Klimatets påverkan på vatten och livsmedel samt dess hälsokonsekvenser Roland Lindqvist Seminarium Länsstyrelsen Stockholm, 4 maj 2011
Översikt av presentationen Introduktion Livsmedel och hälsokonsekvenser Dricksvatten och hälsokonsekvenser Åtgärder Lästips
Introduktion
Mikroorganismer och mat Sjukdomsframkallande Förbättrar egenskaper av livsmedel Förskämning Lukt och smak 10 miljoner bakterier per cm 2 Skulle motsvara 14 000 personer på en fotbollsplan
Mikroorganismer som oss men.. Lite mindre: 1000 1000 1 m 1 mm 1 µm 0,000 001 m Förökar sig väldigt snabbt Antal Exponentiell tillväxt: 1 E coli bakterie förökas till 5 x 10 21 bakterier på 24 timmar Skala tid och rum! Tid
För överlevnad och tillväxt behövs energikälla näringsämnen lämplig temperatur tillgång till vatten lämpligt ph lämplig syrenivå frånvaro hämmande ämnen kylskåp, frys, kokning saltad, rökt, torkad mat inläggningar vacuumpack, MAP nitrit, bensoesyra, rök
Summering av SMHI s regionala klimatscenarier Det blir successivt varmare Medelnederbörden ökar mest vintertid (mest i västra S) Vattentillgångarna ökar i hela landet (utom sö S) Risken för översvämningar ökar Risken för både kraftiga skyfall (lokala översvämningar) och torka ökar sommartid Osäkerhet råder om frekvensen kraftiga stormar ökar eller inte Havets nivå stiger (nivåerna kan vara underskattade i Klimatoch sårbarhetsutredningen)
Livsmedel och hälsokonsekvenser Bidragande faktorer till rapporterade matförgiftningar 2003-07 Text, Arial 24 p, normal
Listeria Tillväxthastighet - temperatur Antal bakterier (10 log) 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0 1.5 2.5 3 5 7.5 10 Antal dagar 4 C 6 C 8 C 10 C 13 C
Antal fall av salmonella beroende på medeltemperatur Kovats et al., Epidemiology& Infection, 2004
Patogener i livsmedel - bevattning av vegetabilier Statistik 1996-2006: Vegetabilier, 29 utbrott, 1200 sjuka Utbrott Utbrott 23% 4% 4% 8% 61% Organism Calicivirus Salmonella E. Coli O157 Shigella ETEC 17% 7% 4% 24% 48% Livsmedel Bär Groddar Bladgrönsaker Färska kryddor Morötter 2005, 135 rapporterade fall
Toxin i livsmedel - Mögel / mykotoxiner I fält (Demo av GEMIS, RIKILT, University of Wageningen) Under lagring (Lindblad et al., JAM, 2004 24 % 21 % 19 % 17 %
Dricksvatten och hälsokonsekvenser Störningar i vattendistributionen Successiva förändringar av vattenkvaliteten i vattentäkter Viss risk för periodvis och lokal vattenbrist i främst sydöstra Sverige Ökande föroreningsrisker, både kemiska och mikrobiella Ökad risk för vattenburen smitta
Översvämningar/skyfall - Distributionsstörningar Raserade ledningar i Sundsvall i samband med skyfall 2001 och en raserad huvudvattenledning i Örnsköldsvik i samband med skyfall 2008 Foto MittSverige Vatten Foto Örnsköldsviks kommun 1995-2003: 40 % av utbrotten fekal förorening under distributionen ( mikrobiologisk riskprofil, SLV
Successiva förändringar av vattentäkternas kvalitet Ökad avrinning och vattentemperaturer kan ge Ökat humusläckage Ökat näringsläckage Algblomning Temperaturskiktning Syrebrist Järn/manganutfällning Foto Mats Bergmark Foto Per Ericsson
Ökad risk kemiska föroreningar vid översvämning Foto Arvika kommun
Risker för mikrobiella föroreningar och vattenburen smitta ökar vid skyfall och översvämning Från betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten Minskad luftad markzon Minskade uppehållstider i grundvattenfasen mm Örnsköldsvik, september 2008 Översvämmad avloppspumpstation Foto Robert Jönsson Foto Örnsköldsviks kommun Ljungan, juli 2000 Översvämmad avloppspumpstation Foto Mitt Sverige Vatten
Ökad risk mikrobiella och kemiska föroreningar Ökande föroreningsrisker vid översvämning eller skyfall i tillrinningsområdet för 226 svenska vattentäkter, de flesta är huvudvattentäkter Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark 14 11 Annan förorening från industrimark 14 8 Förorening från förorenad mark 17 7 Kommunal avloppsrening 20 12 Petroleum hantering/förvaring 29 7 Djurhållning 42 23 Förorening från väg 46 18 Jordbruksmark 54 41 Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen
Nya mikrobiologiska hotbilder ökad risk för vattenburen smitta Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier Senaste åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras, både genom nya kunskaper och förändringar Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus ökar Klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus Där risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV, membranfilter och/eller ozon
Sammanfattning av effekterna lång sikt Ökad frekvens och allvarlighet av kända problem Smitta via mark och vatten i miljön Smitta via vatten Smitta via livsmedel Nya problem Algtoxiner Mögel och mykotoxiner Bakterier (t ex vibrio) med mera
Åtgärder jord till bord, brunn till mun Samverkan! Företag: Grundförutsättningar och förebyggande åtgärder (HACCP) i hela kedjan Kontrollmyndighet: Kontroll att systemet finns / fungerar Vården: Upptäcka fall, beredskap
Hur slipper vi bli sjuka av maten?? Förhindra smitta Förhindra tillväxt Avdödning Bra råvaror, hygien Temperatur, tid, mm Temperatur, tid
Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen Analysera lokala sårbarheter för både successiva klimatförändringar och extremväder Skydd av vattentäkt och hänsynsfull fysisk planering Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns Främst i sydöstra Sverige planera för viss vattenbrist Säkra distributionen för större påfrestningar Beredskap att hantera händelser Utbildning och forskning
Viktiga punkter för att klara vattenförsörjningen Hantera förändringar i råvattnets kvalitet Öka den mikrobiologiska säkerheten där behov finns
Bra beredskap handlar också om att fånga tidiga signaler råvatten/råvaror Vid kris kan stöd och coachning fås av: Larmnummer 020-302030 Se även: www.slv.se En av övervakningsstationerna för vattenkvalitet i Göta älv
Bra beredskap handlar också om att fånga tidiga signaler drabbade människor Resultat från Early Warning System samtal till sjukvårdsupplysningen (Källa: SLV, T Andersson)
Vad kostar en smitta? Sammanställningar av utbrott visar att samhällskostnaden per drabbad person ligger omkring Svartediket en av Bergens vattentäkter 2100 kr (matförgiftning) 10 000 kr (vattenburet) Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade ca 47 miljoner norska kronor. Giardia är en klortålig parasit som förorenade vattentäkten.
Några lästips Lindgren m fl., Läkartidningen 2008, Nr 28-9, vol 105 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat kan laddas ned Svenskt Vattens hemsida SLV riskprofiler dricksvatten. www.slv.se Climate change: Implications for food safety laddas ner från FAO s hemsida