Ekonomiska förutsättningar

Ekonomiska förutsättningar Teknikindustri och tjänster inför avtalsrörelsen 2011 En rapport från Unionen, Almega och Teknikföretagen

OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har 3 500 medlemsföretag med tillsammans närmare 300 000 anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca 1 000 medlemsföretag med 93 000 anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt 30 000 anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över 5 000 företag med tillsammans ungefär 400 000 anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4.

Förord Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringar i efterfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta efter ett fall som för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteproducerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produkter och tjänster. Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin. Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd. Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades 2011-04-12. Stockholm i maj 2011 Daniel Lind Lena Hagman Anders Rune Unionen Almega Teknikföretagen 3

Innehåll Sammanfattning 6 Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget 6 Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster 8 Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning 9 1. En väl fungerande lönebildning 11 2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda 13 Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång 13 En väl fungerande lönebildning ger låg inflation 14 Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? 14 Arbetsmarknaden en alltmer global marknad 15 Avkastningskraven bestäms internationellt 15 Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning 16 3. Fakta om Sveriges teknikindustri och tjänster 17 Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin 18 Svensk teknik lika mycket tjänster som industri 18 Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in 19 Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen 19 Två av tre anställda är en tjänsteman 20 Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige 20 Mest export från teknikindustri och tjänster 21 Tjänsteexporten ökar både från tjänstesektorn och industrin 22 4. Teknikindustri och tjänster avgörande för svensk ekonomi 24 Fler än en miljon sysselsatta i teknikindustri och tjänster 25 Teknikindustri och tjänster: företagstjänster dominerar 26 Spridningseffekterna störst i industrin 26 Snabb sysselsättning i kunskapsintensiv tjänsteproduktion 27 Minskad egenförädling i industrin 29 Ökat importberoende 30 Ökad import av tjänster som insatsprodukter 31 Teknikexportens betydelse för Sveriges ekonomi 33 Industrisysselsättningen nästan oförändrad tack vare starkare samspel 34 Industrins andel av BNP har ökat inte minskat 35

5. Internationell utblick 37 Global BNP väntas växa snabbt, men den höga arbetslöshetenväntas bestå 37 Finanskrisen blev en industrikris 39 Flera risker i den gamla ekonomin 41 Arbetskraftskostnader och produktivitet i ett internationellt perspektiv 42 Arbetskraftskostnadsnivåer 2010 43 Arbetskraftskostnadsökningar fram till 2010 44 Relativa arbetskraftskostnader 47 Industrins produktivitetstillväxt 49 6. Konjunkturläget våren 2011 51 Internationellt: Uppåt från djup botten 51 Europa: Stora skillnader mellan länder och branscher 53 USA: Betydande återhämtning men trögt i bilindustrin 55 Teknikindustrin i Sverige: Få hinder mot fortsatt uppgång 56 Orderläget indikerar fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning 59 Bilindustrin: en industri i snabb förändring 59 Personbilar: största förändringen i modern tid 60 Stark krona en stor utmaning för bilindustrins anläggningar i Sverige 60 Tunga lastbilar: Sveriges tyngsta industri? 61 Metallvaruföretag: Följer med upp och ut i världen 62 Maskinindustrin: Investeringarna avgör takten 63 Elmaskiner: Ytterligare en investeringstung bransch 65 Tele- och elektronik: Volymerna tillbaka 66 Konjunkturläget för IT- och telekomföretag 67 Aktuella konjunkturutsikter för IT- och telekomföretag 71 Konjunkturläget för tekniska konsulter och arkitekter 75 Aktuella konjunkturutsikter för tekniska konsulter och arkitekter 77 7. Priser och produktivitet 80 Producentpriser 80 Produktivitet 83 8. Investeringar 86 Industrin investerar allt mindre i maskiner och anläggningar 86 Immateriella investeringar allt viktigare för konkurenskraften 89 5

Sammanfattning Rapporten sammanfattas i följande i tre avsnitt. Först följer ett antal slutsatser av det ekonomiska läget och utsikterna internationellt. Här sammanfattas också huvuddragen i det aktuella konjunkturläget inom teknikindustrins olika branscher och tjänsteföretag, främst inom IT, telekom och tekniska konsulter (kapitel 6) samt priser och produktivitet (kapitel 7). Industrins arbetskraftskostnader nominellt och beaktat hur produktivitet och valutakurser påverkar kostnadsläget i Sverige relativt viktiga konkurrenter i andra länder tas upp i detta sammanhang (kapitel 5). Under nästa rubrik presenteras viktiga och nya fakta om teknikindustri och tjänster i Sverige (kapitel 3) samt en flödesanalys som visar den verkliga betydelsen för Sveriges ekonomi och välstånd av teknikindustri och tjänster (kapitel 4). Sammanfattningen avslutas med vår analys av de viktigaste ekonomiska förutsättningarna som lönebildningen måste baseras på för att fungera väl (kapitel 1 och 2). Investeringarna är den faktor som är mest avgörande för företagens långsiktiga konkurrenskraft och även här presenteras i rapporten nya viktiga fakta (kapitel 8). Syftet med rapporten är att genom att presentera fakta och analys av de ekonomiska förutsättningarna lägga en grund för Unionen, Almega och Teknikföretagen inför den kommande avtalsrörelsen. Ekonomiska utsikter, konjunkturen och kostnadsläget Tillväxten internationellt förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men den globala återhämtningen väntas fortskrida. Skillnaderna mellan de nya tillväxtländerna och gamla industriländer i västvärlden förblir dock stora. Även inom Europa kommer skillnaderna mellan länder att vara fortsatt stora. Under senare tid står återhämtningen efter finanskrisen på en allt stabilare grund inom industriländerna, vilket gör att tillväxtutsikterna för Europa också förbättrats något. Samtidigt finns det flera nedåtrisker, och dessa väger tyngre än uppåtmöjligheterna. Främst på grund av stigande oljepriser har nedåtriskerna förstärkts. De viktigaste av dessa är, förutom risk för fortsatt stigande oljepriser: (1) skuldproblematiken i flera EU-länder; (2) bostadsmarknaden i USA; (3) överhettning i tillväxtländerna; (4) stigande råvaru- och energipriser och därpå höjd inflation. De globala obalanserna i världshandeln verkar också bestå. I andra vågskålen ligger möjligheten att utvecklingen kan komma att bli bättre än vad de ledande prognosinstituten räknar med. Grunden för detta är företagens starka balansräkningar och att en ytterligare förbättring av det globala vinstläget är möjlig, vilket skulle kunna dra upp investeringarna ytterligare. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dessutom inom OECD-området stabiliserats under senare tid och det skulle kunna bidra till att konsumtionstillväxten kan komma att bli högre än prognoserna visar i dagsläget. Å andra sidan talar mycket för att arbetslösheten väntas minska långsamt, även till följd av att fler söker sig ut på arbetsmarknaden. Arbetslösheten är på väg nedåt i västvärlden, men även i slutet av 2012 väntas den i USA och Västeuropa ligga mellan 8-9 procent. Den globala industriproduktionen drabbades hårt av finanskrisen. Den snabba uppgången därefter innebär dock att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före finanskrisen. Detta som en följd av den snabba produktionstillväxten i Kina och andra tillväxtländer. I västvärlden är nivån på industriproduktionen fortfarande lägre än före finanskrisen. Skillnaderna mellan olika länder i västvärlden är betydande och framtidsutsikterna skiljer sig också åt. 6

**** Teknikindustrin i Sverige har påverkats mycket kraftigt av raset i efterfrågan efter finanskraschen, men har sedan återtagit en hel del av nedgången. Fortfarande är det dock en väsentlig bit kvar jämfört med tidigare nivåer. Enligt de tillverkande företagen är det fortfarande mest bristande efterfrågan som uppfattas vara det som mer än brist på kapacitet eller personal som begränsar tillväxten. För tjänsteföretag inom IT och tekniska konsulter är det däremot fler företag som besväras av brist på personal än de som menar att det är efterfrågan som är den trånga sektorn. För att möta efterfrågan försöker IT-företagen lösa problemet med ökad outsourcing till utlandet, men även genom att locka utländsk arbetskraft till sin verksamhet i Sverige. För IT- och telekomföretagen blev det en ovanligt kort svacka i samband med finanskrisen jämfört med tidigare konjunkturnedgångar. Teknik- och industrikonsulterna mötte fortsatt ökad efterfrågan i början av 2011, medan arkitekterna redovisat en sämre orderutveckling. De flesta företag inom både arkitekter och teknikkonsulter förväntar sig ändå ett förbättrat orderläge till sommaren. IT-företagen förutser en fortsatt stigande efterfrågan i samband med en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning på exportmarknader i omvärlden. Första kvartalet 2011 var konjunkturmässigt relativt dämpat för teknikindustrin. Därtill befinner sig olika branscher och företag i vitt skilda situationer. Men sammantaget finns en ordertillväxt till grund för en fortsatt uppgång i produktion och sysselsättning under året. Bedömningen är att uppgången fortsätter, men i avtagande takt. Den positiva utvecklingen med ett ökat antal anställda kan förväntas fortsätta hela året. **** Arbetskraftskostnaderna i svensk industri har ökat med i genomsnitt mellan 0,4 0,6 procentenheter per år mer än genomsnittet i Västeuropa 1998-2010. Om man jämför hur arbetskraftskostnaderna i svensk industri ökat jämfört med euroområdet har de ökat med 0,7 0,8 procentenheter mer per år 2000-2009. Även i det kortare perspektivet, 2006-2010, har de svenska ökningarna varit 0,4 till 0,7 procentenheter snabbare per år än för det västeuropeiska genomsnittet. Industrins arbetskraftkostnad översteg Västeuropas med cirka fem procent 2010. Utvecklingen av den relativa arbetskraftskostnaden visavi omvärlden beror på både utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och valutaförändringarna i förhållande till den svenska kronan. Den svenska relativa arbetskraftskostnaden har varierat över perioden 1998-2010, men nivån 2010 är så gott som densamma som 1998 i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Det beror på att en högre ökning av arbetskraftskostnaden har vägts upp av en försvagad växelkurs. Kronans värde 2010 var drygt åtta procent lägre jämfört med läget 1997. Även i det kortare perspektivet, i detta fall mellan 2007-2010, har den svenska industrins relativa kostnad varierat, men mätt över hela perioden är den i stort sett oförändrad i förhållande till ett vägt västeuropeiskt genomsnitt. Åren som föregick finanskrisen var i produktivitetshänseende gynnsamma i många länder. På grund av en konjunkturellt betingad försvagning under 2007 uppgick den svenska industrins produktivitetstillväxt till 5,0 (EU Klems) respektive 5,7 (BLS) procent för åren 2005-07. Trots denna nedväxling i förhållande till det längre genomsnittet var det bara Finland bland de jämförda länderna som kunde uppvisa ett högre genomsnitt under denna period. Sverige, Finland och USA är de länder som har en teleindustri som har uppvisat en mycket snabb produktivitetstillväxt under de senaste decennierna. Produktiviteten föll mer i svensk industri än i många andra länder under 2008-2009. I teknikindustrin ökade produktiviteten med i genomsnitt 7,8 procent per år under treårsperioden 2005-07. En viktig förklaring till teknikindustrins produktivitetsutveckling är bidraget från tele- och elektroindustrin. Om denna exkluderas var teknikindustrins genom- 7

snittliga produktivitetstillväxt mellan 2005-07 5,5 procent per år. När sedan efterfrågan föll samman i finanskrisens spår stod företagen med för många anställda i förhållande till den produktion som skulle levereras. Det innebar att produktiviteten sjönk kraftigt under 2008-09, eller med drygt 8 procent 2008 respektive drygt 14 procent 2009. Under 2010 har vi sett en motsvarande konjukturellt betingad uppgång av produktiviteten, inom teknikindustrin uppgick den till preliminärt 18 procent. Under åren 2005-2007 låg företagstjänsternas produktivitetsökning på 3,4 procent i genomsnitt per år, sedan föll produktiviteten med 2,9 procent 2008 och med 8,4 procent 2009. Företagens egen prisutveckling är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. När exporten rasade föll kronan kraftigt mot de stora valutorna. Exportpriserna för teknikindustrin steg därmed kraftigt räknat i svenska kronor. I takt med att kronan sedan stigit i värde har företagens priser sjunkit. Fakta och betydelse för Sverige av teknikindustri och tjänster I den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet. I dagens teknikindustri och tjänster är i genomsnitt två av tre en tjänsteman och tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Globaliseringen har förändrat strukturen i de svenska storföretagen. I de stora företagen är det nu inte mindre än fyra av fem som arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast åtta procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten dominerar svensk export. Exporten av teknikprodukter väger tungt i Sveriges export och har haft stort genomslag på den totala exporttillväxten och därmed även på Sveriges BNP-tillväxt, både i hög- som lågkonjunkturer. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Företagen producerar numera ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Genom att analysera flödet av insatsprodukter går det också att få en mer verklighetsnära bild av hur betydelsefulla olika sektorer är för utvecklingen av svensk ekonomi. En sådan analys visar bland annat att antalet personer som sysselsätts av efterfrågan på produkter producerade i teknikindustri och tjänster i Sverige har ökat och uppgår uppskattningsvis till ungefär en miljon personer. Av dessa arbetar ungefär 525 000 med IT-tjänster, FoU och övriga företagstjänster. En stor del av dessa tjänster levereras som insatser till produktionen i både tillverkande teknikindustri och andra sektorer. Det intensifierade samspelet mellan industrin och övriga ekonomin är särskilt påtagligt för de kunskapsintensiva delarna av tjänstesektorn. Tillverkande teknikindustri sysselsätter ungefär 70 000 i datakonsultbranschen, FoU och övriga företagstjänster. Av dessa sysselsätts den absoluta merparten i övriga företagstjänster. 8

Viktiga ekonomiska förutsättningar för en väl fungerande lönebildning Internationell konkurrenskraft är avgörande för framgång. För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning. I den egna verksamheten är arbetskraftskostnaderna den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre period, finns det dock en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Vilka priser företagen kan ta ut i svenska kronor påverkas även av valutakurserna. Därför är det företagens egen prisutveckling som är av störst intresse i lönebildningssammanhang även om konsumentprisutvecklingen är avgörande för löntagarnas köpkraft. Ökade reallöner och ökad sysselsättning möjligt, det behöver inte vara antingen eller Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 9

Arbetsmarknaden globaliseras i snabb takt Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Investeringar ger konkurrenskraft i ett längre perspektiv Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Investeringarna i främst maskiner har under senare år varit låga inom teknikindustrin. Detta är oroande, men det finns flera förklaringar till att investeringarna sammantaget fallit kraftigt. En är att tele- och elektroindustrin alltmer består av tjänsteintensiv produktion. Inom industrin har det skett en påtaglig förskjutning från investeringar i maskiner och anläggningar till immateriella investeringar. Inom industrin har de immateriella investeringarna i det närmaste fördubblats sedan 1995. Jämfört med flera konkurrentländer har svensk industri en större andel immateriella investeringar som andel av förädlingsvärdet. En möjlig förklaring till detta kan vara att ett antal stora tillverkningsföretag investerar relativt mycket i FoU i Sverige. Även beaktat dessa förklaringar kvarstår att industrin och flertalet övriga delar av ekonomin antagligen står inför en längre period där även fysiska investeringar kommer att behöva öka betydligt. Avslutningsvis innehåller rapporten en rad fakta om aktuella ekonomiska förutsättningar och betydelsen av teknikindustri och tjänster, varav de viktigaste redovisats ovan. Vår förhoppning är att rapporten han medverka till en väl fungerande lönebildning i den kommande avtalsrörelsen. Rapporten inleds i kapitel 1 med en redovisning av vad Unionen, Almega och Teknikföretagen gemensamt menar att en väl fungerande lönebildning innebär, bland annat på det mer övergripande planet; För ( ) teknikindustri och tjänster, är det en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. 10

1. En väl fungerande lönebildning En väl fungerande lönebildning är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft, medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige. En väl fungerande lönebildning innebär att: Lönesättningen skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårigheterna i arbetsuppgifterna och den anställdes sätt att uppfylla dessa. Lönen skall vara differentierad och baseras på den enskilde medarbetarens skicklighet, ansvar och kompetens. Lönesättningen i företagen bör utformas så att de blir en drivkraft för utvecklingen av de anställdas kompetens och arbetsuppgifter så att den stimulerar till ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Lönesättningen i företaget ska företagsanpassas. På lokal nivå sätts lönen i det enskilda företaget utifrån dess ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar. Parterna har ett ansvar för lönebildningen och kollektivavtal är ett viktigt instrument för en väl fungerande lönebildning. Punkterna ovan visar tydligt på kopplingen mellan den anställdes ersättning och företagets krav på prestation. En väl fungerande lönebildning är en lönebildning som motiverar och möjliggör för medarbetaren att öka produktiviteten på ett sätt som ökar företagets konkurrenskraft. Företaget och den anställde har ett gemensamt intresse av att både den anställde och företaget fortsätter att utvecklas väl. Bara ett långsiktigt lönsamt företag kan ge sina medarbetare trygga jobb och samtidigt bra ersättning för arbetet. För den sektor av ekonomin som är mest direkt utsatt för internationell konkurrens, det vill säga teknik industri & tjänster, innebär en väl fungerande lönebildning en lönebildning som sammantaget ger ökad konkurrenskraft för verksamheter i Sverige i relation till motsvarande verksamheter i andra länder. Detta till gemensam nytta för företag och anställda i Sverige. En väl fungerande lönebildning är för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måsta utgå från vad som sker i omvärlden. Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans på arbetsmarknaden för att vara en norm som säkerställer en för Sverige väl fungerande lönebildning. För att lönebildningen ska fungera väl i Sverige räcker det inte med att arbetsgivare, fackföreningar, företag och anställda i den internationellt konkurrensutsatta sektorn är överens om principerna ovan och även följer dem. För att lönebildningen i Sverige skall fungera väl måste även andra delar av arbetsmarknaden acceptera och respektera att det är förutsättningarna för de internationellt konkurrensutsatta delarna av ekonomin som sätter gränserna. I Sverige har det funnits en brett förankrad uppfattning på arbetsmarknaden om att det måste vara den internationellt konkurrensutsatta sektorn som fastställer ramen för företagens lönekostnadsutveckling, en ram alla parter har att inordna sig i. En lönebildning där internationellt konkurrensutsatt sektor sätter ett märke utifrån sina förutsättningar som sedan används som golv eller på annat sätt inte respekteras av andra parter kan naturligtvis inte kallas för en väl fungerande lönebildning. 11

Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla. Det är på dessa grunder vi tillsammans måste säkerställa en lönebildning som fungerar väl både på makro- och mikronivån. Utvecklingen med mer lokal och företagsnära lönebildning står givetvis inte i konflikt med en väl fungerande lönebilning. 12

2. Viktiga ekonomiska samband för företag och anställda Syftet med följande avsnitt är att ge läsaren en samlad introduktion till för rapporten viktiga och grundläggande ekonomiska samband. Ambitionen med sammanställningen är att lyfta fram de områden som är viktigast bland de ekonomiska förutsättningarna. Avsikten är också att lätt kunna se vad vi själva kan påverka och sådant vi mer har att förhålla oss till. Internationell konkurrenskraft avgörande för framgång Konkurrenskraft är summan av en lång rad faktorer. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är den helt avgörande frågan hur dessa står sig i Sverige i förhållande till motsvarande verksamheter (egna eller andras) utomlands. På lång sikt är det variabler som investeringar i fysiska tillgångar och immateriella som FoU och kunskap som har störst betydelse. På kort sikt är dessa faktorer mer givna, då de tar tid att förändra. Vi kan i det korta perspektivet därför mer fokusera på den kostnadsmässiga konkurrenskraften, dvs. jämföra direkta kostnader för verksamheter i Sverige och utomlands. Maskiner, råvaror och andra insatser har här ett pris som i grunden är lika för alla ett världsmarknadspris vilket kan variera en del lokalt beroende på faktisk konkurrenssituation, transportkostnader, tullar m.m. Den egna förädlingen dvs. den del man själv utför i sin egen verksamhet innefattar i princip bara kostnader för arbetskraft, kapitalkostnader (maskiner anläggningar, avskrivningar m.m.) och en vinst (i detta sammanhang kallad driftsöverskott). Arbetskraftskostnaderna är här vanligen den helt dominerande kostnaden varför det är särskilt viktigt att jämföra denna mot konkurrenter och alternativa lokaliseringar. Kostnaden för anställda måste för att vara jämförbar stämmas av mot motsvarande kostnad i samma valuta. Vilken valuta man väljer spelar ingen roll bara det är samma men med fokus på läget i Sverige är det mest naturligt att jämföra kostnaderna räknade i svenska kronor. Valutans betydelse behandlas i Kapitel 5 och här även industrins arbetskraftskostnader i internationell jämförelse. Valutors förändrade värde påverkar produktionskostnaden i olika länder, men orsaken till värdeförändringarna domineras ofta av kortsiktighet och nyckfullhet. Det innebär att parterna på arbetsmarknaden inte bör ta hänsyn till valutakursernas svängningar i sina avtalsförhandlingar. En svagare valuta kan kortsiktigt gynna den kostnadsmässiga konkurrenskraften, men urholkar på sikt löntagarnas köpkraft och landets rikedom. En över tid försvagad svensk valuta är ett felaktigt sätt att stärka den internationella konkurrenskraften för teknikindustri och tjänster i Sverige. I det nu aktuella läget, där den svenska kronan har ökat i värde en längre tid (även om den åter har försvagats något sedan mitten av februari mot Euron), finns en oro hos många företag som konkurrerar med företag i andra länder att kronkursen innebär att man inte kostnadsmässigt med sin förädling i Sverige klarar att konkurrera. Kostnaden skall också ställas i förhållande till vad som presteras, dvs. till produktiviteten. Även produktiviteten måste jämföras relativt konkurrenterna internationellt. Det är betydande svårigheter att mäta och jämföra nivån på produktiviteten på aggregerad nivå, men är en av två komponenter när BNP-nivåer jämförs mellan länder. Vanligt är därför att man enbart redovisar förändringen mellan år utan att ange nivån på produktiviteten. Även förändringar mellan år är svåra att beräkna, då olika källor ofta används för produktionsvolym och arbetade timmar. Mer om produktiviteten i Kapitel 5 och 7. Att beräkningar av arbetskraftskostnader per timme också innehåller betydande osäkerhet av samma slag bör nämnas i detta sammanhang. 13

För att hålla koll på hur vår kostnadsmässiga konkurrenskraft utvecklas relativt konkurrenterna, bör vi följa och analysera såväl utvecklingen av arbetskraftskostnader som valuta och produktivitet. Kostnaderna och produktivitet kan företag och anställda själva direkt påverka. Valutakurserna är däremot en faktor, man åtminstone i det kortare perspektivet, mer har att acceptera och anpassa sig till. På längre sikt är det visserligen hur väl vi utvecklar konkurrenskraften (i bred bemärkelse) det som också sätter värdet på vår valuta, men här samverkar eller motverkar även eventuella skillnader i räntenivåer och inflation/inflationsförväntningar. Nyckeln till framgång finns i begreppet en väl fungerande lönebildning, se portalen i kapitel 1. Arbetskraftkostnad i gemensam valuta visar om kostnadsläget är högt eller lågt i Sverige, men det är kostnaden i förhållande till produktiviteten (arbetskraftskostnad per producerad enhet) som visar hur kostnadsmässigt konkurrenskraftig verksamheten verkligen är. En väl fungerande lönebildning ger låg inflation Att ökade löner som inte motsvaras av ökad produktivitet ger inflation är ett väl känt faktum. Jämför vi löneökningarna i Sverige under lång tid och drar bort ökningen i produktivitet kan vi konstatera att ökningstakten väl överensstämmer med inflationen, korrigerad för effekter via importen. Att denna så kallade inhemskt genererade inflation väl överensstämmer med löneinflationen förklaras av att huvuddelen av Sveriges samlade förädlingsvärde (BNP) precis som i ett enskilt företag domineras av kostnaderna för arbetskraften. I dagsläget kan konstateras att löneutvecklingen inom industrin inte är inflationsdrivande. Löneökningarna är lägre än tidigare och produktiviteten ökar starkt under uppgången i konjunkturen. Andra inflationskällor är import och råvarupriser. Råvarupriser kan dra iväg när en ökad efterfrågan internationellt inte tillräckligt snabbt kan mötas av ett ökat utbud och prisökningarna riskerar sedan att rulla vidare genom hela förädlingskedjan ända fram till slutkunden. Via importen kan vi få in mer eller mindre inflation utifrån. En stark valuta innebär att den importerade inflationen hålls tillbaka. En starkare valuta begränsar även inflationstrycket från ökade råvarupriser. Låg inflation ökar reallönen samtidigt som de nominella ökningarna kan begränsas. Företag och anställda har ett gemensamt intresse av löneökningar som ger ett bra utbyte realt förutsatt att de nominella ökningarna begränsas så att de inte driver upp inflationen. Den anställde har ett berättigat intresse av att lönen utvecklas realt, dvs. att den ger ökad köpkraft. När detta ska balanseras mot företagets lika berättigade intressen gäller det att komma ihåg att företaget har att beakta inte enbart lönen utan hela arbetskraftskostnaden och att denna inte skall ställas mot något mer allmänt inflationsmått, utan mot de priser företaget kan ta ut på sina produkter eller tjänster. För internationellt konkurrensutsatta verksamheter är det på den internationella marknaden priserna bestäms. Företagen kan inte höja sina priser mer än vad marknaden accepterar. Löner i förhållande till inflationen i Sverige är viktiga för löntagarna, men det är arbetskraftskostnaderna och företagens egna priser som är det viktiga för företaget. Ökade reallöner och/eller ökad sysselsättning? Visserligen kan man föra ett resonemang om att löneökningar blir för höga så minskar sysselsättningen. Till viss del är dessa kommunicerande kärl, allt annat lika. Men ökade löner som försvaras av ökad produktivitet, kan medverka till en kostnadsutveckling i företagen som också ger fler jobb. Detta förutsatt att kopplingen till produktiviteten upprätthålls, dvs. att lönerna står i rimlig proportion till vars och ens prestation. Det behöver således inte vara ett antingen eller. Viktigt är således att löner differentieras så att de speglar skillnader i produktivitet och stimulerar till ökad produktivitet. 14

Arbetsmarknaden en alltmer global marknad Arbetsmarknaden är som andra marknader också en marknad där ena parten erbjuder sina tjänster (sin arbetstid) och där den andra parten köper tjänsten. Pris och prestation gäller även här. Arbetsmarknaden är av tradition lokal. Det är lokalt som personerna och arbetstillfällen finner varandra. Men över tid är såväl företag som medarbetare rörliga och flyttar om (tillräckligt) bättre förutsättningar finns på annat håll. Det som är nytt är dels att rörligheten för företagen (även för arbetskraften åtminstone inom Europa) ökat i takt med en ökad globalisering, dels att utbudet av arbetskraft växer kraftigt i utvecklingsländerna. Finansmarknaden var först med att verka mer på global basis. Finansiella tjänster har idag få om några geografiska gränser. Även industrin har kommit långt i en internationell integration med sina långa förädlingskedjor och med olika verksamheter/olika delar av verksamheter mer och mer spridda globalt. Fler och fler koncentrar exempelvis expertis i särskilda center of excellence. Lågkostnadsländer har på senare tid tagit för sig rejält med sina snabbt växande ekonomier. Detta har inneburit en hel del anpassning och påverkat verksamheter också i Sverige. Globaliseringen går nu in i en ny fas där utvecklingsländer i allmänhet och Kina i synnerhet alltmer konkurrerar också med hög kompetens. Konkurrensen om jobben är en konkurrens som omfattar alltfler jobb. Fortsatt framgångsrika företag i Sverige blir de som med sina medarbetare utvecklar en konkurrenskraftig verksamhet även i förhållande till den ökade kompetens och konkurrens som erbjuds på andra håll. Investeringarna är det som mer långsiktigt avgör konkurrenskraften. Att teknikindustrins investeringar i maskiner och anläggningar varit låga under ett antal år före finanskrisen kan i detta sammanhang uppfattas som oroande. Vår analys visa att det finns ett antal förklaringar och därtill har företagens investeringar i immateriella investeringar varit omfattande, mer om investeringar i kapitel 7. För lönebildningen i Sverige innebär denna nya fas av globaliseringen att betydligt fler individer än tidigare är konkurrensutsatta på en global marknad. Nya marknader med hög tillväxt och länder som snabbt blir rikare innebär många gånger också att efterfrågan på svensk produktion ökar. Fler anställda utsätts för hårdare konkurrens i en global ekonomi samtidigt som företagens avsättningsmöjligheter ökar. Arbetskraften är mer rörlig än tidigare och inte minst är det allt lättare att sälja sina tjänster ute på världsmarknaden. Den anställde behöver med modern teknik inte på samma sätt som tidigare sitta nära sin arbetsgivare. Den geografiska närheten till kunden som tidigare varit mer avgörande för tjänster betyder mindre och mindre. Arbetsmarknaden och här i första hand den med mer kvalificerade tjänster, globaliseras nu i snabb takt. Mer om arbetsmarknaden finns i kapitel 6. Avkastningskraven bestäms internationellt Företag behöver både kapital och goda insatser av sina medarbetare för att driva verksamheten med framgång. Företagen måste vara konkurrenskraftiga och lönsamma för att överleva över tid. De som investerar i verksamheten kräver avkastning på investeringen. Avkastningskraven sätts numera i huvudsak internationellt och kan man inte räkna med att en investering i Sverige minst motsvarar vad man kan förvänta på annat håll, då blir investeringen här inte av. Detsamma gäller den löpande intjäningen i företaget. Bara om verksamheten kan förväntas fortsätta motsvara avkastningskraven kan investeraren/aktieägaren förväntas kvarstå som ägare och återinvestera överskott. Viss utdelning krävs också och detta av samma skäl som att en långivare kräver en marknadsmässig ränta på lånet. Aktieägare tar också en risk och även den ingår i avkastningskravet. Se vidare kapitel 8 om investeringar. 15

Konjunkturen svänger investeringar och jobb följer med viss eftersläpning Konjunkturen har hittills svängt med en påfallande regelbundenhet. Och den kommer att fortsätta svänga upp och ned. Konjunkturen följer ett relativt förutsägbart mönster där olika faktorer samverkar, balanserar eller motverkar varandra. Konjunkturförlopp kan närmast beskrivas som variationer i produktionsnivå, i efterfrågan på arbetskraft och maskinutrustning samt insatsvaror och tjänster. I ett riktigt kort perspektiv kan förstås den tillgängliga produktionskapaciteten inte ökas utan måste mer ses som given. Det blir då utnyttjandegraden av den tillgängliga produktionskapaciteten som förändras och den kan förändras påtagligt. När detta skrivs befinner vi oss i en uppgång efter en tidigare kraftig nedgång i efterfrågan som stora delar av exportindustrin aldrig tidigare upplevt i modern tid. Uppgången för tillverkande teknikföretag har initialt varit kraftig och fortsätter även framöver, om än i långsammare takt, se vidare kapitel 6. Uppgången innebär att det med viss fördröjning blir fler arbetstillfällen i företagen. Det ser vi redan och så bör det fortsätta minst det närmaste halvåret, förhoppningsvis längre. På samma sätt följer investeringarna konjunkturen. Företagen, särskilt de mindre, måste först ha tillräckligt stora vinster innan de kan investera. Stora företag brukar däremot mer regelmässigt investera motkonjunkturellt, dvs. i lågkonjunktur för att sedan ha rätt kapacitet när nästa uppgång i konjunkturen kommer. Förutsättningarna denna gång är lite annorlunda. Efter raset i industriproduktionen har flertalet tillverkande teknikföretag fortfarande betydande kapacitetsreserver, varför behovet av kapacitetshöjande investeringar fortfarande är begränsat i närtid. Men fortsätter konjunkturen att förbättras, då kommer också företagens investeringar öka. Investeringar i form av företagsförvärv har däremot redan ökat tydligt och också sammanslagningar av egna anläggningar är exempel på investeringar som nu ökar i tillverkande teknikföretag och ofta globalt. Att investeringskvoterna, dvs. den andel av förädlingsvärdet som går till investeringar faller eller är fortsatt nedpressad i en konjunkturuppgång, är knappast förvånande då produktionen initialt kan öka enbart med hjälp av befintliga resurser. Mer om konjunktur och arbetsmarknad i kapitel 6 och om investeringar i kapitel 8. 16

3. Fakta om Sveriges teknik industri och tjänster Syftet med detta kapitel är att ge en aktuell beskrivning av hur strukturen ser ut i svensk teknikindustri och tjänster och därtill hur teknikindustri idag är integrerad med tjänsteföretag med IT- och teletjänster, data och tekniska konsulter. Det är idag inte relevant att skilja mellan industri och tjänster varken i verksamheten i Sverige eller i exporten. Här finns en rad fakta, varav en del helt nya om teknikindustri och tjänster, exempelvis; Att teknikindustri med tjänster omfattar över 5 000 företag med ungefär 400 000 anställda i Sverige. Att i dessa företag är i genomsnitt 2 av 3 en tjänsteman och att tjänstemännen svarar för 75 procent av lönesumman i företagen. Att i den tillverkande teknikindustrin har tjänstemännen blivit fler samtidigt som antalet arbetare har minskat med 150 000 sedan mitten av 1970-talet. Att i de stora företagen inte mindre än 4 av 5 arbetar utanför Sverige. Ser vi till försäljningen är det endast 8 procent av den totala försäljningen som säljs i Sverige. Att exporten från teknikindustrin och den kvalificerade tjänsteexporten, som sammantaget uppgår till över 600 Mdr kronor, dominerar svensk export. Tjänsteexporten har fått en allt större betydelse för Sveriges export och utgör idag 30 procent av den totala exporten. Den snabbast växande delen av tjänsteexporten har under de senaste åren varit exporten av IT-tjänster. Dessutom har exportintäkterna som har anknytning till forskning och utveckling av industriprodukter stort genomslag på den totala tjänsteexporten (så kallad merchanting). Att företagen själva producerar ungefär en fjärdedel av det de säljer, resten köper de in av andra företag och att dessa långa förädlingskedjor sträcker sig över i princip hela världen. Skickliga tekniker och entreprenörer är de som främst bidrog till att Sverige från andra halvan av 1800-talet och framåt utvecklades till ett rikt land. Industrin var tidigt inriktad på export. Under 1900-talet och särskilt efter andra världskriget var det verkstadsindustrin som svarade för de enskilt största framgångarna internationellt. Som en följd av stark efterfrågan på just de varor och lösningar som svenska industriföretag producerade har Sverige ett jämförelsevis stort antal globala företag. Internationalisering, frihandel och på världsmarknaden konkurrenskraftiga produkter har under lång tid kännetecknat industrin. Basindustrin var en tidig viktig förutsättning för den tillverkande industrin och vice versa. På samma sätt är i dag de globalt verksamma tillverkande teknikföretagen av stor betydelse för många tjänste- och serviceföretag. Industrin utvecklar förvisso egna tjänster men köper i allt högre grad även in dessa, inte minst för att utveckla produkter och produktionssystem. Industrins produkter har fått ett ökat tjänsteinnehåll som bidragit till ökad konkurrenskraft. Detta är en trend även hos utländska konkurrenter. Företag, nya som gamla, är och har varit i ständig utveckling och förändring. Bara de som utvecklat sin konkurrenskraft i paritet med konkurrenterna har överlevt. Bara de som gjort det bättre än sina konkurrenter har expanderat mer än dessa och vunnit marknadsandelar på en alltmer global världsmarknad. 17

Stora skillnader och mycket som förenar i teknikindustrin Teknikindustrin omfattar stora delar av tillverkningsindustrin i Sverige. Här finns tillverkare av person- och lastbilar med många underleverantörer. Här finns tillverkare av andra transportmedel som flyg m.m. Bilindustrins underleverantörer är den i Sverige enskilt största gruppen av leverantörsföretag, men det finns många fler grupper, inom elektronik, maskindelar eller leverantörer till byggindustrin, för att ta några exempel. Här finns ett stort antal metallvaruföretag som säljer olika insatsprodukter till andra industriföretag, men också till byggindustrin. Här finns också en rad tillverkare av maskiner: allt från verktygsmaskiner till dumprar, grävmaskiner m.m. Maskinindustrin säljer det mesta på export och är helt beroende av investeringstakten och aktiviteten inom industrin och övrig ekonomi i omvärlden. Maskinindustrin tillhör de branscher vars efterfrågan svänger kraftigt eftersom kundernas investeringar svänger mer än andra områden. Elmaskiner är närmast uteslutande beroende av investeringar, främst i infrastruktur, exempelvis kraftproduktion. När det handlar om stora projekt av detta slag är det projekt som pågår under flera år, vilket gör att konjunkturerna här pareras en del. En betydande leverantör även till sådana projekt är tillverkare av olika mätinstrument. Medicinska instrument är en annan stor grupp som är mindre konjunkturkänslig. Tele och elektronik, inte minst produkter och tjänster kopplade till telesystem och telekommunikation, är ett av de stora blocken inom teknikföretagen. Det finns många fler exempel på företag i fler typer av verksamheter än som ovan nämnts. Fler och fler av teknikföretagens medlemsföretag är rena tjänste- eller serviceföretag. Även om listan på olika företag är lång och verksamheterna skiljer sig starkt är det mycket som också förenar. Det finns ett stort inbördes beroende med exempelvis många små och medelstora företag som levererar till stora globala företag med verksamhet runt om i världen. En hög andel export direkt eller indirekt, mycket ingenjörskunskap och FoU är annat som förenar. Stort beroende av investeringar internationellt och i Sverige är andra exempel. Nedan följer en genomgång av de fem största delbranscherna inom teknikindustrin tillsammans med de två i detta sammanhang viktigaste branscherna inom företagstjänster för teknikindustrin. Svensk teknik lika mycket tjänster som industri Industri- och tjänsteproduktion är så starkt integrerade att de inte längre bör beskrivas och diskuteras var för sig. I framtagandet av den här rapporten har det inneburit en hel del utmaningar när det gäller att använda statistik där industri och tjänster sedan länge hållits åtskilda och där detaljeringsgraden skiljer sig åt. Men vårt upplägg är i sak inget annat än en direkt anpassning till dagens verklighet. Det handlar inte längre om industri eller tjänster. Vad vi talar om är en industri som innehåller mer och mer tjänster i sina produkter, tjänster som man själv tillhandahåller eller köper in från andra företag. OM TEKNIKINDUStri och tjänster Teknikföretagen har 3 500 medlemsföretag med tillsammans närmare 300 000 anställda i Sverige. Av dessa arbetar fyra av fem i ett industriföretag, medan resten, d.v.s. 20 procent arbetar i ett tjänsteeller serviceföretag. IT &Telekomföretagen har ca 1 000 medlemsföretag med 93 000 anställda och Svenska Teknik & Designföretagen har närmare 740 medlemsföretag med drygt 30 000 anställda 2. Tillsammans och avräknat företag som är medlemmar på flera håll omfattar rapporten över 5 000 företag med tillsammans ungefär 400 000 anställda i Sverige. Detta är de i teknikindustri och tjänster direkt anställda. Det antal som totalt i Sverige sysselsätts av efterfrågan på produkter tillverkade i teknikindustri och tjänster är betydligt fler, eller ungefär en miljon. Mer om detta finns att läsa i kapitel 4. 1 Rapporten Till er tjänst, Kommerskollegium 2010 2 Uppgifter hämtade från respektive organisation ovan 18

Följande citat är illustrativt 1 : Även det omvända gäller, tjänster som är direkt eller indirekt kopplade till en produkt från teknikindustrin eller så använder man i sin tjänst ett system från industrin i sin egen produktion. Teknik är idag lika mycket tjänster som produkter. Företagen gör en fjärdedel själva resten köper man in Strukturomvandlingen pågår ständigt. Hela branscher har mer eller mindre slagits ut och nya tillkommit. En ökad specialisering är det som mer än annat karaktäriserar utvecklingen. Vi har fått långa förädlingskedjor där ett stort antal företag medverkar och detta alltmer på global basis. I dag är det vanligt att ett företag enskilt svarar för endast 25 procent av försäljningsvärdet (i vissa branscher ännu mindre) genom egen förädling 3. Resten, eller huvuddelen, köper företaget in från andra. Med modern kommunikationsteknik går det både att utveckla och hålla ihop dessa långa kedjor. Med snabb informationsteknologi slår förändringar långt bort på globala marknader blixtsnabbt igenom, också på underleverantörer långt ifrån de slutliga kunderna. Ett aktuellt exempel på hur snabbt en störning i dessa globalt sammanflätade förädlingskedjor slår igenom är effekterna av jordbävningen/tsunamin i Japan i mars 2011. Mer tjänster i inköp och även i den egna förädlingen Den ökade specialiseringen gör att företagen köper in mer och detta gäller också i ökad omfattning tjänster. Företagen säljer också alltmer hela system eller hela lösningar som även kan innefatta drift av systemen. Tjänsteinnehållet i industrins utbud och även i produkterna har ökat dramatiskt under senare år. Därför köper också industrin in mer och mer tjänster. Även det omvända gäller i ökad omfattning, det vill säga industrins produkter med ett ökat tjänsteinnehåll i sig ingår som en del i andra företag som säljer tjänster. Tjänste- och varuproduktion är i modern industri starkt integrerade och det blir allt mindre relevant att redovisa dem var för sig. Detta oavsett om de utförs i samma bolag, i samma globala koncern Tabell 3.1 Exempel på industrirelaterade tjänsteföretag 4 Teknikföretag 1980 Tjänsteföretag 2010 Atlas Copco AB Alfa Laval AB Electrolux Ab Saab Scania AB Tetra Pak AB Volvo AB Atlas Copco consumer Finance Alfa Laval Corporate Alfa Laval Treasury Electrolux Solutions AB Electrolux Logistics AB Scania Credit AB Scania Finans AB Scania IT AB Scania Parts Logistics AB Tetra Laval AB Tetra Pak Packaging Solutions AB Tetra Pak Processing Systems AB Volvo Financial Services AB Volvo Group Real Estate AB Volvo Information Technology AB Volvo Logistics AB Volvo Merchandise AB Volvo Parts AB Volvo Technology AB Volvo Technology Transfer AB Volvo Treasury AB ( center of excellence ) eller i samverkan mellan separata bolag. Den ökade specialiseringen i industrin har också inneburit att många traditionella industriföretag knoppat av verksamheter till andra eller nya bolag, som sedan registrerats som tjänsteföretag. Tabell 3.1 till höger visar på några av många exempel. 3 Siffran 25 procent är beräknad på NR data av Teknikföretagen och avser teknikindustri 2008. Enligt Teknikföretagens egna beräkningar är förädlingsgraden beräknad som andel av omsättningen ned mot närmare 20 procent 2009. SCBs siffror som innehåller ännu fler företag visar en motsvarande förädlingsgrad på drygt 25 procent 2009. 4 Uppgifterna sammanställda av Teknikföretagen 19

Två av tre anställda är en tjänsteman Den ökade specialiseringen på global basis och helt nya ekonomiska förutsättningar i Europa efter Sovjetunionens och Östblockets fall, tillsammans med ett Asien som med Kina snabbt är på väg att bli störst i världen på det mesta, innebär stora förändringar för företagen också i Sverige. När marknader långt bort växer avsevärt mer innebär det att också tillverkningen växer mer där än hemma i Sverige. De riktigt stora industriföretagen har relativt sin totala storlek en mindre andel tillverkning i Sverige, vilket tillsammans med ökade satsningar på utveckling och en stark tillväxt på nya marknader utomlands förklarar varför andelen tjänstemän i den svenska delen av verksamheten ökat kraftigt. Det behövs helt enkelt fler specialister av olika slag som servar en globalt växande verksamhet, och detta har hittills visat sig vara positivt även för verksamheten i Sverige. Diagram 3.1 Fortsatt fler tjänstemän 150 000 färre metallarbetare sedan mitten av 70-talet 350 000 Antal personer 300 000 Metallarbetare 250 000 200 000 150 000 100 000 Tjänstemän 50 000 0 Källa: SCB 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2005 2010 Tillverkande teknikföretag anställer idag fler tjänstemän än arbetare i Sverige. Av Teknikföretagens 3 500 medlemsföretag har 20 procent enbart tjänstemän 5. Utvecklingen över längre tid framgår av Diagram 3.1 nedan. Mätt över samtliga av teknikföretagens medlemsföretag, tillverkande och tjänsteföretag, är andelen tjänstemän 55 procent och arbetare 45 procent 6. Lägger vi till IT & Telekomföretagens medlemmar och de som är teknikkonsulter inom Svenska Teknik & Designföretagen kommer vi tillsammans med Teknikföretagens 3 500 medlemsföretag upp i drygt 5 000 företag. Tillsammans blir då andelen tjänstemän cirka 66 procent, dvs. två av tre anställda i de drygt 5 000 företagen är tjänstemän. Ser vi till företagens lönesumma i Sverige svarar tjänstemän för nära två tredjedelar av teknikföretagens dryga 110 Mdr kronor. Lägger vi till IT & Telekomföretagen samt de i Svenska Teknik & Designföretagen är lönesumman närmare 170 Mdr kronor, varav tjänstemän svarar för över 75 procent 7. Ser vi till totala kostnaden för arbetskraften är tjänstemännens andel ännu högre. Storföretagen: fyra av fem arbetar utanför Sverige De riktigt stora globala företagen har med sin kraftiga internationella expansion en gradvis minskad andel verksamhet i Sverige. De 30 största teknikindustrierna med verksamhet i Sverige har totalt över 700 000 anställda globalt men av dessa är endast drygt 130 000 (19 procent) anställda i Sverige. Tack vare expansionen utomlands har de också anställt fler 5, 6 Källa: Teknikföretagens medlemsregister 7 Källa: Respektive organisation 8 Källa: Respektive företags bokslut, senaste uppgift 2009. Sammanställning av Teknikföretagen 20