4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten var måttlig. Tillväxten i världen bedöms stiga något 2017. Svensk ekonomi växte snabbt 2015, både i en historisk jämförelse och i förhållande till jämförbara länder. BNP-tillväxten väntas bli hög även 2016. Konjunkturläget bedöms vara i det närmaste balanserat och de kommande åren präglas av en mer normal tillväxttakt. Arbetslösheten har minskat tydligt sedan 2014 och väntas fortsätta att minska till 6,3 procent 2017. Inflationen har varit låg under en längre tid, trots att penningpolitiken har varit expansiv. Den underliggande inflationen har dock stigit trendmässigt sedan 2014. Inflationen förväntas fortsätta att stiga 2017, bl.a. på grund av att ett högre resursutnyttjande bedöms medföra ett större utrymme för företagen att höja sina priser. Osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen är stor. Utvecklingen kan bli svagare än i prognosen om exempelvis tillväxten i euroområdet bromsar in. Sannolikheten för att tillväxten bromsar in bedöms ha ökat efter att Storbritanniens befolkning röstade för att lämna EU. Den ekonomiska utvecklingen kan även bli starkare än i prognosen. Exempelvis är utvecklingen i Kina och många andra framväxande ekonomier svårbedömd. En starkare tillväxt i de framväxande ekonomierna skulle leda till en högre svensk exporttillväxt. I detta avsnitt redovisas prognosen för den ekonomiska utvecklingen i Sverige och i världen t.o.m. 2020. I prognosen har information som fanns tillgänglig fram t.o.m. den 8 augusti 2016 beaktats. Prognosen är baserad på nu gällande regler samt regeringens föreslagna och aviserade reformer i denna proposition. Denna proposition innehåller budgetförslag för 2017. Tyngdpunkten i framställningen har därför lagts på prognosen fram t.o.m. 2017. Utvecklingen 2018 2020 redovisas i ett separat delavsnitt. I avsnittet beskrivs några av de särskilt osäkra faktorer som omgärdar prognosen, två alternativa scenarier och jämförelser med andra bedömares prognoser. Avsnittet innehåller även en beskrivning av hur prognosen har reviderats jämfört med den bedömning som gjordes i 2016 års ekonomiska vårproposition. I bilaga 2 redovisas prognosens siffermässiga innehåll i detalj. 153

4.1 Utvecklingen i omvärlden 2016 och 2017 Fortsatt konjunkturåterhämtning i världen Konjunkturåterhämtningen i världen fortsatte under inledningen av 2016, även om den globala BNP-tillväxten har fortsatt att vara måttlig. Befolkningen i Storbritannien röstade i juni 2016 för att landet ska lämna EU, och det fanns före omröstningen farhågor om att ett sådant resultat skulle kunna påverka den globala BNPtillväxten. Spridningseffekterna föreföll dock i slutet av augusti 2016 vara begränsade. Den sammanvägda BNP tillväxten i de länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden (KIX) bedöms bli högre 2017 än 2015 och 2016 (se diagram 4.1 och tabell 4.1). Den högre tillväxten i omvärlden bidrar till en starkare utveckling av den internationella handeln. Diagram 4.1 BNP-tillväxten i världen Årlig procentuell förändring, prognos för 2016 och 2017 Anm.: BNP-tillväxt viktad med svenska handelsvikter för de länder som ingår i växelkursindex, KIX. Källor: Macrobond, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Den ekonomiska utvecklingen stärktes något i många länder under inledningen av 2016. Tillväxten väntas dock framöver att vara relativt dämpad i de avancerade ekonomierna. Resultatet i den brittiska folkomröstningen i juni 2016 följdes initialt av stora rörelser på de internationella börserna, fallande statsobligationsräntor och en kraftig försvagning av pundet. Indikatorer tyder på att konsument- och företagsförtroendet i Storbritannien har fallit sedan folkomröstningen. Tillväxten i Storbritannien bedöms på grund av den finansiella oron och det sviktande förtroendet bli förhållandevis låg 2016 och 2017. En mer expansiv penningpolitik, som till viss del redan har aviserats av Bank of England i augusti 2016, samt en mer expansiv finanspolitik och svagare växelkurs väntas dämpa inbromsningen något. De finansiella marknaderna hade i slutet av augusti 2016 i stora drag stabiliserats sedan de initiala reaktionerna efter folkomröstningen. Vidare tydde flera förtroendeindikatorer på att spridningen till andra ekonomier dittills varit begränsad. Därmed bedöms tillväxten i övriga länder i nuläget påverkas betydligt mindre än i Storbritannien. BNP-tillväxten i euroområdet tilltog under inledningen av 2016. Tillväxten är dock fortfarande ojämnt fördelad. Medan Tysklands ekonomi stärktes hade italiensk ekonomi en fortsatt svag utveckling. En starkare investeringsutveckling, understödd av en expansiv penningpolitik och en något expansiv finanspolitik förväntas framöver. Även de låga energioch råvarupriserna understödjer återhämtningen. Osäkerheten efter den brittiska folkomröstningen bedöms dock dämpa tillväxten något under andra halvåret 2016. Tillväxten 2017 bedöms fortsätta i samma takt som 2016. Arbetslösheten förväntas bli fortsatt hög och inflationen låg. Tillväxten i den amerikanska ekonomin saktade ned under inledningen av 2016. Utvecklingen förklaras delvis av minskade lager, vilket talar för en ökad produktion framöver. Hushållens konsumtion har fortsatt växa i god takt, vilket tillsammans med starka arbetsmarknadssiffror talar för en starkare utveckling under andra halvåret 2016 och under 2017. Något dämpad tillväxt i avancerade ekonomier Utmaningar för framväxande ekonomier Den politiska ledningen i Kina har uttalat mål om en mer hållbar ekonomisk tillväxt. Tillväxten ska i högre grad drivas av konsumtion, från att tidigare ha dominerats av export och investeringar. Osäkerheten om huruvida Kina kommer att lyckas med en sådan omställning, utan en betydande inbromsning i sin ekonomi, utgör en risk för den världsekonomiska utvecklingen. Osäkerheten har lett till oro på de finansiella marknaderna, bl.a. en kraftig ökning av kapitalutflöden från Kina under 2015. Utflödena har dock dämpats under inledningen av 2016 och en svagare investeringsutveckling i tillverknings- 154

industrin har delvis vägts upp av stigande offentliga infrastrukturinvesteringar. Utsikterna för den kinesiska ekonomin har därmed förbättrats något, vilket understötts av expansiv finans- och penningpolitik. Priserna på flera viktiga råvaror sjönk kraftigt kring årsskiftet. De lägre råvarupriserna har drastiskt minskat exportintäkterna och därmed tyngt utvecklingen i många råvaruproducerande länder, framför allt i framväxande ekonomier som Brasilien och Ryssland. Priserna på många råvaror har stigit sedan början av 2016. De högre priserna bidrar till att tillväxten i de framväxande ekonomierna stärks 2016 och 2017. Svag utveckling i grannländerna I likhet med de flesta övriga europeiska länder stärktes BNP-tillväxten något i såväl Norge som i Danmark under inledningen av 2016. Flertalet förtroendeindikatorer pekar på att BNP fortsätter att växa i ungefär samma takt de kommande kvartalen. Investeringar i oljesektorn ger ett stort bidrag till den norska tillväxten. Trots att oljepriset har stigit sedan början av 2016 är det fortfarande på en förhållandevis låg nivå. Investeringarna väntas därför minska även 2017, vilket dämpar den ekonomiska utvecklingen. Oljeprisfallet har bidragit till att den norska kronan tappat i värde sedan 2013, även om en viss förstärkning har skett sedan årsskiftet. Kronförsvagningen gynnar andra sektorer som är utsatta för internationell konkurrens. Men försvagningen har även bidragit till en högre inflation, vilket i sin tur dämpat den inhemska konsumtionen. BNPutvecklingen för det norska fastlandet bedöms därför vara förhållandevis dämpad 2016 och 2017. Den ekonomiska utvecklingen i Finland har varit svag en längre tid, delvis på grund av minskad extern efterfrågan från viktiga exportmarknader som Ryssland och euroområdet. Kostnadsläget i Finland har länge varit högre än i konkurrerande länder, vilket också har påverkat exportmöjligheterna negativt. Tillväxten i finsk ekonomi väntas stiga något 2016 och 2017, men bedöms bli fortsatt låg. Tabell 4.1 Prognoser för omvärlden Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges BNP Genomsnitt 1 1993 2015 2015 2016 2017 Euroområdet 2 1,4 1,6 1,5 1,5 Tyskland 1,4 1,6 1,7 1,5 Frankrike 1,6 1,3 1,3 1,4 Finland 2,3 0,2 0,8 1,0 Norge 3 2,9 1,0 1,1 1,8 Storbritannien 2,2 2,2 1,6 1,3 USA 2,5 2,6 1,8 2,3 Kina 9,6 6,9 6,5 6,4 Ryssland 4 3,1-3,7-0,8 1,0 Världen PPP-vägd 5 3,1 3,1 3,3 Världen KIX-vägd 6 2,1 2,1 2,5 Svensk exportmarknad 7 5,5 3,3 2,7 4,0 Inflation Euroområdet 8 1,8 0,0 0,2 1,3 USA 9 2,3 0,1 1,3 2,2 Finansiella variabler Refiräntan 10 2,1 0,1 0,0 0,0 Fed funds 11 2,8 0,3 0,5 1,2 Oljepris 12 51 52 42 48 1 I avsnittets tabeller redovisas genomsnittliga värden för 1993 2015, om inte annat anges. Perioden är vald utifrån tillgängligheten i data för de svenska nationalräkenskaperna. 2 Genomsnittet är beräknat för 1995 2015. 3 BNP för Norges fastland, dvs. inhemsk produktion exklusive utvinning av råolja och naturgas, rörtransport och utrikes sjöfart. 4 Genomsnittet är beräknat för 2003 2015. 5 BNP-prognoser sammanviktade med köpkraftsjusterade BNP-vikter enligt Internationella valutafonden. 6 BNP-prognoser sammanviktade med KIX-vikter, ett mått på svensk utrikeshandel med olika länder. 7 Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. 8 Harmoniserat konsumentprisindex (HIKP). 9 Konsumentprisindex (KPI). 10 Europeiska centralbankens styrränta i procent, årsgenomsnitt. Genomsnittet är beräknat för 1999 2015. 11 USA:s centralbanks styrränta i procent, årsgenomsnitt. 12 Brent, USD per fat. Källor: Macrobond och egna beräkningar. Inflationen i världen stiger Prisutvecklingen i stora delar av världen är svag och i flera länder ligger inflationen nära noll. I de avancerade ekonomierna har lägre energipriser pressat ned inflationen 2015 och inledningen av 2016. Inflationen i de framväxande ekonomierna har stigit som en följd av kraftigt försvagade växelkurser i många länder. En uppgång i inflationstakten väntas i de avancerade ekonomierna 2016, då råvarupriserna inte längre dämpar prisutvecklingen. På längre sikt bedöms inflationen i många avancerade ekonomier endast 155

långsamt närma sig centralbankernas inflationsmål, eftersom löneutvecklingen förväntas bli fortsatt svag. Undantaget är Storbritannien där försvagningen av pundet medför att inflationen förväntas överstiga inflationsmålet 2017. I USA ligger den underliggande inflationen för närvarande nära inflationsmålet och stigande löner indikerar en högre inflation framöver. Den fortsatta återhämtningen i den amerikanska ekonomin medverkar till att fler styrräntehöjningar är att vänta 2016 och 2017. 4.2 Utvecklingen i Sverige 2016 och 2017 Hög men avtagande BNP-tillväxt Efter att svensk ekonomi växt snabbt 2015 bedöms konjunkturläget vara i det närmaste balanserat. BNP-tillväxten bedöms bli relativt hög även 2016, främst till följd av en stark inhemsk efterfrågan (se diagram 4.2). Efter två år med hög tillväxttakt väntas BNP växa något långsammare 2017 (se tabell 4.2). En bidragande faktor till detta är att investeringarna ökar i en långsammare takt. Diagram 4.2 Bidrag till BNP-tillväxten Procentuell förändring respektive procentenheter, prognos för 2016 och 2017 6 5 4 3 2 1 0 Hushållens konsumtion Investeringar Offentlig konsumtion Lager Nettoexport BNP -1 13 14 15 16 17 Anm.: Procentuell förändring för BNP, procentenheter för övriga delar. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Hushållens konsumtion ökar stadigt Hushållens konsumtion har varit en viktig drivkraft för BNP-tillväxten under de senaste åren, och så var även fallet det första halvåret 2016. Flera faktorer tyder på en fortsatt hög konsumtionstillväxt framöver. Utvecklingen gynnas av låga räntor, en stark ökning av sysselsättningen, en stadigt ökande disponibel inkomst och ett i utgångsläget högt hushållssparande, vilket skapar utrymme för en fortsatt hög tillväxt av konsumtionen. Hushållen är dessutom fortfarande enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer förhållandevis optimistiska i sin bedömning av den egna ekonomiska situationen i dagsläget. Införandet av kravet på amorteringar på nya bostadslån innebär samtidigt en motverkande kraft när det gäller tillväxten av hushållens konsumtion och väntas därför ha en viss dämpande effekt på utvecklingen. Tabell 4.2 BNP Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges Mdkr 2015, om inte annat anges Genomsnitt 1993 2015 2015 2016 2017 Hushållens konsumtion 1 879 2,3 2,7 3,1 2,7 Offentlig konsumtion 1 084 0,9 2,6 4,0 2,2 Fasta bruttoinvesteringar 1 007 3,9 7,0 5,6 2,1 1 Lagerinvesteringar 2 15 0,2 0,2-0,2 Export 1 878 5,4 5,9 2,6 4,0 Import 1 704 5,1 5,5 4,2 3,9 Nettoexport 2 174 0,4-0,5 0,2 BNP 4 159 2,6 4,2 3,5 2,3 BNP, kalenderkorrigerad 2,6 3,9 3,2 2,5 BNP per capita 3 424 2,0 3,1 2,2 0,8 Potentiell BNP, 4 197 2,3 2,6 2,2 2,3 kalenderkorrigerad 4 BNP-gap 5-0,9 0,0 0,2 Anm.: Fasta priser, referensår 2015. 1 Fasta bruttoinvesteringar är materiella eller immateriella tillgångar som används i produktionsprocessen i minst ett år. Begreppet brutto syftar på att kapitalförslitningen inte är borträknad. 2 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 3 BNP per person i totala befolkningen, tusen kronor. 4 Till marknadspris. Potentiell BNP är den nivå på produktionen som skulle uppnås vid normalt resursutnyttjande av de tillgängliga produktionsfaktorerna arbete och kapital. 5 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Stark offentlig konsumtionstillväxt Tillväxten i den offentliga konsumtionen uppgick till 2,6 procent 2015, vilket var den högsta tillväxttakten sedan 1998. Den statliga konsumtionen växte starkt, men tillväxttakten var ännu högre i kommunsektorn. Den kommunala konsumtionen bedöms öka starkt även 2016 och 2017. Behovet av kommunala tjänster påverkas i hög grad av den demografiska utvecklingen med fler barn och äldre i befolkningen, samt av en stadig befolkningsökning och ett stort antal asylsökande. Regeringens tidigare satsningar inom 156

vård, skola och omsorg bidrar också till konsumtionstillväxten de närmaste åren. Kommunsektorn tillförs dessutom 10 miljarder i höjt generellt statsbidrag fr.o.m. 2017, vilket ytterligare bidrar till denna utveckling. Den statliga konsumtionen påverkas i hög grad av det stora antalet asylsökande 2015. Den statliga konsumtionen bedöms därför fortsätta att utvecklas starkt 2016, för att därefter öka i en långsammare takt 2017 eftersom Migrationsverkets kostnader för mottagande av asylsökande minskar. Stora investeringar i bostäder och offentlig sektor De fasta bruttoinvesteringarna fortsatte att växa under inledningen av 2016. Främst växte tjänstesektorns investeringar, där bostadsinvesteringarnas andel har ökat sedan 2013 (se diagram 4.3). Inom industrin var tillväxten däremot svagare. En förklaring till detta kan vara att industriföretagens behov av investeringar var förhållandevis små under det första halvåret 2016, efter att ha legat på en mycket hög nivå i slutet av 2015. Diagram 4.3 Investeringar inom tjänstesektorn Miljarder kronor Anm.: Fasta priser, säsongsrensade data. Källa: Statistiska centralbyrån. Efter två starka år väntas investeringstillväxten stegvis avta inom näringslivet. Industrin bedöms kunna möta omvärldens efterfrågan utan omfattande investeringsökningar. Bostadsinvesteringarna, som tidigare gett stora bidrag till den starka investeringstillväxten, väntas fortsätta att öka, men i en lägre takt i och med att resursutnyttjandet inom byggsektorn blir mer ansträngt. De offentliga investeringarna bedöms växa i en hög takt 2016 och 2017, främst i kommunsektorn. Kommunernas och landstingens investeringsplaner, och den starka ökningen av investeringar under det första halvåret 2016, tyder på fortsatt stark tillväxt. Utvecklingen drivs av den demografiska utvecklingen samt av att äldre infrastruktur och byggnader behöver ersättas. Sammantaget väntas de totala investeringarna 2016 fortsätta att växa i en högre takt än genomsnittet sedan 1993, och därefter i en lägre takt 2017. Exporttillväxten stiger något 2017 Exporten var svag under det första halvåret 2016 efter en mycket stark utveckling 2015, då Sverige tog exportandelar på världsmarknaden. Tjänsteexporten ökade då kraftigt, främst drivet av en stark utveckling av forsknings- och utvecklingstjänster. Det bedöms ha varit en tillfällig utveckling. På grund av de tillfälliga effekterna 2015, minskade tjänsteexporten under inledningen av 2016. Den har sedan återhämtat sig något. Även varuexporten utvecklades starkt 2015, till stor del på grund av ökad export av motorfordon. Varuexporten minskade dock under första halvåret 2016. Tillväxten i omvärlden bedöms stiga något 2017 och bidra till en högre efterfrågetillväxt för svenska varor och tjänster, och därmed en ökad exporttillväxt (se tabell 4.1 och tabell 4.2). Nettoexporten väntas bli negativ 2016, eftersom exportutvecklingen försvagas samtidigt som importen ökar. Även 2017 bedöms nettoexportens bidrag till BNP bli lägre än genomsnittet eftersom en ökad inhemsk efterfrågan bidrar till ökad import. Produktivitetstillväxten dämpas framöver Efter flera kvartal med stark produktionsökning i näringslivet var utvecklingen första halvåret 2016 dämpad. Det förklaras framför allt av att produktionen inom industrin minskade. Enligt förtroendeindikatorer, t.ex. konfidensindikatorn för näringslivet i Konjunkturbarometern, är läget i ekonomin starkare än normalt, vilket indikerar att den svaga produktionsutvecklingen var tillfällig. Även produktiviteten utvecklades svagt under det första halvåret 2016. Det svaga utfallet bidrar till att produktivitetstillväxten bedöms avta 2016 jämfört med föregående år. Produktivitetstillväxten förväntas därefter avta ytterligare något 2017 i takt med att BNP-tillväxten blir långsammare, samtidigt som tillväxten av antalet arbetade timmar är fortsatt hög (se tabell 4.3). 157

Bortsett från den starka utvecklingen 2015, har produktivitetstillväxten varit dämpad sedan finanskrisen 2008 (se diagram 4.4). Diagram 4.4 Produktivitet, arbetade timmar och produktion i näringslivet Procentuell förändring, prognos för 2016 och 2017 Anm.: Kalenderkorrigerade värden. Källa: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Stark utveckling på arbetsmarknaden Arbetslösheten minskade 2015 och uppgick till 7,4 procent. För kvinnor var arbetslösheten 7,2 procent och för män 7,5 procent. Arbetslösheten har fortsatt att minska under det första halvåret 2016 och den minskade mer för kvinnor än för män. dock fortfarande alltför hög. Regeringen kommer att löpande presentera reformer för att arbetslösheten ska minska ännu mer. Arbetskraftsdeltagandet ökar marginellt Arbetskraftsdeltagandet ökade något det första halvåret 2016. För helåret 2016 och 2017 väntas arbetskraften fortsätta att öka, men eftersom befolkningen bedöms växa i ungefär samma takt väntas arbetskraftsdeltagandet endast öka marginellt (se diagram 4.6). Detta beror bl.a. på att grupper med ett lägre genomsnittligt arbetskraftsdeltagande, som äldre och nyanlända, kommer att utgöra en allt större andel av den arbetsföra befolkningen. Under de senaste åren har dock arbetskraftsdeltagandet i dessa grupper ökat. Arbetskraftsdeltagandet är lägre för kvinnor än för män, men kvinnornas deltagande har ökat mer än männens under de senaste åren. År 2015 var arbetskraftsdeltagandet 69,5 procent för kvinnor och 74,4 procent för män. Diagram 4.6 Arbetskraft och arbetskraftsdeltagande Tusental Procent av befolkningen Diagram 4.5 Arbetslösa och arbetslöshet Tusental personer Procent av arbetskraften Anm.: Avser åldersgruppen 15 74 år. Prognos för 2016 och 2017. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Anm.: Avser åldersgruppen 15 74 år. Prognos för 2016 och 2017. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Sysselsättningen ökar starkt i kommunerna Under det första halvåret 2016 har sysselsättningen ökat i hög takt. I den offentliga sektorn var ökningen särskilt stark. Dessutom fortsatte sysselsättningen att stiga i delar av näringslivet. Sysselsättningen steg i tjänstebranscherna och i byggbranschen, medan den minskade i industrin. För helåret 2016 bedöms arbetslösheten bli 6,8 procent, vilket är den lägsta nivån sedan 2008. Arbetslösheten bedöms bli 6,3 procent 2017 (se tabell 4.3 och diagram 4.5). Minskningen beror på att sysselsättningen ökar väsentligt snabbare än arbetskraften. Arbetslösheten är 158

Diagram 4.7 Ett urval av sysselsättningsindikatorer Tusental Nettotal Tabell 4.3 Arbetsmarknad Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges Anm.: Serierna är säsongsrensade. Anställningsplanerna avser nettotal, vilket är skillnaden mellan andelen positiva och andelen negativa svar. Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet. Sysselsättningsgraden, dvs. andelen sysselsatta av befolkningen 15 74 år, är högre än före finanskrisen och den högsta i EU. Kvinnor hade en lägre sysselsättningsgrad än män 2015, 64,4 procent jämfört med 68,8 procent. Sysselsättningsgraden har ökat för båda könen under de senaste åren, men mer bland kvinnor. Diagram 4.8 Sysselsatta och sysselsättningsgrad Tusental Procent av befolkningen Anm.: Avser åldersgruppen 15 74 år. Prognos för 2016 och 2017. Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Framåtblickande indikatorer på efterfrågan på arbetskraft, som antalet lediga jobb och företagens anställningsplaner, tyder på att sysselsättningen fortsätter att öka starkt under den resterande delen av 2016 (se diagram 4.7). Detta pekar, tillsammans med en stigande efterfrågan i svensk ekonomi, på att sysselsättningen ökar starkt även 2017. På grund av att sysselsättningen ökar starkt, förväntas sysselsättningsgraden fortsätta att stiga (se diagram 4.8 och tabell 4.3). Nivå 2015, tusental om inte annat anges Genomsnitt 1993 2015 2015 2016 2017 BNP 1 4 159 2,6 3,9 3,2 2,5 Produktivitet 2 474 1,9 2,6 1,2 1,0 Produktivitet i näringslivet 2 524 2,3 3,3 1,7 1,3 Arbetade timmar 3 7 752 0,8 1,0 1,9 1,5 Arbetade timmar i näringslivet 3 5 504 1,0 1,1 1,5 1,4 Medelarbetstid 4 1 613 0,1-0,5 0,0 0,0 Befolkning 7 258 0,6 0,7 1,0 1,0 Sysselsatta 4 837 0,8 1,4 1,8 1,5 Kvinnor 2 307 0,7 1,6 Män 2 530 0,9 1,1 Sysselsättningsgrad 5 65,2 66,6 67,2 67,5 Kvinnor 5,6 63,4 64,4 Män 5,6 68,5 68,8 Potentiell sysselsättning 7 4 898 0,6 0,9 0,9 0,8 Sysselsättningsgap 8-2,2-1,2-0,4 0,2 Arbetskraft 5 223 0,7 0,8 1,1 1,0 Kvinnor 2 487 0,7 1,2 Män 2 736 0,7 0,4 Arbetskraftsdeltagande 5 70,9 72,0 72,1 72,1 Kvinnor 5,6 68,2 69,5 Män 5,6 73,9 74,4 Arbetslöshet 9 386 8,0 7,4 6,8 6,3 Kvinnor 9 180 7,7 7,2 Män 9 206 8,3 7,5 Programdeltagare 9,10 191 3,3 3,7 3,7 3,9 Anm.: BNP, produktivitet, arbetade timmar och medelarbetstid avser kalenderkorrigerade data. Befolkning, sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser åldersgruppen 15 74 år enligt populationen i arbetskraftsundersökningarna (AKU). Statistik enligt Nationalräkenskaperna finns inte att tillgå uppdelat på kön. Prognos fördelat på kvinnor och män görs inte. 1 BNP till marknadspris, fasta priser. Nivå avser miljarder kronor. 2 Produktivitet mäts som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 3 Enligt nationalräkenskaperna. Nivå avser miljoner timmar. 4 Avser arbetade timmar per år enligt nationalräkenskaperna dividerat med årsmedeltal för antal sysselsatta enligt nationalräkenskaperna. 5 Procent av befolkningen 15 74 år i respektive grupp. 6 Genomsnittet är beräknat för 2001 2015. 7 Potentiell sysselsättning avser den nivå som skulle råda om arbetsmarknaden var i konjunkturell balans. 8 Sysselsättningsgapet visar skillnaden mellan faktisk och potentiell syssel - sättning i procent av potentiell sysselsättning. 9 Procent av arbetskraften. 10 Personer i arbetsmarknadspolitiska program. Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen och egna beräkningar. Kommunsektorn väntas lämna ett stort bidrag till ökningen av antalet sysselsatta 2016 och 2017. Den kommunala konsumtionen bedöms öka snabbt, bl.a. till följd av den demografiska utvecklingen. Behovet av fler anställda i kommunsektorn ökar därmed. Sysselsättningen i 159

kommunsektorn väntas öka med i snitt 2,4 procent, eller 27 000 personer, per år 2016 och 2017, vilket är betydligt högre än det historiska genomsnittet. Även i näringslivets tjänstebranscher och i byggbranschen bedöms sysselsättningen stiga i god takt. Sysselsättningen inom industrin väntas fortsätta att minska 2016, för att därefter öka något 2017, men ökningen är svagare än i övriga branscher. Därmed fortsätter trenden sedan 1990-talet med en minskande andel sysselsatta inom industrin. Stigande resursutnyttjande Efter den starka tillväxten i svensk ekonomi de senaste åren bedöms resursutnyttjandet i nuläget vara i det närmaste balanserat mätt med BNPgapet, dvs. BNP:s avvikelse från den BNP-nivå som är hållbar på längre sikt (se diagram 4.9). Detta stöds av tillgängliga indikatorer. Bedömningen av BNP-gapet i ekonomin är dock behäftad med stor osäkerhet. Undersökningar visar att företagen får allt svårare att rekrytera personal. Andelen företag som enligt Konjunkturbarometern rapporterar om brist på arbetskraft fortsatte att öka under andra kvartalet 2016 och är på jämförelsevis höga nivåer (se diagram 4.10). Samtidigt visar Arbetsförmedlingens arbetsgivarundersökning att rekryteringsproblemen för arbetsgivare inom den kvinnodominerande offentliga sektorn har ökat väsentligt sedan 2014 och är på mycket höga nivåer. Statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) visar även att rekryteringstiderna har fortsatt att öka och är jämförelsevis långa. Sammantaget indikerar detta att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden i det närmaste är balanserat. Flertalet indikatorer pekar på att företagen utnyttjar sina befintliga resurser i form av maskiner och personal i högre utsträckning än normalt. Exempelvis ligger kapacitetsutnyttjandet inom industrin enligt SCB över genomsnittet. Det indikerar att företagens lediga produktionskapacitet är begränsad. Vidare är anställningsplanerna enligt Konjunkturbarometern fortsatt positiva och visar att företagen har behov av att nyanställa (se diagram 4.7). Efterfrågan i svensk ekonomi bedöms fortsätta växa i god takt 2016 och 2017, även om tillväxten mattas av något jämfört med 2015. Resursutnyttjandet fortsätter därmed att stiga. Det avspeglas i att BNP-gapet blir något positivt 2017 (se diagram 4.9 och tabell 4.2). Diagram 4.10 Arbetsgivare som uppger brist på arbetskraft Procent Diagram 4.9 Resursutnyttjande Procent, prognos för 2016 och 2017 Anm.: Den streckade linjen visar seriens genomsnitt 1996kv1 2016kv2. Källa: Konjunkturbarometern (Konjunkturinstitutet). Anm.: Gapen visar skillnaden mellan faktisk och potentiell nivå, i procent av potentiell nivå. Källa: Egna beräkningar. Stigande inflation och löner 2016 och 2017 Inflationstakten ökade 2015 och under det första halvåret 2016, efter att ha varit låg under en lång tid (se diagram 4.11). Kronförsvagningen 2014 har lett till ökade importpriser och har därmed, med viss fördröjning, bidragit till den ökade inflationstakten. Under 2016 har denna effekt dock mattats av och importpriserna har fallit. Den stigande inflationen 2016 kan i stället till stor del förklaras av en starkare prisutveckling på inhemska tjänster. Inflationstakten bedöms fortsätta att stiga 2016 och 2017 (se tabell 4.4). Det högre resurs- 160

utnyttjandet förväntas öka företagens möjligheter att höja priserna. Dessutom väntas energipriserna öka under andra halvåret 2016 och början av 2017, och därmed ge ett positivt bidrag till inflationen. Diagram 4.11 Konsumentpriser Årlig procentuell förändring Tabell 4.4 Inflation och löner Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Procentuell förändring om inte annat anges Inflation Genomsnitt 1993 2015 2015 2016 2017 KPI 1 1,2 0,0 1,0 1,5 KPIF 1,2 1,6 0,9 1,5 1,7 Timlön KL, hela ekonomin 1,3 3,4 2,4 2,7 3,1 NR, hela ekonomin 4 3,4 3,2 2,7 3,1 Anm.: Timlön enligt konjunkturlönestatistiken är en prognos även för 2015. Det beror på att statistiken blir definitiv först efter 12 månader, bl.a. på grund av utbetalning av retroaktiva löner. 1 Årsgenomsnitt. 2 KPIF (KPI med fast bostadsränta) är ett av Riksbanken definierat mått på underliggande inflation. KPIF beräknas genom att förändringen av hushållens räntekostnader för egna hem som beror på förändrade räntesatser hålls konstant. 3 Timlön enligt konjunkturlönestatistiken. 4 Timlön enligt nationalräkenskaperna. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och egna beräkningar. Låga räntor och svag krona Källa: Statistiska centralbyrån. Trots en stark utveckling på arbetsmarknaden, och ett balanserat resursutnyttjande, har löneutvecklingen varit dämpad under inledningen av 2016. Även inflations- och löneförväntningarna är låga enligt TNS Sifo Prosperas undersökningar. Löneökningstakten 2016 väntas därför bli lägre än genomsnittet 1993 2015. Löneökningarna väntas dock bli högre 2017 till följd av att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden bedöms öka framöver (se tabell 4.4). Reallöner beräknas vanligen genom att den nominella lönen korrigeras för prisförändringar enligt konsumentprisindex (KPI). År 2016 och 2017 bedöms reallönerna växa med 1,7 respektive 1,6 procent. Det är något lägre än den genomsnittliga utvecklingen 1993 2015. I kommunsektorn väntas lönerna öka snabbare än i näringslivet både 2016 och 2017, till följd av regeringens satsning på höjda lärarlöner, en särskild satsning på löner för undersköterskor och ett stort behov av att snabbt rekrytera personal i många av välfärdens verksamheter. I 2016 års avtalsrörelse blev de flesta avtal ettåriga. Det innebär att en nästan lika stor avtalsrörelse äger rum under våren 2017, då merparten av löneavtalen löper ut. Penningpolitiken i Sverige är mycket expansiv. Riksbankens reporänta ligger sedan februari 2016 på -0,5 procent. Utöver att hålla styrräntan negativ genomför Riksbanken också ett omfattande program med köp av statsobligationer. Riksbanken reviderade i juli 2016 ned sin prognos för reporäntan 2017. Resultatet i den brittiska folkomröstningen var en bidragande orsak till beslutet. Reporäntan förväntas ligga kvar på en låg nivå 2016 och 2017 (se tabell 4.5). Många statsobligationsräntor föll efter att befolkningen i Storbritannien den 23 juni 2016 röstade för att lämna EU. Statsobligationer uppfattas generellt som säkra placeringar. En ökad osäkerhet om den globala ekonomiska utvecklingen har därför bidragit till en högre efterfrågan på statsobligationer. Förväntningar om att Riksbanken nu kommer att hålla reporäntan låg under en längre period än vad som väntades före den brittiska folkomröstningen har också bidragit till de historiskt sett mycket låga svenska obligationsräntorna. Den gradvisa återhämtningen i omvärlden (se avsnitt 4.1) och den fortsatt robusta tillväxten i den svenska ekonomin förväntas bidra till stigande statsobligationsräntor framöver (se tabell 4.5). 161

Tabell 4.5 Räntor och växelkurser Utfall t.o.m. 2015, prognos för 2016 och 2017 Årsgenomsnitt, procent om inte annat anges Genomsnitt 1993 2015 2015 2016 2017 Reporänta 3,3-0,3-0,5-0,5 Statsobligationsränta, 10 år 4,7 0,7 0,6 1,4 Kronans växelkurs, index KIX 1 113 113 110 110 Kronans växelkurs, SEK per EUR 9,1 9,4 9,4 9,4 1 Index, oktober 1992 = 100. Källor: Riksbanken och egna beräkningar. offentliga sektorn gör emellertid att den potentiella produktiviteten i ekonomin som helhet växer långsammare 2018 2020 än genomsnittet 1993 2015. Detta beror på att produktivitetstillväxten är lägre i den offentliga sektorn än i näringslivet. 57 Diagram 4.12 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent, prognos för 2016 2020 Kronan försvagades mot många valutor under sommaren 2016. Detta kan till viss del tillskrivas Riksbankens signaler om en mer expansiv penningpolitik. Kronan förväntas även fortsättningsvis vara förhållandevis svag, bl.a. mot euron (se tabell 4.5). Riksbanken har aviserat att den är beredd att agera om en kronförstärkning riskerar att bryta den förväntade uppgången i inflationen. 4.3 Utvecklingen 2018 2020 I detta avsnitt, som behandlar den ekonomiska utvecklingen 2018 2020, antas att BNPutvecklingen på längre sikt bestäms av utbudsfaktorer, såsom den potentiella produktiviteten och det potentiella antalet arbetade timmar i ekonomin. Det antas också att inga nya störningar påverkar ekonomin, utöver de som redan är kända. Vidare antas att inga ytterligare regeländringar görs utöver de åtgärder som föreslås och aviseras i denna proposition. Regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 innebär att antalet kvinnor och män som arbetar, och att antalet arbetade timmar i ekonomin, ska öka. För att nå målet avser regeringen att i kommande propositioner presentera ytterligare åtgärder för att minska arbetslösheten. Anm.: Prognosen baseras på hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer. Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Den demografiska utvecklingen innebär att ökningstakten av befolkningen 15 74 år och den potentiella arbetskraften minskar 2018 2020. 58 Samtidigt bedöms jämviktsarbetslösheten minska något fram till 2020 (se diagram 4.12). Under de närmaste åren träder många nyanlända in på arbetsmarknaden. Eftersom det tar tid för dessa att etablera sig på arbetsmarknaden väntas det bidra till en högre jämviktsarbetslöshet. Denna effekt motverkas dock av andra faktorer. De av regeringen hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformerna, bidrar till att sänka jämviktsarbetslösheten. Vidare väntas kvardröjande effekter av den utdragna lågkonjunkturen klinga av till följd av flera år av hög efterfrågan på arbetskraft. God tillväxt i potentiell BNP Potentiell BNP bedöms växa med i genomsnitt 2,3 procent 2018 2020, vilket är något snabbare än 2016 och 2017. Den potentiella produktivitetstillväxten i näringslivet bedöms successivt öka något 2018 2020. Företagens produktivitetshöjande investeringar, som bedöms ha hämmats av lågkonjunkturen, väntas ta fart. Sammansättningseffekter från den allt större 57 Hur potentiell BNP beräknas är beskrivet i promemorian Metod för beräkning av potentiella variabler som finns tillgänglig på www.regeringen.se. 58 I denna bedömning har bl.a. hänsyn tagits till Migrationsverkets prognos från juli 2016. 162

Svensk exportmarknad växer i måttlig takt 2018 2020 BNP i omvärlden förväntas växa snabbare 2018 2020 än de närmast föregående åren. De regionala skillnaderna är fortsatt stora. I euroområdet bedöms BNP-tillväxten bli jämförelsevis låg, 1,5 procent per år. En bidragande faktor till den låga tillväxten i euroområdet är en fortsatt anpassning av skuldsättningen bland hushåll och i offentliga sektorer i flera euroländer. BNPtillväxten i USA bedöms bli klart högre än i euroområdet under hela perioden (se tabell 4.6). Bland de framväxande ekonomierna förväntas den kinesiska BNP-tillväxten, som mattats av de senaste åren, stabiliseras på 6 procent per år. En lägre kinesisk BNP-tillväxt håller tillbaka tillväxten i de framväxande ekonomierna. Dessa bedöms dock fortsätta växa i betydligt högre takt än de avancerade ekonomierna. Sammantaget bedöms svensk exportmarknad växa med ca 4,5 procent per år 2018 2020, vilket är ungefär 1 procentenhet lägre än genomsnittet 1993 2015. Det medför att den svenska exporttillväxten också bedöms bli lägre än genomsnittet för samma period. Balanserat resursutnyttjande i svensk ekonomi Resursutnyttjandet, mätt med BNP-gapet, bedöms vara balanserat 2018 2020 (se tabell 4.6). Det innebär att BNP växer i takt med den potentiella BNP-tillväxten. Tillväxten stiger gradvis under perioden. En bidragande faktor till detta är att produktivitetstillväxten i näringslivet bedöms tillta. Hushållens konsumtion väntas växa i fortsatt snabb takt. Denna utveckling möjliggörs av att sparkvoten i utgångsläget är på en hög nivå. Konsumtionen bedöms växa i en högre takt än de disponibla inkomsterna 2018 2020, vilket medför att sparkvoten minskar. Samtidigt växer befolkningen snabbt. Tillväxten av hushållens konsumtion per capita blir därför inte lika hög som tillväxten av hushållens konsumtion (se diagram 4.13). Investeringarna bedöms växa i ökande takt och det är framför allt inhemsk efterfrågan i form av hushållens konsumtion och investeringar som driver BNP-tillväxten 2018 2020. Diagram 4.13 Hushållens konsumtion och hushållens konsumtion per capita Procentuell förändring, prognos för 2016 2020 6 5 4 3 2 1 0 Hushållens konsumtion -1 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar. Lägre arbetslöshet Hushållens konsumtion per capita Sysselsättningstillväxten väntas bromsa in 2018 till följd av lägre BNP-tillväxt. Från och med 2018 väntas också ett förhållandevis stort antal nyanlända komma in i arbetskraften. Eftersom det tar tid för många nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden bidrar det till en högre arbetslöshet. Samtidigt bedöms regeringens hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer, bidra till en varaktigt lägre arbetslöshet. Dessutom väntas effekterna av den långvariga lågkonjunkturen klinga av. Sammantaget bedöms arbetslösheten minska något 2018 2020 (se diagram 4.12) och uppgå till 6,2 procent 2020. Sysselsättningen väntas växa med i genomsnitt 0,7 procent per år 2018 2020, vilket är högre än den bedömda tillväxten i befolkningen i åldern 15 74 år. Det får till följd att sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i befolkningen i åldern 15 74 år, ökar något. Gradvis stigande räntor Ett högre resursutnyttjande ger större möjligheter för företagen att successivt höja sina priser, vilket bidrar till en högre inflation de närmaste åren. Inflationen, mätt med KPIF, dvs. KPI med fast bostadsränta, bedöms nå 2 procent 2019 och därefter stabiliseras på den nivån. 163

Tabell 4.6 Makroekonomiska nyckeltal Procentuell förändring om inte annat anges 2016 2017 2018 2019 2020 BNP 3,5 2,3 1,9 2,3 2,7 BNP, kalenderkorrigerad 3,2 2,5 2,0 2,3 2,4 Hushållens konsumtion 3,1 2,7 2,7 2,9 3,0 Offentlig konsumtion 4,0 2,2-0,2-0,8-0,6 Fasta bruttoinvesteringar 5,6 2,1 2,8 4,3 5,0 Lagerinvesteringar 1 0,2-0,2 0,0 0,0 0,0 Export 2,6 4,0 3,9 4,0 4,5 Import 4,2 3,9 4,1 4,1 4,4 Nettoexport 1-0,5 0,2 0,0 0,1 0,2 Befolkning 15-74 år 1,0 1,0 1,0 0,5 0,5 Arbetade timmar 2 1,9 1,5 0,6 0,8 0,8 Produktivitet 2,3 1,2 1,0 1,3 1,5 1,6 Sysselsatta 4 1,8 1,5 0,6 0,7 0,8 Arbetskraft 4 1,1 1,0 0,6 0,7 0,7 Arbetslöshet 5 6,8 6,3 6,3 6,3 6,2 Timlön 6 2,7 3,1 3,4 3,4 3,4 KPI 7 1,0 1,5 2,1 2,8 3,1 KPIF 7 1,5 1,7 1,9 2,0 2,0 Reporänta 7-0,5-0,5 0,3 1,2 2,1 Växelkurs, kronindex KIX 8 110 110 110 109 108 BNP-gap 9 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 Internationellt BNP, euroområdet 1,5 1,5 1,5 1,5 1,5 BNP, USA 1,8 2,3 2,3 2,2 2,2 BNP, Kina 6,5 6,4 6,0 6,0 6,0 Svensk exportmarknad 10 2,7 4,0 4,5 4,6 4,5 Anm.: Försörjningsbalansen anges i fasta priser, referensår 2015. Prognosen baseras på hittills genomförda, samt i denna proposition föreslagna och aviserade reformer. 1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter. 2 Kalenderkorrigerat. 3 Mätt som förädlingsvärde till baspris per arbetad timme. 4 15 74 år. 5 Procent av arbetskraften, 15 74 år. 6 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken. 7 Årsgenomsnitt. 8 Årsgenomsnitt. Index, oktober 1992 = 100. 9 Skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP i procent av potentiell BNP. 10 Den samlade importen i de länder som Sverige exporterar till. Respektive lands vikt utgörs av dess andel i svensk varuexport. Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet, Riksbanken, Konjunkturinstitutet och egna beräkningar. Riksbanken antas höja reporäntan gradvis, vilket bidrar till stigande statsobligationsräntor. Fortsatt låga styrräntor i omvärlden antas dock resultera i att reporäntan höjs i långsam takt för att i slutet av prognosperioden uppgå till drygt 2 procent. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan bedöms bli knappt 4 procent 2020, vilket är betydligt lägre än genomsnittet 1993 2015. 4.4 Osäkerhet i prognosen och alternativa scenarier Prognoser över den ekonomiska utvecklingen omgärdas av osäkerhet. För att belysa denna osäkerhet redogörs i detta avsnitt för några faktorer som skulle kunna leda till en utveckling som markant skiljer sig från prognosen. Den internationella utvecklingen är osäker Sverige är en liten, öppen ekonomi, vilket innebär att utvecklingen i omvärlden alltid är en viktig förutsättning för svensk tillväxt. I likhet med de senaste åren är osäkerheten om utvecklingen av den internationella ekonomin betydande. Den ekonomiska utvecklingen kan bli starkare om företag och hushåll i omvärlden blir mer optimistiska om framtiden än vad som har antagits. I euroområdet kan konjunkturuppgången i industrin bli starkare än vad som antagits i denna prognos. Det skulle innebära att tillväxten i världshandeln tilltar, och att den svenska exporten växer snabbare. Den pågående återhämtningen i Europa är känslig för små förändringar av förutsättningarna för tillväxten. Det har tagit sig uttryck i att olika förtroendeindikatorer stundtals har svängt kraftigt. Vidare är möjligheterna att stabilisera ekonomin, framför allt via penningpolitiken, begränsade. Det råder en viss osäkerhet på marknaden om den europeiska banksektorns stabilitet. En ökad turbulens på finansmarknaderna, eller ett försämrat förtroende för den ekonomiska utvecklingen bland företag och hushåll, skulle kunna innebära en sämre internationell utveckling än den som ligger till grund för den nuvarande bedömningen. Det brittiska folkets ställningstagande för att lämna EU utgör en osäkerhet för prognosen. De initiala reaktionerna på de finansiella marknaderna stabiliserades relativt snabbt. Osäkerhet om vilken formell handelsrelation som ska ersätta den nuvarande skulle dock kunna dämpa efterfrågan i Storbritannien, vilket i förlängningen kan påverka andra länder som är nära sammankopplade med den brittiska ekonomin. Samtidigt finns en förväntan om en mer expansiv penning- och finanspolitik i ett flertal länder, vilket kan dämpa eventuella negativa effekter på tillväxten. 164

Även tillväxten i de framväxande ekonomierna utgör en betydande osäkerhet eftersom utvecklingen är svårbedömd. En starkare utveckling i Kina och många andra framväxande ekonomier skulle leda till en högre svensk exporttillväxt. Men det finns en betydande risk att tillväxten i Kina bromsar in snabbare än väntat. Sårbarheter i det finansiella systemet, bl.a. snabbt ökande privat och offentlig skuldsättning, kan tynga utvecklingen ytterligare. En svagare efterfrågan från Kina utgör en osäkerhet för avancerade ekonomier, eftersom den kinesiska efterfrågan är en viktig drivkraft för den globala tillväxten. Den ekonomiska utvecklingen i Sveriges grannländer, som har stor betydelse för efterfrågan på svensk export, kan bli svagare än i prognosen. I Finland väntas en stigande tillväxt de kommande åren, men tillväxten har tidigare utvecklats sämre än förväntat. I Norge kan inbromsningen bli kraftigare om nedgången i oljesektorn sprids till övriga delar av ekonomin. Även den ökade geopolitiska osäkerheten kan få konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. Osäkerheten är kopplad till konflikter i bl.a. Mellanöstern, med ett stort antal människor på flykt till Europa samt hot om terrorism. Om den geopolitiska utvecklingen förvärras kan återhämtningen i världsekonomin hämmas. Osäkerhet om den inhemska utvecklingen Prognosen för hur arbetslösheten utvecklas till 2020 är osäker. Arbetslösheten 2020 kan både bli lägre och högre än vad som antas i denna prognos. Det beror bl.a. på att det råder osäkerhet om i vilken utsträckning, och i vilken takt, de reformer som genomförs påverkar individers beteende och därmed arbetsmarknadsutfallet. Det beror även på att det är svårt att bedöma antalet asylsökande de kommande åren, liksom i vilken takt de nyanlända får arbete. Migrationsverket bedömer att färre personer kommer att söka asyl i Sverige de kommande åren än 2015, men antalet är fortfarande högre än genomsnittet för 2000 2014. Det leder bl.a. till stora rekryteringsbehov i kommunsektorn, som redan har brist på personal. Om kommunerna och landstingen inte i tillräcklig omfattning lyckas rekrytera personal kan utvecklingen av den offentliga konsumtionen bli svagare än enligt prognosen. En annan osäkerhet som påverkar prognosen över den ekonomiska utvecklingen är bostadspriserna och hushållens skuldsättning, som har stigit i relativt snabb takt sedan mitten av 1990- talet. Med snabbt stigande bostadspriser ökar risken för att det i framtiden sker en snabb prisnedgång. En sådan utveckling skulle tillsammans med en hög skuldsättning innebära en risk för att hushållens konsumtion dämpas, vilket i sin tur skulle kunna leda till lägre tillväxt och sysselsättning. Bostadspriserna har ökat i en betydligt långsammare takt 2016 än 2015. Det amorteringskrav som infördes den 1 juni 2016 i syfte att dämpa utvecklingen har sannolikt bidragit till inbromsningen. Regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen noga och är beredda att vidta ytterligare åtgärder om det skulle krävas. Bostadsinvesteringarna i Sverige, som har vuxit oväntat snabbt sedan 2014, kan också fortsätta att utvecklas starkare än väntat. Efterfrågan på bostäder är dock fortsatt stor, samtidigt som byggföretagen enligt Konjunkturbarometern ser arbetskraftsbrist som det främsta hindret för ett ökat byggande. En förbättrad tillgång till arbetskraft skulle kunna bidra till att bostadsinvesteringarna utvecklas starkare än väntat. Ytterligare en osäkerhet gäller den ekonomiska ojämlikheten. I Sverige har den relativa fattigdomen ökat. Det finns forskning som visar ett samband mellan ekonomisk tillväxt och inkomstspridning. En större inkomstspridning har ett negativt samband med tillväxten på längre sikt. Alternativa scenarier Konjunkturnedgång i Kina Efterfrågan från Kina är en viktig drivkraft för den globala tillväxten. I detta alternativscenario beskrivs effekterna av en konjunkturnedgång i den kinesiska ekonomin. Tillväxten i Kina har historiskt sett i stor utsträckning drivits av investeringar. Den snabba investeringstillväxten har resulterat i en överkapacitet i vissa sektorer, vilket i sin tur har tryckt ned vinstmarginalerna. Lägre vinster har vidare lett till att kinesiska företag i större utsträckning har lånefinansierat investeringar, vilket har inneburit en snabb kredittillväxt. En 165

stor del av upplåningen har skett i den mindre reglerade s.k. skuggbanksektorn. Den pågående omställningen från export och investeringar till en tillväxt som i större utsträckning drivs av inhemsk konsumtion har lett till oro för en kraftig inbromsning i den kinesiska ekonomin. Vid en betydande avmattning av investeringarna kan utvecklingen i Kina bli svagare än i huvudscenariot. I detta alternativscenario antas BNP-tillväxten i Kina bromsa in kraftigt mot slutet av 2016 och 2017. Därefter väntas en återhämtning i den kinesiska ekonomin äga rum. I genomsnitt antas BNP-tillväxten i Kina uppgå till 5,7 procent 2016 2020 jämfört med 6,2 procent i huvudscenariot. Konjunkturnedgången i Kina leder till att tillväxten i omvärlden blir lägre än i huvudscenariot. Detta förstärks av att möjligheterna att stabilisera ekonomin, framför allt genom penningpolitiken, är begränsade. En lägre tillväxt i omvärlden medför en lägre svensk exportefterfrågan. Den lägre tillväxten i exporten dämpar BNP-tillväxten och bidrar till ett lägre resursutnyttjande än i huvudscenariot. Detta bidrar även till att inflationen blir lägre och till att Riksbanken höjer reporäntan i en långsammare takt. En lägre ränta dämpar nedgången i exporten genom att växelkursen försvagas något. Den gynnar även hushållens konsumtion och investeringar. Sammantaget väntas dock BNPtillväxten bli lägre 2016 och 2017. Den stora nedgången i BNP-tillväxten bedöms inträffa 2017. Den lägre efterfrågan håller tillbaka sysselsättningstillväxten och leder till att arbetslösheten blir något högre. Därefter väntas exporttillväxten tillta i takt med att den kinesiska ekonomin återhämtar sig. Det leder till att BNP växer i en snabbare takt jämfört med huvudscenariot och BNP-gapet sluts 2019. Det bidrar till att sysselsättningstillväxten tilltar och arbetslösheten faller tillbaka till 6,2 procent 2020 (se tabell 4.7). Eftersom den lägre BNP-tillväxten främst är exportstyrd blir effekterna på de offentliga finanserna relativt begränsade. Den offentliga sektorns finansiella sparande försämras något, ca 0,2 procentenheter jämfört med huvudscenariot, under inledningen av prognosperioden. Det är framför allt lönesumman som beräknas minska till följd av både färre antal arbetade timmar och lägre lönenivå. Starkare återhämtning i euroområdet Euroområdet utgör Sveriges viktigaste exportmarknad och den ekonomiska utvecklingen i området är därmed av stor betydelse för svensk tillväxt. I detta alternativscenario beskrivs effekterna av en starkare återhämtning i euroområdet än vad som antagits i huvudscenariot. Tillväxten har under en längre tid varit dämpad i euroområdet och arbetslösheten befinner sig på en hög nivå. Europeiska centralbanken försöker stimulera ekonomin med låga räntor och omfattande köp av olika finansiella tillgångar. Effekterna av penningpolitiken är dock svårbedömd. Det är möjligt att den expansiva politiken kan leda till en starkare investeringsutveckling än vad som antagits i prognosen. Återhämtningen i euroområdet kan också stärkas om företag och hushåll blir mer optimistiska om framtiden än vad som antagits. Ett högre konsumentförtroende kan, tillsammans med låga räntor, leda till att hushållens konsumtion utvecklas starkare än i huvudscenariot. I detta alternativscenario antas BNP-tillväxten i euroområdet i genomsnitt uppgå till 1,9 procent under perioden 2016 2020, vilket ska jämföras med 1,5 procent i huvudscenariot. En starkare återhämtning i euroområdet kommer att stärka svensk exporttillväxt. Det leder till en högre BNP-tillväxt och ett högre resursutnyttjande jämfört med huvudscenariot. För att möta en högre exportefterfrågan kommer även svenska företag att öka sina investeringar något. Ett högre resursutnyttjande medför också ett större utrymme för företag att höja sina priser och inflationen stiger snabbare jämfört med huvudscenariot. Det får till följd att Riksbanken höjer räntan i en snabbare takt. En högre ränta dämpar uppgången i investeringarna något. Sammantaget väntas dock BNP-tillväxten bli högre 2017 och 2018. En högre tillväxt leder till att sysselsättningen växer snabbare och arbetslösheten blir något lägre än i huvudscenariot. Ett något ansträngt resursutnyttjande i kombination med att tillväxten i euroområdet återgår till mer normala nivåer leder till att BNPtillväxten blir något lägre 2019 och 2020, och BNP-gapet sluts 2020. Den lägre efterfrågan leder till en lägre sysselsättningstillväxt och arbetslösheten återgår till 6,2 procent 2020 (se tabell 4.7). Även i detta scenario blir effekterna på det finansiella sparandet förhållandevis begränsade 166