Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Grammet 1 m fl i stadsdelen Åkeslund (ca 800 lägenheter)

STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (18) Handläggare: Karin Månsson Till Tfn 08-508 281 05 Stadsbyggnadsnämnden 2013-01-17 Redovisning av programsamråd och ställningstagande inför fortsatt planarbete för Grammet 1 m fl i stadsdelen Åkeslund (ca 800 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av programsamrådet och att planområdet skall utökas med Linneduken 4, och beslutar att förslag till detaljplan ska upprättas och skickas ut för plansamråd i enlighet med kontorets utlåtande. Susanne Lindh Bo Bergman Fredrik Legeby Sammanfattning Brommaplan är en kollektivtrafikknutpunkt som är utpekad som tyngdpunkt i Promenadstaden-Översiktsplan för Stockholm. Programförslaget syftade till att utveckla tyngdpunkten genom att ersätta befintlig bussterminal och centrumbyggnader vid Brommaplan med en inomhusterminal och ett inomhuscentrum, en kontorsbyggnad (ev hotell), ca 600-700 lägenheter ovanför terminal/galleria, samt rusta upp torget och reservera ytor för SL:s planerade upprustning av tunnelbanan. Planarbetet genomförs med normalt planförfarande. Enligt förslaget rivs samtliga byggnader inom programområdet, varav tre har särskilt kulturhistoriskt värde. De föreslagna bostäderna ligger som närmast 100 meter från Bromma/ Åkeshovs avloppsreningsverk, medan Boverkets generella skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder är 200 meter. Programförslaget innehöll förslag till åtgärder för att minska luktstörningar från reningsverket och därmed minska skyddsavståndet till 100 meter. Programförslaget sändes ut på programsamråd 2012-05-08 2012-06-29. Länsstyrelsen begärde förlängd tid och inkom med yttrande 2012-10-15. Under programsamrådet inkom sammanlagt 42 yttranden. Det tyngsta remissutlåtandet är från länsstyrelsen som inte bedömer att föreslagen minskning av skyddsavståndet mellan reningsverk och de nya bostäderna är tillräckligt tydligt utredd och motiverad. En fördjupad utredning av luktstörningarna från reningsverket och skyddsavstånd måste göras före plansamråd forts Bilaga: Samrådsredogörelse Box 8314, 104 20 Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon 08-508 27 300. Fax 08-508 27 170. stadsbyggnadskontoret@stockholm.se www.stockholm.se

SID 2 (18) Övriga synpunkter berörde bl a buller, trafik, risk, gestaltning och bebyggelsens kulturhistoriska värden och bedöms kunna hanteras i det fortsatta planarbetet. Endast ett fåtal fastighetsägare och närboende hade synpunkter, främst om trafikproblem och byggnadernas storskalighet. Inför plansamrådet har bl a gestaltning och fotgängarmiljö studerats vidare. Planområdet föreslås utökas med den nuvarande infartsparkeringen Linneduken 4 vid Klädesvägen i stadelen Riksby, som kan rymma ca 100 lgh, sammanlagt ca 800 lgh plus ev 35 ungdomslägenheter vid tunnelbanan, beroende på SL:s upprustningsplaner. I samband med planprojektet utreder SL upprustning och eventuell ombyggnad av tunnelbanebroar och tunnelbanestation. Den övergripande trafiksituationen vid Brommaplan, som är ett stort problem, hanteras bl a i en trafikanalys för östra Bromma, som trafikkontoret gör, och i programarbetet för Centrala Bromma/Riksby, som pågår parallellt med detaljplanearbetet. Karta över programområdet (inramat med rött) med befintlig bussterminal och centrumbebyggelse. Programområdet föreslås i det fortsatta planarbetet utökas med Linneduken 4 (inramat med blått). Väster om Drottningholmsvägen ligger Åkeshovs avloppsreningsverk. Programsamrådet syftade bl a till att klargöra risken för luktstörningar från reningsverket och storleken på skyddsavståndet mellan reningsverk och planerade bostäder.

SID 3 (18) Utlåtande Bakgrund Området kring Brommaplan är utpekat som tyngdpunkt i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Brommaplan är en kollektivtrafikknutpunkt och bytespunkt mellan tunnelbanans Gröna linje och bussar mot bl a Ekerö. Idag ligger bussterminalen utomhus. Nuvarande centrumbebyggelse i anslutning till bussterminalen är till största delen byggd på 1960-talet och består av en stor livsmedelsbutik, ett kontorshus med många vårdanknutna verksamheter, lokaler för Kulturskolan, Scandic Hotel och McDonalds. Brommaplans centrum ligger mitt i Bromma och utgör centrum för de angränsande smalhusstadsdelarna Åkeslund, Riksby och Åkeshov samt villastadsdelarna Nockebyhov, Bromma kyrka, Olovslund m fl. Våren 2012 genomfördes en enkätundersökning om hur resenärer, kunder, boende m fl upplever Brommaplans centrum. Undersökningen visade att en övervägande majoritet upplever centrumet som slitet och tråkigt och välkomnar en upprustning. Planområdet ligger nära Bromma/Åkeshovs avloppsreningsverk. Reningsverket kan ge luktstörningar främst från rötslamshanteringen. Planarbetet startade med ett programskede, för att bl a klargöra risken för luktstörningar från reningsverket och behovet av skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder. Programmets bostäder ligger som närmast 100 meter från reningsverket. I Boverkets Bättre plats för arbete anges 200 meter som generellt skyddsavstånd för reningsverk. I programhandlingarna redogjordes för förslag till inkapslingsåtgärder som kan begränsa luktproblemen och göra det möjligt att minska skyddsavståndet mellan reningsverk och bostäder till 100 meter. Förslagen är framtagna i samråd med Stockholm Vatten. Parallellt med detaljplanearbetet pågår ett programarbete för Centrala Bromma/Riksby och planering för upprustning av torget vid Brommaplan, Klädesvägen och grönytor i anslutning till centrum. Programområdet med dagens bussterminal och centrumbyggnader, som avses ersättas med det nya centrumkomplexet. Miljön på befintligt torg och Klädesvägen föreslås rustas upp.

SID 4 (18) Brommaplan har pekats ut som tyngdpunkt i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Det har satt fokus både på Brommaplans centrum och på området runt Brommaplan. Figuren visar detaljplaneområdet Grammet 1 m m i rött, en mindre oval runt Brommaplans centrum, där torget föreslås rustas upp, och en större som ungefär motsvarar programarbetet för Centrala Bromma/Riksby. Planens syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att ersätta befintlig bussterminal med en inomhusterminal som ger en bättre bytespunkt med tunnelbanan, ersätta och utöka dagens butiker med ett mindre inomhuscentrum/galleria i anslutning till terminalen, samt rusta upp utomhustorget. Befintliga vårdanknutna verksamheter ges nya lokaler i ett nytt kontorshus vid torget. På ett däck ovanpå terminal och centrum byggs ca 700 lägenheter (föreslås utökas från 600 i start-pm) i 7-10-våningshus. Bebyggelsen på däcket är utformad som kvartersbebyggelse med gator och gröna gårdar och lokaler och förskola i bottenvåning. Bostadsparkering och utökad kund- och infartsparkering och cykelparkering integreras i komplexet. I samband med planprojektet utreder SL upprustning och eventuell ombyggnad av tunnelbanebroar och tunnelbanestation. Preliminärt kan det bli möjligt att bygga ca 35 ungdomslägenheter intill tunnelbanan. Inför plansamrådet föreslås planområdet utökas med Linneduken 4, där ytterligare ca 100 lägenheter kan byggas. På Linneduken 4 finns idag parkeringsdäck med infartsparkering. Alla befintliga centrumbyggnader inom programområdet föreslås rivas. De befintliga verksamheterna har erbjudits att fortsätta i nya lokaler och de flesta har uttryckt intresse för detta. Hotellet avser ej fortsätta sin verksamhet. Nya lokaler för Kulturskolan planeras i samråd med kulturförvaltningen.

SID 5 (18) Den övergripande trafiksituationen vid Brommaplan hanteras bl a i en trafikanalys för östra Bromma, som trafikkontoret gör, och i programarbetet för Centrala Bromma/Riksby, som pågår parallellt med detaljplanearbetet. Plandata Programområdet ligger vid Brommaplan, och omfattar bussterminalen och den del av centrumområdet som ligger söder om tunnelbanan, samt del av torget. Det omfattar fastigheterna Grammet 1, Pundet 1, samt delar av Åkeshov 1:1, Nymilen 1 och Vävnaden 1. Den samlade arealen är ca 37.000 kvm. Byggherren JM AB äger Grammet 1 och innehar Pundet 1 och Vävnaden 1 med tomträtt. Bussterminalen på Åkeshov 1:1 och torget ägs av staden. I det fortsatta planarbetet föreslås även fastigheten Linneduken 4, vid Klädesvägen ingå (3.800 kvm). Tidigare ställningstaganden Översiktsplanen Promenadstaden I Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm, anges området kring Brommaplan som tyngdpunkt, med viktiga samband mot Alvik i öster och Vällingby i väster. Stadsutveckling med upprustning och förtätning av Brommaplans centrum är i enlighet med översiktsplanen. Gällande detaljplaner Detaljplan 7476A från 1982 anger centrumändamål för Grammet, trafikändamål för nuvarande bussterminal och parkeringsområde för Linneduken 4. För en mindre yta inom Linneduken 4 gäller Dp 1999-05848-54 med genomförandetid till 2017-08-12. Planen anger teknisk anläggning och syftet var att ge ny plats för en befintlig elnätsstation i samband med att grannfastigheten Linneduken 1 planlades för kontor 2002. Därefter har en ny plan gjorts för bostäder i Linneduken 1 och i den nya planen Dp 2009-0071-54 som är antagen men överklagad, ändras teknisk anläggning tillbaka till parkering. Den nya planen har 5 års genomförandetid efter det att planen vunnit laga kraft. Kulturhistoriskt värde Tre befintliga byggnader i Grammet 1 har av stadsmuséet bedömts ha stort kulturhistoriskt värde (grönmarkerade). Det är livsmedelsbutiken ICA, Medborgarhuset och Scandic hotel. McDonalds och parkeringsdäcket på Linneduken 4 är gulmarkerade, dvs har ett visst kulturhistoriskt värde. Start-PM Start-PM för planarbetet antogs av stadsbyggnadsnämnden 2011-12-08. Markanvisning m m Exploateringsnämnden antog 2012-11-22 ett inriktningsbeslut med markanvisning för bostäder, handel och kontor inom fastigheterna Åkeshov 1:1, Pundet 1, Vävnaden 1 och Linneduken 4 till JM AB (ca 850 bostadsrättslägenheter, ca 18000 kvm handel/lokaler och ca 8000 kvm kontor). Staden avser att upplåta

SID 6 (18) mark för bostäder och handel till JM AB med tomträtt. Mark för bussterminal upplåts med tomträtt till SL och mark för handels-/infartsparkering till Stockholm Parkering AB. Det krävs tredimensionell fastighetsbildning. Pågående planarbete i omgivningen För området kring Brommaplan, Centrala Bromma/Riksby, pågår parallellt med detaljplanearbetet för Grammet ett programarbete för att utreda möjligheter till förtätning utifrån översiktsplanens utpekande av Brommaplan som tyngdpunkt. Programarbetet visar framförallt exploatering i Riksby norr om Brommaplansrondellen. Programsamråd planeras till första kvartalet 2013. För Linneduken 1 i östra änden av Klädesvägen antogs 2011-12-08 en detaljplan för 165 lägenheter, med en för området ny högre skala (4-10 vån). Planen är överklagad. Mark- och miljödomstolen avslog överklagandena i dec 2012, vilket har överklagats vidare till Mark- och miljööverdomstolen. Väster om Drottningholmsvägen finns ett vilande planärende, Sömmen, samt ytterligare projekt vid Snörmakarvägen m m, som inte kan gå vidare förrän problemet med lukt från reningsverket är löst. Programsamråd Programsamrådet pågick 2012-05-08 2012-06-29. Information om samrådet skickades ut till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckning. Materialet visades i biblioteket vid Brommaplan, på SBK:s hemsida och på Brommaplansprojektens egen hemsida www.stockholm.se/brommaplan. Samrådsmötet, som var utformat som ett öppet hus med information om detaljplanen och det parallellt bedrivna programarbetet för Centrala Bromma/Riksby hölls 2012-05-24. Det besöktes av ca 100 personer. Totalt kom det in 42 skriftliga samrådsyttranden. Länsstyrelsens begärde förlängd remisstid och kom in med sitt svar 2012-10-15. Programsamrådsförslaget Förslaget innebär ett stort samlat grepp för att utveckla Brommaplans centrum: Rivning av befintliga centrumbyggnader söder om tunnelbanan Inbyggd bussterminal med inomhusförbindelse till tunnelbanan Utökad handelsyta i galleria intill terminalen Ca 600-700 bostadsrättslägenheter på däck ovanför bussterminal/handel Förbättrad bil- och cykelparkering och infartsparkering Upprustning av det befintliga utomhustorget SL rustar upp Gröna linjen och förbättrar tunnelbanans biljetthall En förutsättning för att bygga nya bostäder enligt förslaget är att skyddsavståndet mellan reningsverk och bostäder kan minskas till 100 meter. I samrådsmaterialet ingick utredningar om risk- och störningskällor och åtgärder för att minska luktstörningarna, samt utredningar om trafikbuller och övriga miljöfrågor.

SID 7 (18) Nedan visas illustrationer från samrådshandlingen. Efter programsamrådet har förslaget utvecklats vidare, särskilt vad avser gestaltning och detaljutformning. Det reviderade och utvecklade förslaget som föreslås ligga till grund för plansamråd redovisas på sidan 12-18. Perspektiv sett från norr. Torget norr om tunnelbanan rustas upp och hela området söder om tunnelbanan bebyggs. På däck över bussterminal/galleria byggs ca 600-700 bostäder. Bussterminal och handelsgalleria i markplan. Bussterminalen ligger parallellt med Drottningholmsvägen och bussarna kör in söderifrån (till vänster på bilden) och ut i terminalens norra del (till höger på bilden). Passagerarna kan gå inomhus till tunnelbanan genom gallerian.

SID 8 (18) Bostadskvarter med gröna gårdar uppe på däcket. Kvarteren skiljs åt av körbara gator som nås från Tunnlandsvägen/Kapplandsvägen. Gatorna avses vara allmänna. Bostadshusen har lokaler för bl a förskola, Kulturskolan och gym i bottenvåningen/på däcket. Befintligt torg rustas upp. Bebyggelsen mot Drottningholmsvägen sedd från söder. I projektet ingår en gångbro över Drottningholmsvägen. Sektion. Till höger på bilden ses det befintliga höghuset vid Brommaplan. Högre än så går det inte att bygga pga höjdrestriktioner från Bromma flygplats.

SID 9 (18) Sammanfattning av inkomna synpunkter En mer fullständig redogörelse för de inkomna synpunkterna finns i en separat samrådsredogörelse. Programsamrådet är ett tidigt skede i planarbetet, som framförallt tar upp grundläggande frågor: Är platsen lämplig för bostäder? Stämmer SBK:s bedömning att planen inte medför betydande miljöpåverkan? Visar förslaget ett bra sätt att utveckla Brommaplan till tyngdpunkt? Är det försvarbart att riva kulturhistoriskt värdefulla byggnader? Är platsen lämplig för bostäder? Programmets bostäder ligger som närmast 100 meter från Bromma avloppsreningsverk. Reningsverket kan ge luktstörningar främst från rötslamshanteringen. I programhandlingarna redogjordes för förslag till inkapslingsåtgärder som kan begränsa luktproblemen och därmed göra det möjligt att minska skyddsavståndet mellan reningsverk och bostäder till 100 meter. Förslagen är framtagna i samråd med Stockholm Vatten. I Boverkets Bättre plats för arbete anges 200 meter som generellt skyddsavstånd för reningsverk. Det tyngst vägande remissyttrandet kommer från Länsstyrelsen, som ifrågasätter programförslagets minskning av skyddsavståndet mellan bostäder och reningsverk till 100 meter. Länsstyrelsen anser att det behövs tydligare motivering och bättre beslutsunderlag om reningsverkets framtida utformning för att kunna bedöma skyddsavståndet. Länsstyrelsen prioriterar reningsverkets framtida utvecklingsmöjligheter och vill inte riskera att fler bostäder och fler boende som störs av lukt nära reningsverket försvårar reningsverkets möjlighet att få tillstånd enligt miljöbalken. Länsstyrelsen hade även synpunkter på trafikbuller m m. Stämmer SBK:s bedömning att planen inte medför betydande miljöpåverkan? Kontoret har i samråd med miljöförvaltningen i start-pm och programsamråd bedömt att projektet inte medför betydande miljöpåverkan och inte kräver miljöbedömning. Länsstyrelsen påpekar att en miljöbedömning skulle kunna vara ett hjälpmedel för att fördjupa beslutsunderlaget om skyddsavstånd till reningsverket, men att inget hindrar att detta i stället görs inom ramen för planarbetet (dvs utan miljöbedömning). Ett sådant val behöver motiveras och viktiga utgångspunkter för planeringen måste då i stället framgå av planbeskrivningen så att de utgör en synlig del av lämplighetsbedömningen, skriver länsstyrelsen. Visar förslaget ett bra sätt att utveckla Brommaplan till tyngdpunkt? Flertalet remissinstanser är positiva till att utveckla tyngdpunkten genom en kraftfull satsning på bostäder, service och kollektivtrafik i Brommaplans centrum, men framför synpunkter i sak, bl a oro för den svåra trafiksituationen på Drottningholmsvägen och i Brommaplansrondellen, behov av busskörfält från Ekerö, synpunkter på parkeringstal och dimensionering av infartsparkering, riskfrågor avseende farligt gods, gashantering och gestaltning. SL påpekar att all byggnation måste ske så att SL kan underhålla tunnelbanan och ha full rådighet

SID 10 (18) oberoende av omslutande bebyggelse. SL måste kunna riva och bygga om tunnelbanebroarna inom 30-60 år. Flera remissvar kritiserar projektets höga exploatering och kompakta utformning, som innebär en ny och främmande skala i området. Skönhetsrådet ställer sig positivt till att utveckla Brommaplan, men negativt till förslagets tvåvåningslösning med ett bostadsdäck ovanför terminalen, vilket inte bedöms som tillräckligt stadsmässigt. Rådet önskar en mer varierad stadsbild och en mer respektfull gestaltning gentemot omgivningen. Förhållningssätt till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Stadsmuséet påpekar i sitt svar att platsers särskilda karaktärsdrag enligt ÖP bör bilda utgångspunkt i stadsomvandlingen. Muséet skulle helst se att de befintliga byggnaderna sågs som en resurs och att projektet omstuderades för att skapa kontakt med platsens historia och varierande omgivning. Kulturnämnden, godkänner i huvudsak kulturförvaltningens/stadsmuséets remissvar, men anför att intresset av fler bostäder och förbättrade kommunikationer överväger exploateringens påverkan på befintliga arkitektur- och landskapsvärden. Länsstyrelsen anser att konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena bör presenteras mer utförligt och att Brommaplan och kringliggande områden behöver sättas i sitt historiska och arkitekturhistoriska sammanhang. Även skönhetsrådet saknar en beskrivning av de byggnader som föreslås rivas och en redovisning av programområdet i relation till sitt omland, stadsdelens behov och människors faktiska rörelsemönster. Synpunkter från sakägare och närboende Påtagligt få sakägare och övriga boende har gett skriftliga synpunkter, 7 sakägare varav 4 fastighetsägare och 3 närboende, samt 16 personer/organisationer som inte räknas som sakägare enligt fastighetsförteckningen. Deras yttranden innehåller både kritik och förslag till förbättringar av förslaget och Brommaplans centrum, samt farhågor för problem under byggskedet. De muntliga synpunkter som framfördes på samrådsmötet gällde bl a att husen var för stora, oro för skugga på torget och skymd utsikt från grannhusen, samt trafiksituationen på Drottningholmsvägen och i Brommaplansrondellen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande till de inkomna synpunkterna Luktstörningar och skyddsavstånd Stadsbyggnadskontoret delar länsstyrelsens inställning att nya bostäder i kv Grammet inte får försämra reningsverkets utvecklingsmöjligheter eller möjligheter till nytt miljötillstånd. Möjligheten att minska skyddsavståndet till bostäder till 100 meter är dock helt central för projektets genomförande, eftersom den tillgängliga ytan är begränsad. Kontoret bedömer i samråd med Stockholm Vatten, exploateringskontoret och byggherren JM AB att föreslagna åtgärder för inkapsling av luktstörningar räcker för att minska/precisera skyddsavståndet till ca 100 meter, men håller med länsstyrelsen om att redovisningen och motiveringen i de utredningar som gjorts har logiska brister och behöver vidareutvecklas. Ett första steg innan förslaget går ut på plansamråd blir därför att komplettera och förtydliga materialet. Kontoret bedömer att det är möjligt att genom fördjupade

SID 11 (18) och kompletterande utredningar i den fortsatta planprocessen kunna visa på reella möjligheter att reducera olägenheterna till en acceptabel nivå och därmed tydligt motivera det föreslagna skyddsavståndet. Brommaplan som tyngdpunkt Brommaplan är utpekat som tyngdpunkt i översiktsplanen Promenadstaden, vilket kontoret tolkar som ett uppdrag att studera möjligheterna till förtätning och större skala. Planprojektet är en funktionell och ekonomisk helhetslösning för utveckling av tyngdpunkten Brommaplan med bussterminal, service, arbetsplatser, ett stort antal lägenheter, parkering för bilar och cyklar samt upprustning av torget och tunnelbanan. Programförslaget var på många vis en renodlat teknisk lösning och i det fortsatta planarbetet kommer fotgängarmiljö och byggnadsgestaltning att prioriteras. Kontorets ambition är att bytespunkten mellan buss och tunnelbana och de nya offentliga rum som skapas i projektet skall bli mycket bättre, trivsammare och mer funktionella än dagens Brommaplan. Trafiken Utgångspunkten i planarbetet är stadens nya Framkomlighetsstrategi som prioriterar kollektivtrafik och gång- och cykelanvändning. De nya bostäderna placeras i områdets absolut bästa kollektivtrafik- och cykelpendlingsläge. Biltrafiken på Drottningholmsvägen intill planområdet bedöms få bättre förutsättningar genom att busstrafiken flyter smidigare och genom en ny cirkulationsplats som ordnar trafiken till bussterminalen, Tunnlandsvägen och reningsverket/gastankstationen. I projektet ingår en gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen, från Knypplerskevägen till bostadsdäcket. Infartsparkeringen föreslås flyttas från Klädesvägen till det nya komplexet och samordnas med centrumparkeringen. Parkeringstal för de nya bostäderna och möjligheten att komplettera bostadsparkeringen med bilpool kommer att utredas vidare. Trafikkontoret bedömer att ca 700 cykelparkeringsplatser behöver anordnas i anslutning till tunnelbana och centrum. SL har en representant i projektgruppen och deras synpunkter arbetas in löpande. De stora och problematiska trafikfrågorna kring Brommaplansrondellen behandlas i trafikkontorets övergripande trafikanalys för östra Bromma, i en mindre lokal trafikutredning, och en kommunövergripande arbetsgrupp om bl a busskörfält mellan Ekerö och Bromma m m. Kulturhistoriska värden Projektet är utformat som en sammanhängande helhetslösning. Eftersom markytan är begränsad bedömer kontoret att det inte är möjligt att bevara de tre kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna. En tydligare beskrivning av området och befintliga byggnader och av förslagets konsekvenser för de kulturhistoriska värdena kommer att föras in i planbeskrivningen. Byggskedet Byggskedet (byggstart tidigast 2014-färdigställande prel 2019/2020) kräver en omsorgsfull planering för att undvika störningar och framkomlighetsproblem. Utbyggnaden avses ske i etapper. Buss-, tunnelbane- och biltrafik måste fungera

SID 12 (18) hela tiden. Planeringen av byggskedet måste samordnas med SL:s planering för upprustning av tunnelbanans Gröna linje, inklusive ersättningsbussar. Fortsatt arbete De synpunkter som kommit in under programsamrådet bedöms kunna hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Utöver arbetet med luktstörningar och skyddsavstånd kommer tyngdpunkten i det kommande planskedet att ligga på byggnadernas gestaltning, detaljutformning av allmänna ytor, fotgängarmiljö, bostadskvaliteter, mötet med omgivande stadsbygd, förskolebehov samt tekniska frågor som ledningar, dagvatten, avfallshantering etc. Tidigare framtagna utredningar kommer att kompletteras och revideras i enlighet med inkomna synpunkter. Det gäller bl a buller- och riskfrågor. Med anledning av de synpunkter som framförts under programsamrådet kommer de frågor som rör närheten till reningsverket att studeras särskilt noga i det fortsatta planarbetet: Fortsatt utredning och tydligare motivering till högst 100 meter skyddsavstånd mellan reningsverk och bostäder, enligt de punkter som Länsstyrelsen angett, görs före plansamråd. Samordning av planarbetet och Stockholm Vattens tillståndsansökan/ tillståndsprövning enligt miljöbalken för reningsverket. Stockholm Vatten kommer till sin ansökan att ta fram mycket av det material om reningsverkets framtida utformning och funktion som Länsstyrelsen efterlyser för att kunna bedöma skyddsavståndet till bostäder. Det bedöms inte som rimligt att inom planarbetets ram ta fram ett helt eget material. Efter plansamrådet blir det tydligare om länsstyrelsens krav på omfattande underlag avseende reningsverket innebär att planarbetet måste avvakta SV:s tillståndsansökan innan planen kan antas. Utvecklat förslag inför plansamråd Under hösten har förslaget detaljerats och utvecklats inför plansamrådet, som planeras till maj-juni 2013. Den nya bebyggelsen blir kompakt, men stor omsorg läggs på att skapa en trivsam fotgängarmiljö med gott mikroklimat både på det upprustade och utökade torget och på bostadsdäcket, som får en stadsmässig kvartersbebyggelse med gröna gårdar och trädplanterade gator. Bostadshusen blir 8-10 våningar höga (räknat från däckets nivå) mot Drottningholmsvägen och 7-8 våningar mot Kapplandsvägen, där bebyggelsen möter den lägre smalhusbebyggelsen. Intill tunnelbanan föreslås en mindre byggnad med ca 35 studentlägenheter, som dock kan behöva minskas om SL behöver mer yta för ombyggnad av tunnelbanebroar och station. Planområdet föreslås utökas med den nuvarande infartsparkeringen på Linneduken 4. Där föreslås ca100 lägenheter med lokaler i bottenvåningen mot Klädesvägen.

SID 13 (18) Snedperspektiv sett från Brommaplansrondellen. Perspektiv sett från Brommaplansrondellen, som visar det nya asymmetriskt formade kontorshuset mellan torget och Drottningholmsvägen. Det avses i första hand rymma de vårdrelaterade verksamheter som idag finns i Medborgarhuset

SID 14 (18) Bussterminal, galleria och ca 700 lägenheter ligger söder om tunnelbanan i kv Grammet. I bildens nedre vänstra hörn syns en ny cirkulationsplats för att ordna trafiken till bussterminalen, Tunnlandsvägen och reningsverket/gastankstationen. (Planritning bussterminal/galleria se sid 7) Linneduken 4, som idag är infartsparkering. Där föreslås ca100 lägenheter med lokaler i bottenvåningen mot Klädesvägen. Huset måste ligga minst 25 meter från Drottningholmsvägen som är primärled för trafik med farligt gods och ha en tät front mot vägen för att klara trafikbullret. Bebyggelsen ansluter till föreslagen bostadsbebyggelse på Linneduken 1, till höger på bilden, där en ny plan gjorts för ca 165 lägenheter i 4-10-våningar. Den planen är överklagad.

SID 15 (18) Huvudstråket uppe på däcket med lokaler i bottenvåningar och företräde för fotgängare. Stråket avslutas med bred trappa och hiss ner mot torget och tunnelbanestationen. Skiss till nytt bostadshus på Linneduken 4 med ca 100 lägenheter. Fasad mot Drottningholmsvägen. Byggnadens utformning kommer att bearbetas vidare inför plansamrådet.

SID 16 (18) Perspektiv sett från söder som visar bussterminalens entré från Drottningholmsvägen. Nattbilder. Fasad mot Drottningholmsvägen. Bussterminalens genombrutna fasad är effektbelyst.

SID 17 (18) Sektioner Bebyggelsen är högre mot Drottningholmsvägen (till vänster) och lägre mot smalhusbebyggelsen i Åkeslund (till höger). Däcket utformas så att det går att plantera träd utmed de nya gatorna. Läs sektionerna tillsammans med planritningen för bottenvåning med bussterminal/galleria på sid 7 och situationsplanen för bostadsdäcket på sid 14.

SID 18 (18) Flödesschema för fotgängare, cyklister och bussar. Syftet är att ge goda möjligheter till fotgängarrörlighet med många alternativa stråk inom komplexet och mellan de olika nivåerna och med goda kopplingar till omgivningen, både för dem som bor och dem som pendlar/passerar. I projektet ingår en gång- och cykelbro över Drottningholmsvägen, från Knypplerskevägen till bostadsdäcket. En ev planskild gång- och cykelförbindelse över Drottningholmsvägen norrut till Riksby studeras i programarbetet för Centrala Bromma/Riksby. Trafikkontoret har bedömt att det behövs ca 700 cykelparkeringsplatser i anslutning till bussterminal, tunnelbana och handel. Dessa kommer att spridas ut vid olika målpunkter. Tidplan för fortsatt planarbete Redovisning av programsamråd och ställningstagande i SBN, feb 2013 Fördjupad utredning av luktstörningar från Åkeshovs reningsverk och skyddsavstånd till bostäder, i samråd med Stockholm Vatten, exploateringskontoret, byggherren och länsstyrelsen, feb-april 2013 Plansamråd, maj-juni 2013 Avstämning: Länsstyrelsens bedömning i plansamrådet av skyddsavstånd mellan reningsverket och nya bostäder blir styrande för om planen kan gå vidare mot antagande eller måste avvakta tillståndsprövningen för reningsverket Granskning, prel 3-4 kvartalet 2013 Godkännande i SBN, prel 4 kvartalet 2013-1 kv 2014 Antagande i KF, prel 2 kvartalet 2014