Urinvägarna. Leons berättelse. Urologi

Transkript

1 Urologi EVA I PERSSON Urinvägarna Leons berättelse Leon är 62 år, lever tillsammans med Clary och jobbar som IT tekniker på ett stort företag. Han lever ett stressigt liv och har rökt sedan tonåren. Efter en mindre stroke för något år sedan tar han Trombyl 75 mg dagligen men betraktar sig ändå som frisk. Igår när Leon var på toaletten kissade han alldeles rött, urinen såg ut som hallonsaft. Han blev chockad och trodde han sett fel, han hade ju inte ont någonstans. Men nästa gång han kissade var det likadant, då var urinen ännu rödare och mer tjockflytande. 1

2 Berättelsen om Leon Leon blev mycket orolig och berättade för Clary som direkt körde honom till akutmottagningen. På akutmottagningen sattes genast en grov KAD. Lisa som sjuksköterskan hette förklarade att det på så sätt skulle bli enklare att skölja ut blodet eftersom blodkoagler lätt kan stoppa urinflödet i katetern. Leon tyckte att det kändes både obehagligt och pinsamt att få en kateter i sin penis. Han har dessutom alltid varit rädd för blod och kände sig nästan svimfärdig när han såg allt blodet som kladdat på låren och penis. Orsaker till hematuri Cancer i urinblåsa, prostata, njure eller övre urinvägar Godartad prostataförstoring Sten i njure, urinledare eller urinblåsa Akut cystit Kronisk cystit, till exempel efter strålbehandling mot bäckenet Glomerulonefrit Efter transuretrala ingrepp som blåskatetrisering, cystoskopi, operationer Prostatabiopsier Berättelsen om Leon Lisa spolade koksaltslösning i katetern, drog därefter ut vätskan igen och spolade ut den i en skål. Koksaltlösningen var då uppblandat med blodig urin och små blodkoagler. En sjuksköterska tog venprover och berättade att man ville veta hur hans HB låg, de tog även blodgruppering och bastest på honom ifall han skulle behöva en blodtransfusion. När personalen på akuten hade spolat Leons blåsa flera gånger på kort tid utan att blodmängden minskat, lades han in på en urologisk vårdavdelning. 2

3 Spoldropp På vårdavdelningen kopplade personalen ett spoldropp. Två påsar med ljummet koksalt droppade snabbt in i katetern och sedan ut i en stor urinuppsamlingspåse som hängde vid nederdelen av sängen. Sjuksköterskan Anna förklarade att han inte kunde gå upp så länge spoldroppet var kopplat. En läkare gick igenom Leons läkemedelslista och satte ut Trombyltabletten eftersom den gjorde att blödningen inte upphörde lika lätt. Både Leon och Clary var mycket oroliga och undrade varifrån allt blodet kom ifrån? Forts. berättelsen om Leon Med jämna mellanrum fick han nu en stark smärta vid urinblåsan och penis. Det kändes som att han var extremt kissnödig, trots att han hade kateter. Undersköterskan Erika kom då och stängde av spoldroppet och spolade urinblåsan manuellt med en 50 ml sårspruta. Vätskan som kom ut var som blåbärssoppa men när den hade spolats ut släppte smärtan. Efter att proceduren med spoldropp och handspolning upprepats flera gånger under ett par timmar men ändå inte räckte till bedömde urologen att man behövde göra en operation för att få ut alla blodkoagler ordentligt. Berättelsen om Leon En narkosläkare kom och berättade att Leon skulle vara vaken under ingreppet, men han skulle få en ryggbedövning så att han inte kände något. Därefter gjordes en så kallad blåsevakuering (TUR B). En urolog förde in ett cystoskop genom urinröret och kunde genom detta skölja alla koagler och stoppa blödningen. Efter operationen kom Leon tillbaka till avdelningen och fick fortsätta med spoldropp. Eftersom hans blodvärde hade sjunkit fick han två påsar blod. 3

4 Urinblåsecancer Dagen därpå fick Leon beskedet av den opererande urologen att det såg ut som om han hade cancer i urinblåsan och att biopsier hade skickats för analys. Svaret kom efter tre veckor och visade på en högmalign urinblåsecancer. Cystektomi genomfördes och en kontinent urinreservoir konstruerades. Vanliga transuretrala operationer TUR B (transuretral resektion av blåstumör) TUR P (transuretral resektion av prostata) Blåshalsincision (en trång blåshals klyvs med diatermi) Cystoskopi (endoskopisk undersökning av urinblåsan, kan kombineras med biopsi) Cystolitektomi (blåssten krossas och spolas ut) Blåsevakuering (blodkoagler sköljs ut) Uretrotomia interna (uretrastriktur skärs upp) Inläggning av kvarliggande JJ kateter ( splint ) i urinledaren Uretäroskopi (endoskopisk undersökning av urinledaren) Laserlitotripsi (sten i urinledaren krossas med laser och sköljs ut) Erektil dysfunktion Orsaker: Ökar med åldern Kärlsjukdomar Diabetes Operationer i bäckenet vanligaste är radikal prostatektomi för prostatacancer. Nerverna till svällkropparna skadas vid operationer. Behandling Medicinsk och sexologisk kompetens Läkemedel som tabletter eller tillföra prostaglandin i svällkropparna, antingen som en injektion eller med ett stift i urinröret 4

5 Urinvägsinfektioner UVI bakteriella infektioner i urinblåsan, urinröret och/eller njurbäckenet Uretrit Akut cystit Cystouretrit Akut pyelonefrit behandlas i sluten vård med bredspektrumatibiotika (mecillinam, ampicillin, cefalosporiner eller fluorokinoloner) i parenteral form Berättelsen om är 30 år och nära att svimma när hon ska till jobbet pga. svåra smärtor. Smärtan kom plötsligt. Den kommer i attacker och strålar på vänster sida, vid nedre delen av ryggen. Hon mår illa och har kräkts ett par gånger. tar en taxi till akutmottagningen för att få hjälp. Det känns som att hon inte kan sitta still när smärtan slår till. På akuten får hon först två injektioner Diklofenac intramuskulärt, men de hjälper inte mycket. Därefter får hon en spruta Ketogan. Den hjälper något, men inte tillräckligt. Berättelsen om En röntgenundersökning visar att hon har en liten sten i vänster uretär. Eftersom s smärta är svår att lindra läggs hon in på en urologisk vårdavdelning. Smärtorna lugnar sig men ökar av och till. Hon får då ett suppositorium Spasmofen som lindrar bra. är trött och mår illa när hon går upp. Hon får en liten sil att kissa i när hon går på toaletten. Det är bra att veta om stenen kommer ut. Dessutom kan man då skicka den på kemisk analys. 5

6 Njurstenssjukdom Stenar i urinvägarna består av mineralsalter, vanligast kalciumoxalat Orsaker metaboliska rubbningar: Idiopatisk hyperkalciuri och hyperparayreodism Ärftlig komponent för benägenhet att bilda sten i urinvägarna Otillräckligt vätskeintag Stort intag av protein, salt och oxalsyrahaltiga livsmedel Framåt kvällen börjar känna sig riktigt bra, men från midnatt får hon mer kontinuerliga smärtor, hög feber och frossa. Nattsjuksköterskan kallar på jourläkaren som ordinerar mer dropp och tätare kontroller av puls och blodtryck. Läkaren ordinerar också att en urinkateter ska sättas för att mäta urinproduktionen och att odlingar från urinen och blodet ska tas. får intravenöst antibiotikum och läkaren beställer en ny datortomografi. Efter röntgen som görs framåt morgonkvisten har s blodtryck sjunkit. Hon har inte kissat alls den senaste timmen, trots att hon har fått flera liter dropp. Läkaren säger att stenen har täppt till urinledaren helt och hållet och att det har blivit en infektion i njuren med sepsis, som följd. För att häva den måste man lägga in en tunn slang in i njuren, en nefrostomi, vilket ska göras inom ett par timmar. 6

7 Läkaren vill att ska vårdas på intensivvårdsavdelningen (IVA) i väntan på en nefrostomi, eftersom infektionen påverkar blodcirkulationen. På IVA får hon fler slangar i blodkärlen för att få mer dropp och för att puls och blodtryck ska kunna övervakas kontinuerligt. är orolig för allt som händer omkring henne, men samtidigt så trött att hon inte riktigt orkar bry sig. Vid åtta tiden får hon en injektion av lugnande läkemedel och hämtas därefter till röntgenavdelningen. På röntgenavdelningen läggs en lokalbedövning vid ryggmuskulaturen nedanför revbenen på vänster sida. Därefter sticker röntgenläkaren en nål in i njurbäckenet. Det gör lite ont, men som är trött och tagen minns efteråt knappt vad som hände stannar sedan på IVA några timmar tills blodtrycket stigit och det rinner mycket urin i slangen från njuren. Smärtan ger med sig, men är väldigt trött och får ligga kvar på urologavdelningen ytterligare fyra dygn innan hemgång. Nefrostomin ska vara kvar tills man har tagit bort stenen. En sjuksköterska på urologavdelningen visar henne hur instickstället på nefrostomin ska läggas om. ska gå till distriktssköterskan två gånger i veckan för omläggningar. Hon får antibiotikum i tabletter för ytterligare en vecka. Om några veckor ska hon komma tillbaka till njurstensenheten på sjukhuset. Då ska stenen i hennes vänstra urinledare njure krossas med stötvågor i en stor apparat. 7