Samordningsförbundet Göteborg Tjänsteutlåtande Dnr 2005/11 Hisingen 2005-04-17 Kansliet, OA Ärende nr 6 Delårsbokslut januari - mars 2005 Samordningsförbundet Göteborg Hisingen följer Göteborgs stads struktur för ekonomistyrning och redovisning. Detta innebär att delårsbokslut upprättas per mars och augusti och därefter görs ett årsbokslut. Delårsboksluten skall ses som delar av den rapportering som skall göras till Samordningsförbundet och dess ägare och som ingår som väsentliga delar i det som benämns styrning och ledning. Strukturen i delårsbokslutet nedan följer i stort den struktur som återfinns i budget. 1. Första året som Samordningsförbund År 2005 har präglats och kommer att präglas av omställning av verksamhet som bedrevs inom Beställarförbundet DELTA. Under perioden fastställdes först en budget gällande fram till 31 maj. Därefter har styrelsen även fastställt budget för resterande del av året. Detta innebär att för den enskilda verksamheten kan budgetförutsättningarna ha förändrats genom de olika besluten. Vid avstämning gentemot budget skall båda besluten och dess effekt för hela året beaktas. Att Samordningsförbundet befinner sig i en omställning bekräftas också av det faktum att rutiner i linjeorganisationerna inte är fullt utvecklade för uppföljning och rapportering till samordningsförbundet. Det återspeglas i brister i det underlag som skall levereras till detta bokslut. Detta medför att verksamhetsuppföljningen och dess rapportering av denna inte är komplett. Vad gäller den ekonomiska redovisningen och prognos baseras de på faktiska kostnader och kommentarer som inkommit från verksamhetsföreträdare. Dessa uppgifter är dock inte avstämda. Under perioden har det på tjänstemannanivå förts diskussioner kring implementering, ansvar vad gäller respektive myndighet visavi samordningsförbundet samt framtida finansiering. Dessa område behöver klargöras under kommande period. Samordningsförbundet Göteborg Hisingens har i sin budget för år 2005 betonat att verksamheten som bedrivs i samverkan skall präglas av att : all rehabilitering sker utifrån individers behov och förmåga individens aktiva medverkan eftersträvas de samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar.
2 2. Kunskaps-DELTA Följa upp och utvärdera I Budget för år 2005 framgår att Samordningsförbundet kommer under år 2005 aktivt medverka till att nationella system för uppföljning (SUS) tillämpas, utvecklas och har en hög kvalitet. Under perioden har en person haft som uppgift att implementera SUS-systemet i aktiviteterna. SUS är som system användbart idag men inte fullt utvecklat vad gäller kvaliteten. Implementeringen har försenats på grund av tekniska och administrativa problem som exempelvis blanketter för medgivande och förordning om att andra myndigheter än försäkringskassan skall ha tillgång tillsystemet. Under perioden har ett system ( excellfilen ) som kompletterar SUS använts i som uppföljning av verksamheterna. Resultatet av denna uppföljning redovisas längre fram i bokslutet. Implementering dvs. tillvarata erfarenheter I samordningsförbundet Göteborg Hisingens budget för år 2005 kan man utläsa Under år 2005 skall arbetet med implementering fortsätta med målsättning att teamarbete skall finnas på alla vårdcentraler. Resurser har avsatts för att en person på halvtid skall stödja arbetet med att bygga upp tvärprofessionella team på alla vårdcentraler. Erfarenheterna från DELTA visar på vikten av att avsätta tid och processtöd för att få en fungerande samverkan. Denna resurser bör bibehållas resterande del av verksamhetsåret för att säkra kvaliteten i implementeringsarbetet. Erfarenhetsutbyte och spridande av kunskap De erfarenheter som utvecklades under försöksperioden väcker fortfarande intresse lokalt och runt om i landet. Medarbetare från de olika verksamheterna såväl som kansliets personal inbjuds ofta till konferenser och seminarier eller står som värdar vid besök. Härutöver ingår personal i nätverk som syftar till erfarenhetsutbyte och verksamhetsutveckling. Av de budgeterade medlen för kunskaps-delta har under perioden drygt hälften använts. 3. Främjande Aktiviteter Hälsodisken & Värkstaden Hälsodisken är en etablerad verksamhet på Hisingen med mål att bereda människor möjligheter att ta ett större eget ansvar för sina liv och sin hälsa och aktivt kunna delta i sin egen rehabilitering.
3 Hälsodiskens gruppverksamheter fortsätter att växa och är en spegling av stora folkhälsoproblem i samhället: psykisk ohälsa och långvarig värk och smärta. Ett medmänskligt och respektfullt möte med människor och ett förhållningssätt som ger dem möjlighet att växa är Hälsodiskens kraftfullaste redskap. Förutom gruppverksamheterna erbjuder Hälsodisken enskilda kognitiva samtal. Tre vårdcentraler (Bjurslätt, Brämaregården och Kyrkbyn) vägleder patienter till Hälsodisken. Det gäller patienter med ångest, depression och stress/utbrändhetstillstånd. Hälsodisken hade under perioden 1 597 besök, hemsidan och informationscentret ej medräknade. Livsstil för hälsa i Torslanda Livsstil för hälsa i Torslanda har utvecklat insatser utifrån de behov som uppstått genom att arbeta allt mer med tidiga tvärprofessionella samordnade och rehabiliterande insatser i team samtidigt med det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Insatserna bedrivs i form av föreläsningar, gruppverksamheter och individuell rådgivning. De behov som man möter hos Torslandabon tas inte om hand i dagsläget i någon annan välfärdsinstans. Diskussioner pågår om implementering av och samordning mellan den förebyggande aktiviteten i stadsdelen Livsstil för Hälsa och uppbygganden av ett tvärprofessionellt och tvärsektoriellt team på vårdcentralen. Kurator och (psykolog?) finns på VC liksom FK-handläggare en dag/vecka. Rutiner och former för samverkan är under utformning. 4. Socialmedicinskt inriktade aktiviteter Dessa aktiviteter som finns på eller i anslutning till sex vårdcentraler består av tvärprofessionella team som arbetar med inriktning på tidiga insatser. Insatserna syftar till för individen ändamålsenliga insatser med mål att bibehålla /öka funktionsnivån. Arbetet inriktas mot att förebygga och förkorta sjukskrivning, aktiva sjukskrivning där man arbetar med behandling/rehabilitering i kombination med deltidssjukskrivning. Det handlar om insatser efter individens behov och med effektivt användande av de samlade resurser som krävs i det aktuella individärendet. Teamsammansättning liksom teamets arbetsformer kan se olika ut i de olika aktiviteterna beroende på såväl aktuella behov hos områdets invånare som lokala förutsättningar för team och samverkan. Tvärprofessionellt och tvärsektoriellt arbete ingår, samverkansformer kan se olika ut i de olika områdena. I samtliga aktiviteter finns nu handläggare från Försäkringskassan på vårdcentralerna viss tid i veckan för samverkan i team och kunskapsöverföring mellan myndigheter. Dessa har tillgång till arbetsplatser med egna dataskärmar uppkopplade till Försäkringskassans dator
4 Backa Arbetsformerna är etablerade och stabila. Arbetssättet är helt implementerat i ordinarie verksamhet och form och tid finns för kontinuerlig uppföljning och metodutveckling, där verksamhetschefen deltar regelbundet. Teammodellen är etablerad, man saknar dock kontaktperson från AF för smidigare övergångar mellan medicinsk och arbetsinriktad rehabilitering. DELTAgruppen i stadsdelen träffas för samverkansfrågor var 6:e vecka. Deltagare finns från de fyra myndigheterna samt psykiatrin. Backa VC har tagit emot många nya patienter från en nedlagd privat läkarmottagning i området, vilket har inneburit en ökad tillströmning av patienter med komplex problematik och i många fall en lång, passiv sjukskrivning, vilket har påverkat arbetet och resultatet under perioden. Många professionella hör av sig till teamet från andra delar av Göteborg för att få tillgång till den kunskap och erfarenhet av rehabilitering i samverkan som teamet skaffat under de år man arbetat med denna modell. Biskopsgården Efter sammanslagning i början av året av vårdcentralerna Biskopsgården och Länsmansgården har ett gemensamt Deltateam skapats med flera kompetenser. Olika teammodeller har prövats och man har nu en teammodell som består i att tid för teamdiskussion finns avsatt en eftermiddag/vecka. Man bildar då team kring patienten med aktuella behandlare. Handläggare från FK finns på VC en dag i veckan. Två FK- handläggare bemannar, en med ansvar för anställda sjukskrivna av VC och en med ansvar för arbetslösa sjukskrivna av VC. Ledningsgrupp på närmsta chefsnivå träffas regelbunden för samverkansfrågor. Deltar gör två chefer från socialtjänsten, två från VC och en från FK. AF saknar f.n. representant i gruppen. Brämaregården På Brämaregårdens vårdcentral pågår en fortsatt uppbyggnad, utveckling och konsolidering av teamarbete och samverkansformer internt och externt. FKhandläggare deltar i teammöten och har på vårdcentralen tillgång till arbetsrum. Samverkan med socialtjänst sker fr.a. via deltagande i regelbundna möten kring s.k. 0-klassade på socialkontoret där kurator och läkare från teamet deltar. I dessa möten deltar även FK och AF. Här finns en utvecklingspotential för samverkan utifrån ett brett perspektiv ur såväl områdes- som individperspektiv.
5 Kärra Fortsatt teamarbete enligt utprovad modell. Tillgång till psykiaterkonsult sedan hösten 2004 anställd av primärvården är ett viktigt komplement i teamarbetet och rehabiliteringsarbetet. Arbete med fördjupning av teamarbetet och utveckling av nya behandlingsformer i samverkan för grupper med olika behov. En viktig del i arbetet är förebyggande aktiviteter i samverkan med andra aktörer i stadsdelen med inriktning mot de stora grupperna i Kärra med unga familjer/föräldrar och tonåringar. Ungdomsverksamhet och Familjearbete har varit förebyggande aktiviteter under perioden. 75 skolelever i åk 8 har fått 4 timmars gruppundervisning i sex och samlevnad och Föräldrautbildning har nått 14 personer, 7 tillfällen á 2 timmar. Resultat En sammanställning av resultat för individer på vårdcentralerna ovan som varit aktuella för samverkansinsatser visar på ett stort flöde. Det rör sig om ca 1000 individer under en tremånadersperiod. Av dessa har 30% avslutats under perioden. Det innebär sannolikt att arbetssättet med tidiga, koncentrerade och träffsäkra insatser gör det möjligt att korta väntetider och erbjuda korta, fokuserade behandlingar. Könsfördelningen är 30% män och 70% kvinnor. Detta överensstämmer med könsfördelningen bland patienter inom sjukvård generellt. Vissa undersökningar visar att män generellt sett får betydligt större tillgång till samhällets olika rehabiliteringsresurser än kvinnor, vilket väcker frågan om det kan vara så att man inom Delta-aktiviteterna tar ett ansvar för kvinnor som inte får tillgång till rehabilitering via ett mer traditionellt arbetssätt hos respektive myndighet. Största åldersgruppen är 25-45 år vilket är en viktig åldersgrupp att arbeta med för att förhindra funktionsförluster och minskad egenförsörjningsförmåga för människor som har lång tid kvar i arbetslivet. Vissa nyare siffror har visat på att det är dessa yngre åldrar som sjukskrivning och förtidspensioner ökad, de är därför en mycket viktig behovsgrupp i samverkansarbete och rehabilitering. Antalet individer med någon grad av sjukpenning har halverats vid en jämförelse mellan sjukskrivning in och vid avslut. Många blir inte alls sjukskrivna i samband med behandling. Ett mycket litet fåtal går från sjukskrivning till sjukersättning. Kyrkbyn och Bjurslätt En psykolog finns på halvtid för bedömningar i samråd med VC:s läkare och korta behandlingsinsatser efter behov. Torslanda Diskussioner pågår ( se ovan) om implementering av och samordning mellan den förebyggande aktiviteten i stadsdelen Livsstil för Hälsa och uppbygganden av ett tvärprofessionellt och tvärsektoriellt team på vårdcentralen. Kurator och
6 (psykolog?) finns på VC liksom FK-handläggare en dag/vecka. Rutiner och former för samverkan är under utformning. Delta-teamet Tuve-Säve I bugeten för 1 juni till 31 december anger Samordningsförbundet att verksamheten vid Tuve-Säve skall anpassas till det arbetssätt som återfinns i de vårdcentraler med tidiga insatser. Under perioden januari-mars har verksamheten bibehållit i samma omfattning som under förra året, och gör så fram till 31/5. Då neddragningarna kan genomföras först fr o m 1/6 räknar beräknas en omställningskostnad på högst 300 kkr. Prestationsredovisning genom mottagningsbesök för perioden, hämtat ur Hekla: Vårdgivarkategori Besök på Besök utanför Totalt mottagningen mottagningen Arbetsterapeut 143 13 156 Kurator 97 97 Sjukgymnast 100 367 467 Besöken utanför mottagningen består främst av sjukgymnastiska behandlingar på Lundbybadet samt hembesök och arbetsplatsbesök för analys av vardagliga sysslor eller arbetsuppgifter av arbetsterapeut. Försäkringskassan DELTA-finansiering har bland annat möjliggjort en placering av handläggare från försäkringskassan vid vårdcentraler. Resultat som explicit rör försäkringskassan finns inte för denna period. DELTApsykologerna - Psykologer i Tidig och Samordnad Rehabilitering Under år 2004 överfördes merparten av verksamheten till primärvården. Samordningsförbundet har i sin budget för år 2005 beslutat att nuvarande verksamhet upphör. Avvecklingen kommer att vara genomförd under hösten 2005. Unga Vuxna Unga Vuxnas målsättning sedan starten har varit att erbjuda psykoterapeutisk behandling till unga vuxna med identitetsproblematik. Målgruppen var till en början 20 25 år men ändrades 2003 till 20 23 år för att överensstämma med Ungdomsmottagningens åldersgrupp. Resultat för perioden finns inte redovisade.
7 5. Arbetslivsinriktade aktiviteter Arbetsmarknadstorget Kvilleteamet och Ungdomsteamet Målsättningen är den samma som under projekttiden. Arbetslösa Hisingsbor skall snabbare komma ut i arbete. Av dem som avslutas skall minst 60% gå vidare till egen försörjning. Gemensamma handlingsplaner skall upprättas och handläggare från de samverkande myndigheterna skall tillsammans följa den arbetslöse fram till dess han/hon fått ett arbete. Syftet är att snabbare återgång till arbete skall ge minskade kostnader i de samverkande myndigheternas försörjningssystem samt bidra till ökad livskvalitet för Hisingsbon. I Kvilleteamet har 67 personer avslutat kontakten varav 39% gått till arbete. Såväl antalet avslutade som andelen av dessa som gått till arbete är mindre än samma period 2004. Orsaker till denna nedgång står att finns i den dåliga tillgången på lediga arbeten samt stopp för AF-åtgärder sedan december och att förmedlarresurserna i teamet minskat under perioden. I Kvilleteamet har 326 personer varit aktuella för samverkan under perioden samt därutöver 30 som bara har kontakt med socialsekreterare. I ungdomsteamet har 388 ungdomar varit aktuella under perioden och 88 avslutats. Av dessa gick 42% till arbete och 20 % till studier en lägre andel till arbete än tidigare perioder. Även här har stopp för åtgärder påverkat negativt. Teamet noterar att det är svårt för ungdomarna att skapa sig en plats med längre anställningar. Alla de unga som saknar gymnasiekompetens passar inte in på arbetsgivarnas höga krav krav som arbetsgivarna kan ställa eftersom tillgången på sökande är hög. Resultat från Biskopsgårdsteamet explicit arbetsförmedlingen eller försäkringskassan finns inte redovisade. Lundbykajen Målsättningen är att långvarigt arbetslösa eller sjukskrivna snabbare skall komma vidare in i rätt åtgärd som syftar till arbete och utbildning. Därigenom förkortas tiden som han/hon uppbär försörjningsstöd, sjukpenning eller A-kassa. Insatserna skall också leda till minskad passivitet, ökat självförtroende och självinsikt för deltagarna. Under perioden har 83 individer varit inskrivna i verksamhetens tre team samt 15 personer ute i praktik/arbetsprövning. Målet är 180 personer per helår i verksamheten. Därutöver ca 20 personer som varit på församtal eller studiebesök. Under perioden har 20 individer påbörjat eller erbjudits arbete, praktik/prövning eller utbildning som leder mot arbete. 14 individer har rekommenderats vidare insatser av rehabiliterande och eller utredande karaktär dvs. är just nu inte redo att ta ett arbete. 2 individer har tackat nej eller avbrutit.
8 SANNA SANNA skall arbeta med arbetsrehabilitering av Hisingsbor med missbruksbakgrund i samverkan mellan socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och hälso- och sjukvård. Målet för aktiviteten är att rehabilitera arbetslösa Hisingsbor med missbruksproblem och med försörjningsstöd eller sjukpenning, till arbete. Under perioden har kostnaden för arbetsträningar, för de deltagare som är aktuella hos socialtjänsten, tagits över av stadsdelarna. Dock används gemensamma medel till arbetsträning för de deltagare som är aktuella hos försäkringskassan. Anledningen är att försäkringskassan sedan 2002 saknar möjlighet att köpa arbetsträningsplatser för arbetslösa. Gemensamma medel används även till köp av platser på Nordhemsklinikens friskvårdskurs oavsett om deltagaren är aktuell inom socialtjänsten eller försäkringskassan. Under perioden har 24 individer avslutats. Av dessa har 10 individer gått till arbete eller studier. 6. Rehabilitering av enskilda åtgärdsmedel I DELTA-samverkan prövas bland annat de gemensamma möjligheterna i rehabilitering av enskilda Hisingsbor. När detta sker skall i första hand respektive myndighets egen arsenal av åtgärder användas. Om denna inte räcker kan DELTA-grupper med flera använda sig av de gemensamma åtgärdsmedlen. Under perioden har inga medel betalats för rehabilitering av enskilda. 7. Förslag till nya aktiviteter Under slutet av perioden avsatte Samordningsförbundet motsvarande 1 750 Tkr för att förstärka försäkringskassans insatser. Det är för tidigt att under denna period kunna avläsa resultat. 8. Samordningsförbund / sekretariat I detta anslag ingår bland annat kostnader för löner, arvoden, lokaler, kontorsmaterial, resor, kurser mm för förbundsstyrelsen och tjänsteman. Vidare ingår kostnader för ekonomihantering, sekreterarskap, IT-stöd mm. 9. Ekonomi I samband med övergången från beställarförbund till samordningsförbund har det förekommit en del både praktiska och tekniska problem. För att praktisk kunna
9 hantera situationen har ekonomihanteringen skett via Beställarförbundet DELTA fram till och med 05-03-31. Resultatet, bilaga 1, för perioden är positivt med 1 063 tkr. Saldot från beställarförbundet på 5 436 tkr är ännu inte överfört till samordningsförbundet. Detta innebär att resultatet för perioden faktiskt är 6 499 tkr. I övriga kostnader ingår bl.a. engångskostnader motsvarande 500 tkr som i budgeten reserverades för SDN Lundby. Av ovan nämnda skäl finns endast ett fåtal poster i balansräkningen, bilaga 2. Övriga kortfristiga fordringar består i huvudsak av samverkansmedel som ännu inte blivit utbetalade till samordningsförbundet. Övriga kortfristiga skulder består av en skuld till beställarförbundet som hanterat ekonomin under perioden. Avsatta medel med motsvarande 1 000 tkr för moms kommer inte att behöva ianspråktas. Det har nyligen kommit besked om att samordningsförbundet kommer att kunna redovisa moms. Den balanspost som i budgeten är avsatt med motsvarande 400 tkr kommer troligen inte heller att behöva ianspråktas. Kostnaderna för omställnings- och avveckling beräknas inte komma att uppgå till avsatta 1 000 tkr. I budgeten finns dessutom 2 100 tkr kvar att disponera. Eftersom det förkommit brister i den efterfrågade ekonomiska rapporteringen till samordningsförbudet råder det osäkerhet kring prognosen i förhållande till budget. Dessutom kan det att ske omstrukturering i verksamheterna vilket kan innebära omfördelning av medel mellan verksamheterna. Utifrån en försiktig bedömning skulle resultatet för samordningsförbundet på helårsbasis kunna bli positivt med ca 4 000 tkr. Förslag till beslut Samordningsförbundet Göteborg Hisingen föreslås besluta att godkänna förslaget till delårsbokslut 2005-03-31 för Samordningsförbundet Göteborg Hisingen att förklara protokollet under denna punkt omedelbart justerat Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Ola Andersson Ansvarig tjänsteman
10 Resultaträkning 05-03-31 Bilaga 1 Intäkter Samverkansmedel 13 125 000.00 Summa intäkter 13 125 000.00 Kostnader Personalkostnader Arvoden 14 000.00 Sociala avgifter 5 320.00 Summa personalkostnader 19 320.00 Övriga kostnader Lokalkostnader 454 688.71 Övriga kostnader 761 856.14 Samverkansinsatser 10 868 057.11 Summa övriga kostnader 12 084 601.96 Summa kostnader 12 103 921.96 Summa nettokostnad 1 021 078.04 Finansiella intäkter Ränteintäkter 42 840.37 Summa finansiella intäkter 42 840.37 Periodens resultat 1 063 918.41
11 Balansräkning 05-03-31 Bilaga 2 Omsättningstillgångar Övriga kortfristiga fordringar 13 355 817.89 Summa omsättningstillgångar 13 355 817.89 Skulder och eget kapital Eget kapital Eget kapital Periondens resultat 1 063 918.41 Summa eget kapital 1 063 918.41 Kortfristiga skulder Övriga kortfristiga skulder 12 291 899.48 Summa kortfristiga skulder 12 291 899.48 Summa skulder och eget kapital 13 355 817.89