Dnr 452-4341-2011 Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning. DEC 2011
Detta program är en revidering av tidigare program (dnr 452-2151-2007, fastställt den 30 januari 2008) och fastställt den 19 dec 2011. Programmet ska revideras årligen genom beredskapsfunktionens försorg. Det tidigare programmet (452-2151-2007) upphör i och med fastställandet av detta program att gälla. Programmet är avsett för länsstyrelsens eget arbete vid en situation med radioaktivt nedfall. Syftet med programmet är: att tydliggöra de ansvarsförhållande som gäller i händelse av ett radionukleärt utsläpp från en kärnteknisk anläggning. att i ett samlat program ha de hänvisningar och instruktioner som behövs i händelse av ett radionukleärt utsläpp från en kärnteknisk anläggning som har påverkan i Södermanlands län. Programmet ska redovisa länsstyrelsens planeringsansvar som avses i 4 kap. 21 enligt Förordning (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor. Beslut i detta ärende har fattats av länsråd Kurt Ekelund den 19 dec 2011. Handläggare Lars Jonsson har varit föredragande och tf enhetschef Annika Klarnäs Jacobson samt beredskapsdirektör Thomas Persson har deltagit i ärendets beredning. Kurt Ekelund Lars Jonsson 2
Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning....1 1 Allmänt... 4 1.1 Regionala förhållanden... 4 2 Ansvar...5 2.1 Länsstyrelsen... 5 2.2 Kommunen... 5 2.3 Landstinget... 5 2.4 SOS Alarm AB... 5 2.5 Polismyndigheten i länet... 5 2.6 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM)... 5 2.7 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI)... 6 2.8 Socialstyrelsen (SoS)... 6 2.9 Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV)... 6 2.10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)... 6 2.11 Nationella expertgruppen för sanering (NESA)... 7 2.12 Arbetsmiljöverket (AV)... 7 2.13 Kustbevakningen (KBV)... 7 2.14 Sjöfartsverket (SjöV)... 7 2.15 Transportstyrelsen... 7 2.16 Försvarsmakten... 7 2.17 Frivilligorganisationerna... 7 2.18 Lokala säkerhetsnämnden... 8 3 Program för räddningstjänst... 9 3.1 Kriterier för räddningstjänst... 9 3.2 Larmfas... 9 3.3 Organisation och ledning... 9 3.4 Strålningsmätning... 10 3.5 Information till allmänheten... 11 3.6 Personella och materiella resurser i länet... 11 4 Plan för sanering... 13 4.1 Saneringsorganisation... 13 4.2 Saneringsmetod... 13 4.3 Sanering, regler och rutiner... 14 5 Samband... 15 6 Utbildning och övning... 15 7 Länsstyrelsens beredskapsplan för den kärntekniska anläggningen i Studsvik... 16 Bilagor... 16 ÅTGÄRDSLISTA FÖR TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP I EN R/N- HÄNDELSE... 17 ÅTGÄRDSLISTA FÖR LÄNSSTYRELSENS SANERINGSORGANISATION... 18 ÅTGÄRDSLISTA FÖR SANERINGSLEDARE (SL) UNDER EN R/N- HÄNDELSE19 INTERN SPECIALISTKUNSKAP... 20 BESLUT OM SÄRSKILD RÄDDNINGSLEDARE... 21 BESLUT OM AVSLUTAD RÄDDNINGSTJÄNST... 22 MÄTPUNKTER SÖDERMANLANDS LÄN... 23 KONTAKTER FRIVILLIGORGANISATIONER... 24 3
1 Allmänt Programmets definition på kärnteknisk anläggning är densamma som gäller enligt Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, vilket beskrivs enligt nedan. a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor), b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor, c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller slutförvaring av kärnavfall, Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger ska Länsstyrelsen ansvara för räddningstjänsten. Staten eller en kommun ska svara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Begreppet sanering i detta sammanhang, avser de åtgärder som staten ska vidta för att göra det möjligt att åter använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen. Staten är skyldig att vidta sådana åtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. 1.1 Regionala förhållanden Länet består av 53 % skog, 23 % jordbruksmark, 10 % berg och övrig mark, 8 % vatten samt 6 % bebyggd mark. Invånarantalet är ca 270 000 personer varav 82 % bor i tätort och 18 % utanför tätortsbebyggelse. Infrastrukturmässigt finns 2 europavägar, flera nationella vägar, stambanor och regionala banor för järnväg, 2 flygplatser samt en djuphamn. En kärnteknisk anläggning finns också i länet, Studsvik Nuclear AB. Anläggningen saknar reaktorer. 4
2 Ansvar Styrande lagstiftningar för länsstyrelsens agerande är: Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 4 kap. 6,8. Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 4 kap. 15. Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet Förordning (2002:864) med länsstyrelseinstruktion 2.1 Länsstyrelsen Ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning, om det är i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten, eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger. Länsstyrelsen ansvarar även för planering och genomförande av sanering efter utsläpp från en kärnteknisk anläggning. Det är även länsstyrelsens ansvar att fatta beslut och ta fram åtgärder som berör livsmedelskedjan i enlighet med anvisningar och direktiv från Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Länsstyrelserna i Uppsala, Kalmar, Skåne, Hallands och Västerbottens län ska bistå övriga län i räddningstjänst vid kärntekniska olyckor. Länsstyrelsen i Södermanlands län skall enligt 4 kap. 27 förordning om skydd mot olyckor upprätta en beredskapsplan för den kärntekniska verksamheten i Studsvik. 2.2 Kommunen Ansvarar för informationen till kommunens invånare, utför strålningsmätningar, och medverkar i planering och genomförande av sanering. Kommunens organisation för räddningstjänst har en uppgift att verka i räddningsinsatser inom kärnteknisk anläggning, då verksamhetens egen beredskap inte räcker till. 2.3 Landstinget Ansvarar för medicinsk katastrofberedskap i länet. 2.4 SOS Alarm AB Svarar för alarmering av räddningsorganisationerna. 2.5 Polismyndigheten i länet Polismyndigheten har det operativa ansvaret och ledningen för polisverksamheten i beredskapen mot kärntekniska olyckor. Polismyndigheten lämnar allmänheten skydd, upplysningar och annan hjälp, när sådant bistånd lämpligen kan ges. 2.6 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) Myndigheten ger råd och information vid en kärnenergiolycka eller annan händelse eller olycka med strålning. Strålsäkerhetsmyndighetens uppgift är att skydda människor och miljö från följderna av strålningsolyckor. Myndigheten beredskap för att hantera händelser som exempelvis kärntekniska olyckor och olyckor vid transporter med radioaktivt material. Som expert inom 5
strålskydd och kärnteknik ger myndigheten råd och rekommendationer i första hand till dem som leder arbetet med att hantera händelsen eller olyckan. Strålsäkerhetsmyndigheten har beredskap dygnet runt alla dagar om året och myndighetens TiB nås via SOS Alarm. Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation aktiveras om en olycka med radioaktivt nedfall inträffar och myndigheten aktiverar den nationella strålskyddsberedskapen. Där har myndigheter, beredskapslaboratorier, kärnteknikföretag och andra organisationer bestämda uppgifter. 2.7 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Har ansvar för att ta fram väderprognoser och göra spridningsprognoser i samband med kärnenergiolyckor eller andra händelser, som kan leda till utsläpp av radioaktiva ämnen till atmosfären. SMHI ger stöd till SSM med beräkningar för hur radioaktiva ämnen sprids i luften. Dessutom är SMHI Sveriges mottagare av larm, om en kärnteknisk olycka skulle ske utanför Sveriges gränser. 2.8 Socialstyrelsen (SoS) Socialstyrelsens uppgift är att sammanställa och till sjukvårdshuvudmännen och sjukhusens mottagningar förmedla medicinsk och annan information som kan vara av betydelse för hälsooch sjukvårdens åtgärder i samband med ett radioaktivt utsläpp. En medicinsk expertgrupp (NMEG) från Socialstyrelsen kan placeras i SSM:s krisorganisation. 2.9 Jordbruksverket (SJV), Livsmedelsverket (SLV) Jordbruksverket och Livsmedelsverket har det centrala och övergripande ansvaret för frågor som rör livsmedelsproduktion och livsmedelssäkerhet. Vid nedfall av radioaktiva ämnen kommer dessa myndigheter att ha ansvaret för att ta fram aktuella föreskrifter, utforma beslutsunderlag och rekommendationer angående livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion. 2.10 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) MSB är central myndighet för frågor om samhällets säkerhet när det gäller räddningstjänst, krishantering och höjd beredskap. Myndigheten skall i samarbete med ansvariga samhällsorgan bidra till att minska samhällets sårbarhet samt att utveckla och stärka samhällets krishanteringsförmåga. Vid allvarliga kriser har MSB till uppgift att stödja aktörer samt att lämna en tvärsektoriell lägesrapport till regeringen. Lägesrapporterna tillställs även de berörda aktörerna och kan utgöra ett beslutsstöd. MSB har samordningsansvaret för beredskapsplanering mot kärntekniska olyckor och utövar tillsyn över regional beredskapsplanering. MSB är kontaktorgan för EU: s gemenskapsmekanism. 6
2.11 Nationella expertgruppen för sanering (NESA) Gruppen sammankallas av SSM på initiativ från någon av gruppens medlemmar eller vid begäran från en länsstyrelse. Den består av representanter fån t ex Strålsäkerhetsmyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Totalförsvarets forskningsinstitut och MSB. NESA är ett av de särskilda råd som ingår i Strålsäkerhetsmyndighetens krisorganisation. NESA ska verka för samordning mellan berörda myndigheter, och ska kunna ge länsstyrelserna råd om: Val av saneringsmetoder och metoder för att ta hand om därigenom uppkommet radioaktivt avfall. Utformning av strategier för sanering av jordbruksmiljö, skogsområden, boendemiljö och sötvattensystem. Utföra kostnads-/effektivitetsbedömningar för saneringsåtgärder. Vid vilken aktivitetsnivå det är kostnadseffektivt att börja sanera. 2.12 Arbetsmiljöverket (AV) Utarbetar föreskrifter för arbetsmiljö. Ansvarar för information och råd i frågor som har med arbetsmiljö och arbetarskydd att göra efter en kärnteknisk olycka. Arbetsmiljöverket delar med SSM ansvaret för reglering av arbetsmiljöförhållanden där joniserande strålning kan förekomma. 2.13 Kustbevakningen (KBV) Ansvarar för miljöräddning till sjöss och bistår länsstyrelsen med att bl. a. varna sjöfarande. 2.14 Sjöfartsverket (SjöV) Ansvarar för sjö- och flygräddning inom svensk sjöräddningsregion. Bistår länsstyrelsen med att bl.a. varna sjöfarande och ge information angående begränsningar och hinder i framkomligheten till sjöss. 2.15 Transportstyrelsen Transportstyrelsen kan besluta om att upprätta ett restriktionsområde som begränsar rätten att flyga i ett visst område för att skydda luftfarten, exempelvis vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Vid brådskande fall tas kontakt genom flygräddningscentralen (JRCC). 2.16 Försvarsmakten Försvarsmakten bidrar med resurser vid räddningstjänst och andra typer av kriser i samhället efter begäran till högkvarteret. Länsstyrelsen kan söka resurser direkt till högkvarteret som därefter tilldelar de förband och den materiel som finns tillgänglig. 2.17 Frivilligorganisationerna Frivilligorganisationerna bidrar med resurser vid räddningstjänst och sanering efter begäran. Medverkar vid provtagning inom lantbruket enligt avtal med SSM. Det är Lottakåren och Blå 7
stjärnan som tar prover, och Bilkåristerna som transporterar dem till s.k. beredskapslaboratorier för mätning. 2.18 Lokala säkerhetsnämnden För offentlig insyn i det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet finns en lokal säkerhetsnämnd. Sådan nämnd finns för varje kärnteknisk anläggning för utvinning av kärnenergi eller annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske. Det gäller även för anläggning för lagring, hantering eller slutlig förvaring av använt kärnbränsle eller kärnavfall. Nämnden består av politiker, som är utsedda av regeringen. Därmed är den en statlig instans. Den ska följa och granska arbetet på kärnkraftverket vad gäller säkerheten och beredskapen mot olyckor och informera allmänheten om det. Allmänheten kan vända sig direkt till nämnden med frågor. Nämnden har ett nära samarbete med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheterna och de kärntekniska anläggningarna. I Nyköpings kommun finns en utsedd Lokal Säkerhetsnämnd som följer det kärntekniska säkerhets- och strålskyddsarbetet vid den kärntekniska anläggningen i Studsvik. Den inhämtar information om planeringen av beredskap och svarar för information till allmänheten om säkerhets- och strålskyddsfrågor och om beredskapsplaneringen. Den lokala säkerhetsnämnden har ingen operativt utpekad roll i en radiologisk- nukleär händelse. Förordning (2007:1054) med instruktion för lokala säkerhetsnämnder vid kärntekniska anläggningar 8
3 Program för räddningstjänst 3.1 Kriterier för räddningstjänst Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger ska Länsstyrelsen ansvara för räddningstjänsten. Staten eller en kommun ska svara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt (1 kap 2 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor). 3.2 Larmfas Ett larm om utsläpp av radioaktiva ämnen kommer att komma till länsstyrelsens tjänsteman i beredskap, TiB. Åtgärdslista för TiB finns i bilaga 1. 3.3 Organisation och ledning Länsstyrelsens krisledningsorganisation har en grundstruktur som ska anpassas efter det behov som varje händelse kan kräva. Grundorganisationen är beskriven i länsstyrelsens krisledningsplan och planernas samband framgår av nedanstående figur. Krisledningsplan för länsstyrelsen i Södermanlands län Ramplan Kriskommunikationsplan Krisledningsstabsplan Länsstyrelsens program för räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning Länsstyrelsens beredskapsplan för kärnteknisk olycka på Studsviksanläggningen Fig 1 Planernas samband 9
Då kriteriet för räddningstjänst enligt 4 kap. 6 lagen (2003:778) om skydd mot olyckor är uppfyllt och/ eller sanering enligt 4 kap. 8 samma lag ska länsledningen enligt krisledningsplanen besluta om krisstabsberedskapsnivå samt att utse krisstabschef. Länsledningen ska också skyndsamt besluta om att kalla in särskild räddningsledare och/eller saneringsledare, samt överväga stöd av sakkunnig expertis. Krisledningsplanen finns här 1 Länsledningen utövar den normativa och strategiska ledningen och ger ramar och inriktning till den särskilda räddningsledaren. De operativa besluten under räddningsinsatsen fattas och verkställs av den särskilda räddningsledaren utifrån länsledningens inriktning. Det finns fyra av länsstyrelsen utsedda räddningsledare i Södermanlands län, (Bilaga 4). Beslutsformulär om särskild räddningsledare finns i Bilaga 5 och beslut om avslutad räddningstjänst finns i Bilaga 6. Vid en kärnteknisk händelse som drabbar länet skall expertis från Studsvik Nuclear AB kunna stötta länsstyrelsen med tolkning av mätdata. Krisledningsstabens uppgifter framgår av krisledningsstabsplanen. Krisledningsstabsplanen finns här 2 3.4 Strålningsmätning En kontinuerlig strålningsmätning sker idag vid 28 fasta mätstationer (gammastationer) i landet, varav tre stationer finns i angränsande län till Södermanlands län. Dessa tre stationer finns placerade i Sala, Stavsnäs och Norrköping. Mätstationerna mäter nivån på strålning främst från radioaktiva ämnen på marken. Vid förhöjd strålningsnivå larmar stationerna automatiskt tjänsteman i beredskap (TIB) vid SSM. Referensmätning av strålningsbakgrunden sker också i kommunerna var sjunde månad. Resultatet rapporteras till länsstyrelsen som sammanställer och vidarerapporterar till SSM. Samtliga kommuner i landet har utrustats med 2 st Intensimeter-2000. Kommunerna har tilldelats 2-4 st. koordinatsatta punkter var, som tillsammans motsvarar ca 900 st. mätpunkter. Mätpunkterna i Södermanlands län är redovisade i bilaga 7. Mätning av dosraten (stråldos per tidsenhet) i referenspunkter var sjunde månad sker i alla kommuner. Syftet är att: Skapa bakgrundsdatabas för att kunna identifiera små ökningar av strålningsnivån vid ett nedfall. Egen kontroll av strålningsnivån i kommunen. Fortlöpande kontroll av instrumentets funktion. Fortlöpande övning av personal och rapporteringsrutiner 1 Krisledningsplan dnr 450-2111-2010 2 Krisstabsplan dnr 450-2112-2010 10
Den kommunala organisationen som är utbildad för denna strålskyddsmätning är lämplig att använda för mätning av radioaktivitet efter ett utsläpp. Det är kommunens räddningstjänst och miljöförvaltningar som utbildats. Studsvik Nuclear AB har tillgång till instrument och personal som kan nyttjas. SSM förfogar över 32 st. fasta mätstationer i Sverige, och har dessutom tillgång till de mätdata som mäts i övriga nordiska länder. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) driver sex luftfilterstationer som övervakar den luftburna radioaktiva förekomsten i Sverige på uppdrag av SSM. För vår del är de närmaste stationerna i Stockholm och på Gotland. Inom ramen för de beredskapslaboratorier som SSM förfogar över finns möjligheter till avancerad mätning. Bl.a. finns tre terränggående fältlaboratorier placerade på SSM, Lunds universitet och FOI i Umeå. Flygmätningar kan utföras för kartering av markbunden aktivitet via ett avtal med Polisen om att utnyttja deras helikoptrar. Mätningarna utförs av personal från beredskapslaboratorierna vid SSM, Göteborgs universitet och FOI i Umeå. 3.5 Information till allmänheten Information till allmänheten ges enligt särskild instruktion i länsstyrelsens krisinformationsplan. Krisinformationsplanen finns här 3 3.6 Personella och materiella resurser i länet Frivilligorganisationerna har personella och materiella resurser. Inga avtal är idag tecknade mellan länsstyrelsen och frivilligorganisationerna. Kontaktpersoner för frivilligorganisationerna finns i bilaga 8. I samtliga kommuners tekniska förvaltningar finns personal och egendom som är lämpliga att nyttja efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Kommuner och andra statliga myndigheter är skyldiga, att på anmodan av räddningsledare delta i en räddningsinsats och vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen (SFS 2003:778, 6 kap.7-9 ). Det är också lämpligt att använda sig av de resursregister och kontaktvägar, som kommunen normalt använder av då kommunen begär förstärkning av externa resurser. Saneringsresurser kontaktas efter bedömning av uppgiftens art genom webbsökning, sökord saneringsföretag. De svenska saneringsföretagens branschorganisation, SFR, har en hemsida som kan rekommenderas, www.sfrsanering.se I MSBs integrerade beslutsstöd RIB finns uppgifter om sökbara resurser. Beredskapsfunktionen på Samhällsbyggnadsenheten kan använda RIB. 3 Krisinformationsplan dnr 453-17587-2007 11
Persondosimetrar finns i ett begränsat antal på Studsvik Nuclear AB. Där finns det både direktvisande elektroniska dosimetrar av typ RAD-60 och passiva persondosimetrar av typ TLD (Thermo luminens dosimeter). De passiva persondosimetrarna avläses på Landauer persondosimetrilaboratorium i Solna. Det går även att skicka efter fler TLD därifrån vid behov. Studsvik Nuclear AB förmedlar kontakt med laboratoriet. Notera att det idag inte finns några direktvisande dosimetrar som är godkända för att registrera doser till arbetare vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen. Ytterligare dosimetrar finns hos kärnkraftsverken, försvarsmakten och Tullverket. Internt på länsstyrelsen kan länsstyrelsernas webb-gis användas som planeringsunderlag för inriktningsbeslut om prioriteringar, sanering och produktion. Här finns uppgifter om befolkningstäthet, vissa djurbesättningar, kommunikationsleder, markanvändning och vattentäkter. Samhällsbyggnadsenheten, Natur/miljöenheten och Landsbygdsenheten kan också bidra med underlag för beslut (Bilaga 4). Då det behövs uppgifter om boendeformer kontaktas respektive kommun. Kommunen kan också ta fram de områden som kommunen själv ansvarar för, där barn och ungdom har verksamheter. Dessa platser bör vara prioriterade platser för saneringsåtgärder. Uppgifter om markanvändning och vattentäkter är särskilt viktiga i fråga om hur det avfall som saneringen ger ska kunna tas om hand. Markanvändning och uppgifter om djurbesättningar har betydelse för åtgärder som kan vidtagas för en hälsosam livsmedelsförsörjning. Det är viktigt att samråd sker med drabbade kommuner innan beslut och under händelsens fortsatta utveckling. DSAM-nätverket kan med fördel användas men även direkta kontaktvägar behöver upprättas. 12
4 Plan för sanering 4.1 Saneringsorganisation Saneringsorganisationen byggs upp enligt följande schematiska bild. Åtgärdslista för saneringsorganisationen, (Bilaga 2). Länsstyrelsens krisledningsorganisation Länsstyrelsens Saneringsledare. (Bilaga 3) Samverkar med nationell expertgrupp och samordnar länsstyrelsens arbete med nationell expertgrupp och regionala samverkande myndigheter och organisationer. Nationell expertgrupp (NESA). Samverkande myndigheter och organisationer. Operativ fältorganisation leds av operativ chef enligt Bilaga 4. Intern specialistkunskap inom länsstyrelsens ansvarsområden. (Bilaga 4) - miljö - lantbruk - GIS - strålskydd - livsmedel - juridik - länsveterinär - naturvård Om förhållandet uppstår att länsstyrelsen ska leda flera läns saneringsarbete eller att länets saneringsarbete ska ledas centralt beslutar länsledningen om en efter situationen anpassad organisation. 4.2 Saneringsmetod Länsstyrelsen kommer i samråd med de myndigheter och sakkunniga som nämns i stycket saneringsorganisation att besluta om lämplig metod och tillvägagångssätt. Som beslutsstöd används också MSBs RIB/ Sanering radiak. I huvudsak bedöms saneringen kunna utgöras enligt tre typer av metoder. 13
1/ Avklingning eller självsanering 2/ Stabilisering, avskärmning eller inkapsling 3/ Dekontaminering, bortforsling eller lämpning Nedanstående saneringsmetoder är utvalda bland många undersökta procedurer. Det finns minst en användbar metod till varje typ av utomhusyta som kan vara av betydelse under faktiska omständigheter. - Spolning av tak - Spolning av väggar - Dammsugning av gator och trottoarer - Spolning av gator och trottoarer - Gräsklippning - Klippning av träd och buskar - Bortskaffande av snö - Avlägsnande av ytskikt - Treskiktsgrävning - Plöjning av jord Ytterligare riktlinjer om metoder finns handboken Sanering av radioaktiva ämnen, planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka utgiven av Jordbruksverket, dåvarande Räddningsverket samt dåvarande Statens strålskyddsinstitut, december 2007. Stöd finns även att få i Motåtgärder i växtodlingen efter nedfall av radioaktivt cesium vid olika nedfallsnivåer och årstider, Jordbruksverkets rapportserie, Rapport 2008:27. 4.3 Sanering, regler och rutiner Stråldoser Arbete med räddningstjänst och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen ska i tillämpliga delar genomföras enligt de regler som gäller enligt Strålskyddslag (1988:220), Strålskyddsförordning (1988:293), och Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Länsstyrelsen ansvarar för strålskydd och utbildning av arbetstagarna under saneringsarbetet. Sanering räknas som planerad verksamhet med joniserande strålning, och kontakt med SSM innan arbetet påbörjas rekommenderas. Skyddsåtgärder Personligt skydd ska användas efter de regler som Arbetsmiljöverket och Strålsäkerhetsmyndigheten anvisar. Kontaminerat avfall Lokalisering och planläggning av förvaringsplatser ska ske med omsorg. Samråd ska ske med experter på radioekologi och naturvård. Kontakt med den nationella expertgruppen för sanering (NESA) rekommenderas. Vid hantering av det radioaktiva avfallet vid den slutliga förvaringsplatsen ska följande beaktas. Tilläggsdoser till arbetarna på grund av inandning och omfördelning av radioaktivt stoff till huden eller kläderna ska i möjligaste mån minimeras. Detta kan ske genom 14
användning av relevant skyddsutrustning och att materialet hanteras med maskinella hjälpmedel i hanteringen. Arbetet ska övervakas av strålskyddspersonal och arbetarna ska ha erforderlig kunskap om risker och arbetets utförande. Vid deponering i marken ska avfallet isoleras från grundvattenförande jordlager på lämpligt sätt. Det deponerade materialet ska täckas så att spridning till luften inte kan ske. Övertäckning ska ha tillräckligt djup för att minimera dosraten till omgivningen. 5 Samband Samband sker via RAKEL. Under 2012 är avsikten att genomföra en regional samverkansanalys som ska ligga till grund för en sambandsplan. Tills dess bestämmer Krisledningsstaben vilka talgrupper som ska användas. Beredskapsfunktionen ansvarar för att enskilda RAKEL-terminaler, som normalt sett inte har dessa talgrupper inprogrammerade, får tillgång till aktuella talgrupper. 6 Utbildning och övning Länsstyrelsens personal som planeras ha uppgifter i händelse av ett radioaktivt utsläpp ska ha den utbildning och de övningar som krävs för uppgiften. Länsstyrelsens TiB-grupp har en grundläggande TiB-utbildning samt en grundläggande krishanteringsutbildning. De presumtiva Räddningsledare som Länsstyrelsen genom överenskommelse knutit till sin organisation ska få den utbildning och övning som behövs för att klara uppdraget. Saneringsplanläggare/ saneringsledare ska ha kunskap om den nationella beredskapen för sanering, länsstyrelsens ansvar, grundläggande strålskyddsutbildning, konsekvenser av ett radioaktivt utsläpp och om olika motåtgärders för- och nackdelar. Saneringsledarna ska ha genomgått MSB s utbildning för saneringsledare. För externt anlitad personal gäller att sanerare ska ha en grundläggande strålskyddsutbildning som är anpassad till aktuell saneringsmetod. Mätpersonal ska ha en grundläggande strålskyddsutbildning, samt en utbildning anpassad till aktuellt instrument. Chaufförer och andra som vistas inom kontaminerat område ska ha grundläggande strålskyddsutbildning. 15
7 Länsstyrelsens beredskapsplan för den kärntekniska anläggningen i Studsvik Länsstyrelsens beredskapsplan för den kärntekniska anläggningen i Studsvik avser förhållandet då ett utsläpp av radioaktivt material skett från anläggningen. Beredskapsplanen kan även i tillämpliga delar användas för beredning av beslut i samband med radioaktivt nedfall från andra anläggningar än Studsvik. Beredskapsplanen finns här 4 Bilagor BILAGA 1 BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 Åtgärdslista Tjänsteman i Beredskap (TiB) Åtgärdslista för länsstyrelsens saneringsorganisation Åtgärdslista för saneringsledare (SL) Intern specialistkunskap Beslut om särskild räddningsledare (RL) Beslut om avslutad räddningstjänst Mätpunkter i Södermanlands län Frivilligresurser med kontaktpersoner i Södermanlands län 4 Beredskapsplan för Studsviksanläggningen dnr 452-367-2009 16
Bilaga 1 ÅTGÄRDSLISTA FÖR TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP I EN R/N- HÄNDELSE (Radiologiska- Nukleära händelser). Följ INSTRUKTION FÖR TJÄNSTEMAN I BEREDSKAP VID LARMMOTTAGNING Kalla efter länsledningens beslut in någon av länsstyrelsens presumtiva räddningsledare (Bilaga 4) Upprätta kontaktvägar till NESA som står till länsstyrelsens förfogande. Kontaktnummer utväxlas med SSM:s Tjänsteman i Beredskap (TiB). SSM TiB nås via SOS Alarm. Bedöm behovet av att etablera kontakten med strålskyddsledare från Studsvik Nuclear AB redan i uppstartsskedet. Kontakt med strålskyddsledare förmedlas via bevakningscentralen i Studsvik på tele nr 0155-22 10 20. 17
Bilaga 2 ÅTGÄRDSLISTA FÖR LÄNSSTYRELSENS SANERINGSORGANISATION. Nr Åtgärd Bereds av Beslutas av Samverkan 1 Beslut om saneringsledare KLS LL Miljöenhet, landsbygdsenhet 2 Begäran extern expertis SL LL 3 Beslut om delegering för rätt till KLS LL ingrepp i annans rätt (LSO 6 kap 2 ) 4 Besluta om inriktning av och SL LL NESA, genomförande av saneringsåtgärder 5 Besluta om inriktning och genomförande av informationsinsatser och upprättande av upplysningscentral 6 Besluta om information gällande strålningsnivåer och saneringsinsatser, samt lämna råd om vistelse i områden med beläggning 7 Aktivera lämpliga informationsmetoder, och lämplig informationskapacitet SSM Infochefen LL NESA, SSM Infochefen LL NESA, SSM, SJV Infochefen Infochefen NESA, SSM, SJV 8 Lämna förslag till fortsatta strålningsmätningar och provtagningar KLS SL NESA, SSM, SJV 9 Initiera en inventering av områden med markbeläggning KLS SL NESA, SSM, SJV 10 Bestäm i samverkan vilka områden som är aktuella för saneringsåtgärder SL LL NESA, SSM, SJV, Kommuner 11 Upprätta en detaljplan för berörda KLS SL områden 12 Upphandla sanerings-, transport- och deponeringsarbetet inkl. arbetsledning SL LL NESA, SSM då länsstyrelsen inte leder med egen personal 13 Utse operativ chef SL LL 14 Besluta om ersättning för utrustning SL LL och personal 14 Följ fortlöpande upp kostnadsläget för SL saneringsåtgärderna 15 Rapportera lägesuppfattning till KLS LL regering, SSM och MSB Förkortningsnyckel till åtgärdslistan LL Länsledningen (Länsstyrelsen) SSM Strålsäkerhetsmyndigheten KLS Krisledningsstaben (Länsstyrelsen) SJV Statens Jordbruksverk SL Saneringsledare (Länsstyrelsen) NESA Nationella expertgruppen för sanering 18
ÅTGÄRDSLISTA FÖR SANERINGSLEDARE (SL) UNDER EN R/N- HÄNDELSE (Radiologiska- Nukleära händelser) Bilaga 3 Saneringsledaren ansvarar för myndighetens operativa roll efter länsledningens beslut om sanering. Saneringsledaren fattar beslut inom ledningens förutbestämda ram. 1 Efter beslut om sanering, etablera den samverkan som krävs med externa och interna resurser. 2 Bedöm läget och arbetsinsatsen nu och framåt. Rapportera till länsledning. 3 Fatta strategiska beslut angående planering och genomförande av saneringsåtgärder inom den ram SL fått av länsledningen 4 Samordna saneringsåtgärderna med andra myndigheter och organisationer. 5 Ge direktiv till stabschefen om de underlag som staben ska bearbeta. 6 Ge den operative chefen direktiv om beslutade saneringsåtgärder, och föreslå lämpligt personligt skydd för deltagande i saneringsåtgärderna. 7 Initiera utbildning inför saneringsåtgärder. 8 Ansvara att länsledningen hålls underrättad om de åtgärder som vidtas. 9 Ansvara för uppföljning och verifiering av saneringsåtgärdernas effekt. 10 I samverkan med informationsansvariga förbereda intern och extern information. 19
Bilaga 4 INTERN SPECIALISTKUNSKAP OMRÅDE HANDLÄGGS INOM ENHET Miljö Miljöskyddsgruppen Miljöenheten Lantbruk EU-stöd Landsbygdsenheten Plan Plan och Infrastruktur Samhällsbyggnadsenheten Natur Ärendegruppen/Områdesskydd Naturvårdsenheten GIS Plan och Infrastruktur Samhällsbyggnadsenheten Strålskydd Beredskapsfunktionen Samhällsbyggnadsenheten Livsmedel Veterinära funktionen Landsbygdsenheten Juridik Juristgruppen Juridiska enheten Djurskydd Veterinära funktionen Landsbygdsenheten Länsstyrelsens presumtiva räddningsledare (RL). Owe Thörn Lars Lagebo Mårten Eskilsson Ludwig Tejler Eskilstuna Räddningstjänst Eskilstuna Räddningstjänst Strängnäs Räddningstjänst Sörmlandskustens Räddningstjänst Länsstyrelsens presumtiva saneringsledare (SL). Thomas Persson Tomas Birgegård Länsstyrelsen Länsstyrelsen Om en saneringssituation inträffar och behov av fler saneringsledare uppstår kan personer med erfarenhet att driva miljösaneringar användas som saneringsledare. Stöd kan också sökas från annan länsstyrelse. Länsstyrelsens ledning för den fältmässiga saneringsorganisationen Länsledningen utser lämplig person att vara en operativ chef och leda saneringsarbetet i fält. Lämplig person är den som normalt har en arbetsledande befattning. Exempel på verksamheter där sådan arbetsledning verkar kan vara inom kommunal räddningstjänst och teknisk förvaltning, saneringsföretag och hos bygg- och anläggningsentreprenörer. Valet av chef för den operativa verksamheten i fält beror på omfattningen av den sanering som ska göras. Utsläpp av mindre omfattning kan saneringsledare från länsstyrelsens egen organisation leda. Är omfattningen större och den tidsmässigt kommer att kräva mer resurser kan länsstyrelsen välja någon särskilt lämplig person internt eller extern enligt ovan nämnda kompetenskrav. Krisledningsstaben bereder detta beslut till länsledningen. 20
Bilaga 5 BESLUT OM SÄRSKILD RÄDDNINGSLEDARE Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen enligt 4 kap. 6 lagen om skydd mot olyckor och för sanering efter sådana utsläpp som avses i 4 kap. 8 första stycket samma lag. (Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, 4 kap. 15 ). ( En kort redogörelse för olyckan ):........... Med anledning av ovan nämnda händelse utser länsstyrelsen.. att vara särskild räddningsledare för räddningsinsatsen enligt 4 kap 6 LSO. Beslutet gäller från och med...kl.... Beslutsfattare Sändlista N Räddningstjänstförbund/NN kommun (er) Räddningschefen i N N kommun Ev berörd statlig räddningstjänst För kännedom Socialdepartementet Försvarsdepartementet Myndigheten samhällsskydd och beredskap Övriga kommuner i länet Övriga räddningschefer i länet Länspolismästaren Landstinget Sörmland Radio Sörmland SOS-Alarm Sverige AB Beslutet om särskild räddningsledare upphör att gälla. (Datum och klockslag) Beslutsfattare 21
Bilaga 6 BESLUT OM AVSLUTAD RÄDDNINGSTJÄNST ( enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, 4 kap. 7 ). Länsstyrelsens räddningsledare avslutar härmed räddningstjänsten i insatsen.. Räddningsinsatsen avslutas kl. den.. Underrättelse om fortsatt ansvar för platsen för händelsen är utförd och lämnad till:... 22
MÄTPUNKTER SÖDERMANLANDS LÄN Bilaga 7 Platskod Kommun Beskrivning Nord Ost D1 Länsstyrelsen Stigtomta fotbollsplan vid stn 6520180 1557120 D2801 Vingåker Ned. Repslagargatan mot Storgatan 6548450 1504126 D2802 Vingåker Idrottsplatsen Vingåker 6546530 1503565 D6101 Gnesta Fotbollsplanen, Björnlund 6549390 1577950 D6102 Gnesta Hammersta 4:19, Gåsinge-Dillnäs 6557120 1580000 D6103 Gnesta Torsåkers kyrka 6538600 1589500 D8001 Nyköping Dammbroängen, Ålberga 6511840 1543550 D8002 Nyköping Långbergsskolans bollplan, Nyköping 6516300 1570030 D8003 Nyköping Råbyborgen, Råby-Rönö 6528380 1563340 D8004 Nyköping Uppsa kulle, Runtuna 6528760 1575280 D8008 Nyköping Stendörrren, Studsvik 6515090 1591180 D8101 Oxelösund Frösängsgärde 6506580 1574960 D8201 Flen Dal 1:6, Dunker 6560860 1557660 D8202 Flen Töversta 11:5, Skebokvarn 6549520 1552460 D8301 Katrineholm Pumpstationen Ås, Julita 6559330 1517170 D8302 Katrineholm Duveholmsskolan 6539980 1522250 D8303 Katrineholm Yngaregården, Björkvik 6524550 1541100 D8401 Eskilstuna Stadsparken 6583830 1540570 D8402 Eskilstuna Sundbyholm 6592140 1546390 D8403 Eskilstuna Öja idrottspark 6573700 1518900 D8601 Strängnäs Larslundahage fotbollsplan 6582180 1569220 D8602 Strängnäs Bruksvallen, Åkers Styckebruk 6571090 1574300 D8807 Trosa Häradsvallen 6536599 1598234 23
Bilaga 8 KONTAKTER FRIVILLIGORGANISATIONER Ingalill Ljung Svenska Lottakåren Våge Wikström FAK 0157-440 54 (bost) 070-687 37 11 (mobil) 0157-440 23 (fax) 0150-732 09 (arb) ingalill.ljung@telia.com 016-35 10 86 (bost) 070-373 70 56 (mobil) 016-35 16 87 (fax) fak-d@comhem.se 24