Vård- och stödsamordning. Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Relevanta dokument
Vård- och stödsamordning

Basniva i samverkan och arbetsga ng fo r va rd- och sto dsamordning

Information om Vård- och stödsamordning och resursgruppsarbete

Samverkan genom avtal. Lennart Lundin Psykiatri Sahlgrenska, Göteborg

Hur får man brukarstyrning när brukaren har svårt att styra?

Vård- och stödsamordning Kort utbildningspresentation.

Integrerad Psykiatri

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

ULF MALM. Göteborg den 3 okt 2016

Antagen av Styrgruppen

Vård och stödsamordning, en modell för samverkan i Göteborgsområdet

Samordnad Rehabillitering

Strategier. Metoderna kan lätt anpassas till att stödja den kunskap och erfarenhet som redan finns i stora resursgruppen.

Guide för LOKALA RUTINER FÖR VÅRD- OCH STÖDSAMORDNING. Samordnad Individuell Plan (SIP)

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

Familjeintervention Praktisk guide till psykosociala riktlinjer vid schizofreni

Några ord om att implementera. Faser i implementeringsarbetet. Örebro. Fem missförstånd om förändringsarbeten

Evidens. vård och utbildning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Samverkan - avtal och överenskommelser Majorna-Linné

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

ACT i Malmö Workshop G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R

Integrerad Psykiatri. Nå Ut teamet

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

-Stöd för styrning och ledning

Resursgruppsarbete Vård- och stödsamordning i praktiken

Case management enligt ACT

Vård och stödsamordning i Dalarna

Behandling vid samsjuklighet

Kommunikation betyder kontakt mellan människor, samt överföring av information

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Uppdaterad ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

Här är vi nu KUNSKAPSLÄGET KUNSKAPSLÄGET FORSKNING

Uppdaterat ARBETSVERKTYG. Planeringsfasen

* Anger märkesingredienser i den ursprungliga amerikanska ACT-modellen (Liberman et al. 1999).

Integrerade arbetssätt inom området psykisk ohälsa och missbruk/beroende

Modell för sammanhållet stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning i Kalmar län

GUIDE FÖR LOKALA RUTINER FÖR VÅRD OCH STÖDSAMORDNING

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Kartläggning integrerade verksamheter och arbetssätt

Resursgrupps ACT (RACT)

Riktlinjer vård- och stödsamordning

ACT-teamet samlat stöd för personer med psykisk sjukdom och missbruk i Huddinge

Case Management i Sävsjö kommun

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Att arbeta enligt RACT

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Inventering av förekommande interventionstyper och samverkansavtal inom landets nio rättspsykiatriska kliniker.( )

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

HANDBOKEN Partille. Örgryte Härlanda. för arbete med Vård- och stödsamordning och samordnade individuella planer

Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Praktiska konsekvenser av de nya uppdaterade riktlinjerna: Socialtjänsten RFMA konferens 23 maj 2019 Zophia Mellgren Sveriges Kommuner och Landsting

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Resursgruppspaket (Resource group kits) (RACT) Historisk utveckling

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Kvalitetsstjärnan frågeformulär

Handlingsplan I-nod 2 Anpassade ACT team typ FACT eller liknande

Samteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning

Temadag om integrerade verksamheter och arbetsformer 26 september 2016 VÄLKOMNA

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Välkommen! Hur kan vi tillsammans göra mer för patienter med allvarlig psykisk sjukdom och fysisk ohälsa?

Planeringsfas RACT Flik 3. analys, prioritering målformulering och första resursgruppsmötet

Vård och stödsamordningsprojektet. Arbetsseminarium/chefsutbildning Moskogen 4 och 5 februari 2013

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Temagrupp Psykiatri. Årsrapport 2016 Datum: Sammanfattning och analys. Sammanfattning av temagruppens arbete under 2016

Gunilla Cruce Processledare ACT-teamet i Malmö. Programtrogen ACT i Sverige går det?

Lokal överenskommelse

Bästa Möjliga vård, stöd, service och rehabilitering Clinical Case Management, Evidensbaserad praktik, Community Mental Health. Ulf Malm, Göteborg

Bostad först i Stockholms stad

Hjälp och stöd vid psykisk ohälsa. upplandsvasby.se

Psykosociala metoder och stöd

I-nod: Anpassade ACT-team typ FACT eller liknande. Jeanette Jonsson, V Götaland Christel Norrud, Kristianstads kommun

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

Uppföljning av den psykiatriska hemsjukvården i västra Östergötland - maj 2015

Validand och valideringshandledare

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Programtrohetsmätning av ACT och Flexibel ACT. Bengt Svensson CEPI Lunds Universitet

Resursgrupps-ACT. e-arbetsbok

Projekt samsjuklighet

Socialtjänstens roll i Vård- & stödsamordning

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Lokal överenskommelse

ACT-teamet i Malmö. Processledare Gunilla Cruce Socionom, dr med vet

Samsjuklighet psykisk störning och missbruk, beroende. Östersund 28 april 2010 Daniel Sandqvist

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Arbetsblad för Kartläggning

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Socialpsykiatrin. våra tjänster. Reviderad senast:

Supported Education. Studier med stöd

CM-RACT MANUAL GÄVLEBORG

Transkript:

Vård- och stödsamordning Liselotte Sjögren, projektledare/kurator Affektiv Mottagning 2

Vad är Vård- och stödsamordning? En modell för att öka brukarmedverkan och delat beslutsfattande, och för att öka samarbete och samverkan mellan kommun och psykiatri för personer med omfattande psykiska funktionsnedsättningar, med målet att öka funktionen och delaktigheten i samhället Samordning av vård (psykiatri) och stöd (kommun): vård- och stödsamordnare från kommun och psykiatri arbetar tillsammans med gemensamma brukare Riktar sig till brukare med omfattande funktionsnedsättning pga. psykisk ohälsa och behov av utökad samverkan Arbetar efter brukarens önskemål om förändring Modellen erbjuder/inbjuder deltagande från närstående samt övriga professionella: resursgruppsarbete

Forts. vad är VOSS? Utgår från en tydlig struktur/arbetsordning Kartläggningsfas förändringsönskningar och mål underlag för SIP (samordnad individuell plan) Arbetsfas stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning, utbildning om sjukdom, problemlösning, involvera närstående Hämtar sina verktyg från programmet Integrerad Psykiatri

Bakgrund 80-talet: Assertive Community Treatment (ACT) skapades i USA Integrerad Psykiatri (IP) utvecklades av Ian Falloon, och implementerades i Buckingham, England 90-talet: IP lanserades i Sverige Optimal Treatment Project (OTP), internationellt forskningsprojekt, bl.a. Nå Ut-teamet i Göteborg deltog Resultat: god evidens för IP IP främst använt inom psykosvården i Sverige, men är utvecklat för patienter med psykisk ohälsa + låg funktion oavsett diagnos!

ACT samhällsbaserad vård Riktar sig till de brukare som behöver mest vård och stöd Ett kärnteam har ansvar för att brukaren får alla sina behov tillfredsställda och sköter den kliniska vården Målsättning att stödja brukarens oberoende, rehabilitering och tillfrisknande Personal har ansvar för ett begränsat antal brukare (ca 1020) Antalet personal kring brukaren bör vara litet

Forts. ACT Varje brukare har en kontaktperson som står för bedömning, vård och utvärdering, ensam eller tillsammans med sitt team. Behandlingen är individuellt anpassad Behandlingen ges i hemmet och i samhället, in vivo- för att det är effektivare att lära sig saker på plats Vården är kontinuerlig över tid och olika funktionsområden Ska ha krisberedskap hela dygnet Programtrohet mäts med en skala

Integrerad Psykiatri Är ett psykosocialt behandlingsprogram som involverar brukaren, hens närstående samt professionella kontakter Riktar sig till personer med svåra psykiska funktionsnedsättningar Förenar medicinska och psykosociala insatser, vilket har visat på bästa effekt Innehåller psykopedagogiska interventioner såsom social färdighetsträning och 6-stegs problemlösning

Tidslinje utveckling av metoden CM ACT IP IP till Sverige 1960 1980 1990 F-ACT R-ACT VOSS 2000 2010 VOSS kommun och psykiatri arbetar i samverkan med verktyg från IP-programmet

ACT, R-ACT, F-ACT, CM, IP, VOSS Alla utgår de från samma grundelement: Individfokus med brukaren i centrum för sin egen behandling och rehabilitering Vård- och stödsamordnare som funktion (=case manager) Integrerad psykiatri som metodprogram Samverkan genom resursgruppsarbete Samhällsbasering genom inkludering av brukarens privata nätverk och arbete med brukaren i den miljö och situation där denne befinner sig

Arbetsgång VOSS Uppstartsfas Erbjud och motivera Etablera kontakt med samarbetspartner Boka gemensamma tider Kartläggningsfas Kartläggning med hjälp av arbetsbladen Sammanställning av kartläggning och förberedelse inför SIP SIP-möte Arbetsfas Uppnå mål och delmål i SIP Uppföljande SIP-möten Resursgruppsarbete: stresshantering, kommunikationsträning, social färdighetsträning, utbildning om sjukdom/funktionsnedsättning, problemlösning

Arbetsblad (kartläggningsfas) Samtycke, checklista, kontaktuppgifter Intervju En vanlig dag Nätverkskarta QLS100 Tidiga tecken Analys av kartläggning 6-stegs problemlösning Förberedelse inför SIP

Verktyg/arbetsblad (arbetsfas) Resursgruppen Tidiga varningstecken 6-stegs problemlösning Utbildning om sjukdom/funktionsnedsättning Utbildning om stress och stresshantering Kommunikationsträning Social färdighetsträning

Syfte med Vård- och stödsamordning Att brukaren får formulera sina önskemål om förändringar och mål Att göra brukaren delaktig i de beslut som tas Att göra den psykiatriska behandlingen och det kommunala stödet begripligt Att öka tillgängligheten och tryggheten gällande vård- och stödinsatser Att förbättra kommunikationen mellan personerna i resursgruppen - samverkan Att lära ut hur man effektivt löser problem och uppnår mål Att förebygga och hantera kriser att brukaren blir mer självständig och uppnår återhämtning

VOSS i Uppsala Län Uppsala, Knivsta, Håbo, Enköping, Östhammars kommuner, i samverkan med psykiatrin implementerar i dagsläget metoden Kommunen: främst boendestöd och boenden Psykiatrin: Affektiva (Mottagning 2, 3 och Unga Vuxna) har VOSS-team, Psykos jobbar sedan länge med IP/CMR, Beroende&neuro: uppstart pågår Utveckling/anpassning av metoden för barn & ungdom

Brukarrepresentant En patient berättar om sina erfarenheter av VOSS

Citat från patientens mamma: Jag vill passa på att ge en stor och varm eloge för allt det fantastiska arbete du och boendestödet gjort och gör för min dotter! Jag hoppas att ni känner hur betydelsefullt ert engagemang är och hur oerhört skönt det känns att min dotter nu mår så bra och är så stabil som hon är, vilket till stor del är er förtjänst! Ni har hjälpt henne att få struktur i sitt liv och hon är så trygg nu i och med att hon vet att inte bara vi i familjen, utan även du och ditt team, finns där för henne

Frågor? Liselotte Sjögren 018-6117660 liselotte.sjogren@akademiska.se