platser. Varje enskilt träd är viktigt för helhetsintrycket och kräver särskild omsorg, bl a därför att träden omges av hårdgjorda ytor. Rabatter Rabatter med vår- och sommarblommor betecknar växter som planteras ut årligen. Rabatter med perenner och rosor Perenner är fleråriga örter och gräs som sköts för att ge god blomning och andra skönhetsvärden. Med rabattrosor avses polyantha och storblommiga rosor som ska ge rik blomning.
Markbeläggningar betecknar ytor av grus, asfalt, sten och plattor, inklusive bollplaner på naturmark. Vattenanläggningar är dels vatten med växter och djur och dels behandlat vatten. Behandlat vatten är vatten avsett för lek och prydnad och som behandlats med klor och/eller andra kemikalier. Markutrustning är utrustning som används för att komplettera funktionerna hos övriga skötselprodukter. I redovisningen har markutrustning delats upp i lekplatser och övrig markutrustning. Växtzoner Orter med likartade växtförhållanden. I Sverige finns det åtta olika zoner med zon 1 längst söderut och zon 8 längst norrut. Även inom kommunerna kan det finnas olika växtzoner. I de fall två eller flera växtzoner finns representerade i en och samma kommun, har kommunen placerats i den zon som dominerar geografiskt i kommunen. Vi har i vår undersökning använt oss av Riksförbundets Svensk Trädgård definitioner av växtzoner. nattbefolkningen och det vanligaste utpendlingsmålet är en storstad. Större städer Kommuner med 50 000 200 000 invånare. Högst 40 % av nattbefolkningen är sysselsatt inom industrisektorn. Mellanstora städer Kommuner med invånarantal mellan 20 000 och 50 000. Tätortsgraden överstiger 70 % och högst 40 % av nattbefolkningen är sysselsatt inom industrisektorn. Industrikommuner Kommuner där minst 40 % av nattbefolkningen är sysselsatt inom industrisektorn. Landsbygdskommuner Kommuner med mindre än 70 % tätortsgrad och med minst 6,4 % av nattbefolkningen sysselsatt inom jord- och skogsbrukssektorn. Glesbygdskommuner Kommuner med färre än 20 000 invånare och färre än 5 invånare per kvadratkilometer. Övriga större kommuner Övriga kommuner med mellan 15 000 och 50 000 invånare. Övriga mindre kommuner Övriga kommuner med färre än 15 000 invånare. Olika kommuntyper enligt Kommunförbundets kommungruppsindelning Storstäder Kommuner med en folkmängd som överstiger 200 000 invånare. Förortskommuner Utpendling görs av minst 50 % av 31
RSTs zonkarta över Sverige 32
Kommunernas väghållning och parkskötsel 2001 Kostnader, mängder och nyckeltal Fler exemplar kan beställas på tfn 020-31 32 30 eller fax 020-31 32 40 ISBN 91-7289-135-1 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Kommunernas väghållning och parkskötsel 2001 Kostnader, mängder och nyckeltal SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET