privat sektor och hur reformer genomförs för att förbättra verksamhetens effektivitet Pia Renman

Relevanta dokument
NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

NEW PUBLIC MANAGEMENT. Pia Renman Arbetsvetenskap

Varför granskar och rapporterar vi så mycket? Om konsekvenser av New Public Management. Anders Ivarsson Westerberg, Docent, Förvaltningsakademin

Demokrati medborgardialog och governance

New Public Management

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

På väg mot ett Stockholm i världsklass

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 10

Roller, organisation och politik i kommunal byggupphandling En pågående studie av upphandlingsfunktioner i svenska kommuner

Innehåll: Vision Skövde 2025 sid 2 Viktiga utgångspunkter för medarbetarskapet sid 2

Yttrande över motion 2017:24 av Jonas Lindberg och Gunilla Roxby-Cromvall (v) m.fl om att införa en modern tillitsbaserad styrning

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen

Överenskommelsen Värmland

Riktlinjer för hantering av intraprenad inom Växjö kommun

Individuell prestationsbaserad lön inom det offentliga: Teori och Praktik. 24 april Teresia Stråberg IPF AB

Managementbyråkrati. Ett kritiskt perspektiv på kvalitetsstyrning

HfR- konferens 7-8 maj Högskolans omvärld

Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

AFFÄRSPLAN. LandstingsService i Östergötland

Offentliga Sektorns Managementprogram

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

Program för kvalitetsutveckling

Beslutad i Landstingsstyrelsen

KARLSSON KAP 4 MARKNADSSTATEN

Framtidens styrning i staten. Louise Bringselius Docent vid Lunds universitet

Expertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt

Regional överenskommelse

Personalpolitiskt program. Motala kommun

POLICY FÖR ALTERNATIV DRIFT AV KOMMUNAL VERKSAMHET såsom intraprenad eller annan form av personaldrivna företag.

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

Kompass Karlshamn, program för styrning, uppföljning och kvalitet i Karlshamns kommun

Chefs- och ledningspolicy

Ledarskap inom universitetsvärlden

Fackförbundet för oss som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag

FAGERSTA KOMMUN LEDNINGSSTRATEGI

Samspel politik och förvaltning

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

Karlsborgs kommun. Ledarskapspolicy. Bilaga 35 KF Diarienummer: Antagen:

Strategiska förutsättningar

Nära, personlig och tillitsbaserad

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Regionfrågan tog paus - och andra nätverk tog vid

Hur bygger vi tillit mellan beställare och utförare? Christine Feuk Sektionen för demokrati och styrning

Möjligheter och hinder för effektiv dialog och samverkan. Johanna Johansson Grön infrastruktur för alla: från ord till handling Stockholm,

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Agenda 2030 Varför vänta?

Tillit i ideal och praktik

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Förvaltningspolitik - sammanfattning

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Plan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Hållbar organisations- utveckling

Styrmodell för Nybro kommuns mål- och resultatstyrning

Aprinova Sweden AB Ferkens gränd 1, Stockholm Medskapande förändringskraft

Personalpolitiskt program

Ergonomisällskapet Sverige

OFFENTLIG FÖRVALTNING

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

Chefsuppdrag och ledarpolicy för Västerås stad

Samverkan med civilsamhället i förändring

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Kvalitet inom äldreomsorgen

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar

Stockholms läns landstings Personalpolicy

Strategi för digital utveckling

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Policy för medborgardialog

Styrningsproblemet och de nya styrformerna

Personalpolitiskt program

Det svenska politiska systemet. Reformprocesser i offentlig förvaltning

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

Plan för intraprenad i Jönköpings kommun

Stockholms stads personalpolicy

LEDARSKAP I KOMPLEXA ORGANISATIONER

1. INLEDNING FORSKNINGSMILJÖERNA STIG MONTIN

Mänskliga rättigheter i Sverige. Vad innebär det i rollen som statsanställd?

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Chefs- och ledarskapspolicy

IHM STRATEGISK LEDNING. Att leda genom andra chefer.

HR-transformation på svenska

Samhällets utmaningar

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

Projekt som arbetsform

Grunder för PPS. Tieto PPS AH001, 8.1.1, Sida 1


Så får du det kommunikativa ledarskapet integrerat i hela verksamheten. Camilla Nilzén 27 april 2016

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)

Kommunikativt ledarskap ny forskning och best practice. Catrin Johansson Good Tech Conference 17 okt 2018

Transkript:

En föreläsning om hur offentlig sektor tillämpar idéer från En föreläsning om hur offentlig sektor tillämpar idéer från privat sektor och hur reformer genomförs för att förbättra verksamhetens effektivitet Pia Renman 2012-02-08

New Public Management -NPM Organisationsläran har fokus på privat sektor Samlingsbegrepp för olika fenomen som avser den allmänna förskjutningen av ledarskap inom offentlig sektor till mera företagsliknande former. Begreppet är främst skapat av forskarvärlden och används vanligen inte av personer verksamma inom offentlig sektor. Ett antal olika reformer som främst berör tre områden: ledning - styrning organisering

Idéer som överförs mellan olika kontexter Privat sektor Offentlig sektor Idé Reformer Marknad Byråkrati

NPM är ettparaplybegrepp Ledning Styrning Organisation Egen bild, Pia Renman

Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 1952-1974 Små kommunerna saknade ekonomisk bärkraft. Kommunsammanslagningar från 2500 till 275. Anpassning till befolkningens och näringslivets koncentration. 1970-talet Källa: Almqvist 2006 Demokrativärden fick större utrymme Kommunal demokrati SOU 1975:45 Medborgarnas engagemang, deras möjlighet att påverka besluten skulle utvecklas. Kraftig expandering av anställda Nya former för styrning - långtidsplanering

Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 1980-talet 1990-talet Decentralisering inom organisationer. Fortsatt demokratiutveckling. Konkurrens av idéer om målstyrning och företagiseringdär bolag började införas inom offentlig verksamhet. Kvalitet börjar bli allt viktigare. Idéerna från 1980-talet realiserades. Målstyrningen fick genomslag. Nya organisationsformer tar form. Konkurrensutsättningen föranledde intensiva diskussioner. Källa: Almqvist 2006

Nya krav på offentlig sektor historisk utveckling i Sverige 2000-talet Hur man ska klara det framtida välfärdsuppdraget. SOU 2007:10 Samhällsorganisation med utvecklingskraft Ekonomiska bärkraften. Kommuniceramed medborgarna för att de ska förstå beslut och prioriteringar. Likvärdighetoch respektför människornas olikheter. Källa: SOU 2007:10

NPM, gemensamma drag Organisation i självständiga resultatenheter Konkurrensutsättning - kvasimarknader Principer för personalledning Kostnadsmedvetenhet Aktivt ledarskap med beslutsmakt och styrning Mål och standards för service och tjänster Fokus på kunder och resultat Källa: Hood 1995

Organisation i självständiga resultatenheter Stora organisatoriska enheter upplöses Mindre resultatenheter Ansvaret för ekonomin förtydligas Decentralisering av beslut Affärsmässig styrning - kostnadsansvar Exempel från praktiken: - Basenhetsorganisationer växer fram - Resultatenheter växer fram - Ofta indelningar i tjänster/funktioner - Regler för hantering av över och underskott börjar utarbetas

Konkurrensutsättning Konkurrensutsättning inom offentlig verksamhet Konkurrensutsättning mellan offentlig och privat verksamhet Ökad kontraktstyrning Exempel från praktiken: - Inrättande av beställar- och utförarmodeller - Intraprenader - Upphandling av driften av olika verksamheter, ÄO, teknisk verksamhet vanligt - Kontrakt uppdrag, åtaganden etc.

Principerför personalledning Tillämpning av privata sidans ledningsmetoder Förändrad personal- och lönepolitik Modeller och metoder för styrning av verksamheten Exempel från praktiken: - Styrning mot processer - Utvecklingen av nya lönesystem - Utveckling av personalpolitik t.ex. karriärvägar, kompetensutveckling, ansvarstagande - Kvalitetsledning, TQM, SIQ, interna modeller - Ekonomistyrningsmodeller för att styra

Kostnadsmedvetenhet Resursanvändningen ska vara effektiv. Alternativa sätt att utveckla tjänster på Producera mera för samma eller mindre kostnad Traditionella och statiska volymer lämnas Rationaliseringar genomförs Exempel från praktiken: Produktivitet Effektivitetsbegreppet börjar diskuteras Göra rätt saker på rätt sätt - styrningen Volymer diskuterades och verksamheter omprövades Stabiliteten i småskalighet storskalighet Stabilitet i beslut över tid Krav på jämförelser

Tydligare ledarskap Aktivare ledarskap i förvaltningen Ökad beslutsmakt till chefer på olika nivåer Större formell handlingsfrihet Ansvarsutkrävande Exempel från praktiken: - Ansvar och befogenheter - Uppdragshandlingar - Skilja på Vadsom ska uppnås och Hurdet sker - Delegations- och beslutsordningar - Brister i ansvarstagandet ledde till sanktioner

Mål och standards för service och tjänster Utforma mätbara mål för vad som ska uppnås Utveckla standars för tjänster och service Effektiviteten kopplas explicit till de mätbara målen Exempel från praktiken: - Införandet av långtidsplaner,årligaverksamhetsplaner - Utveckling av standards för målen, jämförelseprojekt - Tjänstegarantier börjar införas för att tydliggöra tjänstekvaliteten

Fokuspå kunder och resultat Fokus på vad kundernavill ha Fokus på vad kunderna tycker Resultat som leder till nöjdare kunder Resultaten fokuseras inte hur man har gått tillväga Exempel från praktiken: - Nya former för dialog med kunderna - Kvalitetssystem för kundnöjdhet - Mätningar av kundnöjdhet - Tjänstegarantier och synpunktshanteringssystem - Kundval

Managementsamhällettrender och ideérpå 2000-talet Kjell Arne Røvik Forskning som är kritisk Forskning som är positiv En ny tredje väg Utvecklar två teorier: Translationteori Virusteori

En föreläsning om hur styrningen förändras från En föreläsning om hur styrningen förändras från centralstyrning till en mer interaktiv samhällsstyrning Pia Renman 2012-02-08

Interaktiv samhällsstyrning Uttrycket handlar om en utveckling mot nya former av samspel mellan politiker och olika samhällsaktörer i syfte att öka den offentliga politikens förmåga att uppnå resultat. Förändring har skett av den statliga styrningen inom ett antal politikområden, där nya styrningsformer har skapats. Uppfattningarna går givetvis isär. En del menar att medborgarnas inflytande ökar, medan andra bekymras över den alltmer avtagande demokratiseringen. Källa: Hedlund & Montin 2009

Bakgrunden till den interaktiva styrningen Globaliseringen Globaliseringen har inneburit att en stor del av politiken har förhandlats bort och besluten tas av andra församlingar som FN, EU, internationella Valutafonden med flera. Lokal och regional självstyrelse Ökad regional och lokal självstyrelse genom att stärka marknadsliknande och nätverksliknande organisering av hur politiken initieras, beslutas och genomförs.

Bakgrunden till den interaktiva styrningen Statliga styrningen Statens sätt att styra hur resurser mobiliseras, fördelas och konsumeras förändras i takt med att politiken genomförs i och mellan styrande nätverk och mellan privata och offentliga aktörer. Förändringen mot NPM Förändringen av offentlig sektor mot mera marknadsliknande former enligt NPM har medfört att den politiska styrningen har minskat och att formellt politiskt ansvara tenderar att förlora sin roll som både representant och beslutsfattare.

Bakgrunden till den interaktiva styrningen Nya demokratiideal Den representativa demokratins funktionssätt tunnas ut och ersätts med andra demokratiideal där olika former av deltagande för medborgare och brukare skapas. Förändringarna beskrivs ha sitt ursprung i de Angloamerikanska länder och Hedlund & Montin hävdar att de även gör sig gällande i Sverige.

En föreläsning omkring en forskningsstudie av en En föreläsning omkring en forskningsstudie av en NPM-reformer och vilka effekter reformen har gett när det gäller konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll. Pia Renman 2012-02-08

Roland Almqvist forskning om NPM Studien avser; Hur NPM har inverkat på offentliga organisationers styrpraktiker. Forskningen avser tre områden:; konkurrens, kontraktsstyrning och kontroll. Studien lyfter fram sju övergripande observationer av NPM

När det fungerar som det var tänkt att fungera Almqvist hävdar att: Kostnadsbesparingar uppstått som en följd av konkurrensutsättning ( ca 12%) Kostnadsbesparingar uppstod även i enheter som hotades av konkurrens (ca 4-6 %) Besparingseffekten synes störst vid första omgångens konkurrensutsättning Konkurrensutsättningen kan leda till oro i personalgruppen, förändring mot färre och större aktörer på marknaden, samtidigt som den kräver tid, stöd och tydlighet i ledarskapet.

När det inte fungerar som det var tänkt att fungera Almqvist menar att Det finns två centrala komponenter i styrnings-filosofin som är svåra att leva upp till. -Detena handlar om effekterna av verksamheten, dvs. vad som ska uppnås. -Detandra handlar om mätbarheten i formulerade mål och indikatorer. Hans studien visar på att kontraktet som styrningsverktyg fungerar inte och inte heller målstyrningsmodellen. Att införa förändringar i organisationer är mera komplext än att bara formulera en strategi, och implementera den.

När det trots allt körs på i gamla hjulspår Almqvist menar att det handlar om en skrapning på ytan verksamheten och processer i organisationen snarast fortsätter som tidigare och någon egentlig förändring äger inte rum. Ledningen fortsätter att styra utifrån den gamla organisationen vilket gör att allt körs på i gamla hjulspår dvs med en hierarkisk styrning. Ledningen styr inte med sofistikerade mät och uppföljningssystem utan de styr främst med en gemensamma värderingar.

När fel egenskaper förstärks Almqvist menar att; Det man ville åstadkomma med målstyrningen fick tvärtomeffekt. Målstyrningen kom att utvecklas till processtyrning. Antalet antal allmänt hållna mål ökade samtidigt som de mät- och uppföljningsbara målen minskade Utvecklingen medförde begränsningar i det centrala styrsystemet, och detaljstyrningen ökade. Önskan om decentralisering fick även en andra effekter. Enhetscheferna upplevde tvärtemot en ökad centralisering då befogenheter stannade på stadsdelschefsnivån.

När programmen ger dubbla budskap Almqvist menar att olika förändringsambitioner gör verkligheten oerhört komplex. Olika program kan te sig motsägelsefulla på det praktiska fältet. Stadsdelsnämndsreformen gav stadsdelsnämnderna ökade befogenheter, en del av decentraliseringen Konkurrensprogrammet innehåll centrala direktiv omkring hur konkurrensutsättningen förväntades ske.

När förändringen blir överdriven Almqvist observerade i studien att; Förändringen kan gå längre än vad som avsågs. Centrala ledningsaspekter blev föremål för decentralisering när det gäller ansvaret för verksamhetsuppföljning. Resultatet blev ett antal olika varianter av verksamhetsuppföljningar där den centrala styrningen släpptes.

När oväntade men positiva effekter uppstår Almqvist observerade dessutom att; Kontrakten blev inte som tänkt men anbudsupphandlingen fick positiva effekter för medarbetare. Nyttan med att tvingas beskriva sin egen verksamhet. Utvecklade reflektionen över den egna verksamheten för att se hur man skulle kunna utveckla verksamheten. Kvaliteten utvecklades liksom delaktigheten i personalgruppen vilket ledde till ökad kreativiteten i gruppen.

Almqvist avslutande tankar Man kan inte prata i termer av vare sig succeeller misslyckanden. Vissa delar sammanföll med intentionerna medan andra inte sammanföll med intentionerna. Analysen kan lära oss varför det inte blev som det var tänkt. Processerna som det skapar i organisationen kanske är viktigast.