Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Handslagsrapport 2007:5
Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM NOVEMBER 2007 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas När fälten korsas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med 9 789197 727082 Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd
Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare 30 000 satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 80 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet
Sammanfattning...7 Bakgrund...8 Ett Handslag för framtiden...8 NCFF - Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdomar...9 Skolan en viktig arena...9 Handslaget i Örebro län... 10 Det stora handslaget i Örebro - friluftsdagar 2004 och 2005...11 Syfte...12 Metod och Material...13 Enkät till skolor...13 Enkät till idrottsföreningar...13 Intervjuer med idrottsledare...14 Resultat...15 Skolans och idrottsrörelsens verksamhet...15 Skolan...15 Idrottsföreningarna...15 Har handslagssatsningen haft några effekter...16 Det stora handslaget - friluftsdagar 2004 och 2005...19 Föreningens perspektiv...19 Skolans perspektiv...19 Idrottens möte med skolan...19 Olika modeller för Handslagsarbetet... 20 Blev det en fortsättning... 22 Diskussion...24 Referenser...26
Sammanfattning Idrottsrörelsen och skolan två vitt skilda kulturer där den ena är en ideell folkrörelse och den andra är en kommunalt styrd verksamhet har förenats i ett samverkansprojekt med gemensamt mål att öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. För att studera resultatet av denna samverkan och effekterna av den fyraåriga Handslagssatsningen har ett forskningsprojekt genomförts av Örebro universitet (NCFF) och folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsförbund. I denna rapport redovisas erfarenheterna från handslaget mellan idrotten och skolorna i Örebro län. Vi låter båda sidorna komma till tals genom enkäter och intervjuer. I grundskolans läroplan finns sedan 2003 ett tilllägg som säger att man skall man sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen och för gymnasieskolor står bl.a. att man ska sträva efter att ge gymnasieelever förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet. Under åren 2004-2007 har dessutom regeringen beviljat idrottsrörelsen en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. En av inriktningarna är samverkan mellan skolan och idrottsföreningar. I Örebro län (exklusive Karlskoga och Degerfors) har mer än fyra miljoner kronor fördelats till 123 idrottsföreningar som haft aktiviteter i samverkan med 173 skolor. Cirka 50 000 barn och ungdomar har deltagit i olika projekt. En enkät skickades ut till alla skolledare/rektorer och Idrott och hälsa lärare på grund- och gymnasieskolor i länet. Idrottsledarenkäter skickades ut till alla idrottsföreningar som hade genomfört Handslagsprojekt tillsammans med skolan. Dessutom genomfördes tio intervjuer med idrottsledare. Resultatet kan sammanfattas på följande sätt: I de skolor som bedrivit handslagsprojekt har 66 procent av skolledarna och idrottslärarna i grundskolan, och 42 procent i gymnasieskolan, angett att aktiviteterna har bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Man anger också att fler barn och ungdomar fått prova på olika idrotter, fler flickor som idrottar, fler föreningar har sökt kontakt med skolan, stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola samt ökad efterfrågan på aktiviteter från eleverna. De effekter man kunnat se inom idrottsföreningarna är att föreningen startat nya grupper, rekryterat fler medlemmar, fått bättre ekonomi, fler flickor som idrottar, samt att föreningen har utbildat fler ledare. Majoriteten av idrottsledarna uppger att handslagsprojekten levt upp till deras förväntningar och i flera fall överträffat dem. Idrottsledarna redovisade också att målsättningen med handslagsprojektet uppfylldes väl eller mycket väl. Man anger också en ökad livskraft i föreningen genom att det ideella engagemanget, entusiasmen och orken ökat. Det finns vissa skillnader i effekt mellan de olika modellerna av handslagsprojekt. Där flera föreningar samverkat med flera skolor i samband med friluftsdagarna i Örebro, är det något lägre andel som redovisar effekter av insatsen. Dessa dagar var tillfällen där en mycket stor grupp barn och ungdomar fick möjlighet att praktiskt pröva en rad olika idrotter. Effekten där var framför allt att deltagande föreningar fick fler medlemmar men fortsatt samverkan med skolan har inte skett i någon stor omfattning. Enligt idrottsledarna har samarbetet med skolan avseende lokaler, planering, roller, ansvar, bemötande och engagemang, fungerat mycket bra. En signifikant högre andel av de större föreningarna bedömde dock bemötandet och engagemanget bättre jämfört med små föreningar. I två tredjedelar av fallen är det föreningen som tagit den inledande kontakten med skolan för att initiera samverkan. Eleverna har i mycket liten utsträckning deltagit i planeringen av aktiviteterna och skolidrottsföreningar har sällan funnits med som part i handslagsprojekten. Handslagssatsningen har bidragit till fortsatt samverkan med någon idrottsförening i större utsträckning bland grundskolorna än gymnasieskolorna (59 mot 33). Av idrottsföreningar som genomfört handslagsprojekt är det 38 procent av de små föreningarna och 55 procent av de stora föreningarna som har tänkt sig en fortsättning. Det största hindret för föreningen att inte fortsätta samverkan med skolan är brist på ledare, följt av bristande engagemang hos antingen skolan eller föreningen. - Vi har haft ett bra samarbete med skolan, framförallt med lärarna. Dom har verkligen velat det här så därför är det roligt att hålla på. - Jag är nog mest nöjd med hela projektet måste jag nog säga. 7
Bakgrund Kan skolan och idrottsrörelsen mötas och samarbeta för att främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar? Kan två skilda kulturer (Pettersson 2007) samarbeta mot ett gemensamt mål? För att studera dessa frågor planerades ett forskningsprojekt kring samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län. Forskningsgruppen består av personer från Örebro universitet (NCFF) och folkhälsoenheten vid Örebro läns idrottsförbund. I denna rapport redovisas erfarenheterna från handslaget mellan idrotten och skolorna i Örebro län. Vi låter båda sidorna komma till tals genom enkäter och intervjuer. Inledningsvis ges en bakgrund till handslaget, Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF), skolan som arena och hur handslaget i Örebro län genomförts. Metodavsnitten ger en beskrivning hur undersökningen genomförts. Därefter följer redovisning av huvudresultaten relaterat till våra huvudfrågor som ger en belysning av samarbetets uppbyggnad, genomförande och effekter. I det avslutande kapitlet diskuteras några huvuddrag i resultaten och metoden. Ett Handslag för framtiden Från och med 1 januari 2004 till och med 30 juni 2007, har regeringen beviljat Riksidrottsförbundet (RF) en miljard kronor för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen benämner satsningen som Ett handslag med idrotten men insatsen kallas i dagligt tal för Handslaget. Regeringens satsning tillför nya resurser till idrottsrörelsen som skapar ökade möjligheter att utveckla den lokala idrottsverksamheten. De utvecklingsområden regeringen anger är på inget sätt främmande, utan stämmer väl med idrottens egna strävanden. Utgångspunkten för arbetet måste därför vara idrottsrörelsens egna mål och verksamhet idag. Pengarna ska disponeras för att uppmuntra och stötta idrottsföreningar och förbund inom fem specifika arbetsområden: deltar i någon idrottsverksamhet. Vidare ska förutsättningar skapas för att möjliggöra för flickor att utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar ska också uppmuntras att i nära samarbete med skolor kunna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former (Riksidrottsförbundet, 2006). Behov och förutsättningar varierar mellan olika idrotter. Det är därför upp till varje specialidrottsförbund (SF) runt om i landet att själva bestämma hur pengarna inom ramen för de fem utvalda områdena ska fördelas till föreningarna. Satsningar som dock bör prioriteras är sådana som öppnar dörrar för nya grupper (oavsett ekonomisk förmåga), som stödjer flickors egna önskemål för idrottsutövande samt motverkar droganvändning. Även utbildning av ledare för barn och ungdomar bör ges prioritet. Distriktsförbunden (DF) runt om i landet tilldelas även medel för att skapa aktiviteter där föreningslivet och skolan samverkar gällande barn och ungdomars idrottande (Riksidrottsförbundet, 2006). Tusentals idrottsföreningar och skolor är involverade i Handslaget kring samverkan idrott - skola. Under år 3 av Handslaget har projekt för 50 miljoner kronor startats, och totalt för år 1-3 har skolprojekt för 126 miljoner kronor startats eller genomförts (Riksidrottsförbundet, 2006). Genom medel från Handslaget möjliggörs ett positivt samarbete mellan skola och föreningar. Då representanter från olika idrottsföreningar uppsöker elever under skoltid kan eleverna erbjudas information och introduktion i många olika idrotter och aktiviteter vilket förhoppningsvis genererar en lust och nyfikenhet att pröva på olika typer av aktiviteter. Samarbetet kan starta på lektionstid med en presentation av en idrott och/eller en förening. Eleverna kan där få en mer personlig inbjudan till att fortsätta med meningsfulla och roliga aktiviteter på fritiden (Riksidrottsförbundet, 2006). Öppna dörrarna för fler utövare Hålla tillbaka avgifterna Satsa mer på flickors idrottande Delta i kampen mot droger Intensifiera samarbetet med skolorna Speciella åtgärder ska bland annat vidtas för att erbjuda lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter till barn och ungdomar som idag inte 8
NCFF - Nationellt centrum för främjandet av god hälsa hos barn och ungdomar I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) finns sedan 2003 ett tillägg Skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen och i läroplanen för frivilliga skolformerna (Lpf 94) står att: skolan skall uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågorna och sträva efter att ge gymnasieelever förutsättningar att regelbundet bedriva fysisk aktivitet För barn som är inaktiva på fritiden utgör skolan det enda stället där de rör sig på mer än promenadnivå. I den mån skolan lyckas att genomföra att alla barn rör sig varje dag skulle detta mål ha en stor betydelse för gruppen av relativt inaktiva barn och ungdomar (NCFF 2005). Detta utgör en stor pedagogisk utmaning (Eriksson, Tranquist 2006). De möjligheter som skolan framförallt förfogar över förutom den fysiska aktivitet som bedriv inom ämnet Idrott och hälsa är rasterna, skolgården, leken, promenaden, rörelsepauser under lektionstid, lektioner utomhus och mer fokus på friluftsundervisning och dans. Vägen till och från skolan är också ett ypperligt tillfälle till regelbunden fysisk aktivitet. Genom att väva in goda matvanor och fysisk aktivitet i skolans vardag och se detta som ett medel att främja lärandet, bidrar skolan till att stimulera till bestående vardagsvaror och livslångt intresse för bra matvanor och fysisk aktivitet. Genom mer befolkningsinriktade insatser främjas alla barns hälsa och man undviker att peka ut och stigmatisera enskilda elever. Att trivas och må bra är en förutsättning för förmågan att lära och utvecklas. Skolans uppdrag är att skapa hälsofrämjande miljöer där barn och ungdomar lär för livet (Ogden 2005). När eleverna gått ut grundskolan ska de ha grundläggande kunskaper om god hälsa och förståelse för den egna livsstilens och miljöns betydelse för hälsan. Daglig fysisk aktivitet och goda matvanor i skolan och på fritiden bidrar också till bättre inlärning och att grundlägga goda levnadsvanor. Det är en stor och viktig uppgift att ge barn och ungdomar möjlighet att upptäcka fördelar med att vara fysiskt aktiv, att uppleva det lustfyllda i att röra sig, att se samband mellan mat och hälsa och att väcka deras nyfikenhet för nya hälsosamma matvanor. Till stöd för skolornas arbete med förändringen i läroplanen och samspelet mellan god hälsa, fysisk aktivitet, god kosthållning och elevens lärande finns sedan 2003 Nationellt centrum för främjande av fysisk aktivitet hos barn och ungdom (SFS 2003). Den 1 maj 2006 fick NCFF ett utökat uppdrag att utöver uppdraget kring daglig fysisk aktivitet i skolan arbeta för god kosthållning och andra hälsofrämjande verksamheter hos barn och ungdom (SFS 2006). Namnet ändrades till Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom. NCFF består av en styrelse, ett kansli placerat vid Örebro universitet och ett vetenskapligt råd. Regeringen har utsett ordförande och två ledamöter i styrelsen samt erbjudit åtta andra organisationer att utse representanter. NCFF har följande inriktning: NCFF ska vara en strategisk aktör som stimulerar skolorna att skapa/utveckla arbetsformer och stödjande miljöer som främjar fysisk aktivitet och goda matvanor både utifrån barns och ungdomars villkor och skolans förutsättningar/värdegrund. NCFF ska aktivt verka för ökad samverkan mellan olika samhällsaktörer så att alla goda krafter tas tillvara för att främja barns och ungdomars fysiska aktivitet och goda matvanor för hälsa och lärande. NCFF ska främja forskning och utveckling av metoder som stimulerar fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa hos barn och ungdom. NCFF ska bidra till att forsknings- och utvecklingsarbete av betydelse för barns och ungdomars vardagliga fysiska aktivitet och goda matvanor omsätts till praktiska insatser. NCFF ska genom styrelsens och vetenskapsrådets engagemang arbeta för att en fördjupad kunskapsbas för fysisk aktivitet, goda matvanor och god hälsa i skolan skapas. Uppdraget är omfattande och NCFF:s motto är att verka med och genom andra. NCFF arbetar med att utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer stödja skolor och fritidshem i arbetet med ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och andra hälsofrämjande verksamheter för barn och ungdom kräver detta (NCFF 2006). Skolan en viktig arena Det har återkommande påtalats att barn och ungdomar är en angelägen grupp för hälsofrämjande och förebyggande insatser. Den ökande utbredningen av övervikt och fetma är ett ange- 9
läget problem (Britton, Östman, Ränzlöv 2004). Den psykiska hälsan hos ungdomar och särskilt tonårsflickor visar tecken på att försämras (SOU 2006). Samtidigt är den ökande ojämlikheten ett viktigt område för samhället att ta ansvar för. Skolan är med andra ord en viktig arena för insatser att främja en god folkhälsa (Hammarberg 2001; Bremberg 2004). I uppdraget till skolan finns hälsofrågorna med, men det finns inget specifikt hälsoämne, vilket till exempel finns i många andra länder som Danmark och Finland. Hälsa är ett ämnesövergripande område där teman integreras i olika ämnen (Nilsson, Norgren 2001). Uppföljningen av undervisningen inom ANT (alkohol, narkotika, tobak) och sex- och samlevnad visade dock på stora brister (Nilsson, Sandström 2001). Idag pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom skolan bland annat när det gäller utveckling av undervisning i livskunskap för att stödja elevernas sociala och emotionella kompetens (Kimber 2004). Statens folkhälsoinstitut har ett särskilt uppdrag att stödja förebyggandets konst i skolan (www.fhi.se), som inkluderar att stödja föräldrarna och skapa mer likvärdiga förutsättningar för barns och ungdomars hälsa (Bremberg 2004a). Flera undersökningar visar att majoriteten av våra barn och ungdomar rör på sig i relativt hög utsträckning, men en alltför stor minoritet är fysiskt inaktiva (Engström 1999; Folkhälsoinstitutet 2002; Eriksson o a 2003). Skolämnet idrott och hälsa har genom sin benämning fått ett särskilt ansvar när det gäller att ge eleverna möjlighet till att lära om hälsa och då särskilt i relation till rörelse och livsstil. Samtidigt kan inte detta ämne bli ett alibi för andra ämnen att avstå från sin del av undervisning och lärande inom hälsoområdet. Under de senaste tio åren har det publicerats en rad böcker om idrottsämnet och dess didaktik (Annerstedt 1990, 1995; Ekberg, Erberth 2000; Annerstedt, Peitsen, Rönholt 2001; Engström, Redelius 2002). Ett par akademiska avhandlingar har behandlat idrottslärarna och idrottsämnet (Annerstedt 1991; Karlefors 2002; Swartling-Widerström 2005; Quennerstedt 2006). Andra studier har fokuserat bl.a. utbildning av lärare (Lundvall, Meckbach 2003), läromedel (Ekberg, Erberth 1997), genusaspekter (Carli 1995, 2004), pojkar och flickors inställning till ämnet (Citterio 1996) och hur kroppen blir till inom ämnet (Öhman 2007). Myndigheten för skolutveckling gör en uppföljning av hur skolor förverkligar förändringen i skolans styrdokument i syfte att stärka skolornas ansvar att erbjuda daglig och regelbunden fysisk aktivitet (Lahti-Nordström 2004). I detta perspektiv är det intressant att se idrottsrörelsens möjligheter att genom samarbete med skolan nå och engagera barn och ungdom (Hayes, Stidder 2003; Bergvall-Virtanen o a 2000). Detta har mycket lite belysts i tidigare forskning. Därtill kommer forskning inriktad på skolans roll i ungdomars utveckling, vilket kan ge viktig kunskap för att förstå skolans möjligheter (Gustavsson 1996; Larsson & Redelius 2004; Green, Hardman 2005). Samtidigt är det väsentligt att även ha ett skolutvecklingsperspektiv där frågor om skolledarens roll (Ekholm oa 2000, Blossing 2003) och skolkulturer (Björn, Ekman Philips, Svensson 2002) är viktiga. Detta har väglett oss i valet att välja att rikta denna studie till skolledare, lärare i ämnet idrott och hälsa samt idrottsledare. Våra resurser har inte räckt till för att i detta skede undersöka elevernas egna erfarenheter, vilket vi gjorde i våra två tidigare nationella studier av skolämnet idrott och hälsa (Eriksson oa 2003; Eriksson oa 2005). I båda undersökningarna framkommer att det finns en grupp som är fysiskt inaktiv såväl i skolan som på fritiden. Skolämnet idrott och hälsa är det mest utpräglade pojkämnet. Det är därför av vikt att vidareutveckla skolämnet för att tilltala även flickor (Eriksson, Quennerstedt, Öhman 2005) och att skapa andra förutsättningar för rörelse under skoldagen, vilket bland annat satsningarna inom handslaget syftar till. Handslaget i Örebro län Örebro läns Idrottsförbund (ÖLIF) är ett av 21 distriktsförbund (DF) i landet. ÖLIF har ansvaret för att administrera och handlägga den del av Handslaget som handlar om samverkan mellan idrottsförening och skola i distriktet. Distriktet omfattar hela Örebro län undantaget Karlskoga och Degerfors kommuner som tillhör Värmlands Idrottsförbund. Totalt under Handslagssatsningens fyra år har 4 226 000kr fördelats till 123 idrottsföreningar i distriktet. 173 skolor har deltagit och ca 50 000 barn och ungdomar har aktiverats genom föreningarnas olika handslagsprojekt. Riksidrottsförbundet har utformat ramar och generella kriterier för Handslagssatsningen och utifrån dessa ramar har sedan varje DF utformat sina egna specifika kriterier och arbetsformer. 10
Under Handslagssatsningens gång har olika seminarier och workshops arrangerats av RF. Syftet med dessa träffar har varit att utbyta erfarenheter. ÖLIF har fördelat projektmedel utifrån följande kriterier baserat på de centrala och lokala kriterier som tagits fram. Projekten ska: erbjuda fysisk aktivitet vara förankrade hos skolledning och i föreningsstyrelse ske i samförstånd mellan inblandade (Varför? Vem? Hur? När?) genomföras under den samlade skoldagen ska inte ersätta ämnet Idrott och Hälsa nå fysiskt inaktiva En arbetsgrupp bestående av tre tjänstemän på ÖLIF har utgjort handläggargrupp för alla ansökningar under hela satsningen. Arbetsgruppens uppgift har varit att: utarbeta arbetsformer och rutiner sprida information ge stöd till föreningar som vill söka handlägga ansökningar följa upp projekt redovisa resultat Handläggarna har träffats regelbundet ungefär en gång i veckan för att behandla nya ansökningar. ÖLIF har inte haft några fasta ansökningsdatum utan föreningar har sökt projektmedel löpande under året. Ambitionen har varit att vara stödjande för tillkomst av projekt vilket innebär att det alltid har funnits en dialog mellan ÖLIF och sökande förening om oklarheter funnits. Ansökningsförfarandet för föreningen har varit att först formulera sin idé. Därefter har de presenterat sin idé för skolan och inlett ett samarbete. När denna förankring var klar skickades projektansökan till ÖLIF. Vid eventuella oklarheter i ansökningarna sker alltid en kontakt med föreningen för att få kompletteringar. När projekt beviljats stöd meddelades besked till föreningen och ett enkelt avtal skrivs mellan ÖLIF och sökande förening. När avtalet undertecknats verkställs utbetalningen och föreningen startar projektet. Efter avslutat projekt redovisar föreningen projektet till ÖLIF utifrån en utvärderingsmall. Genomförandet i Örebro län har skett på en rad olika sätt: (1) Det stora handslaget ÖLIF och många lokala idrottsföreningar arrangerar gemensamma friluftsdagar där många skolor deltar. En mötesplats erbjuds mellan skolan och föreningslivet, som ger eleverna en rolig upplevelse med fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen erbjuder skolorna en kontakt med idrottsföreningar för ökat samarbete på lång sikt (Bergvall 2004, Bergvall 2005). (2) Det gemensamma handslaget - Denna modell innebär att flera föreningar och flera skolor samverkar i ett gemensamt projekt. (3) Föreningshandslaget - Flera föreningar samverkar med en skola. (4) Storklubbens handslag - Den stora föreningen med stora resurser utvecklar ett program tillsammans med flera skolor. (5) Det lilla handslaget En förening arbetar med en skola. Utöver detta skulle ytterligare en variant kunna utgöra av skolor som sedan länge samverkat med föreningslivet. Detta skulle kunna kallas (6) Den erfarna skolan. Dessa skolor har varit kreativa och fått medel från flera finansiärer sedan länge. Det stora handslaget i Örebro - friluftsdagar 2004 och 2005 Vid ett lunchseminarium på Idrottens hus i slutet av februari 2003 träffades ett antal skolledare och politiker tillsammans med tjänstemän från ÖLIF och föreningsrepresentanter från två lokala idrottsföreningar; IF Spartacus och Örebro AIK. Föreningarna hade tagit ett initiativ till en dialog om samverkan för att erbjuda barn och ungdomar inspirerande aktiviteter i anslutning till de Svenska mästerskapen i terränglöpning som de skulle arrangera våren 2004. Idén om att arrangera upplevelserika och inspirerande friluftsdagar i anslutning till SM i terränglöpning växte fram. Där skulle elever inspireras till fysisk aktivitet och förhoppningsvis upptäcka nya spännande aktiviteter som de kanske inte visste fanns eller haft möjlighet att prova. Konceptet innebar att en mötesplats skapades mellan föreningslivet och skolan. Friluftsdagarna blev en konkret aktivitet och en början till ett långsiktigt samarbete mellan föreningslivet och skolan genom Handslagssatsningen för att inspirera fler barn och ungdomar att välja fysisk aktivitet framför stillasittande. Under tre soliga majdagar 2004 och fyra sensommardagar i september 2005 erbjöd föreningslivet 11
i Örebro ett smörgåsbord av roliga aktiviteter för grundskoleelever i alla skolor i Örebro kommun. Fiske, överlevnadsövningar, fäktning, amerikansk fotboll, inlines, mountainbike, stavgång, orientering, löpning, hockey, fotboll, klättring, volleyboll, kanot, yxkastning och mycket annat fick eleverna möjlighet att prova på. Det fanns aktiviteter för alla; pojkar, flickor, långa, korta, små, stora, med eller utan funktionshinder. Alla hittade sin grej, hittade rörelseglädjen... Exempel på nyckelord från utvärderingarna som kan karaktärisera friluftsdagarna är En häftig mötesplats Ett gigantiskt arrangemang Fantastiska idrottsdagar Kraftfullt Inspirerande Nyfikenhet Rörelseglädje Möjligheter Nya kontakter Samarbete Syfte Denna undersöknings huvudsyfte är att undersöka samverkan mellan idrottsförening och skolor i Örebro län genom att låta skolledare, lärare inom idrott och hälsa samt idrottsledare komma till tals. Studien syftar till att besvara följande frågor: Hur ser skolan och idrottsrörelsens verksamhet ut? Har handslagsprojekten haft några effekter? Vad nås genom samverkan kring friluftsdagarna 2004 och 2005 i Örebro kommun? Hur var idrottens möte med skolan? Vilka olika modeller för handslagets organisation har använts och vad betyder det för verksamheten? Har samarbete med skolan fortsatt efter handslagsprojektet? Utfallet av dessa två friluftsdagar blev att drygt 35 idrottsföreningar erbjöd ett drygt 40-tal aktiviteter. År 2004 deltog drygt 5600 elever och lärare i skolår 4-9 från 45 grundskolor, friskolor samt den statliga Birgittaskolan för döva och hörselskadade. År 2005 var deltagandet ännu större; 8000 elever och lärare i skolår 4-9 från 47 skolor i Örebro kommun. Det var en mäktig upplevelse att se hur kraftfullt det kan bli när föreningar, representerande i stort sett halva idrottsrörelsen och skolan samlas kring en gemensam sak, nämligen att inspirera till idrott och fysisk aktivitet och att skapa goda förutsättningar för att öka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar. Syftet med Friluftsdagarna var att erbjuda en mötesplats mellan skolan och föreningslivet samt att ge eleverna en rolig upplevelse med stimulans till fysisk aktivitet och friluftsliv. Mötesplatsen mellan föreningslivet och skolan är något som kan leda till fortsatt och utökad samverkan mellan skola och föreningsliv. ÖLIF utgör ett stöd i den processen. Kommunen har också en viktig roll här för att skapa förutsättningar i skolorna för att kunna erbjuda fysisk aktivitet för alla barn under skoldagen. Att inspirera till ökad fysisk aktivitet hos barn och ungdomar är ett folkhälsomål som förutsätter engagemang från hela samhället. 12
Metod och Material För att få en bild av handslaget användes en kombination av olika metoder. Ansökningshandlingar och rapporter granskades från de olika projekten. För att få olika parters perspektiv skickades postenkäter till en skolledare och en lärare i idrott och hälsa vid varje grund- och gymnasieskola i Örebro län och en postenkät till en kontaktperson inom de idrottsföreningar som fått medel från handslaget för att intensifiera samarbetet med skolan. Enkätstudierna kompletterades med intervjuer med ett urval idrottsledare. I Tabell 1 redovisas deltagandet. Bortfallet är stort och beror delvis på att vi skickade enkäterna till alla skolor och inte bara till dem som haft projekt. Det var också ett antal skolor med skolår 1-6 som inte hade särskilda lärare inom idrott och hälsa. Tabell 1: Deltagare i utvärderingen av Handslaget i Örebro län våren 2007 Skolledare/ Antal Totalt Besvarade Antal totalt Besvarade % Bortfall % Metod Rektor 223 118 53 47 Enkät Idrott och Hälsa lärare 176 92 52 48 Enkät Förening ledare 99 57 58 42 Enkät Förening ledare 10 10 100 0 Intervju Enkät till skolor Enkätstudien genomfördes våren 2007 och riktade sig till alla grund- och gymnasieskolor i Örebro län. Enkäten skickades till skolledare och/eller rektorer samt idrott och hälsa-lärare för F-gymnasiet. En indelning gjordes med skolledare och rektorer verksamma i Örebro och skolledare/rektorer verksamma i övriga länet, samma indelning gjordes vad gällde idrott och hälsa lärare. Indelningen syftade till att utvärdera den speciella handslagssatsningen Friluftsdagarna i Ånnaboda och Rosta Gärde som endast riktade sig till skolorna i Örebro. Utifrån indelningen utformades fyra olika enkäter av forskargruppen, som bestod av två representanter från ÖLIF och två från NCFF. Enkäterna hade som syfte att besvara frågor utifrån skolans perspektiv beträffande transport till och från skolan, att främja god hälsa och daglig fysisk aktivitet, skolans idrottsämne, samverkan med idrottsföreningar samt hur väl de känner till ÖLIF och NCFF. Detta material kommer att redovisas i en rad separata rapporten. Enkätformulären kan fås från NCFF. Alla enkäter och svarskuvert kodades och skickades ut via brev tillsammans med följebrev. Skolledar/rektorsenkäten var personligt adresserad medan idrott och hälsa-enkäten adresserades till ansvarig för ämnet Idrott och Hälsa. Varje respondent fick tre veckor på sig att besvara enkäten innan den första påminnelsen skickades ut, även då kodad enkät och svarskuvert samt följebrev med uppmaning att svara snarast möjligt. Sista påminnelsen gick ut via e-post där kodad enkät och följebrev bifogades. Bearbetningen av enkäter gjordes i SPSS. Tabell 2: Deltagande och bortfall i grundskola och gymnasiet Grundskola Skolledare/ Rektor Idrott och hälsa lärare Gymnasiet Skolledare/ Rektor Antal enkäter 167 157 56 19 Idrott och hälsa lärare Besvarade (%) 91 (55) 81 (52) 27 (48) 11 (58) Bortfall (%) 76 (45) 76 (48) 29 (52) 8 (42) Det var totalt 118 skolledare och 92 lärare i idrott och hälsa som bevarade enkäterna. Deltagandet i undersökning var totalt 53 % av de tillfrågade. Bortfall av skolledare hade flera olika skäl. Bland dessa var att skolledare/rektor var på fler än en skola men endast svarat för den ena skolan, skolledaren har svarat i stället för flera rektorer, rektor var helt nytillsatt och hade ej kunskapen, alla skolor har inte en specifik lärare i idrott och hälsa och i några fall hade rektor och lärare i idrott och hälsa besvarat enkäten tillsammans. Enkät till idrottsföreningar Idrottsledarenkäterna skickades ut till alla föreningar som hade genomfört Handslagsprojekt tillsammans med skolan. Sammanlagt var det 99 stycken. 80 av dessa föreningar tillhör ÖLIF och resterande 19 tillhör Värmlands Idrottsförbund. Det var totalt 57 idrottsledare som besvarade enkäten. Ett motiv till bortfall som framkom var att ledaren inte fanns kvar i föreningen. Idrottsledarenkäterna togs fram i samverkan mellan ÖLIF och NCFF. Enkätfrågorna handlade om 13
policy och handlingsplaner, handslaget, samverkan med skolan samt frågor om hur väl de kände till ÖLIF, SISU Idrottsutbildarna och NCFF. Det fanns även en fråga om de kunde tänka sig att delta i en kompletterande intervju. För att få svar på vad Idrottsföreningarna tyckte om Friluftsdagarna, som genomfördes i Örebro 2004 och 2005, utformades en enkät till Örebro och en enkät för övriga länet. Den kodade enkäten, svarskuvert och följebrev skickades ut med brev i början av maj till kontaktpersonen för handslagsprojektet därefter hade idrottsledarna drygt en månad på sig att besvara och skicka tillbaka enkäten. Påminnelse till Idrottsledarna gick ut dagen efter sista svarsdatum. De som hade lämnat sin e-post adress vid handslagsansökan fick påminnelse via e-post och de andra påmindes brevledes, alla fick kodad enkät, följebrev samt uppmaning att besvara enkäten snarast möjligt. Alla enkäter registrerades i Excel för att sedan bearbetas med programpaketet SPSS. Intervjuer med idrottsledare Grunden för urvalet till intervjuerna var att föreningarna skulle representera de olika arbetsmodellerna för Handslaget vilka är din förening med en skola, din förening med flera skolor, flera föreningar med en skola och flera föreningar med flera skolor. Respondenterna skulle också representera både små och stora föreningar. Tillsammans bestämde forskargruppen vilka föreningar som var intressanta för en intervju med syfte att ge en djupare kunskap som komplement till enkätsvaren. Intervjuaren tog telefonkontakt med de utvalda föreningarna för att informera om syftet med intervjun och för att bestämma ett intervjutillfälle. Alla tillfrågade var positiva. Intervjuerna har kunnat genomföras enskilt och ostört på en plats som idrottsledarna själva har valt. Intervjuerna var halvstrukturerade och utfördes med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna bandades och tog mellan 45-90 minuter. Alla intervjuer skrevs sedan ut ordagrant och analyserades med kvalitativ metodik. Intervjuade föreningar representerar orientering, gymnastik, fäktning, innebandy, skridskor, vattenskidor, fotboll, frisksport, friidrott, volleyboll, basket, frisbee. Två av de intervjuade föreningarna har en verksamhet som innefattar flera idrotter. 14
Resultat Först beskrivs den verksamhet som skolan och idrottsrörelsen bedrivit. Har den haft några effekter enligt skolan och idrottsföreningarna? Därefter redovisas erfarenheter från det stora handslaget i Örebro som genomfördes vid de två friluftsdagarna 2004 och 2005. Idrottens möte med skolan redovisas i ett särskilt avsnitt, varpå följer en belysning av de olika modellerna för samarbete mellan idrottsrörelse och skolan som utvecklats i Örebro län. Resultatredovisningen avslutas med frågan om det blev en fortsättning av samverkan efter handslagsprojektet slut. Idrottsföreningarna Av de 57 föreningar som har besvarat enkäten är 40 procent små föreningar och 60 procent stora föreningar. Mer än 70 procent av föreningarna har verksamhet för alla åldrar. Könsfördelningen är jämn för ungdomar mellan 13-20 år för övrigt finns det mer verksamhet riktad till pojkar (Figur 2). Skolans och idrottsrörelsens verksamhet Skolan Skolans bild framkommer i enkätsvaren från de 118 skolledare (91 från grundskola och 27 från gymnasieskola) och de 92 lärarna i idrott och hälsa (81 från grundskola och 11 från gymnasieskola). Det var totalt 40 procent av skolledarna och 50 procent av lärarna som uppgav att det på deras skola fanns ett utvecklat samarbete med idrottsförening under de senaste åren. Handslagsprojekt förekom hos 37 procent av skolledarna och 42 procent av lärarna i idrott och hälsa. I merparten av skolorna med handslagsprojekt fanns en särskild utsedd kontaktperson, i något mindre utsträckning på gymnasieskolorna. På skolan var det främst lärare och skolledare som samarbetade med föreningen i planeringen av handslagssatsningen. Elever och föräldrar deltog i mindre utsträckning i planeringen. Kännedomen om handslagssatsningen varierade (Figur 1). De allra flesta idrottslärare kände till satsningen, medan nära var femte skolledare saknade kunskap om handslaget. Figur 1: Hur väl känner Skolledare/ Rektorer och Idrott och hälsa lärare till handslagssatsningen Figur 2: Sammanställning av idrottsföreningarnas verksamhet utifrån ålder på medlemmarna Av de små föreningarna var det hela 86 procent som hade minde än 10 tränare. I de större föreningarna såg det olika ut det var 18 procent som hade mindre än 10 tränare, 21 procent hade 10-20 tränare, 24 procent hade 20-50 ledare och 18 procent fler än 50 tränare. Det var drygt en tredjedel av alla tränare (37 %) som haft ekonomisk ersättning för sitt uppdrag inom idrottsföreningen. Även de som blev intervjuade fick svara på frågan hur de ser på ekonomisk ersättning till ledarna, situationen är väldigt olika. Det ideella tänkandet är starkt förankrat hos ett par av föreningarna medan två föreningar har anställda ledare. Resterande föreningar har valt att gå halvvägs genom att ersätta eventuella resor och inkomstbortfall, i en av föreningarna kan man välja om man vill ha ersättning eller om man låter föreningen få pengarna. Ideellt skulle jag aldrig gjort det om jag ska vara ärlig Vi vill inte blanda in pengar till ledare, den enda ersättningen vi betalar ut är pengar för att åka fram och tillbaka I de små föreningar, med < 100 medlemmar, är det individuell idrott och utomhusidrott som är vanligast förekommande (Figur 3). Drygt 70 procent har idrottsskoleverksamhet eller liknande. I föreningarna med 100 medlemmar eller fler är det vanligast med individuell idrott och inomhusidrott. Drygt hälften av dessa föreningar bedriver även någon form av idrottsskoleverksamhet eller liknande. 15
Figur 3: Vilken verksamhet bedrivs av Handslagsföreningarna Av de intervjuade föreningarna är sex mindre föreningar och fyra stora föreningar. Fyra av föreningarna bedriver utomhusverksamhet och två inomhusidrott resterande har verksamhet både ute och inne. Alla föreningarna har verksamhet för alla åldrar. En förening har endast lagidrott och de andra idrotterna kan utövas både individuellt och i lag. Har handslagssatsningen haft några effekter Det var 30 skolledare och 42 lärare i idrott och hälsa som hade haft handslagsprojekt vid sin skola. I de skolor som bedrivit handslagssatsningen anser 62 procent av skolledarna och 54 procent av idrottslärarna att föreningsaktiviteterna bidragit till ökad fysisk aktivitet hos eleverna. Dessa andelar är högre i grundskolan än i gymnasieskolan (66 mot 42 %). Handslagssatsningen har bidragit till fortsatt samverkan med någon idrottsförening i större utsträckning bland grundskolorna än gymnasieskolorna (97 mot 27 %). I enkäterna fick de tillfrågade bedöma om de sett olika slags effekter av handslagssatsningen utöver ökad fysisk aktivitet. De vanligaste effekterna på grundskolenivån (Tabell 3) var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, ökad fysisk aktivitet bland eleverna, fler föreningar som sökt kontakt med skolan, mer aktiv samverkan mellan idrottsföreningar och skola, stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola samt ökad efterfrågan på aktiviteter från eleverna. 16
Tabell 3: Redovisade effekter av handslagssatsningen i grundskolor enligt skolledare och lärare i idrott och hälsa (n= antal som redovisat effekt) Vilka effekter har man kunnat märka av handslagssatsningarna Grundskolor Skolledare Lärare IoH % (n= 26) % (n= 37) Fler barn och ungdomar har fått prova olika idrotter 65 68 Ökad fysisk aktivitet bland eleverna 50 38 Fler föreningar som sökt kontakt med skolan 35 30 Mer aktiv samverkan mellan idrottsföreningar och skola 34 35 Stärkt samverkan mellan fritid, idrott och skola 31 30 På gymnasienivå var det generellt färre effekter som rapporterades (Tabell 4). De vanligaste var att fler barn och ungdomar har fått prova på olika idrotter, fler flickor som idrottar och fler aktiviteter på eftermiddagarna. Tabell 4: Redovisade effekter av handslagssatsningen i gymnasier enligt skolledare och lärare i idrott och hälsa (n= antal som redovisat effekt). Vilka effekter har man kunnat märka av handslagssatsningarna Gymnasier Skolledare Lärare IoH % (n= 4) % (n= 5) Fler barn och ungdomar har fått prova olika idrotter 75 40 Fler flickor som idrottar Fler aktiviteter på eftermiddagarna 75 40 50 40 Förutom detta har några enstaka idrottsledare beskrivit ett större tryck och nyttjade av lokaler och anläggningar, fler aktiviteter för speciellt utvalda grupper, fler flickor som idrottar och ett mer utvecklat hälsofrämjade arbete i skolan. Det är dock ingen som har angett att man har utökat arbete med kampen mot droger. Av idrottsledarna angav 87 procent att man kunnat märka effekter av handslagssatsningen. Den vanligaste effekten var att föreningarna har startat nya grupper (62 %) följt av föreningen har rekryterat fler medlemmar och fått bättre ekonomi (56 resp. 49 %) sedan var det fler flickor som idrottar och att föreningar har utbildat fler ledare båda (47 %), (Tabell 5). För de små föreningarna sågs oftare en bättre ekonomi, utökat utnyttjande av anläggningar och ökad livskraft jämfört med stora föreningar. För de stora föreningarna såg man i mycket större utsträckning än för de små föreningarna att man har kunnat starta nya grupper. Tabell 5: Redovisade effekter av handslagssatsningen i små och stora idrottsföreningar enligt idrottsledare (n= antal som redovisat effekt). Vilka är effekterna av Handslagsprojektet i din förening Föreningen har startat nya grupper Föreningen har rekryterat fler medlemmar Bättre ekonomi i föreningen Storlek på föreningen små stora Totalt % (n= % (n= 16) 29) (n= 45) 38 76 62 56 55 56 63 41 49 Fler flickor som idrottar 44 48 47 Utbildat fler ledare 44 48 47 Några idrottsledare har även kunnat se andra effekter såsom att föreningarna har rekryterat och utbildat fler ledare, man har startat ny och utökat befintlig verksamhet, det hälsofrämjande arbetet har utvecklats, efterfrågan på aktiviteter har ökat samtidigt har fler icke föreningsaktiva börjat idrotta och man tycker att samverkan mellan skola, idrotten och fritiden har blivit bättre. Idrottsledarna anser att handslagsprojektet till största del har levt upp till deras förväntningar (Figur 4) och målsättning (Figur 5). Stora föreningar har till större del levt upp till förväntningarna jämfört med de mindre föreningarna. De som fortsatt samarbetet har i högre grad angett att handslagssatsningen levt upp till förväntningarna mer än de som inte fortsatt samarbetet. 17
Tabell 6: Hur har Handslaget påverkat föreningen och ledaren enligt de intervjuade Föreningen Figur 4: Hur har handslagsprojektet levt upp till föreningens förväntningar. Figur 5: Hur väl har idrottsföreningarna uppnått sin målsättning. Vid intervjuerna med idrottsledare framkommer att satsningen haft betydelse för såväl föreningen som ledarna (Tabell 6). Den främsta orsaken till att man ansökte om handslagspengar var att man ville utveckla verksamheten och få fler medlemmar. Något som stämmer väl överens med resultatet. Ett tema var att utveckla verksamheten, vilket följande citat visar: Verksamheten Ledarna Medlemmarna Goodwill Ekonomisk Fler aktiva ersättning tjejer/killar Vi har nog fått en goodwill tror jag vi har ju synts. Ny verksamhet Nu är vi redo igen att ta lite nya tag och utöka det hela. Stabilare verksamhet Det har blivit en helt annan stabilitet i hela klubben. Det handlar om ekonomi det är få som vill göra det frivilligt. Fler ledare Det vi har fått ut är att vi har fått mer ledare. Kompetensutveckling Då sa vi att vi måste utbilda mer folk. Nu har vi gjort det. Vi har fått många tjejer som har börjat. Förra året så handplockade ledarna för handslaget tio killar så nu har vi en killgrupp. Nya medlemmar Det är väl framförallt det att vi ju har fått åkare via handslaget tveklöst är det så. - att vi tog initiativet och att vi sedan har genomfört det och att det blev en rätt lyckad verksamhet som dessutom kan fortsätta - och när man jobbar med barn och barns hälsa så är det enkelt. - Jag är nog nöjd med hela projektet måste jag nog säga. när jag har pratat med barnen och ser att dom tycker att det har varit så kul. Då är det bättre att jobba, om man nu får välja, jobba mot ungar och få in ungar mot att jobba med att sälja lotter eller vad som helst det genererar ju inga barn 18
Det stora handslaget - friluftsdagar 2004 och 2005 En speciell satsning inom ramen för Handslaget var genomförande av två stora friluftsdagar, som beskrivs närmare i bakgrunden. Några frågor i undersökningen berörde effekterna av dessa och fortsatt samverkan mellan föreningarna och skolan. Föreningens perspektiv Av de föreningar som besvarade enkäten deltog 17 föreningar vid friluftsdagarna 2004. 29 procent var små föreningar och 71 procent stora föreningar. Vid friluftsdagarna 2005 var andelen 41 respektive 59 procent av totalt 22 deltagande föreningar. Föreningarna anger många positiva effekter av friluftsdagarna. Den främsta är att det har genererat fler medlemmar till föreningarna. Man ser även att fler icke föreningsaktiva flickor och pojkar har börjat idrotta. Tabell 7: Samverkan med skolan efter friluftsdagarna. Friluftsdagarna har bidragit till fortsatt samverkan Sökt handslagspengar för detta Storlek på föreningen Totalt Små % (n= 14) Stora % (n= 25) % (n= 39) 7 12 10 7 8 8 Totalt har 10 procent fortsatt samverkan med skolan efter friluftsdagarna (Tabell 7). Merparten av dessa fortsatte med stöd av handslagsmedel. Majoriteten av föreningarna har således inte fortsatt någon samverkan med skolan. Som ett av hindren inom de stora idrottsföreningarna anges att man hade inte den ambitionen när med anmälde sitt intresse för att delta vid friluftsdagarna samt brist på ledare. De mindre föreningarna anger för mycket jobb för föreningen, lågt intresse från elever och skolor samt att man saknar ekonomiska resurser. Hälften av de föreningar som blev intervjuade deltog i friluftsdagarna. Anledningen till att de deltog var att de ville visa upp sin sport, få fler intresserade och nya medlemmar. På frågan om eventuella effekter så svarade man att man hade fått fler intresserad och nya medlemmar även om det inte var så många och man tror på positiva effekter bara av att vara med och synas. Ingen av föreningarna fick kontakt med någon på skolan under friluftsdagarna de hade inte uppfattat att det skulle vara syftet med dagarna. Det har stor betydelse det kan vi räkna ut, jag gjorde någon uppskattning på hur många barn som passerade våran aktivitet bara under dom dagarna och det var många många hundra Skolans perspektiv Skolledare Vid friluftsdagarna 2004 deltog 17 grundskolor och 2005 deltog 21 grundskolor. En gymnasieskola deltog 2005. 12 procent av skolorna anger att satsningen har lett till fortsatt samverkan med idrottsföreningar. Idrott och hälsa lärare Vid friluftsdagarna 2004 deltog 18 grundskolor och 2005 deltog 21 grundskolor. Ingen gymnasieskola har deltagit. 16 procent av skolorna anger att satsningen har lett till fortsatt samverkan med idrottsföreningar. Idrottens möte med skolan Samarbetet med skolan har fungerat bra enligt idrottsledarna. I enkäten fick ledarna bedöma hur samarbetet varit med avseende på lokaler, planering, roller/ansvar, bemötande och engagemang (Figur 6). Det är endast ett fåtal ledare som anser att det inte alls funderat i dessa avseende. Bilden domineras av ett väl fungerande samarbete. En signifikant högre andel av de större föreningarna bedömde bemötandet och engagemanget som mycket väl i jämförelse med de små föreningarna. Figur 6: Hur har samarbetet med skolan fungerat enligt föreningsledare. 19
När man frågar hur kontakten uppstod svarade 63 procent att föreningen är den som har tagit den inledande kontakten. Var sjunde (13 %) har blivit kontaktade av skolan. Vid alla tillfällen är det de större föreningarna med 100 medlemmar eller fler man vänt sig till. Drygt var fjärde (28 %) anger att de sedan tidigare har ett utvecklat samarbete med skolan och var femte har någon medlem som arbetar i skolan. Några få svarade att man var på gemensamt möte eller att man har medlemmar som går i den skola man samverkat med. På samma fråga svarade de intervjuade att det är föreningen som har tagit det första initiativet till samverkan och att det är vanligast att den inledande kontakten tas med rektorn på skolan. Det handlar även mycket om att man ska få kontakt med rätt person. Vi har haft ett bra samarbete med skolan, framförallt med lärarna. Dom har verkligen velat det här så därför är det roligt att hålla på. Det bygger ju på att det finns på skolan någon individ som är, också där är, en eldsjäl och vill driva det här. De intervjuade fick även ta ställning till vad som hade varit svårt och vad som hade varit enkelt i projektet. Det svåra hade varit brist på ledare, samverkan med skolan, sökvägar och planering och tillgång på lokaler. Det enkla var själva genomförandet, den positiva kontakten med barnen och ansökningsförfarandet. Endast 6 procent av föreningarna har haft någon samverkat med Skol IF. På frågan om vilka som har deltagit i planeringen av handslagsprojekten så svara idrottsföreningarna att det, i fallande ordning, har varit föreningen, lärarna, rektor/skolledare, elever och föräldrar. Detta stämmer även väl överrens med skolans bild. När man intervjuat föreningarna får man en bild av att det till största delen är föreningarna som har planerat och att skolan mer har fått godkänna ett redan färdigt projekt. Jag tror att jag diskuterade med skolan hur man skulle lösa det rent praktiskt det går över elevernas huvud på något sätt. Ingen av skolorna har varit med och planerat själva aktiviteten utan det har mest varit vilka tider. En fråga som ställts är om handslagssatsningen påverkar den ideella kraften negativt. Bilden som framkommer från föreningarna visar på motsatsen. Idrottsledarna fick bedöma om satsningen påverkat föreningen generellt vad gäller ideellt engagemang och entusiasm samt kraft och ork (Figur 8). I alla dessa avseenden redovisar en stor andel ökningar medan endast en ledare anger att kraften och orken minskat. Det har tagit tid men nu har vi en bra relation. Så fort vi kom till rätt person så var det inga problem. Figur 8: Hur har Handslagsprojektet påverkat idrottsföreningarna. Figur 7: Skolår som har deltagit i handslagssamverkan. De flesta föreningarna i Örebro län har haft handslagsprojekt i skolår 4-6 och minst projekt har genomförts på gymnasieskolan (Figur 7). Olika modeller för Handslagsarbetet Av dem som har besvara enkäten är det 47 procent som har arbetat utifrån modellen en förening med en skola, därefter är det 42 procent som har arbetat flera föreningar med en skola. Mindre vanligt är och en förening med flera skolor 11 procent. Till detta kommer att år 2004 deltog 16 skolor i friluftsdagen och år 2005 22 skolor. Det finns också några skolor som deltagit i flera modeller. Det är en majoritet av idrottsledarna oavsett 20