Årsredovisning 2013
Innehållsförteckning VD har ordet 1 Redovisning för verksamhetsåret 2013 2 Förvaltningsberättelse 3 Fem år i sammandrag 5 Resultaträkning 7 Rapport över totalresultat 7 Balansräkning 7 Rapport över förändringar i eget kapital 8 Kassaflödesanalys 9 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB 10 2 Redovisningsprinciper 10 3 Finansiella risker 17 4 Räntenetto 24 5 Erhållna utdelningar 24 6 Provisionsintäkter 24 7 Provisionskostnader 24 8 Nettoresultat finansiella transaktioner 25 9 Övriga rörelseintäkter 25 10 Allmänna administrationskostnader 25 11 Övriga rörelsekostnader 27 12 Kreditförluster, netto 28 13 Bokslutsdispositioner 28 14 Skatter 28 15 Utlåning till kreditinstitut 29 16 Utlåning till allmänheten 29 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 29 18 Aktier och andelar 29 19 Materiella tillgångar 30 20 Övriga tillgångar 30 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 22 Inlåning från allmänheten 30 23 Övriga skulder 31 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 25 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 31 26 Obeskattade reserver tkr 31 27 Eget kapital 32 28 Ansvarsförbindelser 32 29 Åtaganden 32 30 Finansiella tillgångar och skulder 33 31 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till 34 verkligt värde i årets resultat 32 Kapitaltäckning 35 33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 36 Underskrift av styrelsen och VD 37 Revisionsberättelse 38 Bolagsstyrning 39 Styrelseledamöter 40 Verkställande direktör 40 Vice verkställande direktör 40 Revisor 40 Kontorsförteckning 40
VD har ordet Sparbanken Göinge levererar ytterligare ett starkt resultat för året 2013. Det är med stor glädje och stolthet jag som ny VD presenterar resultatet för 2013 i Sparbanken Göinge. Vi levererar ytterligare ett starkt resultat i en lång rad år med starka resultat. Rörelseresultatet blev 51,5 Mkr vilket är något lägre än året innan. Vi nådde en milstolpe vad gäller samlad affärsvolym på 8 miljarder kronor. Banken har haft en fortsatt mycket god kostnadseffektivitet med ett K/I-tal på 0,47 och en god affärseffektivitet med en förvaltad volym per anställd på 293 Mkr. Våra kreditförluster är fortsatt mycket låga på 4,6 Mkr för året. Bankens soliditet uppgår efter året till 18%. Alla dessa siffror pekar på att vi driver en finansiellt stark, kostnadseffektiv, lokalt väl förankrad, riskmedveten bank som våra kunder gillar. Sparbank med lokal förankring Sparbanken Göinge bildades för 5 år sedan, vilket vi firade den 25:e november med kaffe och tårta till våra kunder. De fyra sparbankerna som gick samman till Sparbanken Göinge bildade vid detta tillfälle varsin sparbanksstiftelse som nu tillsammans äger Sparbanken Göinge. Sparbanksstiftelsens uppgift är att på sin ort med omnejd medverka till att driva utvecklingen av bland annat affärsverksamhet, kultur och idrott. Styrelsen för Sparbanken Göinge har föreslagit att dela ut 2,5 Mkr till sparbanksstiftelserna. Sparbanken Göinges uppgift är att driva en lokalt förankrad och ansvarstagande bankverksamhet i vårt verksamhetsområde. våra kreditförluster vilket gör att vi kan fortsätta medverka till utvecklingen i vårt verksamhetsområde. Starka bankkontor Vi fortsätter att satsa på våra bankkontor. Ambitionen är att merparten av alla beslut i banken skall tas på bankkontoret, så nära kunden som möjligt. Därför jobbar vi ständigt med kompetensutveckling av vår personal, processer och arbetssätt och utveckling av tekniska lösningar. Under året 2013 har vi sett att många banker runt omkring oss slutat att hantera kontanter på bankkontoren vilket har skapat en högljudd debatt. Sparbanken Göinge har inga planer på att sluta hantera kontanter på sina bankkontor. Tvärtom har vi infört slutna kassasystem för att öka säkerheten på kontoren, både för personal och kunder. Kontanthantering är en viktig service för våra kunder och vi väljer därför att fortsätta med det. Vi satsar också på att utveckla våra banklokaler för att följa med i utvecklingen vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och kundbehov. Därför har vi under året gjort mindre uppfräschningar på några kontor och även startat en större ombyggnad av kontoret i Vinslöv. Banklokalen beräknas vara färdig under första halvan av 2014 och ska förhoppningsvis bli bättre både för kunder och för personalen. Sparbanken Göinge i framtiden Sparbanken Göinge står väl rustad för framtiden. En stark finansiell bas att utgå ifrån med nöjda kunder och duktiga medarbetare. Vi tror att vi i framtiden kan fortsätta vara det naturliga bankvalet för alla kunder i vårt verksamhetsområde. Den enskilt största egenskapen för att lyckas med detta är sunt förnuft. Givetvis tar vi alltid affärsmässiga beslut i vår verksamhet men vi tänker även lite längre och tar ett större ansvar för att främja t ex arbetstillfällen, affärsverksamhet, branscher som är viktiga för bygden. Trots att vi har haft en långdragen lågkonjunktur, vilken vi fortfarande ser, har vi genom vår lokala förankring och våra medarbetares sunda förnuft lyckats hålla nere 1
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Göinge AB (organisationsnummer 516406-0716) får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 2013. Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7% uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8% halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9% i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2%. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5% till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14% i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1% i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2%. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1% till 0,75%, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana 2
med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Sparbanken Göinge AB som bildades i november 2008 ägs av fyra sparbanksstiftelser, Sparbanksstiftelsen Röke, Farstorp, Glimåkra och Vinslöv, en från vart och ett av de fyra sammanslagna bankernas verksamhetsområde. Ägandet är lokalt och förankrat i bygden. Allmänt Sparbanken Göinge AB tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas Riksförbund. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi köper därutöver tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur AB, Swedbank Försäkring AB och Swedbank Hypotek AB. Sparbanken är ansluten till Svenska Fondhandlareföreningens regler om licensiering av fondmäklare. Verksamhetens art och inriktning Sparbankens uppgift är att ta emot inlåning från allmänheten. Härutöver bedriver sparbanken utlåningsverksamhet, ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling och tillhandahållande av betalningsmedel. Dessutom förmedlar sparbanken lån och krediter, aktier och andra värdepapper, samt bedriver juridisk rådgivning, valutahandel och pensionssparrörelse samt tillhandahåller försäkringar. Sparbankens struktur Verksamheten är organisatoriskt uppdelad i en företagsmarknadsfunktion och en privatmarknadsfunktion, samt en administrativ funktion. Sparbankens ställning Sparande och placeringar Inlåning ökade med 6,5% och uppgick till 2 486 mkr (2 335) vid årets utgång. Härutöver har sparbanken förmedlat fondsparande till Swedbank Robur AB, där fondförmögenheten vid årsskiftet uppgick till 822 mkr (704). Utlåning Lånestocken ökade under året med 8,5% och uppgick därmed till 2 389 mkr (2 202). Av detta belopp utgör 271 mkr (229) utlåning med räntebindningstid över ett år. Den till Swedbank Hypotek AB förmedlade kreditvolymen uppgick vid årets utgång till 1 614 mkr (1 547). Sparbankens resultat Resultat Rörelseresultatet exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick för perioden till 51 mkr. Räntenettot uppgick till 69 mkr. Provisioner, netto för perioden uppgick till 20 mkr. Nettoresultat av finansiella transaktioner för perioden uppgick till 1 mkr. Periodens nettokostnad för kreditförluster uppgår till 5 mkr. Detta utgör 0,2% av nettobokfört värde av utestående fordringar. Reservering för sannolika kreditförluster uppgick vid årets utgång till 10 mkr. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 32 (31) personer. I övrigt se not 10 till resultaträkning. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Miljöpolicy I enlighet med miljöpolicyn ska banken såväl internt och som i extern verksamhet bidra till ett hållbart samhälle med kretsloppstänkande och minska möjlig miljöpåverkan. Vid lönsamhetsoch riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas. Prognos Vi förväntar oss en försiktig tillväxt av affärsvolymen under 2014. Rörelseresultatet 2014 förväntas uppgå till ca 45 mkr. 3
Händelser av väsentlig betydelse Jörgen Abrahamsson tillträdde i mars 2013 som VD i Sparbanken Göinge. I slutet av 2013 startade en ombyggnad av kontoret i Vinslöv, den förväntas vara klar under juni 2014. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har styrelsen, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering och har inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa rapporterar i sin tur regelbundet till styrelsen. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. VD har att besluta, enligt av styrelsen fastställd policy, om omfattningen av bankens portfölj avseende finansiella investeringar samt fördelningen av bankens likviditetsreserv mellan kort likviditet (t ex konto hos Swedbank AB) och sparbankens portfölj av finansiella tillgångar. Målet är att skapa och bibehålla förtroende för verksamheten samt optimera avkastningen på sparbankens likviditet. I not 3 finns rapporter på Kreditriskexponering, Likviditetsexponering samt Ränteexponering. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,67. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,67. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 430 285 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 161 312 tkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Förslag till disposition av resultatet Till årsstämmans förfogande står: årets resultat balanserad vinst från föregående år överkursfond fond för verkligt värde Summa tkr 51 293 102 836 63 810 82 496 300 435 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas balanseras i ny räkning varav överkursfond varav fond för verkligt värde Summa 2 500 297 935 63 810 82 496 300 435 Förslaget till utdelning, som utgör 4,9% av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009 Volym Affärsvolym ultimo, mkr 8 156 7 547 7 174 6 923 6 175 Förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 8,1 5,2 3,6 12,1 12,5 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 18,0 16,8 15,2 15,6 15,3 2,7 2,6 2,4 2,4 2,4 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,4 2,7 2,6 2,2 2,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,4 1,2 1,0 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,7 0,8 0,6 0,4 0,8 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 7,8 9,4 8,3 5,1 9,9 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,42 0,40 0,44 0,56 0,45 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,47 0,43 0,48 0,63 0,48 Osäkra fordringar och kreditfluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 72 71 49 66 42 0,2 0,2 0,5 0,2 0,7 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 Övriga uppgifter Medelantal anställda 28,0 27,6 28,24 28,4 28,9 Antal kontor 4 4 4 4 4 5
Resultat- och balansräkning tkr Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 2009 Räntenetto 68 833 73 069 68 051 51 374 51 654 Provisioner, netto 20 169 17 960 17 393 15 688 14 369 Nettoresultat av finansiella transaktioner 674 4 742-1 559 560 11 917 Övriga intäkter 6 693 3 657 2 258 498 7 632 Summa intäkter 96 369 99 428 86 143 68 120 85 572 Allmänna administrationskostnader -34 989-35 743-33 365-32 457-32 464 Övriga kostnader [1] -5 274-4 348-4 287-5 955-6 382 Kreditförluster -4 630-2 706-3 722-4 217-2 508 Summa kostnader -44 893-42 797-41 374-42 629-41 354 Rörelseresultat 51 476 56 631 44 769 25 491 44 218 Bokslutsdispositioner 13 064-12 936 64 64 64 Skatter -13 247-10 584-11 366-7 945-10 631 Årets resultat 51 293 33 111 33 467 17 610 33 651 Balansräkning Kassa 8 665 8 992 9 790 10 456 10 437 Utlåning till kreditinstitut 349 193 321 721 329 606 305 408 255 494 Utlåning till allmänheten 2 389 166 2 202 429 2 095 329 1 988 469 1 840 749 Räntebärande värdepapper 174 722 219 888 220 375 84 778 134 546 Aktier och andelar 118 377 77 686 55 157 61 619 51 679 Materiella tillgångar 8 255 8 435 9 044 9 197 9 569 Övriga tillgångar 9 823 9 223 9 879 13 332 10 931 Summa tillgångar 3 058 201 2 848 374 2 729 180 2 473 259 2 313 405 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 586 Inlåning från allmänheten 2 486 041 2 335 376 2 283 241 2 069 017 1 930 801 Övriga skulder 19 528 24 878 25 822 14 257 23 326 Avsättningar för pensioner mm 713 6 427 5 539 4 781 4 258 Summa skulder och avsättningar 2 506 282 2 366 681 2 314 602 2 088 055 1 958 971 Obeskattade reserver 1 484 14 548 1 612 1 676 1 740 Eget kapital 550 435 467 145 412 966 383 528 352 694 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 058 201 2 848 374 2 729 180 2 473 259 2 313 405 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 6
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2013 2012 Ränteintäkter 96 217 111 776 Räntekostnader -27 384-38 707 Räntenetto 4 68 833 73 069 Erhållna utdelningar 5 5 940 3 180 Provisionsintäkter 6 24 423 22 730 Provisionskostnader 7-4 254-4 770 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 674 4 742 Övriga rörelseintäkter 9 753 477 Summa rörelseintäkter 96 369 99 428 Allmänna administrationskostnader 10-34 989-35 743 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-729 -722 Övriga rörelsekostnader 11-4 545-3 626 Summa kostnader före kreditförluster -40 263-40 091 Resultat före kreditförluster 56 106 59 337 Kreditförluster, netto 12-4 630-2 706 Rörelseresultat 51 476 56 631 Bokslutsdispositioner 13 13 064-12 936 Skatt på årets resultat 14-13 247-10 584 Årets resultat 51 293 33 111 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december Årets resultat 51 293 33 111 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 33 997 22 668 Årets övrigt totalresultat 33 997 22 668 Årets totalresultat 85 290 55 779 Balansräkning Per den 31 december Tillgångar Kassa 8 665 8 992 Utlåning till kreditinstitut 15 349 193 321 721 Utlåning till allmänheten 16 2 389 166 2 202 429 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 174 722 219 888 Aktier och andelar 18 118 377 77 686 Materiella tillgångar 19 -Inventarier 825 625 -Byggnader och mark 7 430 7 810 Övriga tillgångar 20 1 434 277 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 8 389 8 946 Summa tillgångar 3 058 201 2 848 374 7
Skulder, avsättningar och eget kapital Not 2013 2012 Inlåning från allmänheten 22 2 486 041 2 335 376 Aktuell skatteskuld 4 339 7 789 Övriga skulder 23 6 385 8 176 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 8 804 8 913 - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 0 5 697 Uppskjuten skatteskuld 14 713 730 Summa skulder och avsättningar 2 506 282 2 366 681 Obeskattade reserver 26 1 484 14 548 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( 2 500 st aktier och kvotvärde 100 tkr) 250 000 250 000 Fritt eget kapital Överkursfond 63 810 63 810 Fond för verkligt värde 82 496 48 499 Balanserad vinst eller förlust 102 836 71 725 Årets resultat 51 293 33 111 Summa eget kapital 27 550 435 467 145 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 058 201 2 848 374 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 43 957 40 408 Garantier 32 135 26 115 Övriga ansvarsförbindelser 11 822 14 293 Åtaganden Övriga åtaganden 29 154 992 167 878 Rapport över förändringar i eget kapital 2012 tkr Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond 8 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2012-01-01 250 000 63 810 25 831 39 858 33 467 412 966 Vinstdisposition 33 467-33 467 0 Utdelning -1 600-1 600 Årets resultat 33 111 33 111 Årets övrigt totalresultat 22 668 22 668 Årets totalresultat 55 779 Utgående eget kapital 2012-12-31 250 000 63 810 48 499 71 725 33 111 467 145 2013 tkr Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 250 000 63 810 48 499 71 725 33 111 467 145 Vinstdisposition 33 111-33 111 0 Utdelning -2 000-2 000 Årets resultat 51 293 51 293 Årets övrigt totalresultat 33 997 33 997 Årets totalresultat 85 290 Utgående eget kapital 2013-12-31 250 000 63 810 82 496 102 836 51 293 550 435
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 2013-12-31 2012-12-31 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 51 476 56 631 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -1 263-4 214 Av-/nedskrivningar (+) 729 722 Kreditförluster (+) 4 594 2 655 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -5 697-4 180 Betald inkomstskatt (-) -13 247-10 584 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 36 592 41 030 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -187 408-106 794 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) 366 0 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 150 665 52 135 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -600 656 Förändring av övriga skulder (+/-) -8 075 2 127 Kassaflöde från den löpande verksamheten -8 460-10 846 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 45 601 29 708 Investering i finansiella tillgångar (-) -7 495-25 832 Avyttring av materiella tillgångar 48 Förvärv av materiella tillgångar (-) -549-113 Kassaflöde från investeringsverksamheten 37 605 3 763 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) -2 000-1 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 000-1 600 Årets kassaflöde 27 145-8 683 Likvida medel vid årets början 330 713 339 396 Likvida medel vid årets slut 357 858 330 713 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 8 665 8 992 Utlåning till kreditinstitut 349 193 321 721 Summa enligt balansräkningen 357 858 330 713 Summa enligt kassaflödesanalysen 357 858 330 713 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 9
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB Årsredovisningen och de finansiella rapporterna avges per 31 december 2013 för Sparbanken Göinge AB med säte i Hässleholms kommun, med adress Box 103, 28822 Vinslöv. Aktierna i Sparbanken Göinge AB ägs av Sparbanksstiftelserna Vinslöv org nr 802426-0666, Glimåkra org nr 802426-0674, Röke org nr 802426-0641 och Farstorp org nr 802426-0658. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2014. Resultat och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 22 maj 2014. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på 10
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inoch utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: 11
Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, fastighetskostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive 12
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. 13
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisning Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. 14 Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets
ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. 15