NEFROSTOMI Information och tips!

Relevanta dokument
Information till dig med suprapubisk kateter i urinblåsan

Kvarvarande urinkateter. Patientinformation

Central venkateter CVK

PICC-line, perifert inlagd central venkateter

Kateterisering av urinblåsan (man)

Normalt är urinen steril

Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi

Information om din PICC-line

Att kissa med kateter, en instruktionsbok.

Stenextraktion Percutan

2% CHONDROITIN SULFATE SJÄLVKATETERISERING

PATIENTINFORMATION BOTOX vid behandling av neurogen överaktiv blåsa

Till dig som ska få en T-Port PATIENTINFORMATION

Vårdrelaterad UVI. Inger Andersson, hygiensjuksköterska, april 2016

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Information om Bråck på stora kroppspulsådern

Information till dig som ska opereras

Blåsknapp, cystostomiknapp (tömningsknapp i urinblåsan)

Användarguide REN intermittent kateterisering

Bukväggsbråck. Bukväggsbråck. Information inför operation av bukväggsbråck

Urinrörsförträngning. RID Ren Intermittent Dilatation

till dig som ska opereras för Bråck

Publicerat för enhet: Avdelning 34 Version: 1

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

DELEGERING RIK. Rutinen gäller inom Äldreomsorgen, Individ-och familjeomsorgen, Socialpsykiatrin och Funktionshinderverksamheten i Borås Stad.

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

OPERATION AV LÄNDRYGGS- DISKBRÅCK

Navelbråck. Navelbråck. Information inför operation av navelbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Värdefull information före och efter din operation

KAD-bara när det behövs

Välkommen till den Gynekologiska enheten på Östra sjukhuset. Viktig information att läsa i samband med sen medicinsk abort.

Ärrbråck. Ärrbråck. Information inför operation av ärrbråck. Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

till dig som har en Överarmsfraktur

Celsite implanterbara injektionsportar

Till dig som fått en. Stomi

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

Smärta och smärtskattning

Effektiv GAG-ersättning SJÄLVKATETERISERING SJÄLVKATERISERING

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR)

Patientinformation hysterektomi (operera bort livmodern) med buköppning

Formulär absorberande produkter /användare

Gallblåsa. Magsäcken. Djupa gallgången med stenar. Mer information: Se sidan Patientinformation

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

till dig som ska opereras för Gallsten

VID DAGKIRURGISKT CENTRUM

Användarguide REN intermittent kateterisering

Celsite Implanterbara injektionsportar

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med RUTIN Repetition av patientens PD-kunskaper

Det här händer på Centraloperation

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

Bankart. Stabilitetsoperation i axeln

Ren Intermittent Dilatation information till dig som ska självdilatera

Husläkarmottagningen har öppet 8-17 på vardagar. Du bokar en tid genom att ringa till mottagningen eller genom att logga in på 1177.se.

Ljumskbråck. Ljumskbråck. Information inför operation av ljumskbråck med titthålsmetoden

MRSA. Information till patienter och närstående

Katetervård och kateterisering av urinblåsa

Navelbråck. Information inför operation av navelbråck

Inklämningssmärta. Akromioplastik

STEL- OPERATION I LÄNDRYGGEN

TILL DIG SOM SKA FÅ EN INOPERERAD DEFIBRILLATOR (ICD)

Information om operation av barnbråck hos flickor och pojkar Mer information: Sök under patientinformation

DU OCH DIN UROSTOMI. Värdefull information före och efter din operation

Det här händer på operationsavdelningen

Senskada i axeln. Rotatorcuffskada

Det här händer på Centraloperation

till dig som har en Armbågsfraktur

Urinstomiguide. Information och rådgivning före och efter operationen

Radiofrekvensablation (hjärtarytmi)

Värt att veta om urinvägsinfektion

CoreTherm värmebehandling. för godartad prostataförstoring

Patientinformation. Bröstrekonstruktion. Information till dig som ej har erhållit strålbehandling

PICC-line Skötsel & hantering

Urinläckage hos män Urindroppsamlare (uridom)

Urinvägskateterisering. Innehållsförteckning

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Hur blir min vardag som urostomiopererad?

A N V Ä N D A R G U I D E

Planerat kejsarsnitt hos oss på Karolinska Universitetssjukhuset

Det här händer på operationsavdelningen

Smärtstillande kan man behöva ge i ca 1 vecka postoperativt. Huden runt gastrostomin skall rengöras dagligen med tvål och vatten och torkas torr.

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Robotassisterad radikal prostatektomi

VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM SKA OPERERAS VID UROLOGISKA KLINIKEN

Bröstrekonstruktion. Direkt eller senare rekonstruktion. Rekonstruktion av bröst med implantat OPERATION

Hydrocephalus och shunt

SKÖTSEL AV CENTRALA INFARTER CVK, NAK/NVK och PCVK

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

Perifer venkateter-praktiskt handhavande

Det tarmslem som normalt bildas i tarmen finns även på och i stomin. Tarmens peristaltiska rörelser gör att stomins storlek kan variera något.

Perifer venkateter (PVK) - barn - praktiskt handhavande

Brachybehandling vid prostatacancer

Inkontinenscentrum Västra Götaland. Inkontinens TILL DIG SOM VILL VETA MER OM

Patientinformation Pacemaker

MRSA. Information till patienter och närstående

FRÖLUNDA SPECIALISTSJUKHUS Ortopedmottagningen. Till dig som ska opereras på. Ortopedmottagningen. Doknr 2845 Ver 1

Handhavande av subcutan venport och piccline på vuxna patienter Ambulansverksamheten

Transkript:

INFORMATION OM NEFROSTOMI Information och tips!

Nefrostomi, vad är det? Nefrostomi är en urinkateter som är placerad i njurbäckenet genom huden på ryggen. Slangen är kopplad till en urinpåse. Orsaker till nefrostomi är avflödeshinder från njuren som kan ges av t.ex. njurstenar, tumörer eller ärrbildning i urinledaren. Hur går det till? Anläggning av en perkutan (genom huden) nefrostomi görs i lokalbedövning på BDC (BildDiagnostiskt Centrum)/Röntgen av röntgen läkare. Före ingreppet får du på avdelningen en smärtstillande spruta och en droppnål i armen. På BDC/Röntgen får du ligga på ett undersökningsbord där man med hjälp av röntgengenomlysning och ultraljud lokaliserar njurbäckenet. Röntgenläkaren väljer ut bästa stället för nefrostomin, oftast i sidan bak mot ryggen nedanför revbensbågen. Hudområdet tvättas och kläs sterilt. Huden liksom vävnaderna ända fram till njuren bedövas. Under exakt kontroll förs med hjälp av ett speciellt instrument en tunn kateter in i njurbäckenet. Katetern kopplas sedan via en sammanbindningsslang till en tömbar urinuppsamlingspåse. Katetern fixeras genom en låsmekanism från utsidan som gör att katetern bildar en liten knorr i njurbäckenet. När ingreppet är klart får du åka tillbaka till vårdavdelningen. Ibland kan det blöda lite i samband med nefrostomiinläggningen och blödningen kan kvarstå upp till ett par dagar efter ingreppet. Direkt efter ingreppet kan katetern behöva spolas med steril koksaltlösning för att hindra att blodet levrar sig och täpper till katetern. Om du har ont efter ingreppet får du smärtstillande på avdelningen. 2

Njure Njurbäcken Urinkateter Urinledare Urinblåsa Urinrör Varje dygn producerar njurarna 1-2 liter urin. Från njuren transporteras urinen genom urinledaren ner till urinblåsan. Normalt rymmer urinblåsan cirka 4 deciliter urin. En stor del av kroppens slaggprodukter renas i njurarna och förs ut med urinen. När flödet från en njure hindras av t.ex. njurstenar, tumörer eller ärrbildning i urinledaren kan man sätta in en urinkateter, en nefrostomi. Urinkatetern placeras i njurbäckenet genom huden på ryggen. 3

Bandage När du fått en ny kateter i njuren/bytt din kateter i njuren behövs ett bandage som håller katetern på plats och håller insticksstället rent. Nefrostomin är fastsatt med en hudvänlig kompress. Den gör att katetern inte viker sig och hindrar urinflödet. Har du fått en nyinsatt kateter bör kompressen bytas 2-3 gånger den första veckan. Om kompressen blir kladdig görs tätare byten. Katetern bör vara fäst med tejp på huden några centimeter från instickstället för att förhindra att katetern fastnar och ändrar läge eller åker ur, se bilden. När du skrivs ut från avdelningen planeras en kontakt med en distriktssköterska som ansvarar för din kateter. Du får med dig ett behandlingsmeddelande att ge till distriktssköterskan. Efter någon vecka och om insticksstället ser oretat ut räcker det med omläggning av nefrostomin 1 gång/vecka då även urinpåsen byts. Vid byte tvättas insticksstället rent med tvål och vatten/steril koksaltlösning och huden torkas därefter torr. Hur får jag mitt bandage? Innan du lämnar sjukhuset får du utskrivet hjälpmedel. Kompresser, påsar och uppfästningsanordning beställs via Landstingets Beställningsportal (OneMed) och körs hem till dig. Det kostar 200 kronor per uttag. Frikort för sjukvård gäller. 4

Ett bandage håller katetern på plats och håller insticksstället rent. Nefrostomin är fastsatt med en hudvänlig kompress, Drainfix, som gör att katetern inte viker sig och hindrar urinflödet. Kateten kopplas sedan via en sammanbindningsslang till en tömbar urinuppsamlingspåse. 5

Hur använder jag urinpåsarna? Urinpåsar finns i två utföranden, en mindre tömbar som kan sitta en vecka innan den byts och en större engångspåse som används natte tid. Då du kopplar nattpåsen till dagpåsen ska du öppna tappkranen så att urinen samlar sig i nattpåsen. Nattpåsen bör dessutom befinna sig under njurens nivå ex. på golvet för att flödet ska vara konstant. Nattpåsar töms i toaletten och läggs i en plastpåse som du försluter. Släng därefter påsen i de vanliga hushållssoporna. Tömbara påsar byts 1 gång/ vecka. Slängs som de övriga påsarna. Kan jag leva som vanligt? Du bör dricka extra mycket vätska, totalt cirka 1,5 liter/dygn. Riklig urinmängd medför minskad risk för komplikationer. Du bör avhålla dig från tungt kroppsarbete eftersom katetern då kan rubbas ur läge. Duscha gärna. Bassängbad och bad i badkar rekommenderas endast om täckande plastfilm noggrant placeras över nefrostomin. Observera! Noggrann handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga infektioner. Tvätta händerna med tvål och vatten före och efter all hantering av förband, katetrar och urinuppsamlingspåse. Vilka problem kan uppstå och vart vänder jag mig? Vid problem med nefrostomin tar du kontakt med BDC på 08-616 33 45 dygnet runt. Om katetern glidit ut tar du snarast, dygnet runt, kontakt med BDC för att få ny kateter. 6

Du tar kontakt med BDC om: Urinflödet är dåligt Urinen är starkt blodtillblandad Du får smärta över njuren Urinläckage uppstår vid sidan av katetern Vid grumlig och illaluktande urin eller vid feber ringer du i första hand din husläkare för att få behandling av en eventuell urinvägs infektion. Du kan dagtid ta kontakt med din specialistmottagning, Södersjukhuset. På urologiska mottagningen kan du få praktiska råd om din nefrostomi. Det här vill jag fråga min läkare om: 7

Viktiga telefonnummer Södersjukhuset 08-616 10 00 BDC/Röntgen 08-616 33 45 Urologiska mottagningen 08-616 24 40 (dagtid vardagar) Mån ons 08.30 11.30, 13.00 15.00 Tor fre 08.30 11.30 Foldern är sammanställd av: Urologiska kliniken Åsa Bäärnhielm, legitimerad sjuksköterska och VÅRDSAK i urologi Claes Nyman, överläkare BDC/Röntgen Eva Gustafsson, röntgensjuksköterska Martin Delle, överläkare Södersjukhuset 2012, reviderad 2016. Foto: Fotogruppen. Illustration: Clas Fröhling och Tove Hennix. Sjukhusbacken 10, 118 83 Stockholm. Telefon 08-616 10 00 SL-Buss 3, 4, 164. Pendeltåg Stockholms Södra www.sodersjukhuset.se