RAPPORT FRÅN TEATER TRIBUNALEN VÅREN 2002



Relevanta dokument
THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

Producenten Administratör eller konstnär?

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Handledning för studiecirkel

Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

Hej studerandemedlem i FUF

Mall & guide inför Ditt företags utvecklingssamtal

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Vad tycker du om arrangemanget SEE Västerbottens hållbarhetsvecka i sin helhet?

Utvärdering av Länsteatrarnas Höstmöte 2013

Källkritisk metod stora lathunden

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

Tierpspanelen. Utvärdering

Du och ditt personliga varumärke LJK loredana jelmini kommunikation Malmö 7 oktober

Praktiken gav anställningsbara ingenjörer

Studerande föräldrars studiesociala situation

MEDBORGARDIALOG. - en liten guide

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

Retorik & framförandeteknik

Stöd till interkulturella projekt

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Med fokus på ungdomars röst och 365 andra saker

Att uttrycka mig Gustav Karlsson

Sammanställning av svaren

Handledning för presskommunikation

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

Praktikrapport. Historia. Filosofi. MKVA13, Medie- och kommunikationsvetenskap: Kvalificerad yrkespraktik. Lunds Universitet VT - 13.

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

BAKGRUND. Kort sagt, få alla a8 älska fotografiet! Ne8e Gallerist The PhotoGallery

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

10 tips för ökad försäljning

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Intervjuguide - förberedelser

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Bakom leendet. Varför snackas det så lite om något som betyder så mycket? Om arbetsmiljö

Samlat GRepp. Samlat GRepp på. Hållbart arbetsliv blev en GRymt bra dag! 4 april 2007 på Storan

Exempel på observation

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

VERKSAMHETSPLAN 2018 Utrikespolitiska föreningen i Göteborg

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Bok & Biblioteksmässan Beskrivning av arbetsklimatet

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetslös men inte värdelös

Möte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket

Mentorskapsprojektet i Göteborg

Kursplanen är fastställd av Akademin Valand att gälla från och med , höstterminen 2016.

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Förändringsarbete hur och av vem?

Som anhörigkonsulent och enhetschef

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Stina Inga. Ur antologin nio, utgiven av Black Island Books och Norrbottens länsbibliotek, 2002 ISBN Intervju: Andreas B Nuottaniemi

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

TÖI ROLLSPEL F (6) Försäkringstolkning. Ordlista

Personalpolicy. för Karlsborgs kommun

Hållbar utveckling A, Ht. 2014

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Knuff Affärsutveckling inom kulturella näringar

Underlag vid medarbetarsamtal

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Hur du tacklar intervjusituationen!

Sammanfattning av Workshop om validering 15 november

Övning: Föräldrapanelen

Intervjuguide- Doktorandrekrytering

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter Kristianstad

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Mina listor. En Android-applikation. Rickard Karlsson Rickard Karlsson - rk222cu Linnéuniversitet rk222cu@student.lnu.

Konsten att hitta balans i tillvaron

Integrationsträffar för unga

Praktikrapport Industrikompetens i Östergötland AB

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Vad vi snackar om. Tänk igenom vad som är de stora samtalsämnena på din arbetsplats. Grundläggande ombudsutbildning September 2010

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Ungdomarna behöver vårt stöd - och vi behöver ungdomarna

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Formgivning och avtalens betydelse

Lärprojektet Utvärdering av samverkansdialogerna

Transkript:

RAPPORT FRÅN TEATER TRIBUNALEN VÅREN 2002 LIA 4, Linus Lundin, Kulturverkstan 2002

INNEHÅLL 1. ABSTRACT IN ENGLISH page 3 2. SAMMANFATTNING sidan 4 3. SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING sidan 5 4. BAKGRUND sidan 6 5. PROJEKTLEDAREN I ETT NYTT SAMMANHANG sidan 8 6. PROJEKTARBETE MED MEGAFON sidan 16 7. SLUTORD sidan 23 8. ADRESSER sidan 24

1. ABSTRACT The Tribunalen Theater is a small theater group formed in 1995 by actors from the high school of drama in Malmoe and scene decorators from the Swedish Institute of Drama (DI) in Stockholm. The Tribunalen Theatre have gained a well earned reputation of being one of Swedens most interersting and politacally radical theathers. As a part of my studies in project management at Kulturverkstan in Gothenburg I did a 4 month practice as co-assistant producer at the theater. I also worked as a project manager with the project Megafon wich is a project aiming at making a space for public social and political debate. By this practise I have learned and gained valueable knowledge and insights in producing theater and the work as a project manager. This report adresses some of the problems related to producing theater and working as a project manager. As for the problems I found and focus on I suggest that these problems are to be found in the transformation of the Tribunalen Theater from in the beginning a small theater group with scarse monetary resources to a more proffessional organization, and in the way decisions are made in various levels of their organisation. I also make some practical suggestions and reflections on how to facilate and support a better structuring of the organization and thus avoiding stressful working atmossphere and make possible more room for the main field of action, namely the production of theater.

2. SAMMANFATTNING Teater Tribunalen är en friteater som bildades 1995 av skådespelare från Teaterhögskolan i Malmö och scenkonstnärer från Dramatiska Institutet. Min praktikperiod på Teater Tribunalen som jag genomförde mellan 25 januari till 22 maj 2002, arbetade jag som produktionsassistent samt som projektledare för projektet Megafon. Genom detta arbete har jag fått insikt i och värdefulla kunskaper om projektledning och med producentarbete av teaterverksamhet. Rapporten syftar till att ge en översikt av det arbete jag utfört och en inblick i Teater Tribunalens organisation och verksamhet. Vidare diskuterar jag och reflekterar kring projektledarens situation i ett nytt sammanhang och teaterns verksamhet och organisation. Jag föreslår också några konkreta åtgärder på några av de problem som Teater Tribunalen har i sin verksamhet och som jag upptäckt under min praktikperiod.

3. SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNING 3.1 SYFTET MED RAPPORTEN Syftet med den här rapporten är dels att redogöra, om än inte i detalj, för hur min praktikperiod har förlöpt, vilka nya insikter som kommit till mig genom praktiskt arbete som projektledare och som produktionsassistent på Teater Tribunalen. 3.2 METOD Rapporten är i sin helhet baserade på mina personliga reflexioner i samband med detta arbete. I de stycken då det som skrivs kan beskrivas som icke enbart redovisande utan även teoretiserande bygger också de resonemang jag framför på min personliga erfarenhet. Därmed icke sagt att det inte finns ett faktaunderlag eller att rapporten inte speglar faktiska förhållanden. Mycket av materialet till denna rapport har jag grundat genom utvärdering och samtal med min handledare och arbetsgivare, tillika producenten för Teater Tribunalen, Liisa Tolonen, samt i samtal med andra knutna till teatern. Samtidigt bör det kanske påpekas att rapporten endast beskriver min personliga tolkning ur mitt perspektiv, och i de stycken jag beskriver strukturella och organisationsmässiga fenomen specifika för Teater Tribunalen bygger det således inte baserat på någon gemensam utvärdering eller intervju där alla berörda parter har kommit till tals. Detta gör det knappast mindre relevant, eftersom en av projektledarens ansvar är just att reflektera utifrån ett perspektiv som av nödvändighet just måste befinna sig i en position utanför kärnan. 3.3 AVGRÄNSNING I den här rapporten tänkte jag behandla och beskriva: hur jag har uppfattat min situation som projektledare i en ny struktur ge en konkret och faktamässig beskrivning av de projekt och verksamhetsdelar som jag arbetat med på Teater Tribunalen under min praktikperiod. ge en beskrivning av organisationsstrukturen med avseende på beslutsfattande och kommunikation i det löpande arbetet. Redogöra för projektet Megafon och mitt arbete med detta projekt under min praktikperiod.

4. BAKGRUND 4.1 INLEDNING Under julen 2002 funderade jag en hel del på vad jag skulle göra under mitt sista halvår på Kulturverkstan. Det började stå allt tydligare klart för mig att den sista perioden på något sätt skulle vara avgörande för att sy ihop mina två års utbildning. Liksom många andra, tror jag, som potentiell nybakad kulturprojektledare, hade jag viss ångest inför mitt val. Något visste jag redan, och det var att jag ville ha ett konkret ansvar som projektledare. Jag hade också lust till att pröva på något nytt, ett fält som jag inte utforskat tidigare, och få nya praktiska erfarenheter. Under hösten 2001 hade jag varit i kontakt med Teater Tribunalen i Stockholm kring en kortare praktik. Detta ledde till att jag tog upp kontakten igen i december 2001. Teater har alltid legat mig varmt om hjärtat och jag har ägnat mig en del åt skådespeleri i amatörteatergrupper tidigare. Som projektledare var jag därför intresserad av att se hur själva produktionsarbetet på en teater gick till. När jag så kontaktade Teater Tribunalen visade det sig att de sökte någon som kunde ta hand om ett fristående projekt inom teaterns ramar kallat Megafon. Syftet med projektet är att stärka teaterns roll som en arena och offentligt rum för samhällsdebatt och kritik. Jag tyckte att det lät väldigt spännande så jag tackade ja. 4.2 TEATER TRIBUNALEN Teater Tribunalen är en friteater som bildades 1995 av skådespelare från Teaterhögskolan i Malmö och scenkonstnärer från Dramatiska Institutet. Det första gruppen gjorde var att ta den gamla biografen LIDO på Söder i Stockholm i besittning. Där har teatern hittills gjort fjorton uppsättningar. Teatern drivs som en ekonomisk förening där många av de ursprungliga medlemmarna ingår. I kravet för medlemskap ingår också att utföra praktiskt arbete. Detta är också ett krav som ställs på skådespelare och andra engagerade i produktionsarbetet och som regleras i arbetskontrakten. Teatern har i dagsläget en heltidsanställd producent, en halvtidsanställd ljus och ljudtekniker och en regiassistent. I annat är både skådespelare, regissör och andra projektanställda. Så var dock inte läget när jag kom till teatern i mitten av januari, då hade man också en halvtidsanställd ansvarig för marknadsföring och en projektanställd produktionsassistent.

Merparten av anställningarna följer givetvis tidsperioderna för produktionerna, men är också i hög grad ett resultat av utrymmet i den övergripande budgeten för verksamheten och produktionerna. Utöver ovan nämnda anställda finns en vänförening som dels åtnjuter en del förmåner såsom inbjudningar till generalrepetitioner och rabatterade biljettpriser på föreställningar. Dessa hjälper bl.a. till att sprida affischer information i samband med föreställningar. I den här gruppen finns också nyckelpersoner t.ex. inom skolorna och företag. Teatern tar ibland också emot praktikanter, t.ex. från Dramatiska Institutet och olika gymnasielinjer i Stockholm. Dessutom finns en mindre grupp människor som hjälper till vid mindre arrangemang och i biljettkassan. Tribunalen är en uttalat politiskt riktad teater. I programförklaringen står att teatern vill blottlägga, kritisera och döma den politiska och ekonomiska makten, och inspirera till engagemang och aktion. Vidare att: alla pjäser och all verksamhet Tribunalen tar sig för måste relateras till och polemisera mot samhället och den situation som människor lever i idag. En särart som teatern håller sig med och som speglar den politiska ambitionen är biljettpriserna som är inkomstrelaterade (för den betalande). Ett annat är projektet Megafon, som syftar till att bredda teaterns kontaktyta och dialog med allmänheten och skapa ett offentligt rum i rummet (läs teatern) där radikal samhällsdebatt kan föras. Teater Tribunalen har i Stockholm väl lyckats att skapa sig ett väl respekterat namn, en egen nisch så att säga, med fokus just på den politiska teatern. Icke så sällan tar man sin utgångspunkt i samtiden, såsom i vårens stora produktion Hot Mot Hennes Liv som bl.a. behandlade temat om den västerländska människans brist på helhetssyn och varför en människa väljer att bli terrorist. Den senaste föreställningen; Vem ska trösta Mona eller Sveriges förlorade heder, som handlar om hedersmord och etnologiska generaliseringar, är ett annat exempel. Teater Tribunalen började som ett projekt helt utan pengar, och under de första åren drevs teatern nästan helt uteslutande av ideella insatser och genom A-kassestämplande skådespelare. Det första året fick man ett startbidrag om 50.000 kr från Stockholms Stad Kulturnämnd som knappt räckte till att betala hyran. I takt med att teatern befäst sin position som en av de mest progressiva och angelägna scenerna i Stockholm har teatern åtnjutit välförtjänt ökade bidragsanslag, från bl.a. ovannämnda kulturnämnd och Stiftelsen Framtidens Kultur. Övriga inkomster får teatern bl.a. genom gästspel och uthyrningar till och för olika föreningar och arrangemang. Mer om beslutsformer och organisation redovisas löpande i näst följande stycke.

5. PROJEKTLEDAREN I ETT NYTT SAMMANHANG 5.1 FÖRSTA KONTAKTEN MED TEATER TRIBUNALEN Mitt första möte med Teater Tribunalen fick jag då jag åkte upp till Stockholm i slutet av januari. Jag hade bestämt träff med Liisa Tolonen, som är producent på Teater Tribunalen. Jag stegade in i lokalen på Hornsgatan och möttes av en febril aktivitet och en massa människor, det var nämligen bara 3 veckor kvar till premiären av Hot mot hennes Liv, och teatern foajé höll på att målas om och allt iordningställas. Det kändes att det var mycket kreativ energi i rörelse trots det allmänna kaoset. Jag har alltid gillat kreativt kaos, så det tilltalade mig ganska mycket. Efter en stund lyckades jag hitta Liisa som för tillfället var upptagen och jag fick vänta en stund till det avtalade mötet. Vi gick sedan till en näraliggande restaurang för att äta lunch och tala en del om att jag eventuellt kunde göra praktik hos Teater Tribunalen. Liisa berättade att de blivit mycket intresserade av mig genom min e-post och samtal, och jag hade också förberett en presentation av vad jag ville göra på Teater Tribunalen. Liisa berättade att Teatern just nu befann sig i ett kritiskt skede i produktionen av uppsättningen och att det därför var mycket att göra. Jag gjorde ganska så klart, vilket jag hade förutsatt mig redan från början: Mina begränsningar Mina förmågor Min ambition Mina önskemål Jag ställde också en rad frågor som t.ex. Arbetstider Hur Liisa upplevde sin egen arbetssituation och arbetsklimat Teaterns förväntningar på mig Hur organisationsstrukturen ser ut Ifall Teater Tribunalen kunde erbjuda mig ekonomisk ersättning för dubbelt boende. Jag tror att detta var bra eftersom det klargjorde en hel del och gav mig en utgångspunkt för att fatta ett bra beslut. Tillika vill jag hålla det för en rekommendation att vara ärlig och öppen med både svagheter, begränsningar och ta reda på så mycket som möjligt om verksamheten. Det

ger inte bara ett första mått på vad arbetet ska fokuseras kring. Det ger dessutom ett gott intryck att man intresserar sig för de problem och processer som finns i verksamheten som man ska kliva in i. Vad jag blev mest glad över var att från vårt samtal var att de verkligen hade tänkt på att jag behövdes, mina kunskaper och mitt engagemang. Dessutom skulle jag få möjlighet att driva ett fristående projekt, Megafon, med en egen budget, och ansvara för att planera och genomföra verksamhet inom ramarna för detta projekt. I övrigt skulle jag också behövas och få inblick i teaterns övergripande verksamhet, dvs. producentskapet Första veckorna skulle jag få hjälpa till med marknadsföringsarbetet och förbereda (dvs. göra en projektbeskrivning) Megafons produktioner inför våren. Innan jag började fick jag också uppdraget att fundera kring och föreskriva åtgärder för att fokusera marknadsföringsarbetet på några specifika målgrupper (främst invandrare och skolor). Efter att fått veta fakta om Teater Tribunalen och mina arbetsuppgifter beslöt jag mig för att tacka ja till erbjudandet om praktikplats. Redan från början bestämde jag mig nu för att vara så tydlig och öppen i min kommunikation med Liisa och de andra på Teatern som jag bara kunde förmå. I flera fall kan även övertydlighet (en fråga om att kunna kontrollera att feedback infinner sig och att våga ställa dumma och obekväma frågor för att inte missa väsentligheter i kommunikation och lära känna nya fakta), vara en hjälp för en projektledare. 5.2 FÖRSTA VECKORNA Under de första veckorna kom jag att arbeta tillsammans med Susanne Lind som var anställd på Teatern som marknadsförare på halvtid (men hon jobbade nästan heltid). Mina uppgifter bestod av att tillsammans med henne sköta marknadsföringen av Hot mot hennes Liv, producera annonser och uppdatera hemsidan för Teatern, samt hjälpa till med övrigt praktiskt arbete där det behövdes. Min uppgift var också att skriva samman och presentera en projektplan för produktionen av Megafon under våren, initiera kontakter och utreda och samla upp Teater Tribunalens intresse för önskvärt innehåll i projektet. 5.3 UPPTÄCKTER & REFLEXIONER I den här delen kommer jag att blanda iakttagelser med reflexioner och ibland teoretiska resonemang och slutsatser, och jag hoppas att du som läsare inte störs av detta upplägg.

När man är ny i en ny struktur och en ny organisation går mycket energi åt till att bekanta sig med just dessa strukturer och organisationens medlemmar. Den period som jag kom in i präglades av ett högt arbetstempo och en allmänt stressframkallande arbetssituation. Inte så konstigt eftersom det var tre veckor kvar till premiären av Teater Tribunalens nya produktion Hot mot hennes Liv. Av detta skäl fann jag mig således till en början en smula förvirrad i min arbetssituation. Det hela löste sig ganska så smärtfritt då jag fick praktiska uppgifter att utföra redan från första dagen. Dessa arbetsuppgifter bestod i att planera en annonseringsplan för annonser i dagspress och också producera annonser i QuarkExpress (Layoutprogram). Dessutom fick jag i uppgift att strukturera om hemsidan och som självpåtagen uppgift, att ordna med ett enkelt e- postbaserat bokningssystem. En sak som jag redan från början hade efterfrågat var en tidigare projektbeskrivning av Megafon, samt en projektplan för marknadsföring. Det visade sig att sådana styrdokument saknades. Visserligen fanns dokumentation i form av bidragsansökningar, vissa ekonomiska redovisningar och dokumentation rörande tidigare seminarier inom ramen för projektet Megafon. Lite märkligt. När jag sedan kontaktade den person som hade haft ansvaret för projektet under 2001 visade det sig vara den förra producenten som slutat i november samma år. Dessutom visade det sig att producenten hade slutat på grund av utbrändhet. Detta var en milt sagt, oerhörd upptäckt för mig. Utbrändhet är ett sjukdomstillstånd orsakat av ett flertal olika faktorer och inte sällan beror det på bristande struktur i organisationen och en överbelastning i fråga om arbetsmängd som den drabbade har haft att utföra. Ofta handlar det om att personen i fråga har utsatts för långvarig stress i arbetet. Jag började ana ugglor i mossen. Jag tror att det var här som jag började lägga ett pussel, där bitar fortfarande saknas och en del kanske ligger fel, men likväl var det nu jag började förstå en del om de dolda strukturerna på Teater Tribunalen. Att jag föredrar att kalla dessa strukturer för dolda ska inte tolkas som något negativt värdeomdöme från min sida. Det betyder blott vad ordet i sig betyder, och hänvisar till ett allmänt känt fenomen i grupper och organisationer; nämligen skillnaden och/eller den naturliga förekomsten av formell och informell demokrati och beslutsfattande. Innan jag kom till Teater Tribunalen hade jag fått höra en hel del gott, både om deras produktioner men också om deras arbetssätt som i vissa väsentliga hänseenden (t.ex. i regiarbetet med Hot mot hennes liv)skiljer sig en del från andra professionella friteatergrupper. Jag hade fått veta att Teater Tribunalen

arbetade utifrån demokratiska metoder och att egentliga hierarkier saknades. Min bedömning som utomstående part är det en övergripande korrekt beskrivning, men inte i alla delar sann. Sann i den bemärkelsen att medlemmarna i den ekonomiska föreningen som driver Teater Tribunalen i stort sett har samma möjligheter att påverka och fatta gemensamma beslut både vad gäller den övergripande planeringen av innehåll i och utförande av de gemensamt formulerade verksamhetsmålen. I Teater Tribunalen, liksom de flesta andra organisationer och grupper som jag arbetat i, huruvida än den utåt sett (eller selektivt förmedlade) bilden av den egna gruppen föreställs som demokratisk, så uppstår om inte annat ur själva arbetsprocessen alltid mönster av och strukturer av hierarki. Någon är alltid mer drivande än en annan, och detta är inte bara beroende utav personliga egenskaper eller speciellt engagemang i vissa frågor. Faktum är att även externa faktorer (utanför verksamheten i själva gruppen) också spelar roll, t.ex. om man har andra uppdrag, bor på annan ort etc. Vad som blev tydligt för mig var således, efter en period, att många av besluten som fattades informellt, av den grupp som utgör delar av den ursprungliga kärnan av medlemmar. Själv förvånades jag till en början av att det inte förekom på förhand annonserade regelbundna produktionsmöten. Detta innan det kom till min kännedom att mycket av beslutsfattandet skedde dels utanför teatern och i hastigt hopkomna möten, t.ex. i en rökpaus. När sedan Liisa sa: Ska vi gå och ta en cigarett, så menade hon: nu behöver vi prata lite om hur arbetet går. Teatern har, vilket jag inte nämnde tidigare, två uttalat konstnärliga ledare, och tillika vad man skulle kunna kalla för teaterchefer, som är de som ofta gör de ultimata besluten. Inte så att de inte skulle göra det i samråd med de övriga i demokratisk ordning, men jag skulle ändå vilja påstå att de befinner sig högst upp i den informella hierarkin. Som projektledare och nytillkommen var det från en början var det till en början svårt att se och komma i kontakt med dessa inre strukturer. I vissa fall, och speciellt när det gäller att sköta det löpande produktionsarbetet, behövs formella beslutsordningar och tydlighet när det gäller vem som ska fatta avgörande beslut. Dessutom måste beslutsordningen med avseende på de olika delarna i verksamheten vara tydliga, annars uppstår lätt rundgång i kommunikationen, och i värsta fall uppstår konflikter och verksamhet blir onödigt trögflytande. Att den förra producenten slutade så drastiskt medförde också att mycket arbete förblev oavslutat och kom att läggas på den nya producenten utöver de uppgifter som fanns för den nya produktionen. Detta är ett problem som kvarstår och innebär ytterligare ett stressmoment i arbetet. För min del

innebar det också att jag i stort sett var tvungen att börja från scratch med Megafon, även om jag i den inledande fasen hade hjälp av att jag träffade den förra producenten, och hade läst en del om vad som hade gjorts tidigare osv. När jag kom till Teater Tribunalen fick jag som sagt till en början hjälpa till med marknadsföringen av Hot mot hennes liv. Det kändes skönt att börja med en konkret arbetsuppgift. Efterhand märkte jag dock att det inte stod rätt till i kommunikationen mellan marknadsföraren och den övriga personalen. Här vill jag dock poängtera att jag inte kände till hela processen till dess att jag kom till teatern, men likväl såg jag även här några strukturella problem. Det första som jag upptäckte var att det saknades en konkret marknadsföringsplan, samt att adressregister och andra rutiner, t.ex. produktion av annonser i dagspressen. Vad var då orsakerna till detta? En orsak står naturligtvis att finna i det i ovan nämnda problemet med att den förra producenten slutade så hastigt. Dessutom var denna producent liksom den producent som föregick efter vad jag förstått oerhört drivande. Detta i kombination med ett arbetssätt som inte grundar sig på formella rutiner tror jag dels har gett upphov till att det skapats en icke så liten oreda och kaos på produktionssidan. Och ofta uppstår också ett vakuum när en drivande person lämnar scenen. Detta har alltså skett två gånger på en relativt kort tidsperiod. Och detta sätter också en större press på den som kommer efter. Det andra viktiga tror jag står att finna i skillnad och konflikt mellan olika arbetssätt. Den av teatern anställda marknadsföraren hade en helt annan bakgrund än många av de andra som jobbar på teater tribunalen. Med en bakgrund i arbete på bl.a. Stadsteatern i Stockholm som är en mycket större organisation, och den i jämförelsen lilla organisationen Teater Tribunalen, ledde till en konflikt. Denna skillnad i arbetssätt ledde till att kommunikationen mellan marknadsföraren och de konstnärligt drivande bröt samman redan på ett tidigt stadium. Och utan en öppen och rak kommunikation blev det också svårt för marknadsföraren att formulera och driva en strategi för marknadsföringen. I slutändan ledde det till en rad onödiga missar och fel prioriteringar, vilket i sin tur bidrog till ett magrare publikunderlag än vad som borde ha varit möjligt. Slutet på historien var att marknadsföraren sades upp från sin tjänst tidigare än var som var planerat (det var en projektanställning för vårens produktion), vilket också medförde ett ökat arbetstryck på både producenten och mig. Det tredje är att arbetet med uppsättningen Hot mot hennes liv också var oerhört svår konstnärlig prövning, och uppsättningen liknade inte något

annat som tidigare gjorts på teatern. Manuset till Hot mot hennes liv är en lysande och klar skildring av den värld vi nu lever i, men samtidigt också lika fragmentarisk som denna. Att få det till en helhet har vad jag förstått inte varit lätt, eftersom det inte finns några som helst givna roller eller scenanvisningar. Detta färgade naturligtvis av sig på teatern och arbetet som helhet. 5.4 KONSTNÄRLIGT ARBETE KONTRA PRODUCENTARBETE? Teater Tribunalen är trots den bild som jag målat upp, och som säkert kan uppfattas som svart och negativ är Teater Tribunalen en mycket vital teatergrupp. De konstnärliga ambitionerna är höga. Viljan att ta sig an och bemästra sin samtid, sätta avtryck i inte minst den politiska debatten och tänja och utvidga det konstnärliga uttrycket är ett av Teater Tribunalens särskilda kännetecken. Den konstärliga kvalitén är också något som icke oförtjänt gett teatern ryktet som en av Stockholms och kanske Sveriges mest intressanta och bästa scener för politisk teater. Jag vill också framhålla att det finns en skillnad som inte alltid är förenlig, mellan det arbete som producenten eller projektledaren har att utföra och det konstnärliga arbete som är teaterns själva kärna. Konstnärligt arbete, i synnerhet i fall man utforskar gränserna för själva uttrycket, kräver ett stort kreativt utrymme och möjlighet till improvisation. Inte sällan så begränsas detta kreativa utrymme av hårda fakta som t.ex. budget och den mängd arbetsuppgifter som en producent på i det här fallet med få anställda, en liten teater, har att utföra. Producentens roll blir i det här fallet därför dubbel. Å ena sidan att vara den som förväntas att praktiskt förverkliga konstnärliga idéer och andra sidan den som ska se till att teatern fungerar som helhet. Detta sammantaget med den i förra stycket nämnda något oklara beslutsordningen vet jag gör producentens arbete svårbemästrat och framkallar en stressad arbetsmiljö. En grundläggande orsak till de problem som jag beskrivit tror jag också ligger till en del i Teater Tribunalens utveckling från till en början en verksamhet byggt på mycket personligt engagemang och ideellt arbete till en allt mer professionell verksamhet. De flesta av teaterns medlemmar arbetade från en början helt ideellt. Under tiden som teatern fått sin välförtjänta goda renommé har också verksamhetsstöden ökat. Många medlemmar har också fått en hel del andra engagemang att tänka på. Inte så konstigt. För att överleva som skådespelare är man ofta tvungen att ha flera olika uppdrag, och teaterns ekonomiska ram medger inte produktioner året runt och att ge inkomst åt alla medlemmar.

Att klara en omvandling från verksamhet byggt på ideellt engagemang till mer långsiktig och kommersiellt driven verksamhet (vilket inte är målet i sig!) är ofta en svår sak att klara av. 5.5 SUMMERING Teater Tribunalen har klara organisatoriska brister i sin verksamhet som ger utslag i att främst de som arbetar med administration, marknadsföring och annat producentarbete utsätts för en onödigt stressad arbetssituation. Detta kombinerat med eftersläpningen i producentarbetet som uppkommit genom täta byten av producenter på kort tid gör det svårt att hinna med att på ett bra sätt organisera den löpande verksamheten. Ännu svårare blir det då också för producenten att ägna sig åt själva kärnan, d.v.s. att skapa nödvändigt utrymme för den kreativa konstnärliga processen. 5.6 SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER En konkret åtgärd som skulle underlätta inte minst marknadsföringsarbetet är att ta itu med att upprätta bra databaser för hantering av t.ex. adressregister och nyckelpersoner/organisationer. Marknadsföring handlar mycket om att upprätthålla ett så brett och väl fungerande kontaktnät som möjligt. Marknadsföringsarbetet underlättas också oerhört av att man gör upp en strukturerad och bra marknadsföringsplan där man tydligt formulerar målgrupper och deras behov och det man vill kommunicera. Under våren har personalstyrkan minskat med 2 nästintill heltidsarbetande på administrations- och produktionssidan. På både kort och längre sikt är det ohållbart att en ensam producent ska sköta både arbetet med att skapa kreativt utrymme för den konstnärliga processen och sköta den övriga löpande verksamheten. Det ideala vore att ha en person som enbart ägnar sig åt det administrativa (jämför med produktion av film där man ofta är en producent och en produktionsledare och flera assistenter) arbetet, och därtill en tidsavgränsad tjänst för marknadsföring. Producenten skulle givetvis fortfarande ha det övergripande ansvaret tillsammans med de konstnärliga ledarna för att teatern fungerar som helhet, men skulle kunna ägna mera tid åt att bygga hållbara rutiner och få tid att bygga mer långsiktiga strategier för verksamheten. Ett första steg på vägen att komma till rätta med de problem som jag beskrivit i ovan är naturligtvis att våga se dem. En förutsättning för att man ska kunna komma ur den situation som teatern befinner sig i idag är naturligtvis att de som är inblandade i verksamheten är överens om vilka problem som existerar.

Ett sätt att komma dit kan vara att man så snart som möjligt sätter sig och utvärderar verksamheten. Denna utvärdering borde också fokusera på att reda ut frågan hur man inom verksamheten ska fatta olika beslut rörande den löpande verksamheten. Beslutsprocesserna både med avseende på vem som ska ta de faktiska besluten på och i olika delar av verksamheten och vem som sedan har ansvaret att praktiskt utföra de fattade besluten borde kunna klargöras och kanske skrivas ned i något slags kontrakt eller schematisk skiss. Arbetet borde också kunna organiseras bättre genom att ha regelbundna och formellt annonserade arbetsmöten. Dessa bör i så fall också fokuseras på att innefatta ett utvärderingsmoment, så att man kan stämma av var i arbetet som man befinner sig. Dokumentationen av dessa möten måste också med nödvändighet vara allmänt tillgänglig för alla.

6. PROJEKTARBETE MED MEGAFON 6.1 MEGAFON Megafon är som sagt ett projekt inom ramen för den vanliga produktionen av pjäser. Syftet med projektet är att ge teatern den plats den förtjänar i det offentliga samtalet för att citera direkt ur projektbeskrivningen. För Teater Tribunalens del är det också ett sätt att vidareutveckla de teman och problemställningar som tar sig uttryck i teaterpjäserna. Megafon är också ett sätt för Teatern att vidareutveckla och stärka kontakterna med andra grupper och organisationer i samhället. Genom arrangemangen kan man också kommunicera med och hitta publik som normalt sett inte konsumerar teater. Under 2001 spelade man en Fassbinderpjäs på Tribunalen, Blod På Kattens Hals. Man gjorde också ett gästspel i Colombia hos den beryktade FARCgerillan (numera terroriststämplad) där man uppförde Strindbergs Liten katekes för underklassen (på spanska). Seminariet som var knutet till detta var bl.a. seminariet Individ & Kollektiv och Motstånd & Estetik som på olika sätt behandlade frågor kring makt, engagemang, våld som metod att nå politiska mål etc. Under sommaren uppläts lokalerna bl.a. till möten för olika organisationer och människor som varit med under EU-toppmötet i Göteborg (Teater Tribunalen gästspelade i Göteborg under EU-toppmötet med Liten katekes för underklassen ). Under hösten tog man sig an ett stort stycke av efterkrigstidens svenska kulturdebatt genom att ordna ett seminarium med tema Kulturaktivism 68:01 - Eller När Blå Tåget möter Doktor Kosmos. Under våren 2002 har Teater Tribunalen producerat två sådana arrangemang. Det ena var en fotoutställning kallad Graffiti Hall of Fame om graffitikonstnärer och s.k. lagliga väggar i New York. Det andra var ett heldagsseminarium kallat Brott och Straff ett år efter Göteborg med tema de rättsliga processerna i samband med EU-toppmötet i Göteborg och 11 september. Projektet Megafon bekostas genom bidrag från Stiftelsen Framtidens Kultur. 6.2 GRAFFITI HALL OF FAME, Bakgrund Jag har alltid haft en förkärlek till fenomen och samhällsyttringar som tar sin plats i det som populärt brukar kallas för det offentliga rummet. För mig innebär det offentliga rummet en plats som tillhör alla på lika villkor, där alla människor har lika rätt och möjlighet att uttrycka sig.

När jag kom till Teater Tribunalen hade man precis målat om sin foajé. Väggarna var ganska kala och jag fick idén om att man kanske kunde ordna en konstutställning. Min tanke var att fylla foajén men konst som appellerade till Teaterns radikala budskap, d.v.s. någon form av politisk konst. Min förhoppning var också att en konstutställning skulle kunna dra folk som normalt sett inte besöker teatern och ge dem möjlighet att upptäcka Tribunalen som offentligt rum. Graffiti som konstform har i Sverige länge varit hett omdebatterat, och inte minst i Stockholm. Under våren gavs en uppmärksammad utställning med namnet Stockholm Underground som startade en hätsk men samtidigt nyttig debatt om graffitins vara eller icke vara. Eftersom graffiti tar sitt uttryck i just det offentliga rummet har en hel del av debatten i samband med graffiti kommit att handla just om vem som har och inte har tillgång till och makt att styra över det offentliga rummet. Graffiti är också intressant därför att det är en konstform som till stora inte är reglerad genom konstnärliga institutioner. Eftersom jag absolut inte besatt några som helst kunskaper om graffiti som konstform tyckte jag också personligen att det vore spännande att utforska detta område. Efter en filmvisning ( Art the Bridge av Pierre Stahre) och debattkväll på ABFhuset i Stockholm kom jag sedermera i kontakt med två av redaktörerna för tidskriften Underground Productions (UP), Jacob Kimvall och Malcolm Jacobson. UP är om inte det enda regelbundna magasinet för den svenska graffitiscenen så åtminstone den mest etablerade och gott ansedda. Jag hade från en början tänkt att vårt samtal skulle leda fram till att jag skulle kunna komma i komma i kontakt med aktiva graffitimålare som skulle kunna ställa ut sina verk i Tribunalens foajé. Det visade sig emellertid att de själva hade varit i New York under sommaren 2001 och besökt och dokumenterat en skolgård i Spanish Harlem där graffitimålare sedan i början av 80-talet samlats för att lagligt måla skolgårdens väggar. Efter en tids gemensamt funderande bestämde vi oss för att göra en fotoutställning med några av de bilder som Jacob och Malcolm hade tagit från skolgården. En viktig faktor var också att vi tänkte att vi kunde använda utställningen som utgångspunkt för en debattkväll på temat Lagliga Väggar hot och möjlighet. Det andra var att vi kom fram till det konstiga att ställa ut graffiti i ett galleri. Graffiti är ju i mångt och mycket en rumsrelaterad konstform, och därför tyckte vi att det skulle kännas lite märkligt att rycka loss konstverken från deras samanhang.

6.3 GRAFFITI HALL OF FAME projektets delar Projektet omfattade en fotoutställning, pressvisning, vernissage och debattkväll (29 april) på Teater Tribunalen mellan den 20 april 8 maj. Efter ett visst mått av övertalning från min sida gick Teatern med på att låta mig genomdriva produktionen av fotoutställningen med en rambudget på 10.000 kr att täcka dels produktionen av bilderna, vernissage, seminarium och marknadsföring. Arbetet delades upp så att jag hade ansvar för att sköta marknadsföringen av utställningen, iordningställandet av lokalen, arrangera pressvisning och vernissagefesten. Jacob och Malcolm skulle hjälpa till genom att förse mig med kontakter och vara med i planeringen och genomförandet av debattkvällen, framställa materialet (fotografierna) till utställningen samt att hjälpa till i marknadsföringen genom att bl.a. sprida flyers och inbjudningar genom sitt nätverk. 6.4 GRAFFITI HALL OF FAME genomförande I den inledande fasen sökte jag sponsorer till utställningen, De jag sökte från var LO, Sourze.se, ETC, Crimson Färglabb och några reklambyråer. Tyvärr utan att lyckas. Flera var intresserade med tackade av olika skäl nej till att sponsra. Anledningarna till detta var flera. Dels att jag hade begränsat med tid genom att jag parallellt arbetade med att hjälpa till som produktionsassistent och dessutom planerade och arbetade med seminariet Brott och Straff. Det andra var självklart utställningens radikala karaktär. Det sista var att vi var sent ute till datumet för själva utställningen. Om det är något som är viktigt när man söker sponsorer är att man är ute i god tid. Inte bara för att flertalet fonder och institutioner som ger bidrag gör detta vid vissa tillfällen på året, men också för att man ska kunna hitta rätt sponsor och bygga ett förtroende och ett bra avtal. Generellt gäller det också för att kunna formulera så stringent som möjligt vad man genom ett sponsoravtal kan ha att erbjuda sponsorn. Marknadsföringen var den del som jag lade större delen av min energi på, eftersom vi ville väcka uppmärksamhet genom medierna. 800 flyers trycktes och över 4.000 e-post skickades ut med personlig inbjudan. Dessutom gick en personlig inbjudan till kulturnämnden per brev och genom galleri Agueli, som producenten på Tribunalen driver tillsammans med sin man. Förhoppningen var också att få den etablerade galleripubliken att besöka Tribunalen. Viss hjälp hade jag här naturligtvis utav att graffiti redan under våren var ett omdiskuterat ämne. Pressvisningen som vi hade dagen innan vernissage var inte med i den ursprungliga projektplanen men lades till p.g.a. det faktum att många

journalister inte jobbar på helgerna (och tidningarnas material måste vara tillhanda några dagar innan tryck). Debattkvällen var ett annan del i projektet som vi lade ner mycket energi på, med dels att formulera ett bra innehåll och hitta deltagare och en bra samtalsledare. Vi kom fram till att vi skulle försöka att undvika att debatten hamnade i den pajkastning som tagit rum i framförallt media kring graffiti. En debatt där graffiti ofta kopplas samman med kriminalitet och droger. Istället ville vi med utgångspunkt i fotoutställningen låta graffitimålarna själva komma till tals i en debatt med varandra kring temat lagliga väggar. Det som visade sig svårt var att få graffitimålare att ställa upp i debatten. Många är inte vana vid att debattera offentligt och en välgrundad rädsla finns för bl.a. att bli registrerad av polisen ifall man uttalar sig offentligt för graffiti som konstform. 6.5 GRAFFITI HALL OF FAME resultat Media: Förhandsreportage i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Tidningen Södermalm och ABC-nytt. Reportage i Tidningen Södermalmsnytt och Stockholms Fria Tidning. Dessutom plats i kalendariet över utställningar i DN:s På Stan. Besökare: Vernissaget besöktes av över 200 personer, däribland 2 medlemmar av Stockholms stads kulturnämnd. I övrigt låg besökssiffran i genomsnitt på 20 personer under utställningsperioden. Flertalet ungdomar men också en hel del äldre personer och förbipasserande. Debattkvällen: 40-talet åhörare åsåg en och en halv timmes debatt på temat lagliga väggar hot och möjlighet med 4 panelister och en debattledare. Budget: Budgeten höll sig inom ramen 10. 000 kr med försäljning av signerat verk. Till detta kan läggas att teatern fått besökare som inte annars skulle ha besökt teatern och att projektet Megafon fått allmän kännedom och exponering i media.

6.6 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF bakgrund Händelserna under EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001skakade Sverige i grunden och terrorattacken mot New York den 11 september skakade världen. Konsekvensen av dessa bägge händelser är för framtiden oöverskådliga. Likväl finns det ett enormt behov av att försöka förstå och bearbeta. Teater Tribunalen var under EU-toppmötet i Göteborg för att genomföra ett gästspel, och fick många av teaterns medlemmar direkta och personliga erfarenheter att bearbeta. Under sensommaren 2001 hölls också ett par öppna möten på Tribunalen där man samlades för att diskutera det som inträffat. Särskilt de rättsliga efterspelen som följde i spåren av kravallerna mellan polis och aktivister på bl.a. Avenyn i Göteborg under EU-toppmötesdagarna, men också i kölvattnet på 11 september, har på senare tid kommit att uppmärksammas mycket i samhällsdebatten. Trots detta hade fram till den 4 maj i Stockholm inte hållits något heltäckande seminarium eller debatt på detta tema. Av dessa anledningar föll det ganska naturligt att försöka ordna ett heltäckande seminarium på temat rättssäkerhet. 6.7 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF projektets delar Mitt ansvar som projektledare för Megafon var naturligtvis att hålla samman kontakterna med seminariet/debattens panelister, att arbeta fram frågeställningarna och innehållet i seminariet tillsammans med debattledaren Mats Öhlin. Till min hjälp i att finna panellisterna och sköta kontakterna med presskontakter och marknadsföring fick jag också hjälp av Christina Glaeser, som bl.a. jobbar som lärare i att hantera press och media vid bl.a. Stockholms Universitet. Mycket arbete ägnades i att hitta ett så brett politiskt deltagande som möjligt. Vi lade också mycket energi på att få med både de som tycker att de rättsliga processerna i samband med t.ex. EU-toppmötet varit juste och de som varit kritiska. Projektet marknadsfördes dels genom omfattande e-postutskick i olika omgångar, genom annonsering i Dagens Nyheter och genom spridande av flygblad i samband med 1 maj (2000 stycken ). För att effektivisera arbetet med e-postutskick använde vi oss också av kontaktpersoner i olika nätverk, som hjälpte oss att vidarebefordra informationen om seminariet.

6.8 SEMINARIET BROTT OCH STRAFF resultat Panelister: Erik Wijk, (författare och journalist) Martin Lindblom (chefredaktör för LO-tidningen) Stig Centerwall (försvarsadvokat) Ebba Junker (mamma som satt instängd med sina barn på Hvitfeldtska gymnasiet), Jörgen Johansen (fredsforskare vid Göteborgs Universitet), Magnus Hörnqvist (forskare vid Stockholms Universitet), Per Rudbeck (försvarsadvokat) Kia Andreasson (riksdagsledamot, mp), Helena Bargholtz (riksdagsledamot, fp, jur.kand) Mats Einarsson (riksdagsledamot, v, referensgruppen till Göteborgskommissionen) av Göteborgskommissionen) Eva Hagström (Nätverket Föräldrar 2001) Lars Åke Lundberg (f.d. Fängelsepräst vid Öståkeranstalten) Lena Laurén (redaktör SR), Mikael Oskarsson (polisinspektör samt forskare vid Stockholms Universitet), Dror Feiler, Hanne Kjöller (ledarskribent, författare, Dagens Nyheter) Deltagare: Över 150 besökande under hela dagen (10.00 18.00) Media: Förhandsreportage i Dagens Nyheter. Reportage i Tidningen Arbetaren. Budget, kostnader för seminariet och panellister, c:a 25.000 kr 6.9 SLUTSATSER Megafon under våren 2002 har stärkt Teater Tribunalens position som arena för radikal samtidsdebatt, och många människor som i normala fall inte besöker teatern har gjort detta i samband med antingen Graffiti Hall of Fame eller Brott & Straff. På många sätt är det därför viktigt för Teater Tribunalen att verksamheten fortsätter på ett sätt eller annat. Fotoutställningen var ett regelbrott mot den verksamhet som projektet tidigare omfattad, d.v.s. seminarier och debatter, men visade också på möjligheterna att utveckla sätten att skapa debatt och kommunicera budskap på. När man tänker på marknadsföring är det också viktigt att det som kommuniceras motsvaras i verkligheten och att man tänker på hur det presenteras. En väl så liten detalj som rena handukar på toaletterna är icke att förakta i ett sådant sammanhang. Ett problem som vi hade att brottas med var tidsramen, och många av de som vi tillfrågade tackade nej på grund av att de hade andra uppdrag på det datum vi valt att lägga seminariet (Brott & Straff). Om man vill ha med högt uppsatta politiker, t.ex. justitieministern är det viktigt att vara ute i god tid.

En mycket viktig aspekt av att arrangera seminarium med deltagare från många olika orter är att ge dem tillräcklig information och också underlätta så mycket som möjligt för dem, t.ex. genom att boka hotell och köpa resor. När det gäller marknadsföring är det viktigt att tänka på att det bygger lika mycket på att kommunicera ett tydligt och klart budskap som möjligt som att utnyttja och bygga nätverk genom vilka man kan nå och förmedla budskapet. Kontakter med press beror också mycket på att göra bra research kring vilka journalister som skriver om det ämne man tänker föra upp i t.ex. en debatt eller i en fotoutställning. Och lika mycket som det gäller att skicka ut ett bra pressmeddelande så bygger det på att kunna sätta det egna budskapet i ett sammanhang som gärna bygger på något som redan är aktuellt i en debatt som förs i media. Ett annat bra tips är att förbereda färdigt bakgrundmaterial ifall någon journalist blir intresserad av att skriva ett reportage.

7. SLUTORD Under min praktikperiod på Teater Tribunalen har jag fått värdefulla kunskaper och insikter i produktionsarbetet på en teater. Jag har kunnat dra nytta av de kunskaper som jag fått genom min utbildning på Kulturverkstan och det har varit ett nöje att omsätta dessa kunskaper i praktisk arbete. De problem som jag stött på i arbetet som produktionsassistent och projektledare på Teater Tribunalen har stärkt min uppfattning om att arbete med projekt mycket beror på understödja en rak och öppen kommunikation mellan medarbetarna. Det har också varit ett nöje att få arbeta med duktiga och engagerade medarbetare på Teater Tribunalen.

8. ADRESSER & REFERENSER Lisa Tolonen, producent, Teater Tribunalen Teater Tribunalen Box 171 87 Stockholm Telefon: 08-84 94 33 hemsida: http://www.come.to/teatertribunalen