Salt en smakstark hälsoutmaning. Gunnar Hall. Presentation vid Chark-SM:s Konferens. Göteborg, 30 oktober G. Hall Chark-SM 2014

Relevanta dokument
RAPPORT2014. Konsumentföreningen Stockholm. Salt IV Saltet vi inte kan välja bort

I Sverige konsumerar vi cirka tio gånger mer salt än vad vi behöver.

PROJEKT SALT I SKOLMAT

Frukost och flingor. Behövs mer energi, ta ytterligare en smörgås, behövs mindre, ta bort en smörgås.

Anette Jansson, Livsmedelsverket

Salt i maten KfS rapport juli 2013

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

Umami en fråga om smak.

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt III Konsumenten och saltet. Attitydundersökning KfS September 2013

Kemiska ämnen som vi behöver

Vad är rätt fett i praktiken? Vad äter svenska folket? Fettskolan. Hanna Eneroth Åsa Brugård Konde. 19 mars 2013

Rehydrering en av uthållighetsidrottarens utmaningar för god prestation

RAPPORT2013. Konsumentföreningen Stockholm. Salt I Salt i maten. KfS rapport Juli 2013

Bakom våra råd om bra matvanor

Riskhantering ga llande avsaltat vatten

Sensoriska effekter vid reducering av natrium i kryddmix för hamburgare

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Frågor och svar om norsk odlad lax.

MOTION (2009:28) AV STEFAN NILSSON (MP) OM ATT DE LIVSMEDEL SOM KÖPS IN TILL STADENS VERKSAMHETER INTE SKA INNEHÅLLA TRANSFETTER

Livsmedelsverket stödjer vården i samtalet om bra matvanor.

Komplett kostersättning för viktkontroll Stödjande instruktion för Livsmedelsverket och kommuner

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll Människan: biologi och hälsa SJSE11

Slow Food. Innehållsförteckning:

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Maten & måltiden, en risk- eller friskfaktor?

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

Kostprogrammet Energibalansen

Metoder för sensorisk analys av mat. Åsa Öström Docent i Måltidskunskap Restaurang- och hotellhögskolan Grythytte akademi Örebro universitet

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Matprat i primärvården

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

Maria Svensson Kost för prestation

Nu tar vi bort både socker och salt för de minsta barnen!

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Tio steg till goda matvanor

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Illamående och kräkningar vid cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

Aktuella kostrekommendationer för barn

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

Jonföreningar och jonbindningar del 2. Niklas Dahrén

Lev livet med Liva Energi

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

Hypoallergen specialnäring

IFK NORRKÖPING UNGDOM KOST OCH PRESTATION

s uperhjälte njuren GÅR TILL KAMP! Skydda den för fiender

Hur Livsmedelsverket kan stötta skolsköterskan i arbetet med bra matvanor. Lena Björck Anette Jansson Anna-Karin Quetel

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

Livsmedelsverkets föreskrifter om näringsvärdesdeklaration;

DESCRIPTION OF PAULIG GROUP

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

Näringsdeklaration Näringsinformation... 5

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Kommissionens förslag om näringspåståenden och hälsopåståenden ska ge konsumenterna bättre information och harmonisera marknaden

Att läsa på. matförpackningar...

Uppgiftslämnare: Nestlé Sverige AB. Varumärke: ISOSOURCE. Artikelbenämning: Sondnäring Mix. Storlek: 1x500ml

Smak- och luktförändringar. Britt- Marie Bernhardson, Leg.Sjuksköterska och Medicine Doktor

Pressinformation. Fakta om omega-3

Kemikaliehandbok för saltvattensakvarister. utgåva

Ballingmetoden. Jonas Roman. En genomgång av Ballingmetoden i teori och praktik. Utgåva 2.0

Yttrande över motion av Raymond Wigg m.fl. (mp) om ohälsosamma transfetter

Måltidspedagogik. MAT2016 Växjö. Hanna Sepp, FD

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Ägg. Vägledning för näringsdeklaration. Vägledning för näringsdeklaration

Diabetesutbildning del 2 Maten

Riksmaten ungdom

Dialysen/ Njurpolikliniken /

Träning, näring, funktion och välbefinnande. Åsa von Berens Leg Dietist, Medicine doktor Utredare Äldrecentrum

VÅRDTAGARE HEMTJÄNST, 2012 Prioriteringsplan Västra Göteborg Insatser i ordinärt boende

Livsmedelskvalitet Vad anser konsumenterna? Karin Wendin

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.

Prestationstriangeln

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Vätskeersättning Svartvinbär

Spånga IS Fotboll Kost och Hälsa

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Allerum Herrgård 12 mån 28 % löpe, kalciumklorid, konserveringsmedel E 202.

- livsmedel avsedda att användas i energibegränsad kost för viktminskning;

Saltkonsumtion till saltreduktion - sensorisk skillnad i saltreducerad industriell rotfruktssoppa

Nordic Taste & Flavour Centre inbjudan till kurs Smaka på kemi

Träna, äta och vila. För dig som är ung och idrottar

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Inledning. Kapitel 1. Det är patienten som skall behandlas, inte blodtrycksförhöjningen.

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö oktober 2012

Bli en detektiv i mataffären

Margarin: hjälper dig att följa de nya kostråden och skollagen.

Transkript:

Salt en smakstark hälsoutmaning Gunnar Hall Presentation vid Chark-SM:s Konferens Göteborg, 30 oktober 2014 Vanligt koksalt = natriumklorid Saltets båda joner har olika funktioner, på gott och ont! Na + Cl - 40 % 60 % av saltets vikt Just nu fokuseras mycket på intaget av natrium i många länder OBS därför EU s definition av salt vid märkning!!

Disposition Mindre salt varför? Konsumenternas saltkällor Saltets olika funktioner Salt smak Hur kan saltinnehållet minskas? Livet började med celler i havet

Vi lever på land med en hudsäck som innehåller den havsmiljö som våra superspecialiserade celler trivs i och kräver för att överleva. Rubbningar i vår inre miljö kan innebära allt från svårigheter för den enskilda cellen att sköta sina arbetsuppgifter till utbredd celldöd med undergång för hela organismen Från boken Fysiologi med relevant anatomi av Henriksson & Rasmusson, Studentlitteratur (2010) Vatten utgör 50-60 % av kroppsvikten Kroppens innehåll av natrium motsvarar ca 0,4 % salt

Vi utsöndrar natrium och behöver fylla på med nytt. Hur mycket? Näringsexperter säger: I princip räcker följande dagliga intag: 230 mg Na = 0,6 g salt Den undre gränsen för dagligt intag är med en säkerhetsmarginal satt till: 575 mg Na = 1,5 g salt Hur mycket salt äter vi egentligen? Det säkraste sättet att mäta detta är genom analys av natrium i urin som samlas under 24 timmar Den samlade bilden för Sverige och många andra Iänder är: 10 12 gram/dag (genomsnitt för vuxna)

För att göra en lång historia mycket kort: Salt (egentligen natrium!) höjer blodtrycket och leder till hjärt-kärlsjukdomar, stroke och för tidig död! Livsmedelsverket säger: Vi svenskar äter 10 till 12 gram salt per dag. Det är dubbelt så mycket salt som vi borde äta. Rekommendationen är 5 till 6 gram salt per dag, vilket är ungefär lika mycket som en tesked http://www.slv.se/sv/grupp1/mat-och-naring/kostrad/rad-om-salt/ Denna saltmängd skall fördelas på samtliga måltider under dagen!

Saltinnehåll i 100 g råvara och färdig produkt. Några grisexempel Fläskfilé(gris( Grytbitar(gris( Fläskkotle6(gris(fe6(bortskuret( Skinka(fransyska(gris( Fläsk(sida(gris(m(svål(i(bit( Flintastek(gris(m(svål(rå( Fläskkotle6(gris(fe6kant(2(mm( Kassler(rökt(kotle6rad(gris( Rökt(skinka(gris(fe6(3%( Rimmat(sidfläsk(el(stekfläsk(gris(i( skivor( Julskinka(rimmad(skinka(gris(fe6(ca( 4,5%(kokt( Skinka(gris(konserv(gelé(8M11%( Skinkstek(gris(stekt(fryst(u(steksky( Revbensspjäll(gris(grillat(ugnsstekt( Fläskfilé(gris(stekt(i(skivor( Fläskkö6gryta(gris(grönsaker( Fläskkarré(gris(stekt(i(skivor( 0.1( 0.1( 0.1( 0.2( 0.2( 0.2( 0.2( 4.3( 3.6( 3( 2.8( 2.3( 1.2( 1.2( 1.1( 0.7( 0.6( Källa: SLV Konsumenterna kan inte minska sitt saltintag på egen hand! Den här bilden används i många länder för att beskriva var konsumenterna får sitt salt från 5% tillsatt vid matlagning 6% tillsatt vid matbordet 12% från naturliga råvaror 77% från livsmedel som tillverkats av livsmedelsindustrin och i restauranger/storhushåll Detta är vår utmaning!

Varifrån får svenskarna sitt salt? 25" Livsmedelsgruppers"bidrag"(%)"7ll"natriumintaget"(ej"bordssaltning)" Källa:"Riksmaten"2010A11,"Tabell"149"(redovisar"92"%"av"tot."intag)"" 20" 15" 10" 5" 0" Saltfrågan är internationell Fick stor uppmärksamhet när den presenterades i början av 2013

Ett nordiskt exempel: Danmark Konklusion Selv en forholdsvis lille reduktion i danskernes daglige saltindtagelse kan medføre en betragtelig besparelse i form af reducerede udgifter til hjertekarsygdom. Reduceres saltindtaget blandt danskerne med 3 g, estimeres det samlede besparelsespotentiale initialt til at være minimum 330 mio. kr. årligt og på længere sigt estimeres et samlet besparelsespotentiale på minimum 1,3 mia. kr. årligt. Da hjertekarsygdom samtidigt er årsag til mange dødsfald i Danmark, vil en reduktion i det daglige indtag af salt ydermere kunne spare et betragteligt antal dødsfald årligt. 3 gram mindre per dag beräknas ge ca 1000 färre dödsfall per år!

Salt spelar många roller! Smakgivare De olika funktionerna är olika viktiga i olika produkter! Påverka strukturbildning Påverka mikroorganismer Vi vet att: smaken är den enskilt viktigaste faktorn för konsumenters matval risken att smaken försämras är det största hindret för saltreduktion i många, men inte alla, produkter

Fem grundsmaker! På väg mot en sjätte? Olika funktioner nu och då! Förse kroppen med proteiner Förse kroppen med fetter (energi + fettsyror) Förse kroppen med kolhydr. (energi) Förse kroppen med natrium OBS! Två olika mekanismer Skydda kroppen från gifter Chaudhari & Roper The cell boilogy of taste J. Cell Biol. Vol190 No 3 285-296 2010 Skydda kroppen från skämd mat Smaklökarna finns i papiller

Alla smakämnen måste först nå smakporerna för att kunna stimulera smakreceptorerna På smaklökarna finns tre olika typer av smakreceptorer för våra fem grundsmaker Chaudhari & Roper: The cell biology of taste J. Cell Biol. Vol190 No 3 285-296 2010 Salt smak har en egen typ av receptorer Kort om salt smak Människan har två olika mekanismer för stimulering av salt smak Natriumjonerna i t.ex. koksalt stimulerar genom båda mekanismerna Andra salter stimulerar endast genom den ena mekanismen Det är endast natriumjoner som kan ge upphov till ren sälta!

Smak = Flavour Kemiska sinnen FIGURE 2. The dual olfactory system. (Del av!) Smell images and the flavour system in the human brain Gordon M. Shepherd Nature 444, 316-321(16 November 2006) Hälsoutmaning: salta mindre! Hur kan det göras utan att smaken försämras? Sensoriska strategier som står till buds, ensamma eller i kombination: Gradvis minskning Saltersättare Smakförstärkare Styra frisättningen av salt i munnen Multimodal sensorisk integrering

Stealth - eller smygarstrategin: Den enklaste och första åtgärden! - Man gör en saltminskning som är mindre än skillnadströskeln, dvs man lägger sig under den sensoriska radarn - Konsumenterna habitueras omedvetet till den lägre saltnivån - Därefter kan man göra ytterligare stegvisa saltminskningar - Tar tid (år när det skall göras kommersiellt) men har visat sig fungera! Praktiseras! Saltersättare Na + Cl - (Kok)salt är ett - bland alla andra salter! X + Y - - Alla salter består av en positiv katjon och en negativ anjon - Koksalt: katjon = natrium; anjon = klorid - Salter som ersätter koksalt innehåller en annan katjon (X + ), en annan anjon (Y - ) eller både annan katjon och annan anjon - Brukar kallas mineralsalter - De ger inte samma sälta som koksalt!!

Några vanliga mineralsalter K+ Cl- Kaliumklorid Mg2+ Cl-2 Magnesiumklorid Ca2+ Cl-2 Kalciumklorid Ingredienstillverkare erbjuder olika produkter för saltreduktion De består vanligen av koksalt, mineralsalter samt olika smakförstärkare (jästextrakt och liknande) Mineralsalter bidrar både till bättre strukturbildning och till ökad mikrobiologisk säkerhet Vad händer i munnen när vi äter? Antag att smaken är den enda anledningen till att vi saltar maten: 1. hur mycket (lite?) av de tillförda natriumjonerna är det som når smakporerna? Singha,KB et al, (2010) 2. kan transporten av natriumoavsett vilken grundsmak det joner göras mera effektiv, så handlar om: smakämnena måste att vi kan tillsätta mindre salt hitta de mycket små smakporerna! men ändå få samma smak?

Matens struktur påverkar natriumjonernas frisättande och transport i munnen när vi äter eller dricker Natriumjoner i salt vatten löses lätt i munnens saliv. Snabb transport till smakporerna! Natriumjonerna i de flesta produkter finns både inuti produkterna och på ytan (särskilt om vi saltar extra). Genom att ändra strukturen och lokaliseringen av saltet så kan frisättningen ökas när saltinnehållet minskas. Natriumjoner i saltkristaller på chipsytan löses långsamt av munnens saliv. Men små kristaller löses snabbare än stora och ger snabbare mera sälta! Salt smak är långt ifrån en fråga om enbart smak!!!! Våra smak upplevelser är i hög grad funktioner av: Multimodal sensorisk integrering Smak- och luktintryck går ihop Implicit inlärning Kongruens ger förstärkning Flavour!

Salta aromer förstärker sältan! Upplevd sälta Adapted from : Lawrence, Salle, Septier, Busch & Thomas-Danguin Food Qual ity and Preferences 20 241-248 (2009) En amerikansk broschyr som sammanfattar mitt budskap

Dröm/utmaning Chark-SM 2016: Saltreducerade produkter blir vinnare! Tack för uppmärksamhet en! 34