Årsredovisning 2013
Innehållsförteckning VD har ordet 1 Redovisning för verksamhetsåret 2013 2 Förvaltningsberättelse 3 Fem år i sammandrag 5 Resultaträkning 7 Rapport över totalresultat 7 Balansräkning 7 Rapport över förändringar i eget kapital 8 Kassaflödesanalys 9 NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB 10 2 Redovisningsprinciper 10 3 Finansiella risker 17 4 Räntenetto 24 5 Erhållna utdelningar 24 6 Provisionsintäkter 24 7 Provisionskostnader 24 8 Nettoresultat finansiella transaktioner 25 9 Övriga rörelseintäkter 25 10 Allmänna administrationskostnader 25 11 Övriga rörelsekostnader 27 12 Kreditförluster, netto 28 13 Bokslutsdispositioner 28 14 Skatter 28 15 Utlåning till kreditinstitut 29 16 Utlåning till allmänheten 29 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 29 18 Aktier och andelar 29 19 Materiella tillgångar 30 20 Övriga tillgångar 30 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 30 22 Inlåning från allmänheten 30 23 Övriga skulder 31 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 31 25 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser 31 26 Obeskattade reserver tkr 31 27 Eget kapital 32 28 Ansvarsförbindelser 32 29 Åtaganden 32 30 Finansiella tillgångar och skulder 33 31 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till 34 verkligt värde i årets resultat 32 Kapitaltäckning 35 33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen 36 Underskrift av styrelsen och VD 37 Revisionsberättelse 38 Bolagsstyrning 39 Styrelseledamöter 40 Verkställande direktör 40 Vice verkställande direktör 40 Revisor 40 Kontorsförteckning 40
VD har ordet Sparbanken Göinge levererar ytterligare ett starkt resultat för året 2013. Det är med stor glädje och stolthet jag som ny VD presenterar resultatet för 2013 i Sparbanken Göinge. Vi levererar ytterligare ett starkt resultat i en lång rad år med starka resultat. Rörelseresultatet blev 51,5 Mkr vilket är något lägre än året innan. Vi nådde en milstolpe vad gäller samlad affärsvolym på 8 miljarder kronor. Banken har haft en fortsatt mycket god kostnadseffektivitet med ett K/I-tal på 0,47 och en god affärseffektivitet med en förvaltad volym per anställd på 293 Mkr. Våra kreditförluster är fortsatt mycket låga på 4,6 Mkr för året. Bankens soliditet uppgår efter året till 18%. Alla dessa siffror pekar på att vi driver en finansiellt stark, kostnadseffektiv, lokalt väl förankrad, riskmedveten bank som våra kunder gillar. Sparbank med lokal förankring Sparbanken Göinge bildades för 5 år sedan, vilket vi firade den 25:e november med kaffe och tårta till våra kunder. De fyra sparbankerna som gick samman till Sparbanken Göinge bildade vid detta tillfälle varsin sparbanksstiftelse som nu tillsammans äger Sparbanken Göinge. Sparbanksstiftelsens uppgift är att på sin ort med omnejd medverka till att driva utvecklingen av bland annat affärsverksamhet, kultur och idrott. Styrelsen för Sparbanken Göinge har föreslagit att dela ut 2,5 Mkr till sparbanksstiftelserna. Sparbanken Göinges uppgift är att driva en lokalt förankrad och ansvarstagande bankverksamhet i vårt verksamhetsområde. våra kreditförluster vilket gör att vi kan fortsätta medverka till utvecklingen i vårt verksamhetsområde. Starka bankkontor Vi fortsätter att satsa på våra bankkontor. Ambitionen är att merparten av alla beslut i banken skall tas på bankkontoret, så nära kunden som möjligt. Därför jobbar vi ständigt med kompetensutveckling av vår personal, processer och arbetssätt och utveckling av tekniska lösningar. Under året 2013 har vi sett att många banker runt omkring oss slutat att hantera kontanter på bankkontoren vilket har skapat en högljudd debatt. Sparbanken Göinge har inga planer på att sluta hantera kontanter på sina bankkontor. Tvärtom har vi infört slutna kassasystem för att öka säkerheten på kontoren, både för personal och kunder. Kontanthantering är en viktig service för våra kunder och vi väljer därför att fortsätta med det. Vi satsar också på att utveckla våra banklokaler för att följa med i utvecklingen vad gäller säkerhet, arbetsmiljö och kundbehov. Därför har vi under året gjort mindre uppfräschningar på några kontor och även startat en större ombyggnad av kontoret i Vinslöv. Banklokalen beräknas vara färdig under första halvan av 2014 och ska förhoppningsvis bli bättre både för kunder och för personalen. Sparbanken Göinge i framtiden Sparbanken Göinge står väl rustad för framtiden. En stark finansiell bas att utgå ifrån med nöjda kunder och duktiga medarbetare. Vi tror att vi i framtiden kan fortsätta vara det naturliga bankvalet för alla kunder i vårt verksamhetsområde. Den enskilt största egenskapen för att lyckas med detta är sunt förnuft. Givetvis tar vi alltid affärsmässiga beslut i vår verksamhet men vi tänker även lite längre och tar ett större ansvar för att främja t ex arbetstillfällen, affärsverksamhet, branscher som är viktiga för bygden. Trots att vi har haft en långdragen lågkonjunktur, vilken vi fortfarande ser, har vi genom vår lokala förankring och våra medarbetares sunda förnuft lyckats hålla nere 1
REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Göinge AB (organisationsnummer 516406-0716) får härmed avge årsredovisningen för verksamhetsåret 2013. Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7% uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8% halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder dollar per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9% i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2%. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5% till 0,25% i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8% i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14% i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 % jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50 000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell & restaurang som pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1% i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2%. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1% till 0,75%, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana 2
med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Allmänt om verksamheten Sparbanken Göinge AB som bildades i november 2008 ägs av fyra sparbanksstiftelser, Sparbanksstiftelsen Röke, Farstorp, Glimåkra och Vinslöv, en från vart och ett av de fyra sammanslagna bankernas verksamhetsområde. Ägandet är lokalt och förankrat i bygden. Allmänt Sparbanken Göinge AB tillhör gruppen fristående sparbanker och är medlem i SR, Sparbankernas Riksförbund. Via avtal har sparbanken ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Hela dataproduktionen sker i Swedbanks IT-system och vi köper därutöver tjänster avseende fond och utland. Avtalet reglerar också förmedling av in- och utlåningsvolymer till Swedbank Robur AB, Swedbank Försäkring AB och Swedbank Hypotek AB. Sparbanken är ansluten till Svenska Fondhandlareföreningens regler om licensiering av fondmäklare. Verksamhetens art och inriktning Sparbankens uppgift är att ta emot inlåning från allmänheten. Härutöver bedriver sparbanken utlåningsverksamhet, ställande av borgen och garantier, betalningsförmedling och tillhandahållande av betalningsmedel. Dessutom förmedlar sparbanken lån och krediter, aktier och andra värdepapper, samt bedriver juridisk rådgivning, valutahandel och pensionssparrörelse samt tillhandahåller försäkringar. Sparbankens struktur Verksamheten är organisatoriskt uppdelad i en företagsmarknadsfunktion och en privatmarknadsfunktion, samt en administrativ funktion. Sparbankens ställning Sparande och placeringar Inlåning ökade med 6,5% och uppgick till 2 486 mkr (2 335) vid årets utgång. Härutöver har sparbanken förmedlat fondsparande till Swedbank Robur AB, där fondförmögenheten vid årsskiftet uppgick till 822 mkr (704). Utlåning Lånestocken ökade under året med 8,5% och uppgick därmed till 2 389 mkr (2 202). Av detta belopp utgör 271 mkr (229) utlåning med räntebindningstid över ett år. Den till Swedbank Hypotek AB förmedlade kreditvolymen uppgick vid årets utgång till 1 614 mkr (1 547). Sparbankens resultat Resultat Rörelseresultatet exklusive nettoresultat av finansiella transaktioner uppgick för perioden till 51 mkr. Räntenettot uppgick till 69 mkr. Provisioner, netto för perioden uppgick till 20 mkr. Nettoresultat av finansiella transaktioner för perioden uppgick till 1 mkr. Periodens nettokostnad för kreditförluster uppgår till 5 mkr. Detta utgör 0,2% av nettobokfört värde av utestående fordringar. Reservering för sannolika kreditförluster uppgick vid årets utgång till 10 mkr. Personal Antalet anställda i sparbanken uppgick vid årets slut till 32 (31) personer. I övrigt se not 10 till resultaträkning. Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Uppgifter om ledande befattningshavares ersättningar återfinns i not 10. Miljöpolicy I enlighet med miljöpolicyn ska banken såväl internt och som i extern verksamhet bidra till ett hållbart samhälle med kretsloppstänkande och minska möjlig miljöpåverkan. Vid lönsamhetsoch riskbedömning i affärsverksamheten ska miljöaspekterna beaktas. Prognos Vi förväntar oss en försiktig tillväxt av affärsvolymen under 2014. Rörelseresultatet 2014 förväntas uppgå till ca 45 mkr. 3
Händelser av väsentlig betydelse Jörgen Abrahamsson tillträdde i mars 2013 som VD i Sparbanken Göinge. I slutet av 2013 startade en ombyggnad av kontoret i Vinslöv, den förväntas vara klar under juni 2014. Finansiella instrument, risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, finansiella risker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har styrelsen, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för verksamheten. Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering och har inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika funktioner. Dessa rapporterar i sin tur regelbundet till styrelsen. Sparbanken ska ha en låg riskprofil med begränsade risker på de finansiella marknaderna. VD har att besluta, enligt av styrelsen fastställd policy, om omfattningen av bankens portfölj avseende finansiella investeringar samt fördelningen av bankens likviditetsreserv mellan kort likviditet (t ex konto hos Swedbank AB) och sparbankens portfölj av finansiella tillgångar. Målet är att skapa och bibehålla förtroende för verksamheten samt optimera avkastningen på sparbankens likviditet. I not 3 finns rapporter på Kreditriskexponering, Likviditetsexponering samt Ränteexponering. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,67. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,67. Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 430 285 tkr och slutligt minimikapitalkrav till 161 312 tkr. Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Förslag till disposition av resultatet Till årsstämmans förfogande står: årets resultat balanserad vinst från föregående år överkursfond fond för verkligt värde Summa tkr 51 293 102 836 63 810 82 496 300 435 Styrelsen och verkställande direktören föreslår att till förfogande stående vinstmedel disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas balanseras i ny räkning varav överkursfond varav fond för verkligt värde Summa 2 500 297 935 63 810 82 496 300 435 Förslaget till utdelning, som utgör 4,9% av årets resultat, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och 4
Fem år i sammandrag Nyckeltal 2013 2012 2011 2010 2009 Volym Affärsvolym ultimo, mkr 8 156 7 547 7 174 6 923 6 175 Förändring under året, % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer 8,1 5,2 3,6 12,1 12,5 Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 18,0 16,8 15,2 15,6 15,3 2,7 2,6 2,4 2,4 2,4 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,5 2,5 2,4 2,4 2,4 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,4 2,7 2,6 2,2 2,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,2 1,4 1,2 1,0 1,5 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,7 0,8 0,6 0,4 0,8 Räntabilitet på eget kapital Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital 7,8 9,4 8,3 5,1 9,9 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,42 0,40 0,44 0,56 0,45 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,47 0,43 0,48 0,63 0,48 Osäkra fordringar och kreditfluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 72 71 49 66 42 0,2 0,2 0,5 0,2 0,7 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,2 0,1 0,2 0,2 0,2 Övriga uppgifter Medelantal anställda 28,0 27,6 28,24 28,4 28,9 Antal kontor 4 4 4 4 4 5
Resultat- och balansräkning tkr Resultaträkning 2013 2012 2011 2010 2009 Räntenetto 68 833 73 069 68 051 51 374 51 654 Provisioner, netto 20 169 17 960 17 393 15 688 14 369 Nettoresultat av finansiella transaktioner 674 4 742-1 559 560 11 917 Övriga intäkter 6 693 3 657 2 258 498 7 632 Summa intäkter 96 369 99 428 86 143 68 120 85 572 Allmänna administrationskostnader -34 989-35 743-33 365-32 457-32 464 Övriga kostnader [1] -5 274-4 348-4 287-5 955-6 382 Kreditförluster -4 630-2 706-3 722-4 217-2 508 Summa kostnader -44 893-42 797-41 374-42 629-41 354 Rörelseresultat 51 476 56 631 44 769 25 491 44 218 Bokslutsdispositioner 13 064-12 936 64 64 64 Skatter -13 247-10 584-11 366-7 945-10 631 Årets resultat 51 293 33 111 33 467 17 610 33 651 Balansräkning Kassa 8 665 8 992 9 790 10 456 10 437 Utlåning till kreditinstitut 349 193 321 721 329 606 305 408 255 494 Utlåning till allmänheten 2 389 166 2 202 429 2 095 329 1 988 469 1 840 749 Räntebärande värdepapper 174 722 219 888 220 375 84 778 134 546 Aktier och andelar 118 377 77 686 55 157 61 619 51 679 Materiella tillgångar 8 255 8 435 9 044 9 197 9 569 Övriga tillgångar 9 823 9 223 9 879 13 332 10 931 Summa tillgångar 3 058 201 2 848 374 2 729 180 2 473 259 2 313 405 Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 586 Inlåning från allmänheten 2 486 041 2 335 376 2 283 241 2 069 017 1 930 801 Övriga skulder 19 528 24 878 25 822 14 257 23 326 Avsättningar för pensioner mm 713 6 427 5 539 4 781 4 258 Summa skulder och avsättningar 2 506 282 2 366 681 2 314 602 2 088 055 1 958 971 Obeskattade reserver 1 484 14 548 1 612 1 676 1 740 Eget kapital 550 435 467 145 412 966 383 528 352 694 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 058 201 2 848 374 2 729 180 2 473 259 2 313 405 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 6
Resultaträkning 1 januari - 31 december tkr Not 2013 2012 Ränteintäkter 96 217 111 776 Räntekostnader -27 384-38 707 Räntenetto 4 68 833 73 069 Erhållna utdelningar 5 5 940 3 180 Provisionsintäkter 6 24 423 22 730 Provisionskostnader 7-4 254-4 770 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 674 4 742 Övriga rörelseintäkter 9 753 477 Summa rörelseintäkter 96 369 99 428 Allmänna administrationskostnader 10-34 989-35 743 Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar 19-729 -722 Övriga rörelsekostnader 11-4 545-3 626 Summa kostnader före kreditförluster -40 263-40 091 Resultat före kreditförluster 56 106 59 337 Kreditförluster, netto 12-4 630-2 706 Rörelseresultat 51 476 56 631 Bokslutsdispositioner 13 13 064-12 936 Skatt på årets resultat 14-13 247-10 584 Årets resultat 51 293 33 111 Rapport över totalresultat 1 januari 31 december Årets resultat 51 293 33 111 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 33 997 22 668 Årets övrigt totalresultat 33 997 22 668 Årets totalresultat 85 290 55 779 Balansräkning Per den 31 december Tillgångar Kassa 8 665 8 992 Utlåning till kreditinstitut 15 349 193 321 721 Utlåning till allmänheten 16 2 389 166 2 202 429 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 174 722 219 888 Aktier och andelar 18 118 377 77 686 Materiella tillgångar 19 -Inventarier 825 625 -Byggnader och mark 7 430 7 810 Övriga tillgångar 20 1 434 277 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 8 389 8 946 Summa tillgångar 3 058 201 2 848 374 7
Skulder, avsättningar och eget kapital Not 2013 2012 Inlåning från allmänheten 22 2 486 041 2 335 376 Aktuell skatteskuld 4 339 7 789 Övriga skulder 23 6 385 8 176 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 24 8 804 8 913 - Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 25 0 5 697 Uppskjuten skatteskuld 14 713 730 Summa skulder och avsättningar 2 506 282 2 366 681 Obeskattade reserver 26 1 484 14 548 Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital ( 2 500 st aktier och kvotvärde 100 tkr) 250 000 250 000 Fritt eget kapital Överkursfond 63 810 63 810 Fond för verkligt värde 82 496 48 499 Balanserad vinst eller förlust 102 836 71 725 Årets resultat 51 293 33 111 Summa eget kapital 27 550 435 467 145 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 3 058 201 2 848 374 Poster inom linjen Ansvarsförbindelser 28 43 957 40 408 Garantier 32 135 26 115 Övriga ansvarsförbindelser 11 822 14 293 Åtaganden Övriga åtaganden 29 154 992 167 878 Rapport över förändringar i eget kapital 2012 tkr Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond 8 Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2012-01-01 250 000 63 810 25 831 39 858 33 467 412 966 Vinstdisposition 33 467-33 467 0 Utdelning -1 600-1 600 Årets resultat 33 111 33 111 Årets övrigt totalresultat 22 668 22 668 Årets totalresultat 55 779 Utgående eget kapital 2012-12-31 250 000 63 810 48 499 71 725 33 111 467 145 2013 tkr Bundet eget kapital Aktiekapital Överkursfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserade vinstmedel Årets resultat Totalt eget kapital Ingående eget kapital 2013-01-01 250 000 63 810 48 499 71 725 33 111 467 145 Vinstdisposition 33 111-33 111 0 Utdelning -2 000-2 000 Årets resultat 51 293 51 293 Årets övrigt totalresultat 33 997 33 997 Årets totalresultat 85 290 Utgående eget kapital 2013-12-31 250 000 63 810 82 496 102 836 51 293 550 435
Kassaflödesanalys (indirekt metod) 2013-12-31 2012-12-31 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 51 476 56 631 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -1 263-4 214 Av-/nedskrivningar (+) 729 722 Kreditförluster (+) 4 594 2 655 Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -5 697-4 180 Betald inkomstskatt (-) -13 247-10 584 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 36 592 41 030 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -187 408-106 794 Ökning/minskning av värdepapper (+/-) 366 0 Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 150 665 52 135 Förändring av övriga tillgångar (+/-) -600 656 Förändring av övriga skulder (+/-) -8 075 2 127 Kassaflöde från den löpande verksamheten -8 460-10 846 Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 45 601 29 708 Investering i finansiella tillgångar (-) -7 495-25 832 Avyttring av materiella tillgångar 48 Förvärv av materiella tillgångar (-) -549-113 Kassaflöde från investeringsverksamheten 37 605 3 763 Finansieringsverksamheten Utbetald utdelning (-) -2 000-1 600 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -2 000-1 600 Årets kassaflöde 27 145-8 683 Likvida medel vid årets början 330 713 339 396 Likvida medel vid årets slut 357 858 330 713 tkr Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 8 665 8 992 Utlåning till kreditinstitut 349 193 321 721 Summa enligt balansräkningen 357 858 330 713 Summa enligt kassaflödesanalysen 357 858 330 713 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. De kan lätt omvandlas till kassamedel. De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten. 9
Noter till de finansiella rapporterna 1 Uppgifter om Sparbanken Göinge AB Årsredovisningen och de finansiella rapporterna avges per 31 december 2013 för Sparbanken Göinge AB med säte i Hässleholms kommun, med adress Box 103, 28822 Vinslöv. Aktierna i Sparbanken Göinge AB ägs av Sparbanksstiftelserna Vinslöv org nr 802426-0666, Glimåkra org nr 802426-0674, Röke org nr 802426-0641 och Farstorp org nr 802426-0658. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.3 Redovisning för juridiska personer. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.3 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 20 mars 2014. Resultat och balansräkningen blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 22 maj 2014. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. Ändrade redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på 10
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida inoch utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: 11
Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument och skuldinstrument) Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, fastighetskostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder samt låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om fakturan ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive 12
transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. 13
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Derivat och säkringsredovisning Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. 14 Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a) betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b) ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c) beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d) det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e) upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter Objektiva bevis utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell basis för alla lån. Sparbankens metod för att fastställa dessa reserver är genom löpande utvärdering av lånestocken. En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets
ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Återföring av nedskrivningar Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar. 15
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsföres i samband med utbytet. Reparationer kostnadsföres löpande. Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; byggnader, rörelsefastigheter se nedan inventarier, verktyg och installationer 5 år Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 20-50 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader Stomme 50 år Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 20 år Övriga komponenter 50 år Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan. Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.i årets bokslut har inget nedskrivningsbehov bedömts föreligga. Eget kapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. Ersättningar till anställda Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. 16
Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om företaget är bevisligen förpliktigat, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 3 Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker.i syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kontorsdelegationen och kreditutskottet rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl a att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. 17
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Nedskrivning/ Kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 416 0 416 416 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 982 720 744 981 976 910 673 71 303 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 48 952 0 48 952 47 948 1 004 Pantbrev i jordbruksfastigheter 543 769 250 543 519 528 862 14 657 Pantbrev i andra näringsfastigheter 234 321 83 234 238 217 662 16 576 Företagsinteckning 266 655 5 376 261 279 254 637 6 642 Övriga 5 322 036 3 250 318 786 19 714 299 072 varav: kreditinstitut 4 791 0 4 791 4791 0 Summa 2 398 869 9 703 2 389 166 1 979 912 409 254 Värdepapper 6 Andra emittenter - AAA 98 624 0 98 624 0 98 624 - AA 10 134 0 10 134 0 10 134 - A 30 626 0 30 626 0 30 626 - BBB eller lägre 35 338 0 35 338 0 35 338 Summa 174 722 0 174 722 0 174 722 Kreditinstitut Swedbank AB 349 201 0 349 201 0 349 201 Övriga 2 0 2 0 2 Summa 349 203 0 349 203 0 349 203 Åtaganden Outnyttjad del av beviljade krediter 154 992 0 154 992 0 154 992 Utställda finansiella garantier 32 135 0 32 135 19 368 12 767 Summa 187 127 0 187 127 19 368 167 759 Total kreditriskexponering 3 109 921 9 703 3 100 218 1 999 280 1 100 938 18
Kreditriskexponering brutto och netto 2012 Kreditriskexponering (före nedskrivning) Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Nedskrivning/ Kreditriskexponering efter avdrag säkerheter Krediter 1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen 2 480 0 480 480 0 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 3 888 066 450 887 616 835 412 52 204 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter 4 36 812 36 812 36 198 614 Pantbrev i jordbruksfastigheter 484 234 484 234 475 735 8 499 Pantbrev i andra näringsfastigheter 205 315 90 205 225 197 136 8 089 Företagsinteckning 286 572 4 557 282 015 275 784 6 231 Övriga 5 309 982 3 935 306 047 21 292 284 755 varav: kreditinstitut 5 217 0 5 217 5 217 0 Summa 2 211 461 9 032 2 202 429 1 842 037 360 392 Värdepapper 6 Andra emittenter - AAA 98 547 0 98 547 0 98 547 - AA 17 749 0 17 749 0 17 749 - A 43 993 0 43 993 0 43 993 - BBB eller lägre 59 599 0 59 599 0 59 599 Summa 219 888 0 219 888 0 219 888 Kreditinstitut Swedbank AB 210 927 0 210 927 0 210927 Övriga 110 794 0 110 794 0 110 794 Summa 321 721 0 321 721 0 321 721 Åtaganden Outnyttjad del av beviljade krediter 167 878 0 167 878 0 167 878 Utställda finansiella garantier 26 115 0 26 115 15 199 10 916 Summa 193 993 0 193 993 15 199 178 794 Total kreditriskexponering 2 947 063 9 032 2 938 031 1 857 236 1 080 795 1 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 Inklusive krediter till stat och kommun 3 Inklusive bostadsrätter 4 Inklusive bostadsrättsföreningar 5 Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 6 I detta exempel utgår vi från Standard & Poor s rating Kreditkvalitet Vid kreditberedning använder sig sparbanken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande och skötsamhet. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att sparbanken har en god kreditkvalitet både inom företagssegmentet och privatsegmentet. Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar 2013 2012 tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 274 544 Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr 0 1 325 Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr 1 994 187 Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr 82 1 035 Fordringar förfallna > 360 dgr 240 211 Summa 2 590 3 302 19
Lånefordringar per kategori av låntagare 2013 2012 tkr Lånefordringar, brutto -företagssektor 644 897 600 318 - hushållssektor 1 741 293 1 602 507 varav enskilda företagare 802 893 745 023 -övriga 12 679 8 636 Summa 2 398 869 2 211 461 varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar 3 731 8 413 -företagssektor 470 5 041 -hushållssektor 3 261 3 372 Osäkra lånefordringar 13 437 12 771 -företagssektor 8 081 8 055 - hushållssektor 5 356 4 716 Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 9 703 9 032 -företagssektor 7 610 7 261 - hushållssektor 2 093 1 771 Lånefordringar, nettoredovisat värde -företagssektor 637 287 593 057 - hushållssektor 1 739 200 1 600 736 varav enskilda företagare 802 785 744 685 -övriga 12 679 8 636 Summa 2 389 166 2 202 429 Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios. Det är styrelsens uppfattning att likviditetsreserven enligt ovan, efter avdrag för clearingskulder, kundernas utnyttjande av sina kontraktskrediter och lånelöften till 40% av beviljat belopp samt att 10% av utfärdade garantier kommer att infrias, alltid minst ska uppgå till 5% av inlåningen från allmänheten. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. 20
2013 Nominella kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Lägre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa nom kassaflöden Tillgångar Kassa 8 665 8 665 Utlåning till kreditinstitut 349 193 349 193 Utlåning till allmänheten 169 144 57 300 158 718 516 165 1 487 839 2 389 166 Obligationer mm 1 503 35 338 137 881 174 722 Övriga tillgångar 136 455 136 455 Summa tillgångar 527 002 58 803 194 056 654 046 1 487 839 136 455 3 058 201 Skulder Inlåning från allmänheten 2 067 076 292 216 108 102 18 647 2 486 041 Övriga skulder 20 241 20 241 Eget kapital 551 919 551 919 Summa skulder 2 067 076 292 216 108 102 18 647 0 572 160 3 058 201 Total skillnad -1 540 074-233 413 85 954 635 399 1 487 839-435 705 0 I övriga tillgångar och skulder ingår derivatinstrument med ett nettobelopp om 43 tkr. Samtliga dessa derivatinstrumenten är bruttoreglerade derivatinstrument och förfaller inom 6 månader från balansdagen. Dessa derivatinstrument kräver avtalsenliga, odiskonterade utflöden på 52 074 tkr och avtalsenliga, odiskontrade inflöden på i princip motsvarande belopp. 2012 Nominella kassaflöden kontraktuellt återstående löptid Likviditetsexponering kontraktuellt återstående löptid På anfordran Högst 3 mån Lägre än 3 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 5 år Längre än 5 år Utan löptid Summa nom kassaflöden Tillgångar Kassa 8 992 8 992 Utlåning till kreditinstitut 291 721 30 000 321 721 Utlåning till allmänheten 144 591 58 703 139 456 524 687 1 334 992 2 202 429 Obligationer mm 13 136 30 720 176 032 219 888 Övriga tillgångar 95 344 95 344 Summa tillgångar 445 304 101 839 170 176 700 719 1 334 992 95 344 2 848 374 Skulder Inlåning från allmänheten 1 929 278 279 700 115 418 10 980 2 335 376 Övriga skulder 31 305 31 305 Eget kapital 481 693 481 693 Summa skulder 1 929 278 279 700 115 418 10 980 0 512 998 2 848 374 Total skillnad -1 483 974-177 861 54 758 689 739 1 334 992-417 654 0 Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. 21
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 012 tkr. Räntebindningstider för tillgångar och skulder Ränteexponering 2013 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Tillgångar Kassa 8 665 8 665 Utlåning till kreditinstitut 349 193 349 193 Utlåning till allmänheten 1 338 665 668 512 55 662 55 259 208 043 58 429 4 596 2 389 166 Obligationer mm 25 859 148 138 725 174 722 Övriga tillgångar 136 455 136 455 Summa Tillgångar 1 713 717 816 650 55 662 55 259 208 043 58 429 4 596 145 845 3058 201 Skulder Inlåning från allmänheten 2 143 209 187 425 79 060 43 160 16 072 2 801 14 314 2 486 041 Övriga skulder 20 241 20 241 Eget kapital 551 919 551 919 Summa skulder och eget kapital 2 143 209 187 425 79 060 43 160 16 072 2 801 586 474 3 058 201 Differens tillgångar och skulder -429 492 629 225-23 398 12 099 191 971 55 628 4 596-440 629 Kumulativ exponering -429 492 199 733 176 335 188 434 380 405 436 033 440 629 0 2012 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Tillgångar Kassa 8 992 8 992 Utlåning till kreditinstitut 321 721 321 721 Utlåning till allmänheten 1 353 584 532 013 33 342 54 635 194 422 33 584 849 2 202 429 Obligationer mm 25 832 180 236 5 061 8 759 219 888 Övriga tillgångar 95 344 95 344 Summa Tillgångar 1 701 137 712 249 38 403 54 635 194 422 33 584 849 113 095 2 848 374 Utan ränta Utan ränta Totalt Totalt 22
2012 Högst 1 mån Längre än 1 mån men högst 3 mån Längre än 3 mån men högst 6 mån Längre än 6 mån men högst 1 år Längre än 1 år men högst 3 år Längre än 3 år men högst 5 år Längre än 5 år Skulder Inlåning från allmänheten 1 988 289 192 882 89 453 40 454 7 611 3 546 13 141 2 335 376 Övriga skulder 34 506 34 506 Eget kapital 478 492 478 492 Summa skulder och eget kapital 1 988 289 192 882 89 453 40 454 7 611 3 546 526 139 2 848 374 Differens tillgångar och skulder -287 152 519 367-51 050 14 181 186 811 30 038 849-413 044 Kumulativ exponering -287 152 232 215 181 165 195 346 382 157 412 195 413 044 0 Räntenettorisk - genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång/-nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 1 012 tkr (1 293), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen. Valutarisk Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser. Sparbanken är utsatt för valutarisk i begränsad omfattning. Den begränsade utlåning och inlåning i utländsk valuta som banken har i sin portfölj säkras genom överensstämmande utlåning/inlåning i Swedbank AB. Den reella valutarisken är därmed begränsad till bankens medel för valutaväxling på bankkontoren. Valutariskens påverkan på bankens ställning och resultat är därmed marginell. Utan ränta I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 790 tkr (747) i Nettoresultat av finansiella transaktioner. Aktiekursrisk Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka sparbankens resultat före skatt med approximativt 7 tkr för året som slutar 31 december 2013 (15) samt påverka eget kapital med 1 177 tkr (762). Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl.a. omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar. Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Sparbanken använder sig av derivat i sin affärsverksamhet. Sparbanken tillämpar inte säkringsredovisning därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att sparbanken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpar inte är så står för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda sparbanken mot valutarisk som uppstår genom de derivatinstrument som sparbankens kunder tecknar. Derivatinstrumenten omfattar valutaterminer. Förändring i verkligt värde på dessa instrument redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Totalt 23
4 Räntenetto Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut 3 170 5 467 Utlåning till allmänheten 87 703 98 532 Räntebärande värdepapper 4 618 6 720 Övriga 726 1 057 Summa 96 217 111 776 Varav: ränteintäkt från osäkra fordringar 423 270 Räntekostnader Inlåning från allmänheten -26 408-37 722 varav: kostnad för insättningsgaranti -1 619-1 647 Övriga -976-985 Summa -27 384-38 707 Summa räntenetto 68 833 73 069 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning) (MO) 2,17 2,39 minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) 2,37 2,66 Medelränta utlåningen 3,76 4,48 Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin) 1,14 1,68 5 Erhållna utdelningar Aktier 5 940 3 180 Summa 5 940 3 180 6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner 3 068 3 329 Utlåningsprovisioner 8 787 7 778 Inlåningsprovisioner 1 675 1 529 Provisioner avseende utställda finansiella garantier 244 222 Värdepappersprovisioner 6 728 6 115 Avgifter från kredit- och betalkort 2 325 2 310 Övriga provisioner 1 596 1 447 Summa 24 423 22 730 7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner -3 155-3 675 Värdepappersprovisioner -658-730 Övriga provisioner -441-365 Summa -4 254-4 770 24
8 Nettoresultat finansiella transaktioner Aktier/andelar -891-147 Räntebärande värdepapper 532 3 583 Andra finansiella instrument 243 559 Valutakursförändringar 790 747 Summa 674 4 742 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2013 2012 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 722 3 948 Nedskrivning av finansiella tillgångar som kan säljas -1 542-139 Återföring av nedskrivningar på räntebärande finansiella tillgångar som kan säljas -78-350 Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 782 536 Valutakursförändringar 790 747 Summa 674 4 742 9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter 412 398 Övriga rörelseintäkter 341 79 Summa 753 477 10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden -13 227-12 745 - sociala avgifter -4 908-5 096 - kostnad för pensionspremier -2 936-3 671 - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt -1 253-1 330 - övriga personalkostnader -598-1 091 Summa personalkostnader -22 922-23 933 Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon -572-516 - IT-kostnader -6 957-6 880 - konsulttjänster -55-26 - revision -601-579 - hyror och andra lokalkostnader -820-477 - fastighetskostnader -1 232-1 514 - övriga -1 830-1 818 Summa övriga allmänna administrationskostnader -12 067-11 810 Summa -34 989-35 743 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Ledande Övriga anställda Ledande Övriga befattningshavare befattningshavare anställda Löner 2 877 10 350 2 529 10 216 Sociala kostnader 2 398 5 446 3 730 5 037 Summa 5 275 15 796 6 259 15 253 Av sparbankens pensionskostnader på 2 936 (3 671) tkr avser 966 (2 362) tkr sparbankens ledande befattningshavare. Sparbankens utestående pensionsförpliktelser till dessa uppgår till 0 (5 697) tkr. 25
I enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2007:5 offentliggörs uppgifter om ersättningar på sparbankens hemsida www.sparbankengoinge.se. Sparbankens ersättningspolicy följer Finansinspektionens föreskrift FFFS 2011:1. Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör och vice vd beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör, i vissa fall efter samråd med styrelsen. Ersättning till verkställande direktör och vice vd för år 2013 har beslutats av styrelsen. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 2 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. För verkställande direktören utgår den rörliga ersättningen i form av avsättning till vinstandelsstiftelse som baseras på av styrelsen fastställda mål, på samma villkor som för övriga medarbetare. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2013 Grundlön / Sammanträdesarvode förmåner kostnad Övriga Pensions- styrelsearvode tkr Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar Summa Anita Axelsson, ordförande 48 52 0 0 0 0 100 Kjell-Åke Axelsson, vice ordf 41 41 0 0 0 0 82 Torsten Thuresson 11 32 0 0 0 0 43 Bert Svensson 11 26 0 0 0 0 37 Per Ola Persson 6 11 0 0 0 0 17 Jonas Dahl 11 27 0 0 0 0 38 Camilla Rejdvik Pålsson 6 8 0 0 0 0 14 Jan Fritzon, fd VD 496 4 0 230 18 0 748 Jörgen Abrahamsson, VD 878 0 0 333 31 0 1 242 Evamarie Ekholm, vice VD 815 0 0 455 36 0 1 306 Andra ledande befattningshavare (1 person) 684 0 22 178 36 0 920 Summa 3 007 201 22 1 196 121 0 4 547 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012 Grundlön / Sammanträdesarvode Övriga Pensions- styrelsearvode förmåner kostnad Vinstandels stiftelse Övriga ersättningar Summa tkr Kjell-Åke Axelsson, ordförande 75 42 0 0 0 0 117 Anita Axelsson, vice ordf 28 52 0 0 0 0 80 Torsten Thuresson 20 52 0 0 0 0 72 Bert Svensson 20 28 0 0 0 0 48 Camilla Rejdvik Pålsson 17 37 0 0 0 0 54 Jonas Dahl 6 20 0 0 0 0 26 Torsten Nilsson 4 11 0 0 0 0 15 Jan Fritzon, fd VD 1 087 0 0 1 739 40 0 2 866 Evamarie Ekholm, vice VD 776 0 0 454 40 0 1 270 Andra ledande befattningshavare (1 person) 666 0 17 169 40 0 892 Summa 2 699 242 17 2 362 120 0 5 440 Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån. 26
Avgångsvederlag Vid uppsägning från sparbankens sida har verkställande direktör rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 6 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid. Vid uppsägning från sparbankens sida utgår avgångsvederlag till vice verkställande direktören med två årslöner. Lån till ledande befattningshavare 2013 2012 Verkställande direktör och vice verkställande direktör 0 0 Styrelseledamöter 2 736 5 914 Summa 2 736 5 914 Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen. Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal. Sammanställning över närståendetransaktioner tkr År Intäkts ränta Kostnads ränta Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Närståenderelation Andra närstående 2013 684 25 25 021 3 733 Andra närstående 2012 808 47 21 739 3 884 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Medelantalet anställda 2013 2012 Sparbanken - varav kvinnor 22,2 22,4 - varav män 5,8 5,2 Totalt 28,0 27,6 Könsfördelning i ledningen 2013 2012 Styrelsen - antal kvinnor 3 4 - antal män 5 4 Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor 1 1 - antal män 2 2 Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2013 2012 pwc, revisionsuppdrag 246 223 pwc, internrevisionsuppdrag 178 356 Ernst & Young AB, internrevisionsuppdrag 177 0 Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. 11 Övriga rörelsekostnader Avgifter till centrala organisationer -978-949 Försäkringskostnader -668-679 Säkerhetskostnader -233-154 Marknadsföringskostnader -1 997-1 485 Övriga rörelsekostnader -669-359 Summa -4 545-3 626 27
12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) -3 995-3 191 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) 3 597 1 828 Årets nedskrivning för kreditförluster (-) -5 380-2 557 Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) 36 51 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) 1 112 1 033 Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar -4 630-2 836 Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) 0 130 Årets nettokostnad för kreditförluster -4 630-2 706 13 Bokslutsdispositioner Avsättning till periodiseringsfond 0-13 000 Återföring av periodiseringsfond 13 000 0 Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan 64 64 Summa 13 064-12 936 14 Skatter Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad (-) Periodens skattekostnad -13 265-10 748 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 18 164 Totalt redovisad skattekostnad -13 247-10 584 Avstämning av effektiv skatt tkr 2013 2013 2012 2012 % % Resultat före skatt 64 540 43 695 Skatt enligt gällande skattesats -22,0% -14 199-26,3% -11 492 Ej avdragsgilla kostnader -0,6% -438-0,2% -92 Ej skattepliktiga intäkter 2,3% 1 511 1,9% 836 Effekt av ändrade skattesatser/och skatteregler 0,0% 0 0,3% 146 Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader 0,0% 18 0,1% 18 Schablonränta på periodiseringsfond -0,2% -139 0,0% 0 Redovisad effektiv skatt -20,5% -13 247-24,2% -10 584 Skatt hänförligt till övrigt totalresultat 2013 2012 tkr Före skatt Skatt Efter skatt Före skatt Skatt Efter skatt Finansiella tillgångar som kan säljas 33 997 0 33 997 22 668 0 22 668 Övrigt totalresultat 33 997 0 33 997 22 668 0 22 668 Redovisade uppskjutna skatteskulder Uppskjuten skatteskuld Netto 2013 2012 Materiella tillgångar 713 730-713 -730 Skattefordringar/-skulder, netto 713 730-713 -730 28
15 Utlåning till kreditinstitut Swedbank AB - svensk valuta 336 854 204 078 - utländsk valuta 12 337 6 848 Övriga 2 110 795 Summa 349 193 321 721 16 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta 2 398 869 2 211 461 Summa 2 398 869 2 211 461 Varav: osäkra 13 437 12 771 individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 9 703 9 032 Redovisat värde, netto 2 389 166 2 202 429 Förändring av nedskrivningar, tkr Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2013 9 032 Årets nedskrivning för kreditförluster 5 380 Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster -2 443 Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster -2 266 Utgående balans 31 december 2013 9 703 17 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Verkligt värde Redovisat värde Verkligt Redovisat värde Emitterade av andra låntagare värde - svenska bostadsinstitut 124 483 124 483 137 446 137 446 - icke finansiella företag 4 042 4 042 6 656 6 656 - finansiella företag 46 197 46 197 75 786 75 786 Summa emitterade av andra låntagare 174 722 174 722 219 888 219 888 Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 174 722 174 722 219 888 219 888 varav: Noterade värdepapper på börs 174 722 217 258 Onoterade värdepapper 0 2 630 2013 2012 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden 3 222 3 388 18 Aktier och andelar Finansiella tillgångar som kan säljas 118 377 77 686 Summa aktier och andelar 118 377 77 686 varav: Noterade värdepapper på börs 118 377 77 161 Varav: Onoterade värdepapper 0 525 Företag Antal Börsvärde Redovisat värde Aktier - Swedbank AB 650 000 117 650 117 650 - Övriga aktier noterade 10 727 727 Summa 118 377 29
19 Materiella tillgångar Inventarier Byggnader Totalt och mark tkr Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2012 8 335 15 788 24 123 Förvärv 113 0 113 Avyttringar och utrangeringar -207 0-207 Utgående balans 31 december 2012 8 241 15 788 24 029 Ingående balans 1 januari 2013 8 241 15 788 24 029 Förvärv 548 0 548 Avyttringar och utrangeringar -1 650 0-1 650 Utgående balans 31 december 2013 7 139 15 788 22 927 Inventarier Byggnader Totalt Avskrivningar och mark Ingående balans 1 januari 2012-7 482-7 597-15 079 Årets avskrivningar -341-381 -722 Avyttringar och utrangeringar 207 0 207 Utgående balans 31 december 2012-7 616-7 978-15 594 Ingående balans 1 januari 2013-7 616-7 978-15 594 Årets avskrivningar -348-381 -729 Avyttringar och utrangeringar 1 650 0 1 650 Utgående balans 31 december 2013-6 314-8 358-14 672 Redovisade värden Per 1 januari 2012 853 8 191 9 044 Per 31 december 2012 625 7 810 8 435 Per 1 januari 2013 625 7 810 8 435 Per 31 december 2013 825 7 430 8 255 20 Övriga tillgångar Förfallna räntefordringar 8 55 Positivt värde på valutaterminer 337 Övriga tillgångar 1 089 222 Summa 1 434 277 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda kostnader 441 833 Upplupna ränteintäkter 2 120 2 952 Upplupna provisionsintäkter 5 784 5 146 Övrigt 44 15 Summa 8 389 8 946 22 Inlåning från allmänheten Allmänheten - svensk valuta 2 473 717 2 328 544 - utländsk valuta 12 324 6 832 Summa 2 486 041 2 335 376 30
Inlåningen per kategori av kunder 2013 2012 Offentlig sektor 91 100 Företagssektor 441 515 483 301 Hushållssektor 2 044 435 1 851 975 Varav: enskilda företagare 648 317 615 582 Summa 2 486 041 2 335 376 23 Övriga skulder Preliminärskatt räntor 3 521 5 368 Anställdas källskattemedel 443 375 Negativt värde på valutaterminer 294 Övriga skulder 2 127 2 433 Summa 6 385 8 176 24 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader 3 262 3 294 Övriga upplupna kostnader 5 262 5 389 Förutbetalda intäkter 280 230 Summa 8 804 8 913 25 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser Pensionering i egen regi Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka sparbanken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Nettoskuld i balansräkningen tkr 2013-12-31 2012-12-31 -Förpliktelsernas nuvärde (beräknade enligt svenska principer) avseende ofonderade pensionsplaner 0 5 697 Härav kreditförsäkrat via FPG 0 5 697 26 Obeskattade reserver Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 0 13 000 Utgående balans 31 december 0 13 000 Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Ingående balans 1 januari 1 548 1 612 Årets avskrivningar utöver plan -64-64 Utgående balans 31 december 1 484 1 548 Summa obeskattade reserver 1 484 14 548 31
27 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Verkligt värde reserv Ingående redovisat värde 2012-01-01 25 831 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 22 668 Utgående redovisat värde 2012-12-31 48 499 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 33 997 Utgående redovisat värde 2013-12-31 82 496 Bundna fonder Bundna fonder får inte minskas genom vinstutdelning. Fritt eget kapital Överkursfond När aktier emitteras till överkurs, det vill säga för aktierna ska betalas mer än aktiernas kvotvärde, ska ett belopp motsvarande det erhållna beloppet utöver aktiernas kvotvärde, föras till överkursfonden. Belopp som tillförts överkursfonden fr.o.m. 1 januari 2008 ingår i det fria kapitalet. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. I denna reserv ingår även den effektiva andelen i kassaflödessäkring, dvs den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på säkringsinstrument. Balanserad vinst eller förlust Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat, överkursfond och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna. 28 Ansvarsförbindelser tkr (nom belopp) 2013 2012 Garantier - Garantiförbindelser - krediter 650 1 296 - Garantiförbindelser - övriga 31 485 24 819 Övriga ansvarsförbindelser 11 822 14 293 Summa 43 957 40 408 29 Åtaganden tkr (nom belopp) 2013 2012 Övriga åtaganden - Kreditlöften 16 960 36 693 - Outnyttjad del av beviljade kontokrediter 138 032 131 185 Summa 154 992 167 878 32
30 Finansiella tillgångar och skulder 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 8 665 8 665 8 665 Utlåning till kreditinstitut 349 193 349 193 349 193 Utlåning till allmänheten 2 389 166 2 389 166 2 389 166 Obligationer mm 174 722 174 722 174 722 Aktier och andelar 727 117 650 118 377 118 377 Valutaterminer 337 337 337 Upplupna intäkter 8 346 8 346 8 346 Övriga finansiella tillgångar 1 140 1 140 1 140 Summa tillgångar 175 449 337 2 755 370 118 790 0 0 3 049 946 3 049 946 Inlåning från allmänheten 2 486 041 2 486 041 2 486 041 Övriga skulder och avsättningar 11 143 11 143 11 143 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 8 804 9 098 9 098 Valutaterminer 294 Summa skulder 0 0 0 0 294 2 505 988 2 506 282 2 506 282 2012 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Innehav för handelsändamål Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål Andra finansiella skulder Summa redovisat värde Verkligt värde Kassa 8 992 8 992 8 992 Utlåning till kreditinstitut 321 721 321 721 321 721 Utlåning till allmänheten 2 202 429 2 202 429 2 202 429 Obligationer mm 219 888 219 888 219 888 Aktier och andelar 1 000 76 686 77 686 77 686 Upplupna intäkter 8 946 8 946 8 946 Övriga finansiella tillgångar 277 277 277 Summa tillgångar 220 888 2 533 142 85 909 0 0 2 839 939 2 839 939 Inlåning från allmänheten 2 335 376 2 335 376 2 335 376 Övriga skulder och avsättningar 22 392 22 392 22 392 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 8 913 8 913 8 913 Summa skulder 0 0 0 0 0 2 366 681 2 366 681 2 366 681 33
31 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2013 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer mm 174 722 0 0 174 722 Aktier och andelar 118 377 0 0 118 377 Summa 293 099 0 0 293 099 2012 tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Obligationer mm 219 888 0 0 219 888 Aktier och andelar 77 161 0 525 77 686 Summa 297 049 0 525 297 574 Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsyns myndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra värderingsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. 34
32 Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens kapitalutvärderingspolicy. Sparbanken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sparbankengoinge.se. Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt; Primärt kapital 406 614 388 707 Supplementärt kapital 23 671 10 420 Kapitalbas netto 430 285 399 127 Summa kapitalkrav kreditrisk 148 108 142 644 - varav Schablonmetoden 148 108 142 644 Kapitalkrav för operativa risker 13 054 11 660 Kapitalkrav för valutakursrisk och råvarurisk 150 150 Summa kapitalkrav 161 312 154 454 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen 550 435 467 145 Periodiseringsfond (78% därav) 0 10 140 Styrelsens utdelningsförslag -2 500-2 000 - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde -82 496-48 499 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -58 825-38 079 Summa primärt kapital 406 614 388 707 35
Supplementärt kapital 2013 2012 Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 82 496 48 499 Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -58 825-38 079 Summa supplementärt kapital 23 671 10 420 Total kapitalbas 430 285 399 127 Kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 0 11 Institutsexponeringar 10 850 11 517 Företagsexponeringar 44 487 45 195 Hushållsexponeringar 64 728 63 725 Exponeringar med säkerhet i fastighet 26 845 20 883 Oreglerade poster 277 347 Övriga poster 921 966 Summa kapitalkrav för kreditrisker 148 108 142 644 Operativa risker Basmetoden 13 054 11 660 Summa kapitalkrav för operativa risker 13 054 11 660 Valutarisk Valutarisk 150 150 Summa kapitalkrav för valutarisker 150 150 Totalt minimikapitalkrav 161 312 154 454 Kapitaltäckningskvot 2,67 2,58 Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs åtminstone årligen. 33 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Sparbanken Göinge har per 2013-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 1 614 mkr. För detta har sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 7 543 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. 36
37
38
Bolagsstyrning För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Årsstämman utser styrelseledamöter i sparbankens styrelse samt revisor. Bankens styrelse utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken. Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av sex ledamöter samt två arbetstagarrepresentanter. Styrelsens ordförande utses av bankens styrelse. Av styrelsens ledamöter är tre kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på sidan 40. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 under rubriken Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl a till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporten härom. Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid tolv tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl a behandlats års- och delårsbokslut, större kreditengagemang, strategifrågor, verksamhetsplan, riskanalys, prognos för kommande år, policies inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner samt revisionsrapporter. Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar även verksamhetens omfattning och inriktning så att detta överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation Styrelsens kreditutskott och kontorsdelegation fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda ramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I kreditutskottet ingår styrelsens ordförande och vice ordförande, kreditchef och VD. En kontorsdelegation finns på varje kontor och består av tre till fem ledamöter, kontorschefen ingår i denna delegation. 39
STYRELSELEDAMÖTER Namn Födelseår Hemort Valda sedan Valda t o m årsstämman Axelsson, Anita Ordförande 1954 Glimåkra 2010 2016 Axelsson, Kjell-Åke Vice ordförande 1947 Vinslöv 2008 2015 Thuresson, Torsten 1952 Åraslöv 2011 2014 Persson, Per Ola 1964 Halmstad 2013 2016 Svensson, Bert 1965 Broby 2008 2015 Dahl, Jonas 1964 Farstorp 2011 2014 Karlsson, Mari Arbetstagarrepresentant 1960 Hjärsås 2008 2014 Nilsson, Annette Arbetstagarrepresentant 1966 Hässleholm 2013 2015 VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Abrahamsson, Jörgen VD 1963 Kristianstad VICE VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR Ekholm, Evamarie Vice VD 1957 Yngsjö REVISOR Andersson, Dan Auktoriserad revisor 1956 Lund 2010 2014 KONTORSFÖRTECKNING Farstorp Pl 1271 Farstorp Glimåkra Storgatan 19 Glimåkra Röke Pl 4077 Röke Vinslöv Torget 9 Vinslöv 40
sparbankengöinge.se litografen.se