Salladsbarer. Projektsammandrag. Bild hämtad från nätet google bildsök salladsbar. Februari 2016 Hälsoinspektör Annika Porthin

Relevanta dokument
Kontroll av salladsbufféer i butik

Tillsynsprojekt 1:2008 Kvalitet på semlor vid caféer och servicestationer

RAPPORT. Kontrollprojekt Salladsbufféer i Uppsala D-nr

PROJEKT. Salladbufféer

Kontroll av salladsbufféer i Jönköpings län

Provtagningsprojekt på sushiris 2018

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

Rapport provtagningsprojekt 2010 Vagnar & Restauranger. Miljöförvaltningen

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Tillsynsprojekt. Salladsbufféer. Livsmedelsprojekt i Västerbottens län 2013

Salladsbufféprojekt. - Kontroll och provtagning av plocksalladsbufféer i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2014 Jytte Gard Timmerfors

Julbordsprojekt 2008

ÄTFÄRDIGA LIVSMEDEL. Projektinriktad livsmedelskontroll 2009/2010 NORRBOTTENS LÄN

Pizzaprojekt. hösten Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelstillsynen i kommunerna Lomma, Svedala, Kävlinge, Staffanstorp, Burlöv & Landskrona

Härlig grillkväll. eller. risk för magont?

Provtagning av sallader

Projekt julbord. Landskrona stad Malin Gunnarsson-Lodin Miljöinspektör Rapport 2010: Miljöförvaltningen Landskrona. Miljöförvaltningen

Samordnat Listeriaprojekt

Mikrobiologiska kriterier i butik

Mikrobiologiska kriterier 2012

Provtagning av semlor

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Is och dricksvatten. Projektinriktad kontroll i Norrbottens län 2011

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

- Egenkontrollplanen uppgörs, så att den täcker alla skeden i livsmedelshanteringen, allt från råvaror till kundprodukt.

Glassprojekt sommaren 2005

EGENKONTROLLPROGRAM FÖR LIVSMEDELSBUTIK

Mikrobiologisk kvalitetskontroll. Malmö stad 1999

Kontrollerna har skett oanmälda. Arbetslagets egen checklista för sprinten, har använts som underlag.

Projekt 2012 Kontroll av kylförvaringen av ätfärdiga livsmedel i butiker. Miljö- och hälsoskydd

Ätfärdiga livsmedel. Projektinriktad kontroll i Örebro län Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

Provtagning. Agenda. Varför ska företag ta prov? Mats Lindblad Riskvärderare mikrobiologi Livsmedelsverket

Tvärvillkor: Livsmedelshygienen för livsmedel av animaliskt och vegetabiliskt ursprung

Information för uppgörande av egenkontroll för försäljning (partiaffärer, butiker, kiosker) av livsmedel

Transport av mat & måltider

Bygg- och miljökontoret, Livsmedel

JÖNI<ÖPINGS I<OMMUN. Provtagningsprojekt på pizzerior 2017

Kontroll av industriellt producerade ätfärdiga produkter avseende Listeria monocytogenes i Stockholm stad 2008

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Offentlig kontroll av livsmedel Undersökning av mikrobiologisk kvalitet för färdigförpackade baguetter och blandade sallader i Trelleborgs kommun

Information för uppgörande av egenkontroll vid tillverkning av livsmedel inom spannmåls- och grönsaksbranschen (t.ex. bagerier)

Nationellt tillsynsprojekt Piercing och tatuering 2012

Butiksskivade charkprodukter

Vi som jobbar med livsmedelskontroll. Dag Henric Lina Christina Therése

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Inledande av restaurangverksamhet - Repetitionsuppgifter, mer information

Bestämning av mikrobernas antal. Koloniräkningstekning med ingjutningsmetoden.

Tips och råd för trygg matlagning

Information till dig som livsmedelsföretagare - egenkontroll, personlig hygien, separering, tid- och temperaturprocesser samt rengöring

Förpackningsmaterial projekt 2014 Rapport

Kontrollhandbok Provtagning

Provtagning av semlor

Julbordsprojekt Rapport 2/1998 ISSN Mer rapporter kan hämtas på

SNABBMATPROJEKT. Projektet utfördes av t.f. hälsoinspektör Annika Porthin. Ansvarig för projektet var hälsoinspektör Liisa Haavisto

PIK PROJEKT Provtagning av is i livsmedelanläggningar. Projektplan

Exempel 2 av: Christopher Nilsson

Is i livsmedelsanläggningar

Färskfoder av animaliskt ursprung till hundar och katter

Samordnat kontrollprojekt:

Mikrobiologiska kriterier vid malning av köttfärs

Kontrollhandbok Provtagning. Del 4 Mikrobiologisk bedömning av livsmedelsprov

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Rapport om livsmedelstillsyn av julbord i Malmö stad 2005

Oiva bedömningsanvisningarna för anmälda livsmedelslokaler

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Riksomfattande patogenprojekt i Finland. Resultat från projektet om förekomst av salmonella i grönsaker

Hur gör man en faroanalys och tar fram kritiska styrpunkter

Rutiner för livsmedelshantering

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007

Tips och råd för trygg matlagning

Projektrapport 2011: Livsmedelsövervakning av utomhusförsäljningen under Jakobs dagar

Kommunala livsmedelstillsynsmyndigheter Livsmedelslaboratorier som godkänts för analys av sådana myndighetsprover, som avses i livsmedelslagen

Rengörings- och temperaturkontroll på restauranger och caféer i Varbergs kommun 2012

Orsak till projekt Städning & Hygien

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Mikrolab Stockholm AB Sollentuna Ackrediteringsnummer 2028 A

INFORMERAR HACCP & GHP. GHP God Hygien Praxis. Företagets ansvar. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen

Oiva bedömningsanvisningarna och Oivas allmänna anvisning

ANVISNINGAR FÖR EGENKONTROLLPLANER

Rengöringskontroll på tillagningskök inom skolor, förskolor, äldreboende och sjukhus i Varbergs kommun 2012, uppföljning

Temperaturkontroll i butikskyldiskar

Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser

Projekt 2013 Kontroll av bestämning av hållbarhet. Miljö- och hälsoskydd

Riktad kontroll livsmedelsbutiker 2008 Med fokus på märkning

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Inledande av restaurangverksamhet - Del 5, Egenkontroll. Del 5, Egenkontroll

Livsmedelshygien inom växtproduktionen

Bygg- och miljökontoret. Livsmedel 2010:2

Säker livsmedelshantering. Gör varje dag bättre

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar Tammerfors Pia Ratilainen

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Medicintekniska produkter Ja Nej. Gel-clot Läkemedel Ja Nej Gel-clot Medicintekniska produkter Ja Nej USP 2013 <85>, <161> Gel-clot Läkemedel Ja Nej

Säker livsmedelshantering för konsumenternas skull

Säker livsmedelsverksamhet

PROJEKT. Kebabprojekt. - Kontroll och provtagning på kebabhantering i Haninge, Tyresö och Nynäshamn. Genomfört 2013

Hur ska livsmedel hanteras?

Faroanalys. Exempel på utformning av faroanalys

Transkript:

sbarer Projektsammandrag Bild hämtad från nätet google bildsök salladsbar Februari 2016 Hälsoinspektör Annika Porthin

Inledning I tillsynsplanen för år 2015 finns medtaget ett projekt Hygienen vid matbutikernas salladsbuffér. I tillsynsplanen finns det inplanerat 10 produktprov och 20 ytprov. Vid planeringen av projektet har man konstaterat att endast produktprov tas. Utförande Projektet utfördes genom oanmälda besök 15-16.12.2015. Med hjälp av en checklista gjordes en kort kartläggning av salladsbaren, det togs produktprov och temperaturen mättes innan provet togs. Proven togs med bestick som fanns färdigt i salladsbaren och som provkärl användes de kärl som fanns tillgängliga för kunderna. Prov togs av isbergssallad eller motsvarande sallad och kyckling. Totalt inspekterades 8 butiker och det togs totalt 15 prov. Resultat utgående från checklistan Det finns olika typer av salladsbarer; 50% av de inspekterade salladsbarerna är ett köpt koncept, 25% är helt egna koncept och resterande 25% är en kombination mellan de två första alternativen. Alla barer är skyddade mot droppsmitta med lock. Sortimentet varierar stort och barerna innehåller mellan 15 och 38 olika typer av livsmedel. Även försäljningsmängden varierar mycket, 25-160 kg/vecka. Endast två av barerna kan kontinuerligt övervakas av butikens personal. sbarerna är beaktade i egenkontrollplanen främst genom att man kontrollerar temperaturen. Endast en butik tar egenkontrollprov av komponenter. Alla butiker byter ut kärlen vid påfyllning och majoriteten av butikerna fyller på med hela förpackningen av en vara. Eventuella rester kan läggas ovanpå om man visuellt bedömer att de fortsättningsvis är bra. Metoderna för att kontrollera hur länge produkterna legat framme i salladsbaren varierar. Enligt verksamhetsidkarna är den visuella bedömningen viktigast. Endast ett ställe har bokföring över när vilken produkt har lagts fram. På en del produkter finns sista användningsdagen tryckt på kärlet i baren. Enligt verksamhetsidkarna är det en god omsättning av produkter i salladsbaren och omsättningen gör att komponenterna är fräscha. Om en vara inte går åt, tas den snabbt bort ur sortimentet. sbarerna töms i regel inte inför natten, men de flesta tömmer den helt åtminstone 1 g/vecka. Samtliga verksamhetsidkare uppger att de har skilda städredskap för salladsbaren och att det finns en utsedd ansvarsperson för rengöringen. Vid inspektionstillfällena var tre av salladsbarerna mycket rena och fina. För de övriga fem noterades bl.a. att kärl med sallad var överfulla, en del sorter var ihopblandade med varandra och att det inte fanns egna redskap för alla livsmedel.

Grader C Resultaten från provtagningen Temperaturer mättes innan produktprover togs. Totalt 15 produkters temperaturer mättes och tre produkters temperaturer var över gränsvärdet +6 C. Proverna skickades för mikrobiologiska analyser till Seilab i Seinäjoki. Provsvaren var överlag bra. För bedömningen av provresultaten används gränsvärdena i tabell 1, vilka är tagna ur Elintarviketeollisuus broschyr Elintarvikkeiden mikrobiologisia ohjausarvoja viimeisenä käyttöpäivänä daterad 4.3.2015. Broiler Bra (cfu/g) Försvarlig (cfu/g) Dålig (cfu/g) Aeroba mikrober <1000000 1000000-10000000 >10000000 S.aureus <100 100-1000 >1000 Enterobakterier <100 100-1000 >1000 Jäst <10000 10000-100000 >100000 Mögel <1000 1000-10000 >10000 E-coli <100 100-1000 >1000 B.cereus <100 100-1000 >1000 S.aureus <100 100-1000 >1000 Tabell 1. Temperaturer 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Tabell 2 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Provtagningsplats Broiler

Provtagningsplats: 1 2 3 4 5 6 7 8 Broiler Aeroba mikrober 5800 56000000 180000 5100 15000 800 14000 2500 S.aureus <10 <100 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Enterobakterier <100 150 <100 <100 <100 <100 <100 <100 Listeria Jäst 700 150000 27000 14000 100 100 29000 Mögel 100 <100 100 200 100 <100 <100 E-coli <10 <10 <10 <10 <100 <10 <10 B.cereus <100 <100 <100 <100 <100 <100 <100 S.aureus <100 <100 <100 <100 <100 <100 <100 Listeria Tabell 3. Mikrobiologiska provsvar. Enheten för samtliga provsvar är cfu/g. Av broilerproven bedöms endast ett prov som dåligt p.g.a. för högt antal aeroba bakterier. Av salladen är tre prov bra, ett dåligt och tre försvarliga. Samtliga dåliga och försvarliga resultat för sallad beror på höga halter av jäst. Det broilerprov som mikrobiologiskt bedöms som dåligt härstammar från provtagningsplats två i tabell 2. sprovet som bedöms som dåligt härstammar från provtagningsplats 3. De försvarliga salladproverna är från provtagningsplatserna 4,5 och 8. Proven som tagits är få till antalet och för att få en mer heltäckande bild över situationen borde fler prov tas. Resultaten ger dock klara indikationer på att förvaringstemperaturen och tiden har betydelse. De båda proven som är bedömda som dåliga vid provtagningstillfället förvarades i temperaturer runt och/eller strax över +6 C (gränsvärdet är < +6 C). Vid alla butiker där det förekom dåliga och försvarliga resultat för sallad, kommer salladen till butiken färdigt skuren i påsar. Provtagningsplats 6 och 7 skär sin sallad själv. Jäst finns naturligt i miljön (i luften, marken, på huden och på ytor av frukter och grönsaker). Hantering av grönsaker (t.ex. att skära sallad) ökar jästens möjlighet att föröka sig. Eftersom butikerna inte själva hanterar salladen i de fall där man konstaterat för höga nivåer av jäst, tyder det på att hållbarhetstiden på salladen är för lång. Det finns inga livsmedelsburna hälsorisker kopplade till jästsvamp, men högt jästantal berättar ändå att livsmedlet kvalité har försämrats. Diskussion Totalt bedömdes 5/15 prov som dåliga eller försvarliga, men resultaten är trots allt inte alarmerande eftersom inga sjukdomsalstrande bakterier kunde påvisas. Enligt Eviras anvisning 16025 om livsmedelshygienen i anmälda livsmedelslokaler kapitel 4, borde salladsbaren placeras så att den står under personalens direkta övervakning. Detta uppfylls endast på två inspekterade ställen, på övriga ställen är den placerad i anslutning till frukt- och grönsaksavdelningen. Det är i de oövervakade salladsbarerna man vid inspektionstillfället noterade överfulla kärl, ihopblandade sorter och att det inte fanns egna redskap till alla livsmedel. Den kontinuerliga övervakningen är sålunda viktig.

Hållbarhetstiden för den färdigt skurna salladen finns angivet på påsen då den kommer till butiken. Visuellt såg samtliga sallader bra ut, men de höga jästantalet vittnar ändå om att hållbarhetstiden kanske är något lång. Det vore bra med mer omfattande undersökningar speciellt gällande hållbarhetstiden för olika komponenter i salladsbaren.