Kallelse med föredragningslista

Relevanta dokument
SAM Systematiskt arbetsmiljöarbete. Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning Dnr 2011.

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 33 (41) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Kommunstyrelsens beslut: Kommunstyrelsen beslutar

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen

Kallelse med föredragningslista

Policy för inköp och upphandling 8 KS

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sid LAHOLMS KOMMUN Sammanträdesdatum 1 Kommunstyrelsen Dnr

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Kallelse med föredragningslista

Protokoll 1 (12) Se nästa sida. Christian Björkqvist. Lena Axelsson (S) Ann-Helen Nilsson (C) Anslag/bevis

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Ny policy och riktlinjer för upphandling

Revidering av Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

Plats och tid Äppelkriget i kommunhuset i Tomelilla, den 7 mars 2019, kl

Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun

Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Rutin med tillämpningsanvisningar till upphandlingsreglemente

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Arbetsmiljöplan Kultur- och föreningsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Rapport årlig uppföljning SAM

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Upphandlingspolicy för Hjo kommun och dess bolag

Inköps- och upphandlingspolicy

POLICY FÖR ARBETSMILJÖN I HÄRJEDALENS KOMMUN

3. Fyllnadsval efter Lars-Ingvar Ljungman som ordförande i Vellinge Stadsnät AB

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

Fördelning av arbetsmiljöarbetsuppgifter i Härjedalens kommun

STYRDOKUMENT Instruktion för kommundirektören i Eskilstuna kommun

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens organisations- och personalutskott

HKF 9420 HUDDINGE KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 136 Dnr KS/2017:248. Uppdragsbeskrivning kommundirektör

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

Program för upphandling och inköp samt klausul om antidiskriminering och meddelarfrihet. Svar på remiss

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

Instruktion för kommundirektören i Strängnäs kommun

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott

TOMELILLA KOMMUN Valnämnden

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGS- POLICY

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Policy. Inköps- och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

TOMELILLA KOMMUN Revisorerna

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden

Kallelse med föredragningslista

Kallelse med föredragningslista

Sida (10)

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Kallelse med föredragningslista

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

Arbetsutskottets förslag till beslut. Landstingsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Utdrag ur Sammanträdesprotokoll

Vård- och omsorgsnämnden. Plats och tid Kommunhuset, Svalöv, kl Beslutande. Ej tjänstgörande ersättare.

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsen

Handlingsplan sociala företag

Policy. Inköps och upphandlingspolicy KS Föreskrifter. Plan. Program. Reglemente. Riktlinjer. Strategi. Taxa

KUNGSBACKA KOMMUN Kommunstyrelsen

RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET I NORRTÄLJE KOMMUN

Program Strategi Policy Riktlinje. Riktlinjer för politiska styrdokument

Inköps- och upphandlingspolicy

Reglemente för internkontroll avseende kvalitet KS-2014/1106

Revisionsrapport Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

POLICY FÖR UPPHANDLING OCH INKÖP

15. Motion om krav på kollektivavtal vid kommunala upphandlingar svar Dnr 2016/58-109

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 14 (15)

Transkript:

Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Ledamöter kallas Ersättare underrättas Tid: onsdagen den 17 augusti 2016 kl. 08.30 (uppehåll 11.15-13.00 för Vaccin mot utanförskap på Jazzarkivet i Tomelilla konsthall) Plats: Äppelkriget i kommunhuset Kallelse med föredragningslista Ärenden 1 Ändringar i föredragningslistan 2 Dialoger och informationsärenden 2016 2016/2 Sid 3 3 Utökning av nattbemanning på Nybogatans LSSboende 2016/238 4-7 4 Kompetensutveckling socialsekreterare 2016/295 8-9 Familjenämnden 5 Ansökan om medel från statens kulturråd för 2016/270 10-13 kvalitetshöjning inom kulturskolans verksamhet 2016/2017 6 Äskande om medel för utökning av personalresurser 2016/271 14-15 för ökad integration samt utökande av tjänstgöringsgrader för kulturskolans personal 7 Äskande om medel till biblioteksverksamhet för 2016/272 16-17 ökad integration samt utökning av personalresurser för genomförande 8 Detaljplan för del av kvarter Simson 9 2016/276 18-19 9 Särskild beredning för organisations- och 2016/278 20-21 arvodesfrågor 2016-2018 10 Sammanträdesdagar m.m. 2017 2016/268 22-23 11 Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i 2016/281 24-28 Tomelilla kommunförvaltning (SAM) 2015 12 Upphandlingsreglemente 2013/105 29-37 13 Förslag till arbetsordning för integrationsrådet 2015/102 38-42 14 Lokala ordningsföreskrifter 2016/211 43-56 15 Handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 - Vård och omsorgsnämnden - VON 2016/294 57-60 1

Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott 77/2016 16 Medborgarinitiativ - Mobilfri skoltid inom Tomelilla 2016/101 61-67 kommun 17 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) - riksväg 11 2016/301 68-197 18 Svar på motion - Håll arbetslinjen! 2014/256 198-204 19 Arbetsmarknadsenheten - Internbudget 20 Arbetsordning för Arbetsmarknadsdelegationen 21 Arbetsmarknadsutredning - gymnasieutskottet 2015/375 205-211 22 Prissättningsmodell vid försäljning av mark 23 Gestaltning Torget 24 Projekteringsdirektiv F-6-skola 25 Redovisning av anmälningsärenden ksau 17/8 2016/3 212-213 26 Remiss - Mobilitetsplan för Skåne 2016/303 214-220 Leif Sandberg (C) Ordförande Johan Linander Sekreterare Meddela förhinder i god tid till Kommunledningskontoret som kallar ersättare. Telefon 0417-182 53 Johan Linander E-post: kommun@tomelilla.se 2

Tomelilla den 8 augusti 2016 Dnr KS 2016/2 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Johan.Linander@tomelilla.se Ksau Dialoger och informationsärenden ksau 17 augusti 2016 Förvaltningens förslag till beslut - Ärendebeskrivning 1. Kommunpolis Anna Hagenkötter 2. Kommunchef Stefan Larsson 3. Samhällsbyggnadschef Jörgen Prahl - Syran och Gräshoppan Beslutsunderlag Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef 3 1 (1)

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 juni 2016 VON 72 Dnr VON 2016/33 Utökning av nattbemanning på Nybogatans LSS-boende Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar upphäva tidigare beslut, VON 57/2016 om att äska tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Vård och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att medge utökning med 1,2 tjänster för att kunna genomföra nödvändig utökning av nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Ärendebeskrivning Vård och omsorgsnämnden beslutade den 26 maj 2016, VON 57, att äska om tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Det har vid kontroll visat sig att denna kostnad redan var medräknad i budget för 2016. Vård och omsorgsnämnden behöver därför upphäva beslutet att äska om tilläggsanslag. Vård och omsorgsnämndens behöver däremot föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott att medge anställning av den personal som behövs för den utökade bemanningen. Tidigare har två personal haft jourtjänstgöring. Då övergång sker till vaken bemanning behöver förstärkning med 1,2 tjänster ske. Justerandes sign 4

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 juni 2016 VON 72 forts. Förvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar upphäva tidigare beslut, VON 57/2016 om att äska tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Vård och omsorgsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att medge utökning med 1,2 tjänster för att kunna genomföra nödvändig utökning av nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunsekreterare Pamela Lindqvist, handlingsid: VON 2016.914. Beslut vård och omsorgsnämnden 57/2016. Tidigare behandling Vård och omsorgsnämnden 57/2016: Vård och omsorgsnämnden beslutar äska om tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 5

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 maj 2016 VON 57 Dnr VON 2016/33 Utökning av nattbemanning på Nybogatans LSS-boende äskande om tilläggsanslag Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar äska om tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Ärendebeskrivning Enhetschef Marie Ståhlbrand och avdelningschef Camilla Andersson har den 17 maj 2016 lämnat tjänsteskrivelse med i huvudsak följande innehåll. Bakgrund Nybogatans LSS-boende har endast personal i jour nattetid 21.00-07.00. Nuläge Sedan den 1 april 2015 har boendet utifrån en brukares behov, haft vaken nattbemanning på boendet. Brukaren har flera diagnoser och har ofta symtom i form av oro. Oron tar sig ofta uttryck i att hen vandrar. Går in i andra lägenheter och detta påverkar övriga boendes trygghet och integritet. Hen går ibland ut och är inte är lokaliserad. Det föreligger en stor risk för skada då hen inte beaktar trafikregler. Hen har inte förmågan att påkalla hjälp vid behov. Två brukare har utifrån ålder allt svårare att påkalla hjälp på egen hand Utifrån observationer och orosprofiler så är hen vaken stora delar av natten under mer än hälften av veckans nätter. Behovet bedöms vara stadigvarande. Kostnadsberäkning Kostnaden för den ökade bemanningen är 626 808:-/år (2015 års löner). Justerandes sign 6

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 26 maj 2016 VON 57 forts. Förvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar äska om tilläggsanslag med 626 808 kronor för finansiering av nödvändig utökad nattbemanning på Nybogatans LSS-boende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse enhetschef Marie Ståhlbrand och avdelningschef Camilla Andersson, handlingsid: VON 2016.828. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att nämnden beslutar i enlig med förvaltningens förslag. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Socialchef Madeleine Moberg Ekonomichef Anders Eriksson Justerandes sign 7

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 juni 2016 FN 85 Dnr FN 2016/77 Kompetensutveckling socialsekreterare Familjenämndens beslut Familjenämnden föreslår kommunstyrelsen att ansöka om statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården. Ärendebeskrivning Resultatet av socialtjänstens arbete med barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa beror till stor del på personalens kompetens och det är kommunens ansvar att se till att personalen har den utbildning som krävs. Regeringen lyfter fram kompetensutveckling som ett viktigt område och anslår totalt 24 miljoner kronor till kommunerna för kompetenssatsningar. Målgruppen för statsbidraget är de handläggare som utreder och följer upp barnavårdsärenden samt deras chefer och arbetsledare inom den sociala barn- och ungdomsvården. Bidraget ska vara kopplat till kompetensläget och behovet i kommunen, vilket innebär att utbildningsinsatser med koppling till flyktingsituationen kan vara ett angeläget område. Statsbidraget kan användas till utbildningar, kompletteringsutbildningar i syfte att uppnå socionombehörighet, introduktionsprogram för nyanställda samt stöd och handledning för oerfaren personal. Möjlighet finns också att använda medel till kompetensinventering och att finansiera kostnader för samordning av utbildningsinsatser, till exempel resor och studiematerial. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden föreslå kommunstyrelsen att ansöka om statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Justerandes sign 8

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 juni 2016 FN 85 forts Beslutsunderlag Rekvisition av statsbidrag för 2016 till kommuner för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården, Socialstyrelsen Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott 146/2016: Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden föreslå kommunstyrelsen att ansöka om statsbidrag för kompetensutveckling inom den sociala barn- och ungdomsvården Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Socialchefen Justerandes sign 9

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 48 Dnr KFN 2016/34 Ansökan om medel från statens kulturråd för kvalitetshöjning inom kulturskolans verksamhet 2016/2017 Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att ansöka om medel från statens kulturråd för kvalitetshöjning i kulturskolan 2016/2017 och beslutar vidare att följande del i ärendebeskrivning tas bort: samt en borttagning av terminsavgifterna. Ärendebeskrivning Ansökan avser medel för personalresurser med ca 2,5 tjänst. 1,3 miljoner kr samt en borttagning av terminsavgifterna för att säkerställa jämlik tillgång till kulturaktiviteter i kommunen. Kvalitetshöjningen är tänkt att vara ett led i att skapa en mer jämlik kulturskola genom att förlägga kulturverksamhet i byarna, Brösarp, Onslunda och Smedstorp. Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att ansöka om medel från statens kulturråd för kvalitetshöjning i kulturskolan 2016/2017. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse enhetschef kultur- och bibliotek Kristin Svensson, 2016-05- 24. Förslag till beslut under sammanträdet Anette Thoresson (C) yrkar bifall till förvaltningens förslag samt att följande del i ärendebeskrivning tas bort: samt en borttagning av terminsavgifterna. Justerandes sign 10

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 48 forts Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att nämnden bifaller framställt yrkande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Enhetschef kultur- och bibliotek Kristin Svensson Justerandes sign 11

Tomelilla den 24 maj 2016 Dnr KFN 2016/34 Förvaltningsnamn Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Kultur- och fritidsnämnden Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Kristin Svensson Enhetschef Kultur och bibliotek Direkt 0417-18194 Mobil 0709-958194 kristin.svensson@tomelilla.se Ansökan om medel från statens kulturråd för kvalitetshöjning inom kulturskolans verksamhet 2016/2017 Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsen att ansöka om medel från statens kulturråd för kvalitetshöjning i kulturskolan 2016/2017. Ärendebeskrivning Ansökan avser medel för personalresurser med ca 2,5 tjänst motsvarande 1,3 miljoner kr samt en borttagning av terminsavgifterna för att säkerställa jämlik tillgång till kulturaktiviteter i kommunen. Kvalitetshöjningen är tänkt att vara ett led i att skapa en mer jämlik kulturskola genom att förlägga kulturverksamhet i byarna, Brösarp, Onslunda och Smedstorp. Kulturpedagogerna kommer att arbeta med uppsökande verksamhet och erbjuda kurser i drama, dans och film. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse enhetschef kultur- och bibliotek Kristin Svensson, 2016-05-24. Kultur och fritid Kristin Svensson Enhetschef Kultur och bibliotek Beslutet skickas till: 1 (2) 12

Kommunstyrelsen Enhetschef kultur- och bibliotek Kristin Svensson 2 (2) 13

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 49 Dnr KFN 2016/35 Äskande om medel för utökning av personalresurser för ökad integration samt utökande av tjänstgöringsgrader för kulturskolans personal Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar om att äska 283 000 kronor från kommunstyrelsen för att under höstterminen 2016 utöka kulturskolans verksamhet med inriktning på integration samt utökande av tjänstgöringsgrader för kulturskolans personal. Ärendebeskrivning Kulturskolans verksamheter skulle kunna vara en del i Tomelilla kommuns integrationsarbete genom att erbjuda en meningsfull fritid för de nyanlända ungdomarna i kommunen. Kulturskolans pedagoger kan vara en resurs i skolans förberedelseklasser och genom de estetiska ämnena öppna upp för integration. Genom kulturskolans olika ämnen som bild, film dans och drama kan vi bidra till att öka möjligheterna för språkinlärning. Personalresurser kostnader: 40% filmpedagog 17 200:-x 5 månader 86 000:- 40% dramapedagog 17 200:-x 5 månader 86 000:- 40% bildpedagog 17 200:-x 5 månader 86 000:- Materialkostnad 25 000:- 283 000:- Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar om att äska 283 000 kronor från kommunstyrelsens arbetsutskott för att under höstterminen 2016 utöka kulturskolans verksamhet med inriktning på integration samt utökande av tjänstgöringsgrader för kulturskolans personal. Justerandes sign 14

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 49 forts. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse Marina Hansson kultur- och fritidschef, Kristin Svensson enhetschef kultur och bibliotek 2016-05-24 Beslutet skickas till: Kristin Svensson, enhetschef kultur och bibliotek Kommunstyrelsen Justerandes sign 15

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 52 Dnr KFN 2016/36 Äskande om medel till biblioteksverksamhet för ökad integration samt utökning av personalresurser för genomförande Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsens ett tilläggsanslag till Kultur och fritidsnämnden med 150 000 kronor för arbete med integration. Ärendebeskrivning Biblioteket är viktigt för integrationen och det som efterfrågas är medier för språkinlärning, samhällsinformation och möjlighet att få praktisera svenska. Tomelilla bibliotek har startat upp språkcafé för personer med annat språk än svenska och som vill träffas och träna sig i det svenska språket. En förmiddag varannan vecka erbjuder vi denna typ av verksamhet. Biblioteket tar kontinuerlig emot grupper av nyanlända under utbildning för visning och information. Det sker samverkan med olika verksamheter som Forum Ystad, Österlens folkhögskola och arbetsförmedlingen. Vilka behov har Tomelilla bibliotek för att kunna arbeta med goda förutsättningar för att bidra till integration under 2016. Biblioteket behöver förstärka upp med litteratur på andra språk. Vi ser en ökning av ungdomar som vill läsa böcker på sitt eget språk och det är också viktigt för deras svenska språkutveckling att de kan läsa på sitt eget modersmål. Biblioteket behöver förstärka upp sitt mediabestånd med referenslitteratur som inte lånas ut bland annat lexikon på annat språk. Vi behöver kunna använda detta i vårt möte med nyanlända. Justerandes sign 16

TOMELILLA KOMMUN Kultur- och fritidsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 14 juni 2016 KFN 52 forts Det behövs allt ifrån enklaste material till mer avancerad nivå tex bildlexikon, lättlästa böcker på svenska, lexikon på bland annat arabiska, dari, tigrinia och språkinlärningsböcker på svenska. Kostnad: 70 000:- Biblioteket skulle också behöva förstärka upp sin tekniska utrustning för att kunna tillhandahålla databaser och appar för språkinlärning via Ipads. Kostnad: 50 000:- Tomelilla bibliotek har startat upp språkcafé för personer med annat språk än svenska och som vill träffas och träna sig i det svenska språket. En förmiddag varannan vecka erbjuder vi denna typ av verksamhet. Vi ser att det finns ett behov av att skapa möteplatser och för att möta behovet krävs personalresurser. Kostnad: 30 000:- Förvaltningens förslag till beslut Kultur- och fritidsnämnden beslutar föreslå kommunstyrelsens arbetsutskott ett tilläggsanslag till Kultur och fritidsnämnden med 150 000 kronor för arbete med integration. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Kristin Svensson, enhetschef kultur och bibliotek Beslutet skickas till: Kristin Svensson Enhetschef kultur och bibliotek Justerandes sign 17

Tomelilla den 4 juli 2016 Dnr KS 2016/276 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kommunstyrelsen Detaljplan för del av kv Simson Handläggare: Ulrika Ljung Planarkitekt Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil ulrika.ljung@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Föreslå till kommunstyrelsen att ge samhällsbyggnad i uppdrag att för prövning utarbeta förslag till ny detaljplan i enighet med vad som nedan redovisas för att möjliggöra verksamheten på fritidsgården Soffta. Ärendebeskrivning Kvarteret omfattas av flera detaljplaner och för fastigheten Simson 9 gäller en detaljplan från 1988. Fastigheten har användningsändamålet bostad och handel i plan. En ansökan om bygglov för fritidsgården Softa har inkommit. Med nu gällande detaljplan är det endast möjligt att ge ett tidsbegränsat bygglov. För att kunna ge ett permanent bygglov krävs att ny detaljplan upprättas. Beslutsunderlag Samhällsbyggnad Ulrika Ljung Planarkitekt Beslutet skickas till: Planenheten 1 (2) 18

2 (2) 19

Tomelilla den 8 augusti 2016 Dnr KS DiaNr Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Johan.Linander@tomelilla.se Kommunstyrelsen Särskild beredning för organisations- och arvodesfrågor 2016-2018 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att tillsätta en särskild beredning för organisations- och arvodesfrågor med uppdrag fram till valet 2018 med en representant från varje i Tomelilla kommuns fullmäktige invalt parti. Kommunstyrelsen beslutar att välja xx (X) till ordförande och yy (Y) till vice ordförande i beredningen. Till sekreterare i beredningen utses kanslichefen. Den särskilda beredningen ges i uppdrag att lämna förslag på organisationsförändringar och ersättningsbestämmelser för förtroendevalda inför mandatperioden 2019-2022. Arbetet ska bedrivas så att förslag kan behandlas av kommunfullmäktige under våren 2018, förslag vad gäller antalet ledamöter i kommunfullmäktige ska dock lämnas senast i oktober 2017. Kommunstyrelsen beslutar att finansiering av beredningens arbete sker ur kommunstyrelsens buffert för oförutsedda kostnader. Ärendebeskrivning Inför varje mandatperiod finns det ett behov av att se över Tomelilla kommuns politiska organisation samt reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Behov förändras och möjligheter till effektivisering och en stärkt demokrati ska ses över. För framtagande av beslutsunderlag i dessa frågor bör en särskild beredning tillsättas bestående av en representant från varje parti som är invalt i kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen bör också välja ordförande för beredingen samt en vice ordförande. Därutöver bör kanslichefen väljas 1 (2) 20

till sekreterare i beredningen. Under innevarande mandatperiod har bland annat frågor kring arvodering och ökad demokrati tagits upp i motioner. Vidare finns det en diskussion kring hur samarbetet med våra grannkommuner ska se ut framöver, inklusive frågor om en gemensam myndighetsnämnd och en gemensam överförmyndarnämnd. Även frågan om förlorad arbetsförtjänst bör ses över. Beredningen får ett brett uppdrag och har möjlighet att vända på alla stenar de önskar vad gäller Tomelilla kommuns politiska organisation och reglementet om ekonomiska förmåner till förtroendevalda. Beredningen ska även begrunda hur förvaltningsorganisationen bäst ska kunna passa den politiska organisationen. Enligt kommunallagen 5 kap 3 måste beslut om att ändra antalet ledamöter i fullmäktige fattas före utgången av februari månad valåret. För att ärendet ska kunna hanteras på kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2018 behöver beredningen lämna sitt förslag i denna del senast i oktober 2017. I övrigt ska beredningsarbetet bedrivas så att förslag kan behandlas av kommunfullmäktige senast under våren 2018. Finansiering av beredningens arbete sker ur kommunstyrelsens buffert för oförutsedda kostnader. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander 8 augusti 2016. Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef 2 (2) 21

Tomelilla den 30 juni 2016 Dnr KS 2016/268 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kommunstyrelsen Sammanträdesplan kommunstyrelsen 2017 Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Johan.Linander@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att fastställa sammanträdesplan 2017 inklusive riktlinjer för arbetsutskottet och samhällsbyggnadsutskottet. Kommunstyrelsen beslutar att hålla sammanträden den 11 januari, 1 mars, 29 mars, 17 maj, 14 juni, 23 augusti, 27 september, 8 november och 6 december 2017. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige har den 12 september 2016 fastställt sin sammanträdesplan för 2017. Kommunfullmäktige kommer att hålla sju sammanträden under 2017, den 6 februari, 20 mars, 24 april, 12 juni, 18 september, 23 oktober och 4 december 2017. Det innebär ett sammanträde var sjätte vecka, fyra under våren och tre under hösten, dvs. sju totalt under 2017 (sex under 2016, nio under 2015). Mötestiderna är lagda så att sammanträden undviks under skollov och såklart helgdagar. De lov och helgdagar som kan inverka på mötesplaneringen för 2017 är: Sportlov 20-24 februari, påsklov 10-17 april, 1 maj, Kristi Himmelsfärdslov 24-26 maj, nationaldagen 6 juni, samt höstlovet som sannolikt är den 30 oktober-3 november. Kommunstyrelsens sammanträden är planerade 26 dagar före kommunfullmäktiges sammanträde. Alternativet skulle vara 19 dagar före, men då är det svårt att få ks-protokollet färdigt och justerat så att justerade protokollsutdrag kan skickas ut till kommunfullmäktiges sammanträde. Kommunstyrelsens sammanträden är även fortsättningsvis planerade på onsdagar, enligt följande: - 11 januari 1 (2) 22

- 1 mars (19 dagar före kf, 26 dagar före krockar med sportlovet) - 29 mars - 17 maj - 14 juni - 23 augusti - 27 september - 8 november - 6 december. Utöver ett kommunstyrelsesammanträde per kommunfullmäktigesammanträde så är ett extra ks-sammanträde efter vårens och höstens sista KF-sammanträde inplanerat, med andra ord totalt nio KS-sammanträden under 2017 (sju under 2016, 14 under 2015). Nämnder och styrelser fattar själva beslut om sina sammanträdestider, men ska samråda med kanslienheten innan beslut fattas. Det är även rimligt att kommunstyrelsen ger direktiv till sina utskott. Kommunstyrelsen menar att det är nödvändigt med minst två sammanträden med arbetsutskottet och ett sammanträde med samhällsbyggnadsutskottet inför varje kommunstyrelsesammanträde. Dessa sammanträde ska dock inte hållas onsdagen före ks-sammanträdet. Alla ärenden som går att planera ska läggas in i sammanträdesplanen så att tidsplanen håller. Därutöver finns det ärenden som inte går att planera och givetvis måste det finnas utrymme för akutärenden, men inget ärende ska bli akut på grund av dålig planering. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 30 juni 2016. Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef 2 (2) 23

Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete i Tomelilla kommun förvaltning 2010. Dnr 2011.10118 SAM 2015 Systematiskt arbetsmiljöarbete CeSam /Maria Wihlborg 24

Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Årlig revision av systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, i Tomelilla kommunförvaltning 2015. I enlighet med arbetsmiljölagen, AFS 2001:1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna, ska det ske en årlig revision av hur arbetet med systematiskt arbetsmiljöarbete fungerar hos en arbetsgivare. Syftet är att säkerställa att kraven i aktuella lagstiftningar, föreskrifter och lokala krav uppfylls. Följande områden ska behandlas vid uppföljningen: Arbetsmiljöpolicy och mål för arbetsmiljöarbetet Rutiner för arbetsmiljöarbetet Riskbedömningar Handlingsplaner Uppgiftsfördelning och kunskap om arbetsmiljöarbetet Utredning av olyckor och tillbud som inträffat i kommunens verksamheter. I en kommun är de förtroendevalda arbetsgivare och därigenom även huvudansvariga för god arbetsmiljö. En gång om året sker en revision kring hur det systematiska arbetsmiljöarbetet i förvaltningen har fungerat. Respektive utskott och nämnd har löpande uppföljning från sina verksamheter genom verksamhetsansvariga. Processen för den årliga revisionen är i korthet att Verksamhetscheferna årligen fyller i en enkät kring arbetsmiljö, detta sker i samverkan med berört huvudskyddsombud/ skyddsombud eller arbetsplatsombud. Enkät sammanställs därefter till ett kommunövergripande resultat, resultatet diskuteras i den partsammansatta centrala samverkansgruppen, CESAM. Resultat per verksamhet har även presenterats i respektive utskott/nämnd i syfte att göra en verksamhetsuppföljning på arbetsmiljöarbetet. Nedan presenteras det bearbetade resultatet av enkäten i en rapport för SAM år 2015 samt ett förslag till handlingsplan. Enkäten är ifylld av Barn och Utbildning, Vård och Omsorg, Samhällsbyggnad, Stöd och Lärande, Kultur och Fritid, Kommunledning. Frågorna på enkäten har gått att svara med JA, NEJ, DELVIS. Samt på ett flertal frågor har det funnits möjlighet till fritext. I uppföljningen av handlingsplanen som fastställdes efter revisionen 2014 konstateras att en av punkter i handlingsplanen inte har åtgärdas. Utbildning kring droger och alkohol har inte utförts. Prioriteringen under 2015/2016 har fått bli uppföljning, analysering och planer kring den höga sjukfrånvaron. 25

Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Områden: 1. Arbetsmiljöpolicy och mål för arbetsmiljöarbetet. Resultatet inom detta område ses som tillfredsställande då verksamheterna svarat att riktlinjer och mål är kända, en verksamhet har svarat delvis. Att alla i en verksamhet ska ha kännedom om alla riktlinjer och mål inom arbetsmiljöarbetet är ett strävansmål men kan aldrig uppfyllas till 100 %, då vi alltid har en personalomsättning att ta hänsyn till. Kunskapen om var man kan få kännedom inom området är tillfredsställande och kunskapen hos de anställda om att det är vårt intranät är den kanal där information finns är stor. Ingen åtgärd kommer att ske på detta område. 2. Rutiner för arbetsmiljöområdet Resultatet inom detta område kan ses som något sämre än 2014. Kunskap och kännedom om rutiner inom arbetsmiljöområdet har besvarats mer med delvis än tidigare år. Kunskapen har dock höjts inom områdena rutiner kring kränkande särbehandling och rutiner kring sjukskrivning och rehabilitering. I Mars 2016 började en ny föreskrift från arbetsmiljöverket att gälla, Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Utbildning för cheferna i samband med denna föreskrift har skett och kommer att även ske 2016/2017. Föreskrifter gör även att en revidering av Tomelilla kommunförvaltnings arbetsmiljö policy riktlinjer för arbetsmiljöarbete måste ske. I samband med att den reviderade versionen av arbetsmiljöriktlinjerna tas av kommunstyrelsen senare under 2016 kommer en utbildningsinsats att ske med chefer med personalansvar. Denna åtgärd flyttas över till Handlingsplanen. 3. Riskbedömningar Riskbedömning inom arbetsmiljöområdet sker genom skyddsrond, medarbetaresamtal, SAMrevision samt uppföljning av statistik av olyckor och tillbud i skyddskommittén. Samt medarbetarenkäter med en 18-månaders intervall. Vissa enheter har under 2015 genomfört en fördjupad enkät kring psykosocial arbetsmiljö. I Tomelilla kommunförvaltning finns ett samverkansavtal med flera av de berörda fackliga organisationerna. Samverkansavtalet reglerar hur arbetet kring bla arbetsmiljö ska ske systematiskt. Under 2015 fanns det brister i hur de olika nivåerna inom samverkansmöten fungerade. 2016 har detta förändrats och ytterligare ett Losam har tillkommit. Losam = Lokalsamverkansgrupp. Stöd och Omsorg har ett Losam. Barn och Utbildning har ett Losam, ( inom Barn och Utbildning finns även enhetslosam på skolorna) Vård och Omsorg har ett Losam. Kultur o Fritid, Samhällsbyggnad och Kommunledningskontoret delar på ett Losam. Information och utbildning från personalavdelningen har skett av Losamgrupperna under 2015. 26

Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid En uppföljning av hur samverkansavtalet och de olika samverkansnivåerna fungerar sker under höst/vinter 16/17. Denna åtgärd flyttas över till Handlingsplanen. 4. Uppgiftsfördelning och kunskap om arbetsmiljöarbetet Certifieringsutbildning samt repetitions-/fördjupnings utbildning har skett under 2015/2016. Ingen ytterligare åtgärd inom området. 5. Handlingsplaner Handlingsplaner skrivs utifrån flera anledningar, skyddsronder, resultat av medarbetarenkät, SAM revision eller som en del av förebyggande rehabilitering. Arbetet kring detta fungera tillfredställande, men det framkommer att det finns utrymme för förbättring. Ett förbättringsområde som framkommer är genomförandet av risk- och konsekvensanalys innan förändring av verksamhet samt handlingsplaner utifrån detta. Påminnelse kring detta kommer att ske i samband med chefsdagar under 2016. Åtgärden tas upp i handlingsplan. 6. Utredning av olyckor och tillbud som inträffat i kommunens verksamheter. Sedan 2009 har Tomelilla Kommun ett systemstöd för dokumentering av Tillbud och Olyckor, stödsystemet heter LISA. Rutinen i de olika samverkansgrupperna är att minst en gång per år gå igenom statistiken samt åtgärder som är vidtagna, och analysera detta. Uppföljning och analys tillbud och olyckor sker i respektive verksamhets LOSAM. Påminnelse kring detta kommer att ske i samband med chefsdagar under 2016. Åtgärden tas upp i handlingsplan. Övriga slutsatser Under 2015 och första delen av 2016 har det varit en högre omsättning bland både chefer och vissa grupper av medarbetare än vad Tomelilla kommunförvaltning har tidigare haft. Det har även märkts då vi även har haft högre omsättning bland skyddsombud. Antal anställda har även ökat för att öka på resurserna som krävts för att ta hand om den situation som uppkommit i samband med flyktingströmmen. Det ställer höga krav på introduktion och uppföljning så att kunskapen kring reglementen, riktlinjer, rutiner och regler hos de nyanställda snabbt överförs. Detta är en sanning inom många områden och i synnerhet inom arbetsmiljöområdet. Resultatet från enkäten för SAM 2015 är något sämre än tidigare två år, en förklaring kan vara att många nyanställda inte har hunnit ta del av de regler och rutiner inom arbetsmiljö inom förvaltningen. 27

Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid En genomgång av resultatet från SAM enkäten per verksamhet kommer att ske och verksamhetsnära handlingsplaner kommer att tas fram. Till åtgärdsplanen för hela förvaltningen läggs det till en kontroll vid årsskiftet om hur de verksamhetsnära handlingsplanerna har genomförts och följts upp. Förslag till handlingsplan: Risk Åtgärd Ansvarig När Rutiner (kännedom) Revidering av riktlinjer för arbetsmiljö kommer att ske under 2016. Ska implementeras hos chefer och samverkansgrupper. Riskbedömningar Kontinuerligt information/utbildning kring FAS och Samverkan måste ske. Handlingsplaner Handlingsplaner inför en förändring görs inte i tillräcklig omfattning. Information Personalchef Hösten/vinter 16/17 Information på chefsmöte. Eventuellt utbildning i FAS Personalchef Hösten/vinter 16/17 Information på chefsmöte. Personalchef Hösten 16 Uppföljning av genomförda handlingsplaner görs inte i tillräcklig omfattning. Utredning av olyckor och tillbud Uppföljning av olyckor o tillbud sker inte i tillräcklig omfattning på APT och/eller Losam. Information på chefsmöte Personalchef Hösten 16 Övrigt Uppföljning av hur de verksamhetsnära handlingsplanerna utifrån SAM enkät har genomförts. Följs upp av respektive Losam o Cesam Verksamhetschefer/ Kommunchef. Vinter 16/17 Maria Wihlborg Personalchef 28

Tomelilla den 9 augusti 2016 Dnr KS 2013/105 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kommunstyrelsen Inköps- och upphandlingsreglemente Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Johan.Linander@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar fastställa upprättat förslag till inköps- och upphandlingsreglemente för Tomelilla kommun. (Handlingsid: KS 2016.??). Därmed upphävs tidigare upphandlingsreglemente, kf 7/2014. Kommunfullmäktige beslutar att upphäva konkurrensreglemente för Tomelilla kommun, kf 149/2007. Kommunfullmäktige beslutar avslå motionen "Vita jobb vid offentlig upphandling av Sara Anheden (S), Ida Bornlykke (S), Britta Berg (V) och Figge Bergqvist (V). Kommunfullmäktige beslutar att upphäva tidigare beslut, kf 197/2013, om upphandling av rättvisemärkta produkter. Ärendebeskrivning Upphandlingssamverkan Inom Ystad-Österlenregionen finns ett nära samarbete inom inköp och upphandling. Bland de grundläggande förutsättningarna för samverkan är att kommunerna har i princip likalydande upphandlingsreglemente/- policy. Simrishamns, Sjöbo och Ystads kommun har redan upphandlingspolicys som är likartade, medan Tomelilla kommuns nuvarande reglemente skiljer sig något mer från övriga. Det nu upprättade förslaget utgår från samma mall som samverkanskommunernas. Med detta är målsättningen att samverkan ska kunna fungera ännu smidigare. Samverkan gör att vi tillsammans kan bli en större aktör på marknaden när 1 (6) 29

vi genomför större upphandlingar och bör därmed kunna få bättre villkor och priser för de varor och tjänster vi köper in. Samverkan skulle försvåras väsentligt om reglementet/policydokumenten i de olika kommunerna spretar för mycket åt olika håll. Det finns vissa skillnader, men i princip gäller samma regler och värderingar för inköp och upphandling i de olika kommunerna inom Ystad-Österlenregionen. Ansvarsfördelning En viktig del av inköps- och upphandlingsreglementet är ansvarsfördelningen. Kortfattat kan sägas att kommunfullmäktige fastställer reglementet medan kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att upphandlingsverksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt, samt ansvarar för samordning och övervakning av kommunens upphandlingsverksamhet. Kommunstyrelsen ansvarar också för kommungemensamma upphandlingar och för upphandlingar som berör flera nämnders verksamhetsområde. Nämnderna ansvarar för upphandling inom respektive ansvarsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna fastställer i delegationsordningar på vilken nivå upphandlingar ska hanteras. Kommunchefen fastställer tillämpningsanvisningar till reglementet. Strategiskt upphandlingsarbete Vid upphandlingar ska, förutom upphandlingens totala värde, även beaktas om upphandlingen främjar de strategiska utvecklingsområden och nämndernas verksamhetsmål som varje år beslutas av kommunfullmäktige. Upphandlingsverksamheten ska utgå från ett affärsmässigt korrekt uppträdande präglat av effektivitet, kompetens, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt samverkan. Kommunen ska verka för en god marknadskonkurrens på sikt genom att ge små och medelstora företag samma möjligheter att konkurrera som stora företag. Detta kan till exempel ske genom att upphandlingar är delbara i produktgrupper eller geografiska områden. Utgångspunkten vid varje upphandling ska vara att slutanvändaren ska få den ekonomiskt mest fördelaktiga varan eller tjänsten, anpassad till verksamhetens behov med hänsyn taget till miljö och sociala riktlinjer. Hållbar upphandling Sociala krav och miljöhänsyn ska vägas in som krav eller kriterier bland andra och vara relevanta och rimliga i förhållande till den vara eller tjänst som upphandlas. Kraven ska baseras på gällande miljömål och 2 (6) 30

åtgärdsprogram samt tillgänglig vetenskaplig forskning och information. När totalkostnaden utvärderas ska i de fall där det bedöms lämpligt livscykelkostnaden beaktas. Kommunen ska, när det kan anses motiverat, ställa krav som motverkar diskriminering i samhället, bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer goda arbetsvillkor för arbetstagare, inklusive avtalad meddelarfrihet för anställda i entreprenader och underentreprenader. Upphandlade varor och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla. Kommunen ska anlita leverantörer som har ekonomisk kapacitet att fullgöra uppdraget under den tid som avtalet gäller, samt kan tillhandahålla varor och tjänster med den kvalitet och kompetens som krävs. Leverantörerna ska fullgöra sina skyldigheter till samhället och de ska ta sitt arbetsrättsliga ansvar. I upphandlingar ska frågor kopplade till affärsmässighet, objektivitet, intressekonflikter och otillbörlig påverkan särskilt beaktas. Kommunens representanter ska ha ett affärsetiskt korrekt och opartiskt förhållningssätt. Upphäva konkurrensreglemente Sedan 2007 har Tomelilla kommun haft ett konkurrensreglemente (kf 149/2007). Den övergripande målsättningen med konkurrensreglementet är en effektiv användning av kommunens resurser, men också att öka mångfalden av producenter genom att fler privata, kooperativa och ideella entreprenörer. Stora delar av konkurrensreglementet är förlegat och används inte längre. De delar som fortfarande har relevans har arbetats in i det nya inköps- och upphandlingsreglementet samt kommer i delar finnas med i de tillämpningsanvisningar till inköps- och upphandlingsreglementet som kommunchefen kommer att fastställa. Kommunfullmäktige bör därför besluta att upphäva konkurrensreglemente för Tomelilla kommun, kf 149/2007. Motionen "Vita jobb vid offentlig upphandling Sara Anheden (S), Ida Bornlykke (S), Britta Berg (V) och Figge Bergqvist (V) har den 30 mars 2015 inlämnat en motion om vita jobb vid offentlig upphandling med följande lydelse: Sverige är ett av EU-länderna som är sämst på att skydda arbetstagarnas sociala villkor vid offentliga upphandlingar. Den yttersta konsekvensen av det här blir social dumping med lönekonkurrens nedåt vilket tyvärr är en 3 (6) 31

växande trend. För att förbättra villkoren för arbetstagare som är sysselsatta via kommunens upphandlingar har en modell tagits fram som kallas "Vita Jobb". Modellen innebär att den offentliga upphandlaren kräver att de upphandlade företagen enligt upphandlingsavtalet ska tillämpa utvalda sociala villkor i branschkollektivavtal och arbetsrättslagstiftning. De svenska upphandlingsreglerna tillåter uttryckligen att upphandlaren ställer krav på kontraktsvillkor som föreskriver sådana sociala hänsyn. Vid brott mot dessa regler kan upphandlaren kräva skadestånd eller häva avtalet. Om upphandlaren ställer sådana krav är denne också skyldig att kontrollera att dessa följs. EG-domstolen har skärpt reglerna för vilka sociala villkor en offentlig upphandlare får kräva av företag vid tillfälligt arbete över EU:s gränser, Vita jobb har anpassats till detta. Företagen ska enligt tillkommande villkor i upphandlingsavtalet tillämpa motsvarande anställningsvillkor i kollektivavtal och svensk arbetsrättslagstiftning enligt den EU-lag som gäller vid tillfälligt arbete över gränserna, utstationeringslagen (1999:678). Samma regler gäller för både svenska företag och företag från ett annat EU-land. Vita Jobb kräver dock inte kollektivavtal eftersom det inte är lagligt vid offentlig upphandling. Vita Jobb påverkar inte heller fackens dagliga verksamhet med att teckna kollektivavtal. Vita Jobb har funnits sedan 2004 och har bland annat tillämpats av Stockholms stad. Vi yrkar därför att: Tomelilla kommun med dess helägda bolag börjar tillämpa modellen Vita Jobb vid offentliga upphandlingar. Modellen Vita jobb arbetades fram av Stockholm stad i samarbete med fackföreningar som ansågs hårt drabbade av svartarbete vid offentliga upphandlingar. Stockholm använde modellen för sina upphandlingar fram till 2006. Modellen drivs nu av LO tillsammans med samtliga LO-förbund. 2013 började Malmö stad att använda modellen. Vita jobb är en upphandlingsmodell som kan användas vid tjänsteupphandlingar i stat, kommuner och landsting som handlar om att bekämpa svartarbete, skattefusk och oseriösa arbetsgivare. Enligt LO bygger modellen på fyra grundpelare som alla anbudsgivande företag måste underordna sig: Företagen måste erbjuda sina anställda kollektivavtalsenliga villkor 4 (6) 32

utifrån de begränsningar som Lavallagen anger. Underentreprenörer omfattas av samma regler och att huvudentreprenören ansvarar för att underentreprenörer följer dem. Uppenbara brott mot reglerna leder till uppsägning av avtalet samt eventuellt skadeståndsanspråk. Företaget förbinder sig att visa relevanta handlingar för de kontrollanter som kommunen väljer att anlita. Även underentreprenörer kan kontrolleras. I Malmö kontrakteras ombudsmän från LO-förbunden för att utföra kontrollerna. Detta har kritiserats av bland annat Svenskt Näringsliv som menar att fackliga företrädare ges långtgående möjligheter till insyn i ett företags affärsverksamhet genom de villkor som ställs med en upphandling i enlighet med Vita jobb-modellen. Konkurrensverket har dock fastslagit att inget hindrar att kommunen anlitar fackliga företrädare för att utföra kontrollerana. Emellertid kan det vara svårt för kommunen att kvalitetsäkra kompetensen hos ombudsmännen att genomföra dessa kontroller i kommunens namn. Tomelilla kommuns inköps- och upphandlingssamverkan med Ystads, Sjöbo och Simrishamns kommuner bygger på att kommunerna har överensstämmande upphandlingsreglementen/-policydokument. Övriga kommuner inom Ystad-Österlenregionens upphandlingssamverkan har inte krav på att använda Vita jobb-modellen i sin upphandlingspolicy. Ett krav i inköps- och upphandlingsreglementet på att Tomelilla kommun ska använda Vita jobb-modellen i sina upphandlingar skulle försvåra samverkan och vara ett avsteg från målsättningen att ha likalydande reglemente/policy. Möjligheten att gemensamt kunna få bättre villkor och priser för de varor och tjänster vi köper in skulle sannolikt minska. Kommunfullmäktige bör därför besluta att avslå motionen "Vita jobb vid offentlig upphandling. Upphäva tidigare beslut om rättvisemärkta produkter Vid kommunfullmäktiges sammanträde den 16 december 2013 fattades beslut om att bifalla Vänsterpartiets motion om upphandling av rättvisemärkta produkter, kf 197/2013. Beslutet har dock varit svårtolkat för upphandlande enheter eftersom det i upphandlingsunderlaget inte får krävas en viss märkning som exempelvis Fairtrade-märkning. För att uppnå samma mål om socialt och etiskt hållbar handel får istället upphandlingen göras i enlighet med principerna 5 (6) 33

för rättvis handel. För att uppnå detta mål finns det i förslaget till inköps- och upphandlingsreglemente en möjlighet inskriven för kommunen att ställa krav som motverkar diskriminering i samhället, bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer goda arbetsvillkor för arbetstagare. Med dessa krav kan Tomelilla kommun bidra till en mer rättvis handel. Kommunfullmäktige bör besluta att upphäva tidigare beslut, kf 197/2013, om upphandling av rättvisemärkta produkter. Samtidigt antas det nya inköps- och upphandlingsreglementet med möjligheten att ställa krav som kan bidra till en mer rättvis handel. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 9 augusti 2016. Inköps- och upphandlingsreglemente, handlingsid: KS 2016.?? Kommunledningskontoret Johan Linander Kanslichef Beslutet skickas till: Kommunchef Stefan Larsson Ekonomichef Anders Eriksson Inköpssamordnare Eva-Lena Persson KFS/kommunsekreterare Pamela Lindqvist Sara Anheden (S) Ida Bornlykke (S) Britta Berg (V) Figge Bergqvist (V) 6 (6) 34

Inköps- och upphandlingsreglemente för Tomelilla kommun med helägda bolag Antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-12 Detta reglemente ersätter tidigare beslutat upphandlingsreglemente (kf 7/2014). 35

Inköps- och upphandlingsreglemente Detta reglemente gäller all upphandling av varor, tjänster och entreprenader inom Tomelilla kommun. Inköps- och upphandlingsreglementet gäller även som riktlinjer för de bolag, föreningar, kommunalförbund och stiftelser där kommunen är förvaltare eller, direkt eller indirekt, utser en majoritet av styrelsen. I princip likalydande reglemente/policydokument tillämpas hos var och en av kommunerna i den avtalsreglerade upphandlingssamverkan inom Ystad-Österlenregionen. Ansvarsfördelning Kommunfullmäktige fastställer och reviderar upphandlingsreglemente. Kommunstyrelsen är ytterst ansvarig för att upphandlingsverksamheten bedrivs på ett korrekt och effektivt sätt. Kommunstyrelsen ansvarar för samordning och övervakning av kommunens upphandlingsverksamhet och ska därför se till att en central inköpsfunktion upprätthålls. Kommunstyrelsen ansvarar för kommungemensamma upphandlingar och för upphandlingar som berör flera nämnders verksamhetsområde. Nämnderna ansvarar för upphandling inom respektive ansvarsområde. Kommunstyrelsen och nämnderna fastställer i delegationsordningar på vilken nivå upphandlingar ska hanteras. Kommunchefen fastställer tillämpningsanvisningar till reglementet. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att personal som handlägger inköps- och upphandlingsärenden har den kompetens som krävs. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar även för att verksamheten verkar för samordnad upphandling samt att verksamheten använder de gemensamma ramavtalen. Verksamhetsansvariga chefer ansvarar för att representanter från verksamheten i den centrala inköpsgruppen bistår med den kompetens och verksamhetsinsyn som krävs för att upphandlingsarbetet ska kunna fungera så bra som möjligt. Kommunens centrala inköpsfunktion ska ha överblick och kännedom om andra enheters behov. Inköpsfunktionen ansvarar för att upphandlingssamverkan utvecklas med andra kommuner. Inköpsfunktionen ska därför alltid kontaktas för en bedömning av förutsättningarna för upphandling i samverkan. Inköpsfunktionen är kommunens allmänna expertfunktion inom upphandlingsområdet. Upphandlingssamverkan I Ystad-Österlenregionen följs det samverkansavtal i upphandlingsfrågor som kommunerna beslutat om. I princip likalydande policydokument tillämpas hos var och en av kommunerna inom denna upphandlingssamverkan. Kommunen ska sträva efter att genomföra samordnad upphandling där detta bedöms fördelaktigt. Kommunen ska samverka med leverantörer och näringslivsorganisationer och vara öppen för synpunkter från dessa angående kommunens upphandlingar. Samverkan med leverantörer ska 36

göras utan att de grundläggande principerna om likabehandling och icke-diskriminering vid upphandlingar åsidosätts. Strategiskt upphandlingsarbete Vid upphandlingar ska, förutom upphandlingens totala värde, även beaktas om upphandlingen främjar de strategiska utvecklingsområden och nämndernas verksamhetsmål som varje år beslutas av kommunfullmäktige. Upphandlingsverksamheten ska utgå från ett affärsmässigt korrekt uppträdande präglat av effektivitet, kompetens, socialt och miljömässigt hållbar utveckling samt samverkan. Tomelilla kommun med bolag och förvaltningar ska ses som attraktiva och seriösa kunder för leverantörer och kommunens medborgare. Kommunen ska verka för en god marknadskonkurrens på sikt genom att ge små och medelstora företag samma möjligheter att konkurrera som stora företag. Detta kan till exempel ske genom att upphandlingar är delbara i produktgrupper eller geografiska områden. Utgångspunkten vid varje upphandling ska vara att slutanvändaren ska få den ekonomiskt mest fördelaktiga varan eller tjänsten, anpassad till verksamhetens behov med hänsyn taget till miljö och sociala riktlinjer. Hållbar upphandling Sociala krav och miljöhänsyn ska vägas in som krav eller kriterier bland andra och vara relevanta och rimliga i förhållande till den vara eller tjänst som upphandlas. Kraven ska baseras på gällande miljömål och åtgärdsprogram samt tillgänglig vetenskaplig forskning och information. När totalkostnaden utvärderas ska i de fall där det bedöms lämpligt livscykelkostnaden beaktas. Kommunen ska, när det kan anses motiverat, ställa krav som motverkar diskriminering i samhället, bidrar till ökad jämställdhet och säkerställer goda arbetsvillkor för arbetstagare, inklusive avtalad meddelarfrihet för anställda i entreprenader och underentreprenader. Upphandlade varor och tjänster ska vara tillgängliga och användbara för alla. Vid inköp av varor och tjänster ska alltid svenska lagar och standarder vara vägledande för vilka miljökrav och sociala krav som kan ställas. Vid inköp av livsmedel ska kommunens riktlinjer för matverksamheten gälla och riksdagens uppsatta mål om ekologiskt odlade livsmedel ska beaktas. Kommunen ska anlita leverantörer som har ekonomisk kapacitet att fullgöra uppdraget under den tid som avtalet gäller, samt kan tillhandahålla varor och tjänster med den kvalitet och kompetens som krävs. Leverantörerna ska fullgöra sina skyldigheter till samhället och de ska ta sitt arbetsrättsliga ansvar. I upphandlingar ska frågor kopplade till affärsmässighet, objektivitet, intressekonflikter och otillbörlig påverkan särskilt beaktas. Kommunens representanter ska ha ett affärsetiskt korrekt och opartiskt förhållningssätt. 37

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 15:5 KS 79/2015, KS??/2016 Dnr KS 2015/102 ARBETSORDNING FÖR INTEGRATIONSRÅDET Antagen av kommunstyrelsen den 8 april 2015. Uppdaterad av kommunstyrelsen den 31 augusti 2016. Gäller från den 8 april 2015. Tomelilla kommuns integrationsråd inrättades av kommunfullmäktige den 23 februari 2015, 5. Rådet har en rådgivande och informerande funktion samt ska verka som ett kunskaps- och samrådsorgan i integrationsfrågor. Rådet svarar mot kommunstyrelsen. 1 Uppgifter I rådets uppgifter ingår att samråda med organisationer, föreningar och andra aktörer i frågor av betydelse för integrationsarbetet, följa utvecklingen på migrations- och integrationsområdet, genom rapporter till kommunstyrelsen verka för att integrationsaspekter av betydelse beaktas i kommunens verksamheter, till kommunstyrelsen påtala övergripande samverkansbehov inom kommunens olika verksamhetsområden, samt samla och sprida relevant integrations- och migrationsfakta. 38

Rådet ska härvid bland annat samla aktörer med intresse för god integration för gemensam dialog, erfarenhetsutbyte och informationsspridning, tillgängliggöra statistik och forskning för medborgare, förtroendevalda och förvaltning, samt särskilt beakta integrationsarbete med barn och unga. 2 Sammansättning Rådet ska bestå av 5 förtroendevalda ledamöter som utses av kommunstyrelsen för samma mandattid som gäller för kommunstyrelsen. Härutöver kan rådet adjungera representanter från andra organisationer, föreningar med mera, att delta i rådets arbete. Integrationssamordnaren är alltid adjungerad. Rådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. 3 Arbetsformer Rådet sammanträder 4-6 gånger per år på de tider som bestäms av rådet. Härutöver kan ordföranden kalla till sammanträde. Ordföranden svarar för att skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsänds till rådets ledamöter och adjungerade. Vid rådets möte ska integrationssamordnaren eller annan tjänsteman som rådet utser föra minnesanteckningar. 4 Arvoden Arvode med mera och ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår i enlighet med kommunens ersättningsregler till de förtroendevalda ledamöter som kommunstyrelsen utsett. 5 Avrapportering till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Integrationsrådet ska till kommunstyrelsen regelbundet avrapportera sitt arbete, minst två gånger per år. Kommunstyrelsen kan också besluta att rådet ska informera kommunfullmäktige om sitt arbete eller om särskilt aktuell fråga. 39

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 15:5 KS 79 Dnr KS 2015/102 ARBETSORDNING FÖR INTEGRATIONSRÅDET Antagen av kommunstyrelsen den 8 april 2015. Gäller från den 8 april 2015. Tomelilla kommuns integrationsråd inrättades av kommunfullmäktige den 23 februari 2015, 5. Rådet har en rådgivande och informerande funktion samt ska verka som ett kunskaps- och samrådsorgan i integrationsfrågor. Organisatoriskt lyder integrationsorganet under kommunstyrelsen. 1 Uppgifter I rådets uppgifter ingår att följa utvecklingen i samhället utifrån ett integrationsperspektiv, verka för att synpunkter av betydelse för integration beaktas i kommunens verksamheter, samordna nämndsövergripande integrationsprojekt, samt samråda med organisationer, föreningar och andra aktörer i frågor av betydelse för integrationsarbetet. 40

Rådet ska härvid bland annat samla aktörer inom integrationsområdet och med dessa undersöka hur respektive verksamhet kan bidra till integration, solidaritet och god mellanmänsklig kommunikation, samla och sprida relevant integrationsfakta till kommunens innevånare, i samverkan med arbetsförmedlingen söka kontakt med och främja arbets- och praktiktillfällen, medverka i skapandet av permanenta forum, arenor och mötesplatser där människor med olika bakgrund kan träffas, lägga särskild vikt vid ungdomar i riskzoner för utanförskap instifta traditioner och återkommande evenemang som manifesterar solidaritet, trygghet och samhörighet i kommunen mellan alla innevånare Rådets verksamhet ska årligen sammanfattas i en verksamhetsplan med mål och aktiviteter. 2 Sammansättning Rådet ska bestå av 5 förtroendevalda ledamöter som utses av kommunstyrelsen för samma mandattid som gäller för kommunstyrelsen. Härutöver ska rådet adjungera representanter från andra organisationer, föreningar med mera, att delta i rådets arbete. Rådet väljer inom sig en ordförande och en vice ordförande. 3 Arbetsformer Rådet sammanträder 4-6 gånger per år på de tider som bestäms av rådet. Härutöver kan ordföranden kalla till sammanträde. Ordföranden svarar för att skriftlig kallelse jämte föredragningslista utsänds till rådets ledamöter och adjungerade. 4 Arvoden Arvode med mera och ersättning för förlorad arbetsinkomst utgår i enlighet med kommunens ersättningsregler till de förtroendevalda ledamöter som kommunstyrelsen utsett. 41

5 Avrapportering till kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Integrationsrådet ska till kommunstyrelsen regelbundet avrapportera sitt arbete. Kommunfullmäktige ska två gånger per år informeras om integrationsrådets arbete. 42

Tomelilla den 14 juli 2016 Dnr KS 2016/211 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kommunfullmäktige Tjänsteskrivelse nya lokala ordningsföreskrifter Handläggare: Johan Linander Kanslichef Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil Johan.Linander@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att anta nya lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun, handlingsid: KS 2016.??? Ärendebeskrivning Utifrån ett säkerhets- och trygghetsperspektiv har det uppkommit ett behov av att revidera de nuvarande lokala ordningsföreskrifterna. Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentliga platser finns i Ordningslagen (SFS 1993:1617). De lokala ordningsföreskrifterna kompletterar ordningslagen med specifika bestämmelser för Tomelilla kommun. Detta i syfte att kunna upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Kommunfullmäktige fattade beslut om nya lokala ordningsföreskrifter på sitt sammanträde den 13 juni 2016, men eftersom Länsstyrelsen upphävde beslutet i vissa delar behöver ärendet tas om. Länsstyrelsen anmärkte framförallt på storleken på området för alkoholförtäringsförbud och detta har därför förtydligats. Länsstyrelsen upphävde även paragrafen om campingförbud eftersom den menade att förbudet var för generellt i förhållande till allemansrätten. Tidigare har Tomelilla kommun inte haft något campingförbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Det har inte heller uppkommit något sådant behov och därför föreslås att inget sådant förbud ska införas. Den största förändringen i jämförelse med nu gällande lokala ordningsföreskrifter är området med förbud att förtära alkohol enligt 13. Bland annat med anledning av dokumenterade problem med alkoholpåverkade personer så behöver området utökas enligt följande (se även karta i bilaga 1): 1 (3) 43

Järnvägsstationen och avgränsat område söderut längs järnvägsspåret Området vid järnvägsstationen och området söderut längs järnvägsspåret är ett tillhåll för alkoholförtäring och polisen har påpekat problemet med att de inte kan agera mot dessa personer eftersom området inte omfattas av de lokala ordningsföreskrifternas förbud mot alkoholförtäring. Torget och området runt fritidsgården Soffta samt västra delen av Gustafs Torg På Torget och området runt fritidsgården Soffta samt västra delen av Gustafs Torg är ett område med många minderåriga barn och ungdomar. Det är också ett område där många allt för unga personer dricker alkohol. För att kunna agera mot och minska problemet behövs ett förbud mot alkoholförtäring inom detta område. Välabäcken med sträckning ner till Skogsbacken Välabäcken och sträckningen ner till Skogsbacken är ett område med mycket fylleri under sommarhalvåret. För att kunna agera mot och minska problemet behövs ett förbud mot alkoholförtäring inom detta område. Lekplatser och skolgårdar Samtliga lekplatser och skolgårdar, inom den tid då dessa är offentlig plats, inom Tomelilla kommun bör omfattas av förbud mot alkoholförtäring. Vi ser ett stort behov av att skydda barn från berusade personer. Alkoholförtäring på lekplatser och skolgårdar innebär också skaderisker på grund av krossade flaskor. I övriga delar har några förändringar skett i förhållande till det beslut som kommunfullmäktige fattade i juni, dock mestadels redaktionella förändringar. När kommunfullmäktige har beslutat om de lokala ordningsföreskrifterna sänds de till länsstyrelsen som slutligt fastställer dessa i en författning för Skåne län. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kanslichef Johan Linander, 14 juli 2016. Kommunledningskontoret Johan Linander 2 (3) 44

Kanslichef 3 (3) 45

Lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun Tomelilla kommun föreskriver följande med stöd av 1 förordningen (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). Föreskrifternas innehåll och tillämpningsområde 1 Grundläggande bestämmelser om allmän ordning och säkerhet på offentliga platser finns i 3 kap. ordningslagen (1993:1617). Dessa lokala ordningsföreskrifter innehåller ytterligare bestämmelser om hur den allmänna ordningen i Tomelilla kommun ska upprätthållas. 2 Föreskrifterna är tillämpliga på alla platser inom kommunen som är offentlig plats enligt 1 kap 2 första stycket 1-4 ordningslagen om inget annat anges. För områden som kommunen har upplåtit till torghandel gäller också kommunens lokala ordningsföreskrifter för torghandel. 3 Vid tillämpningen av 3 kap. ordningslagen och dessa föreskrifter ska med stöd av 1 kap 2 andra stycket ordningslagen, följande områden jämställas med offentlig plats under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. 1. Anläggningar för lek, idrott, friluftsbad, camping och friluftsliv 2. Järnvägsområde, inklusive perronger, väntsalar och parkområde 3. Skolgårdar, efter skol- och fritidsverksamhetstid 4. Kyrkogårdar och andra begravningsplatser 4 Innan polismyndigheten fattar beslut om tillstånd enligt 7, 8, 10, 11, 12, 17 och 20 bör kommunen ges tillfälle att yttra sig. Lastning av varor m.m. 5 Vid lastning, lossning, forsling och annan hantering ska den som är ansvarig för åtgärden göra vad som behövs för att undvika att allmänheten utsätts för tillfälliga olägenheter genom damm, spill eller dålig lukt. Råder tveksamhet om ett visst arbete kan orsaka besvär ska Miljöförbundet eller räddningstjänsten kontaktas innan arbetet påbörjas. 46

Avlastning och uppläggning av gods får inte ske så att brandposter, brandsläckningsutrustning eller utrymningsvägar blockeras. Räddningstjänstens arbete får inte hindras, inte heller får hanteringen utgöra hinder för eller riskera att skada personer med funktionsnedsättningar. Schaktning, grävning, återställning m.m. 6 Den som är ansvarig för uppgrävande av grus, jord eller sand, tippning av fyllnadsmassor, schaktning, grävning eller annat liknande arbete ska se till att det sker på ett sådant sätt att allmänheten utsätts för minsta möjliga störning. Återställning ska utföras enligt Allmänna bestämmelser för grävning i Tomelilla kommun. Störande ljud 7 Arbete som orsakar störande buller, t ex stenkrossning, pålning och nitning samt sådant arbete där kompressorer, pneumatiska borrar och liknande motordrivna verktyg och redskap används, får inte ske utan polismyndighetens tillstånd på vardagar kl. 20.00-07.00 samt alla tider lördagar, söndagar och helgdagar. Containrar 8 Ägaren, eller den som har rättighet att nyttja container, som ställs upp på offentlig plats är skyldig att ansöka om belamringstillstånd av polismyndigheten. Containern ska tydligt märkas upp med ägarens, eller nyttjarens, namn, adress och telefonnummer. Markiser, flaggor, skyltar och utbud av varor 9 Markiser, flaggor och skyltar får inte sättas upp så att de skjuter ut över en gångbana på lägre höjd än 2,40 meter eller över en körbana på lägre höjd än 4,50 meter. Föremål, t ex trottoarskyltar och varor, får inte ställas upp så att de utgör hinder för dem som passerar med förflyttningshjälpmedel/barnvagn eller så att de riskerar att skada personer med funktionsnedsättningar. Affischering 10 Affischer, annonser, klistermärken, projicerade budskap eller liknande anslag får inte utan tillstånd av polismyndigheten sättas upp på sådana husväggar, stuprör, staket, stolpar eller liknande som vetter mot offentlig plats. 47

Tillstånd behövs inte för att sätta upp anslag på anordningar som är avsedda för detta ändamål. Inte heller krävs tillstånd för näringsidkare att sätta upp annonser och andra tillkännagivanden som avser näringsidkarens rörelse på byggnad där rörelsen finns. Högtalarutsändning 11 Information, reklam, propaganda eller andra budskap som riktar sig till personer på offentlig plats, får inte ske genom högtalare eller liknande utan tillstånd av polismyndigheten. Insamling av pengar 12 Polismyndighetens tillstånd krävs för insamling av pengar i bössor eller liknande, om insamlingen inte ingår i en tillståndspliktig allmän sammankomst eller offentlig tillställning. När insamlingen sker i samband med framförande av gatumusik krävs inte tillstånd. Förtäring av alkohol 13 Alkoholdrycker får inte förtäras på offentlig plats inom de områden som anges på bifogad karta (bilaga 1) annat än i samband med och inom områden som omfattas av tillåten utskänkning av sådana drycker. Alkoholdrycker får inte förtäras på skolgårdar och lekplatser inom Tomelilla kommun. Följande platser omfattas: - Järnvägsstationen och avgränsat område söderut längs järnvägsspåret. - Torget och området runt fritidsgården Soffta samt västra delen av Gustafs Torg. - Välabäcken med sträckning ner till Skogsbacken. Hundar 14 Hundens ägare, eller den som endast tillfälligt vårdar en hund, är skyldig att följa bestämmelserna i 15 och 16. Det som sägs i dessa paragrafer gäller inte för ledarhund för synskadad person, service- och signalhund för funktionshindrad person eller för polishund i tjänst. 15 Hundar ska hållas kopplade på offentlig plats, förutom inom område särskilt anordnat för hundrastning. Hund ska vara märkt i enlighet med bestämmelser i 2 Lag om tillsyn över hundar och katter (2007:1150). 16 Föroreningar efter hundar ska plockas upp på offentliga platser. 48

Sprängning, skjutning med eldvapen, fyrverkeri och pyrotekniska varor 17 Tillstånd av polismyndigheten krävs för sprängning och skjutning med eldvapen. 18 Kolsyre-, luft- eller fjädervapen eller motsvarande som avses i 2 kap 1 2 stycket vapenlagen får inte användas på offentlig plats. Fyrverkeri 19 Med fyrverkeri menas explosiva varor som innehåller pyrotekniska ämnen som avger ljus- eller ljudeffekter och är avsedda för nöjesändamål. 20 Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor får inte användas på offentlig plats utan tillstånd av polismyndigheten. Tillståndsgivningen grundar sig på hänsyn till tidpunkt, platsens belägenhet och övriga omständigheter såsom risk för skada eller avsevärd olägenhet för person eller egendom. Fyrverkeri och andra pyrotekniska varor får användas på offentlig plats utan polismyndighetens tillstånd mellan kl. 22.00 02.00 på Valborgsmässoafton och Nyårsafton. Ridning och löpning 21 Ridning får inte ske i anlagda motionsspår. Löpning får inte ske i motionsspår när skidspår preparerats. Avgift för att använda offentlig plats 22 För användning av offentlig plats och område som kommunen jämställt med sådan plats har kommunen rätt att ta ut avgift enligt de grunder som har beslutats av kommunfullmäktige. Överträdelse av lokal ordningsföreskrift 23 Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot någon av 5-9, 10 första stycket, 11, 12 första stycket, 13, 15-18, 20-21 döms till penningböter enligt 3 kap. 22 andra stycket ordningslagen. I ordningslagen finns också bestämmelser om förelägganden och förverkande. 49

50

From: Länsstyrelsen Skåne Sent: 1 Jul 2016 11:47:06 +0000 To: Nämndsbrevlåda KS Subject: Länsstyrelsens beslut dnr 213-19903-16 om lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun Attachments: Beslut att upphäva lokala ordningsföreskrifter(4845095)_tmp.pdf, Bilaga till beslut 213-19903-16.pdf Bifogar Länsstyrelsens beslut i ovan angivet ärende. ANNA-BRITT D. ADELL Länsassessor/Förvaltningsjuridiska enheten 010-224 12 03 (9.00-12.00) skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 51

BESLUT 1(3) 2016-07-01 Dnr 213-19903-16 Kontaktperson Förvaltningsavdelningen Anna-Britt D. Adell 010-224 12 03 (9.00-12.00) skane@lansstyrelsen.se Kommunfullmäktige Tomelilla kommun kommun@tomelilla.se Upphävande av lokala ordningsföreskrifter för Tomelilla kommun Beslut Länsstyrelsen upphäver 13 och 17 i de allmänna lokala ordningsföreskrifterna för Tomelilla kommun, beslutade av kommunfullmäktige den 13 juni 2016. Detta beslut kan överklagas till förvaltningsrätt, se sista sidan. Beskrivning av ärendet Kommunfullmäktige i Tomelilla kommun har antagit nya lokala ordningsföreskrifter för kommunen. Beslutet, som anmälts till Länsstyrelsen, omfattar bland annat nya bestämmelser beträffande förtäring av alkohol på offentlig plats (13 ) och camping (17 ). De aktuella föreskrifternas lydelse framgår av bilaga 1. Skäl för beslutet En kommun får meddela de ytterligare föreskrifter som behövs utöver de regler som finns i ordningslagen, för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Kommunens föreskrifter får inte angå förhållanden som är reglerade i ordningslagen eller annan författning eller som enligt lagen eller annan författning kan regleras på något annat sätt. De får inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Länsstyrelsen ska upphäva en föreskrift som strider mot ordningslagen. (Se 3 kap 8 ordningslagen [1993:1617] jfr med 1 förordningen [1993:1632] med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen samt 3 kap. 12 och 3 kap. 13 andra stycket ordningslagen.) Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www 205 15 Malmö Kungsgatan 13 010-224 10 00 vx 010-224 11 00 102-2912 skane@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/skane 291 86 Kristianstad Ö Boulevarden 62 A 52

BESLUT 2(3) 2016-07-01 Dnr 213-19903-16 I motiven till ordningslagen betonade departementschefen vikten av att kommunerna endast meddelar sådana lokala föreskrifter som verkligen behövs (prop. 1992/93 s. 142): Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande leder enligt min mening lätt till att respekten för bestämmelserna undergrävs. Det är således angeläget att kommunerna noga prövar vilka bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde inom kommunen. Sålunda bör förbud eller påbud begränsas till att gälla endast för sådana områden där ett verkligt behov föreligger. Förtäring av alkohol, 13 Vad gäller förbud mot förtäring av alkohol på offentlig plats anförde departementschefen (prop. s. 144) att ett sådant förbud inte bör meddelas annat än för sådana särskilt angivna platser i en kommun där det finns starka skäl för det. Ett förbud mot förtäring av alkoholdrycker bör sålunda inte omfatta samtliga offentliga platser inom en kommun, utan endast de platser där ett sådant förbud är särskilt motiverat från ordningssynpunkt, t.ex. området kring ett torg eller någon annan offentlig plats som är livligt trafikerad. Förbudet i 13 omfattar ett förhållandevis stor geografisk del av Tomelilla tätort samt alla skolgårdar och lekplatser inom kommunen. Av de ingivna handlingarna framgår inte om det finns starka skäl och är särskilt motiverat med ett förbud mot alkoholförtäring som omfattar ett så stort område av tätorten. Detsamma gäller beträffande lekplatser och skolgårdar. Föreskriften måste mot denna bakgrund anses strida mot 3 kap 12 ordningslagen och ska därför upphävas. Camping, 17 Genom föreskriften om camping förbjuds i praktiken all camping på offentlig plats i Tomelilla kommun och de platser inom kommunen som i 3 i de lokala ordningsföreskrifterna jämställs med offentlig plats. Det kan inte uteslutas att det inom dessa områden finns platser där camping skulle vara möjlig enligt allemansrätten. Av de ingivna handlingarna framgår inte om det finns starka skäl och är särskilt motiverat med ett förbud mot camping på alla offentliga och därmed jämställda platser i kommunen. Föreskriften får därför anses lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet och ska därför upphävas. Ulf Andersson Länsassessor Anna-Britt D. Adell Länsassessor Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrift. 53

BESLUT 3(3) 2016-07-01 Dnr 213-19903-16 Bilaga: 1. Utdrag ur de lokala ordningsföreskrifterna för Tomelilla kommun Hur du överklagar Länsstyrelsens beslut Om du vill överklaga Länsstyrelsens beslut ska du skriva till Förvaltningsrätten i Malmö. Skrivelsen ställs alltså till Förvaltningsrätten i Malmö men ska skickas till Länsstyrelsen Skåne. Överklagandet kan skickas in via e-post till skane@lansstyrelsen.se eller med vanlig post till Länsstyrelsen Skåne, 291 86 Kristianstad. Ditt överklagande ska ha inkommit till Länsstyrelsen inom tre veckor räknat från den dag du fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet ha kommit in inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. Av överklagandet ska framgå - vilket beslut du överklagar (ange t.ex. diarienummer) - hur du vill att beslutet ska ändras Behöver du veta mer om hur man överklagar kan du kontakta Länsstyrelsen, telefonnummer 010-224 10 00. 54

55

56

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 juni 2016 VON 77 Dnr VON 2016/42 Handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 - Vård och omsorgsnämnden Vård och omsorgsnämndens beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar översända handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid delårsbokslutet för tertial 1 konstaterades att Vård och omsorg prognosticerar ett underskott om 3 mnkr för 2016. Ekonomisk uppföljning redovisas vid varje sammanträde i vård och omsorgsnämnden. Tertialbokslut samt årsbokslut behandlas som beslutsärende och övriga månader redovisas i dialogform. Vård och omsorgsnämnden har för att komma tillrätta med det prognosticerade budgetunderskottet vidtagit följande: - Genomlysning av hemtjänsten (slutlig analys presenterades för nämnden vid dess sammanträde den 23 juni 2016). Några åtgärder har redan vidtagits av nämnden med anledning genomlysningen. - Effektiviseringar i befintlig organisation. Bland annat har man dragit ner 2,25 tjänst, vilka var övertaliga. Medarbetare har flyttats om mellan områden och schemaändringar har gjorts. Hemtjänst Tranås utgår numera från hemtjänst Väster vilket medför samordningsvinster. Samordnarna kommer också att arbeta operativt ute på fältet. - Beslut om minskad grundbemanning i hemtjänsten (från 100 % till ca 85 %), VON 58/2016. Beslutet innebär en minskning med 3,5 årsarbetare. Då det finns vakanta tjänster i verksamheten kommer samtlig berörd tillsvidareanställd personal att erbjudas tjänster i andra verksamheter. Justerandes sign 57

TOMELILLA KOMMUN Vård och omsorgsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 23 juni 2016 VON 77 forts. - Uppdrag till förvaltningen att analysera sjukfrånvaron hos personalen, vilken ligger över snittet i kommunen, samt ta fram förslag till åtgärder för att minska frånvaron. Presentation av analys och åtgärdsförslag ska presenteras på vård och omsorgsnämndens sammanträde den 25 augusti. - Studieuppdrag översyn av verksamhetens organisation (inklusive e-hälsa). Genomförande av analys av verksamhetens organisation med särskilt beaktande av de synpunkter som utförd genomlysning av hemtjänsten (VON 2016/11), SAM-enkät (VON 2016/35) och arbetsmiljöverkets inspektion (VON 2016/41) påtalat. Studieuppdraget innefattar även en översyn över vilka tekniska hjälpmedel som finns och som kan användas i verksamheten. Studien ska vara klar att presenteras vid vård och omsorgsnämndens sammanträde den 27 oktober 2016. Förvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar översända handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunsekreterare Pamela Lindqvist och socialchef Madeleine Moberg, handlingsid: VON 2016.917. Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 58

Tomelilla den 17 juni 2016 Dnr VON 2016/42 Stöd och omsorg Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Vård och omsorgsnämnden Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Pamela Lindqvist Kommunsekreterare Direkt 0417-182 06 Mobil 0709-95 82 06 Pamela.Lindqvist@tomelilla.se Handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 - Vård och omsorgsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar översända handlingsplan utifrån befarat budgetunderskott 2016 till kommunstyrelsen. Ärendebeskrivning Vid delårsbokslutet för tertial 1 konstaterades att Vård och omsorg prognosticerar ett underskott om 3 mnkr för 2016. Ekonomisk uppföljning redovisas vid varje sammanträde i vård och omsorgsnämnden. Tertialbokslut samt årsbokslut behandlas som beslutsärende och övriga månader redovisas i dialogform. Vård och omsorgsnämnden har för att komma tillrätta med det prognosticerade budgetunderskottet vidtagit följande: - Genomlysning av hemtjänsten (slutlig analys presenterades för nämnden vid dess sammanträde den 23 juni 2016). Några åtgärder har redan vidtagits av nämnden med anledning genomlysningen. - Effektiviseringar i befintlig organisation. Bland annat har man dragit ner 2,25 tjänst, vilka var övertaliga. Medarbetare har flyttats om mellan områden och schemaändringar har gjorts. Hemtjänst Tranås utgår numera från hemtjänst Väster vilket medför samordningsvinster. Samordnarna kommer också att arbeta operativt ute på fältet. - Beslut om minskad grundbemanning i hemtjänsten (från 100 % till ca 85 %), VON 58/2016. Beslutet innebär en minskning med 3,5 årsarbetare. Då det finns vakanta tjänster i verksamheten kommer samtlig berörd tillsvidareanställd personal att erbjudas tjänster i andra verksamheter. 1 (2) 59

- Uppdrag till förvaltningen att analysera sjukfrånvaron hos personalen, vilken ligger över snittet i kommunen, samt ta fram förslag till åtgärder för att minska frånvaron. Presentation av analys och åtgärdsförslag ska presenteras på vård och omsorgsnämndens sammanträde den 25 augusti. - Studieuppdrag översyn av verksamhetens organisation (inklusive e- hälsa). Genomförande av analys av verksamhetens organisation med särskilt beaktande av de synpunkter som utförd genomlysning av hemtjänsten (VON 2016/11), SAM-enkät (VON 2016/35) och arbetsmiljöverkets inspektion (VON 2016/41) påtalat. Studieuppdraget innefattar även en översyn över vilka tekniska hjälpmedel som finns och som kan användas i verksamheten. Studien ska vara klar att presenteras vid vård och omsorgsnämndens sammanträde den 27 oktober 2016. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunsekreterare Pamela Lindqvist 2016-06-17 Stöd och omsorg Pamela Lindqvist Kommunsekreterare Madeleine Moberg Socialchef Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 2 (2) 60

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 juni 2016 FN 78 Dnr FN 2016/75 Mobilfri skola Familjenämndens beslut Familjenämnden föreslår kommunstyrelsen att anse medborgarinitiativet besvarat med förvaltningens yttrande. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsens arbetsutskott har remitterat medborgarinitiativ från Cornelia Berglund, inkommen 10 mars 2016, till familjenämnden för yttrande. En del skolor har mobilfritt under lektionstid vilket är svårt att efterleva då elever sitter i smyg under lektionen och spela eller vara på sociala medier. Att läraren ska behöva hålla koll även på denna punkt är för en bra arbetsmiljö är för mycket begärt. Under raster samlas man runt mobiler eller sitter ensam med sin mobil. Bättre social samvaro under raster utan mobil. Minska chansen att barn blir filmade/fotade som sedan används till att kränka på sociala medier. Förslag: mobiler samlas in på morgonen av lärare och lämnas tillbaka vid skoltidens slut. Det finns bara vinster både för elever och lärare. Det är skolans ansvar att skapa studiero och en trygg arbetsmiljö för eleverna. De skolor som infört mobilförbud har främst anfört argument om att eleverna använder mobiltelefonen på lektionstid, något som stör undervisningen och klasskamrater. Via appar har även smygfilmning av lektioner förekommit, vilket uppfattats som kränkande av lärare. En diskussion med elever om förhållningssätt på sociala medier och källkritik på internet är angeläget när digitala medier får en allt större betydelse. Den tekniska utvecklingen är dock positiv för skolans del, en mobiltelefon idag motsvarar en liten dator och kan användas på olika sätt i skolarbetet. Justerandes sign 61

TOMELILLA KOMMUN Familjenämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 22 juni 2016 FN 78 forts Tillsammans med appar och specialprogram kan den även utgöra ett pedagogiskt hjälpmedel för elever med behov av särskilt stöd. Om skolan är tydlig och konsekvent med vad som är tillåtet när mobilen övergår till att vara en hjälp i skolarbetet och inte en privat angelägenhet kan telefonen vara en tillgång istället för ett störande inslag. Lärare har med stöd av skollagen rätt att beslagta mobiltelefoner om de stör undervisningen och skolan kan skapa egna ordningsregler för användning av mobiler. Hur skolan ska agera är upp till den enskilde rektorn efter samråd med berörda lärare. Överenskommelser mellan lärare och elever om när mobilanvändning är lämpligt är också ett alternativ med tanke på mobilens funktion som hjälpmedel. Om mobiltelefoner inte utgör ett problem finns dock inte fog för att införa generella förbud som istället riskerar att flytta fokus från de saker skolan verkligen behöver jobba med. Förvaltningens förslag till beslut Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden föreslå kommunstyrelsen att anse medborgarinitiativet besvarat med förvaltningens yttrande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse nämndsekreterare Elin Dofs, handlingsid: FN 2016.1932 Tidigare behandling Familjenämndens arbetsutskott 142/2016: Familjenämndens arbetsutskott föreslår familjenämnden föreslå kommunstyrelsen att anse medborgarinitiativet besvarat med förvaltningens yttrande. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Justerandes sign 62

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 27 april 2016 Ksau 128 Dnr KS 2016/101 Medborgarinitiativ - Mobilfri skoltid inom Tomelilla kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera medborgarinitiativet till Familjenämnden för yttrande. Ärendebeskrivning Cornelia Berglund har lämnat följande medborgarinitiativ: En del skolor har mobilfritt under lektionstid vilket är svårt att efterleva då elever sitter i smyg under lektionen och spela eller vara på sociala medier. Att läraren ska behöva hålla koll även på denna punkt är för en bra arbetsmiljö är för mycket begärt. Under raster samlas man runt mobiler eller sitter ensam med sin mobil. Bättre social samvaro under raster utan mobil. Minska chansen att barn blir filmade/fotade som sedan används till att kränka på sociala medier. Förslag: mobiler samlas in på morgonen av lärare och lämnas tillbaka vid skoltidens slut. Det finns bara vinster både för elever och lärare. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar remittera medborgarinitiativet till Familjenämnden för yttrande. Beslutsunderlag Medborgarinitiativ, Cornelia Berglund, 10 mars 2016, handlingsid: KS 2016.902 Bild från Cornelia Berglund, handlingsid: KS 2016.903 Tillägg från Cornelia Berglund, handlingsid: KS 2016.936 Beslutsgång Efter ställd proposition finner ordföranden att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet med förvaltningens förslag. Justerandes sign 63

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 27 april 2016 128 forts. Beslutet skickas till: Familjenämnden Justerandes sign 64

Medborgarinitiativ MEDBORGARINITIATIV PERSONUPPGIFTER Förnamn: Cornelia Efternamn: Berglund Utdelningsadress (gata, box etc): STALLGATAN 21 Postnummer: 27336 Postort: TOMELILLA E-postadress: corre93@hotmail.com FÖRSLAG OCH MOTIVERING Förslag: Motivering: Mobilfri skoltid inom Tomelilla kommun. En del skolor har mobilfritt under lektionstid vilket är svårt att efterleva då elever sitter i smyg under lektionen och spela eller vara på sociala medier. Att läraren ska behöva hålla koll även på denna punkt är för en bra arbetsmiljö är för mycket begärt. Under raster samlas man runt mobiler eller sitter ensam med sin mobil. Bättre social samvaro under raster utan mobil. Minska chansen att barn blir filmade/fotade som sedan används till att kränka på sociala medier. Förslag: mobiler samlas in på morgonen av lärare och lämnas tillbaka vid skoltidens slut. Det finns bara vinster både för elever och lärare. MEDBORGARINITIATIV TYPE: DT61003 TRANSACTION ID: 65 1 / 1

66

67

Åtgärdsvalsstudie Riksväg 11 Anklam-Svampakorset (väg 11/väg 19) Sjöbo och Tomelilla kommun Ärendenummer: TRV 2015/109807 GRANSKNINGSHANDLING 2016-06-06 Synpunkter åter till Sweco 2016-06-13, lena.hagg@sweco.se Med vänlig hälsning Lena Hägg 68

Dokumenttitel: Författare: Dokumentdatum: Ärendenummer: Version: TMALL 0201 Rapport enkel av åtgärdsvalsstudie v 1.0 Kontaktperson: Trafikverket Postadress: Box 543, 291 25 Kristianstad Besöksadress: Björkhemsvägen 17 291 25 Kristianstad E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 69

Namn på åtgärdsvalsstudie: Ansvarig för genomförande: Organisation: ÅTGÄRDSVALSSTUDIE RIKSVÄG 11 ANKLAM-SVAMPAKORSET (VÄG 11/VÄG 19) ANNELIE MARTINSSON TRAFIKVERKET PLANERING, REGION SYD Datum - start: 2015-12-09 Datum - avslut: 2016-XX-XX (UNDERTECKNANDE) 70

Innehållsförteckning INITIERA... 6 Bakgrund och syfte... 6 Problembild... 6 Avgränsningar... 7 ÅVS-processen... 8 Aktörer och övriga intressenter... 9 Gällande planer och angränsande projekt... 10 Sjöbo kommuns planer... 10 Tomelilla kommuns planer... 10 Regional Superbuss... 10 Simrishamnsbanan... 11 ÅVS Cykeltrafik Tomelilla Ramsåsa... 12 ÅVS för ökad hållbar tillgänglighet och attraktivitet i sydöstra Skåne... 13 ÅVS-processen... 14 FÖRSTÅ SITUATIONEN... 15 Nuläge... 15 Funktion... 15 Standard... 15 Målpunkter... 16 Korsningar... 17 Trafiksäkerhet... 22 Gångtrafik... 25 Cykeltrafik... 26 Kollektivtrafik... 27 Biltrafik och trafikflöde... 30 Transporter... 31 Utryckningsfordon... 32 Miljö... 33 Kultur... 34 Krav... 35 Transportpolitiska mål... 35 Projektmål... 35 ÅVS-processen... 36 PRÖVA TÄNKBARA LÖSNINGAR... 37 Förtydligande av åtgärd 9 och 10... 47 71

Paketeringsförslag... 49 EFFEKTBEDÖMNING... 51 ÅVS-processen... 58 FORMA INRIKTNING OCH REKOMMENDERA ÅTGÄRDER... 59 ÅVS-processen... 61 Arbetsprocessen... 62 REFERENSER... 63 ÅVS-processen... 64 Kvalitetsgranskning... 64 Avslut av studie... 64 BILAGA Bilaga 1 Samlad effektbedömning (SEB) 72

Initiera Bakgrund och syfte Väg 11 är en statlig väg och en viktig regional länk mellan Skånes sydvästra och sydöstra delar. Det finns tydliga regionala mål om ett rundare Skåne där tillgängligheten mellan olika delar av regionen förbättras. Detta medför anspråk på högre hastighet än idag på sträckan Anklam- Svampakorset (väg 11/väg 19). Den aktuella sträckan ingår också i planerna för konceptet Regional Superbuss. De regionala superbussarna ska binda ihop Skånes större orter på de sträckor där det inte finns järnväg med snabba och bekväma busslinjer. Region Skåne planerar för regionala superbussar på åtta stråk i Skåne. Den aktuella vägsträckan går genom Sjöbo kommun och Tomelilla kommun. Vägen saknar mötesseparering och dagens utformning innebär att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är låg både vid korsningspunkter och längs med sträckan. Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien är att utreda åtgärder som ökar trafiksäkerheten och säkerställer sträckans krav på tillgänglighet för olika trafikantgrupper. Sträckan analyseras utifrån olika trafikantgruppers användning och behov, inklusive problematik kopplad till räddningstjänst, jordbrukstransporter, tunga transporter samt införandet av Regionalt Superbusskoncept längs med sträckan. Utredningen ska användas som underlag till beslut för att åtgärda den problematik som preciseras i studien. Arbetet med studien utgår från fyrstegsprincipen för att på så sätt hitta den bästa åtgärden för att lösa de brister och problem som identifieras i transportsystemet. Föreliggande åtgärdsvalsstudie är en förenklad variant. Valet av en förenklad åtgärdsvalsstudie, framför en omfattande åtgärdsvalsstudie, motiveras med att antalet intressenter är begränsat och att deras problem- och målbild upplevs lika, att området är tydligt geografiskt avgränsat samt att antalet alternativa lösningar är relativt begränsade. Problembild Det är flera intressen, brister och behov som är viktiga att hantera inom ramen för åtgärdsvalsstudien. För samtliga trafikantgrupper är trafiksäkerheten en prioriterad fråga. Det har skett flera upphinnandeolyckor i korsningspunkter på sträckan. För oskyddade trafikanter kan det upplevas osäkert att korsa vägen vid exempelvis busshållplatser. Vid flertalet busshållplatser saknas dessutom gång- och cykelväg fram till busshållplatsen och oskyddade trafikanter är då hänvisade till vägrenen. Det kan även upplevas som osäkert att röra sig längs med väg 11 på grund av höga hastigheter. Samtidigt har kommunerna önskan om höjd hastighet på sträckan, vilket kan inverka än mer negativt på de risker som redan finns och upplevs finnas. Ökad framkomlighet och tillgänglighet på sträckan är en annan viktig utgångspunkt. Det finns många trafikantgrupper och intressenter att ta hänsyn till, till exempel finns jordbruksverksamhet längs sträckan. På sträckan finns många små anslutningar och enskilda vägar till jordbruksmark, vilka måste beaktas vid val av åtgärder. Det kör även en hel del tung trafik på vägen. 73

Förbättrade kommunikationsmöjligheter i området är önskvärt. Skånetrafiken planerar för införandet av Regionalt Superbusskoncept på sträckan i syfte att förbättra restider för kollektivtrafiken. Projektet är under utredning. Möjliga hållplatslägen för konceptet berörs i den här studien. Vidare finns stora områden med viktiga natur- och miljöintressen i det omkringliggande närområdet, vilka måste hanteras i relation till eventuella åtgärder. Avgränsningar I denna ÅVS föreslås åtgärder på utredningssträckan med utgångspunkt från riksvägens förutsättningar med främsta syfte att öka trafiksäkerheten och öka tillgängligheten för samtliga trafikantgrupper. Med riksvägens förutsättningar menas exempelvis korsningarnas utformning, trafikslagens intensitet, trafiksäkerheten, natur- och kulturvärden. Förutsättningarna för cykel- och kollektivtrafik ska särskilt beaktas i denna ÅVS. ÅVS:en är geografiskt avgränsad till ett utredningsområde där åtgärder främst är aktuella. Aktuellt utredningsområde sträcker sig i väster från 100 meter väster om korsningen i Anklam fram till fyrvägskorsningen vid Svampabanan i öster, cirka 100 meter väster om Svampakorset (cirkulationsplatsen väg 11/väg 19). Sträckan är cirka 11 kilometer lång, se Fel! Hittar inte referenskälla.. Figur 1. ÅVS:ens utrednings- och influensområde ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). Motivet till utredningsområdets avgränsning i väster grundas på att sträckan väster om korsningen i Anklam är ombyggd till 2+1 väg fram till cirkulationen väg 11/väg 13 söder om Sjöbo. Avgränsningen i öster grundas på att områdets karaktär ändras kraftigt väster om cirkulationen väg 11/väg 19. 74

Karaktären går från ett öppet jordbrukslandskap med spridd gårdsbebyggelse och mindre inslag av samlad bebyggelse till ett mer tätbebyggt stadsytterområde med verksamheter och villaområden i direkt anslutning till riksvägen. Även trafikens rörelsemönster ser annorlunda ut öster om cirkulationen då flera olika trafikslag är involverade i vägrummet och förhållandet mellan motorfordon och oskyddade trafikanter ser annorlunda ut. Öster om cirkulationsplatsen rör sig fler oskyddade trafikanter. ÅVS:ens influensområde sträcker sig utanför utredningsområdet och är det område som påverkar förhållandena inom utredningsområdet. Motivet till influensområdets avgränsning är att inkludera Sjöbo och Tomelilla som är viktiga funktionella målpunkter som till viss del styr behoven inom utredningsområdet. Exempelvis kan trafikströmmar öster och väster om utredningsområdet generera behov av en trafiksäker korsning inom utredningsområdet. Arbetet med denna ÅVS har pågått under perioden december 2015 fram till juni 2016. Denna ÅVS finns med i Regional transportinfrastrukturplan för Skåne 2014 2025 (RTI-planen) vilket innebär att staten har avsatt ekonomiska medel för att genomföra denna studie och vidta åtgärder under planens period. RTI-planen är ett dokument som styr hur statens pengar för infrastruktur ska användas på den regionala infrastrukturen. Region Skåne har regeringens uppdrag att upprätta RTIplanen som bygger på dialog och underlag från kommuner, näringsliv och andra intressenter. Den ekonomiska ramen beslutas av regeringen. Nästa steg i planeringsprocessen är att välja ut vilka åtgärder som ska appliceras på sträckan. För större åtgärder (inom steg 3 och 4) krävs att Trafikverket går vidare i en vägplan. ÅVS-processen Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för bland annat vägtrafik. Det är även Trafikverket som ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar. En ÅVS är en förberedande studie enligt planeringsprocessen och är en metod som grundar sig på dialog. ÅVS:er ska ta hänsyn till alla trafikslag, alla typer av åtgärder och kombinationer av dessa. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov. Valen ska bidra till en hållbar samhällsutveckling genom kostnadseffektiva åtgärder. Åtgärder som föreslås tas avstamp i fyrstegsprincipen som grundar sig på de fyra stegen; tänk om optimera bygg om bygg nytt, se Figur 2. Val av åtgärder handlar om att lösa problem och tillgodose behov på ett kostnadseffektivt sätt. Om utredningen resulterar i större åtgärder följs ÅVS:en av vägplan och bygghandling innan åtgärden byggs, se Figur 2. 75

Figur 2. Fyrstegsprincipen. Om utredningen resulterar i större åtgärder följs ÅVS:en av vägplan och bygghandling innan åtgärden byggs, se Figur 3. Figur 3. Förenklad planläggningsprocess. Aktörer och övriga intressenter Denna åtgärdsvalsstudie har Trafikverket beställt av teknikkonsultföretaget Sweco. I ÅVS:en har Trafikverket och Sweco haft ett dialogarbete med Sjöbo kommun, Tomelilla kommun, Region Skåne, Skånetrafiken, Länsstyrelsen i Skåne och Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund. Samtliga som deltagit i utredningen listas nedan: Trafikverket Annelie Martinsson, samhällsplanerare/projektledare Janet van der Meulen, biträdande projektledare Peter Fredriksson, strategisk planerare Sweco Lena Hägg, uppdragsledare Ola Wilhelmsson, ansvarig SEB David Edman, ansvarig trafik Kajsa Lundborg, handläggare Sjöbo kommun Monica Strömbäck, utvecklingsstrateg Tomelilla kommun Ida Abrahamsson, miljöstrateg Peter Svensson, enhetschef samhällsbyggnad Region Skåne Kerstin Åklundh, infrastrukturstrateg 76

Skånetrafiken Mattias Sjöholm, projektledare Henrik Jörgensen, projektledare Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund Martin Andersson, yttre befäl räddningstjänsten Ytterligare intressenter som kan behövas kontaktas i kommande skede av planeringsprocessen är: Jordbruksförbund Jaktförbund Samhällsföreningar Berörda företagare längs sträckan Enskilda markägare Gällande planer och angränsande projekt Under detta kapitel beskrivs Sjöbo och Tomelilla kommuns fysiska planer som direkt berör eller kan påverka denna ÅVS. Vidare beskrivs angränsande projekt vilket innefattar pågående projekt som påverkar utredningsområdet direkt eller indirekt. Sjöbo kommuns planer Sjöbo kommun verkar för att väg 11 ska mittsepareras med minimistandard 2+1 väg sträckan Anklam Svampakorset (väg 11/väg 19). En eventuell utbyggnad ska även omfatta nya gång- och cykelstråk. Kommun värnar om sina naturvärden i området mellan Sjöbo och Tomelilla och skriver i översiktsplanen att nuvarande markanvändning inom området bör bestå (Sjöbo ÖP, 2009). Sjöbo kommun har inga exploateringsplaner i anslutning till väg 11 eller andra planer som direkt kan påverka utvecklingen för riksvägen. Kommunen lyfter dock att Regionalt Superbusskoncept och en framtida trafikerad Simrishamnsbana kan påverka persontransporterna på utredningsområdet. Sjöbo kommun har en vision om att kunna erbjuda förutsättningar för säker cykeltrafik på sträckan Anklam Sjöbo. Tomelilla kommuns planer I översiktsplanen från 2002 anser kommunen att behov finns av ett externt handelsområde inom regionen sydöstra Skåne och att en lämplig placering är i närheten av korsningen väg 11/väg 19 (Tomelilla ÖP, 2002). Tomelilla kommun arbetar för tillfället med en ny översiktsplan och informerar om att nya verksamheter planeras söder om Tryde, i övrigt påverkas inte utredningssträckan av några nya exploateringsplaner. I den nya översiktsplanen kommer kommunen föreslå cykelväg på delar av den gamla banvallen mellan Tomelilla och Sjöbo. Tomelilla kommun verkar för att väg 11 byggs ut till 2+1 väg mellan Tomelilla och Sjöbo. En ny gångoch cykelbana planeras längs med riksvägens södra sida sträckan mellan Tryde och folkhögskolan i Tomelilla i samband med ny asfaltsbeläggning 2016. Gång- och cykelbanan planeras separeras från motorfordonstrafiken med så kallat GCM-stöd (gång-, cykel-, mopedstöd). Regional Superbuss 77

I studien Infrastruktur för superbuss Lund/Malmö Sjöbo Simrishamn, Stråkstudie för Regional Superbuss (Trivector, 2014) har åtgärder på sträckan Lund/Malmö Sjöbo Simrishamn föreslagits i syfte att prioritera busstrafiken. Stora delar av aktuell sträcka är väg 11, däribland sträckan Anklam- Svampakorset (väg 11/väg 19). Åtgärder som föreslås är bussprioritet i signalanläggningar, förbättrade geometrier, ombyggnad av cirkulationsplatser och färre stopp än vad som är vanligt i den konventionella busstrafiken. Färre stopp innebär att busshållplatser som används av få sorteras bort. Vardera superbusshållplats kommer att byggas om och hålla hög standard med väderskydd, klocka, högtalare, biljettautomat, cykel- och bilparkering. Delsträckan Sjöbo-Tomelilla kan beskrivas som den känsligaste delen på sträckan eftersom det endast finns en busslinje på sträckan. I utredningen föreslås hållplatserna Anklam, Röddinge och Ramsåsa att sållas bort på grund av få avoch påstigande medan hållplatsen Svampakorset behålls (Trivector, 2014). Skånetrafiken har efter flera utredningar beslutat att behålla busshållplatserna vid Anklam och Röddinge medan Ramsåsas hållplats stängs. Boende i Ramsåsa hänvisas till busshållplatsen Svampakorset. ÅVS Svampakorset (väg 11/väg 19) En parallell ÅVS pågår för Svampakorset (väg 11/väg 19) i syfte att se över möjliga åtgärder i cirkulationen för att implementera Regionalt Superbusskoncept. I ÅVS:en studeras inte bara busstrafik utan samtliga trafikantgrupper hanteras. Trafiksäkerhetsaspekter ska särskilt belysas när åtgärdsförslag tas fram. ÅVS:en planeras färdigställas under hösten 2016. Simrishamnsbanan Simrishamnsbanan sträcker sig mellan Malmö och Simrishamn via Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla, se Figur 4. Persontrafiken på den tidigare banan upphörde 1970 och i början av 90-talet revs spåren upp på stora delar av sträckan. Delen Tomelilla-Simrishamn är fortfarande i drift och trafikeras av Pågatåg. Sedan slutet av 90-talet har diskussioner pågått om att återuppta trafiken på Simrishamnsbanan (Trafikverket, 2016). 78

Figur 4. Rosa område illustrerar vald korridor för ny sträckning för Simrishamnsbanan mellan Sjöbo och Tomelilla. Röd linje illustrerar utredningsområdet för denna ÅVS (Modifierad: Trafikverket, 2016). Trafikverket har inlett en järnvägsplan för sträckan Malmö-Tomelilla där man valt lokaliseringsalternativ för järnvägen. Vald korridor för sträckan mellan Sjöbo och Tomelilla redovisas nedan med föreslagna stationer i både Sjöbo och Tomelilla. Till skillnad från den gamla sträckningen, söder om väg 11, mellan centralorterna så föreslås nu järnvägen dras norr om riksvägen (Trafikverket 1, 2016). Både Sjöbo och Tomelilla kommun verkar för att järnvägstrafiken ska återupptas på Simrishamnsbanan (Sjöbo ÖP, 2009 och Tomelilla ÖP, 2002). I ett beslut från mars 2015 avbryter Trafikverket dock planeringsprocessen till följd av att projektet inte finns med i Nationell plan för infrastruktur för perioden 2014-2025. Det innebär att det saknas finansiella medel från staten för att kunna genomföra projektet (Trafikverket, 2016). ÅVS Cykeltrafik Tomelilla Ramsåsa ÅVS:en är från 2015 och hanterar cykeltrafiken på sträckan Ramsåsa - Svampakorset (väg 19/väg 11) i syfte att möjliggöra pendling med cykel mellan Ramsåsa och Tomelilla samt för att skapa bättre möjligheter för motions- och rekreationscykling i området (Trafikverket, 2015). ÅVS:ens åtgärdsförslag landade i en separat gång- och cykelbana mellan Ramsåsas östra infart och Svampakorset längs med riksvägens södra sida, se Figur 5. Från Svampakorset finns en separat cykelväg längs med riksvägens södra sida fram till Tryde. Från Tryde hänvisas gång- och cykeltrafiken till att använda befintligt gatunät för vidare färd mot Tomelilla (Trafikverket, 2015). 79

Figur 5. Åtgärdsförslaget omfattar en separerad gång- och cykelbana mellan Ramsåsa och Svampakorset längs med riksvägens södra sida (Trafikverket, 2015). ÅVS för ökad hållbar tillgänglighet och attraktivitet i sydöstra Skåne ÅVS:en är pågående och tar avstamp i att sydöstra Skåne (däribland Sjöbo och Tomelilla) är det område som har störst brist på god tillgänglighet med bil och kollektivtrafik till de regionala kärnorna; Malmö/Lund, Helsingborg, Landskrona, Hässleholm och Kristianstad. ÅVS:en ska studera åtgärder både på lång och kort sikt för att öka tillgängligheten till viktiga målpunkter i Sydöstra Skåne på ett hållbart sätt. Projektet påbörjades september 2015 och beräknas vara klart juni 2016. 80

ÅVS-processen Överenskommelse mellan aktörer för genomförande av studie, eventuellt: Ja Nej Datum: 2016-03-22 Eventuell kommentar: Beslut i samband med dialogmöte 1, 2016-03-22. Medverkande kompetenser och personer: Annelie Martinsson, Trafikverket Peter Fredriksson, Trafikverket Lena Hägg, Sweco David Edman, Sweco Monica Strömbäck, Sjöbo kommun Ida Abrahamsson, Tomelilla kommun Kerstin Åklundh, Region Skåne Mattias Sjöholm, Skånetrafiken Eventuell kommentar: Deltagare vid dialogmöte 1, 2016-03-22. 81

Förstå situationen Det övergripande syftet med åtgärdsvalsstudien är att utreda åtgärder som ökar trafiksäkerheten och säkerställer sträckans krav på tillgänglighet för olika trafikantgrupper. En bakgrund är att väg 11, som regional länk mellan Skånes sydvästra och sydöstra delar, har en betydande roll i arbetet mot de regionala målen om ett rundare Skåne. Det medför bland annat anspråk på högre hastighet än idag på sträckan Anklam-Tomelilla. Nuläge Figur 6. Översiktskarta ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). Funktion Riksväg 11 löper tvärs över Skåne, från Malmö till Simrishamn, och vägen passerar de större tätorterna Staffanstorp, Dalby, Veberöd, Sjöbo och Tomelilla. Vägen utgör en viktig länk mellan Skånes väst- och östkust. Arbetspendlare till och från de stora arbetsorterna Lund och Malmö använder väg 11 för att ta sig till och från sin arbetsplats, antingen med bil eller buss. Sträckan Anklam- Tomelilla trafikeras idag av SkåneExpressens linje 5 (SkE 5) mellan Simrishamn och Lund. Det finns fyra hållplatser längs sträckan; Anklam, Röddinge landsvägen, Ramsåsa och Svampakorset. Standard Väg 11 är en statlig väg och den aktuella sträckan är cirka 11 kilometer från Anklam till cirkulationsplatsen väg 11/väg 19. Vägen utgörs av ett körfält i vardera riktning. Sträckas bredd varierar mellan 9-10 meter och hastighetsgränsen är 90 km/tim bortsett från i öster där hastighetsgränsen sänks tills 70 82

km/tim i samband med cirkulationsplatsen väg 13/19. På sträckan finns två platser som är försedda med hastighetskameror (ATK); en vid korsningen i Anklam (väg 11/väg 1026) och en vid korsningen väg 11/väg 987, en mätningsstation i vardera riktning. Sträckan är försedd med mitt- och sidoräfflor men saknar mittseparering. Sträckan saknar viltstängsel men varningsmärken för vildsvin finns på flera platser längs med sträckan. Vägräcke finns på utvalda sträckor längs med vägen. Mellan cirkulationsplats väg 11/väg 13 och Anklam är dock sträckan mötesseparerad. Medeldygnstrafiken på sträckan är cirka 4700 fordon/dygn fordon varav cirka 11 % av trafiken utgörs av tung trafik vilket även inkluderar jordbrukstransporter. Det saknas gång- och cykelväg längs med utredningssträckan, men öster om Svampakorset (väg 11/väg 19) sträcker sig en parallell gång- och cykelväg längs med väg 11 mot Tryde. Utöver detta finns det lågtrafikerat vägnät såväl söder som norr om väg 11, dock utan att vara sammanhängande mellan huvudorterna. Bärighetsklass (BK) är den klassificering som används för att gradera bärigheten, det vill säga hur tunga fordon en bro eller en väg får belastas med. Bärighetsklassen på aktuell sträcka är BK1, det vill säga den högsta klassen på den tregradiga skalan. Det innebär att vägen klarar av högre fordonsvikter, upp till 64 tons bruttovikt. Sträckan Anklam-Röddinge fick ny asfaltsbeläggning 2008 och sträckan Röddinge-Svampakorset fick ny beläggning 2015. 2016 planeras ny asfaltsbeläggning på sträckan Svampakorset-Tomelilla. Målpunkter Längs med sträckan Anklam-Tomelilla dominerar lantbruksnäringen, men även hästnäringen är stor i området. En målpunkt på sträckan är Fyledalen, som är ett naturområde med högt besökarantal. Sydöstra Skånes Brukshundsklubb har sin anläggning i skogen söder om väg 11 med infartsväg på Anklamsvägen, den enskilda grusvägen mittemot Stora Vanstadsvägen (väg 1026). En koncentration av målpunkter finns i närheten av Tomelilla. Industri- och kontorsfastigheter, bland annat Lantmännen, är belägna öster Svampakorset (väg 11/väg 19) invid Tylegatan. I anslutning till Svampakorset finns klädbutik på norra sidan, samt bensinmack, kiosk och gatukök på södra sidan. Ett tiotal meter från bensinmacken är folkracebanan Svampabanan lokaliserad. Söder om Svampabanan finns Tosselilla Sommarland och Svampacampingen som lockar till sig många turister under sommarmånaderna. I direkt anslutning sommarlandet ligger Gladan Golf och rekreationsområdet Kronoskogen. Landskapsbild och bebyggelse Längs med sträckan finns en del bostadsbebyggelse och gårdar som i huvudsak ligger utspridda. Det finns två mindre orter på sträckan, Röddinge och Ramsåsa. Röddinge ligger ungefär 5,5 km öster om Anklam mot Tomelilla, nära riksväg 11. Ett viktigt landmärke för byn är Röddinge kyrka. I Röddinge by bor cirka 70 personer, medan det i omlandet runt byn bor cirka 160 personer. Ytterligare österut ligger Ramsåsa och Ramsåsa kyrka där cirka 70 personer bor. 83

Korsningar På den aktuella sträckan finns elva korsningspunkter som är av större intresse för studien, se Figur 7. Dessa presenteras utförligt nedan. Utöver dessa finns flera enskilda anslutningar som även de framgår av figuren. Utöver nedan nämnda korsningar finns ett 40-tal mindre korsningar på sträckan Anklam- Svampakorset som ansluter till enskilda vägar, anslutningar till bostadshus och gårdar, samt till jordbruksmark. Figur 7. Korsningar på utredningssträckan ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). 1) Väg 11/ Stora Vanstadsvägen/Anklamsvägen Korsningen är en fyrvägskorsning där Stora Vanstadsvägen (väg 1026) sträcker sig i nordöstlig riktning. På södra sidan om väg 11 ansluter Anklamsvägen som är en mindre enskild grusväg som löper parallellt med väg 11 i västlig riktning där den cirka 500 meter längre bort avslutas i en vändplats. Korsningen kan ses som en trevägskorsning med avseende på trafikmängderna då få motorfordon använder den enskilda vägen medan Stora Vanstadsvägen är en av de större anslutande vägarna till väg 11 på utredningssträckan. Det är stopplikt för fordon från båda de anslutande vägarna ut på riksväg 11. Vänstersvängfält finns för fordon som ska svänga in på Stora Vanstadsvägen och Anklamsvägen. På den grusade Anklamsvägen finns en bred yta där flera personbilar står parkerade vid platsbesök. Ingen markering eller skylt finns om gällande parkering. Möjligen används ytan som parkering för personer som pendlar med buss till och från den intilliggande busshållplatsen eller så används parkeringen som en samåkningsparkering. 84

Figur 8. Korsning riksväg 11/ Stora Vanstadsvägen/Anklamsvägen. 2) Väg 11/ Eriksdalsvägen. Korsningen mellan väg 11 och Eriksdalsvägen (väg 985) är en trevägskorsning där Eriksdalsvägen ansluter från söder. Motorfordonstrafik från Eriksdalsvägen har stopplikt mot väg 11. Det saknas vänstersvängfält i korsningen. Figur 9. Korsning riksväg 11/ Eriksdalsvägen. 3) Väg 11/Röddingevägen (västra anslutningen) Vid västra infarten till Röddinge finns två separata korsningar, med cirka 100 meters mellanrum; väg 11/Röddingevägen (korsning 3) och väg 11/Röddinge Byaväg (korsning 4). Röddingevägen (väg 987) ansluter till riksväg 11 från norr i en trevägskorsning med stopplikt för anslutande trafik. Det finns vänstersvängfält för fordon som ska svänga in på Röddingevägen. Strax öster om korsningen finns en busshållplats med bussficka för busstrafik i västlig riktning. Bussfickan kan tänkas användas som högersvängfält av motorfordon som ska svänga in på Röddingevägen. 85

Figur 10. Korsning väg 11/ Röddingevägen. 4) Väg 11/ Röddinge Byaväg (östra anslutningen) På södra sidan om väg 11, nästan 100 meter från korsningen väg 11/Röddingevägen (väg 987), ansluter Röddinge Byaväg (väg 986) till väg 11 i en trevägskorsning. Röddinge Byaväg leder till Röddinge och sträcker sig som i en båge tillbaka till väg 11 cirka en kilometer längre österut (korsning 5). Det är stopplikt för motorfordon från Röddinge Byaväg ut på väg 11. Det finns ett separat vänstersvängfält på väg 11 för fordon som vill svänga av till Röddinge. En busshållplats utformad som en bussficka finns strax öster om korsningen på väg 11 för busstrafik i östlig riktning. Bussfickan kan tänkas användas som accelerationsfält för motorfordon som svänger öster ut från Röddinge Byaväg ut på väg 11. Figur 11. Korsning väg 11/Röddinge Byaväg (norra anslutningen). 5) Väg 11/Oråsvägen/Röddinge Byaväg (östra anslutningen) Röddingevägen (väg 986) och Oråsvägen korsar väg 11 i en fyrvägskorsning cirka 600 meter öster om Röddinge. Röddinge Byaväg ansluter från söder och Oråsvägen ansluter från norr. Stopplikt råder för trafiken som ska svänga ut på riksvägen. Vänstersvängfält på väg 11 saknas för trafiken i båda riktningarna. 86

Figur 12. Korsning väg 11/Oråsvägen/Röddinge Byaväg (östra anslutningen). 6) Väg 11/Tomelillavägen Tomelillavägen (väg 990) ansluter till väg 11 från söder i en trevägskorsning drygt en kilometer öster om Röddinge. Det är stopplikt från Tomelillavägen ut på riksvägen och inget separat vänstersvängfält finns för trafiken som vill svänga av från väg 11 in på Tomelillavägen. Figur 13. Korsning väg 11/Tomelillavägen. 7) Väg 11/enskild väg vid Lilla Ramsåsa En enskild väg ansluter till riksväg 11 från norr i en trevägskorsning vid Lilla Ramsåsa. Det råder stopplikt för trafiken som ska svänga ut på riksvägen. Det saknas vänstersvängfält i korsningen. Figur 14. Korsning väg 11/enskild väg vid Lilla Ramsåsa. 87

8) Väg 11/väg 1562 (västra anslutningen) Genom Ramsåsa sträcker sig väg 1562 likt en båge och ansluter till väg 11 i två korsningar (korsning 8 och 9). Den västra anslutningen ansluter till väg 11 från söder i en trevägskorsning. Det är stopplikt för fordon som ska svänga ut på riksvägen. Vänstersvängfält saknas i korsningen. Figur 15. Korsning väg 11/ väg 1562 (västra anslutningen). 9) Väg 11/väg 1562 (östra anslutningen) Östra anslutningen till Ramsåsa utgörs av en fyrvägsvägskorsning mellan väg 11, väg 1562 och enskild väg mot Rygårdarna. Det råder stopplikt för trafiken som ska svänga ut på riksvägen. Vänstersvängfält finns för motorfordonstrafiken från väg 11 till väg 1562. Busshållplats finns i anslutning till korsningen, en i vardera riktning, väster och öster om korsningspunkten. Figur 16. Korsning väg 11/väg 1562 (östra anslutningen). 10) Väg 11/Enskild väg (Travbana-motorbana) Cirka 100 meter väster om Svampakorset (väg 11/väg 19) ansluter två enskilda vägar riksvägen. Den norra anslutande vägen leder till travbana, klädbutik och samåkningsparkering. Den södra anslutande vägen leder till bland annat bensinmack. Stopplikt gäller för anslutande vägar till väg 11. Separat vänstersvängfält finns för trafiken som ska svänga av mot den södra anslutande vägen. 88

11) Väg 11/väg 19, Svampakorset Väg 11 och väg 19 möter varandra i en cirkulationsplats. Cirkulationsplatsen är utformad med fyra ben och ett körfält. Figur 17. Korsning riksväg 11/ riksväg 19 Svampakorset. Trafiksäkerhet Ett utdrag har gjorts från Transportstyrelsens databas för trafikolyckor i Sverige, STRADA. Avgränsningsområdet för olyckor sträcker sig längs med väg 11 från två kilometer väster om Anklamkorsningen till korsningen i Tomelilla, väg 11/Västerleden. I STRADA-utdraget har även korsningar inkluderats. I Figur 18 och Tabell 1 redovisas en sammanställning över olyckor som har registrerats inom avgränsningsområdet för olyckor under tioårsperioden 2005-07-01 till 2015-07-01. Olyckorna är uppdelade på de fyra svårighetsgraderna dödsolycka (svart), allvarlig olycka (röd), måttlig olycka (orange) och lindrig olycka (grön). Dödsolyckor är trafikolyckor där personen avlidit inom 30 dagar från olyckstillfället. Svåra olyckor är, något förenklat, då personer behöver uppsöka sjukvård efter trafikolycka. Måttliga och lindriga olyckor är personskada men utan att den drabbade måste uppsöka sjukvård. Till dessa olyckstyper kommer också egendomsskada då endast materiella skador och inga personskador har uppstått. 89

Figur 18. Trafikolyckor på väg 11 under perioden 2005-07-01 till 2015-07-01 (STRADA 2016). Tabell 1. Olyckstyper på väg 11 fördelat på olycksgrad, 2005-07-01 till 2015-07-01. Olyckstyp Dödsolyckor Allvarliga olyckor Måttliga olyckor Lindriga olyckor Totalt S (singel-motorfordon) 0 3 1 17 21 O (omkörning-motorfordon) 0 0 0 1 1 U (upphinnande-motorfordon) 0 0 1 12 13 A (avsvängande motorfordon) 0 0 0 7 7 K (korsande-motorfordon) 0 0 1 2 3 M (möte-motorfordon) 0 0 0 5 5 C (cykel/moped-motorfordon) 0 0 0 4 4 F (fotgängare-motorfordon) 0 0 0 2 2 G0 (fotgängare singel) 0 0 0 1 1 G1 (cykel singel) 0 0 1 1 2 G2 (moped singel) 0 0 0 1 1 W1 (rådjur/hjort) 0 0 1 3 4 V0 (övrigt) 0 0 1 0 1 V3 (traktor mm.) 0 0 1 0 1 Totalt 0 3 7 56 66 90

Olycksstatistiken visar på att singelolyckorna står för en stor del av olyckorna (22 stycken) följt av upphinnandeolyckor (14 stycken), avsvängande (7 stycken) och mötande (5 stycken). Upphinnandeolyckor kan vara ett tecken på tät trafik där inbromsningar eller varierande hastigheter på vägen leder till att fordonet bakom kör in i framförvarande fordon. Flera av upphinnandeolyckorna är i anslutning till korsningar vilket kan bero på att fordon som precis svängt ut på väg 11 har lägre hastigheter jämfört med övriga fordon på vägen. Ett annat scenario är att fordon bromsar in på riksvägen för att göra sin avsvängning vilket kan förorsaka en upphinnandeolycka. Den sistnämnda olyckstypen bör dock klassas som en avsvängandeolycka men det förkommer feltolkningar av polisoch sjukhuspersonal som för statistiken. Spritt över sträckan har det skett fem mötesolyckor under olycksperioden. Mötesolyckor är den form av olyckstyp som kräver flest dödsoffer varje år efter singelolyckor varför denna typ av olycka ska ses som mycket allvarlig. Samtliga olyckor mellan cykel/moped och motorfordon (4 stycken) har skett inom Tomelilla tätort och en av de två olyckor mellan gående och motorfordon har också skett inom tätbebyggt område i Tomelilla, den andra har skett i höjd med Sjöbo Ora. Bedömd trafiksäkerhet Trafikmiljön bedöms som osäker för oskyddade trafikanter som rör sig till och från busshållplatserna och att korsa riksväg 11 som oskyddad trafikant bedöms som obehagligt. Gångbanor saknas från anslutande vägar till busshållplatserna, vilket gör att oskyddade trafikanter tvingas röra sig på vägrenen för att ta sig till busshållplatserna. På grund av karaktären på riksvägen, bred väg med hög andel tung trafik och höga hastigheter, kan det även upplevas osäkert att korsa vägen på de platser där refuger finns. Vilt Längs med sträckan finns det varningsmärken för vildsvin; en sträcka förbi skogspartiet vid St. Altona och en sträcka öster om Röddinge. Vardera sträcka är cirka en kilometer. Statistiken från STRADA visar dock att inga vildsvinsolyckor har skett på sträckan, dock har fyra olyckor med rådjur eller hjort inträffat under de studerade olycksåren. Viltolycksstatistiken från STRADA stämmer inte överens med olycksbilden att aktuell sträcka ska vara viltolycksdrabbad. Av denna anledning har statistik även hämtats från Viltolycksrådet, från 2010 till och med 2014. Statistiken omfattar polisrapporterade viltolyckor där eftersöksjägare varit på plats. Olycksstatistiken redovisas i Figur 19. Markeringen visar den av eftersöksjägare koordinatsatta olycksplatsen. 12 viltolyckor har skett i nära anslutning till utredningssträckan, det vill säga eftersöksjägaren har koordinatsatt olycksplatsen inom en kilometer från väg 11. Av de 12 olyckorna är fem vildsvinsolyckor, fyra rådjursolyckor, två dovhjortsolyckor och en kronhjortolycka. 91

Figur 19. Viltolyckor inom utredningsområdet under fem år, 2010 till och med 2014. Statistik från Viltolycksrådet ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). Gångtrafik Det finns inga antalsräkningar av gångtrafiken på den aktuella sträckan. Antalet gående mellan Anklam och Svampakorset bedöms dock vara mycket lågt. Öster om väg 19 bedöms antalet gående öka något då det finns en del målpunkter i området kring Svampakorset, exempelvis motorbanan, Tosselilla Sommarland. Rekreations- och friluftslivet är relativt stor i området söder om riksväg 11, där Fyledalens naturområde breder ut sig, och under säsong drar området till sig många besökare. Besökarna kör dock oftast bil till naturområdet via Eriksdalsvägen (väg 985) eller Tomelillavägen (väg 990). På sträckan Anklam-Svampakorset (väg 11/väg 19) finns ingen separat gångbana men öster om väg 19 löper en parallell gång- och cykelbana längs med riksvägens södra sida fram till västra delen av Tryde. Därefter hänvisas gång- och cykeltrafiken över till norra sidan av riksvägen för vidare transport på befintligt vägnät. Skåneledens delled Österlenleden korsar riksväg 11 i höjd med Eriksdalsvägen (väg 985). Leden är en ringled som sträcker sig från Ystad i nordlig riktning upp mot riksväg 11 och vidare mot Lövestad, Brösarp och Kivik. Efter Kivik följer leden kusten söder ut förbi Simrishamn och tillbaka mot Ystad. Söder om väg 11 följer leden Eriksdalsvägen och norr om riksvägen fortsätter leden på Ivarstorpsvägen. På sträckan väster om Anklam, där det är ombyggt till mötesseparerat, saknas idag gångbanor. Det är inte förbjudet att gå på sträckan men utformningen med smala vägrenar (mindre än 0,75 meter) gör det inte lämpligt. VGU ställer krav på minst 0,75 meter för vägrensseparering. 92

Korsningsbehov för gående finns framför allt vid busshållplatserna Anklam, Röddinge landsvägen, Ramsåsa och öster om Svampakorset (väg 11/väg 19) men även vid passagen för Skåneleden. Cykeltrafik Det finns inga antalsräkningar av cykeltrafiken på den aktuella sträckan och precis som för de gående bedöms antalet cyklister längs med sträckan Anklam-Svampakorset (väg 11/väg 19) vara mycket låg med en ökning öster om väg 19 där en gång- och cykelväg löper parallellt med väg 11. På sträckan väster om Anklam saknas idag cykelbanor. Det är inte förbjudet att cykla på sträckan men liksom för gående bedöms det olämpligt för cyklister att transportera sig på den 0,75 meter smala vägrenen. Korsningsbehovet över riksväg 11 är samma som för gående med undantag för passagen vid för Skåneleden, det vill säga vid busshållplatserna Anklam, Röddinge landsvägen, Ramsåsa och öster om Svampakorset (väg 11/väg 19). I anslutning till hållplatserna finns behov att cykla längs med vägen från anslutande korsningar ända fram till angiven busshållplatsen. Avståndet mellan tätorterna Sjöbo och Tomelilla är cirka 18 km. Enligt gång- cykel- och mopedhandboken (GCM-handboken, 2010) rekommenderas bilfri cykelbana om avståndet mellan två tätorter är 12 km eller mindre. Det innebär att aktuell sträcka inte uppfyller kriteriet enligt handboken. Cykelvägvisningsplan för Skåne (2006) är ett dokument som förslår lämpliga cykelstråk mellan Skånes centralorter som bygger på att cyklister hänvisas till lågtrafikerade vägar. Kriteriet för att klassa en väg som lågtrafikerad är max 500 fordon/dygn samt att den skyltade hastigheten ej överskrider 70 km/tim. Dessa rekommenderade cykelstråk ska fungera som ett komplement till den fortlöpande utbyggnaden av separerade cykelvägar. Cykelvägvisningsplanen är från 2006 och ska uppdateras, men kan trots detta användas som underlag för att beskriva möjliga, alternativa sträckningar för cykeltrafiken. Lågtrafikerat nät från cykelvägvisningsplanen redovisas i Figur 20. 93

Figur 20. Lågtrafikerat vägnät, vägvisade cykelleder och cykelleder redo för skyltning ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). Kollektivtrafik Den aktuella sträckan trafikeras idag av SkåneExpressens linje 5 som går mellan Simrishamn och Lund. Fyra hållplatser finns längs sträckan; Anklam, Röddinge, Ramsåsa och Svampakorset. Antalet påstigande per dag framgår av tabellen nedan och visar att alla fyra hållplatser är lågt trafikerade. Hållplats Antal påstigande/dag Anklam ~ 10 Röddinge ~ 10 Ramsåsa < 5 Svampakorset 5-10 Antalet resenärer på SkåneExpressen 5 är cirka 450 per dag på sträckan mellan Sjöbo och Tomelilla. Linjen är utpekad som en av de sträckor där superbusskoncept kan bli aktuellt, vilket bland annat kan innebära att flera busshållplatser stängs för att öka bussens framkomlighet och genomsnittshastighet. Med detta som utgångspunkt har utredningar om var framkomlighetshöjande åtgärder kan genomföras utretts på bland annat utredningssträckan. Studierna visar att det inte är några behov av busspecifika framkomlighetshöjande åtgärder på aktuell utredningssträcka men i Svampakorset (väg 94

11/väg 19) föreslås dock framkomlighetshöjande åtgärder för busstrafiken. I superbusskonceptet ingår också att hållplatser och hållplatslägen ses över. Busshållplatser Anklam Busshållplatserna finns på västra sidan om korsningen väg 11/Stora Vanstadsvägen (1026) med en mindre förskjutning i förhållande till varandra. Båda hållplatserna är av typen bussficka och är försedda med hög kantsten vilket innebär att hela hållplatsen är upphöjd från vägen i syfte att underlätta på- och avstigning för resenärerna. Från Stora Vanstadsvägen till den norra hållplatsen finns på en del av sträckan en gångyta som är separerad från biltrafiken med pållare. Pållarna upphör vid bussfickan. På västra sidan hänvisas gående till vägrenen. Båda hållplatslägena saknar väderskydd. Cykelparkering utan väderskydd finns i anslutning till busshållplatsen på den norra sida av riksväg 11, södra sidan saknar cykelparkering. Det saknas vägbelysning och separat belysning vid busshållplatserna. Sträckan där busshållplatserna är placerade är försedd med mittseparering mellan körfälten. Det finns en öppning i mitträcket med refug för att möjliggöra en gen passage mellan hållplatserna. Mitträcket upphör vid korsningen Väg 11/Stora Vanstadsvägen (väg 1026). Figur 21. Busshållplats Anklam, söder respektive norr om väg 11. Röddinge Vid Röddinge finns två separata korsningar, med cirka 50 meters mellanrum; Röddingevägen (väg 987) och Röddinge Byaväg (väg 986). Busshållplats med kur och förhöjd kantsten finns på båda sidor om riksvägen, liksom cykelställ utan väderskydd. Det saknas vägbelysning och separat belysning vid busshållplatserna. Busshållplatserna är förskjutna med drygt 100 meter i förhållande till varandra. Gångbana saknas på båda sidor och oskyddade trafikanter är hänvisade till vägrenen. Vid platsbesöket var det mycket halt vid sidan om vägen vid busshållplatserna. 95

Figur 22. Busshållplats Röddinge, landsvägen, söder respektive norr om riksväg 11. Ramsåsa En busshållplats i enkelt utförande finns på vardera sida om korsningen väg 11/Röddinge Byaväg/Oråsvägen. Busshållplatserna är utrustade med bänk men väderskydd saknas. Likaså saknas väderskydd för cykelparkeringen. Det finns vägbelysning vid busshållplatserna. Separat gångbana till hållplatserna saknas från korsningen och oskyddade trafikanter hänvisas till vägrenen. Det finns en refug på väg 11 mittemot den norra hållplatsen. Syftet med refugen är att möjliggöra en mer trafiksäker passage över riksvägen genom att kunna dela upp övergången i två sträckor samt att refugen ökar trygghetskänslan vid passage. Figur 23. Busshållplats Ramsåsa, söder respektive norr om riksväg 11. Svampakorset Det finns en hållplats på vardera sida om korsningen väg 11/Tylegatan, öster om Svampakorset (väg 11/väg 19). Hållplatserna är försedda med hög kantsten och bänk. Väderskydd saknas för bussresenärerna. Cykelställ utan väderskydd finns i anslutning till hållplatsläget söder om väg 11. Det finns vägbelysning vid busshållplatserna. Den norra hållplatsen nås via passage över väg 11, refug finns. Den södra hållplatsen nås via gång- och cykelvägen som löper parallellt längs med väg 11:as södra sida mellan väg 19 och Tryde. 96

Figur 24. Busshållplats Svampakorset, öster om väg 11. Biltrafik och trafikflöde Den reglerade hastigheten är idag 90 km/tim på sträckan med undantag för korsningen med riksväg 19 där hastigheten är reglerad till 70 km/tim. Trafikmätningar har hämtats från Trafikverkets hemsida (klickbara kartan), se Tabell 2. Mätningarna av trafiken visar att antalet motorfordon är drygt 4 700 fordon/dygn (mätår 2015) på sträckan mellan Anklam och korsningen med riksväg 19 och att andelen tung trafik är cirka 13 %. Väster om utredningsområdet är antalet motorfordon 6 600 fordon/dygn (mätår 2015) och öster om Svampakorset cirka 5 500 fordon/dygn (mätår 2014). De största påsläppen av fordon sker i korsningen med väg 19 där flödet är cirka 3 200 fordon/dygn följt av korsningen med Stora Vanstadsvägen (väg 1826) med 1 800 fordon/dygn. Tabell 2. Dygnstrafik för anslutande vägar till riksväg 11. Väg Del/Korsning Motorfordon /dygn Andel tung trafik Mätår Väg 11 Väster om väg 1026 6 600 11 % 2015 Väg 11 Mellan väg 1026 och väg 19 4 700 11 % 2015 Väg 11 Öster om väg 19 5 500 11 % 2014 Stora Vanstadsvägen (väg 1026) Norr om väg 11 (korsning 1) 1 800 6 % 2004 Eriksdalsvägen (väg 985) Söder om väg 11 (korsning 2) 200-2015 Röddingevägen (väg 987) Norr om väg 11 (korsning 3) 110-2012 97

Väg Del/Korsning Motorfordon /dygn Andel tung trafik Mätår Röddinge Byaväg (väg 986) Söder om väg 11 (korsning 4-5) 45-2015 Tomelillavägen (väg 990) Söder om väg 11 (korsning 6) 90-2015 Väg 1562 Söder om väg 11 (korsning 8-9) 70-2015 Väg 19 Norr om väg 11 (korsning 11) 3 200 13 % 2014 Väg 19 Söder om väg 11 (korsning 11) 3 100 12 % 2014 En samåkningsparkering finns på norra sidan av väg 11 i höjd med Svampabanan och en yta som verkar användas som samåkningsparkering alternativt pendlarparkering finns söder Anklam. Den sistnämnda parkeringsytan är inte skyltad. Transporter Aktuell sträcka har inga större målpunkter på sträckan varför den främst kan ses som en genomfartssträcka för olika slags transporter. Tunga transporter I Skåne är väg E6 och väg E4 huvudvägar för godstransporter vilket innebär att huvudstråket sträcker sig utmed västra Skåne. Väg 11 ansluter till väg E6 nordost om Malmö vid trafikplats Sunnanå. En annan viktig godstransportled i Sverige är väg E22 som sträcker sig från Malmö till Norrköping. Riksväg 11 ansluter inte till väg E22 men den nås via väg 13 eller väg 19 som i sin tur ansluter till väg 11 väster om Sjöbo respektive vid Svampakorset (väg 11/väg 19). Riksväg 11 är en rekommenderad väg för farligt gods. På aktuell sträcka kör cirka 620 tunga fordon per dygn (mätår 2015) vilket är cirka 11 % av det totala trafikflödet. Väster om utredningsområdet ökar andelen tunga transporter till cirka 750 fordon/dygn, cirka 11 %, (mätår 2015) och öster om Svampakorset är antalet cirka 630 fordon/dygn, cirka 11 % (mätår 2014). Jordbrukstransporter Traktorer och jordbruksredskap är vanliga transporter på sträckan då vägen löper genom ett jordbrukslandskap med många jordbruksföretag. Många jordbrukstransporter kör långsammare än skyltad hastighet på sträckan varför det ofta skapas köer bakom dessa motorfordon. Riksvägens utformning möjliggör omkörning av långsammare transporter vilket innebär att köer till följd av jordbrukstransporter snabbt löses upp, vidare trafiken inte är tät. 98

Jordbrukarna har till skillnad från andra som använder vägen flera av sina målpunkter längs med sträckan. Jordbrukarnas målpunkter utgörs av intilliggande åkermark som nås via mindre jordbruksanslutningar som finns längs med aktuell sträcka med jämna mellanrum. En del anslutningar leder direkt till åkerlandskap medan andra leder till grusade enskilda vägar. För jordbrukstransporter är det viktigt att anslutande vägar får tillräcklig bredd i korsningen så att svängradiebehovet uppfylls. På mittseparerade 1+1 vägar har jordbrukstransporter behov av att släppa fram bakomvarande trafik med jämna mellanrum på grund av att det skapas köer bakom det långsammare motorfordonet. Skolskjuts I Sjöbo kommun finns skolskjutsen till och från Röddinge inne i samhället vid kyrkan. Befintlig hållplats utanför Röddinge längs med väg 11 har kommunen bedömt vara för farlig för barn att använda. Från Röddinge kör skolbussen mot Sjöbo respektive Vanstad (väg 987). Skolskjuts sker även från på väg 11 vid Pantaregården, cirka en kilometer öster om korsningen med Stora Vanstadsvägen/väg 1026. Hållplatsen upplever kommunen som problematisk eftersom det inte finns någon avsedd yta för skolbussen att stanna på. I Tomelilla kommun finns skolskjuts till och från Ramsåsa i samhället. Utryckningsfordon Aktuell sträcka bevakas av Sydöstra Skånes Räddningstjänstförbund (SÖRF) som består av ett gemensamt kommunalförbund där kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Ystad har gått tillsammans. SÖRF har det administrativa sätet i Ystad med operativa styrkor i alla fyra kommunerna. Syftet med förbundet är att bättre och effektivare kunna utnyttja tillgängliga resurser inom det gemensamma räddningstjänstområdet. Generellt när en trafikolycka sker på en riksväg är olyckans allvarlighetsgrad värre än för trafikolyckor i stadsmiljö vilket beror på att hastigheterna är högre på en riksväg. Av denna anledning beordras generellt brandkår, ambulans och polis att ta sig till olycksplatsen vid trafikolyckor på riksvägar. Riksväg 11 används som en primär utryckningsväg för SÖRF mellan Sjöbo och Tomelilla. När trafikolyckor sker på utredningssträcka beordras oftast räddningstjänsten både från Sjöbo och från Tomelilla att ta sig till olycksplatsen. Personal som anländer först till olyckan informerar de övriga utryckningsinstanserna om vilka resurser som behövs och om någon kan avbryta sin uttryckning eller om förstärkning krävs. Räddningstjänsten spärrar alltid av vägen vid trafikolyckor på aktuell sträcka av trafiksäkerhets- och arbetsmiljöskäl. Det innebär att det kan skapas långa köer på riksvägen till dess att avspärrningarna öppnas igen. En fördel är då om det finns omledningsvägar i närheten så att räddningstjänsten kan leda om trafiken. SÖRF anser att nödfickor längs riksvägar är bra då dessa ibland ligger inom ett avstånd från trafikolyckan som gör det möjlighet för räddningstjänsten att transportera skadade motorfordon dit. Trafiken kan öppnas upp snabbare när räddningstjänsten inte behöver hålla avspärrningarna tills att Assistanskåren har transporterat bort det skadade fordonet. SÖRF anser att 2+1 vägar generellt är bra då trafikolyckans allvarlighetsgrad blir lägre. Det negativa med 2+1 vägar är att framkomligheten försämras för utryckningsfordonen på de sträckor som bara har 99

ett körfält. Vanliga personbilar kan räddningstjänsten oftast köra förbi om de håller till höger, men större fordon som lastbilar kan vara svåra/omöjliga att passera för brandkåren på grund av att vägbredden är för smal. SÖRF anser också att nödfickor har en viktig funktion vid 2+1 vägars sträckor med bara ett körfält då större fordon kan stanna till där för att släppa förbi utryckningsfordon. Miljö Generellt karaktäriseras sträckan av ett vidöppet jordbrukslandskap med inslag av träddungar och gles bebyggelse som utgörs av enstaka gårdar som omfamnas av grönska. Terrängen längs med aktuell sträcka upplevs som relativt kuperad i det skånska landskapet. Den svenska åkermarken är klassad i en 10-gradig skala. De tre högsta klasserna finns enbart i Skåne och utgör här nästan hälften av åkerarealen. Jordbruk är den dominerande markanvändningen i området. Längs med utredningssträckan, mellan Sjöbo och Lilla Ramsåsa, utgörs jordbruksmarken främst av klass 3-5. Mellan Lilla Ramsåsa och cirkulationsplatsen väg 11/väg 19 är marken högre klassad, 7-8, och sträckan öster om cirkulationen in till Tomelilla utgörs av jordbruksklass 2-3. Cirka en kilometer väster om cirkulationen väg 11/väg 19 rinner Nybroån från norr mot söder. Ån är tio kilometer lång och bildas vid Nedraby i Tomelilla kommun av åarna Fyleån och Örupsån. Nybroån mynnar ut i Östersjön vid Nybrostrand, strax öster om Ystad. Det råder strandskydd på ömse sidor om Nybroån, 100 meter från strandlinjen. Strandskyddet innebär till exempel att det är förbjudet att bygga nytt inom området eller vidta åtgärder som väsentligt förändrar livsvillkoren för djur och växter. Det går att ansöka om dispens från reglerna. För att få dispens från strandskyddet krävs enligt lagen särskilda skäl. Strax väster om Anklam och väster om Tomelilla finns det vattenskyddsområden; Gröndal respektive Tomelilla. Det är särskilt viktigt att beakta åtgärder inom eller i nära anslutning till vattenskyddsområden då områdena utgör någon form av vattenförekomst med betydelse för vattentäkt, antingen som en existerande vattentäkt eller möjlig framtida vattentäkt. I den norra delen av sträckan breder sig ett riksintresse för naturvård ut sig (Sjöbo Ora-Fyledalen- Nybroån med Biflöden, N 75) och området är därmed skyddat enligt miljöbalken. Riksintresset utgörs av flera intressanta områden för naturmiljö som naturbetesmarker, våtmarker, naturreservat och odlingsmarker i slättbygd. Sjöbo Ora är ett av de omnämnda områdena som ligger i anslutning till utredningsområdet då det breder ut sig på båda sidor om väg 11 sydost om Sjöbo. Området utgörs av ett stort platåområde som begränsas av mycket branta sluttningszoner. Området är till största delen skogbevuxet. Vegetationen är på flera ställen intressant, särskilt i de sluttningar där grundvatten sipprar fram. Strax öster om Röddinge sträcker sig ett område med högklassigt naturvärde och terrängform (Fyledalen) som ingår i Skånes naturvårdsprogram som omfattar de mest artrika bokskogarna i Skåne. Två större Natura 2000-omården finns söder om riksväg 11; Norra Fyledalen i höjd med Anklam och Fyledalen i höjd med Röddinge. Dock är inget av områdena i direkt anslutning till utredningsområdet. På norra sidan strax öster om Röddinge finns ett ängs- och betesmarksområde (223-PNH). Området har klassat som värdefull till följd av betesmarkens särskilda flora, särskilt i de sydöstra delarna. 100

Figur 25. Natur- och kulturvärden ( Lantmäteriet, Geodatasamverkan). Kultur Röddinge, Ramsåsa och Tomelilla omfattas av Skånes kulturmiljöprogram. I Röddinge ligger de kulturella värdena i bystrukturen som uppstod efter 1800-talets skiftesreformer och i Ramsåsa finns storheten i kyrkan, gatunätet och den äldre bebyggelsen. I Tomelilla ligger värdet i tätortens karaktärsdrag som stationssamhälle och centralort där stationsbyggnaden och järnvägspassagen är betydelsefulla element i miljön. Även stadsplanen och den runt sekelskiftet 1900 uppförda bebyggelsen förstärker stationssamhällets karaktär. Området kring utredningssträckan är relativt fornlämningstätt inom koncentrerade områden öster om Anklam, Röddinge och Ramsåsa. Strax väster om Anklam-korsningen finns ett gammalt vägmärke som är klassat som ett fornminne och i skogen St. Altona finns fornminnen i form av vallar, terrasskanter och stenmurar som sträcker sig ut mot väg 11. I höjd med Röddinge och Ramsåsa finns flera forlämningsfynd i form av bolämningsplatser och övriga lämningstyper där en del av områdena ligger över utredningssträckan. Enligt lagen om kulturminnen (1988:950) krävs tillstånd för att rubba, gräva ut, täcka eller på något annat sätt ändra eller skada en fornlämning. Lagen omfattar även fornlämningar som är dolda under marken samt hittills okända fornlämningar. Arkeologiska undersökningar kan komma att föregå själva byggandet av väg vilket ger mer kunskap och vägledning i frågan om fornlämningar i aktuellt område. 101

Krav Utformningskrav och vägtekniska krav ska följa VGU (vägar- och gators utformning) och GCM-handboken (gång- cykel och mopedhandboken). Regionalt Superbusskoncepts krav på framkomlighet och utformning ska säkerställas. Åtgärderna ska vara ekonomiskt rimliga och överensstämma med de transportpolitiska målen. Lantbrukstransporternas och räddningstjänstens utformningsbehov ska säkerställas. Transportpolitiska mål Utöver projektmålen har även de transportpolitiska målen varit vägledande i val av åtgärder samt legat som underlag vid effektbedömningen av paketeringsförslagen. De transportpolitiska målen presenteras nedan. Övergripande mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet finns också funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Projektmål I samråd har Trafikverket, Sweco, Sjöbo kommun, Tomelilla kommun, Region Skåne och Skånetrafiken tagit fram fem övergripande projektmål för åtgärdsvalsstudiens åtgärder. Målen presenteras nedan tillsammans med delmål som kan kopplas till de övergripande projektmålen. Målen har varit vägledande vad gäller val av åtgärder och inriktning. 102

Övergripande mål: 1. Värna regional tillgänglighet längs väg 11. 2. Minimera negativ påverkan på lokal tillgänglighet. 3. Öka trafiksäkerheten längs väg 11 och i korsningar för samtliga trafikanter. 4. Minimera påverkan på natur- och kulturvärden. 5. Bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Delmål: Säkerställa god framkomlighet på sträckan för samtliga trafikantgrupper med avseende på behov. Förbättra förutsättningarna för cykeltrafiken. Förbättra förutsättningarna för resande med kollektivtrafik. Minimera negativ påverkan på verksamheter och näringsliv utmed sträckan. Säkerställa förutsättningarna för införande av Regionalt Superbusskoncept. ÅVS-processen Medverkande kompetenser och personer: Samma som ovan Ja Nej Eventuell kommentar: - 103

37 (66) Pröva tänkbara lösningar I tabellen nedan prövas tänkbara åtgärder utifrån projektmålen. En kostnadsbedömning och bedömning av genomförande görs också. Den samlade bedömningen ligger till grund för val av åtgärd/-er att gå vidare med till nästa steg, paketeringsförslag. Därefter effektbedöms paketförslagen. Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej 1 Få fler bilister att välja kollektivtrafik. Informationssatsning riktad mot boende längs med stråket (SkE 5). Informationsutskick och Prova-på-kort för buss (SkE 5) under två veckor. 1 5. Låg 130 000 SEK + 600 SEK/per Provapå-kort 50 000 SEK för skyltkampanj mot bilister under cirka 4 veckor. 50 000 SEK arvode till reklambyrå. Hög Ja Få boende längs sträckan. Åtgärden bör kombineras med andra fysiska åtgärder för att ge god effekt. Bedöms vara svårt att påverka trafikanters beteenden utan att fysiska åtgärder genomförs. 30 000 SEK för informationsutskick mot boende längs sträckan, cirka 15 000 hushåll, 2 SEK/st. 104

38 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej 600 SEK/Prova-påkort. Kortet är laddat med fria resor inom hela Skåne och gäller under 14 dagar. 2 Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet. Införande av Regionalt Superbusskoncept 1-2 1.2.3.5. Hög Kostnaden ligger inte på Trafikverket. Hög. Ja Vardera superbusshållplats kommer att byggas om och hålla hög standard med väderskydd, klocka, högtalare, biljettautomat, cykel- och bilparkering. Konceptet innebär att hållplats Ramsåsa försvinner. 3 Förbättra kollektivtrafikens attraktivitet. Skapa fysiska förutsättningar för att införa Regionalt superbusskoncept, hållplatserna Anklam och Ramsåsa: -Nya hållplatser med på- och 1-3 1.2.3.5. Hög 1 000 000 3 000 000 SEK Kostnaden uppskattas till 500 000 1 000 000 SEK per par busshållplats. Kostnaden beror av markförhandling, Hög Ja Se beskrivning av Regionalt Superbusskoncept i åtgärd nr 2. Konceptet innebär att hållplats Ramsåsa försvinner. 105

39 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej avfartsramper för busstrafiken - Nya gång-och cykelvägar till busshållplatser ansluts till befintligt vägsystem. trappor, gång- och cykelanslutningar m.m. Kostnaden är exkl. planskildhet. Pendelparkering i Anklam finns som förslag i trafikplan för tätorterna i Sjöbo. - Skapa ytor för pendelparkeringar vid hållplatserna, framförallt vid Anklam. 4 Förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Ny gång- och cykelbana från Röddinge till busshållplats. 4 5. Låg - Medel/Låg Nej Ramsåsa busshållplats ej aktuell då denna hållplats kommer att stängas. Åtgärden bedöms inte vara samhällsekonomiskt motiverad då Röddinge Byaväg är lågt trafikerad och det är för få oskyddade trafikanter som skulle nyttja föreslagen åtgärd. 106

40 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Gång- och cykelanslutningar till hållplatserna från befintligt vägnät finns med i åtgärd (3). 5 Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Bygga passager planskilt för oskyddade trafikanter vid busshållplatserna. 2-3 2.3.5 Hög 8 000 000 SEK 4 000 000 SEK per planskildhet. Hög Ja Åtgärden kan bli aktuell i kombination med 2+1 väg, åtgärd (16) och (17). 6 Öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Bygga passager i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. 2-3 2.3.5 Mellan 5 000 SEK Bryt i mitträcke ger 4 extra fundament, á 1 250 SEK/st. Hög Ja Åtgärden kan bli aktuell i kombination med 2+1 väg, åtgärd (16) och (17). Passage i plan finns vid hållplats Anklam. Endast aktuellt vid hållplats Röddinge då Ramsåsa hållplats kommer att stängas i samband med Regionalt Superbusskoncept. 7 Förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för Ny cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa- 4 1.2.3.5 Hög 5 800 000 SEK Hög Ja Nödvändig åtgärd om Ramsåsa hållplats stängs. ÅVS genomförd. 107

41 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej oskyddade trafikanter. Svampakorset (väg 11/väg 19). Enligt ÅVSutredning. 8 Förbättra framkomligheten och trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Ny cykelväg parallellt med väg riksväg 11 på sträckan Sjöbo Ora- Ramsåsa. 4 1.2.3.5 Medel 20 000 000 SEK Medel Ja Skulle ansluta till den planerade gångoch cykelvägen mellan Ramsåsa- Svampakorset som nämns ovan. Skulle ha färre antal användare jämfört med sträckan Ramsåsa-Svampakorset. 9 Förbättrad möjlighet för cyklister att använda det lågtrafikerade vägnätet. Vägvisa, rusta upp parallellt lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister norr om riksväg 11 enligt beskrivning nedan. Föreslagen sträcka Tolånga-Hallentorp- Vansadskog- Trydegård-väg 19- Tryde. Sträckan med 2-3 2.3.5 Medel 1 800 000 SEK - Sjöbo-Tomelilla, 75 000 SEK Vägvisning. - Korsning väg 19, 650 000 SEK Åtgärder som anpassas för framtida passage på 2+1 väg. Hög Ja Ökar trafiksäkerheten. Ny cykelbana Sjöbo-Tolånga ingår ej i åtgärden. Åtgärden förutsätter att en ny cykelbana byggs mellan Sjöbo Tolånga eftersom denna sträcka inte är lågtrafikerad och därmed inte lämplig att hänvisa cyklister till. 108

42 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej åtgärdsförslag visas i Figur 26. -Tryde norra, 960 000 SEK Ny gång- och cykelbana. -Tryde södra, 115 000 SEK Standardhöjning med nytt GCM-stöd. Åtgärder på norra sidan om riksväg 11 binder samman fler tätorter jämfört med åtgärd (10). Se avsnittet Förtydligande av åtgärd 9 och 10 på sida 46. 10 Förbättrad möjlighet för cyklister att använda det lågtrafikerade vägnätet. Vägvisa, rusta upp lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister söder om riksväg 11 enligt beskrivning nedan. Föreslagen sträcka Sjöbo-Spjälla-väg 13- Tågra-Vitabäck- Röddinge-Ramsåsa. 2-3 2.3.5 Medel 6 500 000 SEK - Sjöbo-Tomelilla, 75 000 SEK Vägvisning. - Korsning väg 13, 650 000 SEK Åtgärder som anpassas för framtida passage på 2+1 väg. Hög Ja Ökar trafiksäkerheten. Åtgärder på södra sidan om riksväg 11 gynnar rekreation och turism. Se avsnittet Förtydligande av åtgärd 9 och 10 på sida 46. -Tågra-Vitabäck 2 100 000 SEK 109

43 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Sträckan med åtgärdsförslag visas i Figur 26. Asfaltering av befintlig grusväg. - Röddinge-Ramsåsa 3 600 000 SEK Ny gång- och cykelväg kompl. föreslagna parallellvägar. 11 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Vänstersvängfält i större korsningar. 2 Låg - Hög Nej Ej relevant på grund av att de större korsningarna längs med sträckan redan har vänstersvängfält. 12 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Stänga och samla ihop mindre korsningar till en korsningspunkt. 2 Låg - Hög Nej Ej relevant som egen åtgärd, ingår dock som en del i åtgärden 2+1 väg, åtgärd (16) och (17). 12 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Bygga nödfickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen 2-3 Låg - Hög Nej Ej relevant som egen åtgärd, ingår dock som en del i åtgärden 2+1 väg, åtgärd (16) och (17). 110

44 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej och släppa fram trafiken bakom. 14 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Viltstyrning med stängsel och viltpassager 2 3. Låg/medel 600 000 SEK 2 km stängsel på respektive sida, totalt 8 km viltstängsel. Hög Ja Viltstängsel har en olycksreducerande effekt på cirka 75-80 % om det är rätt utformat och placerat. Beslut om att sätta upp stängsel tas oftast under planeringsprocessen i samband med att en ny väg ska byggas, men det händer också att det sätts stängsel längs befintlig väg. 15 Öka trafiksäkerheten Fler hastighetskameror (ATK) på sträckan. 2 3. Hög 400 000 SEK Fyra stycken á 100 000 SEK Hög Ja Måste uppfylla nationella kriterier för att tilldelas ATK. 16 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, gles 2+1. Breddning av vägen på delar av sträckor, 4 1.2.3.4 Hög 120 000 000 SEK Kostnad enligt RTIplan. Hög Ja 2 +1 ger bättre framkomlighet än 1 +1. Oskyddade trafikanter på sträckan missgynnas i bemärkelsen att det blir 111

45 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej hopsamling av korsningspunkter, parallellvägar, nödfickor, GC Ramsåsa- Svampakorset, omskyltning, inlösen, byggherreomkostnad er. svårare att korsa vägen på andra platser än vid busshållplatserna. Åtgärden innebär markanspråk. Åtgärd 5, planskilda passager för oskyddade trafikanter vid busshållplatserna, skulle öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. Åtgärden har en lägre kostnad än alternativet nedan, fullständig 2+1 väg. 17 Öka trafiksäkerheten för motorfordonstrafik Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, 2+1 väg. Breddning av hela sträckan, hopsamling av korsningspunkter, parallellvägar, nödfickor, GC Ramsåsa- Svampakorset, omskyltning, inlösen, 4 1.2.3.4 Hög 160 000 000 SEK Kostnad för breddning tillkommer. Hög Ja Innebär breddning av vägen. Oskyddade trafikanter på sträckan missgynnas i bemärkelsen att det blir svårare att korsa vägen på andra platser än vid busshållplatserna. Åtgärden innebär en högre kostnad än alternativet ovan, gles 2+1 väg. 112

46 (66) Nr. Problem/brist/ behov som hanteras Åtgärd som studerats och bedömts Steg enligt fyrstegsprincipen Relevans måluppfyllelse enligt målen i Förstå situationen (Låg/Medel/Hög) Uppskattad kostnad för åtgärd (inkl. planering), intervall. Anges när tillämpligt. Bedömning genomförbarhet Gå vidare Ja/Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej byggherreomkostnad er. Åtgärden innebär markanspråk. Åtgärd 5, planskilda passager för oskyddade trafikanter vid busshållplatserna, skulle öka trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter. 18 Trafiksäkra sidoområden Sidoräcken och upprensning av sidoområden 2 3 Låg - Hög Nej Väljs bort då behov ej finns och räcken redan är uppsatta där behov finns. 19 Öka trafiksäkerheten. Sänka hastighetsgränsen på sträckan 2 3.5 Hög 100 000-150 000 SEK Hög Ja I enlighet med pågående hastighetsöversyn. Motsäger dock mål 1. 113

Förtydligande av åtgärd 9 och 10 Åtgärd 9 och 10 avser cykelåtgärder på lågtrafikerat vägnät söder och norr om riksväg 11. Mötesfria vägar innebär försämrad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter, om inte särskilda anordningar görs. Om väg 11 byggs om till mötesfri väg behöver därför åtgärder vidtas för cyklister och fortgängare så att deras framkomlighet och trafiksäkerhet inte försämras jämfört med dagens situation. Två alternativ för cykelstråk har tagits fram för sträckan mellan Sjöbo och Tomelilla vilka beskrivs och redovisas på karta nedan, se Figur 26. På grund av avstånden är det framför allt cyklister som är den intressanta målgruppen. Båda alternativen utnyttjar det lågtrafikerade vägnätet som föreslås i vägvisningsplanen i kombination med standardhöjning och förslag till nya gång- och cykelvägar/-banor. Det nordliga alternativet sträcker sig från Tolånga till Tomelilla norr om väg 11, se Figur 26. Sträckan mellan Sjöbo och Tolånga är en saknad länk då Stora Tolångavägen inte är klassad som lågtrafikerad varför den inte bedöms vara trafiksäker att cykla på. En ny gång- och cykelväg föreslås på sträckan men åtgärden bedöms som ett enskilt objekt som inte hanteras inom ramen för denna ÅVS. Det innebär att det norra alternativet inte är aktuellt förrän gång- och cykelvägen är byggd på Stora Tolångavägen. Inom ramen för denna ÅVS föreslås det nordliga alternativet sträcka sig längs det lågtrafikerade vägarna via Tolånga,Vanstad och vidare mot Tryde. Samtliga vägar är asfalterade. Korsningen med väg 19 är kritisk och här krävs åtgärder för att skapa en trafiksäker överfart som inte påverkar framkomligheten för motorfordonstrafiken på väg 19. Genom Tryde föreslås utbyggnad av ny gång- och cykelbana och förbättring av befintlig gång- och cykelbana. Den planerade gång- och cykelbanan längs med rikvägen mellan Tryde och Tomelilla utgör den sista delsträckan för att alternativ norr ska nå fram till Tomelilla. Hela sträckan är i behov av förbättrad vägvisning. Det sydliga alternativet sträcker sig från Sjöbo till Tomelilla söder om väg 11, se Figur 26. Föreslagen sträcka följer befinlig gång- och cykelväg längs med Södergatan i Sjöbo, korsar väg 11 planskilt i befintlig cirkulationsplats (väg 11/väg 13) och följer därefter befintlig gång- och cykelväg parallell med väg 13 fram till Ilstorpsvägen. Vid Ilstorpsvägen föreslås cykelleden korsa väg 13 för vidare sträckning öster ut längs med Tågravägen som är en lågtrafikerad väg fram till Vita husen. Korsningen med väg 13 är kritisk och här krävs åtgärder för att skapa en trafiksäker överfart som inte påverkar framkomligheten för motorfrdonstrafiken på väg 13. Mellan Vita husen och Vitabäck föreslås en standardhöjning på den befintliga grusvägen. Cykelleden föreslås sedan fortsätta på det lågtrafikerade nätet fram till Röddinge. Mellan Röddinge och Ramsåsa föreslås en ny cykelväg, alternativt att parallellvägnätet kan nyttjas om väg 11 byggs ut till 2+1 väg. Ny cykelväg eller parallellväg denna sträcka bedöms som nödvändig eftersom de befitnliga lågtrafikerade vägarna inte erbjuder en tillräckligt gen sträckning. Från Ramsåsa och in till Tomelilla använder det sydliga alternativet planerade och befinltiga gång- och cykelbanor längs med väg 11 in till centrala Tomelilla. Hela sträckan är i behov av förbättrad vägvisning. För det södra alternativet har även en sträckning via en befintlig planskildhet vid Sjöbo Ora studerats i syfte att undvika passage med väg 13. Alternativet innebär att cykelleden sträcker sig genom ett område med stora höjdskillnader och höga naturvärden varför alternativet har förkastats. För det södra alternativet har även möjligheten till att använda det lågtrafikerade vägnätet söder Ramsåsa studerats för att undvika att bygga ny gång- och cykelbana längs med riksvägen sträckan Röddinge- Ramsåsa. Denna sträckning av det södra alternativet har förkastats med hänsyn till dålig genhet. 114

Figur 26. Förslag till åtgärder för att möjliggöra cykelstråk norr (9) och söder (10) om riksväg 11. 48 (66) 115

49 (66) Paketeringsförslag Tänkbara åtgärder från avsnittet ovan har samlats i ett antal paket för att utnyttja eventuella synergieffekter. Paketen ligger sedan till grund för effektbedömningen i nästa avsnitt. Åtgärdens nummer nämns inom parentes i tabellen nedan. Paket Ingående åtgärder Huvudalternativ åtgärdspaket A Sänka hastighetsgränsen på sträckan. (19) Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, gles 2+1. Breddning av vägen på delar av sträckor. B Åtgärden innefattar att stänga och samla ihop mindre korsningar till en korsningspunkt och bygga nödfickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen och släppa fram trafiken bakom. (16) Bygga passager i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. (6) Ny gång - och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa-Svampakorset (7). Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, 2+1. Breddning av hela sträckan. Åtgärden innefattar att stänga och samla ihop mindre korsningar till en korsningspunkt och Bygga fickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen och släppa fram trafiken bakom. (17) C Bygga passager i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. (6) Ny gång - och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa-Svampakorset (7). 116

50 (66) Kompletterande åtgärdspaket D Informationssatsning riktad mot boende längs med stråket (1) E Skapa förutsättningar för att införa Regionalt Superbusskoncept. (3) Införande av Regionalt Superbusskoncept. (2) Skapa förutsättningar för att införa Regionalt Superbusskoncept. (3) F Införande av Regionalt Superbusskoncept. (2) Bygga passager planskilt för oskyddade trafikanter vid busshållplatser och vid andra viktiga stråk. (5) G Ny gång- och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Sjöbo Ora-Ramsåsa. (8) H Vägvisa, och rusta upp parallellt lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister norr om riksväg 11. (9) I Vägvisa, och rusta upp lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister söder om riksväg 11. (10) J Viltstyrning med stängsel och viltpassager. (14) K Fler hastighetskameror (ATK) på sträckan. (15) 117

51 (66) Effektbedömning Effektbedömningen syftar till att belysa lösningarnas nytta för samhället samt hur de uppfyller de transportpolitiska målen. Den bedömda nyttan vägs mot åtgärdens kostnad och utifrån det görs avvägningen om att gå vidare eller ej. Den samhällsekonomiska bedömningen har jämförts mot nuläget. Lösning / A Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Förbättrad trafiksäkerhet med lägre hastigheter. + Minskade utsläpp och bullerstörningar Negativa effekter: Påverkar restider negativt. Behov av övervakning på grund av dålig efterlevnad. Påverkar regional utveckling negativt Samlad bedömning Ökad trafiksäkerhet till låg kostnad och försämrad tillgänglighet för motorfordonstrafik. Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). Tillgängligt för människor och gods* + Säker trafik + God miljö o Jämställt transportsystem Positiv regional utveckling *Positivt för oskyddade trafikanter. Negativt för motorfordonstrafik. Gå vidare Ja/Nej Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Som alternativ till åtgärdspaket B eller C innebär åtgärden sämre framkomlighet för motorfordonstrafiken och inte en lika stor positiv effekt på trafiksäkerheten. Paketet väljs bort p.g.a. väsentligen sämre måluppfyllelse än åtgärd B eller C. 118

52 (66) Lösning / B Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Ökad trafiksäkerhet för motorfordonstrafiken på sträckan och i korsningspunkter. + Väg 11 kan korsas i två etapper i och med nya passager, vilket ger en viss ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i korsningspunkterna vid hållplatserna. + Förbättrad framkomlighet för motorfordonstrafik. + Bättre trafiksäkerhet på sträckan Ramsåsa- Svampakorset. Negativa effekter: Sämre möjligheter att cykla på sträckan, bortsett från sträckan Ramsåsa-Svampakorset. Mindre anslutningar slopas och samlas ihop till större anslutning vilket försämrar tillgängligheten för boende och jordbruksverksamheter. Utryckningsfordon har svårt att ta sig fram på sträckor med bara ett körfält. Tar mark i anspråk. Kan inkräkta på miljöskyddade/-känsliga områden. Väg 11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter och vilt Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). Tillgängligt för människor och gods* + Säker trafik God miljö o Jämställt transportsystem + Positiv regional utveckling *Positivt för motorfordonstrafik. Negativt för oskyddade trafikanter. Gå vidare Ja/Nej Ja Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Kostnaden är något lägre än alternativ C, p.g.a. att breddning endast görs på delar av sträckan. Det leder också till sämre framkomlighet för motorfordonstrafik jämfört med alternativ C. En generell bättre framkomlighet för motorfordonstrafik kan ge mindre konkurrensfördelar för kollektivtrafik. Planskilda passager vid hållplatserna är en mer kraftfull trafiksäkerhetsåtgärd för oskyddade trafikanter än passage i plan, vilka föreslås i detta paket. Planskilda passager ingår i paket F. Samlad bedömning Mycket stora positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet får vägas mot en mycket hög kostnad. 119

53 (66) Lösning / C Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Ökad trafiksäkerhet för motorfordonstrafiken på sträckan och i korsningspunkter. + Väg 11 kan korsas i två etapper i och med nya passager, vilket ger en viss ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i korsningspunkterna vid hållplatserna. + Förbättrad framkomlighet för motorfordonstrafik. + Bättre trafiksäkerhet på sträckan Ramsåsa- Svampakorset. Negativa effekter: Sämre möjligheter att cykla på sträckan, bortsett från sträckan Ramsåsa-Svampakorset. Mindre anslutningar slopas och samlas ihop till större anslutning vilket försämrar tillgängligheten för boende och jordbruksverksamheter. Utryckningsfordon har svårt att ta sig fram på sträckor med bara ett körfält. Tar mark i anspråk. Kan inkräkta på miljöskyddade/-känsliga områden. Väg 11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter och vilt Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). Tillgängligt för människor och gods* + Säker trafik God miljö o Jämställt transportsystem + Positiv regional utveckling *Positivt för motorfordonstrafik. Negativt för oskyddade trafikanter. Gå vidare Ja/Nej Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Kostnaden är högre jämfört med alternativ B i och med att breddning görs på hela sträckan. Framkomligheten för motorfordonstrafik är bättre än i alternativ B. En generell bättre framkomlighet för fordonstrafik kan ge mindre konkurrensfördelar för kollektivtrafik. Planskilda passager vid hållplatserna är en mer kraftfull trafiksäkerhetsåtgärd för oskyddade trafikanter än passage i plan, vilka föreslås i detta paket. Planskilda passager ingår i paket F. D Samlad bedömning Mycket stora positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet får vägas mot en mycket hög kostnad. Positiva effekter: + Kan resultera i att fler väljer att resa med kollektivtrafik vilket är positivt för miljön. Samlad bedömning Positiv men låg effekt till låg kostnad. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst o Tillgängligt för människor och gods o Säker trafik + God miljö* o Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling * I den mån åtgärden har effekt påverkas miljömålen positivt i och med ökad kollektivtrafikandel. Ja, med paket E. Bedöms vara svårt att påverka biltrafikanters beteenden utan att fysiska åtgärder genomförs. För att bli kostnadseffektiv bör åtgärden samordnas med andra informationskampanjer som Skånetrafiken/ kommunerna/ Trafikverket/ Region Skåne gör. Kan eventuellt genomföras i samband med införandet av nytt superbusskoncept (åtgärdspaket E) då det finns anledning att informera om nytt koncept. 120

54 (66) Lösning / E Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Leder till en generellt högre attraktivitet för kollektivtrafiken i och med kortare restid, pendelparkeringar och en allmänt högre standard på hållplatserna. + Restidsvinster för de som bor i tätorterna samt för de som bor i upptagningsområdet för hållplatserna Anklam eller Röddinge. + Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter i och med gång- och cykelvägar i anslutning till hållplatserna. + Kan resultera i att fler bilister väljer att resa med kollektivtrafik vilket i så fall gynnar miljön. + Ger positiva effekter för den regionala utvecklingen + Gynnar ett jämställt transportsystem Negativa effekter Hållplatsen vid Ramsåsa försvinner. Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). + Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö* + Jämställt transportsystem + Positiv regional utveckling * Förutsatt att paketet får fler bilister att resa med buss. Gå vidare Ja/Nej Ja Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Åtgärden att införa Regionalt superbusskoncept behandlas i parallell ÅVS. Åtgärder som innebär att skapa förutsättningar för att införa superbusskonceptet och att öka kollektivtrafikens attraktivitet på sträckan, bedöms som mycket viktiga. Samlad bedömning Ett omfattande åtgärdspaket, vilket sammantaget har effekt på kollektivtrafikens attraktivitet, får vägas mot kostnaden. 121

55 (66) Lösning / F Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Leder till en generellt högre attraktivitet för kollektivtrafiken i och med kortare restid, pendelparkeringar och en allmänt högre standard på hållplatserna. + Restidsvinster för de som bor i tätorterna samt för de som bor i upptagningsområdet för hållplatserna Anklam eller Röddinge. + Ökad trafiksäkerhet för gående och cyklister i korsningspunkterna till busshållplatserna. Gynnar även äldre, barn och personer med funktionsnedsättning, vilka kan ha svårt att korsa riksvägen idag. + Förenklar passage mellan södra och norra delen av väg 11 vid de två platser där planskildhet skulle vara aktuellt. + Ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter i och med gång- och cykelvägar i anslutning till hållplatserna. + Kan resultera i att fler bilister väljer att resa med kollektivtrafik vilket i så fall gynnar miljön. + Ger positiva effekter för den regionala utvecklingen + Gynnar ett jämställt transportsystem Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). + Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö* + Jämställt transportsystem + Positiv regional utveckling * Förutsatt att paketet får fler bilister att resa med buss. Gå vidare Ja/Nej Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Åtgärden att införa Regionalt superbusskoncept behandlas i parallell ÅVS. Kostnaden är högre än i alternativ E. Negativa effekter Hållplatsen vid Ramsåsa försvinner. Samlad bedömning Ett omfattande åtgärdspaket, vilket sammantaget har effekt på kollektivtrafikens attraktivitet, får vägas mot en kostnaden. 122

56 (66) Lösning / Paket G Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Avsevärt högre trafiksäkerhet för cyklister längs riksväg 11 då paketet innebär en fullt utbyggd cykelväg mellan Sjöbo och Tomelilla + Gynnar boende i området och längs med väg 11 + Gynnar lokal cykelpendling mellan Sjöbo och Tomelilla vilket sin tur gynnar miljön + Gynnar cykelturismen + Bidrar till ett jämställt transportsystem Negativa effekter Visst markintrång. Få användare av cykelvägen Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). + Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö + Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling Gå vidare Ja/Nej Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Väljs bort p.g.a. att kostnaden i förhållande till nyttan är för stor. H Samlad bedömning En hög kostnad i förhållande till antalet personer som skulle nyttja åtgärden. Positiva effekter: + Möjlig positiv effekt på trafiksäkerhet om cyklister väljer vägvisat lågtrafikerat vägnät. + Gen sträckning mellan Sjöbo och Tomelilla. + Gynnar tät- och småorterna Äsperöd och Tolånga som kan kopplas på det upprustade nätet. Negativa effekter Få användare av cykelvägen även efter åtgärdsförslag. Samlad bedömning Sammantaget en viss effekt till en låg kostnad. Dock relativt få antal personer som påverkas av åtgärden. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst + Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö + Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling Ja Åtgärden avser norra sidan om riksväg 11, vilket är en genare sträckning mellan Sjöbo och Tomelilla jämfört med paket H. Paket G binder samman fler boende i tätorter i jämförelse med alternativ H. 123

57 (66) I J Lösning / Paket Samhällsekonomi Fördelning Transportpolitisk Nytto-kostnadsbedömning. Beskrivning av största nyttorna/effekterna (+/-) samt bedömning av hur de förhåller sig till kostnaden. Positiva effekter: + Möjlig positiv effekt på trafiksäkerhet om cyklister väljer vägvisat lågtrafikerat vägnät. + Gynnar småorterna Röddinge och Ramsåsa som kan kopplas på det upprustade nätet. + Gynnar turismen i Fyledalen Negativa effekter Få användare av cykelvägen även efter åtgärdsförslag. Samlad bedömning Sammantaget en viss effekt till en låg kostnad. Dock relativt få antal personer som påverkas av åtgärden. Positiva effekter: + Färre viltolyckor Negativa effekter: Krävs åtgärder vid korsningar och anslutningar. Väg 11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter. Samlad bedömning Ökad trafiksäkerhet till hög kostnad. Hur fördelar sig nyttorna på olika grupper i samhället? Ta upp de fördelningar där stora skillnader kan uppstå. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon Räddningstjänst Ta upp de mest betydande bidragen (+/-/0) till uppfyllande av de transportpolitiska målen (huvudmål, funktionsmål, hänsynsmålen). + Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö + Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling o Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik o God miljö o Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling Gå vidare Ja/Nej Ja Nej Kommentar Allmän kommentar samt motiv till bortsortering om Nej Åtgärder avser södra sidan om riksväg 11, vilket i högre grad gynnar rekreation och turism i jämförelse med alternativ G, dock är sträckan inte lika gen som paket G. Få viltolyckor på sträckan. Enligt utdrag från viltolycksrådet sker i genomsnitt cirka 2 olyckor per år på aktuell sträcka, då främst med vildsvin och rådjur. Paketet väls bort då det inte är samhällsekonomiskt rimligt. K Positiva effekter: + Bättre hastighetsanpassning på den del av sträckan där ATK finns, vilket leder till ökad trafiksäkerhet. + Lägre bullernivåer och mindre utsläpp + Låg kostnad Negativa effekter: Strömförsörjningen kan bli kostsam om inget försörjningsnät finns i nära anslutning. Boende i området Oskyddade trafikanter Bilister Kollektivtrafik Godstransporter Jordbruksfordon o Tillgängligt för människor och gods + Säker trafik + God miljö o Jämställt transportsystem o Positiv regional utveckling Nej De enskilda delsträckorna som är aktuella måste uppfylla nationella kriterier för att tilldelas ATK. Vidare utredning krävs för att bestämma vilka sträckor som är aktuella för ATK. Samlad bedömning Ökad trafiksäkerhet till förhållandevis låg kostnad. Räddningstjänst 124

58 (66) ÅVS-processen Ange vad som används (utgör bilaga till studie): Eventuell kommentar: SEB-metod/relevanta delar av SEB-mallen Enkel SEB utan NNK Enkel SEB med NNK Fullständig SEB utan NNK Fullständig SEB med NNK Se bilaga 1. Medverkande kompetenser och personer: Samma som ovan Ja Nej Annelie Martinsson, Trafikverket Peter Fredriksson, Trafikverket Lena Hägg, Sweco Monica Strömbäck, Sjöbo kommun Ida Abrahamsson, Tomelilla kommun Eventuell kommentar: Dialogmöte 2, 2016-04-26 125

59 (66) Forma inriktning och rekommendera åtgärder Åtgärdsförslag/ paket Inriktning och rekommenderade åtgärder Steg enligt fyrstegsprincipen Förslag till fortsatt planering och hantering Tidsaspekt genomförande Ansvariga aktörer, genomförande Förslag till finansiering Kommentar Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, gles 2+1. Breddning av vägen på delar av 3-4 sträckor. Åtgärden innefattar att stänga och samla ihop mindre korsningar till en B korsningspunkt och bygga nödfickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen och släppa fram trafiken bakom. (16) Framtagande av vägplan och bygghandling. Planering: 2017-2022 Beställning: 2022 Trafikverket Trafikverket Bygga passager i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. (6) Ny gång - och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa- Svampakorset (7). 126

60 (66) Åtgärdsförslag/ paket Inriktning och rekommenderade åtgärder Steg enligt fyrstegsprincipen Förslag till fortsatt planering och hantering Tidsaspekt genomförande Ansvariga aktörer, genomförande Förslag till finansiering Kommentar E Skapa förutsättningar för att införa Regionalt Superbusskoncept. (3) Införande av Regionalt Superbusskoncept. (2) 2-3 Samordning med planering och utformning av gles 2+1 väg (Paket B). Planering: 2017-2022 Beställning: 2022 Trafikverket, Skånetrafiken Skånetrafiken, Trafikverket Införandet av superbusskoncep tet hanteras separat. Vidare utredning som bland annat inkludera inventering, kartläggning av nuläge, åtgärdskonkretisering, kostnadskalkyl etc. Planering: Länken Sjöbo- Tolånga saknas i dagsläget. En ny cykelväg på H Vägvisa, och rusta upp parallellt lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister norr om riksväg 11. (9) 2-3 Vägplan och bygghandling för ny cykelväg. Kommunen behöver påtala behovet av ny gång- och cykelbana på sträckan Sjöbo-Tolånga för Region Skåne och arbeta aktivt för att få in sträckan i RTI-planen. Påbörjas när länken Sjöbo-Tolånga planeras Trafikverket, Sjöbo kommun, Tomelilla kommun Trafikverket denna sträcka ingår ej i åtgärdspaketet. Ny cykelväg på sträckan är dock en förutsättning för att gå vidare med paket H. 127

61 (66) Åtgärdsförslag/ paket Inriktning och rekommenderade åtgärder Steg enligt fyrstegsprincipen Förslag till fortsatt planering och hantering Tidsaspekt genomförande Ansvariga aktörer, genomförande Förslag till finansiering Kommentar Vidare utredning som bland annat I Vägvisa, och rusta upp parallellt lågtrafikerat vägnät och komplettera med ny cykelbana/väg för cyklister söder om riksväg 11. (10) 2-3 inkludera inventering, kartläggning av nuläge, åtgärdskonkretisering, kostnadskalkyl etc. Vägplan och bygghandling för ny Planering: 2017-2022 Beställning: 2022 Trafikverket, Sjöbo kommun, Tomelilla kommun Trafikverket cykelväg. ÅVS-processen Medverkande kompetenser och personer: Annelie Martinsson, Trafikverket Peter Fredriksson, Trafikverket Lena Hägg, Sweco David Edman, Sweco 128

62 (66) Arbetsprocessen Arbetet med denna ÅVS inleddes med ett startmöte mellan Trafikverket och Sweco december 2015. En dialoggrupp skapades med direkt berörda intressenter bestående av representanter från Sjöbo kommun, Tomelilla kommun, Skånetrafiken och Region Skåne. Syftet med dialoggruppen var att informera, involvera, samråda och rådfråga med intressenterna vilket resulterade i att vi under hela processen hade samma uppfattning och syn på nuläget, problembilden, behoven och målen inom utredningsområdet. Dialogmöte 1 hölls mars 2016 på Trafikverkets kontor i Kristianstad och samtliga representanter var närvarande. Tillsammans preciserades problembilden, gemensamma projektmål definierades och därefter analyserades tänkbara åtgärder enligt tabellen i kapitel Pröva tänkbara åtgärder. Ett andra dialogmöte hölls april 2016 dit ovan nämnda intressenter var bjudna, dock hade inte Skånetrafiken eller Region Skåne möjlighet att delta. Vid dialogmöte 2 paketerades åtgärdsförslagen gemensamt och efter mötet hade ej deltagande representanter möjlighet att återkomma med synpunkter på paketeringsförslagen. Rapporten har skickat ut till dialoggruppen som arbetsmaterial innan dialogmötena och en granskningshandling har skickats ut i samband med Trafikverkets interna granskning av rapporten. Dialoggruppens representanter har berikat ÅVS-utredningen viktig kunskap, exempelvis hur boende använder området, användarnas behov, politikernas önskemål och erfarenheter. 129

63 (66) Referenser Cykelvägvisningsplan för Skåne (2006). Publikation: 2006:118. Vägverket. GCM-handbok (2010). Utformning, drift och underhåll med gång-, cykel- och mopedtrafik i fokus. Sveriges kommuner och landsting & Trafikverket. Trafikverket (2016). Malmö Simrishamn, Simrishamnsbanan. Trafikverket. Sökväg: www.trafikverket.se/nara-dig/skane/projekt-i-skane-lan/simrishamn_malmo-simrishamnsbanan/ Trafikverket (2015). Åtgärdsvalsstudie Cykel, Tomelilla kommun. Tomelilla Ramsåsa och Brösarp Eljaröd. 2015-07-10. Utgivare: Skånetrafiken. Sjöbo ÖP (2009). Översiktsplan för Sjöbo kommun, ÖP 2009. Sjöbo kommun Trivector (2014). Infrastruktur för Superbuss Lund/Malmö Sjöbo Simrishamn, Stråkstudie för regional Superbuss. Rapport: 2014:60, version 1.0. Utgivare: Skånetrafiken. Tomelilla ÖP (2002). Översiktsplan för Tomelilla kommun, ÖP 2002. Tomelilla kommun VGU (2015). Vägar och gators utformning. Trafikverket 130

64 (66) ÅVS-processen Kvalitetsgranskning Genomförd: Ja Nej ÅVS-Rapport, 2016-05-17 Charlotte Wahl, Sweco Utförd av: SEB, 2016-06-01 Gabriel Rye Danjelsen, Sweco.. Datum och underskrift av kvalitetsgranskare Avslut av studie.. Datum och underskrift av ansvarig för genomförande av åtgärdsvalsstudien 131

132

Trafikverket, Box 543, 291 25 Kristianstad. Besöksadress: Björkhemsvägen 17, 291 25 Kristianstad. Telefon: 0771-921 921. Texttelefon: 010-123 99 97. www.trafikverket.se 133

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Rv 11 Anklam, TRV 2015/109807 Infoga diagram, figur eller bild här 1. Beskrivning av åtgärden Nuläge och brister: För samtliga trafikantgrupper är trafiksäkerheten en prioriterad fråga. Det har skett flera upphinnandeolyckor i korsningspunkter på sträckan. För oskyddade trafikanter kan det upplevas osäkert att korsa vägen vid exempelvis busshållplatser. Vid flertalet busshållplatser saknas dessutom gång- och cykelväg fram till busshållplatsen och oskyddade trafikanter är då hänvisade till vägrenen. Det kan även upplevas som osäkert att röra sig längs med väg 11 på grund av höga hastigheter. Samtidigt har kommunerna önskan om höjd hastighet på sträckan, vilket kan inverka än mer negativt på de risker som redan finns och upplevs finnas. Ökad framkomlighet och tillgänglighet på sträckan är en annan viktig utgångspunkt. Det finns många trafikantgrupper och intressenter att ta hänsyn till, till exempel finns jordbruksverksamhet längs sträckan. På sträckan finns många små anslutningar och enskilda vägar till jordbruksmark, vilka måste beaktas vid val av åtgärder. Det kör även en hel del tung trafik på vägen. Förbättrade kommunikationsmöjligheter i området är önskvärt. Skånetrafiken planerar för införandet av Regionalt Superbusskoncept på sträckan i syfte att förbättra restider för kollektivtrafiken. Projektet är under utredning. Möjliga hållplatslägen för konceptet berörs i den här studien. Vidare finns stora områden med viktiga natur- och miljöintressen i det omkringliggande närområdet, vilka måste hanteras i relation till eventuella åtgärder. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 25 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 134

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Åtgärdens syfte: SEB tas fram i samband med åtgärdsvalsstudie för att kunna pröva objektet i planprocessen. Åtgärdens syfte är att förbättra tillgänglighet och säkerhet på sträckan för flera trafikantgrupper. Förslag till åtgärd: Kostnaden är 112,4 mnkr i prisnivå 2016-01. Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, gles 2+1. Breddning av vägen på delar av sträckor. Åtgärden innefattar att stänga och samla ihop mindre korsningar till en korsningspunkt och bygga nödfickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen och släppa fram trafiken bakom. Förbättra för passage i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. Ny gång - och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa-Svampakorset. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 26 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 135

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Tabell 1 Samhällsekonomiskt analysresultat - sammanfattning Kalkylresultat: Nettonuvärde, mnkr + Miljöeffekter som ej värderats i kalkylen + Övriga effekter som ej värderats i kalkylen => Sammanvägd Samhällsekonomisk lönsamhet 105 Negativt Positivt Lönsam Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekonomiska analysen - sammanfattning Effekter som har värderats i kalkylen Exempel på effekter år 2040 Nuvärde (mnkr) Diagram Resenärer Godstransporter Persontransp.företag Trafiksäkerhet Restid personbil: -9,9 kftim/år Restid lastbil: -0,7 kftim/år Ej relevant Dödade och svårt skadade: -0,7 DSS/år 100 10 0 188 2. Samhällsekonomisk analys Klimat Hälsa Landskap Övrigt SamEk Inv. Nettonuvärde Nyckeltal utifrån prissatta effekter NNK-i= Berörd/påverkad av effekt Miljö Klimat Hälsa Landskap 0,64 CO2-utsläpp: 0,051 kton/år Utsläpp av luftföroreningar Landskapseffekter får inte ingå i denna tabell DoU-kostnad: 1,2 mnkr/år Annuitetskostnad: 7,8 mnkr/år Informationsvärde NNK = Bedömning Ingen effekt Negativt HÖG Sammanvägd bedömning Negativt 2-3 -25-166 105 NNK-i KA *= Effekter som inte har värderats i kalkylen Försumbart 0,26 NNK-idu= Kortfattad beskrivning och bedömning 0,55 Risk för ökade bullernivåer, under riktvärdena, till följd av höjd hastighet. Marginell negativ påverkan. Rv11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter och vilt. Åtgärden tar mark i anspråk och kan inkräkta på miljöskyddade/-känsliga områden. Resenärer Positivt Restidsvinster för bussresenärer ingår ej i EVAkalkylen.Mindre anslutningar slopas och samlas ihop till större anslutning vilket försämrar tillgängligheten för boende och jordbruksverksamheter. Övrigt Godstransporter Persontransportföretag Ingen effekt Försumbart Positivt Tidsvinster för busstrafikföretag ej med i EVA-kalkyl. Minskad restid leder till fler resenärer vilket leder till ökade biljettintäkter. Trafiksäkerhet Ingen effekt Övrigt Ingen effekt Sammanvägt effekter som ej ingår i nuvärde Försumbart De förväntade effekterna är små *Känslighetsanalys med högre kostnad; successivkalkyl 85% eller motsvarande Tabell 3 Fördelningsanalys - sammanfattning TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 27 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 136

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket 3. Fördelningsanalys Störst nytta/ fördel För- delningsaspekt Kön: restid, reskostn, restidso säkerhet Neutralt Regionalt Län Skåne Kommun Flera kommuner: Sjöbo och Tomelilla Näringsgren Trafikanter, transporter, externt berörda TS: Samtliga trafikanter Underlag saknas för att identifiera specifik näringsgren Trafikslag Bil och buss Åldersgrupp Vuxna: 18år och äldre Lokalt/ Regionalt/ Nationellt/I nternationellt Åtgärdsspecifik fördelnings aspekt Ej relevant (störst) negativ nytta/ nackdel Neutralt Neutralt Neutralt Neutralt Klimat: Externt berörda Areella näringar då mark tas i anspråk Neutralt Neutralt Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 28 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 137

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket 4. Transportpolitisk målanalys Tabell 4 Transportpolitisk målanalys - sammanfattning Bidrag till FUNKTIONSMÅLET Bidrag till HÄNSYNSMÅLET Medborgarnas resor Näringslivets transporter Tillgänglighet regionalt/ länder Jämställdhet Funktionshindrade Barn och unga Kollektivtrafik, gång och cykel Klimat Hälsa Landskap Trafiksäkerhet Tillförlitlighet Tryggt & bekvämt Tillförlitlighet Nöjdhet & kvalitet Pendling Tillgänglighet storstad Interregionalt Jämställdhet transport Lika möjlighet Kollektivtrafiknätet Skolväg Gång & cykel, andel Kollektivtrafik, andel Mängd person- och lastbilstrafik Energi per fordonskilometer Energi bygg, drift, underhåll Människors hälsa Befolkning Luft Vatten Mark Materiella tillgångar Landskap Biologisk mångfald, växtliv, djurliv Forn- och Kulturlämningar, Annat kulturarv, Bebyggelse Döda & svårt skadade Positivt bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Inget bidrag Positivt bidrag Positivt bidrag Inget bidrag Inget bidrag Negativt bidrag Negativt bidrag Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Bedöms inte fn Ej bedömt Ej bedömt Ej bedömt Positivt bidrag Målkonflikter Mycket stora positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet får vägas mot en mycket hög kostnad. Bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning Åtgärden är samhällsekonomiskt effektiv, men gynnar biltrafik till största del, vilket inte är ekologiskt hållbart. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 29 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 138

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1. Beskrivning av åtgärden 1.1 Sammanfattande beskrivning av åtgärden Tabell 1.1 Sammanfattande tabell - beskrivning av åtgärden Åtgärdsnamn Ärendenummer Rv 11 Anklam Objekt-id TRV 2015/109807 Sammanhang Län Koordinater startpunkt Koordinater målpunkt Ingår i stråk för regionalt superbusskoncept Skåne 422841 6163624 431538 6157642 Tabell 1.2 Sammanfattande tabell - status för åtgärdsförslaget Aktuellt skede vid upprättande av den samlade effektbedömningen Namn och datum på ev. åtgärdsvalsstudie samt vilken aktör som föreslagit att åtgärden ska genomföras Namn och datum för senaste ställningstagande före upprättandet av samlad effektbedömning Betydande miljöpåverkan? Är MKB gjord? Åtgärdsvalsskede: vid åtgärdsvalsstudie Ej relevant Ej relevant Ej prövat Nej Innebär befintliga förhållanden att normer överskrids eller lagar överträds? Om normer eller lagar överskrids eller överträds, löser i så fall åtgärdsförslaget problemet? Leder åtgärden till att normer överskrids eller lagar överträds i annan del av transportsystemet? Nej Ej relevant Nej TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 30 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 139

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.2 Kompletterande diagram, figurer eller kartbilder Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här Infoga eventuellt diagram, figur eller bild här 1.3 Nuläge och brister För samtliga trafikantgrupper är trafiksäkerheten en prioriterad fråga. Det har skett flera upphinnandeolyckor i korsningspunkter på sträckan. För oskyddade trafikanter kan det upplevas osäkert att korsa vägen vid exempelvis busshållplatser. Vid flertalet busshållplatser saknas dessutom gång- och cykelväg fram till busshållplatsen och oskyddade trafikanter är då hänvisade till vägrenen. Det kan även upplevas som osäkert att röra sig längs med väg 11 på grund av höga hastigheter. Samtidigt har kommunerna önskan om höjd hastighet på sträckan, vilket kan inverka än mer negativt på de risker som redan finns och upplevs finnas. Ökad framkomlighet och tillgänglighet på sträckan är en annan viktig utgångspunkt. Det finns många trafikantgrupper och intressenter att ta hänsyn till, till exempel finns jordbruksverksamhet längs sträckan. På sträckan finns många små anslutningar och enskilda vägar till jordbruksmark, vilka måste beaktas vid val av åtgärder. Det kör även en hel del tung trafik på vägen. Förbättrade kommunikationsmöjligheter i området är önskvärt. Skånetrafiken planerar för införandet av Regionalt Superbusskoncept på sträckan i syfte att förbättra restider för kollektivtrafiken. Projektet är under utredning. Möjliga hållplatslägen för konceptet berörs i den här studien. Vidare finns stora områden med viktiga natur- och miljöintressen i det omkringliggande närområdet, vilka måste hanteras i relation till eventuella åtgärder. Bebyggelsestruktur för arbetsplatser och bostäder Lokalisering av service och handel Distansarbete Resvanor och/eller godsflöden Färdmedelsfördelning persontrafik Färdmedelsfördelning godstrafik Gångvägens längd: Gångvägens standard: Landsbygdsväg som förbinder sydöstra Skånes mindre tätorter (Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo) med sydvästra Skånes större tätorter (Lund, Malmö). Lokaliseringen leder till ett högt bilberoende. Regional kollektivtrafik förekommer. Kunskap saknas Sträckan ingår i ett stråk som är viktigt både för pendling och gods. Andelen tung trafik är betydande (11-13 %) och i denna ingår även jordbrukstransporter. Kunskap saknas Kunskap saknas Ej relevant Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 31 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 140

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Gångtrafik: Ej relevant Cykelvägens längd: Cykelvägens standard: Cykeltrafik: Ej relevant Ej relevant Ej relevant Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 11 km Vanlig väg (2kf), 9-10 m, 90 km/h 4660-5500 fordon/dygn (2015) varav 430-620 tunga fordon Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Fartygsklass: Trafik i farled/hamn: Flöde i farled/hamn: Annan anläggning: dimension Annan anläggning: standard Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Annan anläggning: trafik Ej relevant 1.4 Fyrstegsanalys Olika åtgärder i ÅVSen prövas enligt fyrstegsprincipen. Åtgärderna i förslaget omfattar steg 2-4. 1.5 Syfte SEB tas fram i samband med åtgärdsvalsstudie för att kunna pröva objektet i planprocessen. Åtgärdens syfte är att förbättra tillgänglighet och säkerhet på sträckan för flera trafikantgrupper. 1.6 Förslag till åtgärd/er Bygga mötesfri väg på hela utredningssträckan, gles 2+1. Breddning av vägen på delar av sträckor. Åtgärden innefattar att stänga och samla ihop mindre korsningar till en korsningspunkt och bygga nödfickor för att möjliggöra att långsamma fordon kan svänga av vägen och släppa fram trafiken bakom. Förbättra för passage i plan för oskyddade trafikanter vid busshållplatser. Ny gång - och cykelväg parallellt med riksväg 11 på sträckan Ramsåsa-Svampakorset. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 32 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 141

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Vilka steg 1-åtgärder för Ej relevant persontransporter ingår? Vilka steg 1-åtgärder för godstransporter ingår? Ej relevant Vilka steg 2-åtgärder för Underlätta för gång- och cykeltrafikanter att nå t ex busshållplatser persontransporter ingår? Vilka steg 2-åtgärder för godstransporter ingår? Ej relevant Vilka steg 3-åtgärder ingår? Vilka steg 4-åtgärder ingår? Ej relevant Ombyggnad till 2+1-väg längs hela sträckan inkl nödfickor samt breddning på delar av sträckor, ihopsamling av korsningspunkter via parallellväg. Parallell cykelväg mellan Ramsåsa-Tomelilla. Gångvägens längd: Gångvägens standard: Gångtrafik: Ej relevant Ej relevant Ej relevant Cykelvägens längd: 1,5 km Cykelvägens standard: Dubbelriktad, 2,5m Cykeltrafik: Kunskap saknas Väglängd: Vägstandard: Vägtrafik: 11 km Gles mötesfri landsväg 2+1: 20-30 % omkörning, mitträcke, 100 km/h Motsvarande som nuläge: 4660-5500 fordon/dygn(2015) varav 430-620 tunga fordon Banlängd: Banstandard: Bantrafik: Banflöde: Fartygsdimension: Trafik i farled/hamn: Flöde i farled/hamn: Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Annan anläggning: dimension Annan anläggning: standard Ej relevant Ej relevant Annan anläggning: trafik Ej relevant Annan anläggning: övrigt Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 33 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 142

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 1.7 Åtgärdskostnad och finansiering Tabell 1.3 Åtgärdskostnad i löpande priser Namn på kostnadskalkyl Åtgärdskostnad i upprättad Datum för löpande priser kostnadskalkyl (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Kostnadsbedömnin g_rv11 112 2016-05-19 2016-01 Enligt erfarenhetsvärden Huvudanalysens jämförelsealternativ. Nominell åtgärdskostnad Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Ej relevant Tabell 1.4 Åtgärdskostnad och finansiering Eventuell uppdelning på finans eller finansiär Åtgärdskostnad per finansiär (mnkr) Sammanlagd åtgärdskostnad (mnkr) Prisnivå Beräkningsmetod Statlig finansiering 112,4 Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad Huvudanalysens jämförelsealternativ. Nominell åtgärdskostnad 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Ej relevant 0 0 0 0 0 0 112 2016-01 Enligt erfarenhetsvärden 0 Ej relevant Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 34 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 143

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket åtgärdskostnad 0 0 1.8 Planeringsläge Objektet ingår inte i någon plan 1.9 Relation till andra åtgärder Ingår i stråk för regionalt superbusskoncept. Kompletterande GC-väg mellan Röddinge-Ramsåsa utreds separat. 1.10 Övrigt Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 35 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 144

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2. Samhällsekonomisk analys Samhällsekonomisk analys (även kallad samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning eller kostnads-nyttokalkyl) innebär att man med metoden CBA (cost-benefit analysis) gör en värdering och sammanräkning av samtliga relevanta samhällsekonomiska effekter av en åtgärd. Den samhällsekonomiska analysen innebär en strävan mot målet om samhällsekonomisk effektivitet genom att man tillämpar det så kallade Kaldor-Hicks-kriteriet. Enligt detta kriterium leder en åtgärd till en ökning av samhällets totala välfärd om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Med andra ord, en åtgärd är lönsam om de totala samhällsekonomiska intäkterna är större än de totala samhällsekonomiska kostnaderna. Värderingen av effekterna baseras på marknadsekonomiska principer härledda från målet om total samhällsekonomisk effektivitet. Vissa effekter värderas genom marknadspriser medan andra effekter värderas genom beräknade fiktiva priser, så kallade skuggpriser. De effekter som är värderade, med faktiska eller beräknade priser, sammanställs i själva kalkylen. För att analysen ska bli fullständig måste emellertid kalkyldelen kompletteras med en beskrivning av de svårvärderade effekter som inte har varit praktiskt möjliga att värdera och inkludera i kalkylen. De svårvärderade effekterna beskrivs i många fall endast verbalt men de kan även kvantifieras. 2.1 Effekter som värderats monetärt (ingår i beräknat nettonuvärde) 2.1.1 Kalkylförutsättningar 2.1.1.1 Allmänna kalkylförutsättningar Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl Prognos persontrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Person2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos persontrafik Nej Prognosverktyg - persontrafik Se gods- och personprognos Prognos godstrafik - huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Gods2014/40/60_160401 Avvikelse från prognos godstrafik Nej Prognosverktyg - godstrafik Se gods- och personprognos Befolkningsscenario Se gods- och personprognos Ekonomiskt scenario Se gods- och personprognos Näringslivsscenario Se gods- och personprognos Övrig scenarioinformation Ej relevant Trafikering - kollektivtrafik Se gods- och personprognos Trafikering - gods Infrastrukturnät Se gods- och personprognos Nät i EVA-analys: IPA 2016-01-01 ASEK-version ASEK 6.0 Avvikelse från ASEK Nej Prisnivå för kalkylvärden 2014-medel Kalkylränta % 3,5% Prognosår 1 2040 Diskonteringsår 2020 Öppningsår 2020 Utförandetid/byggtid, antal år (projektspecifik) 2 Ekonomisk livslängd (projektspecifik), antal år 60 Kalkylperiod från startår för effekter 40 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 36 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 145

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Kalkylverktyg - samhällsekonomi Kalkyldatum Eva 2.92 2016-05-24 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 37 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 146

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.1.2 Specifika kalkylförutsättningar för att validera kalkylresultatet 2.1.1.3 Trafiktillväxttal Tabell 2.2 Trafiktillväxttal Trafikökning [%] Huvudscenario Referensscenario: Tidsperiod 2014-2040 2014-2060 Personbil 44,0% 64,0% Lastbil 53,0% 96,0% Persontrafik på järnväg Godstrafik på järnväg Persontrafik på spårväg/tunnelbana Persontrafik på buss Persontrafik cykel Persontrafik gång Persontrafik fartyg Godstrafik fartyg Persontrafik med annat trafikslag Godstrafik med annat transportslag Kommentar till tabell 2.2: 2.1.1.4 Kostnader Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad (successivkalkyl eller annan metod) och samhällsekonomisk investeringskostnad Analysnivå Huvudanalys Känslighetsanalys - alternativ investeringskostnad Alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Utrednings-alternativ Jämförelse-alternativ Kalkylmetod åtgärdskostnad Annan: Grov kostnadsuppskattning Ej relevant Annan: Grov kostnadsuppskattning Ej relevant Basår för penningvärde 2016-01 2014- medel Ej relevant 2014- medel 2016-01 2014- medel Ej relevant 2014-medel Nominell åtgärdskostnad 112 Ej relevant 0 0 Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl. skattefaktor 166 0 216 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 38 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 147

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.1.2 Kalkylresultat 2.1.2.1 Nyckeltal Samhällsekonomi Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi Kalkylmetod för åtgärdskostnad Samhällsekonomisk investeringskostnad inkl skattefaktor (mnkr) Nettonuvärde* (mnkr) NNK-i ** NNK-idu *** Huvudanalys Annan: Grov kostnadsuppskattning 166 105 0,64 0,55 Känslighetsanalys Högre investeringskostnad t.ex. successivkalkyl 85% eller motsvarande Annan: Grov kostnadsuppskattning 216 56 0,26 0,23 Känslighetsanalys CO2- värdering=3,50 kr/kg Annan: Grov kostnadsuppskattning 166 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalys Trafiktillväxt 0% från basåret Annan: Grov kostnadsuppskattning 166 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalys Trafiktillväxt 50% högre från basåret och jämfört med huvudkalkylen Annan: Grov kostnadsuppskattning 166 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Känslighetsanalyser Känslighetsanalys Trafiktillväxt 12% lägre personbilstrafik år 2040 och oförändrad volym lastbilstrafik jämfört med dagens nivå (2014). Annan: Grov kostnadsuppskattning 166 Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat Ej beräknat * Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla positiva och negativa nyttoeffekter (årliga samhällsekonomiska intäkter och kostnader) minus investeringskostnaden. ** Nettonuvärdeskvoten NNK-i är nettonuvärdet dividerat med den samhällsekonomiska investeringskostnaden. ***Nettonuvärdeskvoten NNK-idu är lika med nettonuvärdet dividerat med summan av den samhällsekonomiska investeringskostnaden och nuvärdet av nettoförändringen av drift- och underhållskostnader för infrastrukturhållaren. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 39 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 148

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Klassificering av åtgärder utifrån NNK-i, enligt ASEK5 Kategori NNK-i - intervall Mycket hög lönsamhet NNK-i >=2 Hög lönsamhet 1=< NNK-i < 2 Lönsam 0,5 =< NNK-i < 1 Svagt lönsam 0 =< NNK-i < 0,5 Olönsam -0,3 =< NNK-i < 0 Mycket olönsam NNK-i < -0,3 Klassificering av NNK-i: Lönsam 2.1.2.2 Samhällsekonomiskt kalkylresultat I tabell 2.5a redovisas de effekter av åtgärden som är samhällsekonomiskt relevanta och som har kvantifierats och värderats monetärt (genom marknadspris eller skuggprisvärdering, direkt kostnadsberäkning eller alternativkostnadsvärdering). Samhällsekonomiskt relevanta effekter ska finnas med i den samhällsekonomiska analysen antingen som värderade effekter i tabell 2.5a eller som svårvärderade effekter i tabell 2.6a. I de fall en effekt är konstaterad och eventuellt kvantifierad men inte värderad redovisas den verbalt och bedöms i tabell 2.6a. Normalt redovisas en viss effekt antingen monetärt värderad i tabell 2.5a eller enbart beskriven i tabell 2.6a. I vissa fall omfattar emellertid den monetära värderingen av en effekt endast vissa delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser. I sådana fall kan man komplettera den monetära värderingen av effekten i tabell 2.5a med en beskrivning i tabell 2.6a av de delar av effekten som inte ingår i värderingen. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den bedömningan görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 40 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 149

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 2.5a Beräkning av samhällsekonomiskt nettonuvärde Effekter som värderats monetärt och som ingår i beräkning av nettonuvärde Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning och kortfattad beskrivning Ex på årlig effekt för prognosår 1 2040 Nuvärde detaljerat (mnkr) Nuvärde översiktligt (mnkr) Beräknat med verktyg RESENÄRER Restid - personbil Reskostnad - personbil -9,9 kftim/år 105 Eva 2.92 100 0,2 mnkr/år -5 Eva 2.92 TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Restid - lastbil Reskostnad - lastbil Godskostnad -0,7 0,1 0,0 kftim/år 11 Eva 2.92 mnkr/år -2 10 Eva 2.92 mnkr/år 0 Eva 2.92 PERSONTRANSPORT FÖRETAG Ej relevant Ej relevant Ej beräknat 0 Ej relevant TRAFIKSÄKERHET (TS) Trafiksäkerhet - totalt Döda Svårt skadade Total olyckskostnad Förändring av statistiskt förväntat antal dödade Förändring av statistiskt förväntat antal svårt skadade - - 188-0,06 pers/ år - -0,63 pers/ år - 188 Eva 2.92 Eva 2.92 Eva 2.92 KLIMAT CO2-ekvivalenter Avser koldioxid 0,05 kton/ år 2 2 Eva 2.92 EXTERNA EFFEKTER HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) Luft Luft - NOX Luft - VOC Luft - SO2 Avser NOX, HC, SO2, och Partiklar Kväveoxider Kolväten Svaveldioxid - -0,037-2,011 0,000 - ton/år ton/år ton/år -3 - - - -3 Eva 2.92 Eva 2.92 Eva 2.92 Eva 2.92 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 41 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 150

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Luft - Partiklar Partiklar -0,004 ton/år - Eva 2.92 ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej relevant Ej relevant Ej beräknat 0 Ej relevant BUDGETEFFEKTER Budgeteffekter räknas inte ut i Samtliga EVA. I reskostnadsposterna liksom budgeteffekte här - under budgeteffekter - ingår r således inte några skatter eller liknande budgetrelaterade poster. Ej beräknat 0 Ej relevant INBESPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej relevant Ej beräknat 0 Ej relevant DRIFT-, UNDERHÅLLS- OCH REINVESTERINGS- KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Drift och Underhåll Drift- och underhållskostnad under kalkylperioden 1,2 mnkr/år -25-25 Eva 2.92 Totalt nuvärde exkl investeringskostnad Totalt nuvärde exkl invest-eringskostnad (används endast om uppdelning av nuvärdet inte är möjligt) Ej relevant Ej beräknat 0 Ej relevant MINUS SAMMHÄLLS EKONOMISK INVESTERINGS- KOSTNAD Effekten år 2030 avser annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad 8 mnkr/ år -166-166 Eva 2.92 NETTONUVÄRDE 105 Tabell 2.5b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.5a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.5a (hänvisas i tabell 2.5a till denna tabell med referens nummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 42 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 151

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Ej relevant 2.1.2.3 Diagram med diskonterade nyttor och kostnader 250 200 150 100 50 0-50 -100-150 -200 2.2 Effekter som inte värderats monetärt (ingår inte i beräknat nettonuvärde) I tabell 2.6a beskrivs de samhällsekonomiskt relevanta effekterna av åtgärden som av olika skäl inte varit möjliga att värdera monetärt. Normalt sett redovisas en samhällsekonomisk effekt antingen i tabell 2.5a eller 2.6a. Det kan emellertid vara så att endast delar av effektens samhällsekonomiska konsekvenser kan värderas monetärt. I sådana fall kan det vara motiverat att i tabell 2.5a beskriva de delar av effekten som inte ingår i värderingen i tabell 2.5a. Beräkningarna i avsnitt 2.1 och bedömningarna i avsnitt 2.2 är underlag för den sammanvägda bedömningen av om åtgärden är lönsam eller olönsam. Den sammanvägda bedömningen görs i avsnitt 2.3. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 43 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 152

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 2.6a Effekter som inte värderats monetärt Effekter som inte ingår i beräkningen av nettonuvärde men som ingår i den sammanvägda bedömningen Berörd/ påverkad av effekt Effektbenämning, kortfattad beskrivning och bedömning Ex på årlig effekt 2040 Bedömning Sammanvägd bedömning Bedömt av RESENÄRER Restid - total Restid - total Restidsvinster för bussresenärer ingår ej i EVA-kalkylen. Mindre anslutningar slopas och samlas ihop till större anslutning vilket försämrar tillgängligheten för boende och jordbruksverksamheter. Positivt Negativt Positivt Upprättar en TRAFIKANT EFFEKTER GODSTRANSPORTER Godstranspo rter - totalt Ingen identifierad effekt Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en PERSONTRANSPORTFÖRETAG Trafikeringsk ostnad Biljettintäkter Tidsvinster för busstrafikföretag ej med i EVA-kalkyl Minskad restid leder till fler resenärer Försumbart Försumbart Försumbart Upprättar en Upprättar en TRAFIK-SÄKERHET (TS) Trafiksäkerh et-totalt Ingen identifierad effekt Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en KLIMAT CO2- ekvivalenter Ej relevant Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 44 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 153

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket EXTERNA EFFEKTER (Följdeffekter för samhället) HÄLSA (exkl trafiksäkerhet) LANDSKAP Människors hälsa - buller Barriäreffekt er djurliv Barriäreffekt er övrig trafik (inkl cykel och gång) Intrång i Landskap Ekosystemef fekter och biologisk mångfald Risk för ökade bullernivåer, under riktvärdena, till följd av höjd hastighet. Marginell negativ påverkan. RV11 blir en större barriär för vilt Rv11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter Kan inkräkta på miljöskyddade/- känsliga områden. Försumbart Negativt Försumbart Okänt Försumbart Negativt Upprättar en Upprättar en Upprättar en Upprättar en Intrång i Landskap - skala, struktur och visuell karaktär Tar mark i anspråk Negativt Upprättar en ÖVRIGA EXTERNA EFFEKTER Ej relevant Ingen identifierad effekt Ingen effekt Upprättar en INBE- SPARADE KOSTNADER I JA Inbesparade kostnader i JA Ej relevant Ingen effekt Ingen effekt Upprättar en KOSTNADER UNDER LIVSLÄNGD Ej relevant Ingen effekt Upprättar en Motivering: Bedömningar har gjorts av konsultens arbetsgrupp Tabell 2.6b Beskrivning av speciella orsaker till vissa effekter i tabell 2.6a Speciella orsaker till att vissa effekter uppstår samt kortfattad beskrivning och referens till underliggande dokumentation. Effekterna redovisas i tabell 2.6a (hänvisa i tabell 2.6a till denna tabell med referensnummer) under de rubriker där de hör hemma men orsaken till att de uppstår beskrivs samlat i denna tabell. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 45 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 154

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Definition Beskrivning av den specialla orsaken till att vissa effekter uppstått Motivering Tabell 2.6c Sammanvägning av ej värderbara effekter Miljöeffekter som ej ingår i NNK-i/NNK-idu/NNV (sammanvägt) + Övriga effekter som ej ingår i NNK-i/NNKidu/NNV (sammanvägt) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (detaljerad sammanvägning) => Samtliga effekter som ej ingår i NNV (övergripande sammanvägning) Negativt Positivt Negativ (liten) Försumbart Vilken kompetensnivå har de som gjort bedömningen? Upprättaren Motivering: De förväntade effekterna är små TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 46 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 155

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 2.3 Sammanvägning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Tabell 2.7 Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar BEDÖMNINGSPARAMETRAR Parametrar i tabellen bedömda av: Huvudanalysens utredningsalternativ. Nominell åtgärdskostnad. Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning Upprättaren 112 Upprättaren Storleken på åtgärdskostnaden tillåter endast användande av avancerade bedömningsregler. Nedanstående parametrar måste bedömas. Aktuell NNK-i Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Motivering Sammanvägda ej prissatta effekter: Detaljerat informationsvärde för NNK-i Övergripande grad av informationsvärde för NNK-i 0,64 Överensstämmer Typisk riksväg med normal trafikutveckling. Relativt aktuell data. Negativ (liten) HK/HR HÖG OVANSTÅENDE FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEDÖMNINGAR GER NEDANSTÅENDE RESULTAT: Villkorsfall Villkorsfall 26 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Lönsam 2.3.2 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Tabell 2.8 Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Slutlig sammanvägning bedömd av: Lönsam Upprättaren Motivering: Bedömningen gjord av konsultens arbetsgrupp. Känd typ av åtgärd med rättså kända effekter. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 47 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 156

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3. Fördelningsanalys Den samhällsekonomiska analysen (CBA) baseras på principerna för samhällsekonomisk effektivitet genom kriteriet för samhällsekonomisk lönsamhet. Detta kriterium innebär att samhällets totala välfärd anses öka om summan av alla positiva nyttoeffekter av åtgärden minus summan av alla negativa nyttoeffekter (den totala kostnaden) av åtgärden är större än noll. Den traditionella samhällsekonomiska analysen tar emellertid inte hänsyn till vem som får nyttan eller drabbas av kostnaderna, vem som vinner och vem som förlorar på åtgärden. Därför kan den samhällsekonomiska analysen behöva kompletteras med information om fördelningseffekterna av den analyserade åtgärden. En sådan analys visar hur nyttan och kostnaderna av den aktuella åtgärden fördelar sig på olika grupper av medborgare, till exempel för kvinnor och män, för olika ålders- och inkomstgrupper, för olika samhällssektorer eller för olika delar av landet. I tabell 3.1 redovisas - om inget annat sägs - hur direkta förändringar av nyttan (fördelar eller intäkter respektive nackdelar eller kostnader) fördelar sig på olika grupper och kategorier. De slutliga fördelningskonsekvenserna är ofta mycket svåra att fastställa eftersom de påverkas även av indirekta effekter som kan uppstå till exempel genom marknadsförändringar och ändringar i skatte- och transfereringssystem. Det kan trots detta vara av visst värde att redovisa en uppskattning av den direkta och omedelbara fördelningen av positiva och negativa nyttoeffekter. Om en fördjupad fördelningsanalys har gjorts (till exempel en särskild analys av regionala expansionseffekter eller analys av regionala inkomsteffekter med Samlok-modellen) ska den redovisas i avsnitt 3.2 Fördjupad fördelningsanalys. Om en företagsekonomisk konsekvensbeskrivning har gjorts ska den redovisas i avsnitt 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 48 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 157

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3.1 Fördelningsanalys Tabell 3.1 Fördelningsanalys Fördelningsaspekt Största nytta/ fördel Näst största nytta/ fördel (största) negativa nytta/ nackdel Motivering Underlag och kompetensområde för dem som gjort bedömningen Delanalys kön: tillgänglighet persontrafik Neutralt - Neutralt I berörda kommuner är bilandelen överlag mycket hög och skillnaden mellan könen är marginell. Åtgärden gynnar därför både män och kvinnor i stor utsträckning. Baserat på färdmedelsfördelnin gar för Sjöbo, Tomelilla och Simrishamns kommuner i RVU 2013, Upprättaren Lokalt/regionalt/ nationellt/ internationellt Regionalt Lokalt Neutralt Väg 11 utgör en viktig länk dels för pendling mellan sydöstra och sydvästra Skåne och dels för lokala förbindelser. Upprättaren Län Skåne Neutralt Neutralt Väg 11 utgör en viktig länk dels för pendling mellan sydöstra och sydvästra Skåne och dels för lokala förbindelser. Upprättaren Kommun Flera kommuner: Sjöbo och Tomelilla Simrishamn Neutralt Kommuner utmed sträckan (Sjöbo och Tomelilla) gynnas mest av åtgärden, följt av Simrishamns kommun där Rv11 har en ändpunkt. Upprättaren Trafikanter, transporter och externt berörda TS: Samtliga trafikanter Resenärer Klimat: Externt berörda Mittseparation och säkring av korsningspunkter vid busshållplatser förbättrar trafiksäkerheten för samtliga trafikanter. Ökad framkomlighet på sträckan gynnar motordrivna personoch godstransporter. Upprättaren Hastighetshöjning på sträckan påverkar klimatet negativt. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 49 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 158

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Näringsgren Underlag saknas för att identifiera specifik näringsgren Underlag saknas för att identifiera specifik näringsgren Areella näringar då mark tas i anspråk Näringsgrenar som är beroende av vägburen transport skulle gynnas av åtgärden och likaledes skulle näringsgrenar som inte är beroende av vägburen transport riskera att missgynnas. Underlag saknas dock för att kunna identifiera vilka specifika grenar som har störst positiv nytta. Störst negativ nytta har areella näringar då mark tas i anspråk. Upprättaren Trafikslag Bil och buss Gods-väg Neutralt Åtgärden gynnar främst vägburen transport av indiver eller gods. Upprättaren Åldersgrupp Vuxna: 18år och äldre Barn: <18 år Neutralt Åtgärden gynnar individer med tillgång till och möjlighet att köra bil. Då förutsättningarna för kollektivtrafik även förbättras i fråga om säkerhet och framkomlighet gynnas även yngre individer. Upprättaren Åtgärdsspecifik fördelningsaspekt Ej relevant Ej relevant Ej relevant Inga åtgärdsspecifika fördelningsaspekter förväntas Upprättaren 3.2 Fördjupad fördelningsanalys Ej relevant Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 50 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 159

Antal svar Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3.3 Företagsekonomisk konsekvensbeskrivning Har FKB gjorts? Nej Tabell 3.2 Resultat från den företagsekonomiska konsekvensbeskrivningen (FKB) Typ av FKB Utpekat godskritiskt nod/stråk Antal beskrivna transportkedjor Berörda branscher Intervjuade företag Spridning av berörda företag Övervägande riktning på bedömning av företagens kostnader Storlek på kostnadspåverkan Största kostnadsposter som påverkas 3.3.1 Diagram med bedömd påverkan på företagens totala transport- och logistikkostnader 2 1 0 TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 51 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 160

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 4. Transportpolitisk målanalys Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Målet konkretiseras genom ett funktionsmål (tillgänglighet) och ett hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa). Regeringen föreslog denna målstruktur i den transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och transporter (prop. 2008/09:98), som riksdagen biföll 2009. 4.1 Bedömning av bidrag till en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning En åtgärd är samhällsekonomiskt lönsam och bidrar till en välfärdsökning om de samhällsekonomiska intäkterna är större än kostnaderna. Med intäkter avses alla positiva nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda och med kostnader negativa nyttoeffekter, såväl beräkningsbara som bedömda. Det demokratiska beslutssystemet måste också anse att den nya välfärdsfördelningen är acceptabel. Samhällsekonomisk effektivitet i transportsektorn förutsätter att kostnaden för investeringar motsvaras av individernas betalningsvilja och att endast de transporter utförs som täcker sina marginalkostnader. Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används för att skapa så stor nytta för samhället som möjligt, oavsett om det handlar om tid, miljö, hälsa eller något annat. En sammanvägd bedömning av de effekter som en åtgärd ger upphov till är en indikator på hur åtgärden bidrar till samhällsekonomisk effektivitet. En sådan sammanvägning är gjord i kapitel 2. Samhällsekonomisk analys. Resultatet från analysen blev följande: Slutligt bedömd sammanvägd lönsamhet Lönsam 4.2 Bedömning av bidrag till en hållbar utveckling utifrån kriterier för ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter En hållbar utveckling är en utveckling som för oss närmare ett tillstånd av långsiktig hållbarhet. Långsiktig hållbarhet är ett övergripande mål för hela samhällsutvecklingen. Den vanligaste definitionen finns beskriven i Brundtlandrapporten (FN-rapporten "Vår gemensamma framtid" från 1987). I den beskrivs hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling handlar därför inte bara om en god miljö, utan den förutsätter god balans mellan tre delar som är ömsesidigt beroende av varandra: ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. När man bedömer om en enskild åtgärd bidrar till hållbar utveckling ska man därför bedöma de ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenserna på lång sikt, samt balansen mellan dem. Det finns för närvarande inget enkelt sätt att avgöra om huruvida en åtgärd bidrar till en hållbar utveckling eller inte, men det kan delvis mätas med mått för samhällsekonomisk effektivitet och med utfall för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen. Det betyder emellertid inte att summan av utfallen för de transportpolitiska funktions- och hänsynsmålen är lika med åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 52 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 161

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Hållbarhet Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling Bedömt av (namn, kompetensområde) Bidrag till långsiktig hållbarhet Ekologisk hållbarhet Samhällsekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Drivmedelsförbrukning och utsläpp ökar som en följd av högre hastigheter. Samtidigt innebär breddning av vägen risk för betydande intrång i landskap, vilket gör att åtgärden inte kan sägas vara ekologiskt hållbar. Åtgärden är samhällsekonomiskt önsam samtidigt som den bidrar till att utveckla det viktiga stråk RV11 är. Åtgärden gynnar den regionala och lokala tillgängligheten Åtgärden ger positiva effekter på trafiksäkerheten med mindre allvarliga olyckor som följd.tillgänglighetsökningen mellan de berörda kommunerna och från dessa till omgivande kommuner bidrar positivt. Upprättaren Upprättaren Upprättaren Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling Förbättrad trafiksäkerhet samt regional och lokal tillgänglighet bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Detta måste dock vägas mot negativa bidrag från intrång i landskap samt ökade utsläpp. 4.3 Bedömning av bidrag till transportpolitisk måluppfyllelse Bedömningen av vilket bidrag åtgärden ger till de olika målen ska göras utifrån från en absolut skala. Följande skala används: positivt bidrag = grönt negativt bidrag = rött inget bidrag = ofärgat ej bedömt = grått Att skalan är absolut innebär till exempel att inget bidrag i måluppfyllelseanalysen skiljer sig från bedömningen försumbart i den samhällsekonomiska analysen. När man ska bedöma bidrag till måluppfyllelse har inget bidrag en absolut betydelse. Observera att de olika delarna i nedanstående tabell bygger på olika dokument som kommit olika långt i beslutsoch koncensusprocesser. Utformningen av tabellen är inte slutlig, utan den kommer att behöva uppdateras framöver. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 53 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 162

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys Mål Bedömning och motivering Bedömt av (namn, kompetensområde) Funktionsmålet 1 Medborgarnas resor. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Tillförlitlighet Positivt bidrag: En 2+1-väg säkerställer högre grad av tillförlitlighet än 1+1 tillsammans med ökad framkomlighet och säkerhet. Upprättaren Trygghet & bekvämlighet Positivt bidrag: 2+1-väg innebär möjlighet till omkörning och ingen mötande trafik. Upprättaren Näringslivets transporter. Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillförlitlighet Kvalitet Positivt bidrag: Framkomlighet och säkerhet för godsfordon förbättras Inget bidrag Upprättaren Upprättaren Pendling Positivt bidrag: Förutsättningarna för pendling med bil och buss förbättras Tillgänglighet regionalt och mellan länder. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Tillgänglighet storstad Positivt bidrag: Ökad framkomlighet och minskad restid förbättrar tillgängligheten Upprättaren Tillgänglighet till interregionala resmål Inget bidrag: Åtgärden påverkar främst lokalt och regionalt Upprättaren Jämställdhet. Arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken Jämställdhet - lika möjlighet att utforma sina liv (valmöjlighet) Inget bidrag: Bilandelen är hög i de berörda kommunerna, både för män och kvinnor. Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 54 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 163

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle. Lika påverkansmöjlighet Inget bidrag Upprättaren Funktionshindrade. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Kollektivtrafiknätetets användbarhet för funktionshindrade Inget bidrag Upprättaren Barn & unga. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer, ökar. Skolväg - gå eller cykla på egen hand Positivt bidrag: Cykelbana från Ramsåsa till Svampakorset förbättrar förutsättningar för att skolungdomar ska kunna cykla från Ramsåsa till skola i Tomelilla. Upprättaren Kollektivtrafik, gång & cykel. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Andel gång- & cykelresor av totala kortväga Andel kollektivtrafik av alla resor (exklusive gång och cykel) Positivt bidrag: Cykelbana från Ramsåsa till Svampakorset förbättrar förutsättningar för ökad cykelandel. Inget bidrag: Har ej utretts Upprättaren Upprättaren Hänsynsmål 2 Klimat. Transportsektorn bidrar till miljökvalitetsmålet. Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet och ett brutet beroende av fossila bränslen. År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Bakgrund till bedömningsgrunder finns i Trafikverkets kunskapsunderlag och klimatscenario för energieffektivisering och begränsad klimatpåverkan, 2014:137. Påverkan på mängden personbilsoch lastbilstrafik i fordonskilometer. Påverkan på energianvändning per fordonskilometer. Påverkan på energianvändning vid byggande, drift och underhåll av infrastruktur. Inget bidrag: Antal fordonskilometer förväntas vara oförändrat Negativt bidrag: Åtgärden leder till ökade utsläpp av NOx och PM10 som följd av en ökad hastighet Negativt bidrag: Åtgärden innebär en utökad väganläggning som kräver utökat underhåll efter åtgärd, vilket kan komma att öka energianvändningen i infrastrukturhållningen. Upprättaren Upprättaren Upprättaren Antalet personer exponerade för bullernivåer högre än riktvärden för buller Ej utrett Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 55 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 164

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Människors hälsa Antalet exponerade för höga bullernivåer, det vill säga bullernivåer högre än 10 dba över riktvärdena Betydelse för förekomst av områden med hög ljudmiljökvalitet Ej utrett Ej utrett Upprättaren Upprättaren Fysisk aktivitet i transportsystemet Positivt bidrag: Förbättrad cykelinfrastruktur ger ökade möjligheter till fysisk aktivitet. Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 56 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 165

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Hälsa. Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Prioritet ges till de miljöpolitiska delmål där transportsystemets utveckling är av stor betydelse för möjligheterna att nå uppsatta mål. Mark Vatten Luft Befolkning Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet att på egen hand ta sig fram till sina mål Tillgängligheten med kollektivtrafik till fots och med cykel till utbud och aktiviteter Vägtransportsystemets totala emissioner av kväveoxider (NOx) och partiklar (PM10). Halter av kvävedioxid (NO2) och inandningsbara partiklar (PM10), i tätorter med åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer, samt i tätorter där övre utvärderings-tröskeln överskrids. Antalet personer exponerade för halter över MKN. Kvalitet på vatten ur ett dricksvattenförsörjningsperspektiv Kvalitet på vatten och vattenförhållandena ur ekologisk synpunkt Positivt bidrag: Cykelbana från Ramsåsa till Svampakorset förbättrar förutsättningarna att ta sig mellan Ramsåsa och Tomelilla. Positivt bidrag: Cykelbana från Ramsåsa till Svampakorset förbättrar tillgängligheten till fots och med cykel. Negativt bidrag: Åtgärden leder till ökade utsläpp av NOx och PM10 som följd av en ökad hastighet Ej relevant Ej relevant Ej utrett Bedöms inte för närvarande Upprättaren Upprättaren Upprättaren Upprättaren Upprättaren Upprättaren Ej relevant Betydelse för förorenade områden Ej utrett Upprättaren Betydelse för skyddsvärda områden Negativt bidrag: Åtgärden kan inkräkta på miljöskyddade/-känsliga områden. Upprättaren Betydelse för bakgrundshalt metaller Ej utrett Upprättaren Betydelse för bakgrundshalt sulfidjordar Ej utrett Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 57 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 166

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Betydelse för skyddsvärda områden under driftskede Ej utrett Upprättaren Materiella tillgångar Betydelse för areella näringar. Betydelse för uppkomsten och hanteringen av avfall. Bedöms inte för närvarande Bedöms inte för närvarande Ej relevant Ej relevant Landskap Betydelse för upprätthållande och utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär. Ej utrett Upprättaren Landskap Biologisk mångfald, växtliv samt djurliv Betydelse för mortalitet Betydelse för barriärer Betydelse för störning Betydelse för förekomst av livsmiljöer. Betydelse för att värna den naturliga, inhemska biologiska mångfalden. Negativt bidrag: Färre och svårare passager över vägen Negativt bidrag: Väg 11 blir en större barriär för oskyddade trafikanter och vilt Ej utrett Ej utrett Negativt bidrag: Väg 11 blir en större barriär för vilt vilket skapar separation Upprättaren Upprättaren Upprättaren Upprättaren Upprättaren Forn- och kulturlämningar, annat kulturarv, bebyggelse Betydelse för utpekade värdeområden. Betydelse för strukturomvandling. Betydelse för möjligheten att avläsa karaktär och samband Betydelse för förfall av infrastrukturens egna kulturmiljövärden respektive god skötsel av dessa värden. Ej utrett Ej utrett Ingår i "Betydelse för upprätthållande och/eller utveckling av landskapets utmärkande karaktär och kvaliteter - avseende delaspekterna skala, struktur eller visuell karaktär" Ej utrett Upprättaren Upprättaren Ej relevant Upprättaren Betydelse för utradering Ej utrett Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 58 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 167

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Trafiksäkerhet Positivt bidrag: Åtgärden Döda & allvarligt skadade. Minskat innebär förbättrad antal omkomna och allvarligt skadade. trafiksäkerhet med färre allvarliga olyckor. Upprättaren Referenserna nedan ger mer information om mål och indikatorer i tabell 4.2 1 Transportpolitisk proposition "Mål för framtidens resor och transporter" (prop. 2008/09:93) 2 Definitioner och beskrivningar finns dokumenterade i Trafikverkets miljöbedömningsgrunder. Dessa finns tillgängliga på Trafikverkets webbplats under rubriken "Metod för bedömning av planer och program". Observera att definitionerna är framtagna och formulerade med utgångspunkt från hela planer och program. Definitioner, indikatorer och kriterier kan därför komma att behöva förtydligas och anpassas till i mallen Samlad effektbedömning framöver eftersom de här används vid bedömningar av en enskild åtgärd eller ett mindre paket av åtgärder. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 59 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 168

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet Kostnadseffektivitet för beräknade effekter Kostnadseffektivitetens benämning och kortfattad beskrivning År som kostnadseffektiviteten redovisas för 2040 Beräknat med verktyg Trafiksäkerhet D Förändring av statistiskt förväntat antal dödade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -10,8 D/ mdkr Eva 2.92 Trafiksäkerhet DSS Förändring av statistiskt förväntat antal dödade och svårt skadade per mdkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -116,7 DSS/ mdkr Eva 2.92 Restid Förändrat antal timmar (totalt) per tkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) -1,8 tim/ tkr Eva 2.92 CO2 Förändrat antal ton CO2 per mnkr prognosår 1 (årlig effekt prognosår 1 delat med annuitetsberäknad samhällsekonomisk investeringskostnad exklusive skattefaktor) 8,5 ton/ mnkr Eva 2.92 4.4 Bedömning av bidrag till regionala och lokala mål Regionalt och lokalt satta mål enligt ÅVSen bedöms nedan Tabell 4.4 Regionala- och lokala mål Benämning av mål Beskrivning av mål Bedömning av bidrag till måluppfyllelse Kompetens på området som gjort bedömningen 1. Värna regional tillgänglighet längs väg 11. Regional tillgänglighet Positivt bidrag: Tillgängligheten mellan sydöstra och sydvästra Skåne förbättras Upprättaren 2. Minimera negativ påverkan på lokal tillgänglighet. Lokal tillgänglighet Positivt bidrag: framkomligheten mellan Sjöbo och Tomelilla ökar Upprättaren TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 60 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 169

Ärendenummer; Objektnummer: TRV 2015/14390, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Åtgärdsval pågår Status: Granskad och godkänd av Trafikverket 3. Öka trafiksäkerheten längs väg 11 och i korsningar för samtliga trafikanter. Ökad trafiksäkerhet Positivt bidrag: 2+1-väg med mötesseparering ökar trafiksäkerheten. Trafiksäkerheten i korsningspunkte r vid busshållplatser förbättras. Upprättaren 4. Minimera påverkan på natur- och kulturvärden. Natur- och kulturvärden Neutralt Upprättaren 5. Bidra till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Hållbart transportsystem Negativt bidrag: Åtgärden gynnar motorfordon Upprättaren 4.5 Målkonflikter Mycket stora positiva effekter för trafiksäkerhet och tillgänglighet får vägas mot en mycket hög kostnad. 4.6 Resultat från Klimatkalkyl Tabell 4.5 Utsläpp och energianvändning: Byggande, drift, underhåll, reinvestering Koldioxidutsläpp, ton CO2-ekvivalenter Energianvändning, GWh Källa och datum Byggskede totalt Ej relevant Ej relevant Ej relevant Byggskede, reinvestering samt DoU per år Ej relevant Ej relevant Ej relevant Byggskede, reinvestering samt DoU under hela kalkylperioden - - Ej relevant TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 61 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 170

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket 5 Process, Bilagor & Referenser 5.1 Process för denna Samlade effektbedömning: 1. Samhällsekonomisk kalkyl genomförd av: Ola Wilhelmsson, SWECO 2. Upprättare av preliminära förslag på texter och bedömningar: Charlotte Wahl och Ola Wilhelmsson, SWECO 3. Expertgrupp som granskat, justerat och godkänt slutliga texter och bedömningar: Inga slutliga bedömningar gjorda 4.1 Skickad till kvalitetsgranskning: Ej skickad till granskning 4.2 Skickad av (kontaktperson): Ej skickad till granskning 5.1 Samhällsekonomisk kalkyl kvalitetsgranskad av enheten för Samhällsekonomi och trafikprognoser: Ej granskad av Trafikverket 5.2 Godkänd av: Ej godkänd av Trafikverket 6.1 Samlad effektbedömning kvalitetsgranskad av enheten för Strategisk planering: Ej granskad av Trafikverket 6.2 Godkänd av: Ej godkänd av Trafikverket 7. Status: Ej granskad av Trafikverket 5.2 Bilagor och referenser Bilaga 1: Introduktion till Samlad effektbedömning Trafikverket, 2016-04-01. Inledande information om Samlad effektbedömning Bilaga 2: Kostnadsunderlag Kostnadsbedömning_Rv11 Bilaga 3: Klimatkalkyl Ej upprättat Bilaga 4: Arbets-PM EVA Arbetspm_eva_RV_11_Anklam_160519 Bilaga 5: EVA-kalkyl TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 62 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 171

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket Grundrapport Bilaga 6: Ange typ av bilaga Bilaga 7: Ange typ av bilaga Bilaga 8: Ange typ av bilaga Bilaga 9: Ange typ av bilaga Bilaga 10: Ange typ av bilaga Referens 1, Miljökonsekvensbeskrivning Referens 2: Ange dokumenttyp Referens 3: Ange dokumenttyp Referens 4: Ange dokumenttyp Referens 5: Ange dokumenttyp Referens 6: Ange dokumenttyp Referens 7: Ange dokumenttyp Referens 8: Ange dokumenttyp Referens 9: Ange dokumenttyp Referens 10: Ange dokumenttyp TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 63 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 172

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket 5.3 Noteringar om mellanliggande versioner inom aktuellt skede: Namn, datum Notering TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 64 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 173

Ärendenummer; Objektnummer:, VVÄ_023 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Skede: Status: Ej granskad av Trafikverket TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 65 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 174

Samlad effektbedömning v 1.16.2 Extra handledningsflik för kap 2 2.1.2.4 Informationsvärde NNK 2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet Som tidigare nämnts kan känslighetsanalyser till viss del hantera många typer av osäkerheter. Känslighetsanalyser bör därför alltid presenteras tillsammans med grundkalkylen. Men det finns behov av att komplettera denna metod med en annan metod och det är att införa en bedömning av ett kalkylresultats informationsvärde. Metoden presenteras nedan. Metoden för att definiera en samhällsekonomisk kalkyls informationsvärde bygger på subjektiva bedömningar som kalkylupprättaren gör utifrån en analys av kalkylens förutsättningar. Eftersom det finns en mängd olika kalkylförutsättningar skulle den här typen av analys kunna bli mycket komplex och svårhanterlig. Den metod som vi valt att tillämpa är mycket förenklad och innebär att analysen ska göras utifrån endast två olika perspektiv. Det ena perspektivet, Kvalitet i indata och prognos-/kalkylverktyg, analyserar hur väl anpassad indata och prognos-/kalkylverktygen är till det aktuella kalkylfallet. Det andra perspektivet, Grad av relevanta effekter, analyserar hur väl man lyckats fånga de effekter som åtgärden resulterar i aktuell kalkyl. För båda dessa perspektiv ska kalkylupprättaren genomföra en analys som syftar till att ta ställning till om förutsättningarna i aktuell kalkyl uppfylls i termer av hög eller låg uppfyllelse. Analysen ska dokumenteras i form av skriftliga bedömningar och avslutas med ett ställningstagande kring kalkylens informationsvärde. För att göra resultatet tydligt koncentreras bedömningen till dels en inplacering av kalkylen i en informationsvärdematris, dels ges kalkylen en gradering av informationsvärdet enligt en tregradig skala: Lågt = lågt informationsvärde Mellan = informationsvärde mellan lågt och högt informationsvärde Högt = högt informationsvärde Handledningstabell Informationsvärde hos samhällsekonomiska kalkyler Informationsvärde NNK Relevans. Grad av relevanta effekter Hög Relevans (HR) Kvalitet i indata och prognos-/kalkylverktyg Hög Kvalitet (HK) Låg Kvalitet (LK) Högt Mellan TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 66 av 88 175

effekter Låg Relevans (LR) Mellan Lågt TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 67 av 88 176

Resultatet av analysen kan alltså på detaljerad nivå bli fyra olika kombinationer: HK/HR = Visar att upprättaren bedömer att kalkylförutsättningarna för upprättad kalkyl är så pass goda att resultatet i den samhällsekonomiska kalkylen ger en mycket bra bild av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet. HK/LR = Visar att upprättaren bedömer att det finns brister i fångandet av relevanta effekter men att indata och prognos-/kalkylverktyget bedöms vara bra. Analysen pekar på det samhällsekonomiska kalkylresultatet bör betraktas med en viss försiktighet. LK/HR = Visar att upprättaren bedömer att det finns vissa brister i indata eller prognos-/kalkylverktyget men att kalkylen fångat relevanta effekter tillfredställande. Analysen pekar, precis som för HK/LR, att det samhällsekonomiska kalkylresultatet bör betraktas med en viss försiktighet LK/LR = Om resultatet av analysen är LK/LR så bedömer upprättaren att det finns brister i såväl indata och prognos-/kalkylverktyget som relevanta effekter. Med en sådan bedömning bör det samhällsekonomiska kalkylresultatet betraktas med mycket stor försiktighet. För att göra resultatet av ovanstående analys mer lättillgängligt omvandlas bokstavskombinationerna till en tregradig skala där Högt indikerar högt informationsvärde och Lågt informationsvärde. Om kalkylen får HK/LR eller LK/HR ges det betyget Mellan vilket indikerar att vissa brister finns. Att bedömningarna bygger på subjektiva bedömningar från den som upprättar kalkylen kan tyckas vara ett problem. Men tanken är att den samhällsekonomiska kalkylen ska granskas. Leder granskningen till att informationsvärdet bedöms på annat sätt så ska den justeringen göras. Efterhand metoden tillämpas kommer en praxis växa fram som kan utgöra ett stöd i den fortsatta tillämpningen. Tillämpningen bör i princip leda till att ett stort antal kalkyler ges informationsvärdet Högt (kanske 55-65 %). Medan informationsvärde Lågt bör omfatta en mindre andel av kalkylerna (kanske 10-15%). Det är viktigt att tillämpningen ger en tillräkligt bra spridning så att inte syftet med värdet missas. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 68 av 88 177

2.3.1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk Exempel 1 En åtgärd visar en samhällsekonomisk lönsamhet på NNK =-0,04 När informationsvärdet bedömts för kalkylen så har man kommit fram till att det inte finns några särskilda osäkerheter i vare sig indata, prognosverktyg eller att stora effekter finns utanför kalkylen. Informationsvärdet har alltså definierats som Högt och HK/HR. Det finns dock ett antal ej prissatta effekter utanför kalkylen som har bedömts som positiva av upprättaren. Vilken bedömning är möjlig att göra kring åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet? Kan den bedömas som lönsam? Det första som man gör är att leta upp vilket villkorsfall som gäller för aktuell åtgärd. Av de ca 40 villkorsfallen som definierats finns det ett som uppfyller samtliga villkor för aktuell åtgärd, se nedan. Tabell 14 Exempel 1a bedömningsrestriktion Bedömningsparametrar Bedömning Åtgärdskostnad 250 mkr Grad av informationsvärde för NNK Högt Aktuell NNK Om NNK är 0 eller större än -0,05 Detaljerat informationsvärde för NNK HK/HR Sammanvägd ej prissatta effekter: Positiv (liten) Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller - expertbedömt underlag): Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Uppr Ovanstående förutsättningar ger nedanstående Resultat Villkorsfall 1 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet osäker Villkoret säger att givet dessa förutsättningar tillåts kalkylupprättaren sträcka sig till att den samhällsekonomiska lönsamheten sammantaget bedöms som osäker, d.v.s. åtgärden kan vara lönsam. Men den tillåter inte att åtgärden bedöms som lönsam. Att villkoret ger möjlighet till att göra den bedömningen betyder dock inte att det är den bedömningen som ska göras. Kalkylupprättaren måste i varje enskilt fall göra en bedömning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet och den kan ju vara att åtgärden faktiskt är olönsam. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 69 av 88 178

Någon skulle nu kunna invända och säga att tänk om den positiva effekten ändå bedöms kunna väga upp kalkylresultatet så att den borde bedömas som lönsam. Då blir ju detta fel? Det som i sådant fall kan ha hänt är att analysen av informationsvärdet kan vara fel och att åtgärden klassificerats fel. Då bör en ny analys göras (av en expertgrupp) för att se om en annan klassificering av kalkylen är aktuell. Anta att åtgärden istället för HK/HR hade klassats som en HK/LR (det saknas relevanta effekter i kalkylen), då kommer åtgärden bedömas med en helt annan bedömningsrestriktion, se nedan. Med ändrad klassificering ges det möjlighet att bedöma den som lönsam. Tabell 14 Exempel 1b bedömningsrestriktion Bedömningsparametrar Åtgärdskostnad Grad av informationsvärde för NNK NNK Detaljerat informationsvärde för NNK Sammanvägd ej prissatta effekter: Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Bedömning 250 mkr Mellan Om NNK är 0 eller större än -0,05 HK/LR Positiv (stor) - Exp Ovanstående förutsättningar ger nedanstående Resultat Villkorsfall Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet (givet ovanstående villkor) Exempel 2 lönsam Samhällsekonomisk lönsamhetsberäkning för en åtgärd visar på en NNK = 0,09 När informationsvärdet bedömts för kalkylen så har man kommit fram till att det finns viktiga negativa effekter som inte fångats i kalkylen. Däremot är kvalitet i indata, prognosverktyg bedömd som hög. Informationsvärdet för kalkylen har mot den bakgrunden bedömts som Mellan eller mer i detalj som HK/LR. Det finns ett (stort) antal ej prissatta effekter utanför kalkylen som har bedömts som negativa av kalkylupprättaren men de har inte bedömts av någon expertgrupp. 8 Hur ska denna samhällsekonomiska analys bedömas? Kan åtgärden bedömas som lönsam? Efter lite letande bland de drygt 40 villkorsfallen hittas ett som passar för denna åtgärd. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 70 av 88 179

Tabell 14. Exempel 2 bedömningsrestriktion Bedömningsparametrar Åtgärdskostnad Grad av informationsvärde för NNK NNK Detaljerat informationsvärde för NNK Sammanvägd ej prissatta effekter: Prognos och indata (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag): Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Ovanstående förutsättningar ger nedanstående Resultat Villkorsfall Bedömning 300 mkr Mellan Om NNK är större än 0 men mindre än 0,10 HK/LR Negativ (stor) - Uppr 27 Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet (givet ovanstående villkor) osäker Vad säger villkoret för exempel 2? Villkoret säger att som bäst kan åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet bedömas som osäker. Visserligen pekar kalkylresultatet på lönsamhet men det finns även negativa effekter som kan göra den olönsam. Hade beräknad lönsamhet varit större, t ex 0,2 så hade det varit möjligt att bedöma den som lönsam eftersom den då haft tillräckligt med marginaler vad gäller de beräkningsbara effekterna. Detsamma gäller om åtgärden skulle kunna klassificeras under ett annat villkor t ex på grund av felaktig bedömning vad gäller hur stor del av de negativa effekterna som fångats i kalkylen. Av de två exemplen ovan ser man att bedömningsrestriktionerna både fungerar som villkor för hur långt kalkylupprättaren kan sträcka sig i sin bedömning av åtgärdens samhällsekonomiska lönsamhet och säkerställer ett mer transparent beslutsunderlag. Det blir betydligt enklare att granska på vilka förutsättningar kalkylupprättaren gjort sina bedömningar. När kalkylen granskas finns möjlighet att följa på vilka grunder kalkylupprättaren gjort sina bedömningar och det finns även möjlighet att ifrågasätta dem. Detta kan i förlängningen leda till annan slutsats kring klassificering och därmed sluta i annan bedömning av sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet för en åtgärd. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 71 av 88 180

Handledningstabell Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet när NNK är negativt nära noll och sammanvägd ej prissatta effekter är positiv eller negativ TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 72 av 88 181

Handledningstabell Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet när NNK är positivt nära noll och sammanvägd ej prissatta effekter är negativ eller positiv Villkorsfall 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 Grad av informationsvärde för NNK: Högt, Mellan, Lågt Högt Mellan Mellan Lågt Lågt NNK-spann positivt nära noll som aktuell NNK jämförs mot. Detaljerat informationsvärde för NNK: Hög Kvalitet (HK), Låg Kvalitet (LK), Hög Relevans (HR), Låg Relevans (LR) Sammanvägd ej prissatta effekter: Positiv (liten eller stor) eller Negativ (liten eller stor) Prognos och indata: -, Överskattar eller Underskattar (förutsätter väl dokumenterat eller expertbedömt underlag) Sammanvägning av ej prissatta effekter utförd av: Expertgrupp eller Upprättare Möjlig maximal sammanvägd samhällsekonomisk lönsamhet: Lönsam, Osäker (lönsamhet), Olönsam, Sammanvägd samhällsekonomisk bedömning ej möjlig Om NNK är 0 men mindre än 0,05 Om NNK är större än 0,05 HK/HR Negativ (liten) Om NNK är 0 eller större än 0 Om NNK är 0 men mindre än 0,10 Om NNK är större än 0,10 Om NNK är 0 men mindre än 0,05 HK/LR Negativ (stor) Om NNK är större än 0,05 - - - - - - - Om NNK är 0,0 men mindre än 0,10 Om NNK är större än 0,10 men mindre än 0,15 Om NNK är större än 0,10 men mindre än 0,15 Om NNK är 0,0 men mindre än 0,05 Negativ (liten) Om NNK är större än 0,05 Om NNK är 0 eller större än 0 Om NNK är 0 men mindre än 0,05 Om NNK 0 men mindre än 0,05 Om NNK är större än 0,05 men mindre än 0,10 Om NNK är 0 eller större än 0 Om NNK är 0 eller större än 0 Uppr Uppr Exp Uppr Uppr Exp Exp Exp/Uppr Uppr Exp Uppr Uppr Exp Exp Uppr Uppr Exp/Uppr Exp/Uppr Osäker Lönsam Lönsam Osäker Lönsam Osäker Lönsam Osäker Osäker Lönsam Osäker Lönsam Lönsam Osäker Olönsam Osäker LK/HR LK/LR Negativ (stor) Sammanv. samh. ek. bedömn. ej möjlig LK/LR Positiv (stor) Överskattar Överskattar Överskattar Underskattar Underskattar Underskattar Överskattar Överskattar Överskattar Underskattar Överskattar Sammanv. samh. ek. bedömn. ej möjlig Om bedömningsparametrarna för att bedöma maximal samhällsekonomisk bedömning (enligt tabell xx i SEB-mallen) inte inryms i villkorsfall 25-42 gäller beräknad NNK som samhällsekonomisk bedömning Lönsam TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 73 av 88 182

Samlad effektbedömning v 1.16.2 Underlag till handledning avseende fördelningsanalysens avsnitt 3.1 Delanalys kön i Trafikverkets mall för samlad effektbedömning Kap 3: Fördelningsanalys 3.1 Fördelningsanalys Delanalys kön - kvantifierade nyttor för restid, reskostnad och restidsosäkerhet Här noteras fördelningseffekterna av åtgärden vad gäller grupperna män och kvinnor avseende de samhällsekonomiskt kvantifierbara nyttorna för restid, reskostnad och restidsosäkerhet. Av de kvantifierbara persontrafiknyttorna, till följd av en investeringsåtgärd, brukar dessa nyttoaspekter vara dominerande. I det fall nyttorna av den specifika åtgärden domineras av annat än ovan nämnda nyttor, t.ex. trafiksäkerhetsnyttor, kan resonemang kring dessa redovisas under rubriken Åtgärdsspecifik fördelningsanalys eller Fördjupad fördelningsanalys. Om det har genomförts en fördelningsanalys avseende mäns och kvinnors resande med t.ex. Sampersversionen uppdelad på kön, redovisas dessa resultat i Tabell 3.1 i den samlade effektbedömningen. I de fall detta inte har genomförts kan övergripande schabloner enligt tabellen nedan tillämpas. Schablonerna baseras på hur trafikarbetet fördelas per fordonsslag uppdelat på kön enligt den nationella resvaneundersökningen RES 05/06. Om en lokal eller regional RVU finns att tillgå kan schablonerna istället baseras på det specifika statistiska underlaget. Schablonfördelningen är främst tänkt att användas då nyttorna huvudsakligen uppstår inom ett trafikslag. I de fall samhällsekonomiska vinster för restid, reskostnad och restidsosäkerhet uppstår inom flera trafikslag och är dominerande för dessa kan dock schablonerna kombineras och en total nyttofördelning beräknas. Tabell i. Schabloner för kvantifierade persontrafiknyttor för restid, reskostnad och restidsosäkerhet uppdelat per kön och fordonsslag Typ av åtgärd Mäns andel av persontrafikarbetet Kvinnors andel av persontrafikarbetet Väg (personbil totalt) 60% 40% Buss 40% 60% Tåg 45% 55% T-bana, Spårvagn 45% 55% Cykel 60% 40% Till fots 45% 55% TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 74 av 88 183

Observera att man bör vara försiktig med att dra allt för långtgående eller kategoriska slutsatser utifrån ovanstående tabell eller på annat sätt beräknad nyttofördelning. Man bör alltså inte reflexmässigt tänka att en kollektivtrafikåtgärd är en jämställdhetsåtgärd eller att väginvesteringar gynnar män. Nedan presenteras ett antal aspekter som är viktiga att vara medveten om vad gäller fördelningseffekter och de förenklingar som schabloner och modellberäkningar innebär. Aspekterna lyfts fram i syfte att bredda perspektiven och utgör främst ett generellt kunskapsunderlag. Nyttofördelningen ger inte en heltäckande bild. Notera att man inte ska tolka nyttofördelningen som att man med den fått en bild av åtgärdens påverkan på jämställdhet. Här spelar många andra faktorer in såsom hur kvinnors och mäns synpunkter vägs in i beslutsprocessen. Däremot bidrar analysen med ett fördelningsperspektiv och kan komma att utgöra exempelvis en viktig pusselbit i en aggregerad fördelningsanalys av åtgärder som sätts samman till en plan eller paket av åtgärder. Schablonerna speglar ett nuläge. Observera att schablonerna speglar ett nuläge och tar inte hänsyn till dynamiska effekter, så som beteendeförändringar som kan uppstå av antingen åtgärden i sig eller av samhällsförändringar i stort. Om beräkningar har gjorts med den könsuppdelade Sampersversionen finns dock underlag för att kommentera förändringar för kvinnor respektive män i fråga om t.ex. antal resor, trafikarbete, tidsarbete som kan väntas uppstå på grund av åtgärden. Observera att nyttofördelningen oavsett om den är baserad på schablon eller på objektspecifika beräkningar inte fångar eventuella värderingsförändringar över tid. Detta är dock en aspekt som gäller generellt för prognosverktygen. Schablonerna tar heller inte hänsyn till eventuella värderingsskillnader vad gäller resärende vilket även kan påverka nyttofördelningen. Den absoluta nyttonivån spelar också roll. Det är relevant att se till den absoluta nyttan för ett objekt. Ett exempel får belysa detta. För objekt A bedöms 60 procent av de studerade nyttorna tillfalla kvinnor. Om de totala studerade nyttorna uppgår till 100 000 kr innebär det således att 60 000 kr av dessa nyttor bedöms tillfalla kvinnor. För objekt B bedöms 40 procent av de studerade nyttorna på 1 miljon kronor tillfalla kvinnor, d.v.s. 400 000 kr. Ser man till fördelningsmåtten verkar objekt A vara bättre än B, men sett till absoluta nyttonivåer ger objekt B jämfört med objekt A större nyttor för både kvinnor och män. Män och kvinnor är två heterogena grupper. Det är viktigt att komma ihåg att det finns stora skillnader inom grupperna kvinnor och män och att dessa skillnader kan vara större än skillnaden mellan kvinnor och män. Studeras fördelningseffekter för olika trafikantkategorier inom grupperna män respektive kvinnor kan alltså bilden bli mindre entydig än på en aggregerad nivå. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 75 av 88 184

Exempel på "Delanalys KÖN- Nyttofördelning av restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) " i "TABELL 3.1 Fördelningsanalys" EXEMPEL 1 - Schablon investeringsåtgärd väg Fördelningsaspekt Delanalys Kön: Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel Män (60%) Kvinnor (40%) - (störst) Negativ nytta/nackdel Kommentar Åtgärden domineras av nyttor avseende restid, reskostnad och restidsosäkerhet. Dessa nyttor uppgår till sammanlagt x kr. Nyttorna har schablonmässigt fördelats efter respektive köns andel av dagens trafikarbete på nationell nivå. Nyttofördelningen visar dock inte i vilken utsträckning män och kvinnor förändrar sitt resbeteende till följd av åtgärden. Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Resultaten utgår från schabloner baserade på RES 05/06. EXEMPEL 2: Sampersanalys (könsuppdelad version) för en åtgärd Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys Kön: Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Arbetsresor män (79%) Övrigtresor män (51%) Arbetsresor kvinnor (21%) Övrigtresor kvinnor (49%) - Nyttofördelningen är beräknad specifikt för åtgärden. Analysen visar dessutom på följande beteendeeffekter: Antal resor: Kvinnors resande mätt i antal resor ökar något mer än mäns i absoluta och relativa tal. Trafikarbete: Män +1 %, Kvinnor +0,88 % Tidsarbete: Män -0,36 %, Kvinnor -0,27 % Beräkningar utförda med den könsuppdelade versionen av Sampers genomförda av konsult X. TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 76 av 88 185

EXEMPEL 3: Schablon investeringsåtgärd järnväg Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys Kön: Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Kvinnor (55%) Män (45%) - Åtgärden domineras av nyttor avseende restid, reskostnad och restidsosäkerhet. Dessa nyttor uppgår till sammanlagt x kr. Nyttorna har schablonmässigt fördelats efter respektive köns andel av dagens trafikarbete på nationell nivå. Nyttofördelningen visar dock inte i vilken utsträckning män och kvinnor förändrar sitt resbeteende till följd av åtgärden. Resultaten utgår från schabloner baserade på RES 05/06. EXEMPEL 4: Åtgärder där nyttorna domineras av annat än restid, reskostnad och restidsosäkerhet Fördelningsaspekt Störst nytta/fördel Näst störst nytta/fördel (störst) Negativ nytta/nackdel Kommentar Underlag och kompetens/er på området som gjort bedömningen Delanalys Kön: Restid, reskostnad och restidsosäkerhet (persontrafik) Ej bedömt Ej bedömt - Åtgärden domineras av andra nyttor än restid, reskostnad och restidsosäkerhet. En bedömning av nyttofördelning avseende de sistnämnda effekterna är därför inte relevant. Se vidare resonemang under rubriken "Fördjupad fördelningsanalys". TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 77 av 88 186

Korta fakta om mäns och kvinnors resvanor Den nationella resvaneundersökningen (RES) visar bland annat att: Män och kvinnor gör ungefär lika många resor, men män reser betydligt längre sträckor. Restiden varierar dock mindre mellan könen än reslängden, vilket innebär att kvinnors reshastighet i genomsnitt är lägre än männens. Män har körkort i större utsträckning än kvinnor. Skillnaden är dock mindre i de yngre åldersgrupperna. Män har också i större omfattning tillgång till bil medan kvinnor reser mer kollektivt eller färdas i bil som medpassagerare. Förutsättningarna för att använda bil beror oftast på faktorer kopplade till arbetet. Kvinnor arbetar deltid i större utsträckning än män vilket kan påverka antalet arbetsresor. Män har i större grad en specialiserad arbetsmarknad och reser också mer med bilen i arbetet, vilket därmed också påverkar valet av färdmedel till och från arbetsplatsen. Kvinnors arbetsplats ligger oftare närmare hemmet. Män har längre arbetsresor än kvinnor, men kvinnor och män lägger i genomsnitt lika lång tid per dag på sina arbetsresor. Kvinnor gör oftare än män flera ärenden i samband med en och samma resa, särskilt vid arbetsresor. Kvinnors resande i vardagen påverkas också i högre utsträckning än mäns av om familjen har små barn; då minskar kvinnors resande medan männens resande förblir detsamma. Kvinnors bilanvändning når en topp strax innan det yngsta barnet når tonåren. Mäns bilanvändning är relativt högt och jämnt oavsett barn. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors resvanor kan till stor del förklaras av skillnader i inkomst och sysselsättning. Även variationer i värderingar, av t.ex. miljö och trafiksäkerhetsaspekter, bidrar till dessa skillnader. Analyser över tid visar att kvinnors resmönster blir allt mer likt männens, men att skillnader fortfarande kvarstår. Det finns även variationer inom grupperna män respektive kvinnor. En fördjupad redovisning av projektet som ligger till grund för handledingen ses i arbetsrapporten "Beskrivning av fördelningseffekter mellan män och kvinnor i Trafikverkets mall för samlad effektbedömning". TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 78 av 88 187

Granskningsprotokoll, version: 2016-04-01 Ärendenr; Objekt-nr:, TRV 2015/109807 Kontaktperson: Ej skickad till granskning Samhällsekonomisk kalkyl gjord av: Expertgrupp för slutliga bedömningar: Granskad och kvalitetsgranskad av: Godkänd av: Skede: Åtgärdsnamn ObjektID-nr Syfte Rv 11 Anklam TRV 2015/109807 Ola Wilhelmsson, SWECO Inga slutliga bedömningar gjorda Ej granskad av Trafikverket Ej godkänd av Trafikverket, Ej godkänd av Trafikverket Åtgärdsvalsskede: vid åtgärdsvalsstudie Beskrivning av åtgärd Åtgärdskostnad (mnkr) Sammanhang Län SEB tas fram i samband med åtgärdsvalsstudie för att kunna pröva objektet i planprocessen. 112 Ingår i stråk för regionalt superbusskonc ept Skåne A 1 Uppfyller den Samlade effektbedömningen (inkl ev. samhällsekonomisk kalkyl) kraven för att godkännas? 2 Sammanfattande granskningsrapport: här skrivs en sammanfattning av övriga granskningsprotokollet som sedan bifogas beslutsmailet inför godkännande B Dokumentation 1 Har relevanta underlag levererats för granskning? (Ex. kostnadsunderlag, resultatfiler, riggningar, körningar från samhällsekonomisk kalkyl för huvudanalys och ev. känslighetsanalyser m.m.) C Investeringskostnad 1 Har underlag för investeringskostnaden levererats till granskning? (kalkyl-pm, PNO, GKI eller annat underlag) 2 Bygger investeringskostnaden på en kostnadskalkyl utförd enligt successivprincipen? 3 Om inte kostnadskalkylen bygger på successivprincipen, finns beskrivning av hur kostnaden tagits fram? 4 Avser kostnadskalkylen och den ev. samhällsekonomiska kalkylen samma åtgärd? 5 Avser den samhällsekonomiska investeringskostnaden prisnivå 2010? (dvs. är kostnaden omräknad med korrekta index?) 6 Är den samhällsekonomiska investeringskostnaden fördelad över byggåren och på rätt år enligt projektets förutsättningar alternativt ASEK:s rekommendation? 7 Är den samhällsekonomiska investeringskostnaden diskonterad/kapitaliserad och används skattefaktor enligt gällande ASEK? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 79 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 188

D Personprognos 1 Personprognos huvudanalys Trafiktillväxttal enl Basprognoser Person2014/40/60 _160401 2 Är detta Trafikverkets officellt gällande prognos? 3 Om inte prognosen är Trafikverkets officiella, vad baseras den på och vad är skälet till avvikelse från officiell prognos? 4 Har korrekta uppräkningstal för trafiktillväxt för persontrafik använts i huvudanalysen? 5 Har korrekta uppräkningstal för trafiktillväxt för persontrafik använts i ev. känslighetsanalys? 6 a Resandet i JA bygger på: b Bedöms källan/beräkningen som tillförlitlig? 7 a Resandet i UA bygger på: b Bedöms källan/beräkningen som tillförlitlig? E Prognos gods 1 Godsprognos huvudanalys: Trafiktillväxttal enl Basprognoser Gods2014/40/60_ 160401 2 Är detta Trafikverkets officella gällande prognos? 3 Om inte prognosen är Trafikverkets officiella, vad baseras den på och vad är skälet till avvikelse från officiell prognos? 4 Har korrekta uppräkningstal för trafiktillväxt för godstrafik använts i huvudanalysen? 5 Har korrekta uppräkningstal för trafiktillväxt för godstrafik använts i ev. känslighetsanalys? 6 a Transportarbetet i JA bygger på: b Bedöms källan/beräkningen som tillförlitlig? 7 a Transportarbetet i UA bygger på: b Bedöms källan/beräkningen som tillförlitlig? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 80 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 189

F Kalkylposter 1 Analysen utgår ifrån ASEK-version: ASEK 6.0 2 Är angiven ASEK den nu gällande? 3 Har kalkylvärden (inklusive schablonvärden för ekonomiskt livslängd m.m.) från gällande ASEK och Effektsamband använts? 4 Är de kalkylposter som ingår i huvudkalkylen godkända för värderade och kvantifierade effekter enligt ASEK? 5 Finns underlag till ev. manuellt beräknade effekter till kalkylen? 6 Följer beräkningar av manuellt beräknade effekter gällande effektsamband och ASEK? G Beräkningsverktyg 1a Vilket huvudverktyg används för kalkylen? Eva 2.92 1b Har fler verktyg använts? Ange i så fall vilka i kommentaren 2 Är använda verktygsversion/er godkända av Trafikverket? 3 Är verktyget/verktygen lämpliga för analys av det aktuella projektet? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 81 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 190

H 1 Järnvägskalkyler (klicka på (+)-tecknet till vänster för att veckla ut) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 82 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 191

H 2 EVA-kalkyler (klicka på (+)-tecknet till vänster för att veckla ut) 1 Bedöms kodningen av bas- och utredningsvägnät som rimlig? 2 Vad bygger ev. trafikomfördelning på? 3 Är trafikomfördelningen väl dokumenterad i underlaget? 4 Är total trafikmängd samma i JA och UA? 5 Bedöms den trafikomfördelning som gjorts rimlig? 6 a Har ev. justeringar (av samband eller värderingar) i kalkylen gjorts enligt gällande effektsamband? b Är ev. justeringar av samband i kalkylen rimliga? c Är ev. justeringar värderingar rimliga? 7 Ange vilket basår för trafikuppräkning har använts 8 Är utvecklingen av effekter/kostnader mellan prognosåren rimlig? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 83 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 192

H 3 Sampers-kalkyler (klicka på (+)-tecknet till vänster för att veckla ut) TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 84 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 193

I Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning - övergripande 1 Vilken detaljeringsnivå avser Samlad effektbedömningen enligt krav på detaljeringsnivå? 2 Är filnamnet på Excelversion av Samlad effektbedömning enligt instruktion? (endast små bokstäver, inga åäö, understreck istället för mellanslag eller bindestreck, exempel: vva013_e20_alingsas_vargarda_seb_130131_r) Samlad effektbedömning - Sidhuvud 1 Är all information i sidhuvudet angiven enligt instruktion i Samlad effektbedömning? Samlad effektbedömning - Kapitel 1 1 Allmänt: finns alla relevanta uppgifter angivna? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 2 Tabell 1.4 Åtgärdskostnad i löpande priser - stämmer uppgifterna i tabellen med kostnadsunderlaget? 3 Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering - anges kalkylmetodik? 4 Tabell 1.5 Åtgärdskostnad och finansiering - anges korrekt prisnivå? Samlad effektbedömning - Tabell 2.1 Allmänna kalkylförutsättningar för samhällsekonomisk kalkyl 1 Är kalkylförutsättningarna angivna enligt instruktion i Samlad effektbedömning? Och stämmer dessa med det som använts i ev. kalkyl? 2 Är byggtid (antal år) angiven enligt samhällsekonomisk kalkyl? 3 Är ekonomisk livslängd för åtgärden angiven enligt gällande ASEK och är den samma som i ev. kalkyl? 4 Är använd verktygsversion angiven? 5 Stämmer datumet för kalkylen med datumet i resultatfilerna från samhällsekonomisk kalkyl? Samlad effektbedömning - Tabell 2.2 Trafikuppräkningstal 1 Används korrekta trafikuppräkningstal för person (rätt region, rätt år, rätt form på talen map per år eller för flera år)? 2 Används korrekta trafikuppräkningstal för gods (rätt region, rätt år, rätt form på talen map per år eller för flera år)? 3 Stämmer ovanstående trafikuppräkningstal med de som använts i kalkylen? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 85 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 194

Samlad effektbedömning - Tabell 2.3 Nominell åtgärdskostnad och samhällsekonomisk kostnad 1 Anges "Kalkylmetod åtgärdskostnad"? 2 Anges aktuell prisnivå för åtgärdskostnaden? 3 Stämmer den samhällsekonomiska investeringskostnaden som anges i Samlad effektbedömningen med den som används i kalkylverktyget/kalkylen? 4 Anges kostnaden för ev. känslighetsanalys med högre kostnadsnivå (t.ex. 85%-nivån)? 5...och stämmer ovanstående med den som används i kalkylverktyget/kalkylen? Samlad effektbedömning - Tabell 2.4 Nyckeltal samhällsekonomi 1 Anges uppgifter om "Kalkylmetod åtgärdkostnad"? 2 Anges nuvärde för huvud- respektive känslighetsanalyser enligt resultat av samhällsekonomiska kalkylen? 3 Anges NNK-i och NNK-idu för huvud- respektive känslighetsanalyser enligt kalkylresultatet? Samlad effektbedömning - Klassificering av NNK-i 1 Är bedömningen gjord och stämmer bedömningen med angivna NNK-intervall? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) Samlad effektbedömning - Tabell 2.5a Samhällsekonomiskt kalkylresultat 1 Stämmer nuvärden med kalkylens resultat och har de rätt tecken? 2 Är exempel på effekter för prognosåret angivna, rätt tecken och är enheterna rätt? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 3 Finns uppgift om "Beräknat med verktyg" angivet för samtliga effekter? 4 Stämmer nuvärdet på sista raden i tabellen med kalkylresultatet? 5 Ingår alla relevanta beräkningsbara effekter i kalkylen (exempelvis effekter för resenärer, transportköpare, trafikföretag, externa effekter, budgeteffekter, reinvesteringar och drift- och underhållseffekter)? Samlad effektbedömning - Tabell 2.6a Ej prissatta effekter 1 Är kalkylposter under ej prissatta effekter sådant som inte värderats monetärt bland värderade effekter (risk för dubbelräkning)? 2 Finns bedömningar för samtliga effekter i tabellen? (även om det inte finns några detaljeffekter som blir röda eller gröna i kolumn AI så måste huvudgruppen, kolumn AO, bedömas som "Försumbar") 3 Finns uppgift om vem som gjort bedömningen för samtliga effekter som anges i tabellen? 4 Är effekterna motiverade? Även bedömningen Försumbar ska motiveras (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 5 Verkar effekterna rimliga? Storleksmässigt, positiv/negativ? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 86 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 195

Samlad effektbedömning - Tabell 2.6c - Ej prissatta effekter samhällsekonomisk lönsamhet 1 Stämmer bedömningarna i denna tabell med bedömningarna i tabell 2.6a? 2 Anges vem som gjort bedömningen? Samlad effektbedömning - Tabell 2.7 - Bedömningsrestriktion för samhällsekonomiska bedömningar 1 Anges vem som gjort bedömningen? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 2a Prognos och indata: har bedömning gjorts av Överskattar, Överensstämmer eller Underskattar? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 2b Prognos och indata: och finns motivering till om bedömningen är Överskattar eller Underskattar? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) Samlad effektbedömning - Tabell 2.8 - Slutlig sammanvägning av lönsamhet 1 Är sammanvägningen gjord? 2 Är sammanvägningen rimlig? 3 Finns motivering till sammanvägningen? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 4 Anges vem som gjort bedömningen? Samlad effektbedömning - Tabell 3.1 Fördelningsanalys 1 Har bedömningar gjorts av fördelningseffekter? (I "Enkel SEB" finns ej krav att bedöma "Näst största nytta/fördel") 2 Är bedömningarna motiverade? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) 3 Verkar bedömningarna rimliga? 3 Anges vem som gjort bedömningen? Samlad effektbedömning - Tabell 4.1 Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling 1 Är sammanfattningen av bidrag till hållbar utveckling rimlig? (om detaljeringskrav "Enkel SEB med/utan NNK" undantas denna fråga) Samlad effektbedömning - Tabell 4.2 Transportpolitisk målanalys 1 Har bedömningar gjorts? 2 Är bedömningarna motiverade och verkar rimliga? 3 Ange vem som gjort bedömningen? Samlad effektbedömning - Tabell 4.3 Kostnadseffektivitet 1 Finns kostnadseffektivitetstal angivna? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 87 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 196

Samlad effektbedömning - 5 Process, Bilagor & Referenser 1 Finns kompletta uppgifter om process för Samlad effektbedömning? 2 Har referenser och bilagor angivits till relevanta underlag? Samlad effektbedömning - Sammanfattning 1 Allmänt - Uppgår sammanfattningen till maximalt antal tillåtna sidor? 2a Beskrivning av åtgärden - Finns karta, diagram eller figur? 2b Beskrivning av åtgärden - Finns beskrivningar av Nuläge och brister, Åtgärdens syfte och Förslag till åtgärd? 3a Tabell 2 Effekter som ingår i den samhällsekononomiska analysen - Exempel på effekter år 2030: Anges exempel på effekter för samtliga effekter eller alternativ text om att effekten inte relevant och stämmer dessa överens med tabell 2.5a? 3b Tabell 2 Effekter som inte har värderats i kalkylen: Finns kortfattad beskrivning och bedömning för samtliga effekter och stämmer dessa överens med tabell 2.6a? 4a Transportpolitisk målanalys - Tabell 4: Stämmer bedömningarna överens med tabellen i flik 4? 4b Transportpolitisk målanalys - Målkonflikter: Har målkonflikter angetts? 4c Transportpolitisk målanalys - Målkonflikter: Är angivna målkonflikter rimliga? 4d Transportpolitisk målanalys - Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning: Har bedömning av bidrag mot övergripande transportpolitiska målet angetts? 4e Transportpolitisk målanalys - Bidrag till samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning: Är bedömning av bidrag mot övergripande transportpolitiska målet rimlig? TMALL 0370 v 2.0 Samlad effektbedömning Sida 88 av 88 SEB version 1.16.2 (Eva-mall) 197

Tomelilla den 2016 Dnr KS 2014/256 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Kommunstyrelsen Svar på motion Håll arbetslinjen! Handläggare: Madeleine Moberg Socialchef Direkt 0417 182 40 Mobil 0709-95 82 40 elisabet.andersson@tomelilla.se Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen antar yttrandet samt föreslår kommunfullmäktige att anse motionen besvarad. Ärendebeskrivning Mats Andersson(m), Leif Sandberg (c), Anders Albäck (fp) samt Bo Herou (kd) har i en gemensam motion yrkat att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att införa krav på sysselsättande/utvecklande motprestation före utbetalning av försörjningsstöd. I utredningen om ansvarsfördelning inom arbetsmarknadsområdet nämns bland annat de som har svårigheter att etablera sig på eller står helt utanför arbetsmarknaden. Precis som motionärerna anför beskrivs arbetslöshet som en orsak till otrygghet och utanförskap. För att underlätta inträdet på arbetsmarknaden, genom åtgärder och samarbete, ska en arbetslivs- och näringslivsdelegation skapas och därigenom även ett forum som möjliggör samverkan mellan kommunen, näringslivet och arbetsförmedlingen. Ett sätt för kommunen att arbeta mer aktivt med arbetsmarknadsfrågan och i högre grad ta det ansvar som efterfrågas i motionen. Bildandet av en arbetsmarknadsenhet är en annan del i arbetet med att bryta och motverka utanförskap och ger kommunen ytterligare verktyg. En plattform för olika åtgärder, likt den beskrivningen motionen ger. Rätten att kräva motprestation infördes på 90-talet och används i alla kommuner, Tomelilla inräknat. Verksamheten har till för ett par år sedan haft en arbetsmarknadsenhet dit arbetslösa sökande hänvisats för hjälp med jobbansökningar, praktikplatser, gruppverksamheter mm. Deltagande 1 (2) 198

var krav för att beviljas bistånd. Den verksamheten avslutades då flertalet deltagare stod långt ifrån arbetsmarknaden och inte kunde tillgodogöra sig gruppaktiviteter. De var i behov av individuella insatser som tex kontakt med sjukvård/psykiatri, utredning av arbetspsykolog och stöd i vardagen. Krav/motprestation i någon form ställs på samtliga personer som uppbär försörjningsstöd. Alla insatser görs för att precis som motionen avser nå snabbaste vägen till självförsörjning. Att generellt ställa krav på motprestation kommer inte ge något mervärde i förhållande till hur arbetet bedrivs idag. Stöd och Omsorg Madeleine Moberg Socialchef Beslutet skickas till: Kommunfullmäktige 2 (2) 199

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 september 2014 Ksau 184 Dnr KS 2014/256 Remiss av motion - Håll arbetslinjen! Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut Mottionen remitteras till kommunförvaltningen för yttrande. Ärendebeskrivning Mats Andersson (M) Anders Albäck (FP) Leif Sandberg (C) Bo Herou (KD) har den 29 augusti 2014 inlämnat en motion Håll arbetslinjen! med följande lydelse: Alla ska ha samma möjligheter att växa och utvecklas. Vi vill att fler människor ska kunna stå på egna ben och känna glädjen i att kunna försörja sig genom eget arbete. Alla som kan ska ha ett jobb att gå till och ingen ska lämnas utanför. Jobben bygger Tomelilla kommun starkt och att ha ett jobb gör att vi känner oss behövda och ingår i den gemenskap som en arbetsplats innebär. Full sysselsättning är det bästa sättet att skapa sammanhållning och minska klyftorna i ett samhälle. Vi kallar det arbetslinjen. Arbetslinjen innebär ett ansvar för kommunen att se till att ingen ska kunna lyfta försörjningsstöd utan sysselsättande aktivitet och motprestation. Denna motprestation ser vi som en viktig del för att varje person ska få ett bra stöd att hitta snabbaste vägen till självförsörjning. Bara genom att aktivt arbeta med att öka kontaktytorna, praktikplatser och riktad fortbildning kan utanförskapet brytas, i flera delar menar vi att kommunen nu måste göra mer. Vi vill att Tomelilla kommuns arbetsmarknadsenhet ska garantera praktik, yrkesintroduktionsplatser(ya) och kompetenshöjande verksamheter i kombination med att en aktiv arbetsmarknadsplanering görs obligatorisk, där motprestationen blir central. Ingen ska kunna lyfta försörjningsstöd utan sysselsättande aktiviteter och motprestation. Varje insats måste göras för att nå snabbaste vägen till självförsörjning! Justerandes sign 200

TOMELILLA KOMMUN Kommunstyrelsens arbetsutskott SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 17 september 2014 Forts 184 Vi yrkar att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att införa krav på sysselsättande/utvecklande motprestation före utbetalning av försörjningsstöd! Tidigare behandling Kommunfullmäktiges beslut 147/2014: Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Beslutet skickas till: Kommunförvaltningen Justerandes sign 201

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 september 2014 Kf 147 Dnr KS 2014/256 Motion - Håll arbetslinjen Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen för beredning. Ärendebeskrivning Mats Andersson (M) Anders Albäck (FP) Leif Sandberg (C) Bo Herou (KD) har den 29 augusti 2014 inlämnat en motion Håll arbetslinjen! med följande lydelse: Alla ska ha samma möjligheter att växa och utvecklas. Vi vill att fler människor ska kunna stå på egna ben och känna glädjen i att kunna försörja sig genom eget arbete. Alla som kan ska ha ett jobb att gå till och ingen ska lämnas utanför. Jobben bygger Tomelilla kommun starkt och att ha ett jobb gör att vi känner oss behövda och ingår i den gemenskap som en arbetsplats innebär. Full sysselsättning är det bästa sättet att skapa sammanhållning och minska klyftorna i ett samhälle. Vi kallar det arbetslinjen. Arbetslinjen innebär ett ansvar för kommunen att se till att ingen ska kunna lyfta försörjningsstöd utan sysselsättande aktivitet och motprestation. Denna motprestation ser vi som en viktig del för att varje person ska få ett bra stöd att hitta snabbaste vägen till självförsörjning. Bara genom att aktivt arbeta med att öka kontaktytorna, praktikplatser och riktad fortbildning kan utanförskapet brytas, i flera delar menar vi att kommunen nu måste göra mer. Vi vill att Tomelilla kommuns arbetsmarknadsenhet ska garantera praktik, yrkesintroduktionsplatser(ya) och kompetenshöjande verksamheter i kombination med att en aktiv arbetsmarknadsplanering görs obligatorisk, där motprestationen blir central. Ingen ska kunna lyfta försörjningsstöd utan sysselsättande aktiviteter och motprestation. Varje insats måste göras för att nå snabbaste vägen till självförsörjning! Justerandes sign 202

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 september 2014 Forts 147 Vi yrkar att Kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess förvaltning i uppdrag att införa krav på sysselsättande/utvecklande motprestation före utbetalning av försörjningsstöd! Beslutet skickas till: Kommunstyrelsens arbetsutskott Justerandes sign 203

204

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 Dnr KS 2015/375 Arbetsmarknadsutredning - ansvarsfördelning inom arbetsmarknadsområdet - Förslag till ny organisation Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktige beslutar återremittera ärendet i de delar som avser nedläggning av familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildningsoch arbetsmarknadsfrågor samt frågan om i vilken instans det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) ska hanteras. Kommunfullmäktige beslutar att alla uppgifter inom arbetsmarknadsområdet från och med den 1 april 2016 samlas under kommunstyrelsens ansvarområden samt att kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen om arbetslöshetsnämnd (SFS 1944:475). Med anledning av detta beslutar kommunfullmäktige om följande ändringar i reglementet för kommunstyrelsen: 8 första stycket: uttrycket samt arbetslöshetsnämnd läggs till. 8 andra stycket: ordalydelsen i punkten att ansvara för sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen ändras till att ansvara för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja arbetsmarknaden och näringslivet i kommunen. Kommunfullmäktige beslutar om följande ändringar i reglementet för familjenämnden: 1 meningen familjenämnden har ansvaret för kommunens arbetsmarknadsverksamhet stryks. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att upprätta budget avseende beslutade organisationsförändringar. Justerandes sign 205

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Ärendebeskrivning Kommunchef Stefan Larsson framför i tjänsteskrivelse den 2 februari 2016 följande: Förvaltningen överlämnade i december 2015 en utredning om ansvarsfördelningen inom arbetsmarknadsområdet till kommunstyrelsens arbetsutskott. Utskottet beslutade att skicka utredningen med dess förslag på remiss till familjenämnden. Remissvar från familjenämnden samt ett yttrande från Företagarna har inkommit. Förvaltningen överlämnar dessa svar samt utredningen till kommunstyrelsens arbetsutskott för politiskt ställningstagande. Sammanträdet ajourneras klockan 21.20 21.25. Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunstyrelsen 36/2016: Kommunfullmäktige beslutar att alla uppgifter inom arbetsmarknadsområdet från och med den 1 april 2016 samlas under kommunstyrelsens ansvarområden samt att kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen om arbetslöshetsnämnd (SFS 1944:475). Med anledning av detta beslutar kommunfullmäktige om följande ändringar i reglementet för kommunstyrelsen: 8 första stycket: uttrycket samt arbetslöshetsnämnd läggs till. 8 andra stycket: ordalydelsen i punkten att ansvara för sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen ändras till att ansvara för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja arbetsmarknaden och näringslivet i kommunen. 8 andra stycket: ny punkt med lydelsen att ansvara för fullgörande av uppgifterna enligt skollagen gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Justerandes sign 206

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Kommunfullmäktige beslutar om följande ändringar i reglementet för familjenämnden: 1 meningen familjenämnden har ansvaret för kommunens arbetsmarknadsverksamhet stryks. 2 punkten skollag och grundskoleförordning med tillhörande författningar kompletteras med texten med undantag för bestämmelserna gällande det kommunala aktivitetsansvaret. 18 utskottet för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor stryks. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att upprätta budget avseende beslutade organisationsförändringar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunchef Stefan Larsson, handlingsid: KS 2016.409. Familjenämndens beslut, FN 5/2016. Yttrande från Företagarna, handlingsid: KS 2016.57. Kommunstyrelsens arbetsutskotts beslut, Ksau 280/2015. Tjänsteskrivelse kommunchef Stefan Larsson, handlingsid: KS 2015.4284. Arbetsmarknadsutredning - Ansvarsfördelning inom arbetsmarknadsområdet, handlingsid: KS 2015.4285. Tidigare behandling Kommunstyrelsen 36/2016: Kommunfullmäktige beslutar att alla uppgifter inom arbetsmarknadsområdet från och med den 1 april 2016 samlas under kommunstyrelsens ansvarområden samt att kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lagen om arbetslöshetsnämnd (SFS 1944:475). Justerandes sign 207

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Med anledning av detta beslutar kommunfullmäktige om följande ändringar i reglementet för kommunstyrelsen: 8 första stycket: uttrycket samt arbetslöshetsnämnd läggs till. 8 andra stycket: ordalydelsen i punkten att ansvara för sysselsättnings- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja sysselsättningen och näringslivet i kommunen ändras till att ansvara för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor och för åtgärder i syfte att allmänt främja arbetsmarknaden och näringslivet i kommunen. 8 andra stycket: ny punkt med lydelsen att ansvara för fullgörande av uppgifterna enligt skollagen gällande det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Kommunfullmäktige beslutar om följande ändringar i reglementet för familjenämnden: 1 meningen familjenämnden har ansvaret för kommunens arbetsmarknadsverksamhet stryks. 2 punkten skollag och grundskoleförordning med tillhörande författningar kompletteras med texten med undantag för bestämmelserna gällande det kommunala aktivitetsansvaret. 18 utskottet för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor stryks. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att upprätta budget avseende beslutade organisationsförändringar. Kommunstyrelsen beslutar för egen del att ändra i integrationsrådets arbetsordning enligt följande: 1 Uppgifter: punkterna samordna nämndsövergripande integrationsprojekt samt i samverkan med arbetsförmedlingen söka kontakt med och främja arbets- och praktiktillfällen stryks. Kommunstyrelsen beslutar inrätta en delegation för arbetsmarknads- och näringslivsutveckling med representation enligt förslag i utredning och yttrande från familjenämnden med justeringen att Svenskt Näringsliv ersätts av arbetsgivarorganisation och utpekade fackliga organisationer enligt familjenämndens förslag ersätts av arbetstagarorganisation. Kommunstyrelsen ger förvaltningen i uppdrag att inrätta en arbetsmarknadsenhet (AME). Justerandes sign 208

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Kommunstyrelsens arbetsutskott 26/2016: Utredningen gällande ansvarsfördelningen inom arbetsmarknadsområdet, familjenämndens remissvar samt Företagarnas yttrande överlämnas till kommunstyrelsen för politiskt ställningstagande. Familjenämnden 3/2016: Familjenämnden ställer sig positiva till föreslagen förändring avseende ansvaret för arbetsmarknadsfrågorna lyfts över till kommunstyrelsen och anser att utskottet för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor hädanefter ska benämnas utskottet för gymnasie- och vuxenutbildning samt att utskottets mandat ska förtydligas. Vidare anser familjenämnden att delegationen för arbetslivs- och näringslivsutveckling bör förstärkas med representanter från de fackliga organisationerna, Kommunal och IF Metall, samt personalchef och representant från Region Skåne Kommunstyrelsens arbetsutskott 280/2015: Kommunstyrelsens arbetsutskott remitterar förslag till framtida organisation avseende arbetsmarknadsfrågor enligt bilaga 1 till familjenämnden. Svaren skall ha inkommit till kommunstyrelsens arbetsutskott senast den 31 januari 2016. Förslag till beslut under sammanträdet Leif Sandberg (C), Christer Yrjas (C) och Anders Albäck (L) föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag vad gäller arbetsmarknadsfrågorna men med de ändringar som föreslagits i familjenämndens yttrande, d.v.s. familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor bibehålls under namnet familjenämndens utskott för gymnasie- och vuxenutbildning samt att utskottets mandat ska förtydligas. Justerandes sign 209

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Torgny Larsson föreslår kommunfullmäktige att besluta i enlighet med kommunstyrelsens förslag vad gäller arbetsmarknadsfrågorna men att kommunfullmäktige beslutar återremittera frågorna gällande familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor för utredning av vilka frågor ett eventuellt utskott ska arbeta med i framtiden, samt det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för utredning av hur samordning av KAA-uppföljning av ska ske på ett tryggt sätt mellan kommunstyrelsen och familjenämnden. Beslutsgång 1 Ordföranden ställer proposition på Torgny Larssons förslag om återremiss av ärendet i de delar som gäller familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och hanteringen av det kommunala aktivitetsansvaret och finner att kommunfullmäktige avslår detsamma. Ordföranden ställer proposition på att avgöra ärendet i sin helhet idag och finner att kommunfullmäktige bifaller detsamma. Omröstning begärs och följande beslutsgång fastställs: Ja-röst för att avgöra ärendet i sin helhet idag. Nej-röst för Torgny Larssons förslag om återremiss. Omröstning Med 20 ja-röster för att avgöra ärendet idag mot 20 nej-röster för Torgny Larssons förslag om återremiss beslutar kommunfullmäktige att återremittera ärendet i de delar som gäller familjenämndens utskott för gymnasie-, vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsfrågor och hanteringen av det kommunala aktivitetsansvaret. Ja-röster: Bo Claëson (M), Per-Martin Svensson (M), Ewa Carnbrand (M), Marianne Åkerblad (M), Margith Svensson (M), Carl Malmqvist (KD), Liv Wiktorsson Tillberg (M), Leif Sandberg (C), Anette Olsson (C), Bengt Högborg (C), Lena Persson (C), Anders Larsson (C), Christer Yrjas (C), Lena Eriksson (C), Håkan Jönsson (C), Ander Albäck (L), Bo Herou (KD), Kerstin Bohne (MP), Sven Gunnarsson (MP), Ann-Christine Harrysson (SPI). Justerandes sign 210

TOMELILLA KOMMUN Kommunfullmäktige SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 29 februari 2016 Kf 14 forts. Nej-röster: Sara Anheden (S), Torgny Larsson (S), Ida Bornlykke (S), Anders Throbäck (S), Anne-Maj Råberg (S), Per Skoog (S), Inger Åbonde (S), Sejdi Karaliti (S), Tina Bergström Darrell (S), Peter Boström (S), Jan-Erik Andersson (S), Britta Berg (V), Jerker Ottosson (-), Tina Malm (SD), Linus Mattisson (-), Tommy Falk (SD), Kent Å Olofsson (SD), Per Gustafsson (SD), Sven-Ingvar Svensson (-), Christian Stridh (-). Beslutsgång 2 Ordföranden ställer proposition på kommunstyrelsens förslag i de delar som gäller arbetsmarknadsfrågorna och finner att kommunfullmäktige bifaller detsamma. Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Familjenämnden Kommunschef Stefan Larsson KFS kommunsekreterare Pamela Lindqvist Justerandes sign 211

Tomelilla den 26 juli 2016 Dnr KS 2016/3 Kommunledning, Samhällsbyggnad, Kultur- och fritid Besöksadress: Gustafs torg 16 273 80 Tomelilla Växel 0417-180 00 Fax 0417-144 00 Postgiro 126 88-8 Bankgiro 5346-0465 www.tomelilla.se Handläggare: Britt Ekstrand Assistent Direkt AnsvarigTlfn Mobil AnsvarigMobil britt.ekstrand@tomelilla.se Kansliavdelningen Redovisning av anmälningsärenden ksau den 17 augusti 2016 Förvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen lägga anmälningsärendena till handlingarna. Ärendebeskrivning 1. Protokoll den 9 februari 2016 från Central Samverkansgrupp. 2. Protokoll den 31 maj 2016 från Central Samverkansgrupp. 3. Protokollsutdrag den 127/2016 kommunstyrelsen Ändring av delegeringsregler för kommunstyrelsen. 4. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 maj 2016, 260-189. 5. Protokoll från kommunstyrelsens arbetsutskott den 15 juni 2016, 190-195. 6. Protokollsutdrag kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 34/2016 Lokala trafikföreskrifter på statliga vägar. 7. Protokollsutdrag familjenämnden 84/2016 Riktlinjer sociala investeringsfonden. 8. Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden 46/2016 Ekonomisk rapport. 9. Protokollsutdrag från kultur- och fritidsnämnden 45/2016 Aktuellt från verksamheten. 10. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 73/2016 Delårsrapport januari-april 2016. 11. Protokollsutdrag från kommunfullmäktige 83/2016 - Utvidgning av naturreservatet Kronoskogen, Tomelilla kommun samt revidering av skötselplanen för reservatet. 12. Protokollsutdrag från kommunstyrelsens arbetsutskott 202/2016 Mål och budget 2017, plan för 2018 och 2019, kompletterande remiss frågor. 1 (2) 212

Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse från kansliavdelningen med dokumentid. 64126. Kommunledningskontoret Britt Ekstrand Assistent Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen 2 (2) 213

Sida 1 av 7 Region Skåne Avdelningen för regional utveckling 291 89 Kristianstad Remiss. Mobilitetsplan för Skåne - Plan för att nå hållbart resande i Skåne 2030. Region Skåne har översänt förslag till Mobilitetsplan för Skåne. Plan för att nå hållbart resande i Skåne 2030. Yttrande skall senast vara inlämnade den 9 september 2016. Remissinstanserna ombeds särskilt om synpunkter i följande frågor: 1. Är samverkansområden det som krävs för att nå målen med mobilitetsplanen, finns det förslag på andra sätt att nå hållbart resande i Skåne? 2. Är de prioriterade samverkansområdena relevanta? Lyfts rätt områden fram? Är de för många eller för få? 3. För att genomföra de prioriterade samverkansområdena föreslås att mellankommunala projektgrupper bildas utifrån specifika utmaningar. Är det rätt metod? Vilka andra sätt finns för att genomföra samverkansområdena? 4. Ligger mobilitetsplanen i linje med vad som kan genomföras i er organisation? Sydöstra Skånes kommuner - Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystad avger här ett gemensamt yttrande i ärendet. Allmänt Människors sätt att leva har ändrats, vårt behov och utbud är mer geografiskt utspritt. Människor behöver förflytta sig för att tillgodose sina behov, sociala åtaganden och personliga önskemål. Detta kräver bl.a. god och högvärdig kollektivtrafik/kommunikationer och transportsystemet kommer att vara ett medel för att möta dessa utmaningar och möjliggöra utveckling och tillväxt. För att vidmakthålla nyttan av infrastrukturen är det viktigt att resurser sätts av för underhållsåtgärder för att kunna bibehålla värdet av redan gjorda investeringar. 214

Sida 2 av 7 Sydöstra Skånes kommuner kan inte nog understryka betydelsen av att järnväg och vägar blir underhållna till den goda standard som behövs för att bibehålla en väl fungerande infrastruktur för att uppnå ett hållbart resande. Även information till medborgare angående olika färdmedelsval, biljettköp, förseningar osv blir av stor relevans för tilliten till kollektivtrafiken och därmed också valet av att åka eller att inte åka kollektivt. Detta för att undvika och minimera besvikelser hos kunderna som kan uppstå genom exempelvis inställda turer, förseningar, okunskap kring ersättningar, okunskap kring möjligheterna till biljettköp/service, bristfälligt arbetsklimat p.g.a. t.ex. avsaknaden av wifi etc. Om tilliten, servicen och attraktiviteten försvinner väljer resenärerna det färdmedel som de är bekväma med, ett färdmedel de kan lita på, som dessutom är nära till hands, dvs. bilen. I och med satsningar på fler Pågatågsstationer, cykelinfrastruktur, biogasstationer och på ladd-infrastruktur får till exempel fler skåningar möjlighet att resa hållbart. Mer gynnsamma förutsättningar för att resa hållbart innebär dock inte per automatik att fler reser hållbart. Genom att också påverka den sociala miljön och uppmuntra människor till att ompröva invanda resmönster, beteenden och attityder kan nyttan av gjorda infrastruktursatsningar öka, samtidigt som behovet av att bygga ny infrastruktur kan reduceras. Vi instämmer helt med Mobilitetsplanen när det gäller vikten av att investera i attityd- och beteendepåverkan för att påverka individers och organisationers res- och transportval. Som planen betonar så kan en mer resurseffektiv användning av ny och befintlig infrastruktur leda till förbättrad folkhälsa, minskad miljö-och klimatbelastning och är kostnadseffektivt. För kortare resor upp till fem kilometer går det för de flesta skåningar som bor i en tätort lika bra att cykla, gå eller åka kollektivt som att köra bil. Målet innebär därför att andelen gång-, cykel- och kollektivtrafik ska öka inom dessa reslängder. Om till exempel cykelns andel av transporterna ökar i enlighet med färdmedelsmålet så motsvarar det en samhällsvinst på cirka 1,8 miljarder kronor i minskade sjukkostnader till följd av att fler är fysiskt aktiva. Vidare att orter kommer att behöva planeras kollektivtrafiknära och byggas tätare för att bli ett mer transportsnålt samhälle för att möta de nämnda utmaningarna för de kommande decennierna, inte minst inom miljö- och klimatområdet. Det är därför viktigt att fortsätta driva på arbetet för en omställning inom transportområdet genom att göra det enklare att välja mer hållbara alternativ. FEM PRIORITERADE SAMVERKANSOMRÅDEN: Sydöstra Skånes kommuner anser att de fem prioriterade samverkansområdena är relevanta, med ett antal kommentarer inom respektive område: Resmöjligheter för barn och unga Sammanfattning: Att öka möjligheten för barn och unga att ta sig till skolan med gång och cykel är en viktig insats som kan ge hälsoeffekter. I Sverige har barns cyklande till skolan nästan halverats sedan 1990-talet. 215

Sida 3 av 7 Genom att skapa en säkrare byggd miljö för gång och cykling och genom att stärka kulturen bland barn och föräldrar att gå och cykla till och från skolan, kan detta sannolikt bidra till att bilskjutsning till skolan minskar. Att arbeta med hållbart resande till skolan kan även påverka föräldrars resmönster. I ett större perspektiv handlar det om de ungas tillträde till det offentliga rummet utan att i väsentlig grad hindras av farliga trafikmiljöer. Barn och ungdomar är framtidens resenärer. Sydöstra Skånes kommuner anser att planen även behöver lyfta kollektivtrafikens betydelse fram till skolan, då cykeln kan vara ett mindre hållbart alternativ p.g.a. avstånden på t.ex. landsbygden. Kollektivtrafikens öppettider bör vara grundläggande för skolungdomar och tidtabeller synkroniserade med skolans öppettider. Vidare bör olika kampanjer för uppmuntran till olika samåkningslösningar betonas. Hållbart resande på arbetsplatser Sammanfattning: Satsningar på hållbara transporter på arbetsplatser kan leda till färre bilresor, fler gång-, cykel-, och kollektivtrafikresor, minskad miljöpåverkan och en förbättrad hälsa genom bland annat minskad sjukfrånvaro hos de anställda. Detta kan ha stor effekt på omfattningen av pendlingstrafiken, som är den trafik som oftast ligger till grund för trafiksystemets kapacitet. Genom aktivt arbete ska det vara självklart att företags och offentliga verksamheters resande styrs av mötes- och resepolicys där hållbart resande har en viktig roll och resfria möten och distansarbete gör det möjligt att minska antalet resor. Företag lokaliserar sig där det är enkelt att välja gång, cykel och kollektivtrafik i första hand. Företags fordonsflottor sköts kostnadseffektivt och är fossilfria. Utbyggnad av bredband och nya IT-lösningar kommer att spela en viktig roll för att skapa alternativ och ge nya möjligheter, inte minst på landsbygden. Tillgången till snabb och tillförlitlig uppkoppling är ofta en förutsättning för att kunna delta i webbaserade möten och för att kunna arbeta hemifrån. Sydöstra Skånes kommuner anser att planen lyfter de väsentliga behoven men tappar fokus på hur detta bäst genomförs, vem som finansierar och hur medfinansiering kan ske. Detta är något som blir av stor betydelse inför den praktiska biten för att kommuner ska ha möjligheten att bygga ut alternativa kommunikationskanaler till bilen och därmed efterleva mer hållbara arbetsplatser. Fritids- och serviceresor Sammanfattning: Det är idag i stor utsträckning arbetspendlingen som utmanar trafiksystemets kapacitet och leder till trängsel på morgon och eftermiddag, men fritids- och serviceresor utgör en stor del av det dagliga antalet personresor i Skåne. Antalet fritidsresor, det vill säga resor kopplade till motion, föreningsliv, nöje, släkt och vänner, är nästan lika stort som antalet resor till arbetet. I Skåne ska det vara enkelt att komma till servicefunktioner, ut till natur och att ta sig till kulturevenemang till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. 216

Sida 4 av 7 Sydöstra Skånes kommuner anser att detta är ett viktigt ställningstagande där det finns mycket att arbeta vidare med. Vi ser ett stort behov av kollektivtrafik till besöksmål både för fritidsresor som turism, liksom utökad kollektivtrafik för arbetspendling med turtäthet och öppettider. För att uppmuntra att fritidsresor genomförs med cykel bör kartor tas fram på lämpliga cykelstråk i Skåne, där även lämpliga vägar för cykling i blandtrafik framgår, liksom olika besöksmål. Effektiv inpendling till större orter Sammanfattning: För att Skånes största städer ska kunna fungera som regionens tillväxtmotorer och kärnor, utan att dessa för hårt belastas av trafiken, är det nödvändigt att inpendlingsresorna styrs om till andra färdslag än bilen. Satsningar på en förbättrad kollektivtrafik kan bidra till att skapa en sammanhängande arbetsmarknad i Skåne, men också att minska skillnaderna mellan mäns och kvinnors tillgång till arbetsmarknaden då kvinnor i lägre utsträckning än män har tillgång till bil. Det är också av betydelse att tänka på hela resan, från starten i den mindre orten till målpunkten i den stora staden. Sydöstra Skånes kommuner anser att det är av största vikt att titta närmare på stråken med dominerande kapacitetsbrist och bristande underhåll, d.v.s. Ystad-Österlenbanan. En bana som medför stor inpendling till de regionala tillväxtmotorerna och kärnorna. Fungerar inte denna bana tar resenärerna bilen istället, vilket skapar trängsel, slitage, klyftor och ohälsa i Skåne. Om de färdmedelsfördelningar som nämns i Mobilitetsplanen ska kunna uppnås krävs ytterligare satsningar på denna sträcka än de som finns i befintliga planer. Då krävs dubbelspår på Ystadbanan till 2030 och trettiominuterstrafik på Österlenbanan. För att göra busstrafiken snabbare än bilen krävs framkomlighetsåtgärder för busstrafiken in emot större städer, för att inte dessa ska fastna i samma köer som bilarna, som t.ex. mellan Veberöd/Dalby och Lund/Malmö. I Trafikförsörjningsprogram 2016 har Region Skåne fastställt öppettider i kollektivtrafiken. Öppettiderna är anpassade till om det är starka stråk, medelstarka stråk eller stadstrafik. För att göra busstrafiken attraktiv och konkurrenskraftig med bilen är det viktigt att Region Skåne lever upp till det man själv beslutat om i öppettiderna. T.ex. har stråket Sjöbo-Malmö, som är ett starkt stråk, en öppettid till strax efter kl. 18.00, när öppettiden skall vara till kl 22.00 enligt Trafikförsörjningsprogram 2016. Idag har kommunerna i sydöstra Skåne som mest 1,5 timmes arbetspendling enkel tur till tillväxtmotorerna, vilket inte anses vara optimalt eller hälsofrämjande för den enskilde resenären. En utbyggnad av Simrishamnsbanan skapar den restid under timmen som krävs för att östra Skåne ska få en attraktiv kollektivtrafik till västra Skåne 217

Sida 5 av 7 Resandet inom orter Sammanfattning: För att nå färdmedelsmålen behöver en majoritet av alla resor under fem kilometer ske med gång, cykel eller kollektivtrafik. Förutsättningarna för att resa hållbart är som bäst i städerna. Det är även i städerna som problemen med hälsovådliga luftföroreningar och trängsel är som störst. Följaktligen kan det även ge vinster i form av friskare befolkning, minskade restidsförluster, attraktivare städer och minskade investeringskostnader i infrastrukturen. Varje bilresa startar och slutar på en parkering. Parkeringsstyrning är på så sätt ett verktyg för att styra bilresorna. Flera av Skånes kommuner saknar idag parkeringsstrategier och med stöd av ett regionalt samarbete kan tydliga och konkreta strategier tas fram i samtliga kommuner. Sydöstra Skånes kommuner anser att mer fokus bör ligga på ett utvecklande av gång, cykel och kollektivtrafik samt att regionens positiva samarbete även finns vid framtagandet utav dessa hållbara alternativ till bilen. Även alternativ såsom fossilfria transportmedel, t.ex. elbilen eller elcykeln, bör tilldelas mer fokus i diskussionen om hållbart resande inom orter och under fem kilometer. Strukturbild Skånes tema-pm Planera för cykeln i småstaden visar att gc-nätet inom orter ibland saknar vissa mindre länkar, t.ex. till centrum, kollektivtrafik, skolor m.fl. platser. Genom fysisk planering kan cykeln bli ett attraktivt transportmedel. Sammanfattande synpunkter på frågeställningarna I Mobilitetsplanen framgår problembeskrivning och en önskan vision för framtiden, samt att vissa lösningar diskuteras. Det är viktigt att dessa projektgrupper har en tydlig projektbeskrivning för att såväl kommunerna som regionala och nationella aktörer ska kunna bemanna dessa grupper med rätt kompetens. Trafikverket och Region Skåne har ansvaret för järnvägarna och de allmänna vägarna respektive kollektivtrafiken, så dessa aktörer bör ingå i samverkansgrupperna. Sydöstra Skånes kommuner anser att den absolut viktigaste åtgärden för ett hållbart transportsystem i Skåne är att se till att befintlig infrastruktur fungerar och att underhållet är tillräckligt för att klara trafikeringen. Det flerkärniga Skåne binds idag ihop av en infrastruktur och kollektivtrafik som är hårt belastad, störningsdrabbad och där underhållet är eftersatt. Det är helt oacceptabelt att bryta trafikeringen p.g.a. dåligt underhåll, vilket övervägdes för Österlenbanan i februari/mars 2016. Sydöstra Skånes kommuner anser att befintlig infrastruktur ska användas så effektivt som möjligt och de satsningar som görs på infrastrukturen ska bidra till att stärka tillgängligheten och binda samman regionen med en robust och attraktiv kollektivtrafik. Region Skåne behöver i samband med arbetet om beteenden och attityder arbeta för att öka tilliten till och informationen om kollektivtrafiken där det idag finns många resenärer att vinna för ett ökat kollektivtrafikresande. Detta skapar ett attraktivare val framför bilen. 218

Sida 6 av 7 Sydöstra Skåne har dålig tillgänglighet, speciellt med kollektivtrafik, till stora arbets- och utbildningsmarknader i västra Skåne och vise versa. Förutom ett fungerande och kapacitetsstarkt järnvägsnät som håller ihop regionen behövs en högklassig busstrafik, speciellt för de delar av Skåne som idag saknar järnvägstrafik. Skåne har den lägsta sysselsättningsgraden i Sverige, det är hög bostadsbrist och obalans på bostadsmarknaden, och miljön ställer krav på förändring. Samtidigt ökar befolkningen stadigt och länet ligger i en av Europas snabbast växande regioner. Sverige har i Skåne unika möjligheter att öka sysselsättningen genom investeringar i infrastruktur som möjliggör en bättre kollektivtrafik. Det handlar om att skapa förutsättningar för en integrerad arbetsmarknad med Copenhagen region, och att göra Skåne till en fungerande arbetsmarknadsregion. I sydöstra Skåne finns god tillgång på byggklar mark för bostäder och verksamheter i strategiska lägen nära kollektivtrafik, men samtidigt är interaktionen med den västra delen låg. Näringslivet i sydöstra Skåne har problem att få tag i arbetskraft med rätt kompetens och upplever att det bl.a. beror på dåliga kommunikationer. Nuvarande trängsel på spåren och bristande punktlighet, på såväl Ystad- som Österlenbanan, hämmar både företags konkurrenskraft och utvecklingsmöjligheter för den skånska arbetsmarknaden. God tillgänglighet med bra kommunikationer är därför grundläggande för att flerkärnighetens mångfald ska kunna användas optimalt. Tillgängligheten är en nyckelfaktor där kapacitet är viktigt för att dagens system ska fungera. Investeringar i Skånes infrastruktur och utformningen av transportsystemet kan jämna ut skillnaderna i villkor, och genom att binda samman olika geografiska områden kan alla samhällsgrupper få nytta av systemet. En robust och attraktiv kollektivtrafik ska vara ryggraden i det skånska transportsystemet för att alla skåningar ska få tillgång till arbetstillfällen och utbildning. Kommunerna i sydöstra Skåne anser att det är positivt att fokusera på olika samverkansområden för att bearbeta Mobilitetsplan för Skåne 2030, och samverkar gärna inom projektgrupper för att arbeta vidare med olika specifika utmaningar. Ibland krävs geografiska helhetsperspektiv, likt ÅVS för sydöstra Skåne, där kunskap från såväl kommunala- som regionala och nationella aktörer gemensamt ser över hur man på bästa sätt kan lösa olika utmaningar i en delregion. Många av dessa utmaningar är gemensamma med de andra hörnens ÅVS, varför det kan vara en vinst att diskutera utmaningarna tematiskt i olika samverkansområden, där varje aktör ansvarar för de åtgärder som ligger inom ens eget ansvarsområde, dock med kunskap och synpunkter från, och i samverkan med, andra aktörer. 219

Sida 7 av 7 För kommunerna i sydöstra Skåne; kommunalråd och oppositionsråd 2016-08-24 Kent Mårtensson Leif Sandberg Stefan Lundgren Karl-Erik Olsson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn Kristina Bendz Torgny Larsson Cecilia Olsson Carlsson Anders Johnsson Ystad Tomelilla Sjöbo Simrishamn 220