Utbildningsprogram för sjuksköterskor 180hp Kurs 2VÅ60E VT 2015 Examensarbete 15 hp MÄNS UPPLEVELSER AV ATT ARBETA SOM SJUKSKÖTERSKA Författare: Benjamin Reinholdsson Zacharias Torlegård
Titel Mäns upplevelser av att arbeta som sjuksköterska Författare Benjamin Reinholdsson & Zacharias Torlegård Utbildningsprogram Sjuksköterskeprogrammet 180hp Handledare Amanda Hellström leg. Sjuksköterska, universitetslektor i Vårdvetenskap Examinator Adress Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Nyckelord Genus, Innehållsanalys, Manlig sjuksköterska, Minoritet, Upplevelser SAMMANFATTNING Bakgrund: Traditionellt och historiskt har sjuksköterskeyrket kopplats ihop med kvinnor och det feminina vilket har varit en bidragande orsak till att män fortfarande är en minoritet inom professionen. Att vara en minoritet inom sjuksköterskeyrket innebär att det uppstår både barriärer och fördelar. Denna studie beskriver hur manliga sjuksköterskor upplever att arbeta på ett sjukhus i Sverige. Syfte: Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ett svenskt sjukhus. Metod: Kvalitativ intervjustudie. Fem semi-strukturerade intervjuer analyserades med Lundmans och Graneheims beskrivning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplevde uppdelade arbetsuppgifter utifrån ett genusperspektiv. Detta berörde främst intima situationer när beröring och exponering av kön och bröst förekom. Informanterna upplevde att de kunde känna en uppskattning från patienter och kollegor för att de var män i ett kvinnodominerat vårdyrke. Barriärer kunde uppstå när patienter och kollegors föreställning av män som sjuksköterskor hade företräde över vilka de var som individer. Slutsatser: I studien framkommer att en ökad jämställdhet är en stor bidragande faktor till att en bättre och mer patientfokuserad vård ska kunna skapas.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 1 BAKGRUND 1 Män i vårdandets historia 1 Professionens historia och Florence Nightingale 3 Omvårdnad ur ett genusperspektiv 3 Genusperspektiv i vårdyrken 3 Uppfattningar av manliga sjuksköterskor 4 TEORETISK REFERENSRAM 6 Vårdvetenskap ur ett genusperspektiv 6 PROBLEMFORMULERING 7 SYFTE 7 METOD 7 Design 7 Urvalsmetod 7 Datainsamling 8 Dataanalys 9 Etiska överväganden 11 RESULTAT 12 Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv 12 Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet 14 Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen 16 DISKUSSION 20 Metoddiskussion 21 Resultatdiskussion 23 Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv 23 Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet 25 Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen 27 SLUTSATS 29 REFERENSER 30 BILAGOR Bilaga 1 - Intervjuguide Bilaga 2 - Informationsbrev
INLEDNING Sjuksköterska är av tradition en feminin titel där yrkets historia har format professionen till det den är idag. Författarna till studien är två manliga sjuksköterskestudenter som under vår studietid har varit underrepresenterade både i klassrummet och vid genomförda praktiker. Författarna delar båda uppfattningen att det var ett stort steg att börja läsa sjuksköterskeprogrammet som man, då det redan från början fanns en föreställning om kvinnlig dominans inom yrket. Forskning visar att män alltid har varit underrepresenterade inom vården och i begynnelsen av yrket fanns inte möjlighet för män att utbilda sig. Genusskillnaderna inom professionen har fångat författarnas intresse en längre tid. Genom att undersöka dessa vill författarna bidra med en djupare förståelse för eventuella könsskillnader, samt hur eventuella skillnader kan leda till fördelar och nackdelar för yrket. BAKGRUND Män i vårdandets historia Mannens historia inom vårdande yrken anses ha sin början långt innan det att Florence Nightingale lade grunden för den moderna sjuksköterskan under 1800-talet. Redan under tidigt 400-tal, innan sjukhus fanns, vårdade i synnerhet munkar andra religiösa medlemmar som var sjuka eller döende (Evans, 2004). Med en successiv utveckling grundlades sedan ett flertal militäriska ordnar i Europa under 1100-talet till följd av de krig som pågick. Här kunde framförallt soldater vårda andra skadade soldater som var i behov av hjälp. Dessa ordnar hade även en stor del i att många sjukhus under denna tid kunde börja byggas. På de här sjukhusen var det ofta nunnor som arbetade, dock utan att få betalt då dessa arbetade utifrån barmhärtighetsprincipen. Då Luther kom till makten under 1500-talet reformerades kyrkan, vilket innebar att klostren fick läggas ner och all vård av sjuka skedde hädanefter i hemmen (Dalberg & Lyckhage, 2010). I Mackintoshs (1997) studie beskrivs hur Luther även ansåg att omvårdnad inte var mannens område utan kvinnans. Hela den nya situationen blev därmed naturlig då det ofta var kvinnorna som skötte om barnen, och nu även de sjuka, i sina hem. Mannens egenskaper ansågs passa bättre till att vårda psykiskt sjuka människor. Detta blev en bidragande orsak till att många män under 1800-talet kom att arbeta på mentalsjukhus, dels för 1
att vårda, dels för att kunna utnyttja sin fysik då det ofta kunde uppstå våldsamma situationer (ibid.). Ericsson (2002, s 58-60) förklarar i sin avhandling att ytterligare en anledning till att många män arbetade inom psykiatrin var att många tidigare manliga militärer i Sverige blev erbjudna arbete inom sinnessjukvården eftersom vissa regementen lades ner och omvandlades till mentalsjukhus. Många valde att acceptera detta alternativ då det ingav en ekonomisk trygghet. Fram till tidigt 1900-tal hade dessa män titeln vakt. Detta ändrades sedan till skötare, vilket används än idag på dessa sjukhus (ibid.). Mellan åren 1949-1951 sökte de första männen i Sverige till att studera sjuksköterska. Av de totalt fyra män som sökte var tre av dessa skötare sedan innan, dock hade alla en tidigare bakgrund som militär. Då det fortfarande endast var tillåtet för kvinnor att studera till sjuksköterska var dessa män tvungna att söka dispens hos medicinalstyrelsen. Männen blev accepterade att studera om det visade sig att dessa var lämpliga för yrket och att det var någon sjuksköterskeskola som ville ta emot dem. Allan Härsing var en av de männen som var intresserade av att läsa till sjuksköterska. Efter att ha blivit antagen och lyckats få sin legitimation på S:t Eriks sjuksköterskeskola blev Allan Härsing Sveriges första manliga sjuksköterska (Ericsson, 2002, s 74). Vid denna tid fortsätter Ericsson (2002, s 63-64) beskriva hur de manliga skötarna inom sinnessjukvården fått utstå en hel del kritik från fackliga organisationer på grund av deras vårdande av de patienter som vistades där. Kritiken som i synnerhet bestod av att övervåld tillämpades, medförde att unga kvinnor erbjöds utbildningar som skulle göra dem till översköterskor på mentalsjukhusen. Uppgifter som översköterskorna skulle bedriva var framförallt att passa skötare och se till att avdelningarna sköttes rätt. Det här var något som givetvis ifrågasattes från den tidigare personalen då detta var positioner som tog den vanliga skötaren flera år att få. Det här gjorde att en viss polemik skapades mellan dessa parter. Detta i kombination med personalbrist inom sjukvården samt att fler män sökte dispens till utbildningen resulterade i att det under 1950-talet blev accepterat för män att få studera till sjuksköterska (ibid.). 2
Professionens historia och Florence Nightingale Under 1860-talet utvecklade Florence Nightingale den vård teori som än idag utgör grunden för en god vård och det moderna sjuksköterskeyrkets profession (Jakobsson & Lützen, 2009). Hon ansåg att naturen bar på en läkande kraft och att det då var väsentligt att vården gav stöd och satte stopp för sådant som hämmade denna kraft att göra nytta. Exempel på sådana saker som utvecklades under denna tid var i synnerhet en förbättring av det sanitära förhållande som fanns, dämpad ljudnivå, tillgång till frisk luft, rätt grad av temperatur samt möjlighet till ljus (Dahlberg & Segesten, 2010, s 27-28). Nightingale var därtill väldigt fokuserad på kvinnor i omvårdnaden. Nightingale menade att det var som ett kall för kvinnorna att söka sig till professionen då hon ansåg att det låg i kvinnans natur att kunna bedriva vård och omsorg till dem som är i behov av vård (Evans, 2004). O Lynn och Tranbarger(2007, s 23) menar att Nightingales inriktning på kvinnor är en stark orsak till yrkets framtida kvinnodominans. De förklarar att under denna historiska epok uppkom nya skolor för omvårdnad för kvinnor, samtidigt som det lades ner utbildningar inom olika kloster och ordnar där män var representativa, då de inte längre behövdes. Nightingale ansåg även att läkare och de som ansvarade för sjukhusen(som ofta var män) bidrog till en försämrad miljö kring sjukhusen, en dålig miljö som enligt Nightingales lära leder till ett sämre vårdande och ohälsa. Kvinnorna ansågs därmed vara mer lämpade till att organisera, bedriva och övervaka omvårdnaden av de sjuka (Jorfeldt, 2010. S 29). Omvårdnad ur ett genusperspektiv Genusperspektiv i vårdyrken Enligt SCB (Statistiska Centralbyrån, 2012) statistiska undersökning gällande könsfördelningen mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor i Sverige representeras 11 % av män och 89 % av kvinnor. SCBs rapport från 2014 förutspår att könsfördelningen kommer vara oförändrad de närmsta tjugo åren. Colby (2012) menar att fördelningen mellan könen inom sjuksköterskeyrket är likvärdig världen över. Enligt Robertsson (2002, s 1) är könssegregeringen inom vården ett stort problem för jämställdhetsmålen som är uppsatta gällande lika rättigheter för kvinnor och män. Inom sjukvården i allmänhet är könsmärkningen på yrkesprofessionerna markant, exempelvis associeras kvinnor oftare med undersköterske- och sjuksköterskeyrket medan männen associeras med läkaryrket (ibid.) Roth och Lance Coleman (2008) menar att på grund av hur sociala konstruktioner har vuxit fram genom historien till modern tid är det lättare för 3
kvinnor att söka sig till traditionellt maskulina yrken och därigenom öka sin personliga yrkesstatus utan att tänka på yrkets genusstyrda märkning. Däremot är det svårare för män att söka sig till yrken som är traditionellt feminina (ibid.) Rajacich, Kane, Williston och Cameron (2013) studie visar att det finns många olika anledningar till varför män drar sig från att söka yrket. Rajacich et al. (2013) menar att utifrån samhällets genusnormer som vuxit fram genom historien har individen mindre att vinna och mer att förlora av att söka till sjuksköterska som man. Många unga män ser därför inte sjuksköterskeyrket som en lämplig start på arbetslivet för att göra karriär, medan yrket alltid ses som en möjlighet för kvinnor (ibid.). Även McLaughlin, Muldoon & Moutray (2010) styrker att samhällets sociala normer på status är en aspekt som är bidragande till att färre män söker och fler lämnar yrket. Robertsson (2002, s 1-2) skriver att undersökningar har gjorts gällande homosexualitet då många tror att manliga sjuksköterskor är homosexuella, vilket också kan vara ett hinder för män att söka sig till yrket. Även McLauglin et al. (2010) menar att manliga sjuksköterskor kan ses som en stereotyp av att vara omanlig och att mannens sexualitet ifrågasätts. Könsproblematiken inom vården återfinns oftast inom alla yrkesprofessionerna. Exempelvis är det svårare för en kvinnlig läkare att stiga i hierarkin och avancera inom yrket medan det för en manlig sjuksköterska är lättare att avancera och få en maktposition samt göra karriär (Robertsson, 2002, s 22). Detta beror på könskonstruktionerna av mannen som överordnad kvinnan. Könssegregeringen på arbetsplatsen, såsom olika arbetsområden och arbetsuppgifter baserat på kön, ger mannen ett bättre utgångsläge för att avancera än kvinnan. Män gör ofta val inom yrket för att lyfta fram sin maskulinitet, exempelvis specialistutbildningar som anses vara mer manliga inom samhällets normer, vilket får ytterligare konsekvenser för könssegregeringen på arbetsplatsen (ibid.). Uppfattningar av manliga sjuksköterskor Könssegregeringen återkommer i hur patienter uppfattar manliga sjuksköterskor. De olika arbetsuppgifterna baserat på kön inom yrket kan också prägla hur patienterna upplever vården. Arbetsuppgifter som skiljer män och kvinnor kan vara att män förknippas mer med tunga och tekniska arbetsuppgifter (Robertsson, 2002, s 24). Ekstrand (2010, s 93-95) förklarar att för män har det en stor betydelse vad det gäller uppdelning av arbetsuppgifter. Detta innebär att män som 4
har utbildat sig till sjuksköterska gärna avstår ifrån att göra omsorgsarbeten då detta i grunden har en lägre status och istället söker sig till avdelningar med verksamhet där mycket teknisk utrustning används samt där muskelarbete krävs då detta anses ha en högre status. Omsorgsarbeten anses istället göras av undersköterskor då dessa ligger på en lägre nivå vad det gäller hierarki. Robertsson (2002, s 19) belyser även att arbetsgruppen tar hänsyn till patienternas behov med tanke på kön. Det anses vara mer lämpligt att en kvinna undersöker en kvinnlig patient intimt än en man, likväl anses det vara mer lämpligt att en man arbetar med mäns katetrar ifall det finns möjlighet på arbetsplatsen. Ett annat exempel är att vissa patienter har lättare för att samtala med kvinnliga sjuksköterskor om specifika ämnen. Exempelvis kan det kännas märkligt för en äldre kvinnlig patient att samtala om inkontinens framför en ung manlig sjuksköterska (Robertsson, 2002, s19). Äldre patienter har även ofta en förförståelse gentemot manliga sjuksköterskor och misstar dem för läkare, vilket kan skapa förvirring i patientmötet. Dock är det sammantaget mer accepterat hos manliga patienter att få vård från kvinnliga sjuksköterskor än vice versa. De manliga sjuksköterskorna känner sig ofta uppskattade av patienterna, vilket ger en positiv känsla som ger upphov till att fortsätta med yrkesvalet (Robertsson, 2002, s 19). Vad det gäller de relationer som finns på arbetsplatsen mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskor beskriver Robertsson (2002, s 18) att männen ofta upplever att de kan komma undan med mindre väl utförda uppgifter till skillnad från vad de tror kvinnor känner att de kan göra. Många män tror detta beror på att de befinner sig i en minoritet. De förklarar att det händer att kvinnorna de arbetar med ofta faller in i en mammaroll och ser sina manliga kollegor som sina söner. Detta förklarar varför kvinnorna ofta kan ha överseende för de fel som männen gjort. I Robertssons (2002, s 18) studie framkommer även att många manliga sjuksköterskor anser att de inte är en del av den sociala gemenskapen. Många hävdar att de känner utanförskap eller att de faller i skymundan när samlingar i personalrummet sker. De yngre männen påstår att det intresse som finns hos kvinnor vad det gäller familj och hem inte finns traditionellt hos mannen. De män som har varit på en avdelning under en längre tid dock, menar att de vant sig vid det tjat och tjejsnack som förekommer och bemöter detta numera som vilket vanligt killsnack som helst. 5
TEORETISK REFERENSRAM Vårdvetenskap ur ett genusperspektiv Begreppet genus myntades i feminismen på 1960-talet där fokus låg på kvinnornas situation och problematik i socialkonstruktivistiska sammanhang. Det har därefter utvecklats med en större bredd. Forskning inom genus syftar numera till att skildra olika maktförhållanden och hierarkier inom sociala sammanhang och framförallt könssegregeringen mellan man och kvinna på arbetsmarknaden (Dahlborg-Lyckhage & Eriksson, 2010, s 17-18). Genus som begrepp är brett och många forskare menar att skildringen inte bara gäller man och kvinna. Det har med tiden bildats en rad olika inriktningar utifrån genus där exempelvis man och manlighet, sexuella läggningar och etnicitet är en del av genusvetenskapen (ibid.). Gemensamt för begreppet är att genus fokuserar och belyser skillnader emellan sociala konstruktioner där kunskapen kring manligt och kvinnligt särskiljs. Med genus betonas att de är det sociala och kulturella som åsyftas och inte det biologiska könet(det som skiljer oss från man och kvinna) som hamnar i en annan kategori (Robertson, 2013). Vårdvetenskapen som relativt ung och obeprövad akademisk disciplin grundar sig i att främja patientens tillstånd och hälsa samt hur vi via kunskap kan hitta nya sätt att ge stöd till denne. Vårdvetenskapen belyser oftast därför patientens och de anhörigas livsvärld (Dahlberg & Segesten, 2010. s.14). Jorfedt (2010. s 38) skriver att vårdvetenskapen ur ett genusperspektiv är mindre utforskat i den generella vårdvetenskapen. Omvårdnadsforskning belyser ofta ämnen efter en könsneutral hållning när det gäller patienter och personal. Jorfeldt (2010. s 39) menar att omvårdnadsforskning präglas av att utforskas utifrån ett genusperspektiv då det utgör en central roll i alla verksamheter som är kopplade till sjukvård. För att vårdvetenskapen ska utvecklas är det nödvändigt att se sjukvården ur flera perspektiv bland annat genom ett genusperspektiv. 6
PROBLEMFORMULERING Att vara man och sjuksköterska kan innebära flera barriärer men också fördelar i yrkesutövandet på grund av de genuskonstruktioner som finns. Patienter kan uppleva ett obehag av att bli vårdad av sjuksköterskor som inte anses lämpade för uppgiften, i synnerhet vid intima vårdsituationer. Bland annat kan det handla om faktorer som kön, åldersskillnader eller etnicitet som kan vara ett hinder eller ett bekymmer för patienten. Den manliga sjuksköterskan präglas i detta fall av dessa hinder då de bryter mot de traditionella normerna för omvårdnad och blir en minoritet i professionen. Det finns även positiva möjligheter att höra till en minoritetsgrupp, exempelvis i form av extra uppskattning från kollegor, patienter och anhöriga. Genom att belysa upplevelser av att arbeta inom sjuksköterskeprofessionen som man vill författarna bidra med ökad kunskap kring hur arbetssituationen upplevs ur ett genusperspektiv och därmed kunna lokalisera olika problemområden och framhäva möjligheter till en minskad könssegregering. SYFTE Syftet med studien var att ur ett genusperspektiv belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på ett svenskt sjukhus. METOD Design Den här studien har en kvalitativ ansats som grundar sig på intervjuer med semistrukturerade frågor. Att arbeta efter ett kvalitativt sätt innebär enligt Polit och Beck (2012, s. 17-18) att den enskilda personens upplevelser av ett fenomen beskrivs utifrån ett subjektivt sätt. Författarna strävade efter att analysera intervjuerna som texter och skapa sig en förståelse bortom intervjusituationen. Det är av stor vikt att informationen tolkas utifrån informanternas upplevelser och subjektiva synvinkel. Urvalsmetod Urvalsmetoden som författarna valde att använde sig av i studien utgick via ett bekvämlighetsurval och därefter användes ett snöbollsurval. Ett bekvämlighetsurval beskrivs av 7
Polit och Beck (2012) att vissa informanter är kända hos författarna. För att sedan kunna fylla ut till minst fem intervjuer användes kända informanter som rekrytering till nya intervjuer och därmed användes ett snöbollsurval. Informanterna kontaktades via telefon och ett informationsbrev. Inklusionskriterier för de informanter som användes i studien var att de var män, att de arbetade som allmännsjuksköterska på en sjukhusavdelning samt att de hade arbetat som legitimerade sjuksköterskor i minst sex månader. Det sistnämnda inklusionskravet användes för att informanternas upplevelser inte skulle påverkas av att de är nya i sitt yrke. Manliga sjuksköterskor som hade någon form av specialistutbildning eller arbetade inom områden där relativt mycket män är verksamma exkluderades, preciserat anestesi, ambulans och psykiatri. Medelålder för informanterna var 28 år. Fyra stycken arbetade på Växjö Central Lasarett och en på Länssjukhuset i Kalmar. Datainsamling Författarna valde att använda sig av kvalitativa intervjuer då detta anses vara det mest lämpliga när det är upplevelser av något som ska beskrivas (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 65). Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade frågor för att ge informanterna olika svarsmöjligheter. Frågorna följde efter en intervjuguide (bilaga 1) med inledande bakgrundsfrågor om informantens ålder, arbetserfarenhet inom yrket och avdelning. Därefter ställdes intervjuns huvudfrågor med tillhörande följdfrågor som var riktade för att fånga informantens upplevelser av sin arbetssituation och interaktionen mellan patient och sjuksköterska. Efter att informanterna hade accepterat att ställa upp för intervju informerade författarna dessa att de skulle kontaktas igen när det började närma sig för intervjutillfälle. Författarna valde då att kontakta dessa informanter via telefon och dessa fick då möjlighet till att bestämma tid och plats för intervju. En pilotintervju genomfördes med en bekant till författarna som arbetar inom ambulansverksamhet (vilket var ett av exklusionskriterierna). Detta för att det gav författarna tillfälle att öva på intervjuteknik samt för att prova hur pass tillförlitlig intervjuguiden var. Författarna var nöjda med intervjuguiden och inga ändringar i frågorna gjordes. Det som framkom i pilotintervjun har inte använts i studiens resultat. 8
Alla intervjuer genomfördes i hemmen hos informanterna. Detta uppskattades av samtliga informanter vilket också ingav en trygghet. Det visade också att författarna var anpassningsbara och tog studien på allvar. Intervjuerna tog ungefär trettio minuter att genomföra. Då intervjuerna även skulle spelas in med en smartphone ansåg informanterna att risken att blir störda av andra var för stor om mötet skulle äga rum på offentlig plats. För att lätta på stämningen inför intervjuerna hade författarna med sig fika att bjuda på, vilket uppskattades av informanterna. Innan intervjuerna påbörjades skrev samtliga under ett samtyckesbrev, som även i bifogades i informationsmailet. Dataanalys Dataanalysen gjordes efter att samtliga intervjuer var färdiga. Intervjuerna transkriberades därmed noggrant av båda författarna. Författarna tog del av ett transkriberingsprogram vid namn Otranscribe (www.otranscribe.com) för att underlätta och påskynda transkriberingen. Det webbaserade programmet spelar upp audiofilen direkt i ett textdokument med pausfunktioner. Transkriberingstexten analyserades först noggrant med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys och därefter gick analyseringen mot en latent tolkning. Att den är manifest innebär att kategoriseringen som gjordes är uppbyggd av det uppenbara textinnehållet och latent är av en mer tolkande analys av innehållet. En kvalitativ innehållsanalys består av flera olika delar. Det första steget i en sådan här typ av analys är förtrogenhet. Här igenom skapar författarna sig en bild av det material som finns till hands (Lundman & Graneheim 2012, s. 189). Genom att läsa transkriptionen samtidigt som att lyssna på samma inspelade intervju är ett sätt för författarna att stämma av att rätt material har transkriberats. Författarna följde Lundman och Graneheim (2012, s. 187-191) beskrivning av innehållsanalys. Ur den första transkriberade intervjun togs meningsenheter ut. Meningsenheter är korta stycken ur den transkriberade texten som ansågs vara av relevans mot studiens syfte. Meningsenheterna fick varken vara för korta eller för långa för att försvåra analyseringen. Efter detta kondenserades meningsenheterna vilket innebar att dessa meningar kortades ner, för att underlätta för författarna att skapa koder utan att relevant information försvann. Kod är en form av en etikett som kortfattat förklarar innehållet i meningsenheten. Detta underlättade för 9
författarna att reflektera över meningsenheterna och se innehållet ur ett annat perspektiv. Slutligen delas koderna in i olika kategorier som författarna anser svarar på studiens syfte. En kategori består av flera koder med samma innebörd. Kategorierna som skapas ska vara internt homogena samt externt heterogena. Detta innebär att koder med liknande innehåll hålls samman samtidigt som detta innehåll särskiljs från övriga kategoriers koder (Patton, 2002, refererad i Lundman & Graneheim, 2012 s. 191). Första intervjuns meningsenheter, koder och kategorisering togs ut av båda författarna tillsammans och därefter delades arbetet upp med två intervjuer vardera för att påskynda arbetet. Författarna delade sina åsikter med varandra under kondenseringen, exempelvis om det uppstod oklarheter kring vilka meningsenheter som var relevanta eller icke relevanta för studiens syfte. Nedan följer ett exempel på utdrag från innehållsanalysen. Tabell 1. Utdrag ur innehållsanalys Meningsenhet Kondenserad meningsenhet Kod Underkategori Kategori Jag skulle inte vilja säga att det är jättestor skillnad men man kan väl säga om det är en yngre tjej som ska vårdas så går inte jag in och byter kateter och likadant för en kille då kanske jag får ta ett större ansvar med såna intima grejer. (3) Jag skulle inte säga att det är skillnad. Om det är en yngre tjej så byter inte jag kateter. Om det är en kille så tar jag större ansvar. Arbetsuppgifter uppdelade efter genus. - Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv. 10
Etiska överväganden Helsingforsdeklarationen utgår från fyra huvudkrav, informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav har beaktats vid genomförandet av denna studie. Detta innebär att allt deltagande och information i studien har hanterats konfidentiellt för att skydda studiens deltagare. För dem gjorda intervjuerna innebar detta att informanternas konfidentialitet och säkrades. Detta genom att informanterna informerades om studiens syfte och sitt frivilliga deltagande muntligt. Därefter skickades också en skriftlig beskrivning av studien i form av ett informationsbrev (bilaga 2) där ytterligare förklaring kring rätten att avbryta intervjun och vad konfidentialitet innebär innan intervjun genomfördes. Informanterna gav sitt samtycke till att genomföra intervjun muntligt innan påbörjad intervju, enligt samtyckeskravet. Efter intervjuerna informerades om att all information kommer användas sanningsenligt och inte förvanskas. Informanterna kommer även erbjudas att få ta del av den färdiga studien, vilket efterfrågades av några. Det är av vikt att informationen tolkas utifrån informanternas upplevelser och subjektiva synvinkel utan att författarnas egen värdering läggs in. Därför är det väsentligt att författarna inför en kvalitativ studie är medvetna om den förförståelse som finns om det berörda ämnet (Kvale & Brinkmann, 2009 s. 44). För att kunna göra denna studie tillförlitlig har därför förförståelsen diskuterats mellan de båda författarna, vilket underlättade när det kom till att inte använda sig av denna kunskap. Det som i synnerhet diskuterades var sådant som vi själva hade upplevt under vår tidigare VFU samt det manlighetsideal som finns i dagens samhälle och att sjuksköterskeyrket är traditionellt feminint. 11
RESULTAT Efter att innehållsanalysen hade gjorts visade det sig att författarna hade fått fram tre stycken kategorier som svarade an på studiens syfte. Dessa tre kategorier kommer vara grunden för studiens resultat. Kategorierna som togs ut var Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv, Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet, Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen. Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv Under denna kategori belyser informanterna sina upplevelser om vilka arbetsuppgifter som är uppdelade utifrån ett genusperspektiv En gemensam aspekt som informanterna tar upp är att vid exponering av kön och bröst eller när det gäller beröring av patienter är det vanligare att arbetsuppgiften delas upp efter genus. Patienten ska ha rätt att välja att få bli vårdad av en sjuksköterska av samma kön om det finns möjlighet till detta vid vårdtillfället. Detta är ingen skriven regel utan mer något som både manliga och kvinnliga sjuksköterskor etiskt förhåller sig till. De flesta upplevde även att vid fysiskt tyngre arbetsuppgifter var det vanligare att männen fick göra dessa, vilket kunde handla om exempelvis tyngre lyft. En informant såg detta som en nackdel i arbetssättet då han och hans manliga kollegor ofta blev tillfrågade om att hjälpa till när det gällde tyngre lyft. Om det fanns tid till att hjälpa till var det inga problem utan då är det en självklarhet att göra det. Om det däremot var stressigt på hans avdelning när det var högt tryck på patienter tog det av hans tid vilket kunde leda till att de patienter som han ansvarade för blev lidande tidsmässigt. Utöver de två situationerna angående intima situationer och tyngre lyft, upplevde de flesta informanterna att det inte var några övriga uppdelade arbetsuppgifter på avdelningen. Några påpekade att uppdelningen av arbetsuppgifterna snarare berodde på vem individen var som skulle utföra jobbet istället för av vilket kön sjuksköterskan var. En nackdel kan vara om man ska göra någonting som är tungt, exempelvis då är det ju så att då kommer de ju och ber mig eller någon utav de andra, vi är ju ett par undersköterskor som också är killar. Och säg då att vi är samma, att jag 12
har mina patienter och de har sina, så tar det ju utav min tid. Om jag skulle haft deras patienter så hade jag kunnat sköta det själv och inte tagit upp deras tid. (Informant 5) En informant förklarar att fenomenet med intima situationer berör både kvinnor och män. En manlig patient som är i behov av intim vård kanske föredrar att bli vårdad av en man, samtidigt som en kvinnlig patient hellre blir vårdad av en kvinnlig sjuksköterska. Parallellt med detta är även ålder en faktor som avgör vem som anses vara lämpligast för att vårda i intima situationer. Om det är en kvinna på tjugo år till exempel, kanske inte jag tar ett EKG på henne. Utan det gör ju min kollega. Likadant om det är en man i fyrtioårsåldern som måste ha en kateter, då sätter ju jag den...//annars gör vi ingen direkt skillnad på folk utan om man upplever att en patient är obekväm med en man så får man ju fråga, men ibland så får det ju gå om det inte finns något annat alternativ. (Informant 1) Att arbeta med intim omvårdnad ser de flesta informanter som något tråkigt och som de helst slipper undan. De här har dock inget emot att utföra arbetsuppgifterna då detta ingår i sjuksköterskans yrke och förklarar att de ställer upp som en lagspelare mot sina kollegor som med all säkerhet inte heller tycker det är en rolig uppgift. En informant förklarar att han tror att män är mer öppna mot varandra när det gäller att visa vad som tycks om det, men han tror även att kvinnor delar denna uppfattning. Jag tycker inte att det är roligt och jag tror det är väldigt få som gör det. Det är sällan man ber en kollega ta det åt en för alla är med på att det är inget som är särskilt roligt att göra. Tror män är mer öppna med att det inte tycker om det med varandra. Sällan jag hört en kvinna säga något till mig om det. (Informant 2) Informanterna var tydliga med att förklara att det var mer vanligt att manliga sjuksköterskor tillfrågade kvinnliga patienter om ett godkännande om att få vårda vid intima situationer. En informant menade att detta beror på att kvinnliga patienter har större möjlighet att välja 13
sjuksköterska beroende på kön. Detta kan härledas till att manliga sjuksköterskor är en minoritet på arbetsplatsen, vilket kan vara en orsak till att dessa är mindre tillgängliga. För manliga patienters del så är ofta ja nu kommer en kvinna och gör detta på dig medan för kvinnorna har de nästan alltid kunnat välja: Har ni någon äldre dam som kan komma in här? Kvinnliga patienter har större valmöjlighet att välja sjuksköterska beroende på kön. (Informant 3) Om en tjej går till en man så är det oftast inga problem att de får gå in och gör omläggningar etc. Men om jag går till en kvinna så kan hon säga nej. (Informant 5) Samtliga informanter var dock tydliga med att i akuta situationer är patientens möjlighet att välja sjuksköterska mindre eller till och med obefintlig. När det handlar om liv och död erkänner de alla att de inte bryr sig om vilket kön den drabbade har då detta i sådana situationer är av underordnat värde. Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet Att få uppmärksamhet och beröm genom att tillhöra en minoritetsgrupp inom sjuksköterskeyrket var inte ovanligt bland informanterna. Många uppskattade det positiva som framkom och kunde omvandla detta till en känsla av värdefullhet på arbetsplatsen. Några informanter som var positiva till uppmärksamheten hoppades dock att det här berodde på hur de var som individer och inte att de var män, medan några kunde uppleva att detta var på grund av männens minoritetsroll inom yrket. I mötet med patienterna ansåg vissa att mötets utveckling berodde på individen medan andra trodde att det kunde finnas en skillnad när känslomässiga samtal kunde äga rum. En informant ansåg att ett möte kunde se helt olika ut beroende på kön, ålder och sjuksköterskans utseende. Resultatet visade även att förförståelsen mot män i vården fortfarande spelar en stor roll när det gäller hur en patient ser på en sjuksköterska som är man. Främst hos den äldre målgruppen av patienter som enligt traditionen ser sjuksköterskeyrket som feminint. Samtliga informanter upplevde att de någon gång blivit tagna för att vara läkare istället för sjuksköterskor och menar 14
att detta är ett vanligt fenomen för manliga sjuksköterskor. Vissa informanter erkände att de i ögonblicket när sanningen skulle fram, att de inte var läkare utan sjuksköterskor, fick känslor av skam och ledsamhet. Det är ofta nu kommer läkaren här, och om man är underläkare och så vidare. Och det tror jag definitivt männen stöter på mer än kvinnorna (Informant 4) Informanterna upplevde att yngre patienter var mer vana vid att män var sjuksköterskor och såg inte detta som något utanför normerna. En informant upplevde att yngre patienter har mer förståelse för män som sjuksköterskor och att äldre patienter har svårare att föreställa sig en man i rollen som sjuksköterska. Delvis kan de vara så förvirrade att de tror det är en doktor // När man kommer ner i åldrarna lite grann är de med på noterna. Men de äldre har svårt att föreställa sig en manlig sjuksköterska...// Och på en avdelning så ser vi likadana ut tills man tittar in namnskylten egentligen. (Informant 2) En annan informant blev upprörd över att hans kompetens inte togs på allvar hos en del patienter då det normala för dessa var att män skulle vara läkare och inte sjuksköterskor. Bara för att man inte är läkare och är man så kan de inte lita på min kompetens. Lite så Sådana situationer kommer och går. (Informant 1) Alla informanter hade någon gång känt uppskattning och fått beröm för att de var sjuksköterskor och män. Informanterna upplevde att denna uppskattning från patienter gav extra energi på arbetsplatsen och glädje över valet av yrke. En informant menade att han flera gånger fått patienters tacksamhet över manliga sjuksköterskor då detta gynnar jämställdheten och är ett steg i rätt riktning för ett mer jämställt samhälle. Stött på flera gånger att patienter som uttrycker sig att det är kul att det är mer män i vården, det behövs lite mer jämställdhet osv. Anhöriga också för den 15
delen...// Men som jag upplevde det, så verkar det vara roligt att det var en man som var sjuksköterska. (Informant 4) En informant påpekade att det finns en generell skillnad i bemötandet från patienter men att detta beror på individens egenskaper och inte vilket kön du har. Nu är jag själv liksom en person som är rätt fram och har lite pondus och sådär och det har jag ju kvinnliga kollegor som har samma egenskaper och då blir vi bemötta på samma sätt så det är liksom inte beroende på om du är tjej eller kille utan mer hur du är som person. (Informant 5) Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen Hur jag känner att jag upplevs av kollegor I denna kategori tas det upp hur informanterna känner att de upplevs av kollegor på sin arbetsplats. Kollegor i detta fall inkluderar alla olika yrken som läkare, sjuksköterskor, undersköterskor samt ytterligare professioner som en sjuksköterska kan träffa på under en vanlig arbetsdag. En del av informanterna menar att de upplever att bara för att de är män kan de göra ett mindre bra arbete. De känner att i synnerhet kvinnliga kollegor kan se över deras misstag, och att det till och med kan gå så pass långt att de här misstagen accepteras. Samma informanter förklarar att de inte tror att kvinnliga sjuksköterskor kan eller känner likadant över sitt arbete. Det här för att förväntningarna på en kvinnlig sjuksköterska upplevs vara högre än hos män enligt informanterna. Jag känner att jag kan göra ett slarvigare jobb och komma undan med det lättare än vad en kvinnlig sjuksköterska kan göra (Informant 2) Det här menar flera av informanterna beror mycket på att de kvinnliga kollegorna, framförallt sjuksköterskor och undersköterskor, vill ha kvar männen på sin arbetsplats då de anser att de bidrar med mycket positiva känslor. Det här betyder också menar informanterna att de få män som är omtyckta kan i grunden ställa mer krav på sina avdelningschefer när det gäller lön och arbetsvillkor. 16
Som man på vissa ställen så får man ju en extra premier för att det är så lite män. Redan där går lönen upp lite. (Informant 4) Alla informanter berättar att kommentarer angående löner är ständiga. De förklarar att det ofta sker att andra kollegor med liknande profession och ansvar förklarar för dem att de har chans till högre lön eftersom de är män. Flera av de manliga sjuksköterskor som intervjuades för studien uppfattade detta som något trevligt att höra medan andra inte gjorde det. En informant ansåg att mycket av det som är menat som positiv respons och uppskattning från övriga kollegor inte uppfattas så. Han upplever det som ironi och det känns som att det nästan stjälper mer än hjälper. Det finns mycket fördomar liksom att: Ja, men du är ju kille du, det blir så bra. Du kan få hög lön och bli chef. Många som skämtar om sådant, nästan varje vecka. Det kan upplevas lite kränkande och man blir ju lite sur för det också. (Informant 1) Vidare beskrevs en känsla av att inte alltid känna sig välkommen på arbetsplatsen då många kvinnliga kollegor såg yrket som sitt. En informant beskrev detta som att han i egenskap av att vara man, trängde sig in på kvinnornas territorium eller att manliga sjuksköterskor upplevdes som ett hot mot de kvinnliga kollegorna. Vissa tror jag tar det positivt att det kommer in mer män men man kan också uppleva att det blir sämre. För "då ska du komma här och bestämma" attityden. Framförallt som yngre kille, hade man varit i 40-50års åldern och jobbat ett tag hade man haft lite mer respekt, de kanske ser det som ett hot, en känsla man har ibland (Informant 3) Minoritetsrollen ger även upphov till att informanterna upplever att de känner sig behövda på arbetsplatsen. Vad flera av informanterna önskar är att detta beror på att de är duktiga som individer på att utföra sitt arbete och inte för att de är män. 17
Fördelar som jag upplever är ju som sagt, de är ju mån om att jag ska vara kvar och det känns som att jag tror ju de gör det för att jag är duktig och på det jag gör. Men man kan samtidigt känna att de gör det mycket för att jag är kille för det är inte så lätt att få in en kille i 30års åldern på ett sjukhus...//...det är väl inte därför jag blev anställd. Man vill ju bli anställd för att jag är duktig inte för att jag är kille (Informant 1) Att det blir mer jämställt inom vården ser två av informanterna som positivt och tror även att kvinnliga kollegor ser det så. Ökningen av manliga sjuksköterskor inom vården bidrar även till ökad jämställdhet i samhället. överlag tror jag ändå att dom tycker att det är väldigt skönt med den här jämställdheten för blir det mer jämställt där så är det också ett steg att det blir mer jämställt i samhället (Informant 3) Samtidigt framkom att de äldre kollegorna kanske känner att män ibland inkräktar på deras yrke. jag tror dels att många tycker det är kul att det blir jämställt för ett mer jämställt samhälle över lag. Men samtidigt tror jag vissa kvinnor känner också att det är lite deras yrke. Dock tror jag det är lite mer äldre som tycker det. (Informant 4) Hur jag upplever sociala sammanhang på arbetsplatsen Några informanter upplevde att det kunde uppkomma barriärer när det gäller sociala sammanhang på arbetsplatsen mellan män och kvinnor. En informant menade att detta inte beror på könet utan på hur individen är som person. Flera informanter berättar att det automatiskt blir lättare att komma överens med de som delar samma intressen utanför jobbet och att det lätt blir grupperingar inom arbetsgruppen, men beskriver också att detta kan bero på eventuella åldersskillnader. Man kan väl känna att man inte har så mycket gemensamt med vissa i 50-60års åldern som jobbat länge och har ett helt annat liv än en annan. 18
Vissa har man inte så mycket gemensamt med och då försvinner det sociala. (Informant 2) Jag vet inte om det beror på att man är manlig eller hur man är som person mer (Informant 5) En av informanterna påpekar att det sociala arbetsklimatet kan ha påverkan på jobbet. Om jag ska komma fram till en undersköterska som är lite äldre och vi ska jobba tillsammans en dag liksom och då kanske inte det funkar lika bra om vi inte är på samma nivå utifrån det sociala (Informant 3) Samma informant upplever att män känns mer som lagspelare som kan se bortom eventuella personliga problem för att kommunikationen och samarbetet ska fungera optimalt på arbetsplatsen, medan kvinnor upplevs mer vara individualister. amen nej jag gillar inte henne jag kan inte samarbeta med henne" medan en kille kanske tänker: "jag gillar inte dig men fan nu jobbar vi ihop så nu kör vi ändå" (Informant 3) Samarbetet kollegor emellan beskrivs liknande av informanterna. Män emellan uppfattade stämningen mer avslappnad, än då de arbetade tillsammans med en kvinna. Flera informanter uttryckte också att män generellt var bättre på att samarbeta än kvinnor, som inte kompromissade eller jämkade i samma utsträckning för att ett samarbete skulle fungera bra. Informanterna vill ändå hävda att vem du är som person och individ spelar betydligt större roll än könstillhörigheten i sig. De menar att det är upp till alla och en var att anpassa sig till sina arbetskamrater och där ska könet inte spela någon roll. 19
DISKUSSION Resultatet i studien belyser vilka upplevelser manliga sjuksköterskor har av att arbeta på sjukhus inom olika områden, vilket relateras till studiens syfte. Resultatet visar manliga sjuksköterskors upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv, upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet, upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen. Informanterna är samtliga av samma åsikt att arbetssituationer kan uppdelas beroende på om vårdaren är man eller kvinna när det gäller intima situationer som exempelvis beröring eller exponering av hud och könsorgan. Flera informanter betonar att detta inte ses som ett hinder i vårdandet utan ett sätt för sjuksköterskorna att skydda patientens integritet ur ett etiskt perspektiv. Ur kategorin upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet berättar informanterna att det är vanligt och uppskattat med att de blir berömda för sitt arbete. Några vill att detta ska bero på att de var duktiga som individer och inte på grund av det är män, medan några kan tro att det var på grund av deras minoritetsroll inom yrket. Resultatet visar även att det förekommer en generell förförståelse gentemot manliga sjuksköterskor. Denna förförståelse består av att män ofta blir tagna för läkare och det är vanligare att äldre patienter gör denna missbedömning. Ur kategorin upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen upplever informanterna att de inte känner lika hög press på sig själva som sina kvinnliga kollegor och att förväntningarna är högre på kvinnor som sjuksköterskor än män. Männen känner sig även uppskattade av kollegor och de får en känsla av att vara behövda på arbetsplatsen. I sociala sammanhang är det vanligt förekommande att informanterna trivs bäst med de som delar samma intressen utanför yrket i privatlivet. Vanligtvis sker detta i samma kön och åldersgrupp. Informanterna menar att det kan uppstå barriärer i yrket när personkemin inte går ihop. Några informanter berättar att det är svårt att veta om detta beror på könet eller om det beror på individen. 20
Metoddiskussion Syftet med den studie som har gjorts var att belysa manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta på sjukhus i Sverige ur ett genusperspektiv. För att kunna undersöka detta har författarna använt sig av en kvalitativ intervjustudie då det här är det mest tillämpade tillvägagångssättet när det gäller att framhäva människors unika upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2014, s 41). Informanterna som författarna använde sig av för intervjuer togs fram med hjälp av ett bekvämlighetsurval och därefter ett snöbollsurval. Att välja ett bekvämlighetsurval för att finna informanter ansåg författarna vara den bästa metoden med tanke på studiens omfattning och tidsram. Totalt sett kände författarna två av informanterna som ställde upp för intervju. De här två hjälpte sedan till med att rekrytera fler informanter som kunde ställa upp. Målet med studien var att få ihop personer till minst fem intervjuer. Om det här var tillräckligt med intervjuer för att komma fram till ett trovärdigt resultat har diskuteras mellan författarna. Båda har kommit överens om att det antagligen hade gett dem ett mer varierande resultat samt en ökad trovärdighet med ytterligare intervjuer. Lundman och Graneheim (2012, sid. 198) förklarar att det finns upphov för ett mer varierat resultat ifall fler intervjuer genomförs. Trots antalet intervjuer och dess längd anser författarna till föreliggande studie att intervjuguidens huvudfrågor har besvarats. Dock hade informanternas svar kunnat fördjupas ytterligare om större fokus från författarna hade lagts på följdfrågorna. Det här hade kunnat leda till längre intervjuer som antagligen hade resulterat i mer reflektion med djupare beskrivningar av informanternas upplevelser. Det kan även diskuteras om resultatet blev något vinklat i och med att alla informanter var i ungefär samma ålder. Samtliga informanter i studien var mellan 25-32 år med en medelålder på 28 år, vilket innebär att informanterna ser situationerna ur liknande åldersperspektiv. Författarna tror därför att resultatet hade blivit mer varierande om bredden på åldersspannet hade varit större. I efterhand hade det därför varit intressant att hitta en eller flera informanter med längre erfarenhet inom yrket för att se om detta hade haft en påverkan på resultatet. Dock ansåg författarna att inklusionkriteriet att informanterna skulle ha arbetat i minst sex månader var tillräckligt för att få den erfarenhet som krävs att belysa syftet med studien. Författarna tror att helt nyexaminerade sjuksköterskor i viss mån påverkas i en allt för hög grad av den press som kan upplevas som nyexaminerad inom yrket. Detta kan ha att göra med att vanligt 21
förekommande faktorer på en ny arbetsplats som nervositet och till viss del stress har sin påverkan i detta. Detta i sig kan bidra till att de nyexaminerade sjuksköterskorna inte riktigt har haft tid till att bilda sin egen uppfattning kring genusperspektivet på arbetsplatsen och därför blivit uteslutna ur studien. Alla informanter fick bestämma själva var de ansåg vara en lämplig plats att genomföra intervjun på. Till följd av att samtliga intervjuer hölls i deras bostad ingav detta en lugn miljö och att störande moment uteblev för båda parter. Detta var till stor hjälp då intervjuerna skulle spelas in med författarnas smartphone, som gav en tydlig och lyhörd inspelning utan störande moment. Då intervjuerna hölls hemma skapades även en trygghet för informanterna, vilket kan vara till en stor hjälp för att de unika svaren ska träda fram. Kvale och Brinkman (2014) skriver att för att underlätta transkriberingen som ofta kan kännas som stressig och jobbig, är det bra om ljudupptagningen är av hög kvalité. Studiens etiska överväganden har följts efter de riktlinjer som var uppsatta av författarna. Det här innebär att de inspelade intervjuerna raderades efter att transkriptionen gjorts för att information inte skulle spridas vidare, i enighet med konfidentialitetskravet. Under intervjuerna nämndes ibland informanternas namn, vilket inte skrevs ner i transkriptionen. Intervjuguiden (bilaga 1) som författarna utformade och använde sig av innehöll semistrukturerade frågor för att få svar som bäst kunde beskriva informanternas upplevelser. Intervjuguiden var även ett bra stöd för författarna under intervjuerna om det skulle förekomma att informanterna gled ifrån ämnet för mycket. Informanterna fick inte ta del av intervjuguidens frågor innan intervjun. Carlsson (2012, s 46) menar att en del författare väljer att skicka ut sina intervjuguider till informanterna för att ge dem möjlighet till att reflektera över frågorna innan det att intervjuerna skulle ske. Vid pilotintervjun provades intervjuguiden första gången för att se om några förändringar behövde göras inför kommande intervjuer. Pilotintervjun gav även författarna möjligheten att öva på intervjuteknik. Tack vare att båda författarna var närvarande under intervjuerna gjorde att det skapades en trygghet som gjorde att alla typer av frågor vågade ställas. Kvale och Brinkman (2014, s 52) skriver dock att när två eller flera intervjuare är närvarande kan det uppstå obalans i maktsystemet. Författarna anser dock med största sannolikhet att detta inte påverkade studiens resultat. Resultatets trovärdighet stärks ännu mer då 22
intervjuerna spelades in och transkriberades där efter. Det här tyder på att risken att värdefullt material från intervjuerna skulle ha missats är väldigt liten. Författarna transkriberade hälften av intervjuerna var, vilket kan ha orsakat att fel material ändå har transkriberats då det endast är en person som har lyssnat genom varje enskild inspelning. Det här är något som författarna är medvetna om, men då båda har förtroende för varandra samt att båda två alltid var med under intervjuerna är denna risk liten. När författarna skulle analysera den data som transkriberats valdes metoden innehållsanalys. Det här är enligt Graneheim och Lundmann (2012, sid. 46) ett av de mest passande sätten att bearbeta data på när det kommer till att arbeta induktivt. Graneheim och Lundmanns (2012, s 187-199) beskrivning av innehållsanalys ansågs av författarna vara bra beskriven och mest tydlig, och valdes därför. Resultatdiskussion Upplevelser av arbetsfördelning ur ett genusperspektiv Resultatet visar att informanterna upplever att den allmänna sjuksköterskans arbetsuppgifter kan delas upp mellan man och kvinna beroende på vilken typ av vård som ska ges för stunden. De vanligtvis förekommande situationerna som det här berör är intima situationer, beröring och exponering av kön och bröst. Robertsson (2002, sid. 21) styrker det här och hävdar att i synnerhet angår det situationer där intimitet försiggår. Hans studie tar som exempel upp att vid katetersättning hos en man är det vanligt att de här patienterna önskar att en man gör det och vice versa. Det här är inte någon skriven regel som måste skötas utan en etisk fråga som försöker följas. Det kan i längden skapa en viss problematik då det oftast är få manliga sjuksköterskor på avdelningarna. Informanterna ser inte detta som en barriär eller ett hinder för dem själva då patientens behov alltid måste betraktas som det mest väsentliga att följa. Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta väljer att undvika basala omvårdnadsåtgärder då de ser detta som mindre manligt (Eriksson, 2002; Robertsson, 2002). Det här kan kopplas till status och hierarki inom yrket då män dras mot mer tekniska och tyngre arbetsuppgifter, för att framhäva mer av sitt manliga ideal (Ekstrand, 2010 s 93-95). Informanterna delar detta resonemang till viss del. De flesta ser intim omvårdnad som en besvärlig arbetsuppgift men ser det fortfarande som en självklarhet att hjälpa till om det behövs vid sådana här situationer. De hävdar att det aldrig får gå så långt att det går ut över en patients hälsa, utan om det behövs hjälp är det deras plikt att assistera. 23
Rajacich et al. (2013) menar att uppdelade arbetsuppgifter mellan män och kvinnor kan ha en förklaring i att mannen vill skydda sig från felaktiga anklagelser vid intima situationer. Keogh och Gleeson (2006) menar att många män inom vården får en känsla av vånda när de ska vårda kvinnliga patienter intimt. Även här handlar det om att exempelvis anhöriga eller kollegor ska missförstå hela situationen och anklaga dessa män för sexuella ofredanden. En informant hävdar att det händer mer sällan att kvinnor frågar patienten om ett godkännande i en vårdsituation medan män oftare ställer frågan Är det okej att jag gör det här?. Samtidigt beskriver en informant att män oftare tänker på sitt verbala förråd i kommunikativa sammanhang. Även det här menar han är för att skydda sig från missförstånd. Författarna till föreliggande studie tror att detta kan bero på att män i sociala sammanhang generellt har en hårdare attityd än kvinnor, vilket kan ha en förklaring till att denna informant skyddar sig själv genom att vara försiktig. Enligt Harding, North och Perkins (2008) har kvinnor en mer känslosam och varm hållning när det gäller beröring och omvårdnad medan männen enligt sociala normer har färre av dessa attribut. Denna undermedvetna sociala konstruktion kan vara en anledning till att det är vanligare att kvinnor vårdar vid intima situationer. Dahlberg och Segesten (2010, sid 193-195) förklarar att det är sjuksköterskan som har ansvaret för att ett möte med en patient blir av vårdande karaktär. De beskriver att hur pass stor påverkan en sjukdom på en patient än må ha, hör det till sjuksköterskans profession att visa närhet som positivt berör patientens behov. Robertsson (2002, s 22) beskriver män och kvinnors arbetsfördelning av uppgifter som förankrat i genusrollerna. Kvinnor tar på sig ansvarsområden som rör den traditionella kvinnorollen, exempelvis omvårdnad och ordning. Mannen blir oftare tilldelade uppgifter som rör teknik och fysisk kraft. Rajacich et al. (2013) skriver att detta görs med ömsesidighet mot sina kollegor, då förhoppningen är att detta ska hjälpa till att skapa en positiv anda i arbetslaget. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever att de får ta extra ansvar vid fysiskt och tekniskt mer krävande arbetsuppgifter. Nilsson och Sätterlund Larsson (2005) berättar att kvinnor i allmänhet inte tycker att det är deras sak att arbeta med tekniska ting och finner därför ingen större glädje i att göra detta. Det här kan även det vara en förklaring till varför män får sköta om de tekniska uppgifterna i större utsträckning. Många delar uppfattningen att de trivs i den rollen då detta stärker det manliga idealet. En informant menar dock att han gärna tar på sig denna typ av 24
uppgifter då han känner att det är hans skyldighet men när hans tid är knapp kan det här leda till onödig stress som går ut över hans egna patienter. Detta kan i sådant fall resultera i en negativ spiral på arbetsplatsen. Författarna till föreliggande studie tycker att utifrån ett patientfokus är arbetsuppdelning beroende på kön bra för att behålla respekt och ett värde i att bli vårdad då patientens fokus alltid måste bejakas och vara det centrala för vården. Samtidigt bör det finnas en gräns för vad som anses vara en hållbar uppdelning av könsrelaterade arbetsuppgifter. Författarna anser att uppdelningen inte får styras efter den grad där den medicinska vården blir lidande. Hälsa innebär ett tillstånd av välbefinnande där individen mår bra både kroppsligt och själsligt (Dahlberg & Segesten, 2010, s 48-49). Det kan diskuteras i vem som bär ansvaret för om det ska vara uppdelade arbetsuppgifter beroende på kön eller inte. Är detta något som påverkar vården negativt i längden? Vid reflektioner angående det här tycker författarna att det inte är något som egentligen har dålig effekt på vården. Istället anses detta vara en ensak mellan patienten i fråga och de vårdare som finns tillgängliga på dennes avdelning, där patientens önskan ska tas på allvar. Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i patientmötet Studiens resultat visar tydligt att det finns en förförståelse gentemot manliga sjuksköterskor. Denna förförståelse varierar olika beroende på ålder och vem du möter. Vad som kan konstateras är att många faktorer har en stor roll i hur patienter ser på sjuksköterskor som är män. Samtliga informanter är tydliga med att förklara att de ofta misstas för att vara läkare. Det här är något som upplevs olika. En del av informanterna tar det här med ro och spelar med i rollen, medan en informant kunde uppleva detta som skamligt och kunde lätt bli nedstämd. Det senare beskrivna fenomenet skulle kunna förklaras att som legitimerad sjuksköterska vilja känna en stolthet över sitt yrke. Robertsson (2002, s 1) nämner att förförståelsen från patienter kan bestå av en undermedveten uppfattning av omanlighet och homosexualitet, vilket beror på yrkets kvinnliga stämpel. Fisher (2009) skriver i sin studie att det varierar hur patienter ser på manliga sjuksköterskor. Vidare framgår att många patienter har förförståelsen att manliga sjuksköterskor är feminina och homosexuella men också att många, i synnerhet kvinnor, kan se det omvända att manliga sjuksköterskor upplevs mer manliga och heterosexuella. Fisher (2009) menar att 25
manliga sjuksköterskor ständigt tampas med att kompensera för sin sexualitet för att uppnå ett accepterat manligt ideal. I föreliggande studies resultat har det inte visats hur mannens sexualitet framställs, men författarna anser att detta har en koppling till varför manliga sjuksköterskor ofta blir tagna för läkare. Resultatet visar även att informanterna upplever det som mer vanligt att äldre patienter har svårare än yngre att se män som sjuksköterskor och inte läkare. En möjlig förklaring som författarna till föreliggande studie har, är att äldre patienter inte har lika lätt att acceptera att traditionella normer bryts. Att män ingår i ett vårdande yrke där omvårdnad är huvudämnet är banbrytande för många som är uppväxta med äldre sociala normer. Män är idag fortsatt en minoritet inom yrket, trots att det blir mer vanligt och accepterat att dessa arbetar som sjuksköterska. Slutsatsen kan dock dras att yngre patienter kan finna sig i att män arbetar som sjuksköterskor, medan äldre patienter fortfarande har en förutfattad mening mot dessa. Robertsson (2002, sid. 1) menar på att män fortfarande ses som läkare men även att patienter generellt mestadels förknippar läkaryrket med en man, till skillnad från sjuksköterskeyrket som dessa förknippar med en kvinna. Det framkommer även att läkare i allmänhet bemöter manliga sjuksköterskor med skepticism vad det gäller deras maskulina sida, dock har de fortfarande förtroende för deras kompetens. Läkare hävdar att det beror på det traditionella varför bilden av den manliga sjuksköterskan är som den är, men att denna bild minskar med tiden (ibid. sid. 16). Det finns tydliga stereotyper inom sjukvården ur ett genusperspektiv. Dessa föreställningar skulle kunna få en negativ effekt då personen kan dömas utifrån vilket kön som bärs och inte med hänsyn till individen som gjort ett bra arbete. Detta i sig kan leda till att jämställdheten inte ökar i den takt den bör göra. Författarna till föreliggande studie har även sinsemellan reflekterat över de informanter som svarade att de spelade med när patienterna bekräftade dem som läkare. En tanke som slår är att vid sådana här påståenden får männen per automatik en undermedveten respekt och ett förtroende från patienternas sida som gör att hela situationen kan bli mer avslappnad. Det här för att en läkares ord vanligtvis väger tyngre än en sjuksköterskas. Omvänt kan det även inge bristande svar på de frågor som patienten ställer då läkare har högre medicinsk kompetens och en konfusion kan uppstå. 26
Resultatet visar även att informanterna kan få en känsla av extra uppskattning och beröm för att de är män och sjuksköterskor. Detta kan härledas till att män representerar en minoritetsgrupp i en yrkesprofession, brytningen av traditionella normer kan även ses som något modigt och banbrytande. Informanterna värdesätter patienternas uppskattning högt, men de flesta önskar att detta beror på en kombination av hur de är som individer och att könet är av underordnad betydelse. Det framkommer även i Robertsson (2002, s 19) studie att manliga sjuksköterskor kände uppskattning från patienter. Upplevelser av att vara man och sjuksköterska i arbetsgruppen Ifrån resultatet är det tydligt att informanternas upplevelser från kollegor, framförallt kvinnliga sjuksköterskor och undersköterskor, är att de känner sig behövda och uppskattade för att de finns till på arbetsplatsen. Det var viktigt att männen kunde känna stöttning från bland annat omgivningen och i synnerhet kollegor för att få dem att stanna i yrket. Likt den popularitet som informanterna kunde känna från många patienter kan de i förhållande till kollegor även uppleva på grund av att de är en minoritet. Att fler män behövs inom vården är en självklarhet för en av informanterna då detta gynnar den nuvarande obalansen avseende jämställdheten, och hoppas samtidigt detta ska påverka andra delar av samhället. De upplever även att de kan ställa högre krav för att stanna kvar på sin nuvarande arbetsplats, exempelvis i lönefrågor och förmånsfrågor. Yang et al. (2004) menar att utifrån männens position har de lättare att avancera och göra karriär inom yrket. Dels för männens förhandlingsläge, dels för att männen ansågs vara mer drivande och benägna att avancera. Nilsson och Sätterlund Larsson (2005) antyder att en ökad medvetenhet om genus och könsföreställningar kan främja jämlikheten mellan kvinnor och mäns avanceringsmöjligheter inom yrket. Detta innebär att individen anpassas efter vad de själva vill fortsätta och bör göra och inte vad de förväntas göra. Författarna till föreliggande studie kan med tanke på detta se ett samband med en högre kompetent utveckling av vården med en ökad jämlikhet vilket i slutändan skulle gynna patienterna. Att öka och utveckla kunskapen kring jämställdhet och genusperspektiv anser författarna hade kunnat göras redan under sjuksköterskeutbildningen och även belysas mer på arbetsplatsen. 27
En av informanterna kunde uppleva från vissa kollegor att han inkräktade på fientligt territorium, det vill säga inkräktar på kvinnans yrke. Upplevelsen beskrivs som att han kan känna sig som ett hot mot kvinnorna på arbetsplatsen då han får dessa fördelar gratis för att han är man. Yang et al. (2004) förklarar att manliga sjuksköterskor kan känna sig mindre värda och en känsla av skam när kollegor vänder sig emot dem och ifrågasätter deras roll som sjuksköterska och därför väljer att byta arbetsplats oftare. Mannen ansågs förr inte vara benägen att bedriva omvårdnad och med tanke på yrkets historiska formering där bland annat Nightingale menar att det är kvinnan som är den naturliga vårdaren finns det fortfarande en stark kraft där yrket kopplas ihop med kvinnan (Dufwa, 2010. s 46-47). De andra informanterna upplevde att de kunde göra sina arbetsuppgifter mindre bra än vad de kände att sina kvinnliga kollegor kunde göra. Robertsson (2002, s. 18) förklarar att män inom vården, i synnerhet manliga sjuksköterskor och undersköterskor, känner att de kan göra ett slarvigare arbete och komma undan med detta för att deras kvinnliga kollegor har av vana överseende med det. Vad författarna till föreliggande studie vill diskutera är hur mycket historien kan ha påverkat detta. Att män kan slarva mer menar författarna kan ha sin grund i vad Ellen Key (Dufva, 2010 s. 45) förespråkar angående kvinnor. Hon menade att om inte kvinnor förr i tiden lyckades skaffa barn skulle de på en samhällsnivå agera som mödrar. Det här innebär att de skulle skaffa arbeten eller göra tjänster som påminde om en moders sysslor, vilket sjuksköterska bland annat gör. Att kvinnor inom vården ignorerar manliga sjuksköterskors slarv menar författarna har en stor anledning i att kvinnor, även på arbetet, kliver in i en mammaroll. Robertsson (2002, s.19) menar att då män inom vården är en minoritet vill kvinnor som är i deras närhet ofta skydda och omhänderta dem som om det vore deras barn, vilket skulle kunna klarlägga varför de väljer att förbise männens slarv. Harding et al. (2008) skriver att på grund av att det är få män i vården får det till följd att många män drar sig för att söka till yrket. De menar att män kan känna en rädsla eller en svårighet att ta sig in i en ny social gemenskap, den kvinnliga. En allmän uppfattning som författarna har är att kommunikation kollegor emellan är grunden för att skapa och upprätthålla ett bra arbetsklimat som gynnar de inblandades trivsel på sin arbetsplats. Generellt är det inte en självklarhet att alla arbetskamrater delar samma intressen utanför ett arbete, men att kunna göra det har i många fall 28
en stor påverkan på hur pass stor framgång ett arbete faktiskt kan ha. Flera informanter menar att det är lättare att komma överens med kollegor som delar samma intressen som dem själva, vilket ofta tenderar att bli män eller individer i samma ålderskategori. Resultatet visar därav att det på arbetsplatsen ofta förekommer grupperingar i sociala sammanhang. En informant menar att det sociala samspelet kan påverka arbetsklimatet. SLUTSATS Informanterna upplever att det fortfarande finns stereotypa roller inom professionen sjuksköterska som är kopplade till kön och genus. Den manliga sjuksköterskan upplevs vara mer inriktad mot teknik och fysisk kraft, medan en kvinnlig sjuksköterska associeras mer med närhet och omsorg. Det här kan ha sin förklaring i gamla normer om vad som är manligt och kvinnligt. Informanterna upplevde en skepticism vid intima situationer. Det här för att skydda patienternas integritet men även på grund av att inte misstas för exempelvis sexuella ofredanden. Författarna till föreliggande studie anser att en arbetsuppdelning beroende på kön bör alltid bejakas vid berörda situationer för att ett patientfokus alltid ska prioriteras. Informanterna kände sig uppskattade på arbetsplatsen av både kollegor och patienter. Detta menade informanterna kan ha en förklaring i att män är en minoritet inom yrket och därav riktas mer uppmärksamhet mot männen. Informanterna var tydliga med att förklara att de hoppades att uppmärksamheten berodde på deras individuella skicklighet snarare än att det berodde på genus. Författarna till föreliggande studie anser att ytterligare forskning bör göras kring genusperspektivet i vårdsammanhang. Detta för att uppmärksamma skillnader i vården ur ett genusperspektiv ytterligare, vilket skulle gynna och öka kunskapen kring de jämställdhetsproblem som finns inom vården. Att öka jämställdheten bidrar med att större fokus läggs på kunskap om patienterna istället för vilket kön som anses vara lämpligt för en specifik uppgift, vilket i slutändan skulle gynna patienterna. 29
REFERENSLISTA Colby, N. (2012) Caring from the male perspective: A gender neutral concept. International Journal for Human Caring. 16(4), 36-41 doi: Dahlberg, K & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande - I teori och praxis. Stockholm: Natur och Kultur. Dahlborg-Lyckhage, E. & Eriksson, H. (2010). Introduktion - Om genus. Strömberg, H. & Eriksson, H (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s.13-23). studentlitteratur, Lund. Dufwa, S. (2010). Klass och genus i vården. Strömberg, H. & Eriksson, H (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s.43-55). studentlitteratur AB, Lund. Evans, J. (2004). Men nurses: a historical and feminist perspective. Nursing and health care management and policy. 47(3), 321 328 doi:http://dx.doi.org/10.1111/j.1365-2648.2004.03096.x Eriksson, H. (2002). Den diplomatiska punkten: maskulinitet som kroppsligt identitetsskapande projekt i svensk sjuksköterskeutbildning. Avhandling. Göteborgs Universitet., 2002. Göteborg. Fisher, M.J. (2009). 'Being a Chameleon': labour processes of male nurses performing bodywork. Journal of Advanced Nursing 65(12), 2668-2677. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.05120.x Harding, T., North, N. & Perkins, R. (2008). Sexualizing men s touch: Male nurses and the use of intimate touch in clinical practice. Research and Theory for Nursing Practice. 22(2). Helsingforsdeklarationen (2008) http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3/ Hämtad 2015-03-06. Jakobsson, E. & Lützén, K. (2009). Omvårdnad som profession och akademiskt ämne. 30
Ehrenberg, A. & Wallin, L (Red.), Omvårdnadens grunder, Ansvar och utveckling. (s.23-44). Författarna och Studentlitteratur AB, Lund. Jorfeldt, I. (2010). Vårdvetenskapen ur ett genusperspektiv. Strömberg, H. & Eriksson, H (Red.), Genusperspektiv på vård och omvårdnad. (s.43-55). studentlitteratur AB, Lund. Keogh, B. & Gleesson, M. (2006). Caring for female patients: the experiences pf male nurses. Brittish Journal of Nursing, 15(21), 1172-1175 Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studenlitteratur Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2012). Kvalitativ innehållsanalys. Granskär, M. och Höglund-Nielsen, B (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (s.187-201). Författarna och Studentlitteratur AB, Lund. Mackintosh, C. (1997). A historical study of men in nursing. Journal of Advanced Nursing, 26, 232-236. McLaughlin, K., Muldoon, O. & Moutray, M. (2010) Gender, gender roles and completion of nursing education: A longitudinal study. Nurse Education Today. 30, 303-307 doi: 10.1016/j.nedt.2009.08.005 Nilsson, K., & Sätterlund Larsson, U. (2005).Conception of a gender a study of female and male head nurses statements. Journal of Nursing Management, 13(2), 179-186. O Lynn, C. & Tranbarger, R. (2007). Men in nursing: History, Challenges and opportunuties. New York: Springer Publishing Company Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer Health/Lippincott Williams & Wilkins. 31
Rajacich, D., Kane, D., Williston, C. & Cameron, S. (2013) If They Do Call You a Nurse, It Is Always a Male Nurse : Experiences of Men in the Nursing Profession. Nursing forum. 48(1) 78-79. doi: http://dx.doi.org/10.1111/nuf.12008 Robertson, E. (2013). Bemötande i vård och omsorg, genusperspektiv. Hämtad 19 maj, 2015, från Vårdhandboken, http://www.vardhandboken.se/texter/bemotande-i-vard-och-omsorggenusperspektiv/oversikt/ Robertsson, H. (2002). Maskulinitetskonstruktion och könssegregering i sjukvård- manliga sjuksköterskor och hegemonisk maskulinitet. Ekstedt, E.(Red.) Arbetsliv i omvandling. Stockholm: Arbetslivsinstitutet & författare. Roth,E. & Lance Coleman, C. (2008). Perceived and real barriers för men entering nursing: Implications for gender diversity. Journal of Cultural Diversity. 15(3), 148-152. Yang, C-I., Gau, M-L., Shiau, S-J., Hu, W-H. & Shih, F-J. (2004). Professional career development for male nurses. Journal of Advanced Nursing, 48(6), 642-50. 32
Intervjuguide Första intrycket och bakgrundsfrågor Hur gammal är du? Hur länge har du jobbat som sjuksköterska? Varför ville du bli sjuksköterska? Vilken avdelning arbetar du på? Huvudfrågor Kan du beskriva hur du upplever det att vara manlig sjuksköterska på din arbetsplats? Upplever du som manlig sjuksköterska några specifika fördelar eller nackdelar på din arbetsplats av att vara man? Upplever du din arbetssituation annorlunda är kvinnornas på din avdelning? likheter/skillnader? Förekommer det några situationer/arbetsuppgifter i ditt arbete som är uppdelade för män respektive kvinnor? Tror du att du blir bemött på samma sätt av patienter, kollegor, anhöriga, läkare som en kvinnlig kollega hade blivit bemött? Följdfrågor Kan du utveckla detta och berätta mer? På vilket sätt kan du beskriva detta? Hur upplevde du detta? Vad anser du om detta? Använder du meningen Är det okej att jag gör detta? när det gäller dessa situationer? Tror du kvinnor använder den meningen lika ofta i en omvänd situation?
Linnéuniversitetet, Växjö Institutionen för hälso- och vårdvetenskap Till dig som är man och arbetar som sjuksköterska - en förfrågan om medverkan i en intervjustudie Hej! Vi heter Benjamin Reinholdsson och Zacharias Torlegård och är två studenter som är under pågående sjuksköterskeutbildning. Vi går nu i termin fem och har därmed precis påbörjat vårt examensarbete. Syftet med vår studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka manliga sjuksköterskors upplevelse av att arbeta som sjuksköterska. Därför undrar vi om vi skulle kunna få intervjua dig? Vi beräknar att intervjun kommer att ta ca 45 minuter. Om Du godkänner kommer intervjun även att spelas in för att sedan analyseras vidare. Du som informant har vår tillåtelse att välja tid och plats för intervju. Deltagandet är frivilligt och du har rätt till att avsluta den pågående intervjun när som helst. All information kommer att ske konfidentiellt, vilket innebär att inga namn eller annan information angående igenkännande av person kommer att framföras i vår studie. I vårt resultat kommer citat att användas. De personer som kommer att ta del av intervjumaterialet är endast vår handledare och vi själva. Vi kommer att ta kontakt med dig när vår intervjumall är färdig, och där efter är det upp till dig när och var du vill ha intervjun. Om du har frågor eller funderingar över något är det bara till att höra av sig till oss antingen på mail eller telefon. Studenter ansvariga för genomförande av intervjuerna Benjamin Reinholdsson Zacharias Torlegård E-post: benne_r89@hotmail.com E-post: zt222aj@student.lnu.se Telefon: 0761711846 Telefon: 0708475380 Handledare Amanda Hellström, leg. Sjuksköterska, universitetslektor i Vårdvetenskap E-post: amanda.hellstrom@lnu.se Telefon: 0480-44 67 04 Vi hoppas och skulle vara väldigt tacksamma om du ville ställa upp för intervju. Tack på förhand!