Långsam plantutveckling och litet kväveupptag

Relevanta dokument
Snart dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i oförminskad takt

Regnet har satt fart på upptaget av gödselkväve

Varmt väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder ger snabb utveckling

Fortsatt varmt väder ger snabbt upptag av kväve

Varmt väder har satt fart på kväveupptaget

Varmare väder gör att kväveupptaget ökar

Varmt väder gör att plantorna utvecklas snabbt

Flaggbladstadiet är passerat och det är dags ta beslut om kompletteringsgödsling

Tillväxten och kväveupptaget startade något sent i år efter kallt väder i mars och även tidvis i april

Varmt väder gynnar kväveupptaget, men snart behövs mer markfuktighet

Nu är höstvetet i axgång

Varmare väder sätter fart på tillväxt och kväveupptag

Upptaget av kväve fortsätter att öka både i ogödslat och gödslat höstvete

Fortsatt ökning av kväveupptaget

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Markens mineralisering högre än normalt

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Östergötland och Örebro vecka

Årets kvävemätningar har startat

Fina höstveten och varierande kväveupptag

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Ökning av kväveupptaget även i nollrutorna

Kväveupptaget har tagit fart

Fortsatt varmt väder ger snabb utveckling men lågt kväveupptag

Fortsatt varierande kväveupptag

Det varma vädret har satt fart på utvecklingen

Kväveupptag i nollrutor, Uppland/Västmanland, vecka 18

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet i det varma vädret

Kallt väder har gett litet kväveupptag den senaste veckan

Fortsatt snabb utveckling av höstvetet men avstannat upptag av kväve

Mer osäkra mätvärden när vetet går i ax

Låg mineralisering men fortsatt upptag i fält

Markens mineralisering medel jämfört med

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Svårtydda mätresultat och dags att fundera på komplettering

Utnyttja restkvävet i marken

Oväntat högt kväveupptag

Justera kvävegivan utifrån förväntad skörd och markens mineralisering

Lägre upptag i nollrutorna igen

Kväveupptaget går långsammare i Östergötland

Liten mineralisering denna vecka

Nu avslutar vi årets kvävemätningar i Östergötland

Kväveupptaget går långsamt i kylan

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 21, 2014

Varmt väder har gett ökat upptag

Kväveupptaget fortsätter med god fart

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Kväveupptaget fortsätter i måttlig takt

Fortsatt varmt och torrt ger snabb utveckling men lägre upptag

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 25, 2014

Varmt väder och högt upptag senaste veckan

Dags att ta beslut om kompletteringsgödsling

Utsträckt mätperiod ger variation i upptag

Kväveupptaget ökar ordentligt

Kompletteringsgödsla eller inte det är frågan

Högt kväveupptag senaste veckan

Ganska högt kväveupptag efter regnen

Sista mätningen för den här säsongen

Lågt kväveupptag senaste veckan

Svalt väder och lågt upptag senaste veckan

Varmare väder har satt fart på kväveupptaget

Kväveupptag i nollrutor i höstvete, Uppland/Västmanland, vecka 20, 2014

Träffa rätt med kvävet HÖSTVETE

KVÄVEBEHOV TILL HÖSTVETE MED OLIKA MARKFÖRUTSÄTTNINGAR

Anpassad kvävegödsling. Gunilla Frostgård

VÄXTNÄRING. Kvävebehov för höstvete vid olika markförutsättningar, M Växtnäring

N-tester. Nya Yara N-Tester. Greppa näringen

Träffa rätt med kvävet MALTKORN

Kvävebehov till höstvete, olika markförutsättningar

Yara N-Prognos Absolut kalibrering av Yara N-Sensor. Carl-Magnus Olsson Gunilla Frostgård

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Växtplatsanpassad kvävegödsling till höstvete

Optimal N-giva på våren till höstraps

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Försöken i serien L3-2299, kvävestrategi i. Kvävestrategi i höstvete

Kväve i höstvete 2013

Kväveoptimering till höstvete Tre år med L3-2290

Yara N-Tester är ett bra hjälpmedel. Men kunskap och sunt förnuft är lika viktigt.

Kvävestrategi i höstvete

Skördeutveckling och årsmån. Hur påverkas kväveoptimum? Ingemar Gruvaeus, Yara AB. Uddevalla

Växtplatsanpassad odling Precisionsodling i praktiken på Bjertorp

Möjligheter att anpassa kvävegödslingen till behovet

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

Kvävestrategi i höstvete

Kvävestrategi i höstvete

Sortanpassad kvävegödsling till ABSOLUT vete

Kvävepass med Gunsorna

VARFÖR LÅGA PROTEINHALTER 2008 OCH 2009? Proteinhalter i sortförsök i Skåne (serie L7-101) 2008 och Sex försök per år.

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

Kvävestrategi i höstvete

Utvärdering av teknik för beräkning av kvävemineralisering inom ekologisk odling

Kvävestrategier till höstraps

Uppdaterade gödslingsrekommendationer. Maria Stenberg Pernilla Kvarmo Katarina Börling

Kvävestrategi i höstvete

NOLL- OCH PILOTRUTOR. Vi börjar med det praktiska. Bakgrund och praktisk användning.

Fosforeffekter i Maltkornsmästaren och försök. Ingemar Gruvaeus, Yara,

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Sortanpassad kvävegödsling

Transkript:

Till hemsidan Prenumerera Skåne/Kalmar, vecka 23, 215: Långsam plantutveckling och litet kväveupptag Höstvetet är nu i stadium DC 37-39 i fälten som mäts med handburen sensor både i Skåne och i Kalmartrakten. Där skördepotentialen bedöms som god och grödan har tagit upp en stor del av det tillgängliga kvävet, summan av det som marken levererat och det som tillförts via gödsling, kan det vara aktuellt med en kompletteringsgiva. Mätningar i Skåne Vi mätte kväveupptaget i fredags, den 29 maj. Skillnaden mellan upptaget i nollrutor och övriga fältet som s är i medeltal 71 kg per hektar och varierar mellan 5 och 93 kg (tabell 1). Det är endast på tre av fälten som utvecklingsstadiet passerat DC 37 och nu befinner sig i DC 39. Det har fortsatt att vara låga temperaturer så plantutvecklingen och hastigheten i upptaget av kväve i grödan har varit långsam, i nivå med förra veckan och lägre än de två veckorna dessförinnan. Tabell 1. Grödans upptag av kväve 29 maj, Skåne län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i Upptag i fält Kattarp 1 Brons sockerbetor 37 27 19 Kattarp 2 Brons höstraps 37 23 95 Västraby Ellvis höstvete 39 22 79 Furulund Julius vårkorn 37 14 17 Håslöv 1 Brons höstraps 37 46 99 Håslöv 2 Mariboss höstvete 39 26 92 Trelleborg 1 Brons höstraps 37 27 96 Trelleborg 2 Brons konservärt 37 18 95 Söderto Julius vårkorn 37 2 74 Sjöstorp 1 Julius höstraps 39 34 15 Sjöstorp 2 Julius ängsvingel 37 29 13 Löderup 1 Mariboss vårvete 37 28 11

Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Mellan de två senaste mätningarna har det bara kommit mellan 2 och 6 mm regn vid de officiella mätstationerna, men efter sista mätningen 6-12 mm. Hastighet i upptaget I medeltal har grödan 29 maj i gödslade delar av fältet tagit upp 97 kg per hektar vilket är 5 kg mer än vid förra mätningen 22 maj, med en variation mellan platserna från negativa värden till 19 kg mer (störst ökning i fältet Kattarp1). I de ogödslade rutorna har i medeltal 26 kg per hektar tagits upp av grödan, vilket endast är 2 kg mer än vid förra mätningen (varierar mellan platserna från negativa värden till 1 kg mer). Den där grödan totalt tagit upp mest finns liksom förra veckan i fältet Håslöv1, i sorten Brons efter förfrukten höstraps och minst i fältet Furulund, sorten Julius med förfrukt vårkorn. I diagram 1 är fälten rangordnade från minsta till största kväveupptag. Variationen i totalt upptag är fortfarande liten, på 1 av fälten är upptaget mellan 95-11 kg per hektar. Det skiljer inte heller mycket i kväveupptag mellan fältens nollrutor, och det är det bara i n Håslöv 1 som upptaget är något större, 46 kg per hektar. kg N/ha 1 4 2 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Diagram 1. Kväveupptag i höstvetefälten i Skåne 29 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve. Av tabell 2 framgår hur stor andel upptaget kväve motsvarar den mängd som s (totalt upptaget upptaget i n). Mellan 53 och 93 kg av det tillförda gödselkvävet har tagits upp, vilket motsvarar mellan 31 och 5 procent av gödselkvävet. Sida 2

Löderup 1 Kattarp 1 Furulund Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Håslöv 1 Trelleborg 1 Kattarp 2 Trelleborg 2 Håslöv 2 Västraby Söderto Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Tabell 2. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid de två senaste mätningarna, Skåne län Kg N/ha 151 15 159 164 179 164 171 184 184 197 166 176 22 maj 215 42% 43% 44% 45% 32% 45% 29% 38% 38% 4% 39% 45% 29 maj 215 36% 37% 41% 47% 4% 42% 31% 4% 38% 47% 5% 47% Enskilda platser Sist i brevet visas kväveupptaget för grupper av näraliggande platser för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt. Av diagrammen kan man se att kväveupptaget ligger stilla runt 15-25 kg per hektar i nollrutorna i nordvästra Skåne, vilket tyder på att markens leverans av kväve hittills i år varit mycket begränsad. På några av övriga platser kan en viss ökning av kväveupptaget i nollrutorna skönjas. I fälten i Trelleborg finns även två rutor intill nollrutorna som fått extra kväve. De tillfördes 1 kg per hektar extra kväve i samband med att fältet i övrigt gödslades en andra gång, 21 april. Där uppmätte vi i fredags 18 respektive 21 kg per hektar större kväveupptag än fältet i övrigt. Det extra upptaget jämfört med fältet hade skett redan 17 maj. Jämförelse med tidigare år I fjor nådde de fält vi mätte stadium DC 37-39 en till två veckor tidigare än i år. Vid mätningar förra året 23 maj hade stadie DC 39 nåtts i 57 procent av fälten, mot 25 procent av fälten i år, 29 maj. Upptaget var ca 9 kg större i nollrutorna och 12 kg större i fälten om mätningarna 23 maj 214 jämförs med de vi gjorde i fredags 29 maj. Förra året mätte vi beståndets höjd (strålängden) vid stadium DC 37 i och i fältet. Vi har ca 1-2 cm kortare gröda i mätfälten i år, vilket kan innebära mindre risk för liggsäd, även om grödan är välbestockad. För att avgöra behovet av tilläggsgödsling ska förväntad skörd uppskattas De fält som vi mäter i har genomgående bra förfrukter eller långsiktig effekt av stallgödsel. Vi kan konstatera att bestånden ser fina ut och troligen bör vi kunna räkna med en god skördepotential. Vi mätte med N-testern som mäter klorofyllhalten i bladen i grödan intill n, den 29 maj. Helst ska flaggbladet vara fullt utvecklat vid mätningen, vilket det inte var på alla platser. Mätningarna indikerar dock ett kvävebehov. Vi planerar att mäta nästa fredag igen för mer pålitliga värden. Sida 3

Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Nollruta Kattarp 1, 29 maj (Foto: Stina Olofsson) Mätningar i Kalmar I Kalmar län mättes kväveupptaget 29 maj. Medeltemperaturen har fortfarande varit relativt låg men något högre än i t ex västra Skåne. I medeltal för de officiella väderstationerna har endast några enstaka mm regn fallit mellan de två senaste mätningarna. Jämfört med förra veckan har obetydligt mer kväve tagits upp av grödan och fälten är fortfarande i flaggbladstadiet DC 37. I medeltal för de fyra fälten har grödans upptag av kväve endast ökat med 2 kg i nollrutorna respektive 3 kg i fälten sedan förra mätningen. Tabell 3. Grödans upptag av kväve 29 maj, Kalmar län Plats Sort Förfrukt DCstadium Upptag i Upptag i fält Christinelund Hereford höstraps 37 86 1 Rockneby Mariboss vårvete 37 7 111 Öland Mariboss höstvete 37 29 84 Mörbylånga fältförsök Brons höstvete 37 34 14 Sida 4

Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Skillnaden i upptag mellan fältens ogödslade rutor är stor (diagram 2), upptaget varierar mellan 29 och 86 kg per hektar. På fälten i Rockneby och på Öland har kväveupptaget i nollrutorna ökat med 2-3 kg per hektar sedan mätningen för en vecka sedan, medan lägre värden för upptaget i fält har uppmätts i fälten och i n i Christinelund, jämfört med en vecka sedan. Detta illustrerar svårigheten att mäta på ett representativt sätt i fält där stallgödsel tillförs. Även uttryckt som upptaget kväve i procent av tillförsel är skillnaderna mycket stora (tabell 4). kg N/ha 1 4 2 Kväve från markens leverans Upptaget gödselkväve Öland, DC37 Christinelund, DC37 Mörbylånga fältförsök, DC37 Rockneby, DC37 Diagram 2. Kväveupptag i höstvetefälten i Kalmar 29 maj 215, fördelat på markens kväveleverans och upptaget gödselkväve Tabell 4. Total kvävegiva hittills och upptag av tillfört kväve vid två senaste mätningarna, Kalmar län Öland Christinelund Mörbylånga fältförsök Rockneby Kg N/ha 162 156 1 166 22 maj 215 4% 6% 39% 28% 29 maj 215 34% 9% 44% 25% Enskilda platser Sist i brevet visas kväveupptaget för alla mättillfällen i nollrutorna och fälten i övrigt. Sida 5

Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Platsvis kväveupptag 1 4 2 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Sida 6 kg kväve per ha kg kväve per ha Kväveupptag i fält och för Kattarp 1, Kattarp 2, Västraby och Furulund Kattarp 1 Kattarp 1 Kattarp 2 Kattarp 2 Västraby Västraby Furulund Furulund 1 Kväveupptag i fält och för Håslöv 1, 2 och Trelleborg 1, 2 Håslöv 1 Håslöv 1 Håslöv 2 4 2 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Håslöv 2 Trelleborg 1 Trelleborg 1 Trelleborg 2 Trelleborg 2

kg kväve per ha kg kväve per ha Skåne/Kalmar, vecka 23, 215 Kväveupptag i fält och för Söderto, Sjöstorp 1, 2 och Löderup 1 1 4 Söderto Söderto Sjöstorp 1 Sjöstorp 1 Sjöstorp 2 Sjöstorp 2 2 1 april 17 april 24 april 1 maj 8 maj 17 maj 22 maj 29 maj Löderup 1 Löderup 1 14 1 Kväveupptag i fält och för Christinelund, Rockneby, Öland och Mörbylånga Christinelund Christinelund Rockneby Rockneby Öland 4 2 17 april 24 april 1 maj 8 maj 15 maj 22 maj 29 maj Öland Mörbylånga Mörbylånga Tidigare veckors brev och mer information om fälten hittar du på www.greppa.nu/säsongsnytt Cecilia Linge, Stina Olofsson och Maria Fermvik Regionkontoret Alnarp Sida 7