Krishanteringsplan. Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka

Transkript

1 Krishanteringsplan Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka

2 Kontaktperson Direkttelefon E-post Webbplats Upplaga Bernt Blank, Beredskapsenheten, Länsstyrelsen i Jönköpings län. bernt.blank@lansstyrelsen.se 40 exemplar Programmet, exklusive bilagor, finns att hämta på Länsstyrelsens webbplats. Tryckt på Länsstyrelsen, Jönköping 2013 Miljö och återvinning Rapporten är tryckt på miljömärkt papper Länsstyrelsen i Jönköpings län 2013

3 BESLUT Datum Beteckning Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka Länsstyrelsen utpekas, i 4. kapitlet 15 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, som ansvarig myndighet för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen, enligt 4. kapitlet 6 lag (2003:778) om skydd mot olyckor, och sanering efter sådana utsläpp som avses i 4. kapitlet 8 första stycket samma lag. Länsstyrelsen ska vidare, enligt 4. kapitlet 21 i ovannämnda förordning, efter att ha hört berörda myndigheter, kommuner och landsting, upprätta ett program för räddningstjänst och sanering. Detta program har tagits fram i samverkan med representanter för Jönköpings läns Landsting, Polismyndigheten i Jönköpings län, representanter för länets kommuner och Försvarsmakten (Militärregion syd). Programmet har remitterats till ett stort antal myndigheter och organisationer. Värdefulla synpunkter har lämnats och därmed kunnat inarbetas. Detta program utgör en delplan kopplat till Länsstyrelsens generella plan för krishantering och har anpassats till andra ämnesspecifika planer (t.ex. Sambandsplan, Personalplan). Programmet ersätter och upphäver tidigare program daterat och gäller från och med ovan angivet datum. I detta ärende har Landshövding Minoo Akhtarzand beslutat, samt Länsråd Anneli Wirtén och Beredskapsdirektör Kurt Lindberg deltagit. Bereredskapshandläggare Bernt Blank har varit föredragande.

4

5 Innehållsförteckning Program för räddningstjänst och sanering vid kärnteknisk olycka 1 Inledning Allmänt Planens syfte Länsstyrelsens roll och ansvar Organisation och ledning Organisation i akutskedet Organisation i saneringsskedet Ledningsplats Regional samverkan Nationell samverkan Övertagande av ledning från annat län Överlämnande av ledning till annat län Samband Allmänt Telefonförbindelser E-post WIS Radio Skyddade förbindelser Samverkanskonferenser Strålningsmätning Allmänt Centrala mätningar Lokala och regionala mätningar Provtagningar Information och kommunikation Allmänt Samverkan och samordning Information till allmänheten Information till personal verksam inom belagt område Information till lantbrukare och andra näringsidkare Mediahantering Presskonferenser Personella och materiella resurser Allmänt Personella resurser Materiella resurser Förstärkningsresurser Utbildning och övning Utbildning Övning... 29

6 8 Sanering Allmänt Saneringsstrategi Saneringsplan Prioriteringsgrunder Val av saneringsmetod Ersättning Allmänt Ersättning till kommuner Ersättning till enskilda Grunder för ersättning till enskilda Frågor av betydelse för beredskapen Regionala förhållanden Riskutsatthet Planeringsunderlag Bilagor: 1 Alarmering 2 Checklista för TiB (larmmottagare) 3 Personal 4 Uppgifter 5 Ledningsplats 6 Checklista för driftsättning av krishanteringsorganisation 7 Checklista för räddningsledare 8 Checklista för saneringsledare 9 Checklista för kommuner 10 Uppgifter för Länsstyrelsens linjeorganisation 11 Mall för stabsorientering 12 Mätinstrument 13 Mätpunkter och mätslingor 14 Mätprotokoll för mätning i referenspunkter 15 Stråldosgränser 16 INES-skalan 17 Transport och deponering av kontaminerat material 18 Samverkande myndigheters roll och ansvar 19 Kontaktlistor 20 Försvarsmaktens resurser och förmåga till stöd 21 Beslutsmallar 22 Begreppsförklaringar 23 Referens- och litteraturförteckning 24 Revideringslista

7 Bilder: 1 Principskiss över ledningsorganisation i akutskedet Principskiss över ledningsorganisation i saneringsskedet SSM fasta mätstationer Markanvändning i Jönköpings län Lokalisering och avstånd till kärnkraftverk i länets närhet Principskiss över larmvägar vid Höjd beredskap eller Haverilarm vid inhemsk olycka Bilaga 1 7 Principskiss över larmvägar vid larm efter utländsk olycka Bilaga 1 8 Exempel på Brådskande fax från SSM Bilaga 1 9 Lokalutnyttjande under räddningstjänstskedet Bilaga 9 10 Elektronisk persondosimeter DMC 2000S Bilaga SRV 2000 (Kommuninstrumentet) och RNI 10/S Bilaga Kartskiss över fasta mätpunkters belägenhet Bilaga Kartskiss över mätslingors belägenhet Bilaga INES-skalan med förklaringar Bilaga Översiktlig karta över jordarter i Jönköpings län Bilaga Principskiss över deponianläggning för fasta ämnen Bilaga 17

8

9 1 Inledning 1.1 Allmänt Denna plan ska användas vid utsläpp eller risk för utsläpp av radioaktiva ämnen från kärntekniska anläggningar 1, inom eller utom landet, där Jönköpings län kan komma att drabbas av nedfall i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten. Planen har upprättats i samverkan mellan företrädare för Länsstyrelsen, Landstinget, Polismyndigheten, Försvarsmakten och länets kommuner. Länsstyrelsen har det övergripande ansvaret för räddningstjänst och sanering i samband med kärntekniska olyckor. Länet har en väl utvecklad samverkan vid allvarliga eller extraordinära händelser. I Länsstyrelsens krisledningsorganisation ingår även personal från övriga aktörer inom ramen för den regionala krissamverkan. Till grund för planen ligger bestämmelserna i lag (2003:778) och förordning (2003:789) om skydd mot olyckor, och råd och rekommendationer i Sanering av radioaktiva ämnen Planeringsstöd för länsstyrelser inför en kärnteknisk olycka [se bilaga 22.2]. Ett utsläpp från en kärnteknisk anläggning kan leda till ett radioaktivt nedfall över stora områden. Nedfallets storlek och art (nuklidsammansättning) är avgörande för vilka åtgärder som bör/måste vidtas. Inom områden med radioaktiv beläggning riskerar människor, djur och gröda att drabbas under lång tid. Vid hög doshastighet (stråldos per tidsenhet) kan områden behöva utrymmas eller omflyttas under kortare eller längre tid. Denna risk bedöms dock som liten för länets vidkommande, då ett nedfall, till och med från ett inhemskt kärnkraftverk, förväntas medföra en relativt sett låg doshastighet inom länet. Behovet måste dock bedömas utgående från lokalt konstaterad doshastighet. Radioaktiva ämnen kan, förutom via luft, också spridas via vatten och födoämnen, exempelvis i grödor eller genom upptag i kött från betande djur. Detta kan leda till att områden kan behöva beläggas med restriktioner vad avser dess användning för livsmedelsproduktion, eller att produkter från området inte är tjänliga som livsmedel. För att minska riskerna för sekundära skador från ett belagt område kan det därför bli nödvändigt att sanera belagda områden. Radioaktiva ämnen kan dock inte förstöras, utan måste avlägsnas från det område där de gör eller kan göra skada och lagra dem på annan plats där dess påverkan på omgivningen är mindre. Alternativt kan strålningen avskärmas genom att flytta det radioaktiva ämnet längre ned i jordprofilen. I de områden där människor normalt vistas kontinuerligt (t.ex. tätortsområden) kan sanering behöva ske även vid relativt låga doshastigheter. Detta kan ske genom dammsugning, spolning av trottoarer, gator, bortforsling av snö, gräsklipp etc. Även spolning av tak och väggar, i all synnerhet på byggnader som används för föreskole- och skolverksamhet, samt bortförsel av jordens ytskikt eller djupplöjning m.m. vara relevanta och adekvata åtgärder. 1 Med kärnteknisk anläggning avses, enligt 2 Lag (1984:3) om kärnteknisk verksamhet: a. anläggning för utvinning av kärnenergi (kärnkraftsreaktor), b. annan anläggning i vilken en självunderhållande kärnreaktion kan ske, såsom forskningsreaktor, c. anläggning för utvinning, framställning, hantering, bearbetning, förvaring som avses bli bestående (slutförvaring) eller annan förvaring (lagring) av kärnämne, och d. anläggning för hantering, bearbetning, lagring eller sluförvaring av kärnavfall. 1

10 Ett sätt att minska på växande grödors och djurs upptagning, och därmed de radioaktiva nuklidernas skadeverkningar, är mätta upptagningsförmågan genom att sprida andra stabila och kemiskt analoga ämnen över ytan (SJV Rapport 2008:27). [se bilaga 22.2]. Sanering av förorenade områden kräver stora resurser, ger oerhört stora mängder avfall, samtidigt som åtgärderna innebär stora ekonomiska konsekvenser för samhället. En avvägning mellan bland annat ekonomiska och andra konsekvenser och de som skulle uppkomma om inga åtgärder vidtas måste därför ständigt beaktas. 1.2 Planens syfte Planen ska utgöra ett underlag för Länsstyrelsen i Jönköpings län och dess samverkande aktörers beslutsprocess vid räddningstjänst och sanering efter en kärnteknisk olycka. Den ska också fungera som en vägledning för övriga inblandade aktörers (kommuner m.fl.) verksamheter i detta avseende, liksom vid andra typer av saneringsinsatser som berör radioaktiva ämnen. Planen syftar till att i möjligaste mån klarlägga de handlingsalternativ och påverkansmöjligheter som står till buds, eller kan bedömas rimliga och möjliga, för att hantera sanering i samband med en kärnteknisk olycka med åtföljande radioaktivt nedfall som följd inom länet. Behov av insatser, både vad avser räddningstjänst och sanering, kan variera starkt utgående från bl.a. årstid, beläggningens geografiska utbredning, doshastighet, nuklidsammansättning, behov av omedelbara åtgärder och åtgärder på sikt. Med utgångspunkt från att förutsättningar, metoder och bestämmelser kan komma att ändras vid eller under en pågående räddnings- eller saneringsinsats, genom tillkommande direktiv från centrala myndigheter, ska föreslagna åtgärder och metoder ses som exempel på tillvägagångssätt. Revidering av planen ska ske då behov föreligger, eller minst en gång vart fjärde år, och genomföras i samverkan med övriga aktörer i F-samverkan. Planen är i sin struktur uppbyggd på ett relativt stort antal bilagor för att nedbringa behovet av täta uppdateringar av planen i sin helhet. 1.3 Länsstyrelsens roll och ansvar Länsstyrelsens ansvar vid risk för eller i samband med en kärnteknisk olycka framgår av lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) med kompletterande bestämmelser i förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO). Enligt dessa kan länsstyrelsens ansvar hänföras till i huvudsak fyra områden: ledning, räddningstjänst, sanering och information. Bestämmelser för Länsstyrelsens roll och ansvar i detta avseende finns även i förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap samt i förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Länsstyrelsen ska med utgångspunkt från vad som anges i dessa, och efter att ha hört berörda myndigheter, kommuner och landsting, upprätta ett program för räddningstjänst och sanering (FSO 4. kap. 21. ). Länsstyrelsen tolkar, utgående från ovan nämnda författningar, som sin skyldighet att: 1. i samverkan med andra regionala myndigheter och organisationer upprätta ledningsfunktion med för ändamålet tjänlig sammansättning och uthållighet. 2

11 2. kontinuerligt samverka med länets aktörer, angränsande län och nationella aktörer som berörs av händelsen och/eller kan bistå med råd och anvisningar. 3. utse räddningsledare med kvalifikationer i enlighet med vad 4. kap. 22. förordning (2003:789) om skydd mot olyckor föreskriver. 4. överta och leda all räddningstjänstverksamhet inom hela eller delar av länet så länge det är påkallat med utgångspunkt från behovet och med anledning av bedömda konsekvenser från den kärntekniska olyckan. 5. leda strålningsmätning inom länet och samordna denna utgående från nationella myndigheters råd och direktiv samt rapportera uppmätta nivåer till nationell expertmyndighet (SSM). 6. operativt leda saneringsåtgärder i länet samt fördela befintliga och tillförda saneringsresurser till områden där behoven är störst eller där bästa effekt bedöms kunna åstadkommas. 7. fortlöpande göra analyser avseende resursbehov (personella och materiella) för genomförande av saneringsåtgärder och vid behov söka erforderliga resurser hos nationella myndigheter. 8. fortlöpande bevaka och beakta påverkan på Länsstyrelsens uppgifter enligt myndighetsinstruktionen. 9. vara beredd att samverka och ställa resurser till förfogande till annan myndighet som regeringen utser att överta saneringsansvar inom länet, alternativt ta över ansvaret för saneringsåtgärder även i annat län. 10. i samverkan med länets kommuner, och i enlighet med centrala myndigheters direktiv och anvisningar, upprätta mellanlager och deponier för radioaktivt kontaminerat material eller jord m.m. 11. fatta beslut om såväl införande som upphörande av restriktioner och inskränkningar för jordbruks- och andra näringar som kan omfattas av konsekvenser från nedfallet, utgående från rekommendationer från nationella expertmyndigheter. 12. fortlöpande beakta informationsbehovet och samordna regionala informationsinsatser avseende bl.a. vilka regler som gäller, uppmätta nivåers konsekvenser för människor och miljö, hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas, beslutade åtgärders omfattning och påverkan, eventuella restriktioner till media och medborgare. 13. besluta om avveckling av räddnings- och saneringsinsatser utgående från nationella direktiv, uppnådda effekter eller andra orsaker och omständigheter som kan vara avgörande LEDNING OCH SAMORDNING Länsstyrelsen ska vid en allvarlig kris som berör länet omedelbart kunna upprätta en ledningsfunktion. Denna ska vid en kärnteknisk olycka leda verksamhet enligt vad som anges i 1.3 och vara sammanhållande mellan lokal och nationell nivå. I Länsstyrelsens generella roll vid krishändelser ingår att, inom rollen för sitt geografiska områdesansvar, samordna verksamheter och intressen, initiera samverkan mellan olika aktörer och samordna information till media och allmänhet. Länsstyrelsen ska, efter att ha hört kommuner i länet och berörda myndigheter, upprätta de planer som länsstyrelsen behöver för att kunna utöva sitt ansvar som räddningstjänstansvarig myndighet. Länsstyrelsen ska informera allmänheten om innehållet i planerna (4. kap. 34. FSO). Fordras omfattande räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst, får länsstyrelsen ta över ansvaret för räddningstjänsten i de kommuner som berörs av insatserna. Om räddningsinsatserna även innefattar statlig räddningstjänst, ska länsstyrelsen ansvara för att räddningsinsatserna samordnas (4. kap. 33. FSO). Länsstyrelsen ska vid utsläpp av radioaktiva ämnen ansvara för och leda räddningstjänst (4. Kap. 15. FSO) och utse behörig räddningsledare (4. kap. 9. LSO). 3

12 Vid omfattande räddningsinsatser får regeringen föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner (4. kap. 10. LSO). Om en sådan myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av denna myndighet (4. kap. 9. LSO). Berörs flera län av en omfattande räddningsinsats får länsstyrelserna komma överens om vilken länstyrelse som ska vara ansvarig för samordning av denna (4. kap. 33 FSO). Länsstyrelserna i Uppsala-, Kalmar- och Hallands län (kärnkraftslänen) tillsammans med länsstyrelserna i Skåne- och Västerbottens län (stödlän) ska vara beredda att bistå övriga länsstyrelser i frågor rörande räddningstjänst vid kärnteknisk olycka (4. kap. 29. FSO). Länsstyrelsen ska vidare ansvara för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning (4. kap. 15. FSO). För samordning av saneringsåtgärder m.m. ska Länsstyrelsen utse saneringsledare. Regeringen får även föreskriva eller i särskilda fall besluta att en länsstyrelse även skall ta över ansvaret för saneringen inom flera län eller att någon annan statlig myndighet skall ta över ansvaret inom ett eller flera län (4. kap. 10. LSO). Länsstyrelsen ska därför vara beredd att överta ansvaret för ett eller flera angränsande län eller överlämna ansvaret till annat län. Dessutom ska Länsstyrelsen, på beslut av regeringen, vara beredd att prioritera och inrikta statliga och internationella resurser som ställs till länets förfogande RÄDDNINGSTJÄNST Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten, eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger, ska den myndighet som regeringen bestämmer ansvara för räddningstjänst. Länsstyrelsen är utpekad som ansvarig myndighet (4. kap. 15. FSO). Till räddningsledare för räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning får endast den utses som har behörighet att vara räddningsledare i kommunal räddningstjänst och som har erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser, eller den som har motsvarande kvalifikationer (4. kap. 22 FSO). Presumtiva räddningsledare finns förtecknade i bilaga Räddningsledaren leder (är ytterst ansvarig för) all räddningstjänstverksamhet som företas inom länet (beslutat område) och äger rätt att disponera inom länet (området) disponibla enheter, tillförda nationella eller internationella förstärkningsresurser samt vidta de åtgärder som i övrigt är förenligt med en räddningsledares roll (för ingrepp i annans rätt, se; 6. Kap. 2. LSO). Räddningsledaren fattar, i samråd med samverkansledningen, och efter att ha samverkat med saneringsledaren, beslut om när räddningsinsatsen ska anses avslutad. Detta beslut ska redovisas i skriftlig form (6. Kap. 1. FSO). Räddningsledaren ska underrätta saneringsledare samt ägare och/eller nyttjare av egendom som berörts av räddningsinsatsen om eventuellt behov av åtgärder för sanering. Räddningsledaren samverkar med polisen avseende behov av bevakning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får efter att ha hört Strålsäkerhetsmyndigheten meddela ytterligare föreskrifter om räddningstjänsten. 4

13 1.3.3 AVSLUTANDE AV RÄDDNINGSINSATS En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatsen (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet skall redovisas i skriftlig form. När räddningsinsatsen är avslutad skall räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som berörts av räddningsinsatsen om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor, men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs (4. kap. 7. LSO). När en räddningsinsats är avslutad efter en olycka som inneburit att miljön har blivit skadad, skall räddningsledaren underrätta den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljöoch hälsoskyddsområdet samt länsstyrelsen (6. kap. 1. FSO) SANERING Med sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen avses i detta fall sådana åtgärder som staten skall vidta för att göra det möjligt att åter använda mark, vatten, anläggningar och annan egendom som förorenats genom utsläpp av radioaktiva ämnen (4. kap. 8. LSO). Staten är skyldig att vidta sådana åtgärder endast i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till: följderna av utsläppet, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen, och omständigheterna i övrigt Länsstyrelsen ska ansvara för saneringen efter utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning (4. kap. 15. FSO). Länsstyrelsen förutser och förutsätter ett långvarigt och nära samarbete med ett flertal aktörer i samband med planering och genomförande av saneringsåtgärder till följd av en kärnteknisk olycka som drabbar länet med radioaktivt nedfall som följd. Sådana aktörer kan vara: länets kommuner landstinget polisen företrädare för intresse- och branschorganisationer myndigheter i angränsande län centrala myndigheter Om förutsättningar för genomförande av saneringsåtgärder inte kan säkerställas på annat sätt, får ingrepp göras i annans rätt (LSO 6. Kap. 2., andra stycket). Medför ingreppet avspärrning eller utrymning av område föreligger en skyldighet att i skälig omfattning hjälpa till med att ordna uppehälle för dem som till följd av åtgärden är i behov av det (LSO 6. Kap. 4. ). Länsstyrelsen ansvarar även i andra fall för sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning (FSO 4. kap. 15. ). Platser för tillfällig eller slutlig deponi av radioaktivt kontaminerat material finns inte utpekade i förväg. Lämpliga platser för sådana tas fram snarat möjligt efter inträffad händelse beroende på behov, nedfallets art, geografiska utbredning m.m. i samverkan med respektive kommun och Strålsäkerhetsmyndigheten [se även bilaga 16.2]. 5

14 1.3.5 INFORMATION Länsstyrelsen ska i händelse av en nödsituation, som medför risk för strålning (4. kap. 17. till 20. FSO): säkerställa att den befolkning som troligen kommer att beröras ges information om de hälsoskyddsåtgärder som kan vidtas och de regler som gäller vid en sådan situation. vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en kärnteknisk anläggning i sådan omfattning att särskilda åtgärder krävs för att skydda allmänheten eller då överhängande fara för ett sådant utsläpp föreligger (4. kap. 6. LSO ), säkerställa att den befolkning som faktiskt berörs omedelbart underrättas om fakta om olyckan, de regler som gäller för befolkningen och de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas. säkerställa att personal som kan komma att delta i räddningsaktioner ges lämplig och regelbundet uppdaterad information om de hälsorisker deras deltagande kan komma att innebära, och om de försiktighetsåtgärder som ska vidtas vid ett sådant tillfälle. Informationsskyldigheten föreligger oavsett om händelsen (motsvarande) skett i Sverige eller utomlands (4. kap. 17. FSO). Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) får meddela ytterligare föreskrifter om vad denna information ska innehålla. Om det krävs räddningsinsatser i kommunal räddningstjänst till följd av ovannämnda risk ska MSB bistå kommunen med uppgifter om hur allmänheten ska informeras (4. kap 20. FSO). Se även kapitel 5. 6

15 2 Organisation och ledning 2.1 Organisation i akutskedet Driftsättning av krisledningsorganisationen sker enligt bilaga 6. Behovet av ledning och samordning av såväl räddningstjänst- som saneringsverksamhet efter en kärnteknisk olycka med radioaktivt nedfall över länet som följd kan komma att föreligga under lång tid. Initialt bedöms relativt stor personalstyrka för ledning fordras för att hantera olyckans konsekvenser. För att klara de uthållighetskrav som kan ställas på ledningsorganisationen måste stöd från linjeorganisationen kunna utnyttjas. Linjeorganisationens stöd till krishanteringsorganisationen framgår av bilaga 10. Ledningsorganisationen byggs, vad avser själva stabsdelen, upp, i enlighet med vad som anges i Länsstyrelsens grundplan för krishantering kap. 4, av två huvuddelar med en händelsespecifik operativ resurs och en händelsegemensam stödresurs. Innehåll och storlek kan variera över tid beroende på behovet. Den händselsespecifika operativ resursen avpassas efter händelsetyp medan den händelsegemensamma i princip ser likadan ut oberoende av bakomliggande händelse. Under ett skede, då såväl räddningstjänst och saneringsverksamhet pågår samtidigt, kan delar av saneringsorganisationen under saneringsledningens (fältorganisationen) ansvar [se Fig. 2] behöva driftsättas. Ledningsgrupp (med adjungerade) Länsledning Räddningsledare Stabschef Regional samverkansledning (F-samverkan) Operativ ledning Representation från flera funktioner och aktörer Saneringsledare Dokumentation & diariefunktion Servicefunktion Sambandsfunktion Saneringsfunktion Lägesfunktion Informationsfunktion Mät- och analysfunktion Upplysningscentral (UC) Händelsespecifik operativ resurs Händelsegemensam stödresurs Samverkan Kommuner Landsting Angränsande län Polismyndigheten Nationella myndigheter Försvarsmakten Intresse/ Branschorg. Fig. 1 Principskiss över länets ledningsorganisation i akutskedet. 7

16 2.1.1 ÖVERGRIPANDE UPPGIFTER Nedanstående redogörelse tar endast övergripande upp respektive funktions ansvarsområde och uppgifter. Mer detaljerade uppgifter för såväl vissa befattningshavare (nyckelbefattningar) som funktioner framgår av bilaga 4. Länsledning Har det övergripande ansvaret för verksamheten och fattar slutliga beslut om vilka åtgärder som ska genomföras (efter beredning av staben/saneringsledaren). Länsledningen bör vara beslutande i följande frågor: ingrepp i annan rätt eller delegation av beslutanderätten för sådan (i samband med sanering), ersättning för personal och utrustning, övergripande inriktning om saneringsåtgärder. Ledningsgrupp Utgörs av Länsstyrelsens ordinarie ledningsgrupp, förstärkt med ledningsstabens stabchef och företrädare för övriga delar av F-samverkan (kan även utgöras av samverkansledning). Regional samverkansledning Den regionala samverkansledningen är ingen stabsfunktion utan utgör arenan för regional samverkan och bildas på initiativ av Länsstyrelsen. Den består av företrädare för F-samverkans samtliga fasta aktörer samt vid behov adjungerade medlemmar ur samverkande myndigheter/organisationer. Den regionala samverkansledningen är rådgivande och deltar vid framtagande av strategiska överväganden och beslut rörande prioriteringar (bl.a. för sanering), behov av informationsinsatser m.m HÄNDELSESPECIFIK OPERATIV RESURS Räddningsledare Leder och samordnar räddningstjänstresurser inom länet, eller de delar av länet som omfattas av uppdraget, samt koordinerar insatserna gentemot övriga räddningstjänstbehov, och fattar beslut om skyddsåtgärder för befolkningen. Räddningsledaren ska hålla länsledning (samverkansledning) underrättad om läge och verksamhet och biträds av funktionen operativ ledning vad avser underlag för, verkställighet och uppföljning av beslut [se även bilaga 4.4.1] Presumtiva räddningsledare i länet framgår av bilaga Saneringsledare Leder och samordnar saneringsinsatser i länet och samverkar med räddningsledare och övriga delar av staben (under akutskedet), samt med centrala myndigheter, angränsande län, NESA (Nationell expertgrupp för sanering) m.fl. avseende metoder och saneringens omfattning samt med kommuner avseende bland annat lämpliga platser för förläggning av tillfälliga eller permanenta deponier. Saneringsledaren samverkar även med Landstinget m.fl. vad avser arbetsmiljöfrågor [se även bilaga 4.4.2]. Tillgängliga saneringsledare i länet framgår av bilaga Stabschef Leder stabens (händelsespecifik- och händelsegemensam resurs) arbete. Deltar vid ledningsgruppens möten och lämnar förslag på lämpliga tidpunkter för deras sammanträden. Initialt är Länsstyrelsens beredskapsdirektör stabschef [se även bilaga 4.4.3]. Avbytare till stabschef utses av länsledningen. Operativ ledning Utgör ledningsstabens kärna. Chef för funktionen är tillika Operativ chef. Funktionen stödjer räddningsledaren samt verkställer och följer upp dennes beslut. Funktionen 8

17 bereder ärenden och svarar för samverkan med externa aktörer/myndigheter [se även bilaga och 4.4.5]. Den operativa ledningen innehåller företrädare för olika verksamhetsgrenar ur såväl Länsstyrelsen som samverkande aktörer i F-samverkan. Saneringsfunktion Chef för saneringsfunktionen är tillika operativ fältchef. Funktionen biträder saneringsledaren med bl.a. ledning och samordning av saneringsresursernas verksamhet samt för liggare över vidtagna åtgärder, sanerade områden och lokalisering av deponier [se även bilaga 4.4.6]. Mät- och analysfunktion Chef för Mät- och analysfunktionen är tillika Indikeringsledare. Funktionen leder och samordnar strålningsmätningar i länet och samverkar med lokala indikeringspatruller/kommuner såväl som regionala och centrala myndigheter avseende planerade och genomförda strålningsmätningar, initierar vid behov (kompletterande) utbildning för strålningsmätning och ansvarar för att mätningar rapporteras i RadGIS. Vid behov föreslås förtätad mätning mot lämpliga punkter och ansvarar för samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten avseende råd för strålningsmätningar [se även bilaga och 4.4.8] HÄNDELSEGEMENSAM STÖDRESURS Dokumentation- & diariefunktion Svarar för klassning och diarieföring av in- och utgående ärenden och sammanställning av krisledningsorganisationens huvuddagbok. Biträder med sekreterarservice vid telefonkonferenser, åt operativ ledning m.m. [se även bilaga 4.5.1]. Informationsfunktion Svarar för sammanställning och distribution av intern och extern information. Upprättar pressmeddelanden, ordnar eventuella presskonferenser och ansvarar för mediala frågor. Svarar för underlag till upplysningscentralen då sådan är upprättad [se även bilaga 4.5.2]. Sambandsfunktion Svarar för upprätthållande av stabens externa sambandsbehov, inklusive IT-frågor. Ansvarar för uppkopplingar vid telefon- och videokonferenser [se även bilaga 4.5.3]. Lägesfunktion Svarar för sammanställning av aktuella lägesbilder. Tillhandahåller och uppdaterar GIS-information. Samverkar med lägesfunktioner inom andra myndigheter [se även bilaga 4.5.4]. Servicefunktion Svarar för upprätthållande av stabens behov av praktisk service (kopiering, dukning vid stabsorienteringar, måltider etc.) [se även bilaga 4.5.5]. Upplysningscentral (UC) Upprättas endast vid behov. Besvarar inkommande samtal från främst allmänhet avseende varierande frågeställningar. Vidarebefordrar rapporter av intresse från inringande allmänhet till respektive funktion. Lokal och personal för upprättande av UC avdelas vid behov [se även bilaga 4.5.6]. 2.2 Organisation i saneringsskedet Efter att det akuta skedet av olyckan (räddningstjänstdelen) övergått i ett renodlat saneringsskede fasas huvuddelen av krishanteringsorganisationen ut och avvecklas. De stödfunktioner som saneringsledaren behöver för sin verksamhet hämtas huvudsakligen från linjeorganisationen. Saneringsledaren, med biträde av saneringsfunktion, och vid behov mät- och analysfunktionen, verkar så länge som saneringsåtgärder genomförs i länet eller behov finns i övrigt. 9

18 Saneringsledaren är direkt underställd länsledningen och håller denna kontinuerligt underrättad om läget. Ytterligare behov av personal anmäls till länsledningen av saneringsledaren. Saneringsledningen stöds av en fältorganisation som avpassas i storlek efter förekommande behov. Till fältorganisationen knyts saneringsresurser från kommuner, lämpliga entreprenörer, företrädesvis saneringsföretag, mark- och vägentreprenörer, byggnads- och transportföretag för att dels genomföra sanering och dels upprätta och genomföra deponering på lämpliga platser. Ledningsgrupp (med adjungerade) Länsledning Saneringsledare Regional samverkansledning (F-samverkan) Fältorganisation Mät- och analysfunktion Saneringsfunktion Händelsespecifik funktion Saneringsföretag Markentreprenörer Maskinpooler m.fl Byggnadsföretag Åkerier Svevia Beredskapsenheten Rättsenheten - Juridik/Diarie Administrativa enheten - EA/PA/Service Informationsenheten Miljö- & samhällsbyggnad Landsbygd Natur Länsstyrelsens linjeorganisation (stödfunktioner) Lokal samverkan Kommuner Landsting Polismyndigh. Försvarsmakten Nationella myndigh. m.fl. Fig. 2 Principskiss över länets ledningsorganisation i saneringsskedet. 2.3 Ledningsplats Ledningsorganisationen verkar från Länsstyrelsens ledningsplats (Kastellet). Chefen Servicefunktion i samverkan med chefen Sambandsfunktionen ansvarar för iordningsställande av denna på direktiv av stabschefen. Funktionernas placering framgår av bilaga Regional samverkan Personal till ledningsorganisationen tas till huvuddel från Länsstyrelsen, men övriga fasta aktörer i F-samverkan ska vara beredda att stödja med personal enligt överenskommelse. Generellt kan personal för följande funktioner erfordras: Analys Information Logistik Dokumentation Intern service 10

19 Regional samverkan ska bedrivas genom kommunikation mellan länets aktörer på de sätt som bäst tjänar syftet, att överblicka och leda verksamheten, med målsättning att upprätthålla en gemensam lägesbild, samordna information och lindra effekterna av händelsen. Samverkande myndigheters roll och ansvar framgår av bilaga Nationell samverkan Behovet av samverkan vid en kärnteknisk olycka är mycket stort, bl.a. behöver länet tillgång till nationella expertmyndigheters råd och anvisningar inom flera områden. Länsstyrelsen uppfattar dock att beslut ska fattas inom länet rörande hur dessa råd och anvisningar ska effektueras på bästa sätt. Myndigheter är, i likhet med kommuner, skyldiga att medverka med personal och materiel vid sanering, under förutsättning att det inte menligt inverkar på den egna verksamheten. Samverkande myndigheters roll och ansvar framgår av bilaga Övertagande av ledning från annat län Länet ska, enligt lag om skydd mot olyckor, vara berett att, om regeringen fattar sådant beslut, överta ledning av räddnings- och/eller saneringsverksamhet i annat/andra län. Länsstyrelsen bör vid sådant tillfälle begära att dessa ställer samverkans- och förstärkningspersonal till länets förfogande samt uppgifter om: fattade beslut och planerade åtgärder, i aktuellt/aktuella län disponibla och insatta resurser (personal och materiel), gjorda prioriteringar (om tillämpligt), gjorda strålningsmätningar (om sådana genomförts), genomförd saneringsverksamhet, sambandshandlingar, samt uppgifter om särskilda omständigheter som bör beaktas. Tillförd personal fördelas jämnt i skiften för att säkerställa kunskaper om annat läns regionala förhållanden. Stabschefen avgör, med hänsyn till tillförda personalresurser, i vilken omfattning egen personal kan återgå till ordinarie arbetsuppgifter. 2.7 Överlämnande av ledning till annat län Länet ska, enligt lagen om skydd mot olyckor, vara berett att, om regeringen fattar sådant beslut, överlämna ledning av räddnings- och/eller saneringsverksamhet till annat län. Länsstyrelsen ska vid sådant tillfälle vara berett att överföra samverkans- och förstärkningspersonal samt uppgifter om: fattade beslut och planerade åtgärder, i länet disponibla och insatta resurser (personal och materiel), gjorda prioriteringar (om tillämpligt), resultat från gjorda strålningsmätningar (om sådana genomförts), genomförd saneringsverksamhet, samt sambandshandlingar uppgifter om särskilda omständigheter som bör beaktas. 11

20 Lämpliga att avdelas som samverkanspersonal till annat län är: operativ chef, saneringsledare, räddningsledare. Lämplig förstärkningspersonal till annat län avdelas ur: operativ ledning, saneringsfunktion, mät- och analysfunktion, lägesfunktionen. 12

21 3 Samband 3.1 Allmänt Länsstyrelsen har på ledningsplatsen tillgång till telefon, telefax, datorer med bl.a. access till Länsstyrelsernas gemensamma nät (lstnet) samt internetuppkoppling, kryptofax, kryptotelefon, försvarets telenät (FTN), rakelmobiler samt analoga radiosystem. Vid ledning av räddningstjänst och sanering ska i största möjliga utsträckning ordinarie och upparbetade sambandsvägar användas (telefon, e-post). Sambandstablå ska fortlöpande uppdateras (digitalt) och tillgängliggöras inom krishanteringsorganisationen. Vid akuta behov kan tjänsteman i beredskap (TiB) ständigt nås via SOS Alarm. 3.2 Telefonförbindelser Länsstyrelsens växel hålls bemannad under kontorstid (så länge denna funktion finns tillgänglig). Gruppnummer till ledningsplatsen hålls bemannade enligt stabschefens bestämmande. Sambandschefen upprättar intern och extern telefonkatalog. Denna bör, då så är känt, även innefatta nummer till respektive befattningshavares mobiltelefon. Länsstyrelsens kontaktuppgifter meddelas till länets kommuner (krisledning) och andra samverkande myndigheter och organisationer genom sambandschefens försorg. 3.3 E-post Adress till krisorganisationens e-postlåda och distributionslistor för intern e-post läggs upp och sprids till länets kommuner och andra samverkande myndigheter och organisationer genom sambandschefens försorg. En grundstruktur finns redan upplagd, men denna är av generell karaktär och kan behöva justeras. Idag finns följande adresser upplagda (samtliga med F-DL-Kris-Reg Krisledningens registratoradress F-DL-Kris-Ledn Operativ ledning F-DL-Kris-Analys Mät- och Analysfunktionen F-DL-Kris-Dok Dokumentation & diariefunktionen F-DL-Kris-Info Informationsfunktionen F-DL-Kris-Läge Lägesfunktionen F-DL-Kris-Uc Upplysningscentral (om sådan upprättas) Nya distributionslistor som behöver tillföras är: F-DL-Kris-Sanering Saneringsfunktionen F-DL-Kris-Samband Sambandsfunktionen 13

22 Sambandschefen upprättar förteckning över e-postadresser och ansvarar för att respektive befattningshavare ges access till aktuella distributionslistor. Sambandschefen ansvarar även för intern spridning av dessa. OBS! Användning av personliga e-postadresser bör undvikas då meddelanden riskerar att bli liggande om mottagaren för tillfället inte är i tjänst eller indisponibel i övrigt. 3.4 WIS Lägesrapportering (via text och kartor) och sammanställningar av planerad och genomförd verksamhet dokumenteras i WIS. Aktuella flikar, händelser etc. delas ut till länets kommuner, övriga aktörer inom F-samverkan och berörda myndigheter. Chef Dokumentations- och Diariefunktionen ansvarar för att dokumentation läggs upp och uppdateras efterhand enligt Stabschefens direktiv. Sambandschefen är administratör i WIS och tilldelar behörigheter i systemet. Sambandschefen svarar också för eventuell kompletteringsutbildning inom krisledningsorganisationen där sådan erfordras. 3.5 Radio Kommunikation och samverkan med kommuner och kommunala räddningstjänster kan genomföras via radiokommunikationssystemet Rakel (under utveckling). Sambandschefen anvisar lämpliga talgrupper för kommunikation med ovanstående och andra aktörer (Polis, Landsting, Försvarsmakten, andra berörda). SOS Alarm kan även utnyttjas för administration och skapande av erforderliga talgrupper i Rakel. Sambandschefen reglerar även i förekommande fall användande av analog radio (kanaler, frekvenser etc.). 3.6 Skyddade förbindelser Länsstyrelsen har tillgång till krypterade förbindelser (fax, telefon) i ledningsplatsens sambandsrum. Dessa hanteras av Länsstyrelsens signalskyddspersonal i enlighet med gällande signalskyddsplan. 3.7 Samverkanskonferenser Genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) försorg kan nationella telefonkonferenser anordnas för samverkan, samordning och informationsdelning. SOS Alarm kan utnyttjas som resurs vid uppkoppling av större regionala telefonkonferenser där Länsstyrelsens egna möjligheter inte är tillräckliga. Avtal med SOS Alarm finns för detta ändamål. 14

23 4 Strålningsmätning 4.1 Allmänt Efter en kärnteknisk olycka med radioaktivt nedfall som drabbar länet är det av stor vikt att snabbt kunna genomföra mätningar för att klarlägga strålningsnivåer och nedfallets utbredning. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) sammanställer information från bl.a. drabbat kärnkraftverk, SMHI m.fl. och upprättar prognoser för nedfall och strålningsnivåer. Länsstyrelsen ansvarar för ledning av strålningsmätning regionalt och sammanställer mätvärden, som uppmätts av aktörer i länet, samt rapporterar dessa till SSM. Indikeringsledaren är ansvarig för mätningarnas inriktning och genomförande med biträde av mät- och analysfunktionen. Mätningarna utvärderas i samverkan med strålskyddsansvarig i krishanteringsorganisationens operativa ledning. Förutom strålningsnivån är även dess nuklidsammansättning av betydelse som underlag för beslut om åtgärder. Sådana mätningar kräver specialutrustning och kan bara genomföras av personal med särskild kompetens. SSM samordnar nationella mätresurser och beslutar om genomförande av centrala mätningar [se 4.2]. Myndigheten sammanställer nedfallets utbredning och omfattning (nuklider och aktivitet) och meddelar berörda myndigheter denna. Mätinstrument redovisas i bilaga Centrala mätningar Efter det akuta skedet av olyckan, när nedfallet lagt sig, genomförs olika mätningar för att klarlägga dels nedfallets omfattning och dels dess kemiska nuklidsammansättning (fördelning av nuklider). SSM är ansvarig myndighet för genomförandet av huvuddelen av dessa mätningar. Typ av mätning: Kartering av markbeläggning från luften Provtagning och mätning av betesgräs Fältmätningar Friklassningsmätningar av områden Livsmedelsmätningar Initieras av: Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten Strålsäkerhetsmyndigheten, Livsmedelsverket och kommuner. För utvärdering av gjorda mätningar skickas prover till särskilda beredskapslaboratorier, med vilka SSM har upprättat avtal. Dessa utgörs av universitets- och forskningslaboratorier samt statliga myndigheter som är inriktade mot kvalificerade mätning av joniserande strålning och kvantifiering av radioaktiva ämnen. Aktuella beredskapslaboratorier redovisas i bilaga Flygmätningar genomförs i samverkan med Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU). Fig. 3 SSM fasta mätstationer 15

24 SSM har 27 fasta gammastationer geografiskt spridda över landet (se karta sid. 15) för mätning av joniserande strålning på marknivå. En av dessa finns på Visingsö i Jönköpings län. Uppmätta värden redovisas i RadGIS. Webbadress och lösenord till RadGIS erhålls från Länsstyrelsen. Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) driver ett antal fasta luftfilterstationer på uppdrag av SSM runt omkring i landet med syfte att, av beredskapsskäl, snabbt upptäcka luftutsläpp av radionuklider som når Sverige och bedöma utsläppt mängd samt extern- och interndos från ett passerande utsläppsmoln. 4.3 Lokala och regionala mätningar Länets kommuner genomför regelbundet referensmätningar (7-månadersmätningar) för att klarlägga storleken av den s.k. bakgrundsstrålningen. Bakgrundsstrålningen utgör en summa av strålning som härrör från underliggande jordlager/berg och förekommande kosmisk strålning. Dessa mätningar genomförs på ett begränsat antal punkter [se 4.3.1] inom respektive kommun och rapporteras till Länsstyrelsen som sammanställer resultaten. Huvudansvariga inom respektive kommun är miljö- och hälsoskyddskontoren. Ofta genomförs mätningar i samverkan med respektive kommuns räddningstjänst. Vid behov av förtätning i mätpunkter, exempelvis då kärnteknisk olycka inträffat, kan Länsstyrelsen beordra mätning i ytterligare punkter, antingen i förutbestämda mätslingor [se 4.3.2] och/ eller ge direktiv om utökad mätning inom särskilda områden. En instruktion för genomförande av mätning i referenspunkt finns i: Räddningstjänst vid olycka med radioaktiva ämnen, sidorna [se bilaga 22] FASTA MÄTPUNKTER Antalet fasta mätpunkter i kommunerna varierar från tre till fem beroende på ytstorlek. Härutöver kan fasta mätutrustningar/-punkter förekomma vid huvudbrandstationen inom respektive kommun. Läget av fasta mätpunkter framgår av bilaga MÄTSLINGOR I varje kommun, beroende på dess ytstorlek, finns en eller två mätslingor med ett antal mätpunkter angivna. Mätpunkterna ligger med ett radiellt avstånd från varandra om cirka 7 km. (lokala avvikelser förekommer). Mätningar i dessa genomförs av respektive kommun på direktiv från Länsstyrelsen. Läget av mätpunkter i mätslingor framgår av bilaga UPPMÄRKNING Enskilda mätpunkter ska förses med tydligt uppmärkning, av vilken framgår mätpunktens nummer och beskrivning över punktens exakta läge, för att säkerställa att mätning sker mot samma punkt (yta) vid upprepade mätningar. Denna uppmärkning genomförs vid första mättillfälle på respektive punkten efter det att nedfall befarats/konstaterats eller enligt direktiv från Länsstyrelsen. 16

25 4.4 Provtagningar Vid en situation där utsläpp av radioaktiva ämnen skett, eller då risken för ett sådant utsläpp befaras, aktiveras den nationella strålskyddsberedskapen. Ingående myndigheter, beredskapslaboratorier, kärnteknikföretag och andra organisationer har därvid bestämda uppgifter. SSM:s beredskapsorganisation aktiveras om en olycka med radioaktivt nedfall inträffar. En av uppgifterna är att mäta halten av radioaktiva ämnen i betesgräs. Dessa provtagningar genomförs av avtalsknutna frivilligorganisationer. Insamlade prover analyseras och mäts i första hand av de beredskapslaboratorier med vilka SSM har avtal [se bilaga 17.3]. Avsikten med dessa och andra provtagningar, som kan behöva upprepas ett antal gånger över tid, är att fastställa strålningens nivå i miljö, gröda, livsmedel, inklusive vatten, och genom spektrografiska undersökningar klarlägga nuklidsammansättningen, för att skapa underlag för bl.a. Jordbruksverkets råd och anvisningar om eventuella betesrestriktioner eller andra preventiva åtgärder. Livsmedelsverkets meddelar gränsvärden för livsmedel och dess provtagningsveterinärer tar prov på kött i slakterier. Även Landstinget i Jönköpings län har utrustning (spektrumanalysator) för att kunna fastställa förekomst av främst gammastrålande isotoptyper (t.ex. Cesium, Jod). Dessa undersökningar genomförs på avdelningen Medicinsk diagnostik vid Länssjukhuset Ryhov. 17

26 18

27 5 Information och kommunikation 5.1 Allmänt Information vid kriser eller extraordinära händelser ställer extra höga krav på relevans och tydlighet. I samband med en kärnteknisk olycka där risk för exponering till följd av radioaktivt nedfall föreligger är kraven extra höga, i all synnerhet som förhållanden, konsekvenser m.m. är svåröverskådliga för allmänheten. Kraven på saklighet och väl överensstämmande information myndigheter och län emellan är därför mycket stor. Informationsarbetet ska vara integrerat och samordnat med övrigt stabs- och ledningsarbete. Strävan ska vara att ta och bibehålla informationsinitiativet under händelsen. All utgående information måste vara kvalitetsgranskad och godkänd av den person (medieansvarig) som stabschefen utser. I de fall prioriteringar eller åtgärder inom länet skiljer sig åt gentemot andra län måste orsakerna till dessa belysas för att undvika risk för minskad tilltro och ryktesspridning. Länsstyrelsen ska fortlöpande samverkan med såväl lokala och regional media och använda sig av andra informationsvägar för spridande av information. Även sociala media ska beaktas och användas, i all synnerhet som de samtidigt kan ge information om hur allmänheten uppfattar informationsspridning via gängse medieformer. Rapportering till nationella myndigheter ska genomföras fortlöpande avseende läget i länet. I informationssammanhang får inte den egna organisationens personal glömmas bort. Uppdatering av intranät måste ske parallellt med extern webb och andra publika media. 5.2 Samverkan och samordning Det är viktigt att information i alla kanaler och medier är samordnad och likalydande. Länsstyrelsen ska fortlöpande samordna sin information med nationella expertmyndigheter och organ (ex.vis angränsande län, SSM, SJV, SLV, MSB m.fl.) genom direktkontakter, deltagande i nationella samverkanskonferenser eller på andra sätt (WIS, webbplatser m.m.). Information måste dessutom samordnas med länets kommuner och övriga inblandade aktörer. Avdömning av vilken information som kan/ska spridas måste göras i varje enskilt fall. Stabschefen, i samråd med informationschef eller av denne utsedd, svarar för vilken information som kan/skall lämnas med hänsyn till verksamhet, beredningsläge, krav på samordning med över-, sido- och underordnade organisationer och myndigheter. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får meddela ytterligare föreskrifter om vad information vid en händelse med radioaktivt nedfall som följd ska innehålla. 5.3 Information till allmänheten Länsstyrelsens informationsinsatser bör inriktas på regionala frågeställningar och formulera råd och anvisningar till länets innevånare som ett komplement till nationella aktörers infomations- 19

28 åtgärder. I Länsstyrelsens uppgift ingår att, tillsammans med övriga aktörer inom F-samverkan, samordna budskap som flera aktörer kan använda sig av i kommunikation mot allmänheten (ett budskap flera budbärare). Länsstyrelsen ska säkerställa att befolkning som berörs, eller möjligen kan komma att beröras, i en nödsituation som medför ökad risk för joniserande strålning ges information om de hälsoskyddsåtgärder som ska vidtas och de regler som gäller i en sådan situation. Sådan information bör förberedas redan innan en händelse (radioaktivt nedfall) av denna art inträffar. Informationen utformas på ett så enkelt och lättbegripligt sätt som möjligt, utan inblandning av facktermer och obekanta begrepp. I de fall sådana används måste de åtföljas av relevanta förklaringar. Information bör i tillämpliga delar lämna uppgifter om: Vad som hänt, när och var olyckan/tillbudet inträffat. Förväntade konsekvenser av olyckan/tillbudet. Vilka områden som är drabbade eller kan komma att drabbas. Vilka åtgärder som är vidtagna och vad som planeras. Varför räddningstjänst-/saneringsåtgärder är nödvändiga/ej nödvändiga. Vilka effekter som kan påräknas/förväntas av dessa. Vilka prioriteringar som har gjorts mellan olika områden. Vilka och när restriktioner är aktuella/kan bli aktuella. Vilka hälsoskyddsåtgärder som kan/bör vidtas av enskild. Särskilda åtgärder som kan/bör vidtas av speciella grupper (lantbrukare, villaägare, etc.) Var löpande information finns tillgänglig (webb, upplysningscentral etc.). Information måste dessutom avpassas mot informationssvaga och särskilt riskutsatta grupper (hörsel- och synskadade, personer med utländskt ursprung, gravida, personer med nedsatt motståndskraft etc.). Samverkan med intresseorganisationer, kommuner och tolkagenturer bör initieras. Om upplysningscentral upprättas bör legitimerade tolkar finnas tillgängliga vid denna. Information läggs ut på Länsstyrelsens webbplats där även länkar till övriga inblandade myndigheter bör finnas. Möjligheten att utnyttja sociala medier för såväl informationsspridning som för inhämtning av allmänhetens informationsbehov, tolkning etc. bör utnyttjas. Kommuner och andra regionala aktörer bör följa samma regler. Upprättande av upplysningscentral (UC) bör övervägas initialt. Om nationellt Call-Center (CC) används måste uppdatering av regionala förhållanden ske fortlöpande hos denna. Nummer till UC eller CC sprids via medier och på Länsstyrelsens webbplats. I de fall kommunal räddningstjänst behöver ianspråktas i samband med olyckor med risk för radioaktiv joniserande strålning ska Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bistå kommuner med uppgifter om hur allmänheten ska informeras. 5.4 Information till personal verksam inom belagt område Personal som deltar i räddningstjänst- och/eller saneringsarbete inom områden där radioaktivt nedfall (joniserande strålning) förekommer är särskilt riskutsatta. Information till dessa och andra grupper med verksamhet inom sådana områden (t.ex. ambulans- och polispersonal) är därför särskilt viktig. 20