Bilaga 2.1 Bath, J m fl (1999) Patient perceptions of rheumatoid arthritis. Nursing Standard 14, 3, 35-38 Land: Storbritannien Bedöma psykologiska behov hos patienter med RA för att planera och utveckla en passande psykologisk intervention. Kvalitativ studie med semistrukturerande intervjuer som innehöll öppna och slutna frågor som inkluderade behandling, framtiden, socialt liv, familjeliv, arbete och självkänsla. Dessa utformades av en liten grupp sjuksköterskor som arbetade på reumatologen. Intervjuerna utfördes av sjuksköterskepersonal och en psykolog. Varje intervju transkriberades av två oberoende analytiker som använde sig av Glaser och Strauss (1967) tre stegs metod. 15 patienter från en reumatolog avdelning. Patienterna var 6 män och 9 kvinnor. Medelåldern för männen var 62,5 år och medelåldern för kvinnor var 57 år. 12 patienter levde med sin partner och 3 levde ensamma när intervjuerna gjordes. Medelvärdet för hur länge patienterna hade haft sjukdomen var 5,4 år. Presenteras i sju kategorier: medicin, smärta, välbefinnande, socialt stöd, aktivitet och rölighet, information och arbete. Titel: Innehåller fem ord och beskriver det centrala fenomenet och den grupp man studerar. Abstract: Väldigt kortfattat abstract där man beskriver frågeställningen dåligt. Anger att det är en kvalitativ studie. Resultatet finns inte beskrivet och inte heller hur det kan användas i praktiken. Introduktion: Sätter in läsaren i forskningsproblemet, innehåller studiens syfte men inte frågeställningen. Beskriver tidigare litteratur. Det anges ingen teoretisk ram. Metod: Bristfällig metod redogörelse. Designen som används beskrivs ej. Forskarna redogör för urval men forskarna beskriver inte forskningsmiljön där intervjuerna gjorts. Bristfällig analysbeskrivning. Data har transkriberats av två oberoende analytiker och detta gör att trovärdigheten av resultatet påverkas. Resultat: Redovisas i form av sju teman bestående av underrubriker. Redovisar rådata ur intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Beskriver dåligt hur man kan använda resultatet i praktiken. Redogör för studiens svagheter. 30
Bilaga 2.2 Brown, S & Williams, A (1995) Women s experiences of rheumatoid arthritis. Journal of Advanced Nursing, 21, 695-701 Land: Storbritannien Undersöka kvinnors upplevelser av reumatoid artrit. Kvalitativ studie med öppna intervjufrågor. Man använde sig av en intervjuguide. Man har använt sig av narrativ analys för att tolka intervjuerna. 7 kvinnor med diagnosen RA deltog i studien. Kvinnorna var patienter på den avdelningen där forskaren som är ssk arbetar. Kvinnorna har varit inlagda ett flertal gånger på sjukhus pga de symtomen RA har orsakat. Presenteras i form av tre teman: söka hjälp, söka efter meningsfullhet och osäkerhet över symtomen. Titel: Innehåller fem ord och fenomenet och gruppen man studerar finns beskrivet. Bra titel som speglar innehållet. Abstract: Innehåller ca 120 ord. Frågeställning och metod finns beskrivet. Anger resultatet kortfattat och hur det kan användas i praktiken.väcker intresse. Introduktion: Redogör tydligt för det central fenomenet. Syfte och frågeställning står inte beskrivet. Tidigare och besläktad litteratur anges. Har även redogjort för en teoretisk ram. Metod: Design och urval är bristfälligt beskrivna, det framgår inte vilken ålder kvinnorna är eller deras civiltillstånd. Forskningsmiljön beskrivs ej. Dataanalysen finns väl beskriven. Resultat: Är presenterat som tre teman som finns bra beskrivna med underrubriker. Har även med rådata från intervjuerna. Resultatet styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Bristfällig diskussion där man kortfattat beskriver slutsatser och tillämpningar. Tar endast upp en svaghet med studien. 31
Bilaga 2.3 Hwang, E J m fl (2004) Lived experience of Korean women suffering from rheumatoid arthritis: a phenomenological approach. International Journal of Nursing Studies, 41, 239-246 Land: Sydkorea Undersöka och beskriva kvinnors upplevelser av sjukdomen RA. 5 kvinnor som haft diagnosen RA i minst sex månader. Medelåldern var 48 år och medelvärdet för hur länge man har haft sjukdomen var 7 år. Alla var hemmafruar med mer än ett barn. Man använde sig av en fenomenologisk metod. Processen man använde sig av innefattade fem steg: teoretisk faktainsamling, bracketing, ostrukturerade intervjuer, dataanalys och rapport. Intervjuerna, som varade cirka en och en halv timme, gjordes i patienternas hem eller på ett tyst fik om patienterna önskade. Intervjuerna transkriberades och gavs sedan tillbaka till patienterna för att man skulle få en exakt version av kvinnornas upplevelser av att leva med RA. Som analysmodell användes Colaizzi s modell. Resultatet sammanfattades av 106 betydelsefulla påståenden om sjukdomsupplevelser. Dessa organiserades i 71 utarbetade meningar som sedan grupperades till 34 teman som slutligen kategoriserades till 8 stora huvudteman: svår smärta, självkänsla, negativa känslor, reflektion av den friska tiden, koncentration på att tillfriskna från sjukdomen, vara bekväm i smärtan, stöd från familj och omgivning och nytt liv. Titel: Innehåller tio ord och fenomenet och gruppen som man studerar beskrivs. Speglar innehållet bra. Introduktion: Redogör noggrant för det centrala fenomenet och sätter in läsaren i forskningsproblemet. Anger tydligt studiens syfte och frågeställning. Tidigare och besläktad litteratur finns beskrivet. Ingen teoretisk referensram anges. Abstract: Innehåller över 200 ord. Beskriver frågeställningen och vilken metod man har använt väldigt bra. Resultatet beskrivs kortfattat och hur det kan användas i praktiken. Metod: Bra beskrivning av studiens design och urval. Forskarnas bakgrund beskrivs ej. Forskningsmiljön beskrivs. Trovärdigheten ökar då forskarna visar hur resultatet efter analys granskats av deltagarna i studien. Resultat: Presenteras i 8 teman med tydliga underrubriker. Det redogörs för rådata ur intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Bra diskussion med slutsatser och hur man kan använda resultatet i praktiken. Redogör även för studiens svagheter och begränsningar. 32
Bilaga 2.4 Iaquinta, M L (2004) Phenomenological lived Experience of Patients With Rheumatoid Arthritis. Journal Nursing Care Quality. Vol. 19 No. 3, pp. 280-289 Land: USA Undersöka upplevelser av RA som beskriver patienternas olycka pga sjukdomen, undersöka patienternas syn på sjuksköterskans roll och vilket inflytande de fick på sjukvården och beskriva hur patienterna tar kommandot över sjukdomen. Kvalitativ studie med fenomenologisk inriktning. Datainsamling gjordes mellan juni 2000 och juli 2000 via inspelade intervjuer. Intervjuerna gjordes i hemmen hos 4 deltagare medan 2 deltagare blev intervjuade i privata rum på universitetets bibliotek. Intervjufrågorna var öppna och slutna och varade i 1-2 timmar. Man använde sig av Colaizzi s analysmodell för att analysera data. 6 vita kvinnliga patienter i åldrarna 43-67 år. De hade haft diagnosen RA i 7-38 år. Alla var gifta och fick sjukvård av en läkare på en reumatolog eller på ett vanligt sjukhus. Alla patienter tog minst två mediciner för sjukdomen. Fyra av patienterna hade collage utbildning. Hälften av patienterna var legitimerade sjuksköterskor och de andra var tandsköterska, hemmafru och Tre av deltagarna var pensionerade för tidigt pga RA. Presenteras i 6 huvudteman: sorg leder till att man växer, övertala sig själv och andra om RA:s verklighet, underhålla återhämtningsförmågan, konfrontera negativa känslor, vetenskapen om sjukvårdssystemet och klara av den nya livsstilen. Titeln: Bra titel där fenomenet beskrivs, dock tar titeln inte upp att det är kvinnor man studerar. Abstract: Kort abstract som innehåller mindre än 100 ord, fångar inte läsarens intresse. Syftet och metoden står beskrivet. Det redogörs inte för resultatet och inte heller hur det kan användas i praktiken. Introduktion: Kort beskrivning av det centrala fenomenet. Närbesläktad litteratur finns beskriven. Syftet står inte med i introduktionen utan det står beskrivet under en egen rubrik. Man redogör kort för betydelsen av studien. Någon teoretisk referensram anges ej. Metod: Innehåller beskrivning av design, urval, datainsamling och dataanalys. Forskningsmiljön beskrivs och forskaren redogör exempel på intervjufrågor. Trovärdigheten ökar då forskaren beskriver att resultatet efter analysen granskats och bekräftats av deltagarna. Resultat: Presenteras i form av sex teman, med underrubriker. Har även med utdrag ur rådata från intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Lite för lång diskussion. Forskaren drar bra slutsatser av resultatet. Beskriver hur det kan användas i praktiken. Anger inte studiens svagheter och begränsningar. 33
Bilaga 2.5 Nyman, C S & Lutzen K (1999) Caring Needs of Patients With Rheumatoid Arthritis. Nursing Science Quarterly, Vol. 12 No. 2, 164-169 Land: Sverige Genom att tillämpa Watson s 10 omvårdnadsfaktorer var syftet att identifiera omvårdnadsbehoven, specifikt till mänskliga upplevelser av att ha RA och pågående akupunktur behandling. Kvalitativ studie. Watson s omvårdnadsfaktorer användes för att formulera en semistrukturerad konversations guide. Intervjuerna gjordes under akupunktur behandlingen. Under en period på 11 veckor hade varje kvinna 20 akupunktur behandlingar som varade i 45 minuter. De sammanlagda 120 behandlingarna spelades in för att sedan analyseras och transkriberas. Benner s analysmodell användes. 6 kvinnor med diagnosen RA av en reumatolog specialist på ett sjukhus i Stockholm. Medelåldern var 48 år, utbildningstid med medelvärde på 11 år och medelvärdet för hur länge man haft sjukdomen var 11 år. Inklusionskriterierna var RA diagnos i mer än ett år, 17-66 år, ingen akupunktur behandling de senaste 6 månaderna och har en stabil medicinbehandling. Presenteras som fyra dominerande teman: söka hjälp, söka efter meningsfullhet, osäkerhet och rädsla för att bli besviken. Titel: Innehåller 6 ord. Beskriver inte det centrala fenomenet och nämner inte heller att det är kvinnor man studerar. Abstract: Innehåller ca 110 ord. Syftet står med. Metoden är ganska dåligt beskriven, nämns bara att man använde sig av intervjuer. Resultatet redovisas men inte hur det kan användas i praktiken. Introduktion: Beskriver väl det centrala fenomenet och sätter in läsaren i forskningsproblemet. Syftet står beskrivet. Närbesläktad litteratur redovisas. Watson s omvårdnadsteori anges som teoretisk referensram. Betydelsen av studien redogörs. Metod: Designen beskrivs kortfattat. Urvalet beskrivs och man anger inklusionskriterierna. Forskaren redogör för hur intervjuguiden ser ut. Analysen beskrivs väl och trovärdigheten av resultatet ökar då forskaren är medveten om sina egna erfarenheter av t ex smärta och välbefinnande. Genom en slutgiltig granskning av resultatet utfört av ett forskningsteam visar forskaren validiteten av resultatet. Resultat: Presenteras i fyra teman med underrubriker och rådata ur intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Varje resultat diskuteras för sig och forskaren drar mycket slutsatser. Det står kortfattat beskrivet om hur man kan använda resultatet i praktiken. Svagheterna och begränsningarna i studien tas inte upp. 34
Bilaga 2.6 Melanson, P M & Downe- Wamboldt, B (2003) Confronting life with rheumatoid arthritis. Journal of Advanced Nursing 42(2), 125-133 Land: Canada Att vid 3 tillfällen över 2 sex månaders intervaller identifiera och beskriva sjukdomsrelaterande påfrestningar hos äldre människor med diagnosen RA, deras stressrelaterande känslor och coping strategier som de använder sig av för att klara av sjukdomsrelaterad stress. Kvalitativ studie med en longitunell design. Intervjuerna bestod av 4 öppna och stängda frågor. 3 semistrukturerande intervjuer som spelades in i hemmen hos 48 patienter i sex månaders intervaller under 1 år. De transkriberade intervjuerna analyserades utifrån Krippendorf och Downe-Wamboldt analysmodell. Den teoretiska referensramen som anges är Lazarus och Folkmans (1984) process orienterande teori av psykisk stress och hantering. Inklusionskriterierna var patienter med diagnosen RA sen medelåldern (20-50 år), över 60 år, kunna läsa, förstå och skriva engelska, medveten om tid, plats och person, ska inte ha förlorat sin livskamrat det senaste året, skilsmässa eller separation, ingen känd psykisk sjukdom och kunna ge sitt samtycke att delta i studien. Studien omfattas av 39 kvinnor och 9 män med en medelålder på 75 år. 98% deltagarna var vita, 67 % levde med en familjemedlem och 48% var gifta. Är presenterade som tre rubriker: sjukdomsrelaterad stress, sjukdomsrelaterande känslopåfrestningar och hantera sjukdomsrelaterad stress. Titel: Innehåller fem ord. Gruppen och fenomenet man ska studera står inte beskrivet. Abstract: Innehåller ca 200 ord. Beskriver väl alla delarna så som syfte, frågeställning, metod och resultat. Det redogörs även för hur resultatet kan användas i praktiken. Introduktion: Bristfällig beskrivning av det centrala fenomenet. Syftet och frågeställningen är väl beskrivet. Besläktad litteratur anges. Det redogörs även kort för betydelsen av studien. Det anges kort en teoretisk referensram. Metod: Kortfattad beskrivning av vilken design man har använt. Urvalet finns beskrivet. Saknar beskrivning av forskningsmiljön och bakgrund hos forskarna. Deltagarna har efter analysen bekräftat resultatet och detta ökar trovärdigheten. Resultat: Presenteras som tre rubriker. Innehåller rådata och tabeller. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Innehåller bra slutsatser och tolkningar av resultatet. Det redogörs för studiens svagheter. En bra beskrivning på hur man kan tillämpa resultatet i praktiken. Forskarna redogör för bortfallet och varför en del deltagare inte ville svara på alla frågor. 35
Bilaga 2.7 Plach, S K m fl (2004) Corporeality Women s Experiences of a Body With Rheumatoid Arthritis. Beskriva kvinnors upplevelser av att leva med RA. 3 frågeställningar formulerades: Hur påverkar RA kvinnornas Clinical Nursing Research, Vol. dagliga liv? Deras uppfattningar 13 No, 2, May, 137-155 Land: USA om välbefinnande? Vilka handlingar utfördes för att klara av sjukdomen? Kvalitativ studie. Det är en samhällsbaserad studie med kvinnor från flera stora samhällen i staterna i mellanvästern. Patienterna rekryterades från privata läkare, hälsokliniker och samhällstidningar. Semistrukturerade intervjuer användes för det mesta i patienternas hem. Frågorna var både öppna och slutna och handlade om påverkan av RA, deras uppfattningar och välbefinnande och vilka handlingar patienterna gjorde för att strida mot sjukdomen. Intervjuerna, som spelades in varade mellan 45-90 minuter. Lofland & Lofland (1995) användes för att analysera datan. 20 kvinnor som hade en medelålder på 61 år. Alla kvinnor förutom en var vita. 5 kvinnor har levt med RA i ca 5 år, 4 kvinnor har levt med RA i 6-10 år och 11 kvinnor har levt med RA i över 10 år. 12 kvinnor var gifta, 3 kvinnor var skilda, 4 kvinnor var änkor och en var singel och hade aldrig varit gift. 8 kvinnor hade barn som bodde hemma. 9 kvinnor arbetade utanför hemmet, 10 kvinnor var pensionerade och 2 kvinnor kategoriserade sig själva som handikappade. 3 stora huvudteman presenteras: relaterade till en ofungerande kropp, okontrollerbar kropp och kropparna visades offentlig. Titel: Innehåller 9 ord som speglar innehållet bra. Innehåller både gruppen man studerar och det centrala fenomenet. Abstract: Innehåller ca 154 ord. Syftet står beskrivet men lite bristfällig metodbeskrivning. Resultatet finns beskrivet men inte hur det kan användas i praktiken. Introduktion: Sätter in läsarna i forskningsproblemet, beskriver det centrala fenomenet väl. Redogör för både syfte och frågeställningar. Anger närbesläktad litteratur. Det finns ingen teoretisk referensram beskriven och man anger inte betydelsen av studien. Metod: Vilken design som används beskrivs ej. Urvalet och forskningsmiljön beskrivs. Forskaren redogör för intervjuguiden. Ingen information om vilken bakgrund forskarna hade. Analysen beskrivs väl. Resultat: Presenteras i form av tre teman i underrubriker. Forskarna har tagit med rådata ur intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Redogör för slutsatser och tolkningar. Anger studiens svagheter och begränsningar. Diskuterar hur resultatet kan användas i praktiken. 36
Bilaga 2.8 Ryan, S m fl (2003) Perceptions of control in patients with rheumatoid arthritis. Identifiera faktorer som patienter uppfattar nödvändiga för att få kontroll över att leva med Nursing Times, 99:13, 36-38. symtomen orsakade av RA. Land: Storbritannien Kvalitativ metod med hermeneutisk design. Semistrukturerade intervjuer användes och patienterna intervjuades av en forskare. En grupp av reumatolog specialister och medlemmar av en lokal stödgrupp för RA bedömde validiteten i intervjufrågorna. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Analysen gjordes med hjälp av Colaizzi s modell. 40 patienter var slumpmässigt utvalda från en reumatolog klinik över en tre månaders period. 26 kvinnor och 14 män deltog. Medelåldern var 56 år och medelvärdet för hur länge de hade haft sjukdomen var 11 år. Kliniken är för patienter med svåra symtom orsakade av RA. Patienter som hade haft sjukdomen mindre än 4 månader exkluderades. 4 huvudkategorier presenteras: minskade fysiska symtom, socialt stöd, medicinkonsultation och tillhandahållande av information. Titel: Bra titel där både det centrala fenomenet och den grupp man studerar beskrivs Abstract: kort abstract, innehåller mindre än 100 ord. Syftet finns beskrivet men väldigt kort om metoden man använt sig av. Det redogörs för resultatet men inte hur det kan tillämpas i praktiken. Introduktion: Beskriver endast fenomenet kort. Syftet med studien anges. Besläktad litteratur beskrivs och forskaren beskriver kort betydelsen av studien. Ingen teoretisk referensram anges. Metod: Designen beskrivs väl. Urvalet beskrivs och man redogör för patienter som har exkluderats. Forskningsmiljön beskrivs ej. Validiteten ökar då forskarna visar att en grupp medlemmar granskat intervjufrågorna. Redovisar intervjuschemat. Analysen beskrivs väl. Trovärdigheten ökar då forskaren visar hur resultatet efter analysen granskats av deltagarna i studien och att två forskare granskade åtta av intervju utskrifterna för att bekräfta att kategorierna verkligen återspeglade den ursprungliga datan. Resultat: Presenteras som fyra huvudkategorier med rådata ur intervjuerna. Styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Redogör för slutsatser och hur man kan tillämpa resultatet I praktiken. Beskriver vad en sjuksköterska kan göra. Studiens svagheter och begränsningar anges ej. 37
Bilaga 2.9 Samford Fair, B (2003) Contrasts in Patients and Providers Explanations of Rheumatoid Arthritis. Att undersöka förklaringar till RA utifrån unga kvinnors uppfattningar om sjukdomsupplevelser och Journal of Nursing Scholarship, providers förståelse för 35:4, 339-344 sjukdomen. Land: USA Kvalitativ studie med en etnografisk design. Använde sig av semistrukturerade intervjuer som spelades in. Fält anteckningar registrerades efter intervjuerna när deltagarna ringde och emailade och när relaterande händelser förekom under en 16 månaders datainsamlingsperiod. Samma frågor användes till båda grupperna. Dataanalysen gjordes samtidigt som datainsamlingen. När all data var analyserad skickade man ut en kopia till deltagarna för att försäkra sig om trovärdighet av analysen. Totalt 22 deltagare varav 17 kvinnor och 5 providers som skötte omvårdnaden av kvinnorna. Medelåldern för kvinnorna var 33 år. Providers gruppen bestod av 4 manliga reumatolog läkare och en kvinnlig ssk. Deras arbetslivserfarenhet var från 1-25 år. Deras ålder var mellan 32-56 år. Kvinnornas resultat presenteras I 2 teman: att ha RA är smärtsamt och det förändrade mig. Resultatet för providers presenterades i 2 teman: funktion I ett normalt mönster och kontrollera sjukdomen. Titel: Bra titel som speglar innehållet. Innehåller 8 ord, det centrala fenomenet och den grupp man studerar. Abstract: Innehåller ca 200 ord. Tar upp syfte och den metod som man har valt att använda. Redogör för resultatet och hur det kan tillämpas i praktiken. Introduktion: Beskriver fenomenet tydligt. Teoretisk referensram beskrivs kortfattat. Studiens syfte beskrivs väldigt vagt. Besläktad litteratur redovisas. Tar upp betydelsen av studien. Metod: Beskiver kortfattat om studiens design. Urval, datainsamling och dataanalys står beskrivet. Forskningsmiljö saknas. Trovärdigheten och reliabiliteten diskuteras. Resultat: Redovisar både kvinnornas resultat och providers resultat med underrubriker och teman. Rådata från intervjuerna beskrivs och det styrker forskningsfenomenet. Diskussion: Redogör för slutsatser. Tar upp studiens svagheter och begränsningar. Bristfällig beskrivning om hur resultatet kan användas i praktiken. 38
39